Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande Södertälje kanal och anknytande farleder i Mälaren.

1963-11-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande Södertälje kanal och anknytande farleder i Mälaren.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1963

1

Nr 36

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

Södertälje kanal och anknytande farleder i Mälaren.

I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 395 av herrar Osvald och Torsten Andersson samt II: 467 av herr Grebäck

m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära dels

att en allsidig skyndsam utredning göres rörande genomfarten i Södertälje

och därtill anknytande farleder i Mälaren liksom ock hamnförhållandena i

staden under hänsynstagande till störningsfri passage såväl för motortrafiken

på broarna som för sjöfarten i kanalen och dels att i avvaktan på genomförande

av utredningens förslag sådana åtgärder vidtages att hindrande exploatering

av de berörda områdena icke sker.

I motionerna framhålles, att för en rationell transport kräves en god lokalisering

av hamnarna och betryggande tillfartsvägar för sjöfarten. I annat fall

skapas flaskhalsar, vilket bl. a. är fallet med Södertälje kanal och Mälaren.

Utvecklingen går mot allt större fartyg med effektiva lossnings- och lastningsanordningar.

Större enheter ställer också anspråk på tillräckligt transportunderlag,

varför sjötrafiken alltmer koncentreras till större hamnar. Denna

utvecklig måste i viss mån motverkas om man vill undvika en enorm överdimensionering

av landtrafiken kring de största städerna. Goda förutsättningar

finns för sjötrafik med större fartyg bl. a. i Köping och Västerås, där dessutom

lagerutrymmen lättare kan ordnas än i Stockholms hamn. Dyrbar landtransport

kan dessutom undvikas. Sverige är underutvecklat i jämförelse med

många andra länder i fråga om de inre vattenvägarna.

Södertälje kanal bör icke planeras så, att den ensidigt gynnar huvudstaden,

då en större farled skulle kunna förskjuta tyngdpunkten för näringslivet till

för detta gynnsammare områden. Det är orealistiskt att bygga en öppningsbar

bro på endast 25 meters höjd över vattenytan över Södertälje kanal. 46 meter

vore mera realistiskt. Södertälje stad planerar dessutom vissa anläggningar

på mark, som borde reseveras för en modern kanal. Kanalförbindelsen bör

upprustas för fartyg om upp till 40 000 ton dw. I första etappen bör en farled

förberedas med sikte på att fartyg om 15 000 ton skall kunna anlöpa Mälaren.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 395.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från sjöfartsstyrelsen, vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholm och Västmanlands

län, Södertälje stad och Motororganisationernas samarbetskommitté.

Sjöfartsstyrelsen anför, att en undersökning pågår inom styrelsen om

Bihang till riksdagens protokoll 19G3. 11 samt. nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1963

förutsättningarna för utbyggnad av Södertälje kanal. Den omfattar en teknisk

och en trafikekonomisk del. Den tekniska delen är slutförd och är ute på remiss.

Den trafikekonomiska delen pågår i samarbete med trafikintressen, knutna till

hamnarna i Västerås och Köping, varjämte kontakt tagits med länsstyrelsen

i Västmanlands län.

Den tekniska undersökningen har inriktats på två alternativ av vilka den

ena siktar mot ett bibehållande av kanalens nuvarande dragning men med

förlängd sluss. Fartyg med 7,5 meters djupgående på upp till 8 000—9 000 ton

dw skulle då kunna passera utan bogserhjälp, vilket utgör ungefär en fördubbling

av nu möjlig storlek. Kostnaderna uppskattas till omkring 45 milj. kr.

Det andra alternativet innebär en radikal omläggning av kanalsträckningen

med betydande ingrepp i Södertälje stad. En ytterligare järnvägsbro måste

byggas och därtill ännu en motorvägsbro utöver den som nu är under uppförande.

Fartyg med ett djupgående av 9,7 meter kunde då tillåtas passera,

innebärande att leden skulle kunna trafikeras av fartyg med full last om drygt

20 000 ton dw. Kostnaderna beräknas till omkring 200 milj. kr. varav ungefär

hälften avser fördjupning av lederna i Mälaren.

Utbyggnad anpassad för fartyg upp till 40 000 ton dw skulle kräva betydande

ingrepp i bebyggelsen i Södertälje. Kostnaderna skulle bli mycket höga och

torde svårligen kunna understiga 500 milj. kr.

