Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för studiekostnader m. m.

1963-03-21 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:17, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för studiekostnader m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963

1

Nr 17

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt till avdrag vid beskattningen för studiekostnader

m. m.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 154 av herr Hilding och II: 185 av herr

Jönsson i Ingemarsgården m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t efter överarbetning av framlagda

utredningsförslag måtte till riksdagen inkomma med proposition om

avdragsrätt vid beskattningen för periodiska understöd till studerande»;

II) de likalydande motionerna I: 155 av herrar Hilding och Nyman samt II:

186 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i skattelagstiftningen att mindre inkomster,

som studerande förvärvar, blir skattefria och således antaga följande

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 50 § 2 mom. ävensom punkt 1 av anvisningarna

till 50 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

50 §.

2 mom. För fysisk---kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs — — — jämkning medgivits.

Om skattskyldigs — — — ovan sägs. Sådant avdrag må vidare i den ordning

nyss sagts medgivas skattskyldig, vilkens inkomst understigit existensminimum

till följd av att den skattskyldige vid läroanstalt bedrivit studier

eller undergått utbildning av väsentlig betydelse för utövande av förvärvsverksamhet.

Skattskyldig, vars---stycket förmäles.

Vad härefter---beskattningsbar inkomst.

1 liihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963

Anvisningar

till 50 §.

1. Den skattskyldiges —--- inkomsten åtnjutits.

Den myndighet---— särskilda fallet.

Normalbeloppen för---förvärvskällan tjänst.

Vid bestämning —---i inkomsten.

Fråga om--— förmåners värde.

Har den---- därtill föranleda.

Har den---skattemyndighetens beslut.

Har den---beskattningsbar inkomst.

Är inkomsten — — — av existensminimum.

Nedsatt arbetsförmåga —--normal arbetsinkomst.

Skattskyldigs inkomst anses hava understigit existensminimum till följd

av studier eller utbildning endast om den skattskyldige på grund av studierna

eller utbildningen under beskattningsåret icke alls eller blott i begränsad

omfattning kunnat ägna sig åt förvärvsarbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1962 eller tidigare år.

III) de likalydande motionerna I: 261 av herr Harald Pettersson och II: 297

av herr Antonsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag till riksdagen om rätt till

skatteavdrag på den statliga inkomstskattens slutbelopp för periodiskt understöd

till studerande, enligt vad som i motionerna anförts; ävensom

IV) de likalydande motionerna I: 440 av herrar lsacson och Sveningsson

samt II: 535 av herr Magnusson i Borås m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte för sin del besluta sådana ändringar i kommunalskattelagen att avdragsrätt

medgives för studiekostnader enligt i motionerna uppdragna riktlinjer,

samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

författningsändringar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 185, II: 186, II: 297 och II: 535.

Gällande rätt

Vid beräkning av inkomsten från särskild förvärvskälla skall enligt 20 §

kommunalskattelagen från förvärvskällans intäkter avräknas alla omkostnader

för intäkternas förvärvande och bibehållande. Avdrag må därvid icke

ske för den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter.

I praxis har avdrag för studiekostnader icke ansetts kunna medgivas (se

t. ex. RÅ 1936 not. Fi 211).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963

3

Enligt 46 § 2 mom. kommunalskattelagen äger skattskyldig, som varit här

i riket bosatt under hela beskattningsåret, i hemortskommunen njuta avdrag

för bland annat periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,

som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla,

dock att avdrag icke må ske för vad som utgått till person, tillhörande givarens

hushåll, och ej heller, där understödet icke utgjort skadestånd, för

vad som utgått till annans undervisning eller uppfostran. I 31 § och 32 §

1 mom. stadgas, att till intäkt av tjänst hänföres periodiskt understöd eller

därmed jämförlig periodisk intäkt, därest givaren enligt bland annat 46 §

är berättigad till avdrag därför. Samma bestämmelser med avseende å avdragsrätt

och skattskyldighet för periodiskt understöd gäller jämväl enligt

2 § och 4 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt vid den statliga

beskattningen.

Enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen må taxeringsnämnd eller i vissa

fall prövningsnämnd — därest skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret

varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse,

ålderdom, underhåll av närstående eller annan därmed jämförlig

omständighet — medge särskilt avdrag med ett efter omständigheterna avpassat

belopp, dock högst 3 000 kronor.

Historik

I sitt år 1950 avgivna betänkande nr IV (SOU 1950: 21) framlade 1944 års

allmänna skattekommitté förslag angående bl. a. ändrade bestämmelser för

beskattning av periodiskt understöd. I fråga om periodiskt understöd till

undervisning eller uppfostran föreslog kommittén att avdrag skulle medgivas

under förutsättning bl. a. att mottagaren fyllt 17 år och icke tillhörde

givarens hushåll. Vidare föreslog kommittén att avdrag å 700 kronor skulle

medgivas skattskyldig, som underhållit hemmavarande barn över 16 år vilket

åtnjutit heltidsundervisning vid läroanstalt. Mot dessa förslag reserverade

sig två av kommitténs ledamöter.

År 1951 avgav 1944 års allmänna skattekommitté betänkande nr V (SOU

1951:13) angående studiekostnaders behandling i beskattningshänseende,

vari föreslogs införande av rätt till avdrag under vissa förutsättningar för

amortering av studieskulder. En ledamot av kommittén anförde reservation

mot detta förslag.

I ett den 20 december 1956 avgivet betänkande med förslag till bestämmelser

om avdragsrätt och skatteplikt för periodiskt understöd samt om

avdragsrätt för studieunderstöd, in. m., (stencilerat) har skattelagssakkunniga

föreslagit en genomgripande omdaning av beskattningsreglerna rörande

periodiska understöd. Enligt förslaget skulle de nuvarande avdragsmöjligheterna

för periodiska utbetalningar inskränkas väsentligt. Avdrag skulle

i princip medges endast i fråga om understöd på grund av bindande förpliktelser

eller då behov av understöd förelåg. Å andra sidan borde enligt

de sakkunnigas mening understöd från föräldrar till barn under dessas stuBihang

till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 17

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963

dietid i viss omfattning vara avdragsgilla. Barnen föreslogs icke skola beskattas

för dylikt studieunderstöd.

Även frågan om avdragsrätt för studiekostnader i övrigt har behandlats

av skattelagssakkunniga. I ett den 20 januari 1960 dagtecknat betänkande

(SOU 1960: 6) har de sakkunniga utarbetat ett författningsförslag med bestämmelser

om avdrag i vissa fall för amorteringar å studieskulder. I betänkandet

lämnas redogörelse för skälen för och emot hänsynstagande vid

beskattningen till kostnader för utbildning. De sakkunniga framhåller emellertid

i samband härmed att, för den händelse hänsyn från det allmännas

sida anses böra tas till det förhållandet att vissa personer med dyrbarare

utbildning tynges av studieskulder, denna grupps speciella förhållanden i

stället kan beaktas genom direkta statsbidrag till amorteringarna. De sakkunniga

tillägger alt åtskilliga skäl kan anföras för att stödet till personer

med tyngande studieskulder ges denna form. De sakkunniga har likväl inte

ansett det ligga inom ramen för sitt uppdrag att såsom alternativ till de

ifrågavarande avdragsreglerna upprätta förslag till statsbidrag enligt de nu

antydda grunderna. Med hänsyn till de betänkligheter, som de sakkunniga

funnit att avdragsalternativet obestridligen är ägnat att framkalla, har de

sakkunniga ansett ett system med direkta bidrag vara förtjänt att närmare

övervägas, om särskilda åtgärder anses erforderliga för att minska bördan

för personer som tynges av studieskulder.

