Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957

1963-03-28 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:30, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

1

Nr 30

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skati

på sprit och vin, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 8 mars 1963 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 90, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föresla«it

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

° 1) förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)

om skatt på sprit och vin; ....

2) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 2b

maj 1954 (nr 521); samt

3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här återges följande.

1 propositionen föreslås höjning av de sedan februari 1958 oförändrade

skatterna på spritdrycker och vin. Den nu förordade skattehöjningen på

spritdrycker medför en prisökning om ca 15 procent på de vanligare sorterna.

Detta anknyter till den allmänna prisutvecklingen sedan början av år

1958. Renat brännvin stiger i pris med drygt 3 kronor per helbutelj (från

21: 60 till ca 25 kr.).

Den tekniska utformningen av spritbeskattningen föreslås ändrad och

skatteskalan mera direkt anpassad till alkoholhalten hos dryckerna.

Skattehöjningarna på vin beräknas medföra en ökning av priset per helbutelj

med 1 å 2 kronor för starkviner och 50 öre ä 1 krona för lättviner.

Detta motsvarar 10 å 15 procent resp. 5 å 15 procent.

I propositionen föreslås vidare att utskänkningsskatten avskaffas och den

särskilda prisregleringen i fråga om spritutskänkningen slopas. Även regleringen

av utskänkningspriset på starköl föreslås borttagen.

De föreslagna skattehöjningarna kan beräknas ge 60 miljoner kronor i

intäkter per år. Någon effekt på innevarande budgetår torde dock icke uppkomma.

Avskaffandet av utskänkningsskatten medför ett inkomstbortfall för

statsverket om ca 17 miljoner kronor per år.

Skatteförslagen avses träda i kraft så snart av riksdagen beslutade föifattningsändringar

utkommit av trycket.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

t Hihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på

sprit och vin

Härigenom förordnas dels att 1 § samt 2 § 1 och 3 mom. förordningen den

24 maj 1957 om skatt på sprit och vin1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angiveS’ dels att rubrikerna före 2 och 5 §§ samma förordning skola

utgå, dels ock att o—24 §§ nämnda förordning skola upphöra att gälla.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

Till staten skall enligt bestämmelserna

i denna förordning erläggas omsättningsskatt

för sprit och vin samt

för spritdrycker därjämte utskänkningsskatt.

2

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Till staten skall enligt bestämmelserna

i denna förordning erläggas omsättningsskatt

för sprit och vin.

2 §■

1 mom. Omsättningsskatt upptages

vid detaljhandelsbolagets inköp

av sprit och vin och utgår, där ej annat

i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift

au 11 kronor 60 öre för liter, om

spritens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent,

10 kronor 40 öre för liter,

om alkoholhalten är lägst 35 volymprocent

och högst 40 volymprocent,

8 kronor 50 öre för liter, om alkoholhalten

är lägst 30 volymprocent

men understiger 35 volymprocent

samt 8 kronor, om alkoholhalten understiger

30 volymprocent, och dels

med en procentavgift motsvarande 50

procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin, vars alkoholhalt överstiger

14 volymprocent (starkvin), dels

med en grundavgift av 2 kronor för

liter och dels med en procentavgift

motsvarande 37 procent av utminuteringspriset

samt för annat vin (lättvin)

med en procentavgift motsvarande

36 procent av utminuteringspriset.

2 §•

1 in o m. Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets

inköp av sprit

och vin och utgår, där ej annat i 2

mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift

för liter motsvarande 30 öre för

varje hel volymprocent alkohol, dock

minst 9 kronor, dels med en procentavgift

motsvarande 50 procent av utminuteringspriset;

samt

b) för vin dels med en grundavgift,

såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent

(starkvin), av 2 kronor 40 öre för liter

och, såvitt avser annat vin (lättvin),

av 24 öre för liter dels med en

procentavgift motsvarande 36 procent

av utminuteringspriset.

1 Senaste lydelse av 1 § samt 2 § 1 och 3 mom. se 1961:182.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

(Nuvarande lydelse)

Utminuteringspriset utgöres--

— varornas utminutering.

3 mom. För teknisk sprit som av

annan än detalj handelsbolaget inköpes

hos partihandelsbolaget eller som

införes till riket för att användas i

denaturerat skick för tillverkning av

varor hänförliga till tulltaxenummer

22.09 C, 33.04 A och 33.06 A eller ock

i odenaturerat skick skall omsättningsskatt

utgå med 2 kronor 70 öre

för liter. Sådan skatt skall dock icke

utgå för odenaturerad teknisk sprit,

som under särskild kontroll skall användas

för annat ändamål än tillverkning

av nyss angivna varor. Skatt

skall ej heller utgå för odenaturerad

teknisk sprit, som skall användas för

tillverkning av apoteksvaror eller är

avsedd att av apotek utlämnas mot

vederbörligt recept.

(Föreslagen lydelse)

Utminuteringspriset utgöres--

—- varornas utminutering.

3 m o m. För teknisk sprit som av

annan än detaljhandelsbolaget inköpes

hos partihandelsbolaget eller som

införes till riket för att användas i

denaturerat skick för tillverkning av

varor hänförliga till tulltaxenummer

22.09 C, 33.04 A och 33.06 A eller ock

i odenaturerat skick skall omsättningsskatt

utgå med 2 kronor 70 öre

för liter. Sådan skatt skall dock icke

utgå för odenaturerad teknisk sprit,

som

a) under särskild kontroll skall användas

för annat ändamål än tillverkning

av varor hänförliga till ovan angivna

tulltaxenummer;

b) skall användas för tillverkning

av läkemedel, för vilka läkemedelsförordningens

bestämmelser gälla, eller

för tillverkning av sådant medel

som avses i 1 § 3 mom. första stycket

läkemedelsförordningen; eller

c) är avsedd att av apotek utlämnas

mot vederbörligt recept.

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 2 § 3 mom. den 1 januari

1964 och i övrigt dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift

utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De tidigare bestämmelserna

skola alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden, som

hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas, att 41 och 41 a §§ samt 57 § 2 mom. rusdrycksförsaljningsförordningen

den 26 maj 19541 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

41 §.

Beträffande överlåtelse — ---av
tal

upprättas.

Är ej---svenska flygplatser.

Vid överlåtelse skall bolaget, med

iakttagande av de föreskrifter kontrollstyrelsen

utfärdar, meddela bestämmelser

rörande prissättning på

utskänkta spritdrycker och starköl,

så ock rörande vad därmed äger samband.

41 a §.

Priset på utskänkta spritdrycker

skall motsvara utminuteringspriset

för varan jämte därå belöpande utskänkningsskatt.

