Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957
1963-03-28 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1963:30, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
1
Nr 30
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning angående ändring
i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skati
på sprit och vin, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 8 mars 1963 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 90, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föresla«it
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
° 1) förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)
om skatt på sprit och vin; ....
2) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 2b
maj 1954 (nr 521); samt
3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här återges följande.
1 propositionen föreslås höjning av de sedan februari 1958 oförändrade
skatterna på spritdrycker och vin. Den nu förordade skattehöjningen på
spritdrycker medför en prisökning om ca 15 procent på de vanligare sorterna.
Detta anknyter till den allmänna prisutvecklingen sedan början av år
1958. Renat brännvin stiger i pris med drygt 3 kronor per helbutelj (från
21: 60 till ca 25 kr.).
Den tekniska utformningen av spritbeskattningen föreslås ändrad och
skatteskalan mera direkt anpassad till alkoholhalten hos dryckerna.
Skattehöjningarna på vin beräknas medföra en ökning av priset per helbutelj
med 1 å 2 kronor för starkviner och 50 öre ä 1 krona för lättviner.
Detta motsvarar 10 å 15 procent resp. 5 å 15 procent.
I propositionen föreslås vidare att utskänkningsskatten avskaffas och den
särskilda prisregleringen i fråga om spritutskänkningen slopas. Även regleringen
av utskänkningspriset på starköl föreslås borttagen.
De föreslagna skattehöjningarna kan beräknas ge 60 miljoner kronor i
intäkter per år. Någon effekt på innevarande budgetår torde dock icke uppkomma.
Avskaffandet av utskänkningsskatten medför ett inkomstbortfall för
statsverket om ca 17 miljoner kronor per år.
Skatteförslagen avses träda i kraft så snart av riksdagen beslutade föifattningsändringar
utkommit av trycket.
De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.
t Hihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 30
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på
sprit och vin
Härigenom förordnas dels att 1 § samt 2 § 1 och 3 mom. förordningen den
24 maj 1957 om skatt på sprit och vin1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angiveS’ dels att rubrikerna före 2 och 5 §§ samma förordning skola
utgå, dels ock att o—24 §§ nämnda förordning skola upphöra att gälla.
(Nuvarande lydelse)
1 §•
Till staten skall enligt bestämmelserna
i denna förordning erläggas omsättningsskatt
för sprit och vin samt
för spritdrycker därjämte utskänkningsskatt.
2
(Föreslagen lydelse)
1 §•
Till staten skall enligt bestämmelserna
i denna förordning erläggas omsättningsskatt
för sprit och vin.
2 §■
1 mom. Omsättningsskatt upptages
vid detaljhandelsbolagets inköp
av sprit och vin och utgår, där ej annat
i 2 mom. stadgas,
a) för sprit dels med en grundavgift
au 11 kronor 60 öre för liter, om
spritens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent,
10 kronor 40 öre för liter,
om alkoholhalten är lägst 35 volymprocent
och högst 40 volymprocent,
8 kronor 50 öre för liter, om alkoholhalten
är lägst 30 volymprocent
men understiger 35 volymprocent
samt 8 kronor, om alkoholhalten understiger
30 volymprocent, och dels
med en procentavgift motsvarande 50
procent av utminuteringspriset; samt
b) för vin, vars alkoholhalt överstiger
14 volymprocent (starkvin), dels
med en grundavgift av 2 kronor för
liter och dels med en procentavgift
motsvarande 37 procent av utminuteringspriset
samt för annat vin (lättvin)
med en procentavgift motsvarande
36 procent av utminuteringspriset.
2 §•
1 in o m. Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets
inköp av sprit
och vin och utgår, där ej annat i 2
mom. stadgas,
a) för sprit dels med en grundavgift
för liter motsvarande 30 öre för
varje hel volymprocent alkohol, dock
minst 9 kronor, dels med en procentavgift
motsvarande 50 procent av utminuteringspriset;
samt
b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent
(starkvin), av 2 kronor 40 öre för liter
och, såvitt avser annat vin (lättvin),
av 24 öre för liter dels med en
procentavgift motsvarande 36 procent
av utminuteringspriset.
1 Senaste lydelse av 1 § samt 2 § 1 och 3 mom. se 1961:182.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
(Nuvarande lydelse)
Utminuteringspriset utgöres--
— varornas utminutering.
3 mom. För teknisk sprit som av
annan än detalj handelsbolaget inköpes
hos partihandelsbolaget eller som
införes till riket för att användas i
denaturerat skick för tillverkning av
varor hänförliga till tulltaxenummer
22.09 C, 33.04 A och 33.06 A eller ock
i odenaturerat skick skall omsättningsskatt
utgå med 2 kronor 70 öre
för liter. Sådan skatt skall dock icke
utgå för odenaturerad teknisk sprit,
som under särskild kontroll skall användas
för annat ändamål än tillverkning
av nyss angivna varor. Skatt
skall ej heller utgå för odenaturerad
teknisk sprit, som skall användas för
tillverkning av apoteksvaror eller är
avsedd att av apotek utlämnas mot
vederbörligt recept.
(Föreslagen lydelse)
Utminuteringspriset utgöres--
—- varornas utminutering.
3 m o m. För teknisk sprit som av
annan än detaljhandelsbolaget inköpes
hos partihandelsbolaget eller som
införes till riket för att användas i
denaturerat skick för tillverkning av
varor hänförliga till tulltaxenummer
22.09 C, 33.04 A och 33.06 A eller ock
i odenaturerat skick skall omsättningsskatt
utgå med 2 kronor 70 öre
för liter. Sådan skatt skall dock icke
utgå för odenaturerad teknisk sprit,
som
a) under särskild kontroll skall användas
för annat ändamål än tillverkning
av varor hänförliga till ovan angivna
tulltaxenummer;
b) skall användas för tillverkning
av läkemedel, för vilka läkemedelsförordningens
bestämmelser gälla, eller
för tillverkning av sådant medel
som avses i 1 § 3 mom. första stycket
läkemedelsförordningen; eller
c) är avsedd att av apotek utlämnas
mot vederbörligt recept.