Den trafikekonomiska undersökningen visar, att räntabiliteten enligt alternativet

med den större utbyggnaden skulle bli mycket klen. För upplandet i

bergslagen skulle vinsten bli obetydlig. Icke heller för oljetransporterna torde

någon större vinst kunna göras. I fråga om linjefarten från nordvästeuropa

synes enligt styrelsen tendensen nu gå mot fartyg av en storlek som utan

olägenhet kan passera även den nuvarande Södertälje kanal. För trafiken på

medellånga distanser såsom från Nordamerikas atlantkust skulle en utbyggnad

enligt det mindre alternativet ge en i stort sett tillfredsställande lösning. För

de i vidsträcktare fart utnyttjade linjefartygen räcker dock icke en sådan utbyggnad

men fråga är om linjefartyg i transocean trafik annat än undantagsvis

skulle komma att anlöpa mälarhamnarna.

Om man jämför Södertälje kanal med St. Lawrencekanalen, är det icke mycket

som skiljer den sistnämnda från en enligt det mindre alternativet utbyggd

Södertälje kanal i fråga om djupgående. Längd och bredd är däremot betydligt

större än i Södertälje kanal.

Styrelsen slutar med att framhålla att sådana åtgärder icke nu bör vidtagas,

vilka kan väsentligt fördyra en utbyggnad av kanalen till en 9,7 meters led.

En eventuell utredning enligt motionärernas förslag bör emellertid i vart fall

anstå tills styrelsens undersökning framlagts.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför, att man efter noggranna

överväganden och i intimt samråd med berörda myndigheter stannat för en

motorvägsbro pa 26 meters höjd. En bro på 46 meters höjd skulle försämrat

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1963

3

vägens standard. Arbetsplan för omläggning av E 4 genom Södertälje har dessutom

fastställts, tillstånd att uppföra bron har lämnats av Österbygdens vattendomstol

och bron har upphandlats. Styrelsen anser ytterligare utredning icke

erforderlig.

Länsstyrelsen i Stockholms län hänvisar till den inom sjöfartsstyrelsen

pågående utredningen och till de pågående arbetena med motorvägen och

motorvägsbron. Ett bifall till motionerna skulle medföra, att alla dessa mycket

brådskande arbeten måste stoppas. Länsstyrelsen avstyrker motionerna.

Länsstyrelsen i Västmanlands län hänvisar likaså till sjöf artsstyrelsens

utredning och anför vidare:

Sedan denna utredning slutförts är det emellertid synnerligen angeläget att

beslut snabbt fattas om en ombyggnad av kanalen och fördjupning av farlederna

i Mälaren och att ombyggnaden kommer till utförande utan dröjsmål.

Det torde ur trafikekonomisk synpunkt vara uppenbarligen orealistiskt att

tänka sig en utbyggnad av kanalen till en storlek att den kan trafikeras av

fartyg på 40 000 ton dw. Den av motionärerna påfordrade utredningen är

ägnad att i onödan fördröja kanalens utbyggnad och kan icke anses behövlig.

Länsstyrelsen får därför föreslå att motionerna icke föranleda någon åtgärd.

Södertälje stad framhåller bl. a. att eventuell ändrad framtida utformning

av Södertälje kanal snarast möjligt måtte fastställas. Trafikförhållandena

är för närvarande olidliga. Ur stadens synpunkt är emellertid ingen som helst

fördjupning av kanalen önskvärd. Redan en utbyggnad enligt sjöfartsstyrelsens

mindre alternativ skulle innebära besvärande ingrepp i den centrala staden.

En utbyggnad enligt det större altenativet avvisar staden bestämt, då det

skulle medföra mycket stora ingrepp både i den centrala staden och i den södra

stadsdelens topografi och bebyggelse.

Staden avstyrker motionerna.

Motororganisationernas samarbetsdelegation yttrar sig endast om

broförbindelsen över kanalen. Delegationen anser en öppningsbar bro på E 4- vägen på en ringa höjd orealistisk. Denna fråga hade därför bort utredas

närmare.

Utskottet

I motionerna aktualiseras frågan om en utbyggnad och fördjupning av

Södertälje kanal och till denna anknytande farleder i Mälaren jämte därmed

sammanhängande spörsmål.

Utskottet är ense med motionärerna om den stora betydelsen, i första hand

för näringslivet i Mälarbygden, av att denna fråga bringas till en lösning.

Spörsmålet har också sedan länge varit uppmärksammat och f. n. föreligger

utredningsmaterial som utmynnar i tre olika förslag till åtgärder för förbättring

av trafikledens kapacitet. Utskottet vill härom i korthet anföra följande.

