Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om den allmänna varuskatten in. m. ; ... . u ■. : . !•-;• V-

1963-03-21 · 30 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:24, Betänkande i anledning av väckta motioner om den allmänna varuskatten in. m. ; ... . u ■. : . !•-;• V-

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 196.1

1

Nr 24

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om den allmänna varuskatten in. m.

; ... . u ■. : . !•-;• V- (''v Utv''\i?''VA j-rm

''i ) ir i * '' >• >''/

Till bevillningsutskottet liar hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 12 av herr Isacson m. fl. och II: 9 av herr

Eliasson i Moholm m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande
Förslag
/å''
till
förordning

angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 1 december 1959 om allmän

varuskatt samt anvisningarna till nämnda författningsrum skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

13 §.

Skattskyldighet föreligger----och dylikt.

Skattskyldighet föreligger icke heller vid försäljning eller uttag ur rörelse

av begagnade personbilar, av sådana med skåp-, stationsvagns- eller

personbilskarosseri utrustade begagnade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger

1 800 kilogram, av begagnade traktorer samt av sådana begagnade

maskiner och redskap, som äro speciellt konstruerade för användning inom

jordbruket eller dess binäringar.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 13 §.

Förutsättning för--- — ringa omfattning.

Som exempel--— en frisersalong.

Med försäljning--— liknande transaktioner.

Med begagnade bilar, traktorer, maskiner och redskap förstås i 13 § andra

stycket sådana varor av angivna slag som före den transaktion, varom fråga

är, inom riket försålts till konsument eller uttagits ur rörelse eller ock av

1 — Bihang till riksdagens protokoll 196.1. 7 sand. .Vr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963

konsument införts till riket. I övrigt användas i 13 § andra stycket uttryck

och begrepp i samma betydelse som i förordningen den 23 november 1956

( nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

2) de likalydande motionerna I: 13 av herr Jonasson m. fl. och II: 10 av

herr Elmwall m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla

a) om skyndsam prövning och förslag till innevarande års riksdag om

undantagande av konsuintionsmjölk och andra mejeriprodukter från den

allmänna varubeskattningen i enlighet med vad som anförts i motionerna;

samt

b) om sådana åtgärder, att frågan om undantagande av övriga prisreglerade

jordbruksprodukter från den allmänna varubeskattningen överväges

skyndsamt inom allmänna skatteberedningen;

3) de likalydande motionerna I: 15 av herr Ebbe Ohlsson samt II: 13 av

herrar Nordgren och Darlin, vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla att allmänna skatteberedningen med beaktande

av i motionerna anförda synpunkter måtte till ingående prövning upptaga

frågan om uttagande av allmän varuskatt på reparations- och underhållsarbeten

samt service på lös egendom för produktionsändamål;

4) de likalydande motionerna 1: 29 av herr Sundin m. fl. och II: 36 av herr

Eriksson i Bäckmora m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa om en skyndsam prövning av och förslag angående

ärendebefrielse från allmän varubeskattning i den yrkesmässiga

handeln med begagnade traktorer»;

5) de likalydande motionerna I: 50 av herrar lironstrand och Eric Gustaf

Peterson samt II: 59 av herrar Rimås och Antby, vari hemställts, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om en skyndsam prövning

av och förslag angående befrielse från allmän varubeskattning i den

yrkesmässiga handeln med begagnade traktorer och jordbruksmaskiner»;

6) de likalydande motionerna I: 256 av herr Hermansson m. fl. och II: 306

av herr Johansson i öckerö in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att fiskeredskap, som användes till yrkesmässigt fiske, skall undantagas

från allmän varuskatt och således antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 1 december

1959 (nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 1 december 1959 om allmän

varuskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1963 ‘3

10 §.

1 mom. Från skatteplikt---varor.

1. Utsäde---växtskyddsmedel.

2. Levande djur--— affärer.

3. Drivmedel--— bränslen.

4. Jord — —- -— skick.

5. Fiskeredskap.

6. Fiskefartyg---luftfartyg.

7. Krigsmateriel--— utförselförbud.

8. Allmänna nyhetstidningar---— medlemmar.

9. Läkemedel ----sjukhus.

10. Spritdrycker---tobaksskatt.

2 mom. Kungl. Maj:t — — — varugrupper.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

7) de likalydande motionerna I: 258 av herr Kronstrand m. fl. och II: 303

av herr Hamrin i Jönköping m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

besluta sådan ändring av förordningen om allmän varuskatt att bibeln och

delar av bibeln undantas från denna skatt och att vederbörande utskott

måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext»;

8) de likalydande motionerna I: 264 av herr Stefanson m. fl. samt II: 309

av herrar Nordgren och Darlin, vari hemställts, att riksdagen måtte antaga

följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 13 § förordningen den 1 december

1959 (nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 1 december 1959 om

allmän varuskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

13 §.

Skattskyldighet föreligger icke

a) vid uttag ur rörelsen av skattepliktiga varor i allenast ringa omfatting,

b) vid försäljning eller uttag av till driften hörande maskiner, inventarier

och dylikt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 saml. Nr 2b

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963

9) de likalydande motionerna I: 430 av herr Hagberg m. fl. och II: 525 avherr

Heckscher m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t

a) uttala, att det synes riksdagen angeläget att allmänna skatteberedningen

upptar till ingående prövning frågan om investeringarnas behandling

inom ramen för den indirekta beskattningen, varvid utslagsgivande hänsyn

bör tagas till de kostnadsmässiga verkningarna med avseende å de svenska

företagens konkurrenskraft gentemot utländska företag samt till de konjunkturpolitiska

aspekterna för utformningen av en indirekt skatt avseende

investeringskostnader; samt

b) hemställa om skyndsam utredning i syfte att från allmän varuskatt

(omsättningsskatt) undantaga varor, vilka hänföres till förbrukningsartiklar

som används för produktion inom industrien och hantverket, jordbruket

och fisket samt handeln, att föreläggas innevarande års riksdag;

10) de likalydande motionerna 1:517 av herrar Kållqvist och Per-Olof

Hanson samt II: 623 av fru Gärde Widemar och fröken Elmén, vari hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att anvisningar i

förordningen om allmän varuskatt utfärdas, varigenom befrielse från varuskatt

genomföres för försäljningen av konst som visas vid utställningar»;

11) motionen 1:443 av herr Ferdinand Xilsson m. fl., vari bl. a. hemställts,

att riksdagen måtte besluta att dubbelbeskattningen vid försäljning i

andra hand av- för jordbruket och dess binäringar avsedda traktorer, begagnade

maskiner och redskap måtte befrias från s. k. allmän varubeskattning

(omsättningsskatt), samt

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till

årets riksdag om att mjölkproduktionens produkter (konsumtionsmjölk,

smör in. m.) måtte undantas från s. k. allmän varuskatt, varvid även övervägs

att restituera för vid försäljning i butiker beräknad skatt från statsverket

till producenterna genom mejeriorganisationerna;

12) motionen II: 427 av herrar Blidfors och Adamsson, vari hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till 1964

års riksdag angående beskattningen av traktorer i vägtrafik; ävensom

13) motionen II: 429 av herr Carlsson i Stockholm m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta att till undvikande av särbeskattning av krediter,

som lämnas inom handeln, undanta kredittillägg och räntedebiteringar

inom avbetalningshandeln från omsättningsskatt, samt

att riksdagen i anledning härav måtte hemställa hos Kungl. Maj :t om förslag

till erforderliga författningsbestämmelser avsedda att tillämpas från

den 1 januari 1964».

Såvitt avser de likalydande motionerna 1: 430 och II: 525 upptar utskottet

till behandling i detta betänkande endast de under punkten 1 i motionernas

hemställan upptagna yrkandena och vad gäller motionen 1: 443 behandlas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2k år 1963 3

här endast de två sista i motionens hemställan upptagna yrkandena. Övriga

yrkanden i ifrågavarande motioner behandlar utskottet i annat sammanhang.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1: 12, I: 443, I: 517, II: 10, II: 13, II: 36, II: 59,

II: 303, II: 306, II: 309, II: 427, II: 429 och II: 525.

Frågornas tidigare behandling

De i förevarande motioner berörda frågorna om undantag från skatteplikt

enligt förordningen om allmän varuskatt för investeringsvaror och förbrukningsartiklar,

reparations- och underhållsarbeten, jordbrukets prisreglerade

produkter, begagnade traktorer och lantbruksmaskiner, konst, som försäljes

på utställningar, ävensom frågan om skattskyldighet för s. k. fritidsföretagare

har varit föremål för riksdagens ställningstagande med anledning

av väckta motioner vid 1962 års riksdag. Vissa av frågorna har behandlats

vid ett flertal tillfällen. I sitt betänkande nr 37 hemställde bevillningsutskottet

att riksdagen måtte antaga utskottets lagförslag om ändring i 13 § varuskatteförordningen

innebärande att skattskyldighet icke skulle föreligga

vid försäljning av begagnade traktorer och lantbruksmaskiner. Utskottet

tillstyrkte i samma betänkande ett motionsyrkande om riksdagsskrivelse i

syfte att från allmän varuskatt undanta konst, som försäljes vid utställningar.