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 2 § 3 mom. den 1 januari
1964 och i övrigt dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De tidigare bestämmelserna
skola alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden, som
hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
Förslag
till
Förordning
om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521)
Härigenom förordnas, att 41 och 41 a §§ samt 57 § 2 mom. rusdrycksförsaljningsförordningen
den 26 maj 19541 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
41 §.
Beträffande överlåtelse — ---av
tal
upprättas.
Är ej---svenska flygplatser.
Vid överlåtelse skall bolaget, med
iakttagande av de föreskrifter kontrollstyrelsen
utfärdar, meddela bestämmelser
rörande prissättning på
utskänkta spritdrycker och starköl,
så ock rörande vad därmed äger samband.
41 a §.
Priset på utskänkta spritdrycker
skall motsvara utminuteringspriset
för varan jämte därå belöpande utskänkningsskatt.
1 samband med utskänkningsskattens
erläggande äger utskänkningsinnehavaren
av staten åtnjuta ersättning
för kostnader i samband med
utskänkningen. Härom meddelas särskilda
bestämmelser av Konungen.
57 §.
2 m o in. Den som---före
skrifter
härom.
Rörelseidkare som nyss sagts skall
vidare på begäran hålla sina handelsböcker
med tillhörande verifikationer
tillgängliga för intendenten eller för
person som förordnats av denne.
(Föreslagen lydelse)
41 §.
Beträffande överlåtelse---av
tal
upprättas.
Är ej---svenska flygplatser.
41 a §.
Priset på rusdrycker må vid utskänkning
icke sättas lägre än utminuteringspriset
för varan.
Rusdrycker skola vid utskänkning
åsättas sådana priser, att förtäring av
drycker med högre alkoholhalt icke
fråm jas.
57 §.
2 mom. Den som---före
skrifter
härom.
Rörelseidkare som nyss sagts skall
vidare på begäran hålla sina handelsböcker
med tillhörande verifikationer
tillgängliga för intendenten eller för
person, som förordnats av denne,
ävensom lämna kontrollstyrelsen statistiska
uppgifter.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Senaste lydelse av 41 § se 1957: 212; 41 a § tillagd genom samma författning.
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
5
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven
del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser spritdrycker och viner vilka
införas i den ordning som avses i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen,
den 1 oktober 1963, och i övrigt dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
_
Bilaga
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
A n m. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses
i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej
åtnjutes, tull utgå med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centi
-
liter:
Cognac.................................................... 40: —
Armagnac, brandy och eau-de-vie............................ 36: —
Whisky.................... 32: —
Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......... 28: —
Vin:
Musserande:
champagne ............................................ 14: —
annat................................................. 10: ■—
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 14 volymprocent........................... 10: —
icke överstigande 14 volymprocent....................... 6: —
För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 §
4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes,
tull utgå med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp,
motsvarande:
1) tull enligt vad i kap. 22 sägs;
2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen om skatt på sprit och
vin; samt
3) allmän varuskatt.
!•(• llihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 30
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna I: 641 av herr Bengtson m. fl. och II: 795 av
herr Rimmerfors m. fl., vari hemställts,
1) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam
utredning rörande principerna för alkoholbeskatjtningen med beaktande av
anförda synpunkter och med inriktning på att förslag med anledning av utredningens
resultat skall kunna föreläggas 1964 års riksdag;
2) att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om utskänkningsskattens
slopande liksom samtliga därtill anknutna förslag och sålunda besluta
bibehålla nu gällande regler på detta område; samt
3) att riksdagen måtte besluta en höjning av beskattningen på sprit och vin
med ca 25 % och som följd härav — med avslag på Kungl. Maj :ts förslag
till ny lydelse av 2 § 1 mom. a) och b) förordningen den 24 maj 1957 (nr
209) om skatt på sprit och vin samt 2 § 3 mom. samma förordning — antaga
dels följande, med A) betecknade förslag till lydelse av nämnda författningsrum,
dels följande, av den av motionärerna föreslagna lydelsen av 2 § 1 mom.
nämnda skatteförordning betingade, med B) betecknade förslag till ändring
av bilagan till tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475):
A)
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på
sprit och vin
Härigenom förordnas, att 2 § 1 och 3 mom. förordningen den 24 maj 1957
om skatt på sprit och vin skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
2 §.
1 mom. Omsättningsskatt upptages vid detalj handelsbolagets inköp av
sprit och vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,
a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 30 öre för varje
hel volymprocent alkohol, dock minst 9 kronor, dels med en procentavgift
motsvarande 54 procent av utminuteringspriset; samt
b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 3 kronor 60 öre för liter och,
såvitt avser annat vin (lättvin), av 48 öre för liter, dels med en procentavgift
motsvarande 36 procent av utminuteringspriset. 3
3 mom.1 För teknisk sprit som av annan än detaljhandelsbolaget inköpes
hos partihandelsbolaget eller som införes till riket för att användas i denatu
1
Samma lydelse som föreslagits i proposition nr 90/1963.
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
7
rerat skick för tillverkning av varor hänförliga till tulltaxenummer 22.09 C,
33.04 A och 33.06 A eller ock i odenaturerat skick skall omsättningsskatt utgå
med 2 kronor 70 öre för liter. Sådan skatt skall dock icke utgå för odenaturerad
teknisk sprit, som
a) under särskild kontroll skall användas för annat ändamål än tillverkning
av varor hänförliga till ovan angivna tulltaxenummer;
b) skall användas för tillverkning av läkemedel, för vilka läkemedelsförordningens
bestämmelser gälla, eller för tillverkning av sådant medel som
avses i 1 § 3 mom. första stycket läkemedelsförordningen; eller
c) är avsedd att av apotek utlämnas mot vederbörligt recept.
