Betänkande i anledning av väckta motioner om den allmänna varuskatten in. m. ; ... . u ■. : . !•-;• V-
1963-03-21 · 30 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 24 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1963:24, Betänkande i anledning av väckta motioner om den allmänna varuskatten in. m. ; ... . u ■. : . !•-;• V-
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 196.1
1
Nr 24
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om den allmänna varuskatten in. m.
; ... . u ■. : . !•-;• V- (''v Utv''\i?''VA j-rm
''i ) ir i * '' >• >''/
Till bevillningsutskottet liar hänvisats följande inom riksdagen väckta,
av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 12 av herr Isacson m. fl. och II: 9 av herr
Eliasson i Moholm m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande
Förslag
/å''
till
förordning
angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)
om allmän varuskatt
Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 1 december 1959 om allmän
varuskatt samt anvisningarna till nämnda författningsrum skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
13 §.
Skattskyldighet föreligger----och dylikt.
Skattskyldighet föreligger icke heller vid försäljning eller uttag ur rörelse
av begagnade personbilar, av sådana med skåp-, stationsvagns- eller
personbilskarosseri utrustade begagnade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger
1 800 kilogram, av begagnade traktorer samt av sådana begagnade
maskiner och redskap, som äro speciellt konstruerade för användning inom
jordbruket eller dess binäringar.
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 13 §.
Förutsättning för--- — ringa omfattning.
Som exempel--— en frisersalong.
Med försäljning--— liknande transaktioner.
Med begagnade bilar, traktorer, maskiner och redskap förstås i 13 § andra
stycket sådana varor av angivna slag som före den transaktion, varom fråga
är, inom riket försålts till konsument eller uttagits ur rörelse eller ock av
1 — Bihang till riksdagens protokoll 196.1. 7 sand. .Vr 21
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963
konsument införts till riket. I övrigt användas i 13 § andra stycket uttryck
och begrepp i samma betydelse som i förordningen den 23 november 1956
( nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.
2) de likalydande motionerna I: 13 av herr Jonasson m. fl. och II: 10 av
herr Elmwall m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla
a) om skyndsam prövning och förslag till innevarande års riksdag om
undantagande av konsuintionsmjölk och andra mejeriprodukter från den
allmänna varubeskattningen i enlighet med vad som anförts i motionerna;
samt
b) om sådana åtgärder, att frågan om undantagande av övriga prisreglerade
jordbruksprodukter från den allmänna varubeskattningen överväges
skyndsamt inom allmänna skatteberedningen;
3) de likalydande motionerna I: 15 av herr Ebbe Ohlsson samt II: 13 av
herrar Nordgren och Darlin, vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla att allmänna skatteberedningen med beaktande
av i motionerna anförda synpunkter måtte till ingående prövning upptaga
frågan om uttagande av allmän varuskatt på reparations- och underhållsarbeten
samt service på lös egendom för produktionsändamål;
4) de likalydande motionerna 1: 29 av herr Sundin m. fl. och II: 36 av herr
Eriksson i Bäckmora m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa om en skyndsam prövning av och förslag angående
ärendebefrielse från allmän varubeskattning i den yrkesmässiga
handeln med begagnade traktorer»;
5) de likalydande motionerna I: 50 av herrar lironstrand och Eric Gustaf
Peterson samt II: 59 av herrar Rimås och Antby, vari hemställts, »att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om en skyndsam prövning
av och förslag angående befrielse från allmän varubeskattning i den
yrkesmässiga handeln med begagnade traktorer och jordbruksmaskiner»;
6) de likalydande motionerna I: 256 av herr Hermansson m. fl. och II: 306
av herr Johansson i öckerö in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att fiskeredskap, som användes till yrkesmässigt fiske, skall undantagas
från allmän varuskatt och således antaga följande
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 1 december
1959 (nr 507) om allmän varuskatt
Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 1 december 1959 om allmän
varuskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1963 ‘3
10 §.
1 mom. Från skatteplikt---varor.
1. Utsäde---växtskyddsmedel.
2. Levande djur--— affärer.
3. Drivmedel--— bränslen.
4. Jord — —- -— skick.
5. Fiskeredskap.
6. Fiskefartyg---luftfartyg.
7. Krigsmateriel--— utförselförbud.
8. Allmänna nyhetstidningar---— medlemmar.
9. Läkemedel ----sjukhus.
10. Spritdrycker---tobaksskatt.
2 mom. Kungl. Maj:t — — — varugrupper.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.
7) de likalydande motionerna I: 258 av herr Kronstrand m. fl. och II: 303
av herr Hamrin i Jönköping m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte
besluta sådan ändring av förordningen om allmän varuskatt att bibeln och
delar av bibeln undantas från denna skatt och att vederbörande utskott
måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext»;
8) de likalydande motionerna I: 264 av herr Stefanson m. fl. samt II: 309
av herrar Nordgren och Darlin, vari hemställts, att riksdagen måtte antaga
följande
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 13 § förordningen den 1 december
1959 (nr 507) om allmän varuskatt
Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 1 december 1959 om
allmän varuskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.
13 §.
Skattskyldighet föreligger icke
a) vid uttag ur rörelsen av skattepliktiga varor i allenast ringa omfatting,
b) vid försäljning eller uttag av till driften hörande maskiner, inventarier
och dylikt.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 saml. Nr 2b
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963
9) de likalydande motionerna I: 430 av herr Hagberg m. fl. och II: 525 avherr
Heckscher m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t
a) uttala, att det synes riksdagen angeläget att allmänna skatteberedningen
upptar till ingående prövning frågan om investeringarnas behandling
inom ramen för den indirekta beskattningen, varvid utslagsgivande hänsyn
bör tagas till de kostnadsmässiga verkningarna med avseende å de svenska
företagens konkurrenskraft gentemot utländska företag samt till de konjunkturpolitiska
aspekterna för utformningen av en indirekt skatt avseende
investeringskostnader; samt
b) hemställa om skyndsam utredning i syfte att från allmän varuskatt
(omsättningsskatt) undantaga varor, vilka hänföres till förbrukningsartiklar
som används för produktion inom industrien och hantverket, jordbruket
och fisket samt handeln, att föreläggas innevarande års riksdag;
10) de likalydande motionerna 1:517 av herrar Kållqvist och Per-Olof
Hanson samt II: 623 av fru Gärde Widemar och fröken Elmén, vari hemställts,
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att anvisningar i
förordningen om allmän varuskatt utfärdas, varigenom befrielse från varuskatt
genomföres för försäljningen av konst som visas vid utställningar»;
11) motionen 1:443 av herr Ferdinand Xilsson m. fl., vari bl. a. hemställts,
att riksdagen måtte besluta att dubbelbeskattningen vid försäljning i
andra hand av- för jordbruket och dess binäringar avsedda traktorer, begagnade
maskiner och redskap måtte befrias från s. k. allmän varubeskattning
(omsättningsskatt), samt
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till
årets riksdag om att mjölkproduktionens produkter (konsumtionsmjölk,
smör in. m.) måtte undantas från s. k. allmän varuskatt, varvid även övervägs
att restituera för vid försäljning i butiker beräknad skatt från statsverket
till producenterna genom mejeriorganisationerna;
12) motionen II: 427 av herrar Blidfors och Adamsson, vari hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till 1964
års riksdag angående beskattningen av traktorer i vägtrafik; ävensom
13) motionen II: 429 av herr Carlsson i Stockholm m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen måtte besluta att till undvikande av särbeskattning av krediter,
som lämnas inom handeln, undanta kredittillägg och räntedebiteringar
inom avbetalningshandeln från omsättningsskatt, samt
att riksdagen i anledning härav måtte hemställa hos Kungl. Maj :t om förslag
till erforderliga författningsbestämmelser avsedda att tillämpas från
den 1 januari 1964».
Såvitt avser de likalydande motionerna 1: 430 och II: 525 upptar utskottet
till behandling i detta betänkande endast de under punkten 1 i motionernas
hemställan upptagna yrkandena och vad gäller motionen 1: 443 behandlas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 2k år 1963 3
här endast de två sista i motionens hemställan upptagna yrkandena. Övriga
yrkanden i ifrågavarande motioner behandlar utskottet i annat sammanhang.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna 1: 12, I: 443, I: 517, II: 10, II: 13, II: 36, II: 59,
II: 303, II: 306, II: 309, II: 427, II: 429 och II: 525.
Frågornas tidigare behandling
De i förevarande motioner berörda frågorna om undantag från skatteplikt
enligt förordningen om allmän varuskatt för investeringsvaror och förbrukningsartiklar,
reparations- och underhållsarbeten, jordbrukets prisreglerade
produkter, begagnade traktorer och lantbruksmaskiner, konst, som försäljes
på utställningar, ävensom frågan om skattskyldighet för s. k. fritidsföretagare
har varit föremål för riksdagens ställningstagande med anledning
av väckta motioner vid 1962 års riksdag. Vissa av frågorna har behandlats
vid ett flertal tillfällen. I sitt betänkande nr 37 hemställde bevillningsutskottet
att riksdagen måtte antaga utskottets lagförslag om ändring i 13 § varuskatteförordningen
innebärande att skattskyldighet icke skulle föreligga
vid försäljning av begagnade traktorer och lantbruksmaskiner. Utskottet
tillstyrkte i samma betänkande ett motionsyrkande om riksdagsskrivelse i
syfte att från allmän varuskatt undanta konst, som försäljes vid utställningar.