På grundval av förslag i proposition nr 55 beslöt 1961 års riksdag att

lämna stöd från och med den 1 juli samma år åt de studieskuldsatta genom

avskrivning av 25 procent av kapitalskulden å studielån med statlig kreditgaranti

samt å lån från statens lånefond för universitetsstudier och allmänna

studielånefonden ävensom å lån för studier från värnpliktslånefonden.

Beträffande budgetåret 1961/62 omfattar avskrivningen den då befintliga

skulden i fråga om såväl lån, vilka börjat amorteras före den 1 juli 1961,

som lån vilka börjar amorteras under nämnda budgetår. Från och med budgetåret

1962/63 skall avskrivningen omfatta lån, som börjar amorteras under

respektive budgetår. Kreditinstitut, som utlämnat studielån med statlig

kreditgaranti, ersättes för det avskrivna lånebeloppet genom utbetalning

från det under åttonde huvudtiteln upptagna anslaget till kostnader för avskrivning

av vissa studielån med statlig kreditgaranti. För ifrågavarande

ändamål medgavs för budgetåret 1961/62 ett förslagsanslag av 22 miljoner

kronor. Kostnaderna för avskrivning av studielån ur de berörda statliga lånefonderna

debiteras respektive fonder.

Frågan om de periodiska understödens och studiekostnadernas behandling

i beskattningshänseende har vid upprepade tillfällen varit föremål för riksdagens

uppmärksamhet, senast vid 1962 års riksdag i anledning av då väckta

motioner. Även yrkandet i motionerna I: 155 och II: 186 om utökad möjlighet

till avdrag för nedsatt skatteförmåga för studerande prövades av 1962

års riksdag.

Bevillningsutskottet avstyrkte samtliga motioner i sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 22 och uttalade därvid i fråga om avdragsrätt för pe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963 5

riodiskt understöd till studerande att behovet av en sådan rätt numera måste

anses vara betydligt mindre än tidigare sedan systemet med bidrag till amortering

av studiekostnader genomförts. Härtill kommer att en omfattande stipendiegivning

med allmänna medel förekommer och att en betydande ökning

av stipendiemöjligheterna för studerande vid universitet och högskolor

samt andra utbildnings- och undervisningsanstalter under senare år neslutats.

Utskottet erinrade även om den översyn av de studiesociala åtgärderna

på den högre utbildningens område som för närvarande pågår genom studiesociala

utredningen och om att skattelagssakkunniga i sitt år 1956 avlämnade

betänkande i ämnet framlade förslag till åtgärder, varigenom de

diskriminerande verkningarna av nu gällande avdragsregler avsågs skola försvinna.

I fråga om rätt till avdrag för nedsatt slcatteförmåga vid låg inkomst på

grund av studier erinrade utskottet bl. a. om de skattelättnader som genomförts

vid 1961 års höstriksdag, särskilt ortsavdragshöjningen och beslutet,

varigenom folkpensionsavgift och avgift för sjukförsäkring, som tidigare

uttogs på taxerade inkomster över 1 200 kronor, bortföll på sådana inkomster

upp till 2 400 kronor.

Vad slutligen angår frågan om avdrag för studiekostnader åberopade bevillningsutskottet

bl. a. att det vid 1961 års riksdag genomförda systemet

med direkta bidrag från staten för erläggande av amorteringar å vissa studieskulder

avsågs skola ersätta en avdragsrätt vid beskattningen för studiekostnaderna.

Denna av riksdagen intagna ståndpunkt ansåg utskottet böra

vidhållas och erinrade om att skattelagssakkunniga i sitt betänkande rörande

avdragsrätt för studiekostnader (SOU 1960: 6) behandlat också frågan

om schablonmässigt bestämda avdrag för studiekostnader men funnit sådana

icke vara motiverade. Mot införande i ena eller andra formen av en avdragsrätt

för havda studiekostnader talade — menade utskottet — starka

principiella skäl. Sålunda skulle åtgärden bl. a. innebära ett genombrytande

av den eljest vid beskattningen upprätthållna principen att avdrag ej medges

för kapitalavbetalning å skuld. Då vidare en reform av denna innebörd skulle

medföra ett betvdande merarbele vid deklarations- och taxeringsarbetet, talade

även praktiska skäl däremot.