Vid ärendenas behandling i kamrarna biföll första kammaren en

till betänkandet fogad reservation, medan andra kammaren biföll utskottets

hemställan. I memorial nr 53 anmälde utskottet bl. a. att frågan om skatt på

konst, som försäljes vid utställningar i vilken fråga de olika meningarna

icke syntes kunna sammanjämkas och som ej heller kunde bli föremål för

gemensam omröstning, för då innevarande riksdag förfallit. Förslaget om

undantag från skattskyldighet vid försäljning av begagnade traktorer och

lantbruksmaskiner blev föremål för gemensam omröstning, varvid yrkandena

i reservationen bifölls. Bevillningsutskottet avstyrkte övriga ovan angivna

motionsyrkanden i sitt betänkande nr 39/1962, vilket betänkande i

dessa delar godkändes av riksdagen. Yrkandet om undantag från allmän

varuskatt för pristillägg vid kreditförsäljning behandlades av 1961 års bevillningsutskott,

som i betänkande nr 27/1961 avstyrkte yrkandet. Riksdagen

beslöt i enlighet med utskottets hemställan. Frågan om skattefrihet för

fiskeredskap behandlades av 1961 års höstriksdag i samband med höjningen

av den allmänna varuskatten, varvid riksdagen på utskottets hemställan

__ betänkande nr 79/1961 — beslöt att lämna utan åtgärd ett motionsyrkande

om dylikt undantag från skatteplikten. Särskilt yrkande om skattefrihet

för bibeln har tidigare icke varit föremål för riksdagens ställningsta
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1963

gande, men Irågan är såtillvida behandlad som 1961 års bevillningsutskott i

sitt betänkande nr 27 avstyrkte ett motionsyrkande om skattefrihet för

böcker och musikalier.

Investerings- och förbrukningsvaror

I betänkande nr 39/1962 anförde bevillningsutskottet att investeringsvarorna

svarar för en betydande del av skatteunderlaget. Ett undantag från

skatteplikt för dessa varor skulle innebära ett skattebortfall med inemot

30 procent. Därest investeringsvarorna skulle undantagas torde man för att

ernå oförändrade skatteintäkter vara nödsakad höja skattesatsen från 6 till

8,5 procent. Enligt utskottets mening borde frågan om undantag från skatteplikt

för investeringsvaror prövas av allmänna skatteberedningen. Beträffande

förbrukningsvarorna fann utskottet inte anledning förorda en särskild

utredning med hänsyn bl. a. till att frågan om skatt på varor som är att

hänföra till företagens indirekta tillverkningskostnader torde komma att

uppmärksammas av den till allmänna skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen.

Fiskeredskap

Frågan om undantag från skatteplikt för fiskeredskap behandlades i bevillningsutskottets

betänkande nr 79/1961 i samband med ett flertal andra

motionsyrkanden om sådant undantag för olika varor. Med hänvisning

till sitt betänkande nr 27/1961, där utskottet erinrat om att den allmänna

varuskatten fått den principiella utformningen, att den utgjorde en enhetlig

skatt med i möjligaste mån generell omfattning framhöll utskottet att undantagen

från skatteplikt hade begränsats till vad som var påkallat av

skattetekniska skäl. Man hade således icke ansett sig kunna ta hänsyn till

inskränkningar i beskattningen, som vid olika värdemässiga överväganden

i och för sig skulle kunna framstå som motiverade. Denna principiella inställning

borde enligt utskottets mening alltjämt vara vägledande vid ställningstagandet

till olika yrkanden om inskränkningar i skatteplikten.

Jordbruksprodukter

I sitt betänkande nr 39/1962 hänvisade bevillningsutskottet till tidigare

uttalanden rörande det betydande skattebortfall som skulle bli följden om

jordbrukets prisreglerade produkter undantages från skatteplikt och erinrade

i anslutning till att motionärerna framhållit att den allmänna varuskatten

icke tar hänsyn till skatteförmagan -— om att åtgärder vidtogs vid

skattens införande och även vid den senare höjningen för att mildra dess

verkningar för barnfamiljer, arbetslösa och pensionärer.

Konst, som försäljes vid utställningar

Frågan om undantag från skatteplikt för konst, som säljes vid utställningar,

behandlades även vid 1962 års riksdag då — som ovan angivits —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2i dr 1963 ‘

kamrarna stannade i olika beslut. Bevillningsutskottet anförde i sitt betänkande

nr 37/1962 att den åtskillnad som göres mellan konstnärens försäljning

på utställning och hans försäljning privat, innebär ett missgynnande

av den konstnär, som framträder offentligt. Härigenom föreligger risk

att intresset bland konstnärerna för att anordna utställningar minskar, vilket

innebär en ur samhällets synpunkt icke önskvärd utveckling. I den till

utskottets betänkande fogade reservationen av herr John Ericsson m. fl. vände

sig reservanterna mot motionärernas huvudmotiv som syntes vara att

konstnärens ersättning för ett konstverk ieke skulle vara betalning för eu

skattepliktig vara utan för en andlig prestation. Att förutsätta att endast de

konstnärer som målar och tecknar utför en andlig prestation föreföll reservanterna

stötande. Vidare framhölls i reservationen att den föreslagna

skattebefrielsen skulle medföra gränsdragningsproblem, kontrollsvårigheter

och ökade administrationskostnader.

Bibeln

I sitt betänkande nr 27/1961 framhöll bevillningsutskottet beträffande

frågan om skattefrihet för böcker och musikalier i huvudsak de med en

dylik ändring förenade svårigheterna i fråga om bl. a. kontroll och redovisning.

Pristillägg vid kreditförsäljning

I betänkande nr 27/1961 anförde utskottet bl. a. följande.

Det torde vara av väsentlig betydelse, att beskattningsvärdet är utformat

på sådant sätt, att det så nära som möjligt anpassas till den efter sedvanliga

affärsmässiga principer beräknade omsättningen. Varje avsteg darifran,

som inte är direkt betingat av kravet på enhetliga beskattningsregler tor

olika inom handeln vanligen förekommande tormer av kreditförsäljning,

bidrar till att försvåra såväl deklarationsskyldighetens fullgörande som

skatteberäkningen och skattekontrollen. Med hänsyn härtill måste utgångspunkten

vid beräknandet av beskattningsvärdet vara det i varje särskilt tall

faktiskt tillämpade priset för varan eller tjänsteprestationen. Att pa satt

förordas i motionerna icke inräkna avbetalningstillägg och liknande kredittillägg

i beskattningsvärdet skulle innebära ett avsteg från den allmänna

varuskattens princip att utgöra en beskattning av den faktiska omsättningen

i rörelsen eller näringen och bör därför enligt utskottets mening icke lfragakomina.

Reparations- och underhållsarbeten

Gränsen mellan vad som å ena sidan skall anses som reparations- och

underhållsarbete samt å andra sidan tillverkning är svår att bestämma

framhöll bevillningsutskottet i betänkande nr 39/1962. Genom att beskatta

tjänsteprestationer, som har avseende på skattepliktiga varor, har man kunnat

undgå denna gränsdragning. Ett i de då till behandling föreliggande

motionerna framställt yrkande i syfte att från beskattningen undanta repa
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2 i ur 1963

lations- och underhållsarbeten på varor, som konsumeras i producenternas

rörelser, ansåg utskottet komma att medföra betydande gränsdragningsproblem

och komplicera skattens uttagande. Utskottet anförde vidare, att i

den män skattens konstruktion i förevarande avseende inverkat i ofördelaktig

riktning på konkurrensförhållandena detta torde uppmärksammas av

den allmänna skatteberedningen.

Skattskyldighet för s. k. fritidsföretagare

Gentemot ett motionsyrkande om skattskyldighet för s. k. fritidsföretagare

anforde utskottet i betänkande nr 39/1962, att vid skattskyldighet för all

försäljning skulle den genomsnittliga skatteintäkten för varje nytillkommande

skattskyldig uppgå till 30 kronor, vilket belopp knappast toVde upp>äga

kostnaderna för kontroll och redovisning av skatten.

Begagnade traktorer och lantbruksmaskiner

I den till bevillningsutskottets betänkande nr 37/1962 fogade reservationen,

som godkändes av riksdagen, hävdade reservanterna i fråga om beskattningen

av begagnade traktorer och jordbruksredskap att den^i betänkandet

föreslagna skattefriheten skulle leda till betydande tillämpningssvårigheter

såväl med avseende på avgränsningen av det skattefria varuområdet som

i redovisnings- och kontrolltekniskt hänseende och anförde vidare bl. a.

följande.

Att begagnad vara tidigare varit föremål för skattebelagd försäljning utgör

enligt vår mening icke heller något bärande skäl för skattefrihet vid

ny yrkesmässig försäljning, eftersom det är fråga om ny omsättning till

annan konsument. Vi tår i detta sammanhang erinra om att den under 40- talet gallande allmänna omsättningsskatten även omfattade begagnade varor

och att 19o2 års kommitté för indirekta skatter i sitt betänkande föres,

8 sådana varor skulle medtas om varuskatten konstruerades som eu

detaljhandelsskatt. Som skäl åberopades därvid bl. a. att de begagnade varorna

ofta blir föremål för ändrings- och reparationsarbeten med insättning

av nya delar, varvid de även kan ändra karaktär och finna nya användningsområden.

Vi vill i detta sammanhang framhålla att innan en begagnad

traktor och maskin av den storlek varom här är fråga försäljes blir den

i regel föremal lor en hel del förbättringar och reparationer. Den varuskatt

som i samband med försäljning av varan uttages på dessa reparationer och

lorbattringar kan inte anses belasta den ursprungliga varan. Den av utskottet

torordade skattebefrielsen kommer emellertid att innebära att de reparationer

och förbättringar även relativt dyrbara sådana ex. utrustning med

j1?3 de^alJer såsom hydrauliska lyftanordningar in. in., som försäljaren ut*or

Pa uen begagnade varan, icke kommer att beläggas med skatt. Detta kan

inte anses rimligt. Det kan således inträffa att man av skattemässiga skä!

reparerar en traktor, som eljest skulle utrangeras.

1 fråga om det av 1960 års riksdag beslutade undantaget från skatteplikt

or begagnade person- och skåpbilar vill utskottet framhålla att beslutet

kombinerades med en höjning av omsättningsskatten (accisen) på nya sådana

bilar. Höjningen avpassades så att de därigenom ökade skatteintäkterna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963 9

beräknades skola motsvara skattebortfallet i fråga om de begagnade bilarna.

