Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den statliga näringspolitiken i Norrbotten.

1963-11-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:39, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den statliga näringspolitiken i Norrbotten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 39—JO Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963

1

Nr 39

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den statliga

näringspolitiken i Norrbotten.

I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 61 av herr Lager och II: 72 av herrar Holmberg och Hagberg föreslås, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa 1) att åtgärder

för en planmässig utbyggnad och effektivisering av den statliga företagsverksamheten

i Norrbotten vidtages i huvudsaklig överensstämmelse

med synpunkterna i motionerna och i länsstyrelsens framställning rörande

en norrbottensplan. I första hand bör åtgärderna avse att sammanföra statens

gruvdrift och metallurgiska verksamhet i ett företag med de uppgifter

som anförts i motionerna, samt att vidtaga motsvarande samordning och

utvidgning av ASSI:s och domänverkets verksamhet; 2) att sådana åtgärder

vidtages, att LKAB utträder ur Arbetsgivareföreningen samt att NJA upphör

att ikläda sig några förpliktelser genom kartellavtal med privata företag;

3) att skyndsamma åtgärder vidtages för att engagera en betydande

arbetsstyrka så att Graddisvägen snarast kan förverkligas.

I motionerna anföres bl. a. att statliga och kommunala företag är helt avgörande

för Norrbottens läns folkförsörjning, men att industrien är helt inriktad

på råvaruutvinning och halvfabrikat och att länets naturtillgångar

är otillräckligt utnyttjade. Stor arbetslöshet råder i länet och sysselsättning

måste beredas den växande befolkningen. Norrbotten är moget för en statlig

planhushållning. En del åtgöranden framstår som särskilt angelägna,

såsom utbyggnad av karlsborgsindustrierna, gruvbrytning i Kaunisvaara,

Graddisvägen, tillskapande av större industrier i inlandet, vissa skogsvårdande

uppgifter och ökad energiutvinning. Det erfordras bättre samordning

mellan skogsförvaltning och träindustri och ökat anslag till skogsbilvägar.

En husfabrik bör anläggas och resurser skapas för inredningssnickeri, produktion

av tidningspapper och andra cellulosaprodukter. Nya vägar och

broar bör anläggas och ytterligare en förbindelse med det finska järnvägsnätet

ordnas. Även mot statsdriften i dess nuvarande form kan göras anmärkningar

för ineffektivitet, bristande sociala hänsyn och dålig planering.

I avfolkningsområdena bör nya industrisamhällen anläggas. Med användande

av grafit vid järnframställning kan förutsättningar för ett nytt järnverk

möjligen skapas. För gruvdrift och förädling av mineral bör den statliga

verksamheten samordnas i ett företag. Även andra mineral, såsom fältspat,

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 saml. Nr 39—JO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963

kan utnyttjas. Viktigast är emellertid att få till stånd en stor statlig verkstadsindustri,

t. ex. för tillverkning av bilar, traktorer o. s. v.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 72.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från kommerskollegium,

domänstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, pris- och kartellnämnden, länsstyrelsen

i Norrbottens län, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och

Landsorganisationen (LO).

Kommerskollegium, som till sitt utlåtande fogat ett från Norrbottens och

Västerbottens läns handelskammare införskaffat yttrande, redogör för sina

principiella ståndpunktstaganden till frågor rörande näringslivet i Norrbotten

och anför härom:

Kollegium har vid åtskilliga tillfällen haft att behandla frågor rörande näringslivet

i Norrbotten. Kollegium har därvid uttalat bl. a. att behovet av

stöd till näringslivet inom området syntes vara väl vitsordat. Kollegium har

också givit uttryck åt den uppfattningen att en särskild insats från statens

sida här vore motiverad bl. a. av att de viktigaste naturtillgångarna, skogen

och malmen, till stor del vore eller komme att vara i statens ägo. Statens

åtgärder borde emellertid inriktas på en lösning av försörjningsproblemen

på lång sikt och stöd lämnas sådana företag som verkligen kunde väntas

bli ekonomiskt bärkraftiga medan långvarig subventionering av icke lönsamma

företag borde undvikas. Kollegium vill samtidigt understryka att ämbetsverket

härjämte hävdat att strävandena att förbättra den ekonomiska

utvecklingen och utkomstmöjligheterna i Norrbotten bäst befordras om statens

resurser användes på sådant sätt att den enskilda företagsamheten stimuleras

och icke hindras att jämsides med staten göra insatser av olika

slag.

