Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om utredning rörande en rationell användning av avfallsämnen och angående användning av rötslam som gödseloch jordförbättringsmedel.

1963-11-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:37, Utlåtande i anledning av motioner om utredning rörande en rationell användning av avfallsämnen och angående användning av rötslam som gödseloch jordförbättringsmedel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1963

1

Nr 37

Utlåtande i anledning av motioner om utredning rörande en rationell

användning av avfallsämnen och angående användning

av rötslam som gödsel- och jordförbättringsmedel.

I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 39b av herr Osvald och II: 471 av herr Wachtmeister hemställes, att riksdagen

måtte besluta att hos Kungl. Maj :t begära en grundlig utredning rörande

en rationell användning av avfallsämnena i syfte »dels att utnyttja

värdefulla näringsämnen, dels att förhindra nedsmutsning och nedskräpning

i naturen, samt att för riksdagen framlägga de förslag till förordningar

och lagstiftning, vartill utredningen kan föranleda».

I de likalydande och till utskottet hänvisade motionerna 1: 465 av herrar

Lager och Adolfsson samt II: 563 av herr Holmberg m. fl. föreslås att riksdagen

i skrivelse till regeringen hemställer om en skyndsam utredning »för

att klarlägga vilka åtgärder som är nödvändiga för att systematiskt använda

rötslanunet som gödsel- och jordförbättringsmedel».

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.

I motionerna 1:394 och 11:471 anföres bl. a. att luft, mark och vatten

skadas av avfallsprodukter från samhällena. Avfallet har emellertid ofta ett

ganska stort näringsinnehåll, som kan utnyttjas av växter och djur, varför

det borde behandlas på sådant sätt att det kunde komma till nytta. I stället

söker man förstöra avfallet eller föra undan det till platser, där det ej verkar

störande. Askan efter brända sopor innehåller värdefulla växtnäringsämnen

och slammet från avloppsreningsanläggningar dessutom organiska substanser,

som kan öka de odlade jordarnas humushalt. Det bör utredas bl. a. om

icke värmen från förbränningen av soporna kan användas för torkning av

slammet och om man icke genom blandning av aska och slam kan få fram

eu produkt som är värdefull såsom växtnäring och jordförbättringsmedel.

I motionerna I: 465 och II: 563 framhålles den pågående, ödesdigra vattenföroreningen.

Visserligen pågår utbyggnad av reningsverken på många orter

men detta utgör endast ett första steg i kampen mot vattenförorening. Det

renade avloppsvattnet innehåller nämligen en växtnäringslösning som stimulerar

tillväxten av alger och andra vattenväxter med åtföljande syrebrist och

fiskdöd. Forskning är erforderlig för att komma till rätta med problemet.

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 samt. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1963

Det slam som blir kvar vid rening av avloppsvatten bör vidare nyttiggöras,

eftersom det har stort värde som gödselmedel. Jordbruket är den naturliga

avnämaren, och om ett sådant utnyttjande komme till stånd kunde landet

undvara en betydande import av konstgödningsmedel.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

I: 394 och I: 465.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från jordbrukets forskningsråd,

lantbrukshögskolan, statens vatteninspektion, statens institut för

folkhälsan och Stockholms stad.

Jordbrukets forskningsråd anför bl. a. att det visat sig svårt att torka rötslam

i länder med vårt klimat samt framhåller vidare bl. a.:

Ett intensivt forsknings- och utvecklingsarbete pågår därför för närvarande

på olika håll i avsikt att finna metoder för direkt destruktion av råslammet

genom mekanisk avvattning och bränning. I vad mån dessa direkta

metoder kunna visa sig vara allmänt användbara är i dagens läge svårt att

bedöma. Frågan är för närvarande föremål för ingående övervägande i vårt

land i samband med projektering av några större reningsverk.

