Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande konkurrensförhållandena inom bgggnadsbranschen.

1963-11-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:38, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande konkurrensförhållandena inom bgggnadsbranschen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 År 1963

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

konkurrensförhållandena inom bgggnadsbranschen.

I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:392 av herr Torsten Andersson och 11:468 av herr Hansson i Skegrie hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en utredning

av konkurrensförhållandena inom byggnadsbranschen, särskilt med

hänsyn till olika bostadspolitiska åtgärders inverkan på konkurrenssituationen.

I motionerna anföres bl. a. att utvecklingen främjas genom inbördes tävlan

och konkurrens samt att olika näringsgrenar visat god vilja och förståelse

för strävan till en effektiv produktion genom ökad rationalisering. Ibland

träffar man dock på tendenser i annan riktning. Inom byggnadsindustrien

synes de senaste åren ha skett en snabb rationalisering, men denna har inte

kommit till uttryck i sänkta byggnadskostnader, vilka i stället stigit i mycket

snabb takt. Det är icke osannolikt, att denna stegring till en del beror

på bristande konkurrens. Stora ansträngningar har gjorts för att minska

bostadskostnaderna. De åtgärder, som vidtages, bör utformas så att de icke

bidrar till att minska konkurrensen utan tillgodoser konsumenternas intressen.

Även för bostadspolitikens utformning är därför en undersökning

av konkurrensförhållandena synnerligen önskvärd.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II:

468.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från bostadsstyrelsen,

näringsfrihetsrådet, pris- och kartellnämnden, Näringslivets byggnadsdelegation,

Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges allmännyttiga

bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars

riksförbund (HSB) och Svenska riksbyggen.

Bostadsstyrelsen anför bl. a. att frågan om hur konkurrensförhållandena

inom byggnadsbranschen påverkar byggnadskostnaderna i första hand ankommer

på pris- och kartellnämnden att följa.

Näringsfrihetsrådet hänvisar likaledes till att pris- och kartellnämnden

har till uppgift att främja kännedom om pris- och konkurrensförhållanden

inom näringslivet och att det därför bör ankomma på nämnden att verk
Bihang

till riksdagens protokoll 1963. 11 samt. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 19(>3

ställa utredning av den art, som avses i motionerna. Rådet framhåller vidare,

att den bestående hyresregleringen fått till följd en betydande begränsning

av konkurrensen på området. Rådet anser en utredning om bostadspolitikens

utformning i och för sig önskvärd, men utredningen bör ha

ett vidare syfte än som angivits i motionerna, varför rådet icke anser sig böra

tillstyrka dessa.

Pris- och kartellnämnden lämnar en redogörelse för i kartellregistret införda,

konkurrensbegränsande överenskommelser inom byggnadsmaterialbranschen,

vilka i huvudsak omfattar de materialgrupper som ingår i bostadsstyrelsens

byggnadskostnadsindex, samt anför härom bl. a. följande:

Av sammanställningen framgår, att antalet konkurrensbegränsande avtal

f. n. uppgår till icke mindre än 100 berörande praktiskt taget allt det material,

som är erforderligt för byggnadsverksamheten. Några av dessa avtal

äro lokalt betonade. De flesta ha emellertid riksomfattande räckvidd och utgöras

av prisöverenskommelser och kvoteringsbestämmelser. Utöver nu angivna

konkurrensbegränsningar finns i kartellregistret ett betydande antal

avtal inom byggnadsmaterialbranschen, vilka numera upphört att gälla.

Nämnden anför vidare att tillräckligt och fullständigt material för belysande

av pris- och kostnadsutvecklingen icke finnes hos nämnden. Ett byggnadskostnadsindex

har emellertid upprättats av bostadsstyrelsen i samråd

med Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Detta index omfattar dock

icke mer än omkring en tredjedel av totalkostnaderna för ett bostadshus.

Nämnden uttalar vidare beträffande dessa kostnader:

En icke oväsentlig del av dessa utgöras av toml- och administrationskostnader,

arkitektarvoden m. m. som enligt en beräkning av år 1950 uppgick till

ungefär samma kostnadsandel som virke, cement, sand, armeringsjärn,

smide, isoleringsmaterial, tegel och betongblock eller i runt tal 20 procent.

