Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om ändrad lagstiftning angående stämpelavgifter.

1963-03-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:18, Betänkande i anledning av väckta motioner om ändrad lagstiftning angående stämpelavgifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 är 1963

1

Nr 18

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om ändrad lagstiftning angående stämpelavgifter.

(l:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 631

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte — med erinran

om 1945 och 1952 års riksdagars beslut — i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att den av stämpelutredningen i betänkande SOU 1961: 37 föreslagna

nya lagstiftningen på stämpelområdet, innebärande teknisk samordning och

förenkling samt anpassning av avgifterna efter det ändrade penningvärdet,

måtte föreläggas innevarande års riksdag med de justeringar i enskilda

punkter som remissbehandlingen kan motivera»; samt

2) motionen II: 11 av herr Ekström i Iggesund m. fl., vari hemställts, »att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening ge till känna,

att den proposition som kommer att föreläggas riksdagen angående ändring

av gällande stämpelförordning måtte innehålla bestämmelser om befrielse

från stämpelavgift vid överlåtelse av fast egendom i de fall som i motionen

anförts».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 11 och II: 631.

Förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften innehåller

bestämmelser om stämpel såväl å enskilda handlingar som å utgående

expeditioner från statsmyndigheter. Jämsides med stämpelförordningens

bestämmelser om expeditionsstämplar finns föreskrifter angående lösen för

expeditioner i förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen,

vilken förutom avgiftsbestäminelser även upptar vissa regler om expeditionens

form och tillhandahållande.

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1963

Behovet av en omarbetning och modernisering av ovannämnda författningar

har upprepade gånger framhållits i riksdagen och annorstädes. Sedan

riksdagen i skrivelse år 1945 anhållit om en översyn beträffande expeditionsavgifterna,

upptogs frågan ånyo av riksdagens revisorer i berättelsen

över 1951 års granskning angående statsverket. I statsutskottets utlåtande

nr 145 år 1952 i anledning av berättelsen fann utskottet behovet av en utredning

i ämnet väl styrkt och hemställde att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om en översyn av gällande regler för stämpelbeläggning

av de från statsmyndigheterna utgående expeditionerna ävensom

vissa därmed sammanhängande spörsmål. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse

med utskottets hemställan.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet

den 5 juni 1953 justitierådet Nils Regner såsom särskild utredningsman

med uppdrag att verkställa översyn av lösen- och stämpelförordningarna.

1961 avgav utredningen sitt betänkande med titeln »Stämpel- och expeditionsavgifter»

(SOU 1961:37). Över betänkandet har efter remiss yttranden

avgivits av ett mycket stort antal myndigheter och organisationer.

I sitt år 1962 avgivna betänkande angående postverkets organisation (SOU

1962: 52) har 1956 års postutredning bl. a. föreslagit, att generalpoststyrelsens

uppgifter som central myndighet för stämpelväsendet skall överflyttas

till kontrollstyrelsen. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.

I de vid 1962 års riksdag väckta motionerna I: 341 och II: 417 hemställdes

om riksdagsskrivelse med begäran om förslag till 1962 års riksdag angående

justering av avgifterna i stämpelförordningen i anledning av den år 1961

avslutade utredningen angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna.

Bevillningsutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 49 bifall till motionerna och anförde att utredningens betänkande

varit föremål för remissbehandling och att de inkomna remissvaren för det

dåvarande var föremål för beredning inom finansdepartementet. På grund

av materialets omfattning kunde emellertid proposition i ämnet, vilken i

vissa delar måste föregås av remiss till lagrådet, inte framläggas förrän

tidigast till 1963 års riksdag.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 519 och II: 631 erinrar motionärerna

om att utredningen angående översyn av lösen- och stämpelförordningarna

i sitt betänkande föreslagit en förenkling och modernisering av bestämmelserna.

Avgifterna, som delvis har varit oförändrade sedan 1920-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 dr 1963 3

talet eller ännu längre, har därvid anpassats efter penningvärdets förändringar.

De föreslagna justeringarna har av utredningen beräknats medföra

en stegring av statsverkets stämpeluppbörd om 16 milj. kronor för helt år

räknat. I årets statsverksproposition meddelar finansministern, att han anser

att stämpelutredningens förslag till ny lagstiftning på stämpelområdet

bör anstå i avvaktan på ett ställningstagande till det av postutredningen i

december 1962 framlagda förslaget, att generalpoststyrelsens uppgifter som

central myndighet för stämpelväsendet skulle överflyttas till kontrollstyrelsen.

Motionärerna kan inte finna det av finansministern anförda skälet

för ett nytt uppskov bärande.

I motionen II: 11 framhålles, att gällande lagstiftning inte upptar något

förbud mot bildande eller bibehållande av flera kommunala bostadsföretag

inom en och samma kommun. Självfallet kan det ur många synpunkter

vara fördelaktigt att kommunal bostadsproduktion och -förvaltning i en

kommun handhaves av ett enda företag. Man torde kunna hävda, att det i

allmänhet är mindre lämpligt, att kommunen medverkar till bildande av

flera olika företag. Med hänsyn till den oklarhet som synes råda beträffande

möjligheterna att undgå erläggande av lagfartsstämpel vid överföring av

den fasta egendomen till ett enda företag synes skäl föreligga att detta

spörsmål aktualiseras. Enligt uppgift hävdas från juristhåll, att lagfartsstämpel

icke behöver erläggas, eftersom det ena företaget kan överlåta den

fasta egendomen som gåva till det andra. Lagfartsstämpel utgår ej på gåvohandling.