Vid ärendenas behandling i kamrarna biföll första kammaren en
till betänkandet fogad reservation, medan andra kammaren biföll utskottets
hemställan. I memorial nr 53 anmälde utskottet bl. a. att frågan om skatt på
konst, som försäljes vid utställningar i vilken fråga de olika meningarna
icke syntes kunna sammanjämkas och som ej heller kunde bli föremål för
gemensam omröstning, för då innevarande riksdag förfallit. Förslaget om
undantag från skattskyldighet vid försäljning av begagnade traktorer och
lantbruksmaskiner blev föremål för gemensam omröstning, varvid yrkandena
i reservationen bifölls. Bevillningsutskottet avstyrkte övriga ovan angivna
motionsyrkanden i sitt betänkande nr 39/1962, vilket betänkande i
dessa delar godkändes av riksdagen. Yrkandet om undantag från allmän
varuskatt för pristillägg vid kreditförsäljning behandlades av 1961 års bevillningsutskott,
som i betänkande nr 27/1961 avstyrkte yrkandet. Riksdagen
beslöt i enlighet med utskottets hemställan. Frågan om skattefrihet för
fiskeredskap behandlades av 1961 års höstriksdag i samband med höjningen
av den allmänna varuskatten, varvid riksdagen på utskottets hemställan
__ betänkande nr 79/1961 — beslöt att lämna utan åtgärd ett motionsyrkande
om dylikt undantag från skatteplikten. Särskilt yrkande om skattefrihet
för bibeln har tidigare icke varit föremål för riksdagens ställningsta
-
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1963
gande, men Irågan är såtillvida behandlad som 1961 års bevillningsutskott i
sitt betänkande nr 27 avstyrkte ett motionsyrkande om skattefrihet för
böcker och musikalier.
Investerings- och förbrukningsvaror
I betänkande nr 39/1962 anförde bevillningsutskottet att investeringsvarorna
svarar för en betydande del av skatteunderlaget. Ett undantag från
skatteplikt för dessa varor skulle innebära ett skattebortfall med inemot
30 procent. Därest investeringsvarorna skulle undantagas torde man för att
ernå oförändrade skatteintäkter vara nödsakad höja skattesatsen från 6 till
8,5 procent. Enligt utskottets mening borde frågan om undantag från skatteplikt
för investeringsvaror prövas av allmänna skatteberedningen. Beträffande
förbrukningsvarorna fann utskottet inte anledning förorda en särskild
utredning med hänsyn bl. a. till att frågan om skatt på varor som är att
hänföra till företagens indirekta tillverkningskostnader torde komma att
uppmärksammas av den till allmänna skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen.
Fiskeredskap
Frågan om undantag från skatteplikt för fiskeredskap behandlades i bevillningsutskottets
betänkande nr 79/1961 i samband med ett flertal andra
motionsyrkanden om sådant undantag för olika varor. Med hänvisning
till sitt betänkande nr 27/1961, där utskottet erinrat om att den allmänna
varuskatten fått den principiella utformningen, att den utgjorde en enhetlig
skatt med i möjligaste mån generell omfattning framhöll utskottet att undantagen
från skatteplikt hade begränsats till vad som var påkallat av
skattetekniska skäl. Man hade således icke ansett sig kunna ta hänsyn till
inskränkningar i beskattningen, som vid olika värdemässiga överväganden
i och för sig skulle kunna framstå som motiverade. Denna principiella inställning
borde enligt utskottets mening alltjämt vara vägledande vid ställningstagandet
till olika yrkanden om inskränkningar i skatteplikten.
Jordbruksprodukter
I sitt betänkande nr 39/1962 hänvisade bevillningsutskottet till tidigare
uttalanden rörande det betydande skattebortfall som skulle bli följden om
jordbrukets prisreglerade produkter undantages från skatteplikt och erinrade
i anslutning till att motionärerna framhållit att den allmänna varuskatten
icke tar hänsyn till skatteförmagan -— om att åtgärder vidtogs vid
skattens införande och även vid den senare höjningen för att mildra dess
verkningar för barnfamiljer, arbetslösa och pensionärer.
Konst, som försäljes vid utställningar
Frågan om undantag från skatteplikt för konst, som säljes vid utställningar,
behandlades även vid 1962 års riksdag då — som ovan angivits —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 2i dr 1963 ‘
kamrarna stannade i olika beslut. Bevillningsutskottet anförde i sitt betänkande
nr 37/1962 att den åtskillnad som göres mellan konstnärens försäljning
på utställning och hans försäljning privat, innebär ett missgynnande
av den konstnär, som framträder offentligt. Härigenom föreligger risk
att intresset bland konstnärerna för att anordna utställningar minskar, vilket
innebär en ur samhällets synpunkt icke önskvärd utveckling. I den till
utskottets betänkande fogade reservationen av herr John Ericsson m. fl. vände
sig reservanterna mot motionärernas huvudmotiv som syntes vara att
konstnärens ersättning för ett konstverk ieke skulle vara betalning för eu
skattepliktig vara utan för en andlig prestation. Att förutsätta att endast de
konstnärer som målar och tecknar utför en andlig prestation föreföll reservanterna
stötande. Vidare framhölls i reservationen att den föreslagna
skattebefrielsen skulle medföra gränsdragningsproblem, kontrollsvårigheter
och ökade administrationskostnader.
Bibeln
I sitt betänkande nr 27/1961 framhöll bevillningsutskottet beträffande
frågan om skattefrihet för böcker och musikalier i huvudsak de med en
dylik ändring förenade svårigheterna i fråga om bl. a. kontroll och redovisning.
Pristillägg vid kreditförsäljning
I betänkande nr 27/1961 anförde utskottet bl. a. följande.
Det torde vara av väsentlig betydelse, att beskattningsvärdet är utformat
på sådant sätt, att det så nära som möjligt anpassas till den efter sedvanliga
affärsmässiga principer beräknade omsättningen. Varje avsteg darifran,
som inte är direkt betingat av kravet på enhetliga beskattningsregler tor
olika inom handeln vanligen förekommande tormer av kreditförsäljning,
bidrar till att försvåra såväl deklarationsskyldighetens fullgörande som
skatteberäkningen och skattekontrollen. Med hänsyn härtill måste utgångspunkten
vid beräknandet av beskattningsvärdet vara det i varje särskilt tall
faktiskt tillämpade priset för varan eller tjänsteprestationen. Att pa satt
förordas i motionerna icke inräkna avbetalningstillägg och liknande kredittillägg
i beskattningsvärdet skulle innebära ett avsteg från den allmänna
varuskattens princip att utgöra en beskattning av den faktiska omsättningen
i rörelsen eller näringen och bör därför enligt utskottets mening icke lfragakomina.
Reparations- och underhållsarbeten
Gränsen mellan vad som å ena sidan skall anses som reparations- och
underhållsarbete samt å andra sidan tillverkning är svår att bestämma
framhöll bevillningsutskottet i betänkande nr 39/1962. Genom att beskatta
tjänsteprestationer, som har avseende på skattepliktiga varor, har man kunnat
undgå denna gränsdragning. Ett i de då till behandling föreliggande
motionerna framställt yrkande i syfte att från beskattningen undanta repa
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 2 i ur 1963
lations- och underhållsarbeten på varor, som konsumeras i producenternas
rörelser, ansåg utskottet komma att medföra betydande gränsdragningsproblem
och komplicera skattens uttagande. Utskottet anförde vidare, att i
den män skattens konstruktion i förevarande avseende inverkat i ofördelaktig
riktning på konkurrensförhållandena detta torde uppmärksammas av
den allmänna skatteberedningen.
Skattskyldighet för s. k. fritidsföretagare
Gentemot ett motionsyrkande om skattskyldighet för s. k. fritidsföretagare
anforde utskottet i betänkande nr 39/1962, att vid skattskyldighet för all
försäljning skulle den genomsnittliga skatteintäkten för varje nytillkommande
skattskyldig uppgå till 30 kronor, vilket belopp knappast toVde upp>äga
kostnaderna för kontroll och redovisning av skatten.
Begagnade traktorer och lantbruksmaskiner
I den till bevillningsutskottets betänkande nr 37/1962 fogade reservationen,
som godkändes av riksdagen, hävdade reservanterna i fråga om beskattningen
av begagnade traktorer och jordbruksredskap att den^i betänkandet
föreslagna skattefriheten skulle leda till betydande tillämpningssvårigheter
såväl med avseende på avgränsningen av det skattefria varuområdet som
i redovisnings- och kontrolltekniskt hänseende och anförde vidare bl. a.
följande.
Att begagnad vara tidigare varit föremål för skattebelagd försäljning utgör
enligt vår mening icke heller något bärande skäl för skattefrihet vid
ny yrkesmässig försäljning, eftersom det är fråga om ny omsättning till
annan konsument. Vi tår i detta sammanhang erinra om att den under 40- talet gallande allmänna omsättningsskatten även omfattade begagnade varor
och att 19o2 års kommitté för indirekta skatter i sitt betänkande föres,
8 sådana varor skulle medtas om varuskatten konstruerades som eu
detaljhandelsskatt. Som skäl åberopades därvid bl. a. att de begagnade varorna
ofta blir föremål för ändrings- och reparationsarbeten med insättning
av nya delar, varvid de även kan ändra karaktär och finna nya användningsområden.
Vi vill i detta sammanhang framhålla att innan en begagnad
traktor och maskin av den storlek varom här är fråga försäljes blir den
i regel föremal lor en hel del förbättringar och reparationer. Den varuskatt
som i samband med försäljning av varan uttages på dessa reparationer och
lorbattringar kan inte anses belasta den ursprungliga varan. Den av utskottet
torordade skattebefrielsen kommer emellertid att innebära att de reparationer
och förbättringar även relativt dyrbara sådana ex. utrustning med
j1?3 de^alJer såsom hydrauliska lyftanordningar in. in., som försäljaren ut*or
Pa uen begagnade varan, icke kommer att beläggas med skatt. Detta kan
inte anses rimligt. Det kan således inträffa att man av skattemässiga skä!
reparerar en traktor, som eljest skulle utrangeras.
1 fråga om det av 1960 års riksdag beslutade undantaget från skatteplikt
or begagnade person- och skåpbilar vill utskottet framhålla att beslutet
kombinerades med en höjning av omsättningsskatten (accisen) på nya sådana
bilar. Höjningen avpassades så att de därigenom ökade skatteintäkterna
Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963 9
beräknades skola motsvara skattebortfallet i fråga om de begagnade bilarna.