Det bör också anmärkas att undantaget för begagnade personbilar är förhållandevis

lättadministrerat genom att varan författningstekniskt kunnat

avgränsas med anknytning till en i annat sammanhang använd, entydig definition.

Härtill kommer att handeln med personbilar är koncentrerad till

en bransch.

Beskattningen av traktorer i vägtrafik

1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken överlämnade

den 30 december 1953 till chefen för finansdepartementet en promemoria

rörande beskattningen av traktorer, som användes i trafikarbete.

I promemorian förordades införandet av en enhetlig fordonsskatt, inkluderande

brännoljeskatt (traktorskatt) av 72 kronor per år för brännolje- och

fotogendrivna jordbrukstraktorer. Fordonsbeskattning av jordbrukets bensindrivna

traktorer kunde däremot icke förordas med hänsyn till storleken

av den skatt som genomsnittligt åvilade dessa fordon för förbrukningen av

bensin utöver den kvantitet som ej omfattades av utgående bensinskatterestitution.

För bensindrivna trafiktraktorer borde enligt utredningens förslag

traktorskatt utgå med 132, 204 respektive 336 kronor för år beroende på

traktorns tjänstevikt. Traktorskatt för brännolje- och fotogendrivna trafiktraktorer

borde utgå med 360, 564 respektive 780 kronor, likaledes beroende

på tjänstevikt. Med hänsyn till de delvis outredda förhållandena rörande

traktorernas användning på väg ansåg sig departementschefen i proposition

nr 112 till 7.954 års riksdag icke kunna förorda det av utredningen framlagda

förslaget om införande av en särskild traktorskatt.

I motioner vid 1958 års riksdag yrkades införande av en särskild traktorskatt

för gummihjulsförsedda traktorer. I sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 18, vari bevillningsutskottet avstyrkte bifall till förenämnda

motioner, anförde utskottet bl. a., att spörsmålet om traktorernas beskattning

var föremål för förnyade överväganden inom 1953 års trafikutredning.

Utan att avvakta resultatet av utredningens samlade bedömning av de trafikpolitiska

frågorna, borde det, enligt utskottets mening, inte ifrågakonnna

alt för det dåvarande införa en särskild traktorskatt.

Vid 19(10 års riksdag behandlades motionsyrkanden att 1953 års trafikutredning

skulle erhålla direktiv om skyndsam utredning av frågan om införande

av en särskild traktorskatt för gummihjulsförsedda traktorer.

1 sitt av riksdagen godkända betänkande nr 12 anslöt sig bevillningsutskottet

till den ståndpunkt, som 1958 års riksdag intagit i frågan och avstyrkte

bifall till motionerna. 1

1 sitt är 1961 avlämnade betänkande »Svensk trafikpolitik» (SOU

1961:23) har 1953 års trafikutredning bl. a. föreslagit lättnader i regleringen

av de yrkesmässiga skogskörslorna med lastbilar och traktortåg. Fn

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963

förutsättning för ett frigivande av de yrkesmässiga skogstransporterna med

traktortåg är enligt utredningens mening, att traktorer som används i yrkesmässig

trafik skall bära sitt vägkostnadsansvar. I avbidan på slutförandet

av den inom trafikutredningen pågående revisionen av vägtrafikbeskattningen

har utredningen ansett, att ifrågavarande traktorer bör underkastas

eu ur konkurrenssynpunkt lämpligt avvägd fordonsbeskattning av provisorisk

natur. Utredningen har därför föreslagit, att för med annat drivmedel

än bensin drivna traktorer, som används i yrkesmässig trafik, traktorskatt

skall utgå med årsbelopp om 720 kronor vid tjänstevikt under

1 500 kg, 900 kronor vid tjänstevikt å 1 500—2 499 kg och 1 200 kronor vid

tjänstevikt över 2 499 kg. Utredningen bär därvid förutsatt, att traktorägaren

skall äga åtnjuta sådant anstånd med årsskattens erläggande, att

han endast behöver inbetala kvartalsbelopp, avseende den tid på året, då

traktorn användes yrkesmässigt och i anledning härav står införd i bilregistrets

särskilda grupp för beskattade traktorer. Slutligen föreslår utredningen

med hänsyn till väghållningen, att traktor, som annorstädes än

inom inhägnat område användes i yrkesmässig trafik, skall vara försedd

med gummihjul.

I en till betänkandet fogad reservation av herr Asp förordade denne, att

skatteplikten skulle utsträckas att omfatta även traktorer, som användes

för icke yrkesmässiga skogstransporter på allmän landsväg, med undantag

för transporter mellan olika delar av samma brukningsenhet eller enstaka

transporter för försäljning eller inköp.

Motionerna

Investerings- och förbrukningsvaror

Motionerna l: 130 och II: 525. Motionärerna framhåller att den allmänna

varuskatten till den del den träffar investeringar är att anse såsom en

investeringsskatt. För att sådan skatt skall kunna ha någon effekt i konjunkturstyrande

syfte bör den kunna göras variabel vad storleken beträffar

och kunna snabbt avskaffas, om konjunkturen så påkallar.

Att med skattens nuvarande utformning omgående slopa skatten för investeringsvaror

är med hänsyn till svårigheterna att avgränsa begreppet investeringsvaror

tekniskt knappast möjligt. Detta skulle också betyda eu

mycket omfattande minskning av statens inkomster.

Det synes motionärerna angeläget att samhället kan stå berett att snabbt

avveckla omsättningsskatten på investeringsvaror om den fortsatta utvecklingen

skulle kräva detta, och därför bör allmänna skatteberedningen i samband

med sin behandling av den indirekta beskattningen ta upp frågan om

investeringarnas undantagande från omsättningsskatteplikt och snarast

framlägga ett förslag hur detta tekniskt skall lösas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2b är 1963 11

Varuskatten drabbar icke endast företagens egentliga investeringar utan

i vissa fall även deras tillverkningsomkostnader.

Motionärerna hävdar att även de s. k. 1''örbrukningsvarorna bör befrias

från omsättningsskatt. En lämplig avgränsning synes kunna ske genom att

anknyta till den nu vid inkomstbeskattningen gällande treårsgränsen. Eftersom

det här rör sig om en utredning av närmast teknisk natur, synes denna

kunna ske vid sidan av allmänna skatteberedningen. Utredningen bör enligt

motionärerna ske så skyndsamt att förslag kan föreläggas innevarande års

riksdag.

Fiskeredskap

Motionerna I: 256 och It: 306. Motionärerna framhåller att övergången

till fiskeredskap av syntetiskt material kommit redskapskostnaderna att

stiga i mycket hög grad. Även om i vissa fall de nya redskapen har längre

varaktighetstid, är risken att förlora dem fullt ut lika stor oavsett materialet,

särskilt som trålfisket ofta måste bedrivas på platser med ojämn och

stenig botten. Botten- och väderleksförhållandena gör att redskapsförlusterna

och skadorna blir mycket stora. Som exempel nämnes, att det inte

hör till ovanligheterna att redskapskontot för en större trålare går upp till

;50 000 å 40 000 kronor på ett år.

Motionärerna framhåller vidare att det svenska fisket i hög grad är beroende

av export, och att en förestående höjning av införseltullen på sill på

den tyska marknaden kan försvåra avsättningsmöjligheterna på denna viktiga

exportmarknad. Under sådana förhållanden är det inte skäligt, att omsättningsskatt

utgår vid köp och reparation av fiskeredskap. En orimlig

konsekvens av den nuvarande lagstiftningen är, att ju större förluster eu

fiskare gör på redskap, desto mer skatt får hau betala. Konkurrenskraften

gentemot de utländska fiskarna försvåras avsevärt. Det kan nämnas att de

danska fiskarna är befriade från omsättningsskatt på fiskeredskap, och i

Norge åtnjuter fiskarna subventioner.

För att stärka det svenska fisket i konkurrensen med andra länders fiskare

på fiskeplatsen och försäljningsmarknaden måste omsättningsskatten

på fiskeredskap borttagas, särskilt som denna konkurrens med utlandet

blir hårdare för varje år. Det framstår som eu rimlig och genomförbar åtgärd

att utövarna av yrkesmässigt fiske beredes denna lättnad.

Jordbruksprodukter

I motionerna l: 13 och II: 10 framhålles alt den synnerligen ogynnsamma

inkomstutveckling, som under de senaste åren kännetecknat jordbruket,

i viss mån torde ha sin förklaring i den allmänna varuskatten på livsmedlen.

För t. ex. mejeriprodukterna, som intar en nyckelställning i jordbruksregleringen,

har den allmänna varuskatten medfört ökade avsättningssvårigheter.

Utvecklingen synes ge vid handen att mejeriproduktionen har eu

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 är 1963

förhållandevis hög priskänslighet. Den allmänna varuskatten på de prisreglerade

jordbruksprodukterna kan f. n. beräknas uppgå till cirka 500

milj. kronor, varav på mejeriprodukterna cirka 125 milj. kronor. De invändningar,

som rests mot undantagande av livsmedlen från den allmänna

varubeskattningen, har främst avselt de skattetekniska svårigheterna. Dessa

svårigheter får emellertid inte anses oöverstigliga, när nu starka skäl talar

för undantagande. Allmänna skatteberedningen har att för närvarande

pröva bl. a. den allmänna varuskattens avvägning och utformning. Del

framstår som naturligt, att frågan om livsmedlens undantagande från beskattningen

övervägcs i nämnda sammanhang. Enligt riksdagsberättelsen

kommer skatteberedningens arbete att fortgå även under 1963. Det är

enligt motionärernas mening angeläget, att frågan om den allmänna varuskattens

utformning behandlas så skyndsamt som möjligt och att härvid

lörslag'' utarbetas angående undantagande från beskattningen för jordbrukets

prisreglerade produkter. En sådan reform är motiverad särskilt med

hänsyn till den nyckelställning som mjölken och mejeriprodukterna har

för såväl konsumenterna, främst då barnfamiljerna, som producenterna.