Visa sig de antydda nya vägarna för direkt destruktion av råslam icke vara

tekniskt ekonomiskt framkomliga och kommer följaktligen den traditionella

slamrötningen att bibehållas, är en bearbetning av de i motionerna framdragna

problemen mycket angelägen. En sådan bearbetning borde enligt rådets

mening gå ut på att genom försöksverksamhet mera ingående studera

rötslammets värde som gödsel- och jordförbättringsmedel under olika jordbrukstekniska

förutsättningar och vidare på att så vitt möjligt utreda om

några sanitära olägenheter kunna föreligga, som begränsa slammets användning

till vissa grödor. Dessutom vore det av stor vikt, att frågan om lämpliga

metoder för slammets transport och spridning studerades och att de i sammanhanget

uppträdande organisatoriska frågorna genomarbetades.

Rådet tillstyrker motionerna.

Lantbrukshögskolan åberopar ett av professorn i växtnäringslära vid lantbrukshögskolan

S. L. Jansson till högskolan avlämnat yttrande. Däri framhålles

bl. a. att man förr eller senare måste lösa avfallsproblemen och därvid

sikta till att tillvarataga och nyttiggöra de värdefulla beståndsdelarna i avfallet.

För lösande av avfallsproblemen kräves forskning och experimentellt

utvecklingsarbete och resultaten måste spridas genom upplysning och rådgivning.

Professor Jansson anför vidare bl. a.:

Även må betonas att ingenting talar för att slamrötningen och därmed

produktionen av rötslam representerar den slutliga lösningen av reningsverkens

slamproblem. Forsknings- och utvecklingsarbete rörande omhändertagandet

och utnyttjandet av samhällenas avfall måste pågå kontinuerligt och

fordrar därmed fasta resurser för sitt ändamålsenliga genomförande. Dels

med hänsyn till detta och dels med hänsyn till att avfallsproblemen har så

många olikartade intressenter — naturvården, jordbruket, avloppstekniken,

samhällsplaneringen etc. — torde en samordnande utredning vara ofrånkomlig

för att draga upp riktlinjer för organisationen och omfattningen av de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år l!)63 «5

forsknings-, utvecklings- och upplysningsresurser, som fordras för avfallsproblemens

lösning i vårt samhälle.

Lantbrukshögskolan tillstyrker motionerna.

Statens vatteninspektion betonar särskilt vikten av att vattenförorening förhindras

och framhåller att kvittblivning av slam och sopor ofta är ett svårlöst

problem. Undersökningar har också visat att slammet har ett ganska högt

växtnäringsvärde. Det torde emellertid ankomma på lantbruksstyrelsen att

dra de praktiska konsekvenserna av vunna utredningsresultat.

Statens institut för folkhälsan anför bl. a. att forskning och praktiska försök

angående avfallsproblemet pågår på flera håll, men att en allsidig utredning

saknas om de ekonomiska aspekterna på problemet. Institutet tillstyrker

därför utredning, varvid även frågan om att avskilja växtnäringsämnen från

vattnet bör undersökas.

Stockholms stad åberopar ett av gatukontoret avgivet tjänsteutlåtande. Däri

redogöres för vad som från stadens sida åtgjorts för oskadliggörande och utnyttjande

av avloppsslam. Någon helt acceptabel lösning har man dock icke

nått fram till. I yttrandet anföres bl. a. följande:

De ekonomiska problemen i samband med nyttjandet av avloppsslam i

jordbruket är fortfarande olösta, trots att frågan om användandet av slammet

i jordbruket är mycket gammal. Det är uppenbart, att avloppsslam innehåller

värdefulla beståndsdelar, som skulle kunna utnyttjas som gödsel- och jordförbättringsmedel.

En förutsättning är emellertid att sådana frågor, som rör

lagring, distribution och spridning lösas på ett för alla parter ändamålsenligt

och ekonomiskt sätt.

Staden har för utredning av dessa frågor tillsatt en kommitté, vartill knutits

ett expertråd.

Beträffande de ekonomiska förutsättningarna för utnyttjande av slammet

m. in. anföres:

Gatukontoret har genom annonsering i jordbrukarnas fackpress erbjudit

rötslam kostnadsfritt mot avhämtning men något intresse härför har inte

visats. Med hänsyn till de begränsade möjligheterna att nyttiggöra den på

de egna gårdarna producerade stallgödseln samt tendensen att övergå till

mera högvärdig handelsgödsel anser gatukontoret det vara föga sannolikt

att jordbrukarna under nu rådande förhållanden skulle kunna intresseras

för att använda stadens avloppsslam. En möjlighet att öka slammets

användning på större avstånd från uppkomstplatsen är att värmetorka slammet.