Det bör också anmärkas att undantaget för begagnade personbilar är förhållandevis
lättadministrerat genom att varan författningstekniskt kunnat
avgränsas med anknytning till en i annat sammanhang använd, entydig definition.
Härtill kommer att handeln med personbilar är koncentrerad till
en bransch.
Beskattningen av traktorer i vägtrafik
1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken överlämnade
den 30 december 1953 till chefen för finansdepartementet en promemoria
rörande beskattningen av traktorer, som användes i trafikarbete.
I promemorian förordades införandet av en enhetlig fordonsskatt, inkluderande
brännoljeskatt (traktorskatt) av 72 kronor per år för brännolje- och
fotogendrivna jordbrukstraktorer. Fordonsbeskattning av jordbrukets bensindrivna
traktorer kunde däremot icke förordas med hänsyn till storleken
av den skatt som genomsnittligt åvilade dessa fordon för förbrukningen av
bensin utöver den kvantitet som ej omfattades av utgående bensinskatterestitution.
För bensindrivna trafiktraktorer borde enligt utredningens förslag
traktorskatt utgå med 132, 204 respektive 336 kronor för år beroende på
traktorns tjänstevikt. Traktorskatt för brännolje- och fotogendrivna trafiktraktorer
borde utgå med 360, 564 respektive 780 kronor, likaledes beroende
på tjänstevikt. Med hänsyn till de delvis outredda förhållandena rörande
traktorernas användning på väg ansåg sig departementschefen i proposition
nr 112 till 7.954 års riksdag icke kunna förorda det av utredningen framlagda
förslaget om införande av en särskild traktorskatt.
I motioner vid 1958 års riksdag yrkades införande av en särskild traktorskatt
för gummihjulsförsedda traktorer. I sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 18, vari bevillningsutskottet avstyrkte bifall till förenämnda
motioner, anförde utskottet bl. a., att spörsmålet om traktorernas beskattning
var föremål för förnyade överväganden inom 1953 års trafikutredning.
Utan att avvakta resultatet av utredningens samlade bedömning av de trafikpolitiska
frågorna, borde det, enligt utskottets mening, inte ifrågakonnna
alt för det dåvarande införa en särskild traktorskatt.
Vid 19(10 års riksdag behandlades motionsyrkanden att 1953 års trafikutredning
skulle erhålla direktiv om skyndsam utredning av frågan om införande
av en särskild traktorskatt för gummihjulsförsedda traktorer.
1 sitt av riksdagen godkända betänkande nr 12 anslöt sig bevillningsutskottet
till den ståndpunkt, som 1958 års riksdag intagit i frågan och avstyrkte
bifall till motionerna. 1
1 sitt är 1961 avlämnade betänkande »Svensk trafikpolitik» (SOU
1961:23) har 1953 års trafikutredning bl. a. föreslagit lättnader i regleringen
av de yrkesmässiga skogskörslorna med lastbilar och traktortåg. Fn
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963
förutsättning för ett frigivande av de yrkesmässiga skogstransporterna med
traktortåg är enligt utredningens mening, att traktorer som används i yrkesmässig
trafik skall bära sitt vägkostnadsansvar. I avbidan på slutförandet
av den inom trafikutredningen pågående revisionen av vägtrafikbeskattningen
har utredningen ansett, att ifrågavarande traktorer bör underkastas
eu ur konkurrenssynpunkt lämpligt avvägd fordonsbeskattning av provisorisk
natur. Utredningen har därför föreslagit, att för med annat drivmedel
än bensin drivna traktorer, som används i yrkesmässig trafik, traktorskatt
skall utgå med årsbelopp om 720 kronor vid tjänstevikt under
1 500 kg, 900 kronor vid tjänstevikt å 1 500—2 499 kg och 1 200 kronor vid
tjänstevikt över 2 499 kg. Utredningen bär därvid förutsatt, att traktorägaren
skall äga åtnjuta sådant anstånd med årsskattens erläggande, att
han endast behöver inbetala kvartalsbelopp, avseende den tid på året, då
traktorn användes yrkesmässigt och i anledning härav står införd i bilregistrets
särskilda grupp för beskattade traktorer. Slutligen föreslår utredningen
med hänsyn till väghållningen, att traktor, som annorstädes än
inom inhägnat område användes i yrkesmässig trafik, skall vara försedd
med gummihjul.
I en till betänkandet fogad reservation av herr Asp förordade denne, att
skatteplikten skulle utsträckas att omfatta även traktorer, som användes
för icke yrkesmässiga skogstransporter på allmän landsväg, med undantag
för transporter mellan olika delar av samma brukningsenhet eller enstaka
transporter för försäljning eller inköp.
Motionerna
Investerings- och förbrukningsvaror
Motionerna l: 130 och II: 525. Motionärerna framhåller att den allmänna
varuskatten till den del den träffar investeringar är att anse såsom en
investeringsskatt. För att sådan skatt skall kunna ha någon effekt i konjunkturstyrande
syfte bör den kunna göras variabel vad storleken beträffar
och kunna snabbt avskaffas, om konjunkturen så påkallar.
Att med skattens nuvarande utformning omgående slopa skatten för investeringsvaror
är med hänsyn till svårigheterna att avgränsa begreppet investeringsvaror
tekniskt knappast möjligt. Detta skulle också betyda eu
mycket omfattande minskning av statens inkomster.
Det synes motionärerna angeläget att samhället kan stå berett att snabbt
avveckla omsättningsskatten på investeringsvaror om den fortsatta utvecklingen
skulle kräva detta, och därför bör allmänna skatteberedningen i samband
med sin behandling av den indirekta beskattningen ta upp frågan om
investeringarnas undantagande från omsättningsskatteplikt och snarast
framlägga ett förslag hur detta tekniskt skall lösas.
Bevillningsutskottets betänkande nr 2b är 1963 11
Varuskatten drabbar icke endast företagens egentliga investeringar utan
i vissa fall även deras tillverkningsomkostnader.
Motionärerna hävdar att även de s. k. 1''örbrukningsvarorna bör befrias
från omsättningsskatt. En lämplig avgränsning synes kunna ske genom att
anknyta till den nu vid inkomstbeskattningen gällande treårsgränsen. Eftersom
det här rör sig om en utredning av närmast teknisk natur, synes denna
kunna ske vid sidan av allmänna skatteberedningen. Utredningen bör enligt
motionärerna ske så skyndsamt att förslag kan föreläggas innevarande års
riksdag.
Fiskeredskap
Motionerna I: 256 och It: 306. Motionärerna framhåller att övergången
till fiskeredskap av syntetiskt material kommit redskapskostnaderna att
stiga i mycket hög grad. Även om i vissa fall de nya redskapen har längre
varaktighetstid, är risken att förlora dem fullt ut lika stor oavsett materialet,
särskilt som trålfisket ofta måste bedrivas på platser med ojämn och
stenig botten. Botten- och väderleksförhållandena gör att redskapsförlusterna
och skadorna blir mycket stora. Som exempel nämnes, att det inte
hör till ovanligheterna att redskapskontot för en större trålare går upp till
;50 000 å 40 000 kronor på ett år.
Motionärerna framhåller vidare att det svenska fisket i hög grad är beroende
av export, och att en förestående höjning av införseltullen på sill på
den tyska marknaden kan försvåra avsättningsmöjligheterna på denna viktiga
exportmarknad. Under sådana förhållanden är det inte skäligt, att omsättningsskatt
utgår vid köp och reparation av fiskeredskap. En orimlig
konsekvens av den nuvarande lagstiftningen är, att ju större förluster eu
fiskare gör på redskap, desto mer skatt får hau betala. Konkurrenskraften
gentemot de utländska fiskarna försvåras avsevärt. Det kan nämnas att de
danska fiskarna är befriade från omsättningsskatt på fiskeredskap, och i
Norge åtnjuter fiskarna subventioner.
För att stärka det svenska fisket i konkurrensen med andra länders fiskare
på fiskeplatsen och försäljningsmarknaden måste omsättningsskatten
på fiskeredskap borttagas, särskilt som denna konkurrens med utlandet
blir hårdare för varje år. Det framstår som eu rimlig och genomförbar åtgärd
att utövarna av yrkesmässigt fiske beredes denna lättnad.
Jordbruksprodukter
I motionerna l: 13 och II: 10 framhålles alt den synnerligen ogynnsamma
inkomstutveckling, som under de senaste åren kännetecknat jordbruket,
i viss mån torde ha sin förklaring i den allmänna varuskatten på livsmedlen.
För t. ex. mejeriprodukterna, som intar en nyckelställning i jordbruksregleringen,
har den allmänna varuskatten medfört ökade avsättningssvårigheter.
Utvecklingen synes ge vid handen att mejeriproduktionen har eu
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 24 är 1963
förhållandevis hög priskänslighet. Den allmänna varuskatten på de prisreglerade
jordbruksprodukterna kan f. n. beräknas uppgå till cirka 500
milj. kronor, varav på mejeriprodukterna cirka 125 milj. kronor. De invändningar,
som rests mot undantagande av livsmedlen från den allmänna
varubeskattningen, har främst avselt de skattetekniska svårigheterna. Dessa
svårigheter får emellertid inte anses oöverstigliga, när nu starka skäl talar
för undantagande. Allmänna skatteberedningen har att för närvarande
pröva bl. a. den allmänna varuskattens avvägning och utformning. Del
framstår som naturligt, att frågan om livsmedlens undantagande från beskattningen
övervägcs i nämnda sammanhang. Enligt riksdagsberättelsen
kommer skatteberedningens arbete att fortgå även under 1963. Det är
enligt motionärernas mening angeläget, att frågan om den allmänna varuskattens
utformning behandlas så skyndsamt som möjligt och att härvid
lörslag'' utarbetas angående undantagande från beskattningen för jordbrukets
prisreglerade produkter. En sådan reform är motiverad särskilt med
hänsyn till den nyckelställning som mjölken och mejeriprodukterna har
för såväl konsumenterna, främst då barnfamiljerna, som producenterna.
