Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprättande av ett kultur politiskt handlingsprogram.

1963-03-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1963:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprättande av ett kultur politiskt handlingsprogram.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 8—10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1063

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprättande av ett

kultur politiskt handlingsprogram.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 564 av herr Bengtson och II: 689 av herrar Wahlund och Fälldin hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en parlamentariskt

tillsatt utredning för upprättande av ett aktuellt kulturpolitiskt

handlingsprogram, avseende samhällets centrala och regionala kulturstödjande

åtgärder, i enlighet med vad i motionerna anförts.

I en mera allmänt upplagd del av motionernas motivering framhålles bl. a.

att utvecklingen kännetecknats av en förbättrad undervisning men av en

utgiftsrestriktivitet beträffande övriga områden av andlig odling. De för

konstnärlig verksamhet och för andra kulturmanifestationer nödvändiga

yttre betingelserna är icke tillfredsställande. Kulturarbetarna har därigenom

fått en i förhållande till andra grupper i samhället klart försämrad situation.

I ett stort antal fall är vederbörandes inkomster så obetydliga, att

möjligheterna till aktivt konstutövande av ekonomiska skäl blivit starkt begränsade

även för eliten av konstnärerna. Kulturtidskrifterna tvingas leva

under det ständiga hotet av nedläggning. Den svenska kulturrepresentationen

utomlands har i alltför hög grad saknat statligt stöd och statlig ledning.

Radio- och TV-programmens kvalitet och målsättning har inte ägnats tillbörlig

uppmärksamhet. Vårt lands glesbygder har fått finna sig i att statligt

kulturstöd ej stått att få ens till de mest behjärtansvärda ändamål.

Staten måste åtminstone i nuläget ikläda sig ett betydande ekonomiskt

och moraliskt ansvar för en mer aktiv kulturpolitik.

Förutom av den påfallande restriktiviteten kännetecknas samhällets kulturpolitik

av en besvärande brist på samordning vad det gäller dess administration,

även om en viss förbättring på senaste tiden skett. På det regionala

planet är bristen på planmässighet och samordning av det samhälleliga

kulturstödet lika uttalad.

Olika utredningar om samhällets kulturstöd har i stor utsträckning lämnats

obeaktade och delvis blivit inaktuella. En översyn av dessa och av övriga

aktuella reformförslag samt en samordning och angelägenhetsgradering

av lämpliga åtgärder är påkallad. En sådan utredning i syfte att åstadkomma

ett samhälleligt kulturpolitiskt handlingsprogram bör enligt motionärernas

mening vara parlamentarisk. Utredningens uppdrag bör gälla såväl det

centrala som det regionala stödet till kulturfrämjande åtgärder.

Självfallet bör utredningens arbete inte utesluta att man, innan dess arbete

är avslutat, genomför olika åtgärder, vilka dock senare bör inordnas i det

l llihang till riksdagens protokoll 11)63. 11 samt. Nr 8—10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1963

mera allsidiga kulturpolitiska handlingsprogram utredningen skall utarbeta.

Det bör framstå som självklart att statsmakterna spelar en avgörande ekonomisk

roll för kulturlivets främjande. Ökade insatser bör vidare eftersträvas

från regionala samhälleliga instanser, t. ex. från kommuner och landsting.

Den samhälleliga kulturpolitiken bör i första hand inriktas på kulturkonsumtionsbefrämjande

åtgärder varigenom den enskilde själv beredes

största möjliga konsumtionsval. Det direkta stödet till konstskaparna måste

slutligen ges en villkorslös utformning och syfta till att ge möjligheter till

ett fritt konstnärligt skapande.

Motionärerna framför vidare synpunkter och önskemål beträffande kulturlivets

decentralisering. Det är nu i påfallande grad koncentrerat till Stockholm.

Ett ökat statligt stöd som medför bättre inkomstmöjligheter för konstnärer

över hela landet bör därför bl. a. få till följd att landsorten i ökad omfattning

kan behålla sina konstnärer och på så vis tillföras ett rikare kulturliv.

Man bör därför sträva efter att ersätta diffusionskulturen med ett kulturliv,

byggt på ömsesidigt utbyte mellan starka centrala kulturella institutioner

och en levande regional kultur. Regionala och lokala kulturcentra i

länshuvudstäder, mindre orter och kyrkor bör skapas.

Om radions resurser förstärkes, är det dubbelt viktigt att det regionala

kulturlivet får möjlighet till ökad aktivitet, så att en balans skapas mellan

centralt och lokalt.

Frågan om lokala kulturråd, t. ex. på länsplanet, bör ingående prövas i

syfte att skapa lokala instanser för såväl den regionalt samordnade kulturpolitiken

som för distributionen av det centralt ordnade kulturstödet.

Motionärerna berör härefter särskilda grenar av kulturlivet, radio och TV

samt spörsmålet om direkta stödåtgärder. Provinsteaterverksamheten bör utbyggas.

Dramaten och Operan bör få ökat statligt stöd. Detta gäller även

biblioteksväsendet. Strävandena att komplettera bokutlåningen med service

även då det gäller musikrum och diskotek och för centralbiblioteken och

de kommunala biblioteken bör få starkare stöd.