Kollegium framhåller vidare, att de problem som gäller försörjningsmöjligheterna

i stort i Norrbotten väsentligen är lokaliseringsspörsmål. Kollegium

erinrar om den debatt som pågår i dessa frågor och det rikhaltiga

material som nu föreligger, inte minst beträffande näringslivets förhållanden

i Norrbotten. Till detta har på senaste tiden kommit lokaliseringsutredningens

betänkande »Aktiv lokaliseringspolitik».

Statsmakterna har på senare tid vidtagit olika åtgärder, grundade på det

föreliggande materialet, och förslag om ytterligare åtgärder kommer inom

kort. För den fortsatta prövningen av hithörande frågor torde även det

nyssnämnda förslaget av lokaliseringsutredningen få beaktas.

Kollegium uttalar vidare, att det med hänsyn till LKAB:s ställning som

självständigt företag och till den rådande organisationen av vår arbetsmarknad

synes naturligt att LKAB är medlem i Arbetsgivareföreningen. Beträffande

förslaget att sammanföra gruvdrift och metallurgisk verksamhet till

ett företag framhåller kollegium att LKAB:s och NJA:s verksamhet har olikartad

inriktning. LKAB bryter malm för export i mycket stor skala och

endast en mycket liten del av malmen levereras till NJA.

Kollegium avstyrker motionerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963 3

Handelskammaren avstyrker motionerna.

Domänstyrelsen anför bl. a. att skogsbruket i stora delar av Norrbotten

arbetar med relativt små eller inga vinstmarginaler. Sedan nyligen färdigställda

nya fabriksenheter hunnit intrimmas torde skogsindustriens kapacitet

vara tämligen väl avvägd i förhållande till den möjliga avverkningen.

Under förutsättning att skogsindustriens kapacitet kan till fullo utnyttjas

bör den möjliga avverkningen på enskilda skogar icke oväsentligt kunna

ökas, om skogsvårdsarbetena samtidigt intensifieras. För de statliga skogarnas

del torde däremot någon ökning av awerkningsbeloppen icke kunna

påräknas under de närmaste tio åren. Även om avsättning kan beredas, kan

uttagen från skogarna i de sämre lägena icke med nuvarande priser uppvisa

någon lönsamhet, om icke omkostnaderna nedskäres radikalt genom

fortsatt mekanisering och utbyggande av skogsbilvägnätet. Utvecklingen

torde medföra, att färre människor kan få sin försörjning i storskogsbruket.

Från domänverkets synpunkt föreligger icke något större behov av nya

virkeskrävande industrier i Norrbotten.

Domänstyrelsen avstyrker motionerna.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att i Norrbotten under 1950-talet antalet

förvärvsarbetande i jordbruk och skogsbruk minskades med 12 000

personer, medan antalet i övriga näringsgrenar ökade med 21 000. Den relativa

ökningen är större än i något annat län. Nativiteten är emellertid större

i Norrbottens län än i landet i övrigt, varför sysselsättningsökningen icke

räckt till utan ett stort antal personer måst söka arbete utom länet, under

1950-talet omkring 7 000 personer.

Arbetslösheten är i Norrbottens län relativt sett mer än tre gånger så hög

som genomsnittligt i landet, varjämte ett stort antal personer är sysselsatta

i beredskapsarbete och på omskolningskurser. Arbetsmarknaden är följaktligen

utsatt för betydande balansrubbningar. För att komma till rätta med

dessa krävs aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser, bl. a. lokaliseringspolitiska

åtgärder. I fråga om speciellt Graddisvägen anför styrelsen, att

den förklarat sig beredd att utföra den som beredskapsarbete, men att vägen

ännu ej är planerad så att arbetet kan påbörjas.