1 samband med utskänkningsskattens

erläggande äger utskänkningsinnehavaren

av staten åtnjuta ersättning

för kostnader i samband med

utskänkningen. Härom meddelas särskilda

bestämmelser av Konungen.

57 §.

2 m o in. Den som---före
skrifter

härom.

Rörelseidkare som nyss sagts skall

vidare på begäran hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer

tillgängliga för intendenten eller för

person som förordnats av denne.

(Föreslagen lydelse)

41 §.

Beträffande överlåtelse---av
tal

upprättas.

Är ej---svenska flygplatser.

41 a §.

Priset på rusdrycker må vid utskänkning

icke sättas lägre än utminuteringspriset

för varan.

Rusdrycker skola vid utskänkning

åsättas sådana priser, att förtäring av

drycker med högre alkoholhalt icke

fråm jas.

57 §.

2 mom. Den som---före
skrifter

härom.

Rörelseidkare som nyss sagts skall

vidare på begäran hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer

tillgängliga för intendenten eller för

person, som förordnats av denne,

ävensom lämna kontrollstyrelsen statistiska

uppgifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 41 § se 1957: 212; 41 a § tillagd genom samma författning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

5

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven

del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser spritdrycker och viner vilka

införas i den ordning som avses i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen,

den 1 oktober 1963, och i övrigt dagen efter den, då förordningen

enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

_

Bilaga

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

A n m. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses

i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej

åtnjutes, tull utgå med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centi
-

liter:

Cognac.................................................... 40: —

Armagnac, brandy och eau-de-vie............................ 36: —

Whisky.................... 32: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......... 28: —

Vin:

Musserande:

champagne ............................................ 14: —

annat................................................. 10: ■—

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent........................... 10: —

icke överstigande 14 volymprocent....................... 6: —

För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 §

4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes,

tull utgå med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp,

motsvarande:

1) tull enligt vad i kap. 22 sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen om skatt på sprit och

vin; samt

3) allmän varuskatt.

!•(• llihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 30

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 641 av herr Bengtson m. fl. och II: 795 av

herr Rimmerfors m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam

utredning rörande principerna för alkoholbeskatjtningen med beaktande av

anförda synpunkter och med inriktning på att förslag med anledning av utredningens

resultat skall kunna föreläggas 1964 års riksdag;

2) att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om utskänkningsskattens

slopande liksom samtliga därtill anknutna förslag och sålunda besluta

bibehålla nu gällande regler på detta område; samt

3) att riksdagen måtte besluta en höjning av beskattningen på sprit och vin

med ca 25 % och som följd härav — med avslag på Kungl. Maj :ts förslag

till ny lydelse av 2 § 1 mom. a) och b) förordningen den 24 maj 1957 (nr

209) om skatt på sprit och vin samt 2 § 3 mom. samma förordning — antaga

dels följande, med A) betecknade förslag till lydelse av nämnda författningsrum,

dels följande, av den av motionärerna föreslagna lydelsen av 2 § 1 mom.

nämnda skatteförordning betingade, med B) betecknade förslag till ändring

av bilagan till tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475):

A)

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på

sprit och vin

Härigenom förordnas, att 2 § 1 och 3 mom. förordningen den 24 maj 1957

om skatt på sprit och vin skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §.

1 mom. Omsättningsskatt upptages vid detalj handelsbolagets inköp av

sprit och vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 30 öre för varje

hel volymprocent alkohol, dock minst 9 kronor, dels med en procentavgift

motsvarande 54 procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 3 kronor 60 öre för liter och,

såvitt avser annat vin (lättvin), av 48 öre för liter, dels med en procentavgift

motsvarande 36 procent av utminuteringspriset. 3

3 mom.1 För teknisk sprit som av annan än detaljhandelsbolaget inköpes

hos partihandelsbolaget eller som införes till riket för att användas i denatu
1

Samma lydelse som föreslagits i proposition nr 90/1963.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

7

rerat skick för tillverkning av varor hänförliga till tulltaxenummer 22.09 C,

33.04 A och 33.06 A eller ock i odenaturerat skick skall omsättningsskatt utgå

med 2 kronor 70 öre för liter. Sådan skatt skall dock icke utgå för odenaturerad

teknisk sprit, som

a) under särskild kontroll skall användas för annat ändamål än tillverkning

av varor hänförliga till ovan angivna tulltaxenummer;

b) skall användas för tillverkning av läkemedel, för vilka läkemedelsförordningens

bestämmelser gälla, eller för tillverkning av sådant medel som

avses i 1 § 3 mom. första stycket läkemedelsförordningen; eller

c) är avsedd att av apotek utlämnas mot vederbörligt recept.

Bestämmelserna om ikraftträdande desamma som föreslagits i proposition

nr 90/1963.

B)

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven

del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Bestämmelserna om ikraftträdande desamma som föreslagits i proposition

nr 90/1963.

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Bilaga

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses

i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej

åtnjutes, tull utgå med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac .................................................... 44: —

Armagnac, brandy och eau-de-vie ............................ 40: —

Whisky.................................................... 36: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......... 32: —

Vin:

Musserande:

champagne ............................................ 14: —

annat ................................................ 10: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent ............................ 11: —

icke överstigande 14 volymprocent........................ 6: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 §

4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes,

tull utgå med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp,

motsvarande:

1) tull enligt vad i kap. 22 sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen om skatt på sprit

och vin; samt

3) allmän varuskatt.

II) de likalydande motionerna 1:643 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och

II: 794 av herr von Friesen m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

om sådan ändring av skatten på spritdrycker och vin, att dessa drycker

beskattas enligt till motionerna fogad bilaga;

III) de likalydande motionerna 1:644 av herr Virgin m. fl. och 11:793

av herr Cassel m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta

dels sådan ändring i 2 § av det vid propositionen nr 90 fogade förslaget

till förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)

om skatt på sprit och vin, att den i propositionen angivna principen om

beskattning enligt en glidande skala i anknytning till alkoholhalten hos

dryckerna godtages men denna erhåller en sådan utformning att den nuvarande

allmänna prisnivån i fråga om sprit och vin bibehålies,

dels motsvarande ändringar i tulltaxans bestämmelser om schablontull

för spritdrycker och vin, som införes av resande; samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig

författningstext;

IV) motionen I: 642 av herrar Gustaf Elof sson och Yngve Nilsson, vari

hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta, att grundavgiften för spritdrycker skall

fastställas till 28 öre för varje hel volymprocent alkohol, dock minst 9 kronor

för liter; samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

ändringar i förordningen om skatt på sprit och vin samt i tulltaxan; ävensom
V)

motionen II: 752 av herr Lundberg, vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta, att av inkomsterna på den föreslagna

höjningen av spritskatten till anslag åt landstingen för en utbyggd nykterhetsvårdande

verksamhet avsätta 30 milj. kronor, samt alternativt,

2) att, därest riksdagen beslutar avslå detta anslag till landstingen, riksdagen

måtte besluta avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 90.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963 9