Som värmekälla för sådan behandling skulle såsom herr Hugo Osvald

framhåller i sin motion överskottsvärme från sopförbränning vara möjlig och

denna metod har även varit föremål för övervägande. Den har emellertid befunnits

vara en mycket dyrbar lösning och det återstår att utreda huruvida

den sålunda framställda produkten skulle få någon nämnvärd användning.

Det av herrar Lager och Adolfsson påtalade förslaget att tippa rötslam i

havet är den hittills ur ekonomisk synpunkt mest fördelaktiga metoden att

oskadliggöra rötslam. De försökstippningar, som har ägt rum, har inte påvisat

några olägenheter i samband med tippningen men ytterligare försök

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1963

kommer att göras och då i samråd med den av stadskollegiet tillsatta vattenvårdskommittén.

Sammanfattningsvis får gatukontoret framhålla, att kontoret stöder de

i motionen framlagda synpunkterna på forskning och försöksverksamhet bcträffande

avloppsslammet i jordbruket. I detta sammanhang, skall man

möjligen också såsom föreslagits i en av motionerna, kunna utreda huruvida

sopslaggen trots sin ringa halt av växtnäringsämnen och olämpliga egenskaper

i övrigt skulle kunna utnyttjas i jordbruket.

Vad beträffar motionärens synpunkter på växtnäringsämnen i det renade

avloppsvattnet anser gatukontoret det vara angeläget att åstadkomma en

minskning av närsaltinnehållet i det avgående siamvattnet. De slambehandlingsmetoder,

som medför närsaltsfattigare slamvatten bör därför bli föremål

för särskilt intresse.

Gatukontoret vill också understryka vikten av att frågan om eliminering

av avloppsslammet blir så allsidigt belyst som möjligt. Eftersom en lösning

av problemet får anses vara en riksangelägenhet, vore det därför av stor

betydelse om statsmakterna ville lämna sitt stöd, så att forskning och försöksverksamhet

inom detta område skall kunna bedrivas i större skala och

mera enhetligt än vad som nu är fallet.

Staden ansluter sig till vad gatukontoret anfört och tillstyrker utredning

enligt de av kontoret angivna riktlinjerna.

Vattenvårdsfrågor har under senare år vid många tillfällen behandlats av

riksdagen, därvid frågor om stöd till åtgärder för rening av vatten och förebyggande

åtgärder mot vattenförorening prövats med anledning av propositioner,

motioner och interpellationer i dessa ämnen. Det under sjätte huvudtiteln

upptagna anslaget till bidrag till vatten- och avloppsanläggningar

har successivt ökats — från 45 milj. kronor för budgetåret 1960/61 till 70

milj. kronor för budgetåret 1963/64. Härutöver har årligen på beredskapsstat

anslagits 60 milj. kronor för dessa ändamål. Av anslagen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bemyndigats att taga vissa belopp i anspråk för forskningsändamål.

Dessa belopp utgjorde under vartdera av budgetåren 1960/61

och 1961/62 450 000 kronor. För budgetåret 1962/63 var beloppet 800 000 kronor.

För innevarande budgetår har hittills beviljats 700 000 kronor, men

framställning lär komma att göras om medgivande att använda ytterligare

medel.

De i motionerna berörda frågorna om utnyttjande av rötslammet synes

icke ha behandlats av riksdagen.

Utskottet

Den fortskridande föroreningen av våra vattendrag har fört till en situation

där effektiv rening av avloppsvattnet framstår såsom en angelägenhet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år J963 5

av största vikt. Någon helt tillfredsställande lösning av reningsproblemet har

ännu inte nåtts — renat avloppsvatten innehåller vissa närsalter som medför

olägenheter för fiskbeståndet och påverkar vattenväxtligheten. Ett omfattande

forskningsarbete i dessa frågor pågår emellertid världen över -— även

i vårt land.