Bestämmelserna om ikraftträdande desamma som föreslagits i proposition
nr 90/1963.
B)
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven
del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
Bestämmelserna om ikraftträdande desamma som föreslagits i proposition
nr 90/1963.
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
Bilaga
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses
i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej
åtnjutes, tull utgå med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:
Cognac .................................................... 44: —
Armagnac, brandy och eau-de-vie ............................ 40: —
Whisky.................................................... 36: —
Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......... 32: —
Vin:
Musserande:
champagne ............................................ 14: —
annat ................................................ 10: —
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 14 volymprocent ............................ 11: —
icke överstigande 14 volymprocent........................ 6: —
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 §
4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes,
tull utgå med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp,
motsvarande:
1) tull enligt vad i kap. 22 sägs;
2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen om skatt på sprit
och vin; samt
3) allmän varuskatt.
II) de likalydande motionerna 1:643 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och
II: 794 av herr von Friesen m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
om sådan ändring av skatten på spritdrycker och vin, att dessa drycker
beskattas enligt till motionerna fogad bilaga;
III) de likalydande motionerna 1:644 av herr Virgin m. fl. och 11:793
av herr Cassel m. fl., vari hemställts,
1) att riksdagen måtte besluta
dels sådan ändring i 2 § av det vid propositionen nr 90 fogade förslaget
till förordning angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)
om skatt på sprit och vin, att den i propositionen angivna principen om
beskattning enligt en glidande skala i anknytning till alkoholhalten hos
dryckerna godtages men denna erhåller en sådan utformning att den nuvarande
allmänna prisnivån i fråga om sprit och vin bibehålies,
dels motsvarande ändringar i tulltaxans bestämmelser om schablontull
för spritdrycker och vin, som införes av resande; samt
2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig
författningstext;
IV) motionen I: 642 av herrar Gustaf Elof sson och Yngve Nilsson, vari
hemställts,
1) att riksdagen måtte besluta, att grundavgiften för spritdrycker skall
fastställas till 28 öre för varje hel volymprocent alkohol, dock minst 9 kronor
för liter; samt
2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga
ändringar i förordningen om skatt på sprit och vin samt i tulltaxan; ävensom
V)
motionen II: 752 av herr Lundberg, vari hemställts,
1) att riksdagen måtte besluta, att av inkomsterna på den föreslagna
höjningen av spritskatten till anslag åt landstingen för en utbyggd nykterhetsvårdande
verksamhet avsätta 30 milj. kronor, samt alternativt,
2) att, därest riksdagen beslutar avslå detta anslag till landstingen, riksdagen
måtte besluta avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 90.
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963 9
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande
vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade
motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:511 av herrar Bengtson och Per-Olof
Hanson samt II: 634 av herr Wiklund in. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta en höjning av beskattningen av rusdrycker, tillräcklig att
pressa konsumtionen av sådana drycker nedåt, samt att vederbörande utskott
måtte utforma författningstext i överensstämmelse med förenämnda
yrkande;
2) motionen 11:302 av herr von Friesen och fröken Elmén, vari hemställts,
»att riksdagen måtte begära hos Kungl. Maj :t att skyndsamt låta
verkställa en utredning om avskaffandet av skatten på läskedrycker, bordsvatten
och alkoholfritt vin»; ävensom
3) motionen 11:440 av herrar Svensson i Kungälv och Zetterberg, vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta om sådan ändring i prissättningen
av vin- och spritpriserna, som i motionen angivits, samt att utskottet måtte
utarbeta förslag i ämnet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 642, II: 302, II: 440, II: 634, II: 752, II: 793,
II: 794 och II: 795.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes
under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Gällande
ordning, s. 6—7.
Departementschefen, s. 7—12.
Av innehållet i de vid riksdagens början väckta motionerna
må här återges följande.
Till stöd för yrkandet om höjning av skatten på rusdrycker anföres i motionerna
1: 511 och 11: 63b i huvudsak följande. Riksdagen synes i samband
med godkännandet av 1962 års bevillningsutskotts betänkande nr 61 ha givit
uttryck för den uppfattningen, att det i första hand ankommer på Kungl.
Maj :t att taga erforderliga initiativ till ändrade skattesatser på alkoholområdet.
Detta sammanfaller med motionärernas mening och har också länge varit
praxis. Om Kungl. Maj :t inte framlägger förslag till de skatteåtgärder, som
redan på grund av den genom löneutvecklingen efter 1958 starkt ökade köpkraften
påkallas för att hämma alkoholkonsumtionen och återställa alkoholdryckernas
realpris samt därutöver pressa konsumtionen tillbaka, är det den
naturliga ordningen, att bevillningsutskottet begagnar sin initiativrätt. De nu
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
angivna båda vägarna för aktualisering av frågor rörande förändring av alkoholbeskattningen
är självfallet betingade av den av kända skäl ömtåliga beskaffenheten
av detta beskattningsområde.
Det kan enligt motionärernas mening inte vara nog att realpriset på rusdrycker
återslälles och konsumtionen av sådana drycker härigenom endast
bromsas för att stanna vid ett läge, som inte kommer att medföra en verklig
nedpressning av konsumtionen och en förbättrad folknykterhet. Skatteinstrumentet
bör därför användas i klart nykterhetspolitiskt syfte genom sådan
ökning av rusdrycksbeskattningen, att konsumtionskurvan vänder nedåt och
beskattningen i fortsättningen vid behov justeras i samma syfte. Den skattehöjning,
som erfordras för att detta sytte skall uppnås, är motionärerna inte
i stånd att precisera. Motionärerna utgår dock ifrån att utskottet med hjälp
av tillgänglig expertis kan beräkna den härför erforderliga storleken av skattehöjningen.