Motionen 1: 443. Motionärerna beräknar att allmän varuskatt belastar
jordbrukets prisreglerade produkter med omkring 540 milj. kronor. Storleken
av denna skattebelastning på jordbruket och dess kunder belyses av
att jordbrukets eftersläpning, dvs. det belopp som erfordras för att den i
sexårsavtalet avsedda målsättningen skall kunna nås, preliminärt beräknats
till cirka 600 milj. kr. Det är även att märka att oavsett den ursprungliga fördelningen
av detta skattetryck mellan jordbrukarna och konsumenterna
måste i nuvarande läge omsättningsskatten på prisreglerade jordbruksprodukter,
som införts efter det att sexårsavtalet slöts, framstå såsom ett hinder
för att genom prisjusteringar genomföra avtalets målsättning. Däremot
skulle ett avskaffande av denna beskattning väsentligen underlätta ett genomförande
av vad som i avtalet åsyftats, utan de stora prishöjningar som
från vissa håll befarats.
Även från denna nu så aktuella synpunkt talar vägande skäl för att konsumtionsbeskattningen
av de prisreglerade jordbruksprodukterna avskaffas.
Konst, som försäljes vid utställningar
I motionerna I: 517 och 11: 623 hänvisas till en vid 1962 års riksdag framlagd
motion angående slopande av varuskatten vid försäljning av konst vid
utställningar. I denna motion framhålles bl. a. det orimliga i att konstverk
i varuskatteförordningen betraktas som »materiella ting av lös egendoms
natur». Vidare framhåller motionärerna att detta betraktelsesätt i förordningen
icke anses tillämpligt när konst försäljes direkt via konstnären. Den
för kulturskapandets utveckling synnerligen olyckliga konsekvensen uppstår,
att de konstnärer som inte gjort sig kända för eu större publik och där
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963 14
för är beroende av utställningar för försäljning av sina verk drabbas av
varuskatten, medan kända konstnärer, som kan sälja direkt och till högre
priser, inte drabbas. Detta förhållande står i strid med önskemålen om att
främja kulturens vidareutveckling. Inte minst av detta skäl bör varuskatten
på konst som försäljes på utställningar snarast avskaffas.
Bibeln
Motionerna l: 258 och 11: 303. I motionerna anföres, att även om det skulle
vara önskvärt att all litteratur kunde undantas från allmän varuskatt, torde
denna fråga knappast nu kunna aktualiseras. Bibeln får dock sägas ha sådan
särställning, att det är väl motiverat att undanta den från omsättningsskatt.
Spridningen av bibeln skulle väsentligen underlättas och stimuleras,
om vid försäljningen av bibeln och delar av bibeln allmän varuskatt icke
utgick. Detta skulle möjliggöra en större spridning av bibeln från de organisationers
sida, som brukar dela ut bibeln som gåva. Det skulle också undeilätta
inköp av bibeln för många enskilda människor. Det torde slutligen icke
vara förenat med några administrativa svårigheter att undanta bibeln från
omsättningsskatt.
Kredittillägg vid avbetalningsköp
Motionen II: 429. Såsom ett avsteg från grundtanken att skatteobjektet
enligt varuskatteförordningens konstruktion utgöres av vederlaget för omsatta
varor och tjänsteprestationer betecknar motionärerna den skatt som
uttas på avbetalningshandelns ränte- eller avbetalningstillägg. För den nuvarande
ordningen har förment »praktiska» skäl aberopats. \ id en granskning
av dessa föregivna lämplighetshänsyn finner man emellertid, att beskattningsregler
med nuvarande innehåll leder till helt olika resultat vid
beskattningen beroende på hur parternas mellanhavande tillfälligtvis avvecklas.
Om säljaren själv tillhandahåller krediten — vare sig det sker genom
avbetalningstillägg eller mot växelaccept — beräknas varuskatt på
hela likviden — således även på räntan. Diskonterar säljaren däremot
växeln i bank, beräknas varuskatten blott på det av banken diskonterade
beloppet. Ordnas i samband med affären kontokredit åt kunden i bank utgår
givetvis ej heller varuskatt pa bankräntan. Likväl är samtliga dessa
alternativ ur ekonomisk synpunkt helt ekvivalenta metoder för parterna då
det gäller att avveckla ett köp.
Mot den nuvarande skattemässiga behandlingen kan ur praktisk synpunkt
anföras att den medför oenhetlighet vid den skattemässiga behandlingen,
att den i vissa fall komplicerar företagarnas redovisningsarbete och
att eu ändring av skattereglerna enligt en ur principiell synpunkt godtagbar
ordning däremot ej i de flesta fall skulle ytterligare betunga rörelseidkarna.
Förmodligen skulle ej heller skattemyndigheternas kontrollarbete påverkas
i nämnvärd omfattning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
?4 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963
Ltöver detta tillkommer emellertid att den nuvarande ordningen medför
ur praktisk synpunkt ej önskvärda konsekvenser — att handelsskick och
affärsmetoder dirigeras av beskattningsreglernas utformning. Hur kreditgiv
ningen skall utformas bör emellertid enligt motionärernas mening vara
förbehållet handelsidkarna själva att fritt avgöra från fall till fall.
Reparations- och underhållsarbeten
Motionerna I: 15 och II: 13. Motionärerna framhåller såsom en olikhet i
beskattningen att varuskatt utgår på såväl material som arbetskostnader,
om reparations- och serviceföretag för ett beställande företags räkning utför
underhålls- eller servicearbeten, medan skatt ej utgår på arbetskostnaden
om samma arbete utföres av reparatörer inom det egna företaget. Denna
bestämmelse i varuskatteförordningen har kommit att medföra att företag,
som tidigare ansåg det ekonomiskt och rationellt att överlåta underhållet
av sina maskinei, fordon, redskap m. m. på företag inom reparations- och
servicebranschen, numera i allt större utsträckning själva utrustar verkstäder
och anställer reparatörer för att utföra detta arbete och på så sätt
legalt undviker varuskatten. Systemet för varuskattens uttagande kommer
således att påverka de större företagen till eu integration, som med en annan
utfoimning av omsättningsskatten i förevarande avseende icke skulle
bedömas som lönsam och ändamålsenlig. Denna tendens kommer naturligtvis
att öka ju högre omsättningsskatten blir och har avsevärt skärpts genom
den av riksdagen förra året beslutade 50-procentiga höjningen. Som
exempel på hur varuskatteförordningen kan inverka på bl. a. uthyrningsverksamhet
nämnes den yrkesmässiga uthyrning av overaller, handdukar
m. m. till kontors- och fabriksföretag, som bedrivs av bl. a. företag inom
tvätteribranschen. Trots att det här är fråga om varor med kort förbrukningstid,
beläggs dessa uthyrningsvaror med dubbel omsättningsskatt, dels
skatt vid varans köp, dels även vid varje uthyrningstillfälle, vilket fördyrar
denna form av rationell service.
Skattskyldighet för s. k. fritidsföretagare
Motionerna 1:264 och 11:309. Motionärerna hävdar att utformningen av
13 § förordningen om allmän varuskatt gynnar uppkomsten av s. k. fritidsföretagare,
vilkas avsikt är att undandra sig skattskyldighet och utnyttja
möjligheterna till »skattefria» inkomster. I avsevärd omfattning har undantagsreglerna
fått denna ogynnsamma verkan. Den förkortade arbetstiden
har också medfört tydliga tendenser till ökning av antalet s. k. fritidsföretagare.
Att dessa i skydd av en förordning skall gynnas på de lojala skattskyldiga
företagarnas, yrkesutövarnas och arbetarnas bekostnad anser motionärerna
vara i hög grad otillfredsställande. Hantverkets och den mindre
företagsamhetens konkurrensförmåga är redan genom bl. a. den allmänna
varuskattens införande så hårt pressad att den inte bör ytterligare försämras
genom att privilegiera här berörda företeelser. Att vissa svårigheter i
Bevillningsutskottets betänkande nr 24 ur 1963 15
fråga om skattekontrollen kan komma att uppstå vid en begränsning av
omfattningen av 13 § är motionärerna medvetna om. Dessa olägenheter
synes motionärerna dock vara av mindre betydelse än konsekvenserna av nu
gällande bestämmelser, som direkt stimulerar till skatteflykt. Naturligtvis
kan kontrollkostnaderna till följd av att skattskyldighet sålunda införes bli
avsevärda. Det torde emellertid vara tillräckligt om stickprovskontroll
genomföres. Kostnaderna härför torde på längre sikt inte vara avskräckande.
Begagnade traktorer och lantbruksmaskiner
Motionerna I: 12 och II: 9. I motionerna anföres, att inkomstutvecklingen
mom jordbruket, med ett alltmer fjärmande från målsättningen om inkomstlikställighet,
har ökat tyngden i motiveringen för avskaffande av allmän
varuskatt på begagnade traktorer och lantbruksmaskiner. Även om
skäl kan anföras för att den allmänna varuskatten skall vara generell, synes
inte dessa skäl a priori böra gälla. Principen om generell utformning har
vidare för vissa områden frångåtts, varför styrkan i argumenteringen försvagats.
Enligt motionärernas mening bör också i detta sammanhang principen
om generell utformning få stå tillbaka för praktiskt angelägna reformer.