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:511 av herrar Bengtson och Per-Olof

Hanson samt II: 634 av herr Wiklund in. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta en höjning av beskattningen av rusdrycker, tillräcklig att

pressa konsumtionen av sådana drycker nedåt, samt att vederbörande utskott

måtte utforma författningstext i överensstämmelse med förenämnda

yrkande;

2) motionen 11:302 av herr von Friesen och fröken Elmén, vari hemställts,

»att riksdagen måtte begära hos Kungl. Maj :t att skyndsamt låta

verkställa en utredning om avskaffandet av skatten på läskedrycker, bordsvatten

och alkoholfritt vin»; ävensom

3) motionen 11:440 av herrar Svensson i Kungälv och Zetterberg, vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta om sådan ändring i prissättningen

av vin- och spritpriserna, som i motionen angivits, samt att utskottet måtte

utarbeta förslag i ämnet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 642, II: 302, II: 440, II: 634, II: 752, II: 793,

II: 794 och II: 795.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes

under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Gällande

ordning, s. 6—7.

Departementschefen, s. 7—12.

Av innehållet i de vid riksdagens början väckta motionerna

må här återges följande.

Till stöd för yrkandet om höjning av skatten på rusdrycker anföres i motionerna

1: 511 och 11: 63b i huvudsak följande. Riksdagen synes i samband

med godkännandet av 1962 års bevillningsutskotts betänkande nr 61 ha givit

uttryck för den uppfattningen, att det i första hand ankommer på Kungl.

Maj :t att taga erforderliga initiativ till ändrade skattesatser på alkoholområdet.

Detta sammanfaller med motionärernas mening och har också länge varit

praxis. Om Kungl. Maj :t inte framlägger förslag till de skatteåtgärder, som

redan på grund av den genom löneutvecklingen efter 1958 starkt ökade köpkraften

påkallas för att hämma alkoholkonsumtionen och återställa alkoholdryckernas

realpris samt därutöver pressa konsumtionen tillbaka, är det den

naturliga ordningen, att bevillningsutskottet begagnar sin initiativrätt. De nu

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

angivna båda vägarna för aktualisering av frågor rörande förändring av alkoholbeskattningen

är självfallet betingade av den av kända skäl ömtåliga beskaffenheten

av detta beskattningsområde.

Det kan enligt motionärernas mening inte vara nog att realpriset på rusdrycker

återslälles och konsumtionen av sådana drycker härigenom endast

bromsas för att stanna vid ett läge, som inte kommer att medföra en verklig

nedpressning av konsumtionen och en förbättrad folknykterhet. Skatteinstrumentet

bör därför användas i klart nykterhetspolitiskt syfte genom sådan

ökning av rusdrycksbeskattningen, att konsumtionskurvan vänder nedåt och

beskattningen i fortsättningen vid behov justeras i samma syfte. Den skattehöjning,

som erfordras för att detta sytte skall uppnås, är motionärerna inte

i stånd att precisera. Motionärerna utgår dock ifrån att utskottet med hjälp

av tillgänglig expertis kan beräkna den härför erforderliga storleken av skattehöjningen.

I motionen 11: 302, vari hemställts om utredning angående skatten på alkoholfria

drycker, anföres bl. a. Beskattningen av alkoholhaltiga och alkoholfria

drycker har utformats under olika tidsperioder och under inflytande av vitt

skilda önskemål och motiv. Nykterhetspolitiska synpunkter har endast delvis

anlagts. När det gäller alkoholhaltiga drycker kan det i ett land där det råder

statsmonopol på import, framställning och försäljning av sådana drycker,

ifrågasättas om det över huvud taget är rimligt att uppdela beskattningen i

tullar, tillverkningsavgifter, avgifter i kronor per liter och avgifter i procent

av det framkalkylerade priset. Det borde vara möjligt att på ett enkelt sätt

fastställa skattesatserna i kronor per liter på de alkoholhaltiga dryckerna

under hänsynstagande till deras berusningseffekt. Samtidigt bör man beakta

önskvärdheten av att bruket av goda, helt alkoholfria drycker stimuleras.

En i motionen intagen uppställning utvisar några resultat av det nuvarande

beskattningssystemet. Därav framgår bl. a. att de alkoholfria dryckerna

beskattas nära tre gånger så högt per liter som lättöl. Det är enligt motionärernas

mening angeläget att främja övergången från starkare alkoholdrycker

till svagare och framför allt från alkoholhaltiga drycker av alla slag

till alkoholfria drycker. Som ett första steg i denna riktning bör åtgärder

vidtagas för att i prishänseende höja de helt alkoholfria dryckernas konkurrenskraft.

Som motivering för yrkandet om höjning av vin- och spritpriserna i motionen

II: 440 framhålles att vin- och spritpriserna sedan lång tid tillbaka i

huvudsak följt förändringarna i fråga om den genomsnittliga timlönen för

industriarbetare. Under de senaste åren har emellertid någon justering ej

skett av vin- och spritpriserna som motsvarar löneuppgången. Resultatet är

att alkoholdrycker relativt sett sjunkit i pris under dessa år. Någon stimulans

till ökad förbrukning kan givetvis icke ur sociala synpunkter anses önskvärd.

Motionärerna anser därför en prishöjning nödvändig, om inte allvarliga

skadeverkningar skall uppstå.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963 11

Av innehållet i de i anledning av propositionen väckta

motionerna må här återges följande.

I motionerna 1:641 och II: 795 framhålles att rusdryckskonsumtionen

under 1962 fortsatt att stiga och att de positiva och förebyggande åtgärderna

i nykterhetspolitiken därför måste utbyggas. De ekonomiska resurser,

som av statsmakterna ställts till förfogande för sådana åtgärder, är enligt

motionärerna otillräckliga. Beskattningen fyller en viktig funktion

i de nykterhetspolitiska strävandena som ett värdefullt stöd åt de positiva

åtgärderna. I fråga om de allmänna principerna för alkoholbeskattningen

hänvisar motionärerna till de vid riksdagens början väckta motionerna

1:511 och 11:634, vari påpekas att ett återställande av realpriserna

på rusdrycker inte är tillräckligt. Snarare bör vid prissättningen hänsyn tas

till inkomstutvecklingen. Motionärerna förordar en allmän utredning om

rusdrycksbeskattningen, varvid bör övervägas en beskattning i proportion

till alkoholstyrkan hos de olika dryckerna. I avvaktan på resultatet av en

sådan utredning bör en prishöjning ske på renat brännvin och vin med 25

procent. Motionärerna framhåller emellertid att en prishöjning av 30 procent

skulle vara bättre ägnad att förhindra de ökade alkoholinköp av särskilt

ungdom, som kan förväntas bli resultatet av inkomstutvecklingen och

den ökade köpkraften under 1963. Vid bedömningen av den förordade procentsatsen

har motionärerna utgått från löneutvecklingen inom industrin

fr. o. m. 1958 med beaktande av arbetstidsförkortningen under 1958, 1959

och 1960.