I motionen 11: 302, vari hemställts om utredning angående skatten på alkoholfria
drycker, anföres bl. a. Beskattningen av alkoholhaltiga och alkoholfria
drycker har utformats under olika tidsperioder och under inflytande av vitt
skilda önskemål och motiv. Nykterhetspolitiska synpunkter har endast delvis
anlagts. När det gäller alkoholhaltiga drycker kan det i ett land där det råder
statsmonopol på import, framställning och försäljning av sådana drycker,
ifrågasättas om det över huvud taget är rimligt att uppdela beskattningen i
tullar, tillverkningsavgifter, avgifter i kronor per liter och avgifter i procent
av det framkalkylerade priset. Det borde vara möjligt att på ett enkelt sätt
fastställa skattesatserna i kronor per liter på de alkoholhaltiga dryckerna
under hänsynstagande till deras berusningseffekt. Samtidigt bör man beakta
önskvärdheten av att bruket av goda, helt alkoholfria drycker stimuleras.
En i motionen intagen uppställning utvisar några resultat av det nuvarande
beskattningssystemet. Därav framgår bl. a. att de alkoholfria dryckerna
beskattas nära tre gånger så högt per liter som lättöl. Det är enligt motionärernas
mening angeläget att främja övergången från starkare alkoholdrycker
till svagare och framför allt från alkoholhaltiga drycker av alla slag
till alkoholfria drycker. Som ett första steg i denna riktning bör åtgärder
vidtagas för att i prishänseende höja de helt alkoholfria dryckernas konkurrenskraft.
Som motivering för yrkandet om höjning av vin- och spritpriserna i motionen
II: 440 framhålles att vin- och spritpriserna sedan lång tid tillbaka i
huvudsak följt förändringarna i fråga om den genomsnittliga timlönen för
industriarbetare. Under de senaste åren har emellertid någon justering ej
skett av vin- och spritpriserna som motsvarar löneuppgången. Resultatet är
att alkoholdrycker relativt sett sjunkit i pris under dessa år. Någon stimulans
till ökad förbrukning kan givetvis icke ur sociala synpunkter anses önskvärd.
Motionärerna anser därför en prishöjning nödvändig, om inte allvarliga
skadeverkningar skall uppstå.
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963 11
Av innehållet i de i anledning av propositionen väckta
motionerna må här återges följande.
I motionerna 1:641 och II: 795 framhålles att rusdryckskonsumtionen
under 1962 fortsatt att stiga och att de positiva och förebyggande åtgärderna
i nykterhetspolitiken därför måste utbyggas. De ekonomiska resurser,
som av statsmakterna ställts till förfogande för sådana åtgärder, är enligt
motionärerna otillräckliga. Beskattningen fyller en viktig funktion
i de nykterhetspolitiska strävandena som ett värdefullt stöd åt de positiva
åtgärderna. I fråga om de allmänna principerna för alkoholbeskattningen
hänvisar motionärerna till de vid riksdagens början väckta motionerna
1:511 och 11:634, vari påpekas att ett återställande av realpriserna
på rusdrycker inte är tillräckligt. Snarare bör vid prissättningen hänsyn tas
till inkomstutvecklingen. Motionärerna förordar en allmän utredning om
rusdrycksbeskattningen, varvid bör övervägas en beskattning i proportion
till alkoholstyrkan hos de olika dryckerna. I avvaktan på resultatet av en
sådan utredning bör en prishöjning ske på renat brännvin och vin med 25
procent. Motionärerna framhåller emellertid att en prishöjning av 30 procent
skulle vara bättre ägnad att förhindra de ökade alkoholinköp av särskilt
ungdom, som kan förväntas bli resultatet av inkomstutvecklingen och
den ökade köpkraften under 1963. Vid bedömningen av den förordade procentsatsen
har motionärerna utgått från löneutvecklingen inom industrin
fr. o. m. 1958 med beaktande av arbetstidsförkortningen under 1958, 1959
och 1960.
Den av motionärerna förordade höjningen hör i fråga om spritdrycker
genomföras så att till den av departementschefen förordade grundavgiften
lägges 54 procent av utminuteringspriset. I fråga om starkviner föreslås en
fast avgift om 3 kronor 60 öre per liter och i fråga om lättviner en motsvarande
avgift om 48 öre per liter. Procentavgiften för vin bör — såsom departementschefen
föreslagit — utgöra 36 procent av utminuteringspriset.
I fråga om utskänkningsskatten framhåller motionärerna, att utskänkningsutredningen
i sitt betänkande SOU 1961: 52 förordat ett bibehållande
tills vidare av utskänkningsskatten och att — enligt vad motionärerna erfarit
—- flertalet remissinstanser anslutit sig till denna ståndpunkt. Med
hänsyn härtill och till den ofullständiga motivering, som i propositionen
lämnats för skattens avskaffande, anser motionärerna förevarande skattereform
böra anstå. Förslag till en dylik alternativ åtgärd bör kunna utarbetas
av den av motionärerna förordade utredningen.
Som motivering för yrkandet i motionerna I: 643 och II: 794 anföres i
huvudsak följande. Om beskattningen konsekvent skall användas för att
förskjuta konsumtionen från alkoholstarkare drycker mot alkoholsvagare,
bör en alkoholstarkare dryck alltid beskattas högre än en alkoholsvagare.
Detta förverkligas om alkoholbeskattningen helt bindes till alkoholhalten.
Alla drycker med samina alkoholhalt får därvid samma skatt. Värdeskattemomentet
i beskattningen bör sålunda ej behållas. En sådan, endast till
12 Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
alkoholhalten knuten beskattning, är ingen nyhet inom svensk nykterhetspolitik.