Enligt dessa beräkningar har materialkostnadsstegringen för flerfamiljshus

i sten från 1 januari 1959 till 1 november 1962 uppgått till i genomsnitt

17,4 %. Störst har stegringen varit beträffande material för betong och

mureriarbeten (19,6 %) samt trävaror och snickeriarbeten (19.3 %), medan

järnvaror visa den minsta stegringen (9,3 %).

Prisstegringen för olika varuslag inom materialgrupperna har varit i hög

grad olikformig. Nämnden anför vidare:

Inom gruppen material för betong- och mureriarbeten har exempelvis

priset på murtegel stegrats med icke mindre än 36,6 %, mur- och putsbruk

med 29,1 %, medan motsvarande siffra för cement uppgår till endast 0,7 %.

Beträffande järnvaror belöper sig prisstegringen för spik och skruv till

23,1 %, låsstycken och handtag till 21,5, medan prisstegringen för armeringsjärn

stannar vid 3,3 %.

Enligt bostadsstyrelsens beräkningar ha de totala byggnadskostnaderna

från 1 januari 1939 till 1 november 1962 stigit med 169,6 %. Enbart materialkostnaderna

ha under denna tidsperiod stegrats med 204,2 %, medan

stegringen av lönekostnaderna utgör 125,5 %. För tidsperioden 1 januari

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1963

197till 1 november 1962 uppgår stegringen av de totala byggnadskostnaderna

enligt denna äldre indexserie till 17,9 %, medan materialkostnaderna

visa en uppgång med 18,9 % och lönekostnaderna med 17,4 %. Här gjorda

jämförelser mellan stegringen av löne- och materialkostnader bör emellertid

bedömas med försiktighet med hänsyn bl. a. till förändringar i byggnadssätt

och byggnadsteknik som ägt rum under tidsperioden 1939—1962. De

till grund för bostadsstyrelsens byggnadskostnadsindex liggande vägningstalen

avseende år 1950 torde numera vara föråldrade vartill kommer att

hänsyn sannolikt icke kunnat tagas till löneglidningen vid beräkningen av

lönekostnadernas stegring. Härtill kommer att indexberäkningarna avse er.

hustyp med lägenhetsstorlekar som i dagens läge icke torde vara representativ.

Nämnden angiver fortsättningsvis att ett relativt stort antal specialundersökningar

gjorts beträffande de ekonomiska verkningarna av de konkurrensbegränsande

överenskommelserna inom olika sektorer av byggnadsbranschen.

En redogörelse lämnas för undersökningar bl. a. beträffande

varmvalsat stål, radiatorer, diskbänkar, rör, elinstallationer, tapeter, planglas

och cement. Undersökningar påginge beträffande vvallboard och lättbetong

samt angående konkurrensförhållandena bland byggnadsentreprenörer

och rörledningsfirmor m. m. i Jönköping.

Av yttrandet framgår bl. a. att utredningarna prövats av ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor eller är under sådan prövning. Ombudsmannen

har i de hittills prövade fallen icke funnit anledning till ingripande

— avtalen har efter publicering av undersökningen hävts eller uppmjukats,

och i övrigt har någon skadlig verkan av avtalen icke ansetts föreligga.

Nämnden framhåller att dess pris- och konkurrensövervakande verksamhet

i icke obetydlig omfattning varit och är inriktad på förhållandena inom

byggnadsområdet samt anför:

Att så är fallet finner delvis sin förklaring i alt detta betydelsefulla område

allt fortfarande karakteriseras av en kvardröjande kartellering inom

byggnadsmaterialsektorn. De av nämnden utförda undersökningarna ligga

till grund för NO:s resp. näringsfrihetsrådets bedömning av eventuell skadlig

verkan av konkurrensbegränsning.

Näringslivets byggnadsdelegation anför bl. a. att den förda bostadspolitiken

medfört en snedvridning av konkurrensförutsättningarna olika kategorier

byggherrar emellan. Detta är emellertid en fråga, som bör utredas i

annat sammanhang.

Några konkurrensbegränsande åtgärder inom byggnadsindustrien föreligger

näppeligen. Konkurrensen är tvärtom knivskarp. En viss lokal konkurrensbegränsning

kan dock förekomma genom att en del kommunala bostadsföretag

icke alltid använder anbudsförfarande utan använder fast

entreprenör. Efter att ha understrukit omöjligheten att jämföra olika indexserier

slutar delegationen med att avstyrka motionerna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1963

Byggnadsentreprenörföreningen anför bl. a. att det finns tre kategorier

byggherrar: allmännyttiga, kooperativa och enskilda. Huvuddelen av de

allmännyttiga och kooperativa företagens produktion tillkommer genom tävlan

mellan olika entreprenörer och konkurrensen är hård. Boendekostnaden

är dessutom i hög grad beroende av ett kommunalt stadsplanemonopol, varöver

byggnadsbranschen icke råder. Föreningen framhåller svårigheten att

jämföra indextal, uppbyggda på olika sätt.