Motionen 1: 443. Motionärerna beräknar att allmän varuskatt belastar

jordbrukets prisreglerade produkter med omkring 540 milj. kronor. Storleken

av denna skattebelastning på jordbruket och dess kunder belyses av

att jordbrukets eftersläpning, dvs. det belopp som erfordras för att den i

sexårsavtalet avsedda målsättningen skall kunna nås, preliminärt beräknats

till cirka 600 milj. kr. Det är även att märka att oavsett den ursprungliga fördelningen

av detta skattetryck mellan jordbrukarna och konsumenterna

måste i nuvarande läge omsättningsskatten på prisreglerade jordbruksprodukter,

som införts efter det att sexårsavtalet slöts, framstå såsom ett hinder

för att genom prisjusteringar genomföra avtalets målsättning. Däremot

skulle ett avskaffande av denna beskattning väsentligen underlätta ett genomförande

av vad som i avtalet åsyftats, utan de stora prishöjningar som

från vissa håll befarats.

Även från denna nu så aktuella synpunkt talar vägande skäl för att konsumtionsbeskattningen

av de prisreglerade jordbruksprodukterna avskaffas.

Konst, som försäljes vid utställningar

I motionerna I: 517 och 11: 623 hänvisas till en vid 1962 års riksdag framlagd

motion angående slopande av varuskatten vid försäljning av konst vid

utställningar. I denna motion framhålles bl. a. det orimliga i att konstverk

i varuskatteförordningen betraktas som »materiella ting av lös egendoms

natur». Vidare framhåller motionärerna att detta betraktelsesätt i förordningen

icke anses tillämpligt när konst försäljes direkt via konstnären. Den

för kulturskapandets utveckling synnerligen olyckliga konsekvensen uppstår,

att de konstnärer som inte gjort sig kända för eu större publik och där
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963 14

för är beroende av utställningar för försäljning av sina verk drabbas av

varuskatten, medan kända konstnärer, som kan sälja direkt och till högre

priser, inte drabbas. Detta förhållande står i strid med önskemålen om att

främja kulturens vidareutveckling. Inte minst av detta skäl bör varuskatten

på konst som försäljes på utställningar snarast avskaffas.

Bibeln

Motionerna l: 258 och 11: 303. I motionerna anföres, att även om det skulle

vara önskvärt att all litteratur kunde undantas från allmän varuskatt, torde

denna fråga knappast nu kunna aktualiseras. Bibeln får dock sägas ha sådan

särställning, att det är väl motiverat att undanta den från omsättningsskatt.

Spridningen av bibeln skulle väsentligen underlättas och stimuleras,

om vid försäljningen av bibeln och delar av bibeln allmän varuskatt icke

utgick. Detta skulle möjliggöra en större spridning av bibeln från de organisationers

sida, som brukar dela ut bibeln som gåva. Det skulle också undeilätta

inköp av bibeln för många enskilda människor. Det torde slutligen icke

vara förenat med några administrativa svårigheter att undanta bibeln från

omsättningsskatt.

Kredittillägg vid avbetalningsköp

Motionen II: 429. Såsom ett avsteg från grundtanken att skatteobjektet

enligt varuskatteförordningens konstruktion utgöres av vederlaget för omsatta

varor och tjänsteprestationer betecknar motionärerna den skatt som

uttas på avbetalningshandelns ränte- eller avbetalningstillägg. För den nuvarande

ordningen har förment »praktiska» skäl aberopats. \ id en granskning

av dessa föregivna lämplighetshänsyn finner man emellertid, att beskattningsregler

med nuvarande innehåll leder till helt olika resultat vid

beskattningen beroende på hur parternas mellanhavande tillfälligtvis avvecklas.

Om säljaren själv tillhandahåller krediten — vare sig det sker genom

avbetalningstillägg eller mot växelaccept — beräknas varuskatt på

hela likviden — således även på räntan. Diskonterar säljaren däremot

växeln i bank, beräknas varuskatten blott på det av banken diskonterade

beloppet. Ordnas i samband med affären kontokredit åt kunden i bank utgår

givetvis ej heller varuskatt pa bankräntan. Likväl är samtliga dessa

alternativ ur ekonomisk synpunkt helt ekvivalenta metoder för parterna då

det gäller att avveckla ett köp.

Mot den nuvarande skattemässiga behandlingen kan ur praktisk synpunkt

anföras att den medför oenhetlighet vid den skattemässiga behandlingen,

att den i vissa fall komplicerar företagarnas redovisningsarbete och

att eu ändring av skattereglerna enligt en ur principiell synpunkt godtagbar

ordning däremot ej i de flesta fall skulle ytterligare betunga rörelseidkarna.

Förmodligen skulle ej heller skattemyndigheternas kontrollarbete påverkas

i nämnvärd omfattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

?4 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963

Ltöver detta tillkommer emellertid att den nuvarande ordningen medför

ur praktisk synpunkt ej önskvärda konsekvenser — att handelsskick och

affärsmetoder dirigeras av beskattningsreglernas utformning. Hur kreditgiv

ningen skall utformas bör emellertid enligt motionärernas mening vara

förbehållet handelsidkarna själva att fritt avgöra från fall till fall.

Reparations- och underhållsarbeten

Motionerna I: 15 och II: 13. Motionärerna framhåller såsom en olikhet i

beskattningen att varuskatt utgår på såväl material som arbetskostnader,

om reparations- och serviceföretag för ett beställande företags räkning utför

underhålls- eller servicearbeten, medan skatt ej utgår på arbetskostnaden

om samma arbete utföres av reparatörer inom det egna företaget. Denna

bestämmelse i varuskatteförordningen har kommit att medföra att företag,

som tidigare ansåg det ekonomiskt och rationellt att överlåta underhållet

av sina maskinei, fordon, redskap m. m. på företag inom reparations- och

servicebranschen, numera i allt större utsträckning själva utrustar verkstäder

och anställer reparatörer för att utföra detta arbete och på så sätt

legalt undviker varuskatten. Systemet för varuskattens uttagande kommer

således att påverka de större företagen till eu integration, som med en annan

utfoimning av omsättningsskatten i förevarande avseende icke skulle

bedömas som lönsam och ändamålsenlig. Denna tendens kommer naturligtvis

att öka ju högre omsättningsskatten blir och har avsevärt skärpts genom

den av riksdagen förra året beslutade 50-procentiga höjningen. Som

exempel på hur varuskatteförordningen kan inverka på bl. a. uthyrningsverksamhet

nämnes den yrkesmässiga uthyrning av overaller, handdukar

m. m. till kontors- och fabriksföretag, som bedrivs av bl. a. företag inom

tvätteribranschen. Trots att det här är fråga om varor med kort förbrukningstid,

beläggs dessa uthyrningsvaror med dubbel omsättningsskatt, dels

skatt vid varans köp, dels även vid varje uthyrningstillfälle, vilket fördyrar

denna form av rationell service.

Skattskyldighet för s. k. fritidsföretagare

Motionerna 1:264 och 11:309. Motionärerna hävdar att utformningen av

13 § förordningen om allmän varuskatt gynnar uppkomsten av s. k. fritidsföretagare,

vilkas avsikt är att undandra sig skattskyldighet och utnyttja

möjligheterna till »skattefria» inkomster. I avsevärd omfattning har undantagsreglerna

fått denna ogynnsamma verkan. Den förkortade arbetstiden

har också medfört tydliga tendenser till ökning av antalet s. k. fritidsföretagare.

Att dessa i skydd av en förordning skall gynnas på de lojala skattskyldiga

företagarnas, yrkesutövarnas och arbetarnas bekostnad anser motionärerna

vara i hög grad otillfredsställande. Hantverkets och den mindre

företagsamhetens konkurrensförmåga är redan genom bl. a. den allmänna

varuskattens införande så hårt pressad att den inte bör ytterligare försämras

genom att privilegiera här berörda företeelser. Att vissa svårigheter i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 ur 1963 15

fråga om skattekontrollen kan komma att uppstå vid en begränsning av

omfattningen av 13 § är motionärerna medvetna om. Dessa olägenheter

synes motionärerna dock vara av mindre betydelse än konsekvenserna av nu

gällande bestämmelser, som direkt stimulerar till skatteflykt. Naturligtvis

kan kontrollkostnaderna till följd av att skattskyldighet sålunda införes bli

avsevärda. Det torde emellertid vara tillräckligt om stickprovskontroll

genomföres. Kostnaderna härför torde på längre sikt inte vara avskräckande.

Begagnade traktorer och lantbruksmaskiner

Motionerna I: 12 och II: 9. I motionerna anföres, att inkomstutvecklingen

mom jordbruket, med ett alltmer fjärmande från målsättningen om inkomstlikställighet,

har ökat tyngden i motiveringen för avskaffande av allmän

varuskatt på begagnade traktorer och lantbruksmaskiner. Även om

skäl kan anföras för att den allmänna varuskatten skall vara generell, synes

inte dessa skäl a priori böra gälla. Principen om generell utformning har

vidare för vissa områden frångåtts, varför styrkan i argumenteringen försvagats.

Enligt motionärernas mening bör också i detta sammanhang principen

om generell utformning få stå tillbaka för praktiskt angelägna reformer.