ölskatten har nämligen länge varit utformad på detta sätt.
Förslaget i propositionen har den begränsningen att anpassningen till alkoholhalten
endast gäller den fasta avgiften och att denna anpassning endast
gäller för drycker med mer än 30 procent alkohol. Ett stort antal inkonsekvenser
i beskattningen skulle därför komma att kvarstå. Beträffande
beskattningens allmänna höjd nämns att den i propositionen föreslagna
höjningen på brännvinet, som ger de största sociala skadeverkningarna, förefaller
alltför blygsam. En minst 20-procentig höjning på renat brännvin synes
vara motiverad, bl. a. mot bakgrunden av den allmänna löne- och kostnadsutvecklingen.
I bilaga till motionerna anges sådana skattesatser för drycker med olika
alkoholhalt att en starkare dryck konsekvent beskattas högre än en svagare.
För 40 volymprocent alkohol har valts en skatt som är 20 procent högre
än den nuvarande skattesatsen för renat brännvin. För samtliga övriga drycker
har skattesatserna anpassats efter alkoholhalterna så att ingen dryck
är skattemässigt gynnad eller missgynnad i förhållande till den nyssnämnda
skattesatsen för 40 volymprocent och i förhållande till den nuvarande
skatten på vanligt Öl (2,8 viktprocent). Skattesatserna innebär högre skatt
än enligt propositionen för de billigaste lättvinerna och de billigaste starkvinerna.
De väsentligaste höjningarna enligt den framlagda skatteskalan
gäller sålunda de ur nykterhetssynpunkt skadligaste dryckerna, d. v. s.
brännvinsgruppen och de nyssnämnda vinerna. Genom att värdebeskattningen
bortfaller blir däremot ej av kvalitetsskillnader betingade prisdifferenser
föremål för särskild beskattning. I
I motionerna I: 644 och II: 793 framhålles bl. a. angelägenheten av att
nykterhetspolitiken bedrives på ett sådant sätt, att man i försöken att begränsa
missbruk inte alltför hårt ingriper i det stora flertalet skötsamma
medborgares privata konsumtionsvanor. Spritbeskattningen bör alltså inte
ges sådan utformning, att människor med måttliga inkomster blir ekonomiskt
alltför hårt pressade. De måste ha rätt att själva någorlunda fritt få
pröva sin inställning och bestämma huruvida de vill vara absolutister eller
inte. Spritpriserna är redan nu synnerligen höga. Skulle en ytterligare höjning
av den allmänna nivån genomföras, kommer starkspriten i stor utsträckning
att reserveras för stora inkomsttagare för vilka kostnaderna är
utan betydelse, för personer som kan köpa obeskattad sprit på flyg och båtar
samt kanske framför allt för ungdomar, som har betydande inkomster
men ännu ingen försörjningsbörda. För de alkoholskadade har spriten så
stor betydelse, att man starkt kan betvivla att priset har någon hämmande
inverkan. Snarare måste man befara att dessa anser spritkostnaderna så
oundgängliga att de hellre låter höjningen gå ut över sina familjer. Vidare
tramhålles att några statsfinansiella skäl för en allmän höjning av spritprisnivån
inte föreligger för närvarande.
Motionärerna finner det riktigt att, såsom departementschefen föreslagit,
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
13
beskattningen anknytes till vederbörande spritdrycks alkoholhalt med en
glidande skala. På längre sikt torde detta medverka till en avsevärd övergång
från starksprit till lättare viner och Öl. Motionärerna finner det också
riktigt, att man nu slopar den för restauranger gällande särskilda regleringen
av spritutskänkningens ekonomiska villkor och att utskänkningsskatten
avskaffas. Samtidigt bör också regleringen av utskänkningspriset
för starköl slopas. Ett genomförande av dessa förslag skulle kunna få en
betydande effekt nykterhetspolitiskt sett. Det synes väsentligt att åtgärderna
får verka vid oförändrad allmän prisnivå i fråga om spritdryckerna, så
att möjligast tillförlitliga erfarenheter kan erhållas rörande deras betydelse.
Till stöd för yrkandet i motionen 1: 6å2 anföres att den allmänna spritprisnivån
redan nu är så hög att en ytterligare höjning inte kan motiveras
av nykterhetspolitiska skäl. Vad angår spritmissbrukarna ifrågasätter motionärerna,
om den föreslagna höjningen har någon verklig betydelse. Det finns
snarare anledning förmoda att dessa konsumenter skulle låta hela prishöjningen
gå ut över annan konsumtion. Beträffande familjeförsörjare torde
det bli familjen som sådan, som får begränsa sin konsumtion, även där det
rör sig om de mest elementära levnadskostnaderna.
Från fiskal synpunkt är skattehöjningen varken motiverad eller angelägen,
eftersom övriga statsinkomster är fullt tillräckliga för att täcka beräknade
löpande utgifter. På grund härav motsätter sig motionärerna den föreslagna
skattehöjningen men anser förslaget att ta hort utskänkningsskatten
väl motiverat. Motionärerna delar även departementschefens uppfattning att
en glidande skala bör tillämpas i fråga om spritbeskattningen med utgångspunkt
från alkoholhalten. Under sådana förhållanden bör justeringar ske i
de nuvarande skattebestämmelserna. Motionärerna föreslår för sin del, att
grundavgiften för sprit fastställes till 28 öre i stället för av departementschefen
föreslagna 30 öre för varje hel volymprocent alkohol, lägst 8 kronor
40 öre. Härigenom synes en tillräcklig säkerhetsmarginal tillskapas vad gäller
statsinkomsterna.