Den av motionärerna förordade höjningen hör i fråga om spritdrycker

genomföras så att till den av departementschefen förordade grundavgiften

lägges 54 procent av utminuteringspriset. I fråga om starkviner föreslås en

fast avgift om 3 kronor 60 öre per liter och i fråga om lättviner en motsvarande

avgift om 48 öre per liter. Procentavgiften för vin bör — såsom departementschefen

föreslagit — utgöra 36 procent av utminuteringspriset.

I fråga om utskänkningsskatten framhåller motionärerna, att utskänkningsutredningen

i sitt betänkande SOU 1961: 52 förordat ett bibehållande

tills vidare av utskänkningsskatten och att — enligt vad motionärerna erfarit

—- flertalet remissinstanser anslutit sig till denna ståndpunkt. Med

hänsyn härtill och till den ofullständiga motivering, som i propositionen

lämnats för skattens avskaffande, anser motionärerna förevarande skattereform

böra anstå. Förslag till en dylik alternativ åtgärd bör kunna utarbetas

av den av motionärerna förordade utredningen.

Som motivering för yrkandet i motionerna I: 643 och II: 794 anföres i

huvudsak följande. Om beskattningen konsekvent skall användas för att

förskjuta konsumtionen från alkoholstarkare drycker mot alkoholsvagare,

bör en alkoholstarkare dryck alltid beskattas högre än en alkoholsvagare.

Detta förverkligas om alkoholbeskattningen helt bindes till alkoholhalten.

Alla drycker med samina alkoholhalt får därvid samma skatt. Värdeskattemomentet

i beskattningen bör sålunda ej behållas. En sådan, endast till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

alkoholhalten knuten beskattning, är ingen nyhet inom svensk nykterhetspolitik.

ölskatten har nämligen länge varit utformad på detta sätt.

Förslaget i propositionen har den begränsningen att anpassningen till alkoholhalten

endast gäller den fasta avgiften och att denna anpassning endast

gäller för drycker med mer än 30 procent alkohol. Ett stort antal inkonsekvenser

i beskattningen skulle därför komma att kvarstå. Beträffande

beskattningens allmänna höjd nämns att den i propositionen föreslagna

höjningen på brännvinet, som ger de största sociala skadeverkningarna, förefaller

alltför blygsam. En minst 20-procentig höjning på renat brännvin synes

vara motiverad, bl. a. mot bakgrunden av den allmänna löne- och kostnadsutvecklingen.

I bilaga till motionerna anges sådana skattesatser för drycker med olika

alkoholhalt att en starkare dryck konsekvent beskattas högre än en svagare.

För 40 volymprocent alkohol har valts en skatt som är 20 procent högre

än den nuvarande skattesatsen för renat brännvin. För samtliga övriga drycker

har skattesatserna anpassats efter alkoholhalterna så att ingen dryck

är skattemässigt gynnad eller missgynnad i förhållande till den nyssnämnda

skattesatsen för 40 volymprocent och i förhållande till den nuvarande

skatten på vanligt Öl (2,8 viktprocent). Skattesatserna innebär högre skatt

än enligt propositionen för de billigaste lättvinerna och de billigaste starkvinerna.

De väsentligaste höjningarna enligt den framlagda skatteskalan

gäller sålunda de ur nykterhetssynpunkt skadligaste dryckerna, d. v. s.

brännvinsgruppen och de nyssnämnda vinerna. Genom att värdebeskattningen

bortfaller blir däremot ej av kvalitetsskillnader betingade prisdifferenser

föremål för särskild beskattning. I

I motionerna I: 644 och II: 793 framhålles bl. a. angelägenheten av att

nykterhetspolitiken bedrives på ett sådant sätt, att man i försöken att begränsa

missbruk inte alltför hårt ingriper i det stora flertalet skötsamma

medborgares privata konsumtionsvanor. Spritbeskattningen bör alltså inte

ges sådan utformning, att människor med måttliga inkomster blir ekonomiskt

alltför hårt pressade. De måste ha rätt att själva någorlunda fritt få

pröva sin inställning och bestämma huruvida de vill vara absolutister eller

inte. Spritpriserna är redan nu synnerligen höga. Skulle en ytterligare höjning

av den allmänna nivån genomföras, kommer starkspriten i stor utsträckning

att reserveras för stora inkomsttagare för vilka kostnaderna är

utan betydelse, för personer som kan köpa obeskattad sprit på flyg och båtar

samt kanske framför allt för ungdomar, som har betydande inkomster

men ännu ingen försörjningsbörda. För de alkoholskadade har spriten så

stor betydelse, att man starkt kan betvivla att priset har någon hämmande

inverkan. Snarare måste man befara att dessa anser spritkostnaderna så

oundgängliga att de hellre låter höjningen gå ut över sina familjer. Vidare

tramhålles att några statsfinansiella skäl för en allmän höjning av spritprisnivån

inte föreligger för närvarande.

Motionärerna finner det riktigt att, såsom departementschefen föreslagit,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

13

beskattningen anknytes till vederbörande spritdrycks alkoholhalt med en

glidande skala. På längre sikt torde detta medverka till en avsevärd övergång

från starksprit till lättare viner och Öl. Motionärerna finner det också

riktigt, att man nu slopar den för restauranger gällande särskilda regleringen

av spritutskänkningens ekonomiska villkor och att utskänkningsskatten

avskaffas. Samtidigt bör också regleringen av utskänkningspriset

för starköl slopas. Ett genomförande av dessa förslag skulle kunna få en

betydande effekt nykterhetspolitiskt sett. Det synes väsentligt att åtgärderna

får verka vid oförändrad allmän prisnivå i fråga om spritdryckerna, så

att möjligast tillförlitliga erfarenheter kan erhållas rörande deras betydelse.

Till stöd för yrkandet i motionen 1: 6å2 anföres att den allmänna spritprisnivån

redan nu är så hög att en ytterligare höjning inte kan motiveras

av nykterhetspolitiska skäl. Vad angår spritmissbrukarna ifrågasätter motionärerna,

om den föreslagna höjningen har någon verklig betydelse. Det finns

snarare anledning förmoda att dessa konsumenter skulle låta hela prishöjningen

gå ut över annan konsumtion. Beträffande familjeförsörjare torde

det bli familjen som sådan, som får begränsa sin konsumtion, även där det

rör sig om de mest elementära levnadskostnaderna.