Pris- och kartellnämnden framhåller, att ökade statliga engagemang kräver

betydande kapitalinvesteringar. Beträffande möjligheten att bygga upp

konkurrenskraftiga företag inom träförädling samt järn- och metallhantering

anför nämnden att marknadssituationen för skogsindustriprodukter

under flera år kännetecknats av en hård konkurrens och ett pressat prisläge.

Exportpriserna har under senaste tioårsperioden legat praktiskt taget

oförändrade och under senare år till och med visat en sjunkande tendens.

Icke heller inom gruv- och järnhanteringen har utvecklingen varit särdeles

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 samt. Nr 39—40

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963

gynnsam. Senaste tiden har priserna sjunkit, och man kan förutse en skärpt

konkurrenssituation.

I fråga om priserna på vissa järnvaror anför nämnden att den verkställt

en undersökning av dessa och därvid funnit, att prisrörelserna på kontinenten

under den undersökta perioden väl återspeglats i den inhemska prissättningen.

Utredningen har prövats av ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor,

och konkurrensbegränsningarna har icke ansetts vara av beskaffenhet

att böra föranleda någon åtgärd.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anför att den arbetat för ett etappvis förverkligande

av den s. k. norrbottensplanen för att så småningom nå ett rationellt

utnyttjande av länets rika resurser i fråga om naturtillgångar och

arbetskraft. Första ledet var en utbyggnad av vägar av olika slag. Vägplanen

har hittills kunnat realiseras i betydande omfattning. Planen för en virkesbalans

har varit vägledande för skogsindustriens utbyggnad i Piteå. Förslag

om en allmän malminventering i länet har framlagts. Medel har reserverats

för inventering av grafitfyndigheter och för tekniskt-vetenskapliga

undersökningar för deras industriella utnyttjande. Vidare pågår en utredning

om jordbrukets framtida utformning. Även andra utredningar pågår

såsom angående näringslivet i länets södra inland. Länsstyrelsen anför vidare:
Det

genomgående för länsstyrelsens undersökningar är att tillgängliga

resurser kartläggs och inventeras samt att åtgärder föreslås för att möjliggöra

eller underlätta resursernas utnyttjande. Som en röd tråd genom alla

åtgärdsförslagen löper dock ett krav på att det som föreslås skall vara samhällsekonomiskt

försvarbart.

Länsstyrelsen finner det synnerligen angeläget bl. a. att karlsborgsverken

utbygges och att Graddisvägen kommer till stånd. Slutligen hänvisar länsstyrelsen

till kommittén för näringslivets lokalisering, vars betänkande kan

väntas innevarande år.

SAF avstyrker motionerna under hänvisning till att de i motionerna föreslagna

åtgärderna redan är föremål för statsmakternas uppmärksamhet.

LO anför, att inom områden med sysselsättningssvårigheter, vilka bedöms

på längre sikt vara lämpliga för lokalisering av industriföretag, skulle samhället

kunna ge impulser till en ekonomisk utvecklingsprocess genom att

där starta allmänägda företag. I fråga om de olika projekt, som nämns i

motionerna, finner LO inga hinder för att statsföretag engageras i dem, men

det bör uppmärksammas, att det ej får leda till en långsiktig subventionering

av en oräntabel ekonomisk verksamhet.

Utskottet

Utskottet har i många tidigare sammanhang haft att pröva olika spörsmål

angående näringslivet i Norrbotten. Utskottet har därvid framhållit de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963 5

särskilda svårigheter som föreligger när det gäller att i Norrbotten skapa en

livskraftig industri och ett tillräckligt differentierat näringsliv och understrukit

vikten av att de härmed sammanhängande frågorna noggrant uppmärksammas.