Utvecklingen kännetecknas också av att allt flera kommuner anlägger reningsverk.

En sådan åtgärd torde i många fall vara ofrånkomlig om man

vill undvika förstöring av vattendragen. Kostnaderna för reningsverk är

emellertid betydande och det är bl. a. därför angeläget att kommunerna skall

kunna planera dem så att största möjliga effektivitet uppnås. När det gäller

de ekonomiska aspekterna på dessa problem synes det också utskottet naturligt

att, som skett i motionerna, taga upp frågan om praktiskt utnyttjande

av de fasta avfallsprodukter som kvarbliver vid rening av vattnet och som

visat sig innehålla ämnen, vilka har ett visst värde som gödsel- och jordförbättringsmedel.

Försök till ett sådant utnyttjande har redan gjorts såväl

utomlands som i Sverige men erfarenheterna härav är övervägande negativa.

Verksamheten har varit förlustbringande och har visat sig bl. a. medföra

mycket svåra problem exempelvis i fråga om lagring och transport.

Utöver de ovan angivna spörsmålen om rening av vattnet och om utnyttjande

av avfallsämnena anmäler sig i detta sammanhang också frågan hur

man, då avfallet icke kan tillgodogöras på ett ekonomiskt godtagbart sätt,

skall kunna bli av med avfallet — en fråga som på senare tid fått stor aktualitet.

Någon tillfredsställande lösning har icke nåtts heller av detta problem

men forsknings- och försöksverksamhet pågår. Bl. a. sysslar man inom

den av Stockholms stad bedrivna verksamheten på området med frågan om

s. k. våtförbränning av rötslam.

Problemen i samband med den effektiva vattenvård som är nödvändig

i dagens samhälle förtjänar stort beaktande. Vad som här framför allt kräves

är, såvitt utskottet kunnat bedöma, ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att ett enligt

utskottets mening värdefullt initiativ i dessa frågor tagits genom tillkomsten

av den rådgivande kommittén för vatten- och avloppsfrågor i maj 1961 —

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens va-kommitté — vari de tekniska högskolorna,

medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, tekniska forskningsrådet,

vatteninspektionen, kommunaltekniska föreningen in. fl. är representerade.

Kommittén har till uppgift bl. a. att utarbeta program för de

mest angelägna forskningsuppgifterna, att behandla ansökningar om forskningsbidrag

samt avgiva förslag i aktuella frågor. I kommitténs arbetsprogram

har bl. a. upptagits frågan om olika reningsmetoders effekt och ekonomi,

vilken programpunkt angivits vara den mest omfattande och rymma

det väsentligaste i fråga om vatten- och avloppsrening. Utskottet finner däremot

icke sannolikt alt ett tillsättande av sådana utredningar, som i motionerna

föreslagits, skulle i någon väsentlig grad föra frågorna framåt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1963

Om utskottet sålunda inte anser sig böra tillstyrka motionärernas förslag

om utredningar, vill utskottet dock understryka vikten av att statsmakterna

ägnar hithörande spörsmål stor uppmärksamhet och verksamt bidrager till

deras lösande. Det är angeläget att utvecklingen noggrant följes och att möjligheterna

och behovet att stödja och stimulera forsknings- och utvecklingsarbetet

och kommunernas insatser på ifrågavarande område beaktas. Utskottet

förutsätter att de initiativ till ytterligare åtgärder som i sådant syfte

kan visa sig påkallade tages av Kungl. Maj :t.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 394 och II: 471 samt de likalydande motionerna I: 465 och

II: 563 i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 12 november 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Widén, Schött, Jonasson, Hedström,

Eric Gustaf Peterson, Hellebladh, Dahl, Tage Johansson och Wallmark;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa, Jacobsson

i Sala, Dickson, fru Jäderberg, herrar Carlsson i Huskvarna, Keijer,

Edlund och fru Ekroth.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 63

3X3510

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:373 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utredning rörande en rationell användning av avfallsämnen och angående användning av rötslam som gödse a1 i texten