Motionärerna hävdar att det inte kan vara riktigt att genom en omsättningsskatt
av den art som nu gäller förstora de ekonomiska problemen
inom jordbruket. Om man undantar bilbranschen — där också särskilda
bestämmelser råder — torde byte av begagnade investeringsvaror i mycket
ringa omfattning förekomma inom övriga näringar. Inom jordbruket är
emellertid denna omsättning av traktorer och maskiner en fullt logisk följd
av den pågående rationaliseringsprocessen och det direkta behov som förefinnes
inom vissa storleksgrupper etc. att kunna förvärva begagnade men i
övrigt goda traktorer och maskiner. Vad angår den närmare definitionen av
begagnade objekt och begreppet lantbruksmaskiner anser motionärerna att
riksskattenämnden i samråd med Jordbrukets utredningsinstitut bör få i
uppdrag att precisera vilka objekt som skall anses som lantbruksmaskiner
och lantbruksredskap. Därvid förutsättes att undantaget skall omfatta samtliga
maskiner och redskap som är konstruerade för användning inom jordbruket
med dess binäringar.
Motionerna 1:29 och 11:36. Enligt motionärernas mening måste den allmänna
varuskattens princip sägas vara att skatten skall utgå endast eu
gång på samma vara under varans väg från tillverkaren till konsumenten.
När det emellertid gäller begagnade varor som på nytt omsättes via den
vrkesmässiga handeln, så påföres desamma ånyo varuskatt. Den flergangsheskattning
som härigenom uppstår drabbar jordbruket som en extra produktionskostnad
och torde uppgå till betydande belopp, eftersom handeln
med begagnade traktorer torde utgöra 50—60 procent av den totala traktorhandeln.
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1963
Med hänsyn till den orättvisa som denna flergångsbeskattning innebär
bl. a. genom ökade produktionskostnader för jordbruket är det motiverat,
att samma undantagsbestämmelse får gälla för begagnade traktorer som nu
tillämpas beträffande handeln med begagnade bilar.
Motionerna 1:50 och 11:59. Motionärerna framhåller, att den allmänna
varuskatten i princip är så utformad att den skall utgå endast en gång på
samma varor under vägen från tillverkaren till konsumenten.
När det gäller begagnade varor som på nytt omsättes via den yrkesmässiga
handeln så brytes emellertid denna princip och varan pålöres ånyo varuskatt.
På så sätt blir i vissa fall samma vara beskattad flera gånger, trots
engångsprincipen. Så är t. ex. förhållandet med begagnade traktorer, skördetröskor
och övriga jordbruksmaskiner. Flergångsbeskattningen kommer
härigenom att drabba jordbruket som en extra produktionskostnad som
uppgår till betydande belopp. Förutom den orättvisa som denna flergångsbeskattning
innebär är det i jordbruksnäringens nuvarande besvärliga
ekonomiska läge synnerligen motiverat att snarast undanröja den extra
produktionsfördyring som varuskatten på begagnade jordbruksmaskiner
onekligen utgör. Någon ny princip införes ju icke genom det föreslagna förfarandet,
då ju frågan redan kunnat lösas på andra områden inom den yrkesmässiga
handeln.
I motionen I: 553 framhålles i förevarande fråga att rimliga skäl talar för
att man i avvaktan på en genomgripande omläggning av den allmänna varuskatten
går de partiella reformernas väg. Vid vårriksdagen 1962 var det,
framhåller motionärerna, närmast ett missöde vid voteringen som gjorde
att den från många synpunkter särskilt stötande dubbelbeskattningen av
försäljningen i andra hand av för jordbruket och dess binäringar avsedda
traktorer, begagnade maskiner och redskap kom att kvarstå.
Beskattningen av traktorer i vägtrafik
I motionen II: 527 framhålles att trafiken med traktorer och traktortåg
på de allmänna vägarna ökat kraftigt. Den 1 januari 1961 uppgick antalet
traktorer i landet enligt centrala bilregistret till 183 798. Häri ingår ett betydande
antal till traktorer, ofta genom enkla åtgärder, omändrade lastbilar,
vilka till huvudsaklig del används för transporter på landsväg, exempelvis
av timmer, grus, jordbruksprodukter och jordbruksförnödenheter. Genom
den omfattning som traktortrafiken å väg nu erhållit framstår det som
rimligt, att även dessa fordon betalar sin skäliga andel i vägkostnaderna.
En dylik åtgärd framstår för övrigt såsom angelägen, enär nuvarande förhållanden
medfört en snedvridning av konkurrensbetingelserna mellan lastbilar
och traktortåg. 1953 års trafikutredning har redan den 28 juni 1955 i
remissyttrande uttalat, att en konkurrens på lika villkor mellan lastbilar
och traktortåg inte kunde anses föreligga, förrän frågan om beskattningen
17
Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963
av traktorer och traktorsläpvagnar i vägtrafik blivit löst. En dylik beskattning
har sedermera i skilda sammanhang aktualiserats. Frågan är emellertid
fortfarande olöst och borde, inte minst av rättviseskäl, inte längre skjutas
på framtiden.
Utskottet
Skattefrihet för investerings- och förbrukningsvaror
I motionerna 1: 430 och II: 525 har hemställts att allmänna skatteberedningen
i samband med sin behandling av den indirekta beskattningen skall
uppta frågan om investeringsvarornas beskattning särskilt med hänsyn
till de svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska företag
samt ur konjunkturpolitisk synpunkt.
Som 1962 års bevillningsutskott framhöll i sitt av riksdagen i detta hänseende
godkända betänkande nr 39 bör frågan om undantagande av investeringsvaror
från skatteplikt prövas av allmänna skatteberedningen i samband
med den allmänna översyn av skattesystemet som det ankommer på
beredningen att företa. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att enligt
direktiven för den till allmänna skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen
har utredningen att bl. a. uppmärksamma frågor som hänger
samman med utrikeshandeln och beskattningens roll i konjunkturpolitiken.
Motionärernas önskemål kan således i huvudsak anses vara tillgodosedda
genom nämnda utredningsdirektiv.
Beträffande förbrukningsartiklar har i motionerna hemställts om skyndsam
utredning i syfte att från allmän varuskatt undantaga sådana varor
så att förslag härom kan föreläggas årets riksdag. Med hänsyn till att utredningen
närmast är av teknisk natur anser motionärerna att den kan ske
vid sidan av allmänna skatteberedningen.
I anledning härav vill utskottet erinra om att även frågan om beskattningen
av industriens förbrukningsvaror skall prövas av företagsskatteutredningen.
Ehuru utformningen av bestämmelserna om skattefrihet för
förbrukningsartiklar kan anses vara av teknisk natur, måste dock problemet,
såvitt angår skattebortfall och kompensation därför, bedömas av företagsskatteutredningen
ur principiell synpunkt. Utskottet finner därför icke
skäl att nu tillstyrka utredning om den av motionärerna yrkade skattelindringen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna I: 430 och II: 525.
Skattefrihet för fiskeredskap
I motionerna 1:256 och 11:306 har hemställts om lagstiftning innebärande
alt fiskeredskap undantages från skatteplikt till allmän varuskatt.
Som skäl för yrkandet framhåller motionärerna i huvudsak de betydande
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 24
18 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963
redskapsutgifterna för yrkesfisket samt de svenska yrkesfiskarnas genom
beskattningen försämrade konkurrensmöjligheter gentemot utlandet.
Frågan om beskattningen av fiskeredskap kan sägas ligga inom ramen
för det här tidigare behandlade spörsmålet om beskattningen av investerings-
och förbrukningsvaror. Motionärerna utgår visserligen från aktuella
problem inom yrkesfisket, men utskottet anser att frågan i första hand
bör bedömas ur principiell synpunkt och inte enbart med hänsyn till de
för tillfället rådande förhållandena inom en näringsgren. Med hänsyn till
vad här och i föregående avsnitt anförts samt under åberopande av den av
riksdagen godtagna principen att den allmänna varuskatten bör vila på
bredast möjliga underlag, avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:256
och II: 306.
Skattefrihet för vissa jordbruksprodukter
Yrkande att mejeriprodukter skall undantagas från skatteplikt enligt
förordningen om allmän varuskatt har framställts i motionerna I: 13 och
11:10 samt i motionen 1:443. I sistnämnda motion har även hemställts
att frågan om restitution av sådan skatt till producenterna genom mejeriorganisationerna
skall övervägas. Motionerna 1:13 och 11:10 innehåller
även utredningsyrkande om skattebefrielse för jordbrukets prisreglerade
produkter. Motionärerna anser att den allmänna varuskatten bidragit till
den ogynnsamma inkomstutvecklingen inom jordbruket under de senaste
åren och hävdar att mejeriprodukterna är särskilt priskänsliga. Inkomstbortfallet
vid skattebefrielse för de prisreglerade jordbruksprodukterna
uppskattas i motionerna till omkring 500 milj. kronor, varav på mejeriprodukterna
skulle belöpa ca 125 milj. kronor.
Utskottet vill, i avsaknad av närmare utredning om hur stor del av den
allmänna varuskatten som belöper på de prisreglerade jordbruksprodukterna
resp. mejeriprodukterna, inte bestrida att motionärernas beräkning
kan vara riktig. Det framstår dock enligt utskottets mening som uppenbart,
att det beräknade skattebortfallet inte skulle stå i rimlig proportion
till de troligen obetydligt ökade avsättningsmöjligheter, som jordbruksprodukterna
därigenom skulle kunna erhålla. Alldeles oavsett de ekonomiska
verkningarna, som utskottet tillmäter avgörande betydelse för frågans bedömning,
skulle den föreslagna skattefriheten för jordbruksprodukterna
medföra en ur redovisnings- och kontrollsynpunkt ohållbar situation, framför
allt för livsmedelshandeln.
Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna
I: 13 och II: 10 ävensom motionen I: 443 i vad den avser mejeriprodukternas
beskattning.
19
Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1963
Skattefrihet för konst sonl försaljes vid utställningar
I motionerna 1:517 och 11:623 har hemställts om slopande av allmän
varuskatt vid försäljning av konst vid utställningar. Som skäl för yrkandet
framhålles att konstverk inte bör betraktas som materiella ting av lös egendoms
natur samt att beskattningen motverkar intresset hos konstnärerna
att anordna utställningar.