Enligt utskottets mening har också under de senaste åren en

avsevärd aktivitet utvecklats bl. a. för att åstadkomma den kartläggning av

behov och möjligheter och den planering som är en ofrånkomlig förutsättning

för hållfasta, effektiva lösningar av problemen på längre sikt. I fråga

om sådant grundläggande material må erinras om exempelvis tornedalsutredningen,

den framväxande norrbottensplanen, inlandsutredningen och

malmutredningen för Norrbotten. Utskottet vill vidare erinra om att statsmakterna

under senare år på grundval av detta material beslutat om åtgärder

av olika slag till stöd för näringslivet i Norrbotten och dess utveckling.

Ytterligare förslag i sådant syfte kommer att behandlas vid innevarande

riksdag. Av stor betydelse i detta sammanhang torde också det förslag som

framlagts i lokaliseringsutredningens nyligen avgivna betänkande »Aktiv

lokaliseringspolitik» kunna komma att bli. Förslaget är nu föremal för remissbehandling

och har uppgivits komma att föranleda en proposition till

nästa års riksdag.

Utskottet finner icke anledning att här gå närmare in på den mångfald

olika projekt som beröres i motionerna men vill allmänt framhålla att utskottet

icke delar den av motionärerna framförda uppfattningen att statsmakterna

förhåller sig passiva till det behov av stödjande åtgärder som

här föreligger. Vad som hänt under de senaste åren ger snarare stöd för

uppfattningen att prövningen av dessa frågor sker i en anda av förståelse

för att de stora svårigheterna för näringslivet i Norrbotten kräver särskilda

åtgärder. Utskottet vill i övrigt beträffande de olika projekt som behandlas

i motionerna framhålla att i flertalet fall arbete för deras förverkligande

redan pågår eller att de eljest uppmärksammats. Utskottet finner icke påkallat

att med anledning av motionerna någon hänvändelse från riksdagens

sida till Kungl. Maj :t göres i dessa frågor.

Motionärerna har även tagit upp vissa organisatoriska och andra frågor

beträffande statsägda företag i Norrbotten. Sålunda föreslås åtgärder, syftande

till att LKAB skall utträda ur Arbetsgivareföreningen och NJA upphöra

att deltaga i kartellavtal. Utskottet vill erinra om att dessa båda frågor

nvligen efter väckta motioner behandlats vid Gruvindustriarbetareförbundets

kongress. Kongressen anförde i sitt svar på motionerna bl. a. att statens

företag borde få arbeta under villkor, likartade med dem som gäller

för enskilda och kooperativa företag inom näringslivet. Utskottet har samma

uppfattning i dessa frågor. Härtill kan fogas att en utredning med anledning

av de kartellavtal, i vilka NJA deltager, prövats av ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor beträffande eventuella skadliga verkningar

av avtalen men att denna prövning icke föranlett någon ombudsmannens

åtgärd.

Motionärerna föreslår vidare att statens gruvdrift och metallurgiska verk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1963

samhet sammanföres i ett företag och att motsvarande samordning sker i

fråga om ASSI:s och domänverkets verksamhet. Utskottet vill härom anföra

att frågan om organisationen av ASSI och domänverket är under utredning

och att ett förslag i frågan lär föreligga inom kort. Vad beträffar sammanslagning

av LKAB och NJA till ett företag, vilket här närmast torde

åsyftas, må framhållas att företagen har en olikartad inriktning; LKAB bryter

malm för export i mycket stor skala och endast en mycket obetydlig del

av malmen levereras till NJA.

Utskottet får under hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna I: 61 och II: 72 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 november 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Widén*, Schött*, Jonasson, Hedström,

Eric Gustaf Peterson, Hellebladh, Dahl* och Tage Johansson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,

Jacobsson i Sala, Dickson, fru Jäderberg*, herrar Carlsson i Huskvarna,

Keijer*, Edlund, fröken Anderson i Lerum, herr Svanberg och fru Ekroth.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.