Ett av förslagen avser en fördjupning av farleden från omkring 6 till 7,5

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1963

meters djupgående, vilket skulle medföra bl. a. att fartyg upp till 8 å 9 000

ton dw mot f. n. endast 4 å 5 000 ton skulle kunna passera. Förslaget har kostnadsberäknats

till omkring 45 milj. kr.

Ett annat förslag, som förutsätter väsentliga ingrepp i kanalens nuvarande

sträckning och inom Södertälje stad, skulle medgiva ett högsta djupgående av

9,7 meter, innebärande möjlighet till trafikering med fartyg om drygt 20 000

ton dw. Kostnaderna har beräknats till ungefär 200 milj. kr., varav omkring

hälften skulle belöpa på fördjupning av lederna i Mälaren.

De ovannämnda båda förslagen har berörts i remissyttrandena över motionerna.

Sedan motionerna väckts och remissbehandlats har emellertid en ytterligare

utredning framlagts av länsstyrelsen i Västmanlands län, vari föreslås

en sådan fördjupning av Mälarleden att fartyg med 9,2 meters djupgående,

motsvarande omkring 15 000 ton dw, skulle kunna passera. Kostnaderna har

kalkylerats till storleksordningen 100—130 milj. kr. Länsstyrelsen har i

skrivelse till sjöfartsstyrelsen i juni 1963 med överlämnande av förslaget förordat,

att detta alternativ snarast kommer till utförande och hemställt att

styrelsen för nästkommande budgetår hos Kungl. Maj :t begär medel för arbetenas

påbörjande.

Motionärerna har i sin motivering uttalat bl. a. att kanalförbindelsen bör

upprustas med sikte på att kunna mottaga fartyg på upp till 40 000 ton dw

i mälartrafik. Utskottet får erinra om att samma målsättning angivits i

motioner till förra årets riksdag angående tillfartslederna till Mälaren, vilka

motioner hänvisades till utskottet. Utskottet (utlåtande nr 12/1962) avstyrkte

motionerna under hänvisning bl. a. till att utredning pågick om förbättringar

av kanalen och mälarfarlederna. Motionerna föranledde icke någon riksdagens

åtgärd.

I de nu föreliggande motionerna har vidare som ett andrahandsyrkande

anförts att, om utbyggnad sker successivt, i en första etapp en farled bör förberedas

som tillåter fartyg om 15 000 ton dw att anlöpa Mälaren.

De ovan berörda alternativa förslagen om utbyggnad till 7,5, 9,2 och 9,7

meters djupgående prövas f. n. av sjöf artsstyrelsen. Utskottet har erfarit att

denna prövning kommer att vara slutförd under den närmaste tiden.

Såvitt utskottet kunnat bedöma bör sålunda inom kort material föreligga,

som kan bilda underlag för vidare åtgärder till lösning av förevarande spörsmål.

I detta sammanhang bör också beaktas, att frågan om statliga investeringar

beträffande de största sjöarna, däribland Mälaren, och dessas sjöförbindelser

med havet berörts i proposition nr 191 till årets riksdag angående

riktlinjer för den statliga trafikpolitiken m. m. (sid. 113 och 114), vilken proposition

ännu icke behandlats av riksdagen. Föredragande departementschefen

erinrar om att utredning pågår genom kanaltrafikutredningen angående

vänern- och vätternområdena och anför vidare bl. a. att de slutsatser utredningen

kommer till och de överväganden den redovisar bör kunna få tillämp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 36 år 1963

5

ning inte endast på de frågor som utredningen är direkt inkopplad på. De

principiella slutsatserna bör kunna tjäna diskussionen om hamnfrågorna i stort.

Utskottet anser sig i detta läge icke böra förorda motionärernas förslag om

tillsättande av en ny utredning. Utskottet vill också erinra om att motionärernas

andrahandsyrkande om en farled för fartyg upp till 15 000 ton dw väl synes

ansluta sig till det ovannämnda, av länsstyrelsen i Västmanlands län i juni 1963

framlagda förslaget, vilket är under prövning.

Utskottet får således under hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna I: 395 och II: 467 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 november 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl-Albert Anderson*, Möller*, Schött,

Jonasson, Enarsson*, Hellebladh, Ernst Olsson, Tage Johansson och fru HamrinThorell*;
från

andra kammaren: herrar Skoglösa, Jacobsson i Sala, Dickson, fru

Thunvall*, herrar Carlsson i Huskvarna, Lundmark, Haglund, Börjesson i

Glömminge, Westberg*, Edlund och fröken Andersson i Lerum.

*Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.