Motionerna

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges

följande.

I de likalydande motionerna I: 15i och 11: 185 erinras inledningsvis om att

den skattemässiga behandlingen av studiekostnaderna trots ett omfattande

utredningsarbete ännu inte tillfredsställande lösts.

Samhällets stipendieverksamhet är för närvarande inte tillräcklig för alt

utjämna de ekonomiska hinder som försvårar studievägarna, och även om

samhällets direkta studiestöd i en eller annan form skulle utbyggas kommer

de enskilda studiestöden från föräldrar eller andra att bli behövliga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963

också i fiamtiden. Det bör därför vara en självfallen konsekvens av samhällets

engagemang för ungdomens utbildning att sörja för en rimlig skattemässig

behandling av frivilliga ekonomiska uppoffringar till fromma för ungdomens

utbildning. Det ligger för övrigt helt i linje med principen om beskattning

efter förmåga att beakta de försämringar i de skattskyldigas standard

som blir en följd av dylika uppoffringar.

Motionärerna påtalar också den orättvisa som nuvarande bestämmelser

ger upphov till. Enligt dessa är sålunda avdrag för periodiskt understöd medgivet

om understödet utgår till sysslolös person, varemot avdrag vägras om

understödet är avsett för studier eller utbildning. En sådan ordning är enligt

motionärerna omöjlig att försvara. Riksdagen har också vid flera tillfällen

klart uttalat sig för lämpligheten av en ändring av gällande skatteregler. Det

bör — menar motionärerna — vara möjligt att på grundval av nu befintligt

utredningsmaterial utarbeta ett förslag till skatteregler, varigenom diskrimineringen

av studieunderstöden avlägsnas. En avdragsrätt för periodiskt understöd

till studerande bör kunna genomföras utan inskränkning av nuvarande

avdragsrätt för periodiska understöd i övrigt.

I de likalydande motionerna I: 155 och II: 186 förordas genomförande av

skattelagssakkunnigas förslag om ändring av 50 § 2 mom. kommunalskattelagen

jämte anvisningar, så att beskattningsnämnd får möjlighet att bevilja

extra avdrag för nedsatt skatteförmåga, då skattskyldigs inkomst till följd

av studier understigit existensminimum.

Motionärerna framhåller, att det måste anses obilligt att en studerande

måste betala skatt trots att hans inkomster inte förslår till täckande av hans

levnadskostnader. I ett modernt utbildningssamhälle finns det ur skatteförmågesynpunkt

knappast någon anledning att skilja mellan låg inkomst på

grund av omständigheter av oförvållad natur och låg inkomst till följd av

studier. Skattefrihet för låga extrainkomster hos studerande skulle stimulera

till ökad praktiktjänstgöring och till minskat lånebehov.

I de likalydande motionerna I: 261 och II: 297 framförs synpunkter liknande

dem i motionerna I: 154 och II: 185. Motionärerna framhåller emellertid

att viss kritik kan riktas mot ett system där bidrag till annans studier

ger större förmåner vid beskattningen för en person i högre inkomstläge

och förordar därför att avdrag för periodiskt understöd till studerande ges

formen av avdrag direkt på den slutliga skatten.

I de likalydande motionerna 1: HO och II: 535, slutligen, uttalas inledningsvis

att det av 1961 års riksdag beslutade systemet med avskrivning

med 25 procent av vissa studieskulder är behäftat med allvarliga brister,

och motionärerna förordar i särskild motion att nu gällande regler i detta

hänseende skall upphöra att gälla fr. o. m. utgången av innevarande budgetår.