Symfoniorkestrar med yrkesmusiker bör — inom ramen för rimliga kostnader

— kunna upprättas på ytterligare någon eller några platser där befolkningsunderlag

finns för att driva orkesterverksamhet utan stora underskott.

Kammarmusikgrupper med yrkesmusiker bör kunna upprättas på åtskilliga

platser. Det nödvändiga befolkningsunderlaget och anspråken på

speciella lokaler är ju för denna konstform betydligt mindre, samtidigt som

man genom kammarmusikgrupperna på fullgott sätt kan förmedla kontakten

med den stora musiken. Musikerna i dessa grupper skulle — liksom skådespelarna

vid provinsteatrarna — även kunna få viktiga pedagogiska uppgifter

inom skolan.

Beträffande den bildande konsten understryker motionärerna värdet av

utställningar. Konstinköpen till statliga och kommunala byggnader bör

främjas. Nationalmuseum och länsmuseerna bör få ökad hjälp till konstinköp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1963

3

Kyrkornas konstföremål bör i högre grad än nu göras tillgängliga för allmänheten,

och kyrkorna bör i ökad omfattning användas för konserter.

Sakral konst, som förvaras i huvudstadens museer, bör till betydande del

återställas till ursprungskyrkorna.

Stipendiesystemet bör utbyggas och bör få omfatta många olika slags

konstnärer. Beträffande utformningen av ett väsentligt utbyggt stipendieringssystem

bör man söka eftersträva en mot olika behov svarande kombination

av större och mindre stipendier. Det är angeläget att åtminstone vissa

av dessa kan utgå under en följd av år t. ex. för fullföljande av mera omfattande

men i ekonomiskt avseende mindre lönsam konstnärlig produktion.

Stipendierna bör fördelas av flera parallellt och av varandra oberoende arbetande

stipendiekommittéer, vilkas medlemmar omsättes relativt snabbt.

Åtgärden får närmast ses som ett medel att motverka riskerna för maktkoncentration

till en liten eller viss specialinriktad åsiktsriktning.

Som exempel kan nämnas att kostnaderna för 150 stipendier å 12 000 kronor

per år jämte 50 mindre »punktstipendier» å 5 000 kronor endast obetydligt

skulle överstiga 2 miljoner kronor per år.

Stödet till filmen bör utformas så, att filmbolaget kan räkna med rimliga

chanser att få ambitiösa filmer belönade.

Ett annat medel är att bättre möjligheter till utbildning skapas för till

film- och TV-produktionen knutna konstnärer. Likaså bör filmen — för skapandet

av en mera kvalitetsmedveten konsumtionsefterfrågan — ges vidgat

utrymme i skolans konsthistoriska och estetiska undervisningsämnen.

Sveriges Radio är ett statskontrollerat radiomonopol, och det är ytterst

statsmakterna som har ansvaret för radio- och TV-programmens kvalitet

och målsättning. Massmedias enorma genomslagskraft i alla folkgrupper

gör dem till mycket viktiga kulturpolitiska instrument. Radion är eller skulle

kunna vara vårt främsta redskap för estetisk fostran och fördjupad folkbildning.

Målsättningen för radions och TV:ns programpolitik har ej rönt

tillräcklig uppmärksamhet från statsmakternas sida. Mot nödvändigheten av

höjd programkvalitet måste dock vägas den lika nödvändiga utbyggnaden av

sändningsnätet. T. ex. TV-nätets utbyggnad bör komma före frågan om dubbla

program även för detta medium.

För många människor är radion den enda kulturkontakten, och radio- och

TV-programmen måste därför kunna ge en fyllig och representativ bild av

det kulturella skeendet. Radion skall naturligtvis dessutom svara för god underhållning

och nyhetsförmedling. Det är därför angeläget, att radio och TV

ges de resurser som krävs för att uppfylla dessa målsättningar.

Beträffande motionernas motivering i övrigt får utskottet hänvisa till motion

II: 689.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1963. 11 samt. Nr S—It)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1963

Utskottet

Utskottet hade vid 1962 års riksdag till behandling motioner med samma

yrkande — en utredning för upprättande av ett aktuellt kulturpolitiskt handlingsprogram

m. m. och med i allt väsentligt samma innehåll i övrigt som

de här föreliggande. I sitt yttrande över motionerna (nr 4/1962) hänvisade

utskottet till ett antal verkställda och pågående utredningar beträffande olika

grenar av kulturlivet ävensom sådana av betydelse för kulturarbetet i

allmänhet. Utskottet sade sig vara medvetet om att vissa av utredningarna

ännu icke lett till praktiska resultat i önskvärd omfattning och att ökade insatser

från det allmännas sida för främjande av kulturlivet vore starkt påkallade

men ville ifrågasätta om ett utredningsuppdrag av denna storleksordning

och omfattande delvis så vitt skilda områden vore lämpligt att lägga

på en kommitté. Man skulle då bl. a. få riskera avsevärd tidsutdräkt i

utredningsarbetet. Utskottet ansåg också att det redan föreliggande utredningsmaterialet

gåve underlag för åtskilliga praktiska reformer och framhöll

att direkta åtgärder som förordats i motionerna till väsentlig del icke

så mycket förutsatte utredning som fastmer anslag.