I motionen II: 752 anföres i huvudsak följande. För varje gång prishöjning
skall vidtagas anförs nykterhetsfrämjande motiv, ehuru det finns starka
skäl antaga att den icke har en konsumtionshämmande verkan hos dem,
som verkligen behöver hjälp med ett alkoholproblem. Varje sprithöjning innebär,
att man ytterligare fördjupar den sociala nöden, ångesten och hjälplösheten
bland spritmissbrukets offer och deras familjer. Ur nykterhetssynpunkt
måste man beklaga, att spritprisernas höjd är den alkoholvård som i
stort sett bjuds spritens offer. Anslagen till alkoholforskning och alkoholsjukvård
glöms alltför ofta bort, och spritprisdiskussionen förblindar både
nykterister och andra så att man glömmer att hjälpa dem som verkligen behöver
få hjälp. De höjda spritpriserna tillgrips som en avledande åtgärd,
trots att både nykterister och andra borde veta, att det inte är höjda spritpriser,
med därav följande social och ekonomisk pina för spritmissbrukarna
och deras familjer, som behövs. Här måste gamla fördomar brytas och en
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
verklig alkoholforskning och alkoholsjukvård komma till stånd. Spritprishöjningen
är ingen medicin, då det gäller att hjälpa och bota.
Om riksdagen av de ca 45 milj. kr., som den höjda spritskatten innebär,
anslår 30 milj. kr. till en utbyggd alkoholistvård i landstingens regi, skulle
snabba och effektivare åtgärder för att söka komma till rätta med vårdproblemet
åstadkommas. När staten tar de många miljonerna i spritskatt, är
det rimligt att staten betalar kostnaderna för en effektiv forskning och sjukvård
på detta område men överlåter arbetsuppgiften på landstingen och de
landstingsfria städerna. Även om ett tillskott av 30 milj. kr. kan förefalla
blygsamt när det gäller forskning och sjukvård, kan ett sådant anslag till
landsting och städer innebära att vissa relativt viktiga åtgärder för hjälp och
vård av alkoholskadade kan vidtagas.
Skulle utskottet och riksdagen icke anse sig böra binda en del av den höjda
skatten på föreslaget sätt måste det vara angeläget att riksdagen avslår
propositionen. Om höjningen av skatten skall användas till andra utgifter,
exempelvis de höjda försvarskostnaderna, finns det ingen anledning att
överlåta denna börda på dem som använder sprit, utan den inkomsten bör
tagas på den allmänna skatten. I varje fall bör inte spritskatten ges en nykterhetsfrämjande
attityd.
Utskottets yttrande
I den föreliggande propositionen föreslås höjning av de sedan februari 1958
gällande skattesatserna för spritdrycker och vin. Riktpunkten för höjningen
har varit den allmänna prisutvecklingen under mellantiden, motsvarande ca
15 procent. Härigenom skulle återställas den förskjutning, som successivt
inträtt i prisrelationen mellan rusdrycker och andra konsumtionsvaror.
Vad särskilt angår spritdryckerna föreslås därvid att den fasta avgiften
(grundavgiften) bestämmes till 30 öre per volymprocent alkohol. Den fasta
avgiften, som nu är differentierad på fyra olika grupper, skulle alltså utformas
efter en glidande skala, direkt anknytande till alkoholhalten hos dryckerna.
I fråga om spritdrycker innehåller förslaget en kompletterande bestämmelse
om viss minimiavgift, nämligen 9 kronor per liter.
Syftet med propositionen är av nykterhetspolitisk art. I sådan avsikt föreslås
att genom prissättningen på olika drycker främja övergången från starkare
till svagare alkoholdrycker. I enlighet härmed upprätthålles inte konsekvent
kravet på en 15-procentig höjning, då det gäller prissättningen på
vin. För typvarorna av vin håller sig sålunda prisökningen inom marginaler
mellan 10—15 procent i fråga om starkvin och mellan 5—15 procent såvitt
angår lättvin. Denna prishöjning bör enligt förslaget i propositionen åstadkommas
genom en uppräkning av gällande fasta avgift på starkvin och genom
införande av fast avgift på lättvin. De fasta avgifterna bör lämpligen
sättas till sådana belopp, att procentavgiften för båda slagen av viner blir enhetlig,
nämligen 36 procent.
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
15
I sammanhanget föreslås även erforderliga bestämmelser om schablontull
för spritdrycker och vin, som införes av resande.
I propositionen tas även upp till behandling den särskilda utskänkningsskatten
på spritdrycker och regleringen av de ekonomiska villkoren för spritutskänkningen
i övrigt. Enligt gällande ordning betraktas hela skillnaden
mellan utskänkningspriset och utminuteringspriset i princip som skatt, därvid
dock restauratörerna vid inleverans till kontrollstyrelsen av utskänkningsskatt
äger tillgodoräkna sig ersättning för kostnaden för utskänkningens
handhavande. Kostnadsersättningen utgår i regel med 18 procent av
dryckernas utskänkningsvärde. Speciella begränsningar i ersättningens storlek
inträder om spritomsättningen överstiger en i förhållande till försäljningen
av andra varor högre nivå. Vad särskilt angår trafikutskänkning eller
tillfällig utskänkning till slutna sällskap är ersättningen fastställd till 12
procent. Ersättningen uppbäres i princip genom avräkning mot utskänkningsskatten.
De ekonomiska villkoren för utskänkningen av starköl är även särskilt
reglerade så till vida, att kontrollstyrelsen fastställer det högsta pris, som får
uttas. Priserna vid utskänkning av vin är däremot inte föremål för någon särskild
reglering.