Orättvisorna i avskrivningssystemet sammanhänger med att detta anknyter

till studieskulderna i stället för till studiekostnaderna. Dessa orättvisor

undgår man genom att införa avdragsrätt för studiekostnader vid be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963 7

skattningen. Yrkandet härom har sin grund i principen om likformighet i

beskattningen. Enligt motionärernas mening bör studiekostnader i väsentlig

utsträckning ses som omkostnader för intäkternas förvärvande. För ett

stort antal tjänster är det ett absolut villkor att tjänsteinnehavaren har avlagt

viss examen eller förvärvat motsvarande kunskaper. För en universitetsoch

högskoleexamen kan studiekostnaden för närvarande beräknas till i genomsnitt

5 000 å 6 000 kronor per studieår. Upplånas ett belopp av denna

storlek årligen under en femårsperiod, blir kostnaderna för räntor mycket

betydande. Lägges härtill utgifterna för litteratur, kurser, resor och försäkringspremier,

torde de sammanlagda kostnaderna uppgå till mellan 1 500

och 2 000 kronor i genomsnitt per år. Avdragsrätt för dessa kostnader står

helt i överensstämmelse med skattelagens inkomstbegrepp.

De studerande är dessutom missgynnade i beskattningshänseende även så

till vida att de under sin studietid i allmänhet saknar möjlighet att tillgodogöra

sig ortsavdrag. De naturliga avdrag och ortsavdrag, som de studerande

har rätt till men som de även om en fullständigare avdragsrätt förelegat ej

kunnat utnyttja under studietiden, bör få tas igen i efterhand. Men detta

skulle dock icke räcka för att åstadkomma full likställighet med andra inkomsttagare.

De studerande inträder i förvärvslivet senare än andra inkomsttagare.

Den i tiden ojämna inkomstfördelningen leder på grund av

progressionen till en särskilt hård beskattning. Hänsyn härtill bör tagas vid

fastställandet av det här ifrågavarande avdraget.

Avdragsrätten bör givetvis endast avse kostnaderna för sådana studier

som är avsedda att direkt leda till förvärvsarbete. Av praktiska skäl torde

det vara lämpligt att dra en gräns vid studentexamen och i tidshänseende

motsvarande utbildning. En utvidgning till exempelvis tekniska gymnasier

och liknande utbildningsanstalter bör dock övervägas sedan erfarenhet vunnits

om hur systemet med avdragsrätt fungerar i praktiken.

Det är ofrånkomligt att det avdragsgilla beloppet måste fastställas efter

schablonmässiga grunder. Ett avdragsgillt belopp å 3 000 kronor för varje

studieår av en på normaltid avlagd examen bör vara utgångspunkten. Avdragsrätten

bör få åtnjutas under de tio år som löper från och med det år,

under vilket den studerande efter avlagd examen första gången erhåller inkomst

under helt år. Det avdragsgilla beloppet bör fördelas jämnt under den

ifrågavarande tioårsperioden. Avdragsrätt bör införas med verkan från och

med beskattningsåret 1963. För studerande, som efter avlagd examen första

gången uppnått hel årsinkomst under något av åren 1954—1962, föreslås

vissa övergångsbestämmelser. Särskilda reduktionsregler bör också gälla för

sådana personer vilka kommit i åtnjutande av viss nedskrivning till följd

av nu gällande regler härom.

Några svårigheter från taxeringssynpunkt lär den förordade avdragsrätten

inte medföra. Det som krävs av den avdragsberättigade är att han till sin

årliga deklaration fogar avskrivningsplan med erforderliga uppgifter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963