Föreningen avsLyrker motionerna.

SABO framhåller också vanskligheten att jämföra olika indexserier. Frågan

om ett byggnadskostnadsindex är emellertid under utredning inom statens

nämnd för byggnadsforskning. SABO delar motionärernas uppfattning

att det är högst angeläget att vidtaga alla åtgärder som är möjliga för att

hålla bostadskostnaderna nere, varför SABO icke vill avstyrka motionerna.

HSB anser, att den nuvarande bostadspolitiken är ägnad att skärpa kraven

på rationalisering och kostnadsnedpressning inom bostadsbyggandet,

och framhåller svårigheten att följa byggnadskostnadsutvecklingen med

hjälp av nuvarande index. HSB framhåller vidare, att det föreligger en form

av »priskontroll» genom lånemyndigheternas och hyresnämndernas granskning.

Utvecklingen av markpriserna är emellertid ett allvarligt problem.

I och för sig är emellertid byggnadskostnadsutvecklingen sådan, att en översyn

icke är omotiverad, varför förbundet icke vill avstyrka en utredning.

Svenska riksbyggen anför, att kontrollen är effektiv inom bostadssektorn,

där statlig belåning i de flesta fall utnyttjas. Man har emellertid att ta hänsyn

till en rad irrationella faktorer — de stigande markpriserna, höjda avgifter

på tjänster och förnödenheter såsom vatien och elström. Likaså framhålles

svårigheten att med ledning av nuvarande index bedöma utvecklingen.

Riksbyggen har genom samverkan med tolv stora byggnadsproduktionsföretag

försäkrat sig om tillfredsställande konkurrens vid upphandling.

Riksbyggen förklarar sig icke vilja motsätta sig en utredning.

Utskottet

I motionerna hemställes om en utredning av konkurrensförhållandena

inom byggnadsbranschen, särskilt med hänsyn till olika bostadspolitiska

åtgärders inverkan på konkurrenssituationen.

Som bakgrund till motionsyrkandet anför motionärerna bl. a. att byggnadskostnaderna

snabbt stegrats trots att en betydande rationalisering skett

inom byggnadsbranschen och att detta förhållande till en del kan vara beroende

av att konkurrensen på området är hämmad.

Utvecklingen av byggnadskostnaderna, som de avspeglar sig i priserna på

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1963

5

bostäder och andra lägenheter, innefattar även enligt utskottets mening allvarliga

problem. Prissättningen är obestridligen i vissa fall sådan att det

finns anledning att, såsom skett i motionerna, ställa frågan om konkurrensen

inom byggnadsbranschen verkligen är från konsumenternas synpunkt

tillfredsställande. Utskottet finner i likhet med motionärerna angeläget att

dessa förhållanden så långt möjligt klarlägges. När det gäller att taga ställning

till förslaget om en särskild utredning för ändamålet bör emellertid

enligt utskottets mening beaktas vilka möjligheter som redan finns att komma

till rätta med problemen genom de samhälleliga organ som är kontinuerligt

verksamma för undersökningar och åtgärder beträffande konkurrensbegränsningar

inom näringslivet. Utskottet får härom anföra följande.

Arbetsuppgifterna inom den statliga verksamheten för övervakning av

konkurrensbegränsning inom näringslivet är numera fördelade på pris- och

kartellnämnden som har den utredande funktionen, ombudsmannaämbete!

för näringsfrihetsfrågor, som främst har att pröva av nämnden gjorda utredningar

och bedöma, huruvida påvisade konkurrensbegränsningar kan

anses ha skadliga verkningar samt vidtaga de åtgärder granskningen kan

föranleda, och slutligen näringsfrihetsrådet, vilket har att pröva ärenden

som av ombudsmannen underställes rådet. Om skadliga verkningar av en

konkurrensbegränsning anses föreligga och rättelse icke kunnat nås i ett

tidigare skede har rådet att genom förhandlingar med berörda parter söka

undanröja de skadliga verkningarna. Om detta icke lyckas åligger det rådet

att underrätta Kungl. Maj:t härom, därest saken befinnes vara av större

vikt.