I propositionen förordas nu att den särskilda regleringen av spritutskänkningens
ekonomiska villkor slopas och att utskänkningsskatten avskaffas
ävensom att regleringen av utskänkningspriset på starköl häves. Bakom detta
förslag ligger främst det förhållandet att prisrelationen mellan spritdrycker
och viner i betydande mån förändrats till nackdel för vinerna genom att
dessa, för vilka prissättningen varit fri, fått bära en större del av kostnadsstegringarna
inom restaurangnäringen. Detta har i sin tur lett till en konsumtionsförskjutning
mot starkare drycker. I valet mellan att utsträcka prisoch
vinstregleringen till att omfatta även andra drycker än spritdrycker eller
att helt slopa denna, har departementschefen på i propositionen angivna
skäl förordat den senare lösningen. Därvid föreslås emellertid bl. a. att restauratörerna
skall ha skyldighet att utforma sin prissättning så, att förtäring
av drycker med högre alkoholhalt inte främjas och att utskänkningspriset
inte får understiga utminuteringspriset på samma vara.
Till slut må särskilt omnämnas två särskilda ändringsförslag, som äger
samband med spörsmål, som upptagits i propositionen nr 82 till innevarande
års riksdag med förslag till förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
m. m. Här åsyftas de i den förevarande propositionen föreslagna
ändringarna och tilläggen dels i 2 § 3 mom. förordningen om skatt
på sprit och vin, avseende odenaturerad teknisk sprit, dels i 22 kap. tulltaxan,
avseende spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som avses
skola gälla för enstaka gåvoförsändelser från utlandet. Redan nu må
framhållas, att ställning till dessa båda frågor kan tagas först i samband
med behandlingen av proposition nr 82, varför desamma här lämnas åsido.
Detta föranleder även vissa ändringar i de i den förevarande propositionen
föreslagna ikraftträdandebestämmelserna.
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
De i propositionen uppdragna riktlinjerna för en omläggning av skattesatserna
på sprit och vin ligger i linje med vad såväl bevillningsutskottet
som riksdagen tidigare uttalat i flera sammanhang. Senast redovisade 1962
års bevillningsutskott i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 61 sin positiva
inställning till en jämkning av gällande skattesatser i syfte att bringa
dem i bättre överensstämmelse med målsättningen att främja en övergång
till svagare drycker. Den i propositionen härutinnan gjorda avvägningen liksom
anknytningen av höjningen av skattesatserna till den allmänna prisutvecklingen
efter senaste höjningen i februari 1958 finner utskottet motiverad.
Med det anförda får utskottet i princip tillstyrka den föreliggande propositionen.
Det i motionen II: 752 framställda yrkandet om avslag å propositionen
kan utskottet således inte biträda.
Med detta ställningstagande får syftet med de vid riksdagens början väckta
motionerna I: 511 och II: 634 om höjning av skatten på rusdrycker ävensom
motionen II: 440 om höjning av vin- och spritpriserna anses vara i huvudsak
tillgodosett.
Med det anförda har utskottet även tagit ställning till yrkandet i motionerna
1:644 och 11:793, enligt vilket den nuvarande allmänna prisnivån
i fråga om sprit och vin skulle bibehållas, dock med justering av skattesatserna
enligt en med hänsyn, till volymprocenten alkohol glidande skala,
samt till det i motionen I: 642 väckta yrkandet om en grundavgift på spritdrycker
med för liter 28 öre per volymprocent alkohol.
Vad angår skattesatserna på sprit och vin föreligger dessutom direkta
yrkanden om ytterligare höjning utöver vad propositionen innebär. I motionerna
1:641 och 11:795 föreslås sålunda beträffande sprit en procentavgift
av 54 procent på utminuteringspriset samt beträffande vin en grundavgift
av 3 kronor 60 öre för starkvin och av 48 öre för lättvin. Förslaget
får ses mot den bakgrunden att motionärerna i princip syftar till en höjning
av nu gällande priser med 25 procent. Motionärerna i motionerna
1:643 och II: 794 baserar sitt förslag på en vid motionerna fogad bilaga,
där skattesatserna anknutits till alkoholhalten, så att en starkare dryck konsekvent
beskattas högre än en svagare. För renat brännvin har valts en skattesats
som med 20 procent överstiger gällande skatt. Skattesatserna innebär
även högre skatt än enligt propositionens förslag såvitt angår de billigaste
stark- och lättvinerna. Vad som anförts i de här förevarande motionerna
I: 641 och II: 795 samt I: 643 och II: 794 ger inte utskottet anledning frånträda
sitt tidigare redovisade ställningstagande. Med det anförda får utskottet
avstyrka nämnda motionsyrkanden.
I fråga om detaljutformningen av spritskatten, vill utskottet förorda en
mindre jämkning. Enligt utskottets mening bör den i propositionen uppdragna
riktlinjen att anknyta beskattningen till dryckernas alkoholhalt
fullföljas mera konsekvent. Utskottet föreslår därför att den i propositionen
föreslagna fasta minimiavgiften av 9 kronor per liter avseende sprit
slopas. Härigenom tillgodoses även syftet att främja en övergång från starkare
till svagare alkoholdrycker.
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963 17
I motionerna 1:641 och 11:795 samt 1:644 och 11:793 ävensom motionen
1:642 har också påyrkats följdenliga ändringar i tulltaxan, såvitt angår
schablontullen för spritdrycker resp. viner, vilka införes i den ordning
som avses i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen. Utskottet
har tidigare avvisat motionärernas förslag om ändringar i skattesatserna
enligt 2 § förordningen om skatt på sprit och vin. Med hänsyn härtill tillstyrker
utskottet propositionens förslag i den del ändringar i tulltaxan, behandlas
i detta betänkande.