Utskottet

I de föreliggande motionerna förordas åtgärder i syfte att genom avdragsrätt

i någon form vid beskattningen underlätta finansieringen av studier

eller förbättra de färdigutbildades ekonomiska villkor. I motionerna I: 154

och II: 185 föreslås sålunda lagstiftning av innebörd att avdragsrätt medgives

för periodiska understöd till studerande. I motionerna I: 261 och II: 297

hemställes om utredning och förslag till riksdagen om rätt till skatteavdrag

på den statliga inkomstskattens slutbelopp för sådana understöd. I motionerna

I: 440 och II: 535 föreslås lagstiftning av innebörd att avdragsrätt för

studiekostnader medges genom schablonmässigt bestämda avdrag, sedan vederbörande

trätt ut i förvärvslivet. Slutligen yrkas i motionerna I: 155 och

II: 186 att studerande, som har inkomst av förvärvsarbete vid sidan av studierna,

i viss utsträckning skall kunna få skattebefrielse för sådan inkomst.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen genomfördes vid 1961 års

riksdag ett system med direkta bidrag från staten för erläggande av amorteringar

å vissa studieskulder. Bidragen uppgår till 25 procent av lånesumman,

och avskrivning av skuldbeloppet förekommer i de fall, då den skuldsatte

erhållit lån ur statens lånefond för universitetsstudier, lån med statlig

kreditgaranti avseende studiekostnader, lån ur allmänna studielånefonden

eller lån för studier ur värnpliktslånefonden. Någon prövning av behovet utöver

den som skett i de lånebeviljande nämnderna förekommer inte.

I sitt betänkande SOU 1960:6 redovisade skattelagssakkunniga utförligt

de skäl som enligt deras mening talade för och emot en avdragsrätt för studiekostnader.

De sakkunniga prövade därvid också frågan om en avdragsrätt

i enlighet med de principiella riktlinjer som uppdragits i motionerna

I: 440 och II: 535 men fann att argument av den art motionärerna åberopat

inte kunde motivera avdrag för kostnaderna. De sakkunniga konstaterade

härvid bl. a. att vad som brukar betecknas såsom studiekostnader, i vart fall

när det gäller längre och dyrbarare utbildning, till alldeles övervägande del

utgores av utgifter för den studerandes bostad, föda, kläder och andra

levnadsbehov under studietiden. Skulle avdrag medgivas för sådana kostnader

i form av årliga schablonmässigt bestämda belopp, skulle detta betyda

att man gav avdrag för levnadskostnader på ett sätt, som inte har

motsvarighet vid den skattemässiga inkomstberäkningen i övrigt, och detta i

sin tur kunde inedtöra en omprövning av frågan, huruvida inte även vissa

andra slag av levnadskostnader, som sammanhängde med inkomstförvärvet,

borde medföra rätt till avdrag. De sakkunniga underströk även att en avdragsrätt

för studiekostnader vid beskattningen — även om den skedde enligt

jämförelsevis enkla och schablonmässiga regler — skulle komplicera

deklarationsförfarandet och medföra en icke oväsentlig nytillkommande arbetsuppgift

för taxeringsmyndigheterna.

Att avdragsrätt för studiekostnader hittills inte införts i den svenska

skattelagstiftningen torde främst bero på att en sådan avdragsrätt inte ansetts

motiverad ur rättvisesynpunkt. En avdragsrätt för studiekostnader

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963

9

skulle nämligen till följd av skatteskalornas progressivitet framstå som ett

privilegium för vissa skattskyldiga. Härtill kommer att införandet av en sådan

avdragsrätt skulle innebära ett genombrytande av den eljest vid beskattningen

upprätthållna principen att avdrag ej medges för kapitalavbetalning

å skuld eller för utbildningskostnad.

Det vid 1961 års riksdag genomförda systemet med direkta bidrag åt de

studieskuldsatta avsågs skola ersätta en avdragsrätt vid beskattningen för

studiekostnader. Denna av 1961 års riksdag intagna ståndpunkt anser utskottet

mot bakgrunden av det ovan anförda alltjämt böra vidhållas, varför

utskottet avstyrker lagstiftningsyrkandet i motionerna 1:440 och 11:535.