Utskottet får i övrigt hänvisa till sitt ovannämnda utlåtande nr 4/1962.

Utskottet avstyrkte motionerna som avslogs av riksdagen.

Frågan om upprustning på kulturlivets olika områden har under senare

tid ägnats ett livligt intresse i den allmänna debatten. Betydelsefulla initiativ

har också tagits av statsmakterna, och mycket talar för att förståelsen

för vikten av dessa frågor växer sig allt starkare.

Utskottet vill först erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet anmält

sin avsikt att för årets riksdag framlägga en proposition om stöd åt

konstnärlig verksamhet m. m. Det sammanlagda beloppet för denna anslagstitel

har preliminärt beräknats till omkring 42,5 miljoner kronor, innebärande

en ökning i jämförelse med motsvarande anslagsposter för innevarande

budgetår med omkring 9,5 miljoner kronor. Departementschefen anför

i statsverkspropositionen i detta sammanhang.

Vid denna preliminära anslagsberäkning har beaktats medelsbehovet för

en ytterligare höjning under nästa budgetår av det statliga teater- och orkesterstödet

till följd av avtalsenliga löneförbättringar för i denna verksamhet

engagerade personalgrupper. Vidare har hänsyn tagits till vissa förslag om

höjning av redan befintliga anslag. Vid beräkningen av det preliminära beloppet

har även beaktats behovet av en utvidgning och viss nyinriktning av

det statliga kulturstödet.

Vid 1962 års riksdag väcktes motion med förslag om inrättande av en

statlig konsertbyrå och en rikskonsertorganisation. Allmänna beredningsutskottet

tillstyrkte motionen och en utredning i frågan har nu tillkallats.

Vad gäller de frågor som behandlats av provinsteaterutredningen har utskottet

erfarit att förslag är att förvänta beträffande utbildningen för olika

arbetsuppgifter inom teater, film, radio och TV. Det kan förutsättas att ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1963 5

bildningen avses bli fördelad på ett antal skolor, förlagda i olika delar av

landet.

Frågan om stipendier till och andra stödåtgärder för konstnärer kommer

att upptagas i förenämnda proposition.

En åtgärd som kan bli av stor betydelse för de intressen som motionärerna

företräder är de initiativ som nyligen tagits av chefen för ecklesiastikdepartementet

att inom departementet organisera en särskild avdelning för

kulturfrågor och att till departementet knyta ett rådgivande organ, i vilket

olika grenar av kulturlivet är representerade. Det synes utskottet som om

rådet genom sin mångsidiga sammansättning skulle kunna bli ett värdefullt

stöd för departementet när det gäller att hålla kontakt med skilda grupper

av kulturarbetare, att kanalisera och tillvarataga olika uppslag och att

åstadkomma nödiga avvägningar mellan de många intressen som bär gör sig

gällande.

Utskottet får med anledning av att motionärerna särskilt betonat önskvärdheten

av ett effektivt stöd för den regionala kulturverksamheten framhålla,

att den planerade rikskonsertorganisationen kommer att utgöra ett

väsentligt tillskott när det gäller att sprida kulturarbetet till olika delar av

landet. Detta gäller även de förslag som framlagts av provinsteaterutredningen

angående utbildningen för film, teater, radio och TV. Det kan också erinras

om att rundradioutredningen enligt sina direktiv har att särskilt beakta

de regionala intressena. Det torde allmänt kunna sägas att insikten om

de lokala anspråkens berättigande nu är större än tidigare, och utskottet förutsätter

att detta kommer att avspegla sig i kommande åtgärder på kulturområdet.

Ovan anförda exempel visar att en viss, gynnsam utveckling skett sedan

utskottet vid förra årets riksdag behandlade de nu föreliggande motionsyrkandena.

Villkoren för kulturlivet har såvitt på statsmakterna ankommer

avsevärt förbättrats. Ökade medel ha ställts i utsikt, framlagda utredningsförslag

har följts upp, nya utredningsinitiativ har tagits och ett nytt organ

för kulturfrågor har tillkommit. Samtidigt kvarstår de erinringar utskottet

ansett kunna göras emot motionärernas förslag om utredning. Utskottet

finner sålunda icke skäl förorda något ändrat ställningstagande från riksdagens

sida utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 564 och II: 689 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1963

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1963

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Widén, Schött,

Sörlin, Söderberg, Jonasson, Hedström, Eric Gustaf Peterson, Enarsson,

Hellebladh, Ernst Olsson och Tage Johansson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson

i Sala, Hamrin i Jönköping, Dickson*, fru Jäderberg, fru Thunvall, herrar

Carlsson i Huskvarna, Nilsson i Bästekille, Lundmark, fröken Anderson

i Lerum, herrar Larsson i Borrby* och Magnusson i Nennesholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.