I motionerna 1:641 och 11:795 framföres slutligen krav på skyndsam
utredning rörande principerna för alkoholbeskattningen med beaktande av
i motionerna anförda synpunkter och med inriktning på att förslag i frågan
skall kunna föreläggas 1964 års riksdag. Utskottet vill i anledning
härav erinra om att utskottet så sent som i december förra året i sitt här
ovan åberopade och av riksdagen godkända betänkande nr 61 tog ställning
till motionsyrkanden om utredning rörande alkoholbeskattningens betydelse
i nykterhetspolitiskt hänseende. Utskottet ansåg inte anledning föreligga
att igångsätta en omfattande utredning rörande den framtida utformningen
av beskattningen på dryckesområdet. Däremot förutsatte utskottet att de
i motionerna anförda synpunkterna skulle komma att beaktas vid eventuella
förslag från Kungl. Maj :t i fråga om beskattningen av alkoholhaltiga
drycker. I detta läge anser utskottet sig icke nu böra tillstyrka det
föreliggande utredningsyrkandet, så mycket mindre som ett förslag om
höjning av alkoholbeskattningen nu föreligger, därvid även beaktats synpunkter,
som framfördes av bevillningsutskottet förra året och som även
åberopats i de nu förevarande motionerna. Med det anförda avstyrker utskottet
utredningsyrkandet i motionerna I: 641 och II: 795.
Utskottet behandlar härefter förslaget om avskaffande av utskänkningsskatten
på spritdrycker och regleringen av de ekonomiska villkoren för spritoch
starkölsutskänkningen. I motionerna I: 641 och II: 795 har yrkats avslag
på propositionen beträffande samtliga förslag i denna del och att således
gällande bestämmelser skall bibehållas.
Olägenheterna av den nuvarande regleringen på utskänkningsområdet
har i takt med förskjutningarna i kostnadsläget och strukturförändringarna
inom restaurangnäringen blivit alltmer framträdande. Sålunda har prisrelationen
mellan olika drycker förändrats till fördel för de starkare dryckerna.
Målsättningen för de nykterhetspolitiska strävandena får därigenom
i väsentlig mån anses ha rubbats. Därtill kommer att den nuvarande
regleringen kräver eu omfattande redovisnings- och kontrollapparat, som
är i behov av ytterligare utbyggnad, varigenom systemet tenderar att bli
alltför komplicerat för såväl de kontrollerande myndigheterna som restaurangnäringen.
Mot bakgrunden härav anser utskottet i likhet med departementschefen,
att den speciella regleringen av de ekonomiska villkoren
för utskänkningen bör slopas. Härigenom torde det bil lättare än för närvarande
att genom prissättningen tillgodose det nykterhetspolitiska intres
-
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
set av att främja en övergång från starkare till svagare drycker och minska
kostnadsbelastningen på de alkoholfria dryckerna. Den fria prissättningen
och avskaffandet av utskänkningsskatten får självfallet inte leda till att
de uppdragna riktlinjerna för den nykterhetspolitiska målsättningen äventyras.
Utskottet förutsätter således, att de ökade vinstmöjligheterna för
restaurangnäringen inte medför att utskänkningen av spritdrycker får för
stor omfattning i förhållande till annan omsättning. Härvidlag vilar ett stort
ansvar på vederbörande restauratörer och deras organisationer. Utskottet
vill dessutom understryka angelägenheten av att de kontrollerande myndigheterna
med uppmärksamhet följer utvecklingen på området.
Med det anförda får utskottet, med tillstyrkande av propositionen i denna
del, avstyrka motionerna 1: 641 och II: 795 även i nu förevarande hänseende.
I motionen II: 302 har hemställts om utredning i syfte att avskaffa skatten
på läskedrycker, bordsvatten och alkoholfritt vin för att främja övergång
från alkoholhaltiga till alkoholfria drycker.
Utskottet vill i denna fråga framhålla att beskattningen av läskedrycker,
som varit gällande sedan år 1940, inte tillkommit på grund av nykterhetspolitiska
utan av fiskala skäl. Läskedrycksskatten är således närmast att
jämställa med de särskilda varuskatterna. Frågan om läskedrycksbeskattningen
är ur principiell synpunkt berörd i utskottets till innevarande års
riksdag avgivna betänkande nr 16, som behandlar motionsyrkanden om
avskaffande av vissa punktskatter, bl. a. läskedrycksskatten. Utskottet har
i nämnda betänkande förordat, att de däri behandlade motionerna överlämnas
till allmänna skatteberedningen för beaktande, och utskottets hemställan
har godkänts av riksdagen. Med hänsyn härtill anser utskottet sig inte
böra biträda yrkandet i motionen II: 302.
I övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot de i propositionen
framlagda förslagen i vad desamma behandlas i detta betänkande.
Utskottets hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 90, i vad densamma behandlas i
detta betänkande, icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas
samt med avslag å de inbördes likalydande motionerna
I: 641 av herr Bengtson m. fl. och II: 795 av herr Rimmerfors
m. fl., I: 643 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och II: 794
av herr von Friesen m. fl. samt I: 644 av herr Virgin m. fl.
och II: 793 av herr Cassel m. fl. ävensom motionen I: 642 av
herrar Gustaf Elof sson och Yngve Nilsson samt motionen
II: 752 av herr Lundberg — måtte
1) antaga följande
19
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på
sprit och vin
Härigenom förordnas dels att 1 § samt 2 § 1 mom. förordningen den 24
maj 1957 om skatt på sprit och vin1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives, dels att rubrikerna före 2 och 5 §§ samma förordning skola
utgå, dels ock att 5—24 §§ nämnda förordning skola upphöra att gälla.
1 §-
Till staten skall enligt bestämmelserna i denna förordning erläggas omsättningsskatt
för sprit och vin.
2 §•
1 mom. Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit och
vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,
a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 30 öre för varje
hel volymprocent alkohol, dels med en procentavgift motsvarande 50 procent
av utminuteringspriset; samt
b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 2 kronor 40 öre för liter och,
såvitt avser annat vin (