Vad härefter angår yrkandena i motionerna I: 154 och II: 185 samt I: 261

och II: 297 rörande avdragsrätt för periodiskt understöd till studerande,

måste behovet av en dylik avdragsrätt numera anses vara betydligt mindre

än tidigare, sedan systemet med bidrag till amortering av studiekostnader

genomförts. Härtill kommer den omfattande stipendiegivningen med allmänna

medel och den under senare år beslutade ökningen av stipendiemöjligheterna

för studerande vid universitet och högskolor samt andra utbildnings-

och undervisningsanstalter. För närvarande pågår genom studiesociala

utredningen en översyn av de studiesociala åtgärderna på den högre

utbildningens område. Denna utredning, som enligt sina direktiv har att

pröva hur avvägningen mellan olika direkta stödformer, såsom stipendier

och lån, på lämpligaste sätt bör ske, beräknas enligt uppgift i årets riksdagsberättelse

under sommaren 1963 framlägga förslag i fråga om finansieringen

av högre studier.

Beträffande de av motionärerna påtalade diskriminerande verkningarna

av nu gällande avdragsregler på förevar ande område vill utskottet — i likhet

med 1962 års bevillningsutskott —- erinra om att skattelagssakkunniga i sitt

år 1956 avlämnade betänkande i ämnet föreslog betydande inskränkningar

i avdragsrätten, varigenom berörda verkningar avsågs skola försvinna.

På grund av det anförda anser sig utskottet inte kunna biträda förevarande

motionsyrkanden om avdragsrätt för periodiskt understöd till studerande.

Utskottet har slutligen att ta ställning till yrkandet i motionerna I: 155

och II: 186 om sådan ändring i 50 § kommunalskattelagen jämte anvisningar

att avdrag för nedsatt skatteförmåga medges studerande, vilkas inkomster

till följd av studier understigit existensminimum.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att redan enligt gällande

lagstiftning hänsyn tagits till studerandes särskilda förhållanden i så måtto

att studerande inte är skattskyldiga för stipendier. Härtill kommer den i det

föregående omnämnda, vid 1961 års höstriksdag genomförda skattereformen,

varigenom ortsavdragen höjdes samt folkpensions- och sjukförsäkringsavgifter

bortföll på inkomster upp till 2 400 kronor. Genom dessa bestämmelser

och den år 1962 (SFS nr 592) utvidgade rätten till ortsavdrag

för vissa gifta och ogifta skattskyldiga har inkomst av förvärvsarbete vid

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963

sidan av studierna kommit att i ökad omfattning undantagas från beskattning.

Det kan enligt utskottets mening antas att den alldeles övervägande

delen av de studerande, som haft ferieinkomst, genom de 1961 och 1962 genomförda

reglerna får ingen eller åtminstone mycket låg skatt. Det må även

erinras om att 1961 års riksdag beslutat införa möjlighet till nedsättning av

sjömansskatt för studerande som under ferier är anställda ombord på fartyg.

Mot bakgrunden av det nu anförda anser sig utskottet inte kunna biträda

yrkandet i motionerna I: 155 och II: 186.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 154 av herr Hilding och

II: 185 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. om rätt till

avdrag vid beskattningen för periodiskt understöd till studerande;
2)

de likalydande motionerna I: 155 av herrar Hilding

och Nyman samt II: 186 av herr Jönsson i Ingemarsgården

m. fl. angående beskattningen av studerandes ferieinkomster;
3)

de likalydande motionerna 1:261 av herr Harald Pettersson

och 11:297 av herr Antonsson m. fl. om rätt till

avdrag vid beskattningen för periodiskt understöd till studerande;

ävensom

4) de likalydande motionerna I: 440 av herrar Isacson

och Sveningsson samt II: 535 av herr Magnusson i Borås

m. fl. om rätt till avdrag vid beskattningen för studiekostnader;
icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström, Gösta Jacobsson,

Billman och Nordenson; samt

från andra kammaren: herrar Allard, Gustafson i Göteborg, Kärrlander,

Engkvist, Asp, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt, herrar Nilsson i

Tvärålund och Björkman samt fru Kristensson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963 1