Från fiskal synpunkt är skattehöjningen varken motiverad eller angelägen,

eftersom övriga statsinkomster är fullt tillräckliga för att täcka beräknade

löpande utgifter. På grund härav motsätter sig motionärerna den föreslagna

skattehöjningen men anser förslaget att ta hort utskänkningsskatten

väl motiverat. Motionärerna delar även departementschefens uppfattning att

en glidande skala bör tillämpas i fråga om spritbeskattningen med utgångspunkt

från alkoholhalten. Under sådana förhållanden bör justeringar ske i

de nuvarande skattebestämmelserna. Motionärerna föreslår för sin del, att

grundavgiften för sprit fastställes till 28 öre i stället för av departementschefen

föreslagna 30 öre för varje hel volymprocent alkohol, lägst 8 kronor

40 öre. Härigenom synes en tillräcklig säkerhetsmarginal tillskapas vad gäller

statsinkomsterna.

I motionen II: 752 anföres i huvudsak följande. För varje gång prishöjning

skall vidtagas anförs nykterhetsfrämjande motiv, ehuru det finns starka

skäl antaga att den icke har en konsumtionshämmande verkan hos dem,

som verkligen behöver hjälp med ett alkoholproblem. Varje sprithöjning innebär,

att man ytterligare fördjupar den sociala nöden, ångesten och hjälplösheten

bland spritmissbrukets offer och deras familjer. Ur nykterhetssynpunkt

måste man beklaga, att spritprisernas höjd är den alkoholvård som i

stort sett bjuds spritens offer. Anslagen till alkoholforskning och alkoholsjukvård

glöms alltför ofta bort, och spritprisdiskussionen förblindar både

nykterister och andra så att man glömmer att hjälpa dem som verkligen behöver

få hjälp. De höjda spritpriserna tillgrips som en avledande åtgärd,

trots att både nykterister och andra borde veta, att det inte är höjda spritpriser,

med därav följande social och ekonomisk pina för spritmissbrukarna

och deras familjer, som behövs. Här måste gamla fördomar brytas och en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

verklig alkoholforskning och alkoholsjukvård komma till stånd. Spritprishöjningen

är ingen medicin, då det gäller att hjälpa och bota.

Om riksdagen av de ca 45 milj. kr., som den höjda spritskatten innebär,

anslår 30 milj. kr. till en utbyggd alkoholistvård i landstingens regi, skulle

snabba och effektivare åtgärder för att söka komma till rätta med vårdproblemet

åstadkommas. När staten tar de många miljonerna i spritskatt, är

det rimligt att staten betalar kostnaderna för en effektiv forskning och sjukvård

på detta område men överlåter arbetsuppgiften på landstingen och de

landstingsfria städerna. Även om ett tillskott av 30 milj. kr. kan förefalla

blygsamt när det gäller forskning och sjukvård, kan ett sådant anslag till

landsting och städer innebära att vissa relativt viktiga åtgärder för hjälp och

vård av alkoholskadade kan vidtagas.

Skulle utskottet och riksdagen icke anse sig böra binda en del av den höjda

skatten på föreslaget sätt måste det vara angeläget att riksdagen avslår

propositionen. Om höjningen av skatten skall användas till andra utgifter,

exempelvis de höjda försvarskostnaderna, finns det ingen anledning att

överlåta denna börda på dem som använder sprit, utan den inkomsten bör

tagas på den allmänna skatten. I varje fall bör inte spritskatten ges en nykterhetsfrämjande

attityd.

Utskottets yttrande

I den föreliggande propositionen föreslås höjning av de sedan februari 1958

gällande skattesatserna för spritdrycker och vin. Riktpunkten för höjningen

har varit den allmänna prisutvecklingen under mellantiden, motsvarande ca

15 procent. Härigenom skulle återställas den förskjutning, som successivt

inträtt i prisrelationen mellan rusdrycker och andra konsumtionsvaror.

Vad särskilt angår spritdryckerna föreslås därvid att den fasta avgiften

(grundavgiften) bestämmes till 30 öre per volymprocent alkohol. Den fasta

avgiften, som nu är differentierad på fyra olika grupper, skulle alltså utformas

efter en glidande skala, direkt anknytande till alkoholhalten hos dryckerna.

I fråga om spritdrycker innehåller förslaget en kompletterande bestämmelse

om viss minimiavgift, nämligen 9 kronor per liter.

Syftet med propositionen är av nykterhetspolitisk art. I sådan avsikt föreslås

att genom prissättningen på olika drycker främja övergången från starkare

till svagare alkoholdrycker. I enlighet härmed upprätthålles inte konsekvent

kravet på en 15-procentig höjning, då det gäller prissättningen på

vin. För typvarorna av vin håller sig sålunda prisökningen inom marginaler

mellan 10—15 procent i fråga om starkvin och mellan 5—15 procent såvitt

angår lättvin. Denna prishöjning bör enligt förslaget i propositionen åstadkommas

genom en uppräkning av gällande fasta avgift på starkvin och genom

införande av fast avgift på lättvin. De fasta avgifterna bör lämpligen

sättas till sådana belopp, att procentavgiften för båda slagen av viner blir enhetlig,

nämligen 36 procent.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

15

I sammanhanget föreslås även erforderliga bestämmelser om schablontull

för spritdrycker och vin, som införes av resande.

I propositionen tas även upp till behandling den särskilda utskänkningsskatten

på spritdrycker och regleringen av de ekonomiska villkoren för spritutskänkningen

i övrigt. Enligt gällande ordning betraktas hela skillnaden

mellan utskänkningspriset och utminuteringspriset i princip som skatt, därvid

dock restauratörerna vid inleverans till kontrollstyrelsen av utskänkningsskatt

äger tillgodoräkna sig ersättning för kostnaden för utskänkningens

handhavande. Kostnadsersättningen utgår i regel med 18 procent av

dryckernas utskänkningsvärde. Speciella begränsningar i ersättningens storlek

inträder om spritomsättningen överstiger en i förhållande till försäljningen

av andra varor högre nivå. Vad särskilt angår trafikutskänkning eller

tillfällig utskänkning till slutna sällskap är ersättningen fastställd till 12

procent. Ersättningen uppbäres i princip genom avräkning mot utskänkningsskatten.

De ekonomiska villkoren för utskänkningen av starköl är även särskilt

reglerade så till vida, att kontrollstyrelsen fastställer det högsta pris, som får

uttas. Priserna vid utskänkning av vin är däremot inte föremål för någon särskild

reglering.