Motionärerna hävdar att det inte kan vara riktigt att genom en omsättningsskatt

av den art som nu gäller förstora de ekonomiska problemen

inom jordbruket. Om man undantar bilbranschen — där också särskilda

bestämmelser råder — torde byte av begagnade investeringsvaror i mycket

ringa omfattning förekomma inom övriga näringar. Inom jordbruket är

emellertid denna omsättning av traktorer och maskiner en fullt logisk följd

av den pågående rationaliseringsprocessen och det direkta behov som förefinnes

inom vissa storleksgrupper etc. att kunna förvärva begagnade men i

övrigt goda traktorer och maskiner. Vad angår den närmare definitionen av

begagnade objekt och begreppet lantbruksmaskiner anser motionärerna att

riksskattenämnden i samråd med Jordbrukets utredningsinstitut bör få i

uppdrag att precisera vilka objekt som skall anses som lantbruksmaskiner

och lantbruksredskap. Därvid förutsättes att undantaget skall omfatta samtliga

maskiner och redskap som är konstruerade för användning inom jordbruket

med dess binäringar.

Motionerna 1:29 och 11:36. Enligt motionärernas mening måste den allmänna

varuskattens princip sägas vara att skatten skall utgå endast eu

gång på samma vara under varans väg från tillverkaren till konsumenten.

När det emellertid gäller begagnade varor som på nytt omsättes via den

vrkesmässiga handeln, så påföres desamma ånyo varuskatt. Den flergangsheskattning

som härigenom uppstår drabbar jordbruket som en extra produktionskostnad

och torde uppgå till betydande belopp, eftersom handeln

med begagnade traktorer torde utgöra 50—60 procent av den totala traktorhandeln.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1963

Med hänsyn till den orättvisa som denna flergångsbeskattning innebär

bl. a. genom ökade produktionskostnader för jordbruket är det motiverat,

att samma undantagsbestämmelse får gälla för begagnade traktorer som nu

tillämpas beträffande handeln med begagnade bilar.

Motionerna 1:50 och 11:59. Motionärerna framhåller, att den allmänna

varuskatten i princip är så utformad att den skall utgå endast en gång på

samma varor under vägen från tillverkaren till konsumenten.

När det gäller begagnade varor som på nytt omsättes via den yrkesmässiga

handeln så brytes emellertid denna princip och varan pålöres ånyo varuskatt.

På så sätt blir i vissa fall samma vara beskattad flera gånger, trots

engångsprincipen. Så är t. ex. förhållandet med begagnade traktorer, skördetröskor

och övriga jordbruksmaskiner. Flergångsbeskattningen kommer

härigenom att drabba jordbruket som en extra produktionskostnad som

uppgår till betydande belopp. Förutom den orättvisa som denna flergångsbeskattning

innebär är det i jordbruksnäringens nuvarande besvärliga

ekonomiska läge synnerligen motiverat att snarast undanröja den extra

produktionsfördyring som varuskatten på begagnade jordbruksmaskiner

onekligen utgör. Någon ny princip införes ju icke genom det föreslagna förfarandet,

då ju frågan redan kunnat lösas på andra områden inom den yrkesmässiga

handeln.

I motionen I: 553 framhålles i förevarande fråga att rimliga skäl talar för

att man i avvaktan på en genomgripande omläggning av den allmänna varuskatten

går de partiella reformernas väg. Vid vårriksdagen 1962 var det,

framhåller motionärerna, närmast ett missöde vid voteringen som gjorde

att den från många synpunkter särskilt stötande dubbelbeskattningen av

försäljningen i andra hand av för jordbruket och dess binäringar avsedda

traktorer, begagnade maskiner och redskap kom att kvarstå.

Beskattningen av traktorer i vägtrafik

I motionen II: 527 framhålles att trafiken med traktorer och traktortåg

på de allmänna vägarna ökat kraftigt. Den 1 januari 1961 uppgick antalet

traktorer i landet enligt centrala bilregistret till 183 798. Häri ingår ett betydande

antal till traktorer, ofta genom enkla åtgärder, omändrade lastbilar,

vilka till huvudsaklig del används för transporter på landsväg, exempelvis

av timmer, grus, jordbruksprodukter och jordbruksförnödenheter. Genom

den omfattning som traktortrafiken å väg nu erhållit framstår det som

rimligt, att även dessa fordon betalar sin skäliga andel i vägkostnaderna.

En dylik åtgärd framstår för övrigt såsom angelägen, enär nuvarande förhållanden

medfört en snedvridning av konkurrensbetingelserna mellan lastbilar

och traktortåg. 1953 års trafikutredning har redan den 28 juni 1955 i

remissyttrande uttalat, att en konkurrens på lika villkor mellan lastbilar

och traktortåg inte kunde anses föreligga, förrän frågan om beskattningen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963

av traktorer och traktorsläpvagnar i vägtrafik blivit löst. En dylik beskattning

har sedermera i skilda sammanhang aktualiserats. Frågan är emellertid

fortfarande olöst och borde, inte minst av rättviseskäl, inte längre skjutas

på framtiden.

Utskottet

Skattefrihet för investerings- och förbrukningsvaror

I motionerna 1: 430 och II: 525 har hemställts att allmänna skatteberedningen

i samband med sin behandling av den indirekta beskattningen skall

uppta frågan om investeringsvarornas beskattning särskilt med hänsyn

till de svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska företag

samt ur konjunkturpolitisk synpunkt.

Som 1962 års bevillningsutskott framhöll i sitt av riksdagen i detta hänseende

godkända betänkande nr 39 bör frågan om undantagande av investeringsvaror

från skatteplikt prövas av allmänna skatteberedningen i samband

med den allmänna översyn av skattesystemet som det ankommer på

beredningen att företa. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att enligt

direktiven för den till allmänna skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen

har utredningen att bl. a. uppmärksamma frågor som hänger

samman med utrikeshandeln och beskattningens roll i konjunkturpolitiken.

Motionärernas önskemål kan således i huvudsak anses vara tillgodosedda

genom nämnda utredningsdirektiv.

Beträffande förbrukningsartiklar har i motionerna hemställts om skyndsam

utredning i syfte att från allmän varuskatt undantaga sådana varor

så att förslag härom kan föreläggas årets riksdag. Med hänsyn till att utredningen

närmast är av teknisk natur anser motionärerna att den kan ske

vid sidan av allmänna skatteberedningen.

I anledning härav vill utskottet erinra om att även frågan om beskattningen

av industriens förbrukningsvaror skall prövas av företagsskatteutredningen.

Ehuru utformningen av bestämmelserna om skattefrihet för

förbrukningsartiklar kan anses vara av teknisk natur, måste dock problemet,

såvitt angår skattebortfall och kompensation därför, bedömas av företagsskatteutredningen

ur principiell synpunkt. Utskottet finner därför icke

skäl att nu tillstyrka utredning om den av motionärerna yrkade skattelindringen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna I: 430 och II: 525.

Skattefrihet för fiskeredskap

I motionerna 1:256 och 11:306 har hemställts om lagstiftning innebärande

alt fiskeredskap undantages från skatteplikt till allmän varuskatt.

Som skäl för yrkandet framhåller motionärerna i huvudsak de betydande

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 24

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963

redskapsutgifterna för yrkesfisket samt de svenska yrkesfiskarnas genom

beskattningen försämrade konkurrensmöjligheter gentemot utlandet.

Frågan om beskattningen av fiskeredskap kan sägas ligga inom ramen

för det här tidigare behandlade spörsmålet om beskattningen av investerings-

och förbrukningsvaror. Motionärerna utgår visserligen från aktuella

problem inom yrkesfisket, men utskottet anser att frågan i första hand

bör bedömas ur principiell synpunkt och inte enbart med hänsyn till de

för tillfället rådande förhållandena inom en näringsgren. Med hänsyn till

vad här och i föregående avsnitt anförts samt under åberopande av den av

riksdagen godtagna principen att den allmänna varuskatten bör vila på

bredast möjliga underlag, avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:256

och II: 306.

Skattefrihet för vissa jordbruksprodukter

Yrkande att mejeriprodukter skall undantagas från skatteplikt enligt

förordningen om allmän varuskatt har framställts i motionerna I: 13 och

11:10 samt i motionen 1:443. I sistnämnda motion har även hemställts

att frågan om restitution av sådan skatt till producenterna genom mejeriorganisationerna

skall övervägas. Motionerna 1:13 och 11:10 innehåller

även utredningsyrkande om skattebefrielse för jordbrukets prisreglerade

produkter. Motionärerna anser att den allmänna varuskatten bidragit till

den ogynnsamma inkomstutvecklingen inom jordbruket under de senaste

åren och hävdar att mejeriprodukterna är särskilt priskänsliga. Inkomstbortfallet

vid skattebefrielse för de prisreglerade jordbruksprodukterna

uppskattas i motionerna till omkring 500 milj. kronor, varav på mejeriprodukterna

skulle belöpa ca 125 milj. kronor.

Utskottet vill, i avsaknad av närmare utredning om hur stor del av den

allmänna varuskatten som belöper på de prisreglerade jordbruksprodukterna

resp. mejeriprodukterna, inte bestrida att motionärernas beräkning

kan vara riktig. Det framstår dock enligt utskottets mening som uppenbart,

att det beräknade skattebortfallet inte skulle stå i rimlig proportion

till de troligen obetydligt ökade avsättningsmöjligheter, som jordbruksprodukterna

därigenom skulle kunna erhålla. Alldeles oavsett de ekonomiska

verkningarna, som utskottet tillmäter avgörande betydelse för frågans bedömning,

skulle den föreslagna skattefriheten för jordbruksprodukterna

medföra en ur redovisnings- och kontrollsynpunkt ohållbar situation, framför

allt för livsmedelshandeln.

Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna

I: 13 och II: 10 ävensom motionen I: 443 i vad den avser mejeriprodukternas

beskattning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1963

Skattefrihet för konst sonl försaljes vid utställningar

I motionerna 1:517 och 11:623 har hemställts om slopande av allmän

varuskatt vid försäljning av konst vid utställningar. Som skäl för yrkandet

framhålles att konstverk inte bör betraktas som materiella ting av lös egendoms

natur samt att beskattningen motverkar intresset hos konstnärerna

att anordna utställningar.