Enligt riksskattenämndens anvisningar utgår inte skatt, när en konstnär
säljer konstverk direkt till konsument. Genom denna bestämmelse synes
konstnärerna i beskattningshänseende intaga en i viss mån gynnad undantagsställning.
En utökad skattebefrielse, omfattande även konst, som försäljes
på utställningar, skulle medföra betydande gränsdragningsproblem och
kontrollsvårigheter, särskilt då det gäller separata utställningar som samordnas
med den reguljära konsthandeln. Utskottet finner inte troligt att den
allmänna varuskatten i någon nämnvärd omfattning skulle avhålla konstnärerna
från att anordna utställningar. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna I: 517 och II: 623.
Skattefrihet för bibeln
Med hänsyn till bibelns särställning har i motionerna 1: 258 och II: 303
hemställts om skattebefrielse för bibeln och delar av bibeln. Motionärerna
vill härigenom möjliggöra större spridning av bibeln och anser en dylik
åtgärd icke vara förenad med några administrativa svårigheter.
Utskottet kan inte biträda motionärernas uppfattning att ett sådant undantag
inte skulle medföra redovisnings- och kontrollsvårigheter. För bokhandelns
del skulle undantaget leda till en särredovisning av bibelförsäljningen
som ur arbetssynpunkt måste kompenseras med en prishöjning, i
storlek måhända svarande mot skattebortfallet. Utskottet vill även framhålla
konsekvenserna av den princip, som motionärerna vill införa. På
av motionärerna anförda grunder kan med åberopande av religionsfriheten
skattefrihet motiveras för alla skrifter, kultföremål eller därmed jämförliga
varor som intar en central plats i någon religionsutövning. Utskottet
kan med hänsyn till det anförda inte biträda yrkandet i motionerna I: 258
och II: 303.
Skattefrihet för kredittillägg vid avbetalningsköp
Frågan om reglerna för beskattningsvärdets bestämmande enligt förordningen
om allmän varuskatt behandlas i motionen 11:429, vari har hemställts,
att varuskatt icke skall utgå för krediltillägg och räntedebiteringar
inom avbetalningshandeln. Till stöd för yrkandet anföres bl, a. att skatt
inte utgår på ränta som köparen betalar om han genom lån anskaffar medel
för kontant betalning av varan, medan däremot avbetalningshamtefns
kredittillägg, som är att anse såsom eu motsvarande räntekostnad., blir
20 Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1963
föremål för beskattning. Motionärerna reagerar mot att handelsskick och
affärsmetoder dirigeras genom beskattningsreglernas utformning.
Utskottet får i denna fråga hänvisa till vad 1961 års bevillningsutskott
anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 27, vari framhölls att
det torde vara av väsentlig betydelse att beskattningsvärdet är utformat
på ett sådant sätt att det så nära som möjligt anpassas till den efter sedvanliga
affärsmässiga principer beräknade omsättningen. I betänkandet
framhölls även, att en så genomgripande ändring som motionärerna avser
skulle föranleda en helt annan utformning av reglerna för beskattningsvärdets
bestämmande. Utskottet finner inte de av motionärerna anförda
olägenheterna vara av någon väsentlig betydelse för handeln och avstyrker
med det anförda bifall till motionen II: 429.
Skattefrihet för reparations- och underhållsarbeten
I motionerna I: 15 och II: 13 har framställts ulredningsyrkande i syfte
att från allmän varuskatt undantaga reparations- och underhållsarbeten
samt service på lös egendom för produktionsändamål. Yrkandet motiveras
bl. a. med att beskattningen bidrar till alt företagen låter utföra underhållsoch
servicearbeten med egen personal i stället för att anlita reparationsoch
serviceföretag, vilka måste debitera skatt på sina tjänster. Vidare
framhålles olägenheterna av beskattningen för företag, som hyr ut skyddskläder,
handdukar in. m.
Såsom tidigare års bevillningsutskott vid flera tillfällen framhållit i anledning
av yrkanden om undantag från den allmänna varuskatten, har
denna skatt i princip utformats som en enhetlig skatt med, såvitt möjligt,
generell omfattning. Av skattetekniska skäl har således undantagen från
skatteplikt begränsats till ett fåtal varuslag. Genom att beskattningen omfattar
även tjänster, som har avseende på skattepliktiga varor, skulle ett
undantag från skatteplikt för enbart vissa tjänster, hänförliga till i och för
sig svårbestämbara varugrupper, innebära väsentliga möjligheter till skatteflykt
och samtidigt skapa redovisnings- och kontrollsvårigheter. I likhet
med frågan om beskattningen av förbrukningsvaror inom industrien torde
frågan om varuskattens inverkan på konkurrensförhållandena på nu förevarande
område komma att beaktas av den allmänna skatteberedningen.
Med hänsyn härtill anser utskottet sig icke kunna tillstyrka den begärda
riksdagsskrivelsen.
Skattskyldighet för s. k. fritidsföretagare
Motionärerna i motionerna 1: 264 och II: 309 har hemställt om upphävande
av de i 13 § förordningen om allmän varuskatt angivna undantagen
från skattskyldighet vid tillhandahållande av skattepliktiga varor och
tjänsteprestationer i allenast ringa omfattning och vid tjänsteprestation
med avseende på kläder och andra textilvaror, där den som utför prestationen
inte har fast driftställe för verksamheten. Som motiv för yrkandet an
-
21
Bevillningsutskottets betänkande nr 2''r år 1963
för motionärerna att undantagsbestämmelserna gynnar s. k. fritidsföretagare
på bekostnad av andra skattskyldiga.
Som 1962 års bevillningsutskott framhöll i sitt av riksdagen i denna
del godkända betänkande nr 39 skulle den ifrågasatta utvidgningen av
skattskyldigheten medföra obetydliga skatteinkomster, som knappast torde
uppväga kostnaderna för kontroll och redovisning av skatten. Enligt utskottets
mening torde med hänsyn till de ringa skattebelopp varom här är
fråga svårligen kunna påvisas att den allmänna varuskattens regler om
skattskyldighet bidragit till en ökning av antalet fritidsföretagare. Om
någon av skattemässiga skäl etablerar sig såsom fritidsföretagare, talar sannolikheten
för att vederbörande gör detta mera med hänsyn till inkomstbeskattningen
än till den allmänna varuskatten. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna I: 264 och II: 309.
Skattefrihet för begagnade traktorer och lantbruksmaskiner
I motionerna I: 12 och II: 9 har hemställts, att riksdagen matte antaga
ett författningsförslag innebärande att begagnade traktorer och vissa begagnade
maskiner och redskap speciellt konstruerade för jordbruksändamål
skall undantagas från skattskyldighet enligt förordningen om allmän
varuskatt, medan motionärerna i motionerna 1:29 och 11:36 har begärt
skyndsam prövning av och förslag angående befrielse från allmän varuskatt
för den yrkesmässiga handeln med begagnade traktorer. Skyndsam
prövning av och förslag angående befrielse från allmän varuskatt för begagnade
traktorer och jordbruksmaskiner har även yrkats i motionerna
I: 50 och II: 59. Ett yrkande av i stort sett samma innebörd har framställts
i motionen 1:443. Som motivering för yrkandena om skattebefrielse för
begagnade traktorer och lantbruksmaskiner har anförts att beskattningen
av begagnade varor innebär ett avsteg från den allmänna varuskattens
karaktär av engångsbeskattning samt att den upprepade beskattning av en
och samma vara, som nu förekommer, drabbar jordbruket såsom en extra
produktionskostnad. I vissa av motionerna framhålles att olägenheterna
av beskattningen blivit mera framträdande på grund av jordbrukets svåra
ekonomiska läge. Vidare erinrar vissa av motionärerna om att skatt icke
utgår vid försäljning av begagnade personbilar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att begagnade traktorer och
lantbruksmaskiner inte bör beläggas med allmän varuskatt. Enligt utskottets
mening torde någon jämförlig yrkesmässig handel med begagnade investeringsvaror
icke förekomma inom någon annan näringsgren, varför
denna beskattning får anses vara speciellt tyngande för jordbruket. Den
aktuella situationen på jordbrukets område understryker angelägenheten
av att beskattningen revideras i förevarande avseende. Som ett ytterligare
skäl kan framhållas att den icke yrkesmässiga och således skattefria handeln
med begagnade traktorer och lantbruksmaskiner med nuvarande regler
tenderar att öka på bekostnad av den beskattade reguljära handeln.
22 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963
Beskattningen kan även inbjuda handeln till att arrangera skenbart icke
yrkesmässiga överlåtelser för att tillgodose köparnas intressen. Av anförda
skäl finner utskottet det angeläget, att begagnade traktorer och lantbruksmaskiner
befrias från allmän varuskatt. Enligt utskottets mening synes det
i motionerna I: 12 och 11:9 framlagda författningsförslaget väl ägnat att
tillgodose de sålunda framförda synpunkterna. Förslaget innebär att skattskyldighet
inte skall föreligga för begagnade traktorer samt för sådana begagnade
maskiner och redskap, som är speciellt konstruerade för användning
inom jordbruket. Genom att undantaget avser samtliga traktorer, alltså
även de som används i annan verksamhet än jordbruk, undvikes de
gränsdragningsproblem som skulle uppkomma, om undantaget avsåg endast
jordbrukstraktorer. I sistnämnda fall skulle det nämligen få ankomma
på säljaren att avgöra den begagnade traktorns användningsområde. Den
föreslagna bestämmelsen har i likhet med vad som gäller för begagnade
personbilar utformats såsom ett undantag från skattskyldighet vid försäljning,
innebärande att skatteplikt alltjämt kommer att gälla för reparations-
och underhållsarbeten på begagnade traktorer och lantbruksmaskiner.