I propositionen förordas nu att den särskilda regleringen av spritutskänkningens

ekonomiska villkor slopas och att utskänkningsskatten avskaffas

ävensom att regleringen av utskänkningspriset på starköl häves. Bakom detta

förslag ligger främst det förhållandet att prisrelationen mellan spritdrycker

och viner i betydande mån förändrats till nackdel för vinerna genom att

dessa, för vilka prissättningen varit fri, fått bära en större del av kostnadsstegringarna

inom restaurangnäringen. Detta har i sin tur lett till en konsumtionsförskjutning

mot starkare drycker. I valet mellan att utsträcka prisoch

vinstregleringen till att omfatta även andra drycker än spritdrycker eller

att helt slopa denna, har departementschefen på i propositionen angivna

skäl förordat den senare lösningen. Därvid föreslås emellertid bl. a. att restauratörerna

skall ha skyldighet att utforma sin prissättning så, att förtäring

av drycker med högre alkoholhalt inte främjas och att utskänkningspriset

inte får understiga utminuteringspriset på samma vara.

Till slut må särskilt omnämnas två särskilda ändringsförslag, som äger

samband med spörsmål, som upptagits i propositionen nr 82 till innevarande

års riksdag med förslag till förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen

m. m. Här åsyftas de i den förevarande propositionen föreslagna

ändringarna och tilläggen dels i 2 § 3 mom. förordningen om skatt

på sprit och vin, avseende odenaturerad teknisk sprit, dels i 22 kap. tulltaxan,

avseende spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som avses

skola gälla för enstaka gåvoförsändelser från utlandet. Redan nu må

framhållas, att ställning till dessa båda frågor kan tagas först i samband

med behandlingen av proposition nr 82, varför desamma här lämnas åsido.

Detta föranleder även vissa ändringar i de i den förevarande propositionen

föreslagna ikraftträdandebestämmelserna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

De i propositionen uppdragna riktlinjerna för en omläggning av skattesatserna

på sprit och vin ligger i linje med vad såväl bevillningsutskottet

som riksdagen tidigare uttalat i flera sammanhang. Senast redovisade 1962

års bevillningsutskott i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 61 sin positiva

inställning till en jämkning av gällande skattesatser i syfte att bringa

dem i bättre överensstämmelse med målsättningen att främja en övergång

till svagare drycker. Den i propositionen härutinnan gjorda avvägningen liksom

anknytningen av höjningen av skattesatserna till den allmänna prisutvecklingen

efter senaste höjningen i februari 1958 finner utskottet motiverad.

Med det anförda får utskottet i princip tillstyrka den föreliggande propositionen.

Det i motionen II: 752 framställda yrkandet om avslag å propositionen

kan utskottet således inte biträda.

Med detta ställningstagande får syftet med de vid riksdagens början väckta

motionerna I: 511 och II: 634 om höjning av skatten på rusdrycker ävensom

motionen II: 440 om höjning av vin- och spritpriserna anses vara i huvudsak

tillgodosett.

Med det anförda har utskottet även tagit ställning till yrkandet i motionerna

1:644 och 11:793, enligt vilket den nuvarande allmänna prisnivån

i fråga om sprit och vin skulle bibehållas, dock med justering av skattesatserna

enligt en med hänsyn, till volymprocenten alkohol glidande skala,

samt till det i motionen I: 642 väckta yrkandet om en grundavgift på spritdrycker

med för liter 28 öre per volymprocent alkohol.

Vad angår skattesatserna på sprit och vin föreligger dessutom direkta

yrkanden om ytterligare höjning utöver vad propositionen innebär. I motionerna

1:641 och 11:795 föreslås sålunda beträffande sprit en procentavgift

av 54 procent på utminuteringspriset samt beträffande vin en grundavgift

av 3 kronor 60 öre för starkvin och av 48 öre för lättvin. Förslaget

får ses mot den bakgrunden att motionärerna i princip syftar till en höjning

av nu gällande priser med 25 procent. Motionärerna i motionerna

1:643 och II: 794 baserar sitt förslag på en vid motionerna fogad bilaga,

där skattesatserna anknutits till alkoholhalten, så att en starkare dryck konsekvent

beskattas högre än en svagare. För renat brännvin har valts en skattesats

som med 20 procent överstiger gällande skatt. Skattesatserna innebär

även högre skatt än enligt propositionens förslag såvitt angår de billigaste

stark- och lättvinerna. Vad som anförts i de här förevarande motionerna

I: 641 och II: 795 samt I: 643 och II: 794 ger inte utskottet anledning frånträda

sitt tidigare redovisade ställningstagande. Med det anförda får utskottet

avstyrka nämnda motionsyrkanden.

I fråga om detaljutformningen av spritskatten, vill utskottet förorda en

mindre jämkning. Enligt utskottets mening bör den i propositionen uppdragna

riktlinjen att anknyta beskattningen till dryckernas alkoholhalt

fullföljas mera konsekvent. Utskottet föreslår därför att den i propositionen

föreslagna fasta minimiavgiften av 9 kronor per liter avseende sprit

slopas. Härigenom tillgodoses även syftet att främja en övergång från starkare

till svagare alkoholdrycker.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963 17

I motionerna 1:641 och 11:795 samt 1:644 och 11:793 ävensom motionen

1:642 har också påyrkats följdenliga ändringar i tulltaxan, såvitt angår

schablontullen för spritdrycker resp. viner, vilka införes i den ordning

som avses i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen. Utskottet

har tidigare avvisat motionärernas förslag om ändringar i skattesatserna

enligt 2 § förordningen om skatt på sprit och vin. Med hänsyn härtill tillstyrker

utskottet propositionens förslag i den del ändringar i tulltaxan, behandlas

i detta betänkande.

I motionerna 1:641 och 11:795 framföres slutligen krav på skyndsam

utredning rörande principerna för alkoholbeskattningen med beaktande av

i motionerna anförda synpunkter och med inriktning på att förslag i frågan

skall kunna föreläggas 1964 års riksdag. Utskottet vill i anledning

härav erinra om att utskottet så sent som i december förra året i sitt här

ovan åberopade och av riksdagen godkända betänkande nr 61 tog ställning

till motionsyrkanden om utredning rörande alkoholbeskattningens betydelse

i nykterhetspolitiskt hänseende. Utskottet ansåg inte anledning föreligga

att igångsätta en omfattande utredning rörande den framtida utformningen

av beskattningen på dryckesområdet. Däremot förutsatte utskottet att de

i motionerna anförda synpunkterna skulle komma att beaktas vid eventuella

förslag från Kungl. Maj :t i fråga om beskattningen av alkoholhaltiga

drycker. I detta läge anser utskottet sig icke nu böra tillstyrka det

föreliggande utredningsyrkandet, så mycket mindre som ett förslag om

höjning av alkoholbeskattningen nu föreligger, därvid även beaktats synpunkter,

som framfördes av bevillningsutskottet förra året och som även

åberopats i de nu förevarande motionerna. Med det anförda avstyrker utskottet

utredningsyrkandet i motionerna I: 641 och II: 795.