Enligt riksskattenämndens anvisningar utgår inte skatt, när en konstnär

säljer konstverk direkt till konsument. Genom denna bestämmelse synes

konstnärerna i beskattningshänseende intaga en i viss mån gynnad undantagsställning.

En utökad skattebefrielse, omfattande även konst, som försäljes

på utställningar, skulle medföra betydande gränsdragningsproblem och

kontrollsvårigheter, särskilt då det gäller separata utställningar som samordnas

med den reguljära konsthandeln. Utskottet finner inte troligt att den

allmänna varuskatten i någon nämnvärd omfattning skulle avhålla konstnärerna

från att anordna utställningar. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna I: 517 och II: 623.

Skattefrihet för bibeln

Med hänsyn till bibelns särställning har i motionerna 1: 258 och II: 303

hemställts om skattebefrielse för bibeln och delar av bibeln. Motionärerna

vill härigenom möjliggöra större spridning av bibeln och anser en dylik

åtgärd icke vara förenad med några administrativa svårigheter.

Utskottet kan inte biträda motionärernas uppfattning att ett sådant undantag

inte skulle medföra redovisnings- och kontrollsvårigheter. För bokhandelns

del skulle undantaget leda till en särredovisning av bibelförsäljningen

som ur arbetssynpunkt måste kompenseras med en prishöjning, i

storlek måhända svarande mot skattebortfallet. Utskottet vill även framhålla

konsekvenserna av den princip, som motionärerna vill införa. På

av motionärerna anförda grunder kan med åberopande av religionsfriheten

skattefrihet motiveras för alla skrifter, kultföremål eller därmed jämförliga

varor som intar en central plats i någon religionsutövning. Utskottet

kan med hänsyn till det anförda inte biträda yrkandet i motionerna I: 258

och II: 303.

Skattefrihet för kredittillägg vid avbetalningsköp

Frågan om reglerna för beskattningsvärdets bestämmande enligt förordningen

om allmän varuskatt behandlas i motionen 11:429, vari har hemställts,

att varuskatt icke skall utgå för krediltillägg och räntedebiteringar

inom avbetalningshandeln. Till stöd för yrkandet anföres bl, a. att skatt

inte utgår på ränta som köparen betalar om han genom lån anskaffar medel

för kontant betalning av varan, medan däremot avbetalningshamtefns

kredittillägg, som är att anse såsom eu motsvarande räntekostnad., blir

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1963

föremål för beskattning. Motionärerna reagerar mot att handelsskick och

affärsmetoder dirigeras genom beskattningsreglernas utformning.

Utskottet får i denna fråga hänvisa till vad 1961 års bevillningsutskott

anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 27, vari framhölls att

det torde vara av väsentlig betydelse att beskattningsvärdet är utformat

på ett sådant sätt att det så nära som möjligt anpassas till den efter sedvanliga

affärsmässiga principer beräknade omsättningen. I betänkandet

framhölls även, att en så genomgripande ändring som motionärerna avser

skulle föranleda en helt annan utformning av reglerna för beskattningsvärdets

bestämmande. Utskottet finner inte de av motionärerna anförda

olägenheterna vara av någon väsentlig betydelse för handeln och avstyrker

med det anförda bifall till motionen II: 429.

Skattefrihet för reparations- och underhållsarbeten

I motionerna I: 15 och II: 13 har framställts ulredningsyrkande i syfte

att från allmän varuskatt undantaga reparations- och underhållsarbeten

samt service på lös egendom för produktionsändamål. Yrkandet motiveras

bl. a. med att beskattningen bidrar till alt företagen låter utföra underhållsoch

servicearbeten med egen personal i stället för att anlita reparationsoch

serviceföretag, vilka måste debitera skatt på sina tjänster. Vidare

framhålles olägenheterna av beskattningen för företag, som hyr ut skyddskläder,

handdukar in. m.

Såsom tidigare års bevillningsutskott vid flera tillfällen framhållit i anledning

av yrkanden om undantag från den allmänna varuskatten, har

denna skatt i princip utformats som en enhetlig skatt med, såvitt möjligt,

generell omfattning. Av skattetekniska skäl har således undantagen från

skatteplikt begränsats till ett fåtal varuslag. Genom att beskattningen omfattar

även tjänster, som har avseende på skattepliktiga varor, skulle ett

undantag från skatteplikt för enbart vissa tjänster, hänförliga till i och för

sig svårbestämbara varugrupper, innebära väsentliga möjligheter till skatteflykt

och samtidigt skapa redovisnings- och kontrollsvårigheter. I likhet

med frågan om beskattningen av förbrukningsvaror inom industrien torde

frågan om varuskattens inverkan på konkurrensförhållandena på nu förevarande

område komma att beaktas av den allmänna skatteberedningen.

Med hänsyn härtill anser utskottet sig icke kunna tillstyrka den begärda

riksdagsskrivelsen.

Skattskyldighet för s. k. fritidsföretagare

Motionärerna i motionerna 1: 264 och II: 309 har hemställt om upphävande

av de i 13 § förordningen om allmän varuskatt angivna undantagen

från skattskyldighet vid tillhandahållande av skattepliktiga varor och

tjänsteprestationer i allenast ringa omfattning och vid tjänsteprestation

med avseende på kläder och andra textilvaror, där den som utför prestationen

inte har fast driftställe för verksamheten. Som motiv för yrkandet an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 2''r år 1963

för motionärerna att undantagsbestämmelserna gynnar s. k. fritidsföretagare

på bekostnad av andra skattskyldiga.

Som 1962 års bevillningsutskott framhöll i sitt av riksdagen i denna

del godkända betänkande nr 39 skulle den ifrågasatta utvidgningen av

skattskyldigheten medföra obetydliga skatteinkomster, som knappast torde

uppväga kostnaderna för kontroll och redovisning av skatten. Enligt utskottets

mening torde med hänsyn till de ringa skattebelopp varom här är

fråga svårligen kunna påvisas att den allmänna varuskattens regler om

skattskyldighet bidragit till en ökning av antalet fritidsföretagare. Om

någon av skattemässiga skäl etablerar sig såsom fritidsföretagare, talar sannolikheten

för att vederbörande gör detta mera med hänsyn till inkomstbeskattningen

än till den allmänna varuskatten. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna I: 264 och II: 309.

Skattefrihet för begagnade traktorer och lantbruksmaskiner

I motionerna I: 12 och II: 9 har hemställts, att riksdagen matte antaga

ett författningsförslag innebärande att begagnade traktorer och vissa begagnade

maskiner och redskap speciellt konstruerade för jordbruksändamål

skall undantagas från skattskyldighet enligt förordningen om allmän

varuskatt, medan motionärerna i motionerna 1:29 och 11:36 har begärt

skyndsam prövning av och förslag angående befrielse från allmän varuskatt

för den yrkesmässiga handeln med begagnade traktorer. Skyndsam

prövning av och förslag angående befrielse från allmän varuskatt för begagnade

traktorer och jordbruksmaskiner har även yrkats i motionerna

I: 50 och II: 59. Ett yrkande av i stort sett samma innebörd har framställts

i motionen 1:443. Som motivering för yrkandena om skattebefrielse för

begagnade traktorer och lantbruksmaskiner har anförts att beskattningen

av begagnade varor innebär ett avsteg från den allmänna varuskattens

karaktär av engångsbeskattning samt att den upprepade beskattning av en

och samma vara, som nu förekommer, drabbar jordbruket såsom en extra

produktionskostnad. I vissa av motionerna framhålles att olägenheterna

av beskattningen blivit mera framträdande på grund av jordbrukets svåra

ekonomiska läge. Vidare erinrar vissa av motionärerna om att skatt icke

utgår vid försäljning av begagnade personbilar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att begagnade traktorer och

lantbruksmaskiner inte bör beläggas med allmän varuskatt. Enligt utskottets

mening torde någon jämförlig yrkesmässig handel med begagnade investeringsvaror

icke förekomma inom någon annan näringsgren, varför

denna beskattning får anses vara speciellt tyngande för jordbruket. Den

aktuella situationen på jordbrukets område understryker angelägenheten

av att beskattningen revideras i förevarande avseende. Som ett ytterligare

skäl kan framhållas att den icke yrkesmässiga och således skattefria handeln

med begagnade traktorer och lantbruksmaskiner med nuvarande regler

tenderar att öka på bekostnad av den beskattade reguljära handeln.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963

Beskattningen kan även inbjuda handeln till att arrangera skenbart icke

yrkesmässiga överlåtelser för att tillgodose köparnas intressen. Av anförda

skäl finner utskottet det angeläget, att begagnade traktorer och lantbruksmaskiner

befrias från allmän varuskatt. Enligt utskottets mening synes det

i motionerna I: 12 och 11:9 framlagda författningsförslaget väl ägnat att

tillgodose de sålunda framförda synpunkterna. Förslaget innebär att skattskyldighet

inte skall föreligga för begagnade traktorer samt för sådana begagnade

maskiner och redskap, som är speciellt konstruerade för användning

inom jordbruket. Genom att undantaget avser samtliga traktorer, alltså

även de som används i annan verksamhet än jordbruk, undvikes de

gränsdragningsproblem som skulle uppkomma, om undantaget avsåg endast

jordbrukstraktorer. I sistnämnda fall skulle det nämligen få ankomma

på säljaren att avgöra den begagnade traktorns användningsområde. Den

föreslagna bestämmelsen har i likhet med vad som gäller för begagnade

personbilar utformats såsom ett undantag från skattskyldighet vid försäljning,

innebärande att skatteplikt alltjämt kommer att gälla för reparations-

och underhållsarbeten på begagnade traktorer och lantbruksmaskiner.