Därest fastigheten är intecknad, kan man dock ifrågasätta, om

gåva verkligen föreligger. Särskilt är detta fallet om fastigheten är intecknad

till fulla värdet. Därest ett kommunalt bostadsföretag i samband med

omorganisation, även om det sker vederlagsfritt, överlåter sin fasta egendom

till ett annat sådant företag, torde man knappast kunna göra gällande,

att överlåtelsen har innebörd av gåva. Därest överlåtelsen likväl skulle godtagas

som gåva återstår dock ett annat problem i form av bestämmelserna

om gåvoskatt. Eventuellt skulle 38 § arvs- och gåvoskatteförordningen kunna

ges den tolkningen, att allmännyttiga bostadsföretag är befriade från

gåvoskatt. Enligt motionärernas mening är dock detta knappast troligt och

vidare tillägges att eventuell gåvobeskattning drabbar bostadsföretaget hårdare

än stämpelbeläggning för lagfart.

I yttranden över stämpelutredningens förslag har frågan om stämpelavgift

i ovan nämnda fall inte direkt berörts. Motsvarande problem vid förändring

av kommunal företagsform — från stiftelse till aktiebolag - - har

dock uppmärksammats av någon enstaka remissinstans.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1963

Utskottet

Utskottet behandlar till en början yrkandet i de likalydande motionerna

1:519 och 11:631 om riksdagsskrivelse med begäran om förslag till årets

riksdag om ny lagstiftning på stämpelområdet i huvudsaklig överensstämmelse

med det av stämpelutredningen år 1961 framlagda förslaget i ämnet.

Chefen för finansdepartementet har i årets statsverksproposition (bilaga

1 s. 60) framhållit, att 1956 års postutredning i sitt i slutet av år 1962 avgivna

betänkande — SOU 1962:52 — föreslagit, att generalpoststyrelsens

uPPgifter som central myndighet för stämpelväsendet skall överflyttas till

kontrollstyrelsen. Till dess ställning tagits till denna fråga, vilket kan ske

först sedan remissbehandlingen av postutredningens betänkande avslutats,

bör enligt departementschefens mening frågan om ny lagstiftning på stämpelområdet

i anledning av stämpelutredningens förslag anstå.

Utskottet kan för sin del inte dela motionärernas uppfattning att ändrade

bestämmelser rörande stämpelavgifterna bör genomföras, innan slutlig

ställning tagits till postutredningens förslag. På grund härav och under

hänvisning till vad i årets statsverksproposition anförts anser sig utskottet

inte kunna tillstyrka bifall till de likalydande motionerna 1:519

och II: 631.

I detta sammanhang behandlar utskottet även yrkandet i motionen II: 11

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall ge till känna, att den proposition,

som kommer att föreläggas riksdagen angående ändring av gällande

stämpelförordning, måtte innehålla bestämmelser om befrielse från

stämpelavgift vid överlåtelse av fast egendom i samband med sammanslagning

av kommunala bostadsföretag.

Såsom motionärerna framhållit har stämpelutredningen i sitt betänkande

inte föreslagit ändrade bestämmelser rörande stämpelavgifter vid sådana

transaktioner som avses i motionen. Under remissbehandlingen av betänkandet

har emellertid motsvarande problem vid förändring av kommunal

företagsform från stiftelse till aktiebolag uppmärksammats. Med hänsyn

härtill torde det kunna förutsättas, att även det i motionen behandlade

spörsmålet kommer att beaktas vid utarbetandet av propositionen. Under

sådana förhållanden anser sig utskottet inte ha anledning att tillstyrka det

i motionen framställda skrivelseyrkandet. Med det anförda avstyrker utskottet

bifall till motionen 11:11.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 519 av herr Lundström

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 1963

m. fl. och II: 631 av herr Ohlin m. fl. om ändrad lagstiftning

angående stämpelavgifter, ävensom

2) motionen II: 11 av herr Ekström i Iggesund m. fl. om

befrielse från stämpelavgift vid överlåtelse av fast egendom

i samband med sammanslagning av kommunala bostadsföretag,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

Stefanson, Oscar Carlsson, Gustaf Elofsson, Wärnberg, Lundström,

Yngve Nilsson och Hellebladh; samt

från andra kammaren: herrar Allard, Gustafson i Göteborg, Kärrlander,

Vigelsbo, Engkvist, Asp, Christenson i Malmö, Andersson i Essvik,

Darlin och fru Kristensson.

Reservation

av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg och Christenson

i Malmö, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 519 av herr Lundström m. fl. och II: 631 av herr Ohlin m. fl. —

ansett, att utskottet under punkten 1) bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till nämnda motioner, måtte —

med erinran om 1945 och 1952 års riksdagars beslut — i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att den av stämpelutredningen

i betänkande SOU 1961: 37 föreslagna nya lagstiftningen

på stämpelområdet, innebärande teknisk samordning

och förenkling samt anpassning av avgifterna efter

det ändrade penningvärdet, måtte föreläggas innevarande

års riksdag med de justeringar i enskilda punkter som remissbehandlingen

kan motivera.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.