Utskottet behandlar härefter förslaget om avskaffande av utskänkningsskatten

på spritdrycker och regleringen av de ekonomiska villkoren för spritoch

starkölsutskänkningen. I motionerna I: 641 och II: 795 har yrkats avslag

på propositionen beträffande samtliga förslag i denna del och att således

gällande bestämmelser skall bibehållas.

Olägenheterna av den nuvarande regleringen på utskänkningsområdet

har i takt med förskjutningarna i kostnadsläget och strukturförändringarna

inom restaurangnäringen blivit alltmer framträdande. Sålunda har prisrelationen

mellan olika drycker förändrats till fördel för de starkare dryckerna.

Målsättningen för de nykterhetspolitiska strävandena får därigenom

i väsentlig mån anses ha rubbats. Därtill kommer att den nuvarande

regleringen kräver eu omfattande redovisnings- och kontrollapparat, som

är i behov av ytterligare utbyggnad, varigenom systemet tenderar att bli

alltför komplicerat för såväl de kontrollerande myndigheterna som restaurangnäringen.

Mot bakgrunden härav anser utskottet i likhet med departementschefen,

att den speciella regleringen av de ekonomiska villkoren

för utskänkningen bör slopas. Härigenom torde det bil lättare än för närvarande

att genom prissättningen tillgodose det nykterhetspolitiska intres
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

set av att främja en övergång från starkare till svagare drycker och minska

kostnadsbelastningen på de alkoholfria dryckerna. Den fria prissättningen

och avskaffandet av utskänkningsskatten får självfallet inte leda till att

de uppdragna riktlinjerna för den nykterhetspolitiska målsättningen äventyras.

Utskottet förutsätter således, att de ökade vinstmöjligheterna för

restaurangnäringen inte medför att utskänkningen av spritdrycker får för

stor omfattning i förhållande till annan omsättning. Härvidlag vilar ett stort

ansvar på vederbörande restauratörer och deras organisationer. Utskottet

vill dessutom understryka angelägenheten av att de kontrollerande myndigheterna

med uppmärksamhet följer utvecklingen på området.

Med det anförda får utskottet, med tillstyrkande av propositionen i denna

del, avstyrka motionerna 1: 641 och II: 795 även i nu förevarande hänseende.

I motionen II: 302 har hemställts om utredning i syfte att avskaffa skatten

på läskedrycker, bordsvatten och alkoholfritt vin för att främja övergång

från alkoholhaltiga till alkoholfria drycker.

Utskottet vill i denna fråga framhålla att beskattningen av läskedrycker,

som varit gällande sedan år 1940, inte tillkommit på grund av nykterhetspolitiska

utan av fiskala skäl. Läskedrycksskatten är således närmast att

jämställa med de särskilda varuskatterna. Frågan om läskedrycksbeskattningen

är ur principiell synpunkt berörd i utskottets till innevarande års

riksdag avgivna betänkande nr 16, som behandlar motionsyrkanden om

avskaffande av vissa punktskatter, bl. a. läskedrycksskatten. Utskottet har

i nämnda betänkande förordat, att de däri behandlade motionerna överlämnas

till allmänna skatteberedningen för beaktande, och utskottets hemställan

har godkänts av riksdagen. Med hänsyn härtill anser utskottet sig inte

böra biträda yrkandet i motionen II: 302.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot de i propositionen

framlagda förslagen i vad desamma behandlas i detta betänkande.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 90, i vad densamma behandlas i

detta betänkande, icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas

samt med avslag å de inbördes likalydande motionerna

I: 641 av herr Bengtson m. fl. och II: 795 av herr Rimmerfors

m. fl., I: 643 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och II: 794

av herr von Friesen m. fl. samt I: 644 av herr Virgin m. fl.

och II: 793 av herr Cassel m. fl. ävensom motionen I: 642 av

herrar Gustaf Elof sson och Yngve Nilsson samt motionen

II: 752 av herr Lundberg — måtte

1) antaga följande

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på

sprit och vin

Härigenom förordnas dels att 1 § samt 2 § 1 mom. förordningen den 24

maj 1957 om skatt på sprit och vin1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives, dels att rubrikerna före 2 och 5 §§ samma förordning skola

utgå, dels ock att 5—24 §§ nämnda förordning skola upphöra att gälla.

1 §-

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna förordning erläggas omsättningsskatt

för sprit och vin.

2 §•

1 mom. Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit och

vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 30 öre för varje

hel volymprocent alkohol, dels med en procentavgift motsvarande 50 procent

av utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 2 kronor 40 öre för liter och,

såvitt avser annat vin (lättvin), av 24 öre för liter dels med en procentavgift

motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres —--varornas utminutering.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

De tidigare bestämmelserna skola alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden,

som hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521); samt

3) antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven

del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

1 Senaste lydelse av 1 § samt 2 § 1 mom. se 1961:182.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bilaga

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses

i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet

ej åtnjutes, tull utgå med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 cen
-

tiliter:

Cognac .................................................... 40: —

Armagnac, brandy och eau-de-vie............................. 36: —

Whisky .................................................... 32:_

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......... 28: —

Vin:

Musserande: "1 2 ‘''3 4 5 6 7 8

champagne............................................. ■

annat .................................................. 10:_

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent ............................ 10:_

icke överstigande 14 volymprocent........................ 6:_

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:511 av herrar Bengtson

och Per-Olof Hanson samt II: 634 av herr Wiklund m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 641 av herr Bengtson

m. fl. och II: 795 av herr Rimmerfors m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 643 av fru Hamrin-Thorell

m. fl. och II: 794 av herr von Friesen m. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 644 av herr Virgin m. fl.

och 11:793 av herr Cassel m. fl.,

5) motionen I: 642 av herrar Gustaf Elofsson och Yngve

Nilsson,

6) motionen II: 302 av herr von Friesen och fröken Elmén,

7) motionen II: 440 av herrar Svensson i Kungälv och

Zetterberg, samt

8) motionen II: 752 av herr Lundberg,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 28 mars 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1063 21

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

fröken Ranmark, herrar Stefanson, Oscar Carlsson, Gustaf Elofsson,

Wärnberg, Lundström och Gösta Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Göteborg, Kärrlander, Vigelsbo*,

Engkvist, Christenson i Malmö, Magnusson i Borås, Andersson i

Essvik, fru Holmqvist, herr Forsberg och fru Kristensson.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

Beträffande omsättningsskatten för sprit och vin m. m.