Med det anförda tillstyrker utskottet det i motionerna I: 12 och 11:9

framlagda författningsförslaget. Vad sålunda förordats får även anses innebära

ett tillgodoseende av yrkandena i motionerna I: 29 och II: 36, I: 50

och II: 59 samt i motionen I: 443, i vad densamma gäller föreliggande fråga.

Beskattningen av traktorer i vägtrafik

Utskottet tar slutligen till behandling i detta betänkande även upp frågan

om beskattningen av traktorer i vägtrafik. I motionen II: 427 har hemställts

att riksdagen måtte anhålla om förslag till 1964 års riksdag i detta

ämne. Motionärerna motiverar sitt yrkande med att det är skäligt att traktortrafiken

på väg med hänsyn till den omfattning den numera erhållit

även betalar sin skäliga andel av vägkostnaderna och att denna fråga avrättviseskäl

inte längre bör skjutas på framtiden.

1953 års trafikutredning har i sitt år 1961 avgivna betänkande »Svensk

trafikpolitik» (SOU 1961:23) föreslagit viss provisorisk beskattning avtraktorer

som används i yrkesmässig trafik. Enligt vad utskottet erfarit

kommer emellertid icke någon proposition om sådan beskattning att framläggas

till innevarande riksdag. Utskottet delar motionärernas uppfattning,

att de nuvarande förhållandena inte är tillfredsställande vare sig med hänsyn

till rättvisekravet eller i fråga om väghållningskostnaderna. Det bör i

detta sammanhang framhållas att traktorerna framför allt används för särskilt

tunga transporter, som bidrar till ökade kostnader för väghållningen.

Det är enligt utskottets mening angeläget understryka vikten av att frågan

får sin snara lösning, då ett fortsatt dröjsmål kan bidraga till att traktortrafiken

på väg ökar ytterligare på lastbilstrafikens bekostnad. Med hänsyn

till att frågan nu är under Kungl. Maj :ts prövning genom 1953 års trafik
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1963 23

utrednings förslag i ämnet finner utskottet dock inte påkallat med särskild

riksdagsskrivelse rörande beskattningen av traktorer i vägtrafik. Med

det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen II: 427.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) beträffande utredning syrkande i syfte att från allmän

varuskatt undanta investerings- och förbrukningsvaror

inom produktionen

att de likalydande motionerna 1: 430 av herr Hagberg

m. fl. och II: 525 av herr Heckscher m. fl., i vad de avser

förevarande fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

B) beträffande lagstiftningsyrkande i syfte att från allmän

varuskatt undanta fiskeredskap

att de likalydande motionerna 1: 256 av herr Hermansson

m. fl. och II: 306 av herr Johansson i öckerö m. fl. icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) beträffande utredningsyrkande i syfte att från allmän

varuskatt undanta mejeriprodukter och jordbrukets övriga

prisreglerade produkter

att följande motioner, i vad de avser förevarande fråga,

nämligen

1) de likalydande motionerna I: 13 av herr Jonasson

m. fl. och II: 10 av herr Elmwall m. fl., samt

2) motionen 1:443 av herr Ferdinand Nilsson m. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

D) beträffande yrkande om riksdagsskrivelse i syfte att

från allmän varuskatt undanta konst, som försäljes vid utställningar
att

de likalydande motionerna 1:517 av herrar Ivällqvist

och Per-Olof Hanson samt II: 623 av fru Gärde Widemar

och fröken Elmén icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

E) beträffande lagstiftningsyrkande i syfte att från allmän

varuskatt undanta bibeln

att de likalydande motionerna 1: 258 av herr Kronstrand

in. fl. och 11:303 av herr Hamrin i Jönköping m. fl. icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

F) beträffande utredningsyrkande i syfte att från allmän

varuskatt undanta kredittillägg vid avbetalningshandel

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963

att motionen 11:429 av herr Carlsson i Stockholm m. fl.

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

G) beträffande utredning syrkande i syfte att från allmän

varuskatt undanta reparations- och underhållsarbeten m. m.

att de likalydande motionerna I: 15 av herr Ebbe Ohlsson

samt II: 13 av herrar Nordgren och Darlin icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd;

H) beträffande lagstiftningsyrkande om skattskyldighet

för s. k. fritidsf öretag are

att de likalydande motionerna 1:264 av herr Stefanson

m. fl. samt II: 309 av herrar Nordgren och Darlin icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd;

I) beträffande lagstiftnings- och utredning syrkande i syfte

att från allmän varuskatt undanta begagnade traktorer

och lantbruksmaskiner m. m.

att riksdagen i anledning av följande motioner, i vad de

avser förevarande fråga, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 12 av herr Isacson m. fl.

och II: 9 av herr Eliasson i Moholm m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 29 av herr Sundin in. fl.

och II: 36 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 50 av herrar Kronstrand

och Eric Gustaf Peterson samt II: 59 av herrar Rimås och

Antby, ävensom

4) motionen 1:443 av herr Ferdinand Nilsson m. fl.

dels måtte antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)

om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 1 december 1959 om allmän

varuskatt samt anvisningarna till nämnda författningsrum skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

13 §.

Skattskyldighet föreligger —--och dylikt.

Skattskyldighet föreligger icke heller vid försäljning eller uttag ur rörelse

av begagnade personbilar, av sådana med skåp-, stationsvagns- eller

personbilskarosseri utrustade begagnade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej över
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1963

stiger 1 800 kilogram, av begagnade traktorer samt av sådana begagnade

maskiner och redskap, som äro speciellt konstruerade för användning inom

jordbruket eller dess binäringar.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 13 §.

Förutsättning för---ringa omfattning.

Som exempel---en frisersalong.

Med försäljning---liknande transaktioner.

Med begagnade bilar, traktorer, maskiner och redskap förstås i 13 §

andra stycket sådana varor av angivna slag som före den transaktion,

varom fråga är, inom riket försålts till konsument eller uttagits ur rörelse

eller ock av konsument införts till riket. I övrigt användas i 13 § andra

stycket uttryck och begrepp i samma betydelse som i förordningen den

23 november 1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i

vissa fall.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

dels ock att angivna motioner, i den mån de i förevarande

fråga icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan

anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd;

samt

J) beträffande riksdagsskrivelse angående beskattningen

av traktorer i vägtrafik

att motionen 11:427 av herrar Blidfors och Adamsson

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg*, Einar Eriksson,

fröken Ramnark, herrar Stefanson*, Oscar Carlsson, Wärnberg, Yngve

Nilsson*, Erik Filip Petersson* och Mattsson*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt*, Nilsson i Svalöv, Kärrlander,

Vigelsbo, Asp, Magnusson i Borås, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt, fru

Holmqvist och herr Larsson i Umeå*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 196.1

Reservationer

I) av herrar Hagberg, Stefanson, Yngve Nilsson, Erik Filip Petersson,

Nilsson i Sval öv, Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt och herr Larsson i

Umeå, vilka ansett

dels att utskottet under rubriken »Skattefrihet för investerings- och förbrukningsvaror»

bort yttra följande:

»I motionerna-----( = utskottet s. 17 rad 7—råd 11 uppifrån)----

konj unkturpolitisk synpunkt.

Som 1962 års bevillningsutskott framhöll i sitt av riksdagen i detta hänseende

godkända betänkande, nr 39 bör frågan om undantagande av investeringsvaror

från skatteplikt prövas av allmänna skatteberedningen i samband

med den allmänna översyn av skattesystemet som det ankommer på

beredningen att företa. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att enligt

direktiven för den till allmänna skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen

har utredningen att bl. a. uppmärksamma frågor som hänger

samman med utrikeshandeln och beskattningens roll i konjunkturpolitiken.

Så till vida skulle motionärernas önskemål i huvudsak kunna anses tillgodosedda

genom nämnda utredningsdirektiv. Utskottet finner sig dock böra

understryka angelägenheten av att frågan löses i enlighet med de tankegångar

som kommit till uttryck i förenämnda motioner liksom i motionerna

1:429 och 11:533, vilka årets bevillningsutskott enligt betänkande nr 16

ansett böra överlämnas till allmänna skatteberedningen för beaktande.

I motionerna 1: 430 och II: 525 har vidare hemställts om skyndsam utredning

i syfte att från allmän varuskatt undantaga varor, vilka hänföres

till förbrukningsartiklar, som används för produktion inom industrien och

hantverket, jordbruket och fisket samt handeln.

Utskottet anser att beskattningen av dessa varor genom det innehåll riksskattenämndens

anvisningar i ämnet fått medfört en med hänsyn till den

utländska konkurrensen besvärande höjning av de direkta tillverkningskostnaderna

samtidigt som den föranlett eu snedbelastning olika svenska

företag emellan. Vidare har erfarenheterna av denna beskattning vållat betydande

komplikationer i praktiskt hänseende.

Frågan om beskattningen av industriens förbrukningsvaror kommer att

prövas av allmänna skatteberedningen i samband med den fullständiga utredning

rörande den tekniska utformningen av det indirekta skattesystemet,

som förutsättes i nyssnämnda motioner 1:429 och 11:533. En sådan

mera genomgripande reform torde emellertid enligt utskottets uppfattning

inte kunna genomföras ännu på åtskilliga år. Bevillningsutskottet har i sitt

nyssnämnda betänkande nr 16 tillika framhållit, att utskottet anser det synnerligen

önskvärt att allmänna skatteberedningen i sitt arbete finner lösningar

i fråga om avvägningen av den indirekta beskattningen, som möjliggör

en mer likformig belastning av denna beskattning.