Med det anförda tillstyrker utskottet det i motionerna I: 12 och 11:9
framlagda författningsförslaget. Vad sålunda förordats får även anses innebära
ett tillgodoseende av yrkandena i motionerna I: 29 och II: 36, I: 50
och II: 59 samt i motionen I: 443, i vad densamma gäller föreliggande fråga.
Beskattningen av traktorer i vägtrafik
Utskottet tar slutligen till behandling i detta betänkande även upp frågan
om beskattningen av traktorer i vägtrafik. I motionen II: 427 har hemställts
att riksdagen måtte anhålla om förslag till 1964 års riksdag i detta
ämne. Motionärerna motiverar sitt yrkande med att det är skäligt att traktortrafiken
på väg med hänsyn till den omfattning den numera erhållit
även betalar sin skäliga andel av vägkostnaderna och att denna fråga avrättviseskäl
inte längre bör skjutas på framtiden.
1953 års trafikutredning har i sitt år 1961 avgivna betänkande »Svensk
trafikpolitik» (SOU 1961:23) föreslagit viss provisorisk beskattning avtraktorer
som används i yrkesmässig trafik. Enligt vad utskottet erfarit
kommer emellertid icke någon proposition om sådan beskattning att framläggas
till innevarande riksdag. Utskottet delar motionärernas uppfattning,
att de nuvarande förhållandena inte är tillfredsställande vare sig med hänsyn
till rättvisekravet eller i fråga om väghållningskostnaderna. Det bör i
detta sammanhang framhållas att traktorerna framför allt används för särskilt
tunga transporter, som bidrar till ökade kostnader för väghållningen.
Det är enligt utskottets mening angeläget understryka vikten av att frågan
får sin snara lösning, då ett fortsatt dröjsmål kan bidraga till att traktortrafiken
på väg ökar ytterligare på lastbilstrafikens bekostnad. Med hänsyn
till att frågan nu är under Kungl. Maj :ts prövning genom 1953 års trafik
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1963 23
utrednings förslag i ämnet finner utskottet dock inte påkallat med särskild
riksdagsskrivelse rörande beskattningen av traktorer i vägtrafik. Med
det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen II: 427.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) beträffande utredning syrkande i syfte att från allmän
varuskatt undanta investerings- och förbrukningsvaror
inom produktionen
att de likalydande motionerna 1: 430 av herr Hagberg
m. fl. och II: 525 av herr Heckscher m. fl., i vad de avser
förevarande fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;
B) beträffande lagstiftningsyrkande i syfte att från allmän
varuskatt undanta fiskeredskap
att de likalydande motionerna 1: 256 av herr Hermansson
m. fl. och II: 306 av herr Johansson i öckerö m. fl. icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
C) beträffande utredningsyrkande i syfte att från allmän
varuskatt undanta mejeriprodukter och jordbrukets övriga
prisreglerade produkter
att följande motioner, i vad de avser förevarande fråga,
nämligen
1) de likalydande motionerna I: 13 av herr Jonasson
m. fl. och II: 10 av herr Elmwall m. fl., samt
2) motionen 1:443 av herr Ferdinand Nilsson m. fl.,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
D) beträffande yrkande om riksdagsskrivelse i syfte att
från allmän varuskatt undanta konst, som försäljes vid utställningar
att
de likalydande motionerna 1:517 av herrar Ivällqvist
och Per-Olof Hanson samt II: 623 av fru Gärde Widemar
och fröken Elmén icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;
E) beträffande lagstiftningsyrkande i syfte att från allmän
varuskatt undanta bibeln
att de likalydande motionerna 1: 258 av herr Kronstrand
in. fl. och 11:303 av herr Hamrin i Jönköping m. fl. icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
F) beträffande utredningsyrkande i syfte att från allmän
varuskatt undanta kredittillägg vid avbetalningshandel
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963
att motionen 11:429 av herr Carlsson i Stockholm m. fl.
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
G) beträffande utredning syrkande i syfte att från allmän
varuskatt undanta reparations- och underhållsarbeten m. m.
att de likalydande motionerna I: 15 av herr Ebbe Ohlsson
samt II: 13 av herrar Nordgren och Darlin icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd;
H) beträffande lagstiftningsyrkande om skattskyldighet
för s. k. fritidsf öretag are
att de likalydande motionerna 1:264 av herr Stefanson
m. fl. samt II: 309 av herrar Nordgren och Darlin icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd;
I) beträffande lagstiftnings- och utredning syrkande i syfte
att från allmän varuskatt undanta begagnade traktorer
och lantbruksmaskiner m. m.
att riksdagen i anledning av följande motioner, i vad de
avser förevarande fråga, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 12 av herr Isacson m. fl.
och II: 9 av herr Eliasson i Moholm m. fl.,
2) de likalydande motionerna I: 29 av herr Sundin in. fl.
och II: 36 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl.,
3) de likalydande motionerna I: 50 av herrar Kronstrand
och Eric Gustaf Peterson samt II: 59 av herrar Rimås och
Antby, ävensom
4) motionen 1:443 av herr Ferdinand Nilsson m. fl.
dels måtte antaga följande
Förslag
till
förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507)
om allmän varuskatt
Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 1 december 1959 om allmän
varuskatt samt anvisningarna till nämnda författningsrum skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
13 §.
Skattskyldighet föreligger —--och dylikt.
Skattskyldighet föreligger icke heller vid försäljning eller uttag ur rörelse
av begagnade personbilar, av sådana med skåp-, stationsvagns- eller
personbilskarosseri utrustade begagnade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej över
-
25
Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1963
stiger 1 800 kilogram, av begagnade traktorer samt av sådana begagnade
maskiner och redskap, som äro speciellt konstruerade för användning inom
jordbruket eller dess binäringar.
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 13 §.
Förutsättning för---ringa omfattning.
Som exempel---en frisersalong.
Med försäljning---liknande transaktioner.
Med begagnade bilar, traktorer, maskiner och redskap förstås i 13 §
andra stycket sådana varor av angivna slag som före den transaktion,
varom fråga är, inom riket försålts till konsument eller uttagits ur rörelse
eller ock av konsument införts till riket. I övrigt användas i 13 § andra
stycket uttryck och begrepp i samma betydelse som i förordningen den
23 november 1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i
vissa fall.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.
dels ock att angivna motioner, i den mån de i förevarande
fråga icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan
anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd;
samt
J) beträffande riksdagsskrivelse angående beskattningen
av traktorer i vägtrafik
att motionen 11:427 av herrar Blidfors och Adamsson
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 mars 1963
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg*, Einar Eriksson,
fröken Ramnark, herrar Stefanson*, Oscar Carlsson, Wärnberg, Yngve
Nilsson*, Erik Filip Petersson* och Mattsson*; samt
från andra kammaren: herrar Brandt*, Nilsson i Svalöv, Kärrlander,
Vigelsbo, Asp, Magnusson i Borås, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt, fru
Holmqvist och herr Larsson i Umeå*.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 196.1
Reservationer
I) av herrar Hagberg, Stefanson, Yngve Nilsson, Erik Filip Petersson,
Nilsson i Sval öv, Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt och herr Larsson i
Umeå, vilka ansett
dels att utskottet under rubriken »Skattefrihet för investerings- och förbrukningsvaror»
bort yttra följande:
»I motionerna-----( = utskottet s. 17 rad 7—råd 11 uppifrån)----
konj unkturpolitisk synpunkt.
Som 1962 års bevillningsutskott framhöll i sitt av riksdagen i detta hänseende
godkända betänkande, nr 39 bör frågan om undantagande av investeringsvaror
från skatteplikt prövas av allmänna skatteberedningen i samband
med den allmänna översyn av skattesystemet som det ankommer på
beredningen att företa. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att enligt
direktiven för den till allmänna skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen
har utredningen att bl. a. uppmärksamma frågor som hänger
samman med utrikeshandeln och beskattningens roll i konjunkturpolitiken.
Så till vida skulle motionärernas önskemål i huvudsak kunna anses tillgodosedda
genom nämnda utredningsdirektiv. Utskottet finner sig dock böra
understryka angelägenheten av att frågan löses i enlighet med de tankegångar
som kommit till uttryck i förenämnda motioner liksom i motionerna
1:429 och 11:533, vilka årets bevillningsutskott enligt betänkande nr 16
ansett böra överlämnas till allmänna skatteberedningen för beaktande.
I motionerna 1: 430 och II: 525 har vidare hemställts om skyndsam utredning
i syfte att från allmän varuskatt undantaga varor, vilka hänföres
till förbrukningsartiklar, som används för produktion inom industrien och
hantverket, jordbruket och fisket samt handeln.
Utskottet anser att beskattningen av dessa varor genom det innehåll riksskattenämndens
anvisningar i ämnet fått medfört en med hänsyn till den
utländska konkurrensen besvärande höjning av de direkta tillverkningskostnaderna
samtidigt som den föranlett eu snedbelastning olika svenska
företag emellan. Vidare har erfarenheterna av denna beskattning vållat betydande
komplikationer i praktiskt hänseende.
Frågan om beskattningen av industriens förbrukningsvaror kommer att
prövas av allmänna skatteberedningen i samband med den fullständiga utredning
rörande den tekniska utformningen av det indirekta skattesystemet,
som förutsättes i nyssnämnda motioner 1:429 och 11:533. En sådan
mera genomgripande reform torde emellertid enligt utskottets uppfattning
inte kunna genomföras ännu på åtskilliga år. Bevillningsutskottet har i sitt
nyssnämnda betänkande nr 16 tillika framhållit, att utskottet anser det synnerligen
önskvärt att allmänna skatteberedningen i sitt arbete finner lösningar
i fråga om avvägningen av den indirekta beskattningen, som möjliggör
en mer likformig belastning av denna beskattning.