I) av herrar Stefanson och Gustafson i Göteborg, vilka bl. a. med hänsyn

till inkomstutvecklingen i samhället ansett en större skattehöjning motiverad

än den, som föreslås i propositionen, och att riksdagen därför måtte

antaga de vid motionerna I: 641 av herr Bengtson m. fl. och II: 795 av herr

Rimmerfors m. fl. fogade författningsförslagen i nedan berörda delar, innebärande

en höjning av de nuvarande priserna på spritdrycker med ungefär

25 procent och även en höjning av vinpriserna utöver förslaget i propositionen.

Utskottet hade således under punkten A) bort hemställa,

A) att riksdagen med bifall till förenämnda motioner

i denna del måtte

dels besluta att 2 § 1 mom. a) och b) förordningen den

24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin skall ha följande

lydelse:

»a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 30 öre för

varje hel volymprocent alkohol, dock minst 9 kronor, dels med eu procentavgift

motsvarande 54 procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt

överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 3 kronor 60 öre för liter och,

såvitt avser annat vin (lättvin), av 48 öre för liter dels med en procentavgift

motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.»

dels ock antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 4-75)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven

del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Bilaga

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses

i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet

ej åtnjutes, tull utgå med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 cen
-

tiliter:

Cognac.................................................. 44: —

Armagnac, brandy och eau-de-vie.......................... 40: —

Whisky ................................................ 36: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 ........ 32: —

Vin:

Musserande:

champagne.......................................... 14: —

annat .............................................. 10: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent ........................ 11: —

icke överstigande 14 volymprocent .................... 6: —

II) av herr Gustaf Elofsson, vilken — under åberopande av innehållet

i motionen I: 642 av herrar Gustaf Elofsson och Yngve Nilsson — ansett att

utskottet under punkten A) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen I: 642 måtte

dels besluta, att 2 § 1 mom. a) förordningen den 24 maj

1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin skall ha följande

lydelse:

»a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 28 öre för

varje hel volymprocent alkohol, dels med en procentavgift motsvarande 50

procent av utminuteringspriset; samt»

dels ock avslå Kungl. Maj :ts förslag till ändring i tulltaxan

den 12 september 1958 (nr 475).

III) av herr Magnusson i Borås och fru Kristensson.

IV) av herr Lundström beträffande minimiavgiften å sprit, 9 kronor.

V) av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo och

Christenson i Malmö, vilka anfört följande:

Under senare år har frågan om en principiell omläggning av alkoholbeskattningen

aktualiserats. Sålunda har t. ex. direktören David Isaksson

framlagt ett uppmärksammat förslag om en beskattning i proportion till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

23

berusningseffekten hos de olika dryckerna. I motionerna I: 643 av fru Hamrin-Thorell

m. fl. och II: 794 av herr von Friesen m. fl. har yrkats omedelbar

lagstiftning, som i huvudsak ansluter sig till direktören Isakssons förslag.

Även om utskottet inte visat sig vara berett att nu tillstyrka eu så genomgripande

förändring av skattesystemet på denna punkt, bör enligt vår

mening frågan skyndsamt prövas av en utredning, så att riksdagen får ett

mera fullständigt material som grund för sin bedömning. En sådan utredning

bör också söka att närmare belysa verkningarna av prishöjningar på

alkoholdrycker inte endast beträffande den allmänna konsumtionen utan

speciellt beträffande alkoholmissbrukarnas konsumtion. Därmed skulle

bättre hållpunkter vinnas för en bedömning av alkoholbeskattningens höjd

och avvägning. I motionerna 1: 641 av herr Bengtson m. fl. och II: 795 avherr

Rimmerfors m. fl. har en sådan utredning begärts.

Vi anser därför att utskottet under punkterna B 2) och 3) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 641 och II: 795

samt motionerna 1:643 och 11:794 måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om en skyndsam utredning rörande

principerna för alkoholbeskattningen med beaktande av ovan

anförda synpunkter.

Beträffande utskänkningsskatten m. m.

VI) av herrar Stefanson och Gustafson i Göteborg, vilka i denna del

dels anfört följande:

Det i propositionen redovisade materialet är på denna punkt alltför bristfälligt

för att kunna läggas till grund för ett beslut av riksdagen. 1959 års

utskänkningsutredning, som enligt finansministerns direktiv ingående prövat

denna fråga, förordade i sitt under senare delen av år 1961 avgivna betänkande

att utskänkningsskatten tills vidare bibehålies. Utredningens ställningstagande

och remissyttrandena över dess förslag i denna del har ej på

ett tillfredsställande sätt redovisats för riksdagen. Riksdagen har därför

inte blivit tillräckligt informerad rörande de olika, uppenbarligen motstridiga

synpunkter, som kan läggas på denna fråga. Utskänkningsskatten bygger

på den av riksdagen godtagna principen att någon vinst på spritutskänkningen

inte bör få förekomma. De förändringar av denna beskattning som

på grund av ändrade förhållanden kan komma i fråga bör cj beslutas utan

en noggrann prövning, som tar tillbörlig hänsyn till de nykterhetspolitiska

synpunkterna. Vi yrkar därför avslag på propositionens hemställan i denna

del.

dels ock ansett att utskottet under punkterna A 1) och 2) bort hemställa,

A 1) att riksdagen med bifall till motionerna 1:641 avherr

Bengtson in. fl. och II: 795 av herr Rimmerfors in. fl.

i denna del måtte besluta

a) att ingressen till förslaget till förordning angående ändring

i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på

sprit och vin bort ha följande lydelse:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963

»Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 om

skatt på sprit och vin skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.»

b) att ordet »Skatten» i 2 § 1 mom. första ledet i Kungl.

Maj :ts förslag till förordning angående ändring i förordningen

den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin

ersättes med ordet »Omsättningsskatt».

A 2) att riksdagen med bifall till motionerna I: 641 av herr

Bengtson m. fl. och II: 795 av herr Rimmerfors m. fl. i denna

del måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om utskänkningsskattens

slopande liksom samtliga därtill anknutna förslag

och sålunda besluta bibehålla nu gällande regler på detta

område.

Beträffande beskattningen av alkoholfria drycker

VII) av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg och Christenson

i Malmö, vilka — under åberopande av innehållet i motionen II: 302 av

herr von Friesen och fröken Elmén — ansett, att utskottet under punkten

B 6) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till nämnda motion måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning rörande

avskaffandet av skatten på läskedrycker, bordsvatten

och alkoholfritt vin.

VIII) av herrar Oscar Carlsson, Wärnberg och Engkvist.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630476

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.