Under hänvisning till det här anförda och med hänsyn till angelägenheten

av att de olägenheter — av såväl materiell som praktisk natur — som

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 dr 1963 27

beskattningen av förbrukningsvaror vållar, undanröjes så snart ske kan,

förutsätter utskottet att beredningen upptar förevarande fråga till särskild

behandling utan dröjsmål.»

dels ock att utskottet under punkten A) bort hemställa följande:

A) beträffande utredningsyrkande i syfte att från allmän

varuskatt undanta investerings- och förbrukningsvaror inom

produktionen

»1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

I: 430 av herr Hagberg m. fl. och II: 525 av herr Heckscher

in. fl., i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte giva Kungl. Maj :t

till känna vad utskottet anfört; samt

2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.»

II) av herrar Hagberg, Stefanson, Yngve Nilsson, Erik Filip Petersson,

Mattsson, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt

och herr Larsson i Umeå, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande

motionerna 1:256 av herr Hermansson m. fl. och 11:306 av herr

Johansson i öckerö in. fl. — ansett, att utskottet bort uttala sig för att fiskeredskap,

som användes vid yrkesmässigt fiske, skall undantagas från allmän

varuskatt och därför bort under punkten B) hemställa,

B) beträffande lagstiftningsyrkande i syfte att från allmän

varuskatt undanta fiskeredskap

att riksdagen i anledning av förenämnda motioner måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till årets

höstriksdag om sådan ändring av förordningen om allmän

varuskatt att fiskeredskap, som användes vid yrkesmässigt

fiske, undantages från skatteplikt.

HD av herrar Hagberg, Stefanson, Yngve Nilsson, Erik Filip Petersson,

Mattsson, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt

och herr Larsson i Umeå, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande

motionerna 1:517 av herrar Källqvist och Per-Olof Hanson samt

II: 623 av fru Gärde Widemar och fröken Elmén — ansett, att utskottet bort

tillstyrka hifall till förslaget att från varuskatteplikt undanta konst som

lörsäljes på utställningar samt sålunda bort under punkten D) hemställa,

D) beträffande yrkande om riksdagsskrivelse i syfte att

frän allmän varuskatt undanta konst, som försäljes vid utställningar
att

riksdagen med bifall till förenämnda motioner måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t med

stöd av 10 § 2 mom. varuskatteförordningen måtte förordna

om befrielse från varuskatt för konstverk, som försäljes på

konstutställningar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963

IV) av herrar Hagberg, Stefanson, Yngve Nilsson, Erik Filip Petersson,

Mattsson, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt

och herr Larsson i Umeå, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande

motionerna I: 15 av herr Ebbe Ohlsson samt II: 13 av herrar Nordgren

och Darlin — ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionärernas

hemställan om eu ingående prövning inom allmänna skatteberedningen

av möjligheterna att från skatteplikt enligt varuskatteförordningen undanta

reparations- och underhållsarbeten samt service på lös egendom för produktionsändamål

och sålunda bort under punkten G) hemställa,

G) beträffande utredningsgrkande i syfte att från allmän

varuskatt undanta reparations- och underhållsarbeten m. in.

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla,

att de likalydande motionerna I: 15 och II: 13 måtte överlämnas

till allmänna skatteberedningen att beaktas vid

fullgörande av beredningens uppdrag.

V) av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken Ranmark, herrar

Oscar Carlsson, Wärnberg, Brandt, Kärrlander, Asp, Andersson i Essvik och

fru Holmquist, vilka

dels anfört följande:

Beträffande skattefrihet för begagnade traktorer och lantbruksmaskiner

Såsom tidigare års bevillningsutskott i flera betänkanden framhållit, bör

den allmänna varuskatten utgöra en enhetlig skatt med bredast möjliga underlag.

Undantagen från skatteplikt och skattskyldighet har begränsats till

vad som är påkallat av skattetekniska skäl. Hänsyn har vid beskattningen

således icke tagits till varornas olika grad av umbärlighet, konjunkturpolitiska

förhållanden, olika näringsgrenars lönsamhet eller därmed jämförliga

omständigheter, som är beroende av tidsmässiga faktorer eller osäkra

värderingar.

Motionärerna anför som skäl för yrkandena om undantag från skattskyldighet

vid försäljning av begagnade traktorer och lantbruksmaskiner i huvudsak

tre omständigheter, nämligen att den upprepade beskattning, som

drabbar dessa begagnade maskiner, strider mot skattens konstruktion av

engångsskatt och att beskattningen med hänsyn till den ogynnsamma inkomstutvecklingen

inom jordbruket bör avskaffas samt att skatt icke utgår

vid försäljning av begagnade personbilar.

Vad först angår frågan om den upprepade beskattningen må erinras att

skatt i princip utgår vid all yrkesmässig försäljning av skattepliktiga varor,

oavsett om varan är begagnad eller icke. Den allmänna varuskatten kan därför

inte påstås vara utformad såsom en engångsbeskattning. Beträffande

åberopandet av den aktuella situationen för jordbruket bör framhållas att

ett bifall till yrkandet om skattebefrielse på denna grund skulle innebära,

att man införde en helt ny princip genom att göra beskattningen beroende av

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1963

näringspolitiska bedömanden. Med en dylik utgångspunkt kan även yrkas

nedsättning av inkomstskatten för utövare av viss näringsgren, som visar

minskad lönsamhet. Införandet av behovsprövning i en generell beskattning

leder ofrånkomligen till snedvridande och sönderbrytande av ett dylikt

skattesystem.

I anslutning härtill vill utskottet emellertid erinra om den av riksdagen

år 1960 av skattetekniska skäl genomförda omläggningen av beskattningen

å begagnade personbilar och skåpbilar. Allmän varuskatt utgår således inte

på sådana begagnade motorfordon. I stället har den särskilda omsättningsskatten

på nya sådana bilar (»bilaccisen») ökats med vad som motsvarar

skattebortfallet i fråga om de begagnade bilarna eller med cirka 2 procent

av bilpriserna. Därvid räknade man med att bortfallet av allmän varuskatt

skulle kompenseras av en motsvarande ökning av bilaccisen, även om skatten

bara uttogs i ett led. I den mån det har framkommit tekniska svårigheter

vid tillämpningen av bestämmelserna om allmän varuskatt på traktorer finner

utskottet det vara välbetänkt med en undersökning, huruvida ett liknande

system som det här angivna lämpligen bär genomföras för traktorer.

I likhet med vad som yrkats i motionerna 1: 29 och II: 36 samt 1: 50 och

II: 59 vill utskottet förorda, att frågan om allmän varuskatt på begagnade

traktorer blir föremål för utredning. Därvid vill utskottet tillstyrka eu utredning

i så måtto att undersökningen syftar till att klarlägga, huruvida tekniska

eller andra skäl talar för en omläggning av den allmänna varuskatten

på begagnade traktorer enligt de principer, som redan gäller i fråga om person-

och skåpbilar.

Vad angår den i motionerna I: 12 och II: 9 förordade lagstiftningen om befrielse

från allmän varuskatt på begagnade traktorer samt jordbruksmaskiner

och jordbruksredskap är motionärerna uppenbarligen medvetna om att

en sådan lagstiftning kan medföra administrativa problem. I syfte att undvika

svårigheter med avseende på avgränsningen av varuområdet har författningsförslaget

utformats så, att det innebär frihet från skattskyldighet

för all handel med begagnade traktorer, alltså även traktorer som inte är avsedda

att användas inom jordbruket. Denna av skattetekniska skäl föreslagna

utvidgning av det undantagna varuområdet framstår enligt utskottets

mening som inkonsekvent och omotiverad. De administrativa åtgärderna

torde komma att bli särskilt påtagliga, när det gäller att bestämma, vad som

skall hänföras till begagnade maskiner och redskap, speciellt konstruerade

för användning inom jordbruket eller dess binäringar. Sålunda må framhållas

att i förening med jordbruk bedriven trädgårdsskötsel räknas till jordbrukets

binäringar. Åtskilliga vid trädgårdsskötsel nyttjade sådana redskap

kommer även till användning utanför jordbruket såsom i villaträdgårdar,

parkanläggningar o. d. Motionärerna torde knappast ha åsyflat all gynna

sistnämnda verksamhet.

Av utskottet här anförda synpunkter kan även i princip åberopas geni
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963

emot det i motionen 1: 443 väckta yrkandet att riksdagen måtte besluta

upphäva dubbelbeskattningen med avseende å den allmänna varuskatten,

då det gäller försäljning i andra hand av traktorer, begagnade maskiner och

redskap, avsedda för jordbruket och dess binäringar.

dels ock ansett, att utskottet under punkten I) bort hemställa,

I) beträffande lagstiftnings- och utredningsyrkande i

syfte att från allmän varuskatt undantaga begagnade traktorer

och lantbruksmaskiner m. m.

a) att riksdagen — i anledning av de likalydande motionerna

1: 29 av herr Sundin m. fl. och II: 36 av herr Eriksson

i Bäckmora m. fl. ävensom de likalydande motionerna 1: 50

av herrar Kronstrand och Eric Gustaf Peterson samt II: 59

av herrar Rimås och Antby — måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om utredning av frågan om omläggning av

den allmänna varuskatten på begagnade traktorer i enlighet

med vad som nu gäller för person- och skåpbilar;

b) att följande motioner, i vad de avser förevarande fråga,

nämligen

1) de likalydande motionerna I: 12 av herr Isacson m. fl.

och II: 9 av herr Eliasson i Moholm m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 29 av herr Sundin m. fl.

och II: 36 av herr Eriksson i Bäckmora in. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 50 av herrar Kronstrand

och Eric Gustaf Peterson samt II: 59 av herrar Rimås och

Antby, ävensom

4) motionen I: 443 av herr Ferdinand Nilsson m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd,

VI) av herrar Mattsson och Vigelsbo.

ESSELTE. STHLM 63

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:146 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om den allmänna varuskatten m. m. a1 i texten