Vad särskilt gäller förhållandena på byggnadsbranschens olika områden

har en redogörelse för verkställda och pågående utredningar m. m. lämnats

i pris- och kartellnämndens yttrande över motionerna, vilken kompletterats

genom en muntlig framställning inför utskotLet av chefen för ämbetsverket.

Såvitt utskottet kunnat bedöma torde en icke ringa del av nämndens kapacitet

tagas i anspråk för undersökningar inom här förevarande områden.

Ett stort antal konkurrensbegränsande avtal av lokal eller riksomfattande

räckvidd har införts i kartellregistret. Många av dem har numera hävts, men

åtskilliga är ännu gällande. Ett antal specialundersökningar har vidare

verkställts beträffande de ekonomiska verkningarna av de konkurrensbegränsande

överenskommelserna inom olika sektorer. Undersökningarna berör

exempelvis handelsjärn, diskbänkar, rör, elinstallationer, tapeter, radiatorer,

glas och cement. Av nyligen verkställda utredningar må nämnas sådana

soin rör konkurrensförhållanden bland byggmästare och rörledningsentrepfenörer

i Jönköping, företagna efter hemställan av stadsfullmäktige,

och bhnd byggmästare i Västerås. Vidare har nyligen en utredning slutförts

angående marknaden för villapannor och oljebrännare. F. n. pågår

bl. a. undersökningar beträffande wallboard samt beträffande tegel och lättbetong.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1963

Registrerade avtal och utförda undersökningar underkastas successivt

fortsatt prövning av näringsfrihetsombudsmannen. Det har i vad gäller

byggnadsbranschen hittills visat sig att då ombudsmannen ansett skadliga

verkningar föreligga och tagit kontakt med vederbörande företagare eller

organisationer, rättelse kunnat vinnas utan att ärendet behövt föras vidare

till näringsfrihetsrådet. F. n. är under prövning hos ombudsmannen bl. a. en

lönsamjietsundersökning beträffande cementbranschen, en utredning angående

den s. k. metallsektionen, kartellavtal angående tillverkning av dörrar

samt de ovannämnda Jönköpings-utredningarna.

Den verksamhet som nu pågår för att åstadkomma det av motionärerna

begärda klarläggandet av konkurrensförhållandena i byggnadsbranschen är,

såvitt utskottet kunnat finna, av betydande omfattning. Motionärernas önskemål

synes kunna bli i icke oväsentlig grad tillgodosedda genom att de nu

verksamma organen fortsätter med och fullföljer sina arbetsuppgifter på

detta område. Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla, att prisoch

kartellnämnden har lagstadgad rätt att för fullgörande av sitt arbete

från företagare infordra uppgifter och att taga del av företagares handlingar

— en möjlighet som icke står till buds för en kommitté. Utskottet vill

understryka vikten av att statsmakterna ger övervakningsorganen goda resurser

för det fortsatta arbetet.

Utskottet är medvetet om att konkurrensbegränsande företeelser inom

byggnadsverksamheten kan förekomma även på områden dit myndigheternas

befogenheter f. n. icke sträcker sig — exempelvis i samband med viss

exploatering av mark för byggnadsändamål. Ett mycket stort antal utredningar

sysslar emellertid f. n. med spörsmål på bostads- och byggnadsområdet

samt hyresmarknaden. Utskottet anser det kunna förutsättas att frågor

av sist berörd art kommer att uppmärksammas i sådant sammanhang

och att därvid också frågan om de bostadspolitiska åtgärdernas verkningar

för konsumenterna blir beaktad.

Utskottet behjärtar sålunda motionernas syfte men anser sig icke böra

biträda förslaget om en utredning utan får med hänvisning till det ovan anförda

hemställa,

att de likalydande motionerna 1:392 och 11:468 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 november 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 dr 1963

7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Widén*, Schött*,

Jonasson, Hedström, Eric Gustaf Peterson, Hellebladh, Dahl*, Tage Johansson

och Wallmark;

från andra kammaren: herrar Skoglösa, Jacobsson i Sala, Dickson,

Carlsson i Huskvarna, Haglund, Westberg, Edlund, fröken Anderson i Lerum,

herrar Svanberg och Magnusson i Nennesholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.