Under hänvisning till det här anförda och med hänsyn till angelägenheten
av att de olägenheter — av såväl materiell som praktisk natur — som
Bevillningsutskottets betänkande nr 24 dr 1963 27
beskattningen av förbrukningsvaror vållar, undanröjes så snart ske kan,
förutsätter utskottet att beredningen upptar förevarande fråga till särskild
behandling utan dröjsmål.»
dels ock att utskottet under punkten A) bort hemställa följande:
A) beträffande utredningsyrkande i syfte att från allmän
varuskatt undanta investerings- och förbrukningsvaror inom
produktionen
»1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,
I: 430 av herr Hagberg m. fl. och II: 525 av herr Heckscher
in. fl., i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte giva Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet anfört; samt
2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade
genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.»
II) av herrar Hagberg, Stefanson, Yngve Nilsson, Erik Filip Petersson,
Mattsson, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt
och herr Larsson i Umeå, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande
motionerna 1:256 av herr Hermansson m. fl. och 11:306 av herr
Johansson i öckerö in. fl. — ansett, att utskottet bort uttala sig för att fiskeredskap,
som användes vid yrkesmässigt fiske, skall undantagas från allmän
varuskatt och därför bort under punkten B) hemställa,
B) beträffande lagstiftningsyrkande i syfte att från allmän
varuskatt undanta fiskeredskap
att riksdagen i anledning av förenämnda motioner måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till årets
höstriksdag om sådan ändring av förordningen om allmän
varuskatt att fiskeredskap, som användes vid yrkesmässigt
fiske, undantages från skatteplikt.
HD av herrar Hagberg, Stefanson, Yngve Nilsson, Erik Filip Petersson,
Mattsson, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt
och herr Larsson i Umeå, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande
motionerna 1:517 av herrar Källqvist och Per-Olof Hanson samt
II: 623 av fru Gärde Widemar och fröken Elmén — ansett, att utskottet bort
tillstyrka hifall till förslaget att från varuskatteplikt undanta konst som
lörsäljes på utställningar samt sålunda bort under punkten D) hemställa,
D) beträffande yrkande om riksdagsskrivelse i syfte att
frän allmän varuskatt undanta konst, som försäljes vid utställningar
att
riksdagen med bifall till förenämnda motioner måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t med
stöd av 10 § 2 mom. varuskatteförordningen måtte förordna
om befrielse från varuskatt för konstverk, som försäljes på
konstutställningar.
28 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963
IV) av herrar Hagberg, Stefanson, Yngve Nilsson, Erik Filip Petersson,
Mattsson, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt
och herr Larsson i Umeå, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande
motionerna I: 15 av herr Ebbe Ohlsson samt II: 13 av herrar Nordgren
och Darlin — ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionärernas
hemställan om eu ingående prövning inom allmänna skatteberedningen
av möjligheterna att från skatteplikt enligt varuskatteförordningen undanta
reparations- och underhållsarbeten samt service på lös egendom för produktionsändamål
och sålunda bort under punkten G) hemställa,
G) beträffande utredningsgrkande i syfte att från allmän
varuskatt undanta reparations- och underhållsarbeten m. in.
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla,
att de likalydande motionerna I: 15 och II: 13 måtte överlämnas
till allmänna skatteberedningen att beaktas vid
fullgörande av beredningens uppdrag.
V) av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken Ranmark, herrar
Oscar Carlsson, Wärnberg, Brandt, Kärrlander, Asp, Andersson i Essvik och
fru Holmquist, vilka
dels anfört följande:
Beträffande skattefrihet för begagnade traktorer och lantbruksmaskiner
Såsom tidigare års bevillningsutskott i flera betänkanden framhållit, bör
den allmänna varuskatten utgöra en enhetlig skatt med bredast möjliga underlag.
Undantagen från skatteplikt och skattskyldighet har begränsats till
vad som är påkallat av skattetekniska skäl. Hänsyn har vid beskattningen
således icke tagits till varornas olika grad av umbärlighet, konjunkturpolitiska
förhållanden, olika näringsgrenars lönsamhet eller därmed jämförliga
omständigheter, som är beroende av tidsmässiga faktorer eller osäkra
värderingar.
Motionärerna anför som skäl för yrkandena om undantag från skattskyldighet
vid försäljning av begagnade traktorer och lantbruksmaskiner i huvudsak
tre omständigheter, nämligen att den upprepade beskattning, som
drabbar dessa begagnade maskiner, strider mot skattens konstruktion av
engångsskatt och att beskattningen med hänsyn till den ogynnsamma inkomstutvecklingen
inom jordbruket bör avskaffas samt att skatt icke utgår
vid försäljning av begagnade personbilar.
Vad först angår frågan om den upprepade beskattningen må erinras att
skatt i princip utgår vid all yrkesmässig försäljning av skattepliktiga varor,
oavsett om varan är begagnad eller icke. Den allmänna varuskatten kan därför
inte påstås vara utformad såsom en engångsbeskattning. Beträffande
åberopandet av den aktuella situationen för jordbruket bör framhållas att
ett bifall till yrkandet om skattebefrielse på denna grund skulle innebära,
att man införde en helt ny princip genom att göra beskattningen beroende av
29
Bevillningsutskottets betänkande nr 2b år 1963
näringspolitiska bedömanden. Med en dylik utgångspunkt kan även yrkas
nedsättning av inkomstskatten för utövare av viss näringsgren, som visar
minskad lönsamhet. Införandet av behovsprövning i en generell beskattning
leder ofrånkomligen till snedvridande och sönderbrytande av ett dylikt
skattesystem.
I anslutning härtill vill utskottet emellertid erinra om den av riksdagen
år 1960 av skattetekniska skäl genomförda omläggningen av beskattningen
å begagnade personbilar och skåpbilar. Allmän varuskatt utgår således inte
på sådana begagnade motorfordon. I stället har den särskilda omsättningsskatten
på nya sådana bilar (»bilaccisen») ökats med vad som motsvarar
skattebortfallet i fråga om de begagnade bilarna eller med cirka 2 procent
av bilpriserna. Därvid räknade man med att bortfallet av allmän varuskatt
skulle kompenseras av en motsvarande ökning av bilaccisen, även om skatten
bara uttogs i ett led. I den mån det har framkommit tekniska svårigheter
vid tillämpningen av bestämmelserna om allmän varuskatt på traktorer finner
utskottet det vara välbetänkt med en undersökning, huruvida ett liknande
system som det här angivna lämpligen bär genomföras för traktorer.
I likhet med vad som yrkats i motionerna 1: 29 och II: 36 samt 1: 50 och
II: 59 vill utskottet förorda, att frågan om allmän varuskatt på begagnade
traktorer blir föremål för utredning. Därvid vill utskottet tillstyrka eu utredning
i så måtto att undersökningen syftar till att klarlägga, huruvida tekniska
eller andra skäl talar för en omläggning av den allmänna varuskatten
på begagnade traktorer enligt de principer, som redan gäller i fråga om person-
och skåpbilar.
Vad angår den i motionerna I: 12 och II: 9 förordade lagstiftningen om befrielse
från allmän varuskatt på begagnade traktorer samt jordbruksmaskiner
och jordbruksredskap är motionärerna uppenbarligen medvetna om att
en sådan lagstiftning kan medföra administrativa problem. I syfte att undvika
svårigheter med avseende på avgränsningen av varuområdet har författningsförslaget
utformats så, att det innebär frihet från skattskyldighet
för all handel med begagnade traktorer, alltså även traktorer som inte är avsedda
att användas inom jordbruket. Denna av skattetekniska skäl föreslagna
utvidgning av det undantagna varuområdet framstår enligt utskottets
mening som inkonsekvent och omotiverad. De administrativa åtgärderna
torde komma att bli särskilt påtagliga, när det gäller att bestämma, vad som
skall hänföras till begagnade maskiner och redskap, speciellt konstruerade
för användning inom jordbruket eller dess binäringar. Sålunda må framhållas
att i förening med jordbruk bedriven trädgårdsskötsel räknas till jordbrukets
binäringar. Åtskilliga vid trädgårdsskötsel nyttjade sådana redskap
kommer även till användning utanför jordbruket såsom i villaträdgårdar,
parkanläggningar o. d. Motionärerna torde knappast ha åsyflat all gynna
sistnämnda verksamhet.
Av utskottet här anförda synpunkter kan även i princip åberopas geni
-
30 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1963
emot det i motionen 1: 443 väckta yrkandet att riksdagen måtte besluta
upphäva dubbelbeskattningen med avseende å den allmänna varuskatten,
då det gäller försäljning i andra hand av traktorer, begagnade maskiner och
redskap, avsedda för jordbruket och dess binäringar.
dels ock ansett, att utskottet under punkten I) bort hemställa,
I) beträffande lagstiftnings- och utredningsyrkande i
syfte att från allmän varuskatt undantaga begagnade traktorer
och lantbruksmaskiner m. m.
a) att riksdagen — i anledning av de likalydande motionerna
1: 29 av herr Sundin m. fl. och II: 36 av herr Eriksson
i Bäckmora m. fl. ävensom de likalydande motionerna 1: 50
av herrar Kronstrand och Eric Gustaf Peterson samt II: 59
av herrar Rimås och Antby — måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om utredning av frågan om omläggning av
den allmänna varuskatten på begagnade traktorer i enlighet
med vad som nu gäller för person- och skåpbilar;
b) att följande motioner, i vad de avser förevarande fråga,
nämligen
1) de likalydande motionerna I: 12 av herr Isacson m. fl.
och II: 9 av herr Eliasson i Moholm m. fl.,
2) de likalydande motionerna I: 29 av herr Sundin m. fl.
och II: 36 av herr Eriksson i Bäckmora in. fl.,
3) de likalydande motionerna I: 50 av herrar Kronstrand
och Eric Gustaf Peterson samt II: 59 av herrar Rimås och
Antby, ävensom
4) motionen I: 443 av herr Ferdinand Nilsson m. fl.,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd,
VI) av herrar Mattsson och Vigelsbo.
ESSELTE. STHLM 63
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:146 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om den allmänna varuskatten m. m. a1 i texten