Reservationer

I) av herrar Lundström, Gösta Jacobsson, Billman, Nordenson, Gustafson

i Göteborg, fru Nettelbrandt, herr Björkman och fru Kristensson, vilka

— under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: 154 av herr

Hilding och II: 185 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. — ansett, att

utskottet under punkten 1) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till nyssnämnda motioner måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om proposition rörande

avdragsrätt för periodiskt understöd till studerande;

II) av herrar Lundström, Billman, Gustafson i Göteborg, fru Nettelbrandt

och Nilsson i Tvärålund, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande

motionerna 1:155 av herrar Hilding och Nyman samt 11:186 av

herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. — ansett att utskottet under punkten

2) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till nämnda motioner måtte antaga

det vid motionerna fogade förslaget till lag om ändring

i 50 § kommunalskattelagen jämte anvisningar;

III) av herrar Gösta Jacobsson, Nordenson, Björkman och fru Kristensson,

vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 440 av herrar Isacson och Sveningsson samt II: 535 av herr Magnusson i

Borås m. fl. — ansett att utskottet under punkten 4) bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att Kungl. Maj :t måtte med beaktande av de i motionerna

anförda synpunkterna utarbeta och för 1963 års höstriksdag

framlägga förslag till sådana ändringar i kommunalskattelagen

att avdragsrätt medgives för studiekostnader;

IV) vid punkten 4) av utskottets hemställan av herrar Lundström, Billman,

Gustafson i Göteborg och fru Nettelbrandt;

V) av herr Nilsson i Tvärålund, som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 rad 11 uppifrån

med orden »Vad härefter» och slutar på s. 9 rad 13 nedifrån med orden

»till studerande» bort ha följande lydelse:

Vad härefter angår yrkanden i motionerna I: 154 och II: 185 samt I: 261

och II: 297 rörande avdragsrätt för periodiskt understöd till studerande,

bör enligt utskottets mening detta spörsmål bedömas under hänsynstagande

till utformningen av samhällets stöd till studiefinansieringen genom lån

och direktstöd. För närvarande pågår inom två utredningar en översyn av

de studiesociala åtgärderna, såvitt gäller högre studier inom studiesociala

utredningen och i övrigt inom studiehjälpsutredningen. Resultaten av översynen

beräknas föreligga instundande sommar. Även om förbättringar i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1963

studiestödet salunda kan förväntas, torde även framgent föräldrastöd men

också inkomster av eget arbete komma att spela en roll i studiefinansieringen.

Utskottet fäster även vikt vid att samhällets studiestöd ges en sådan

utformning att den studerande inte nödvändigtvis skall behöva t. ex.

uppta lån för att komma i åtnjutande av ett i och för sig berättigat stöd.

Vid finansiering genom föräldrastöd eller egen arbetsinkomst synes därför

en viss skattebefrielse vara en lämplig form för stöd och stimulans. Vad

angår egen arbetsinkomst tar utskottet i det följande ställning till en viss

sådan befrielse, nämligen genom tillämpning av existensminimiförfarande.

Beträffande föräldrastöd eller periodiskt understöd synes, såsom framhållits

i förevarande motioner, en avdragsrätt vara en lämplig form. I motionerna

I: 261 och II: 297 har framhållits att avdragsrätten bör ges en sådan

utformning att den erhållna skattebefrielsen blir proportionellt likvärdig

oavsett vederbörandes inkomst. Utskottet tillstyrker yrkandet i dessa

motioner. Härigenom anser sig utskottet även ha besvarat motionerna I: 154

och II: 185.

dels ock att utskottet under punkterna 1) och 3) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 261 av herr Harald Pettersson och II: 297 av herr Antonsson

m. fl. samt i anledning av de likalydande motionerna

I: 154 av herr Hilding och II: 185 av herr Jönsson i Ingemarsgården

m. fl. i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om utredning och förslag rörande rätt till proportionellt likvärdigt

skatteavdrag för periodiskt understöd till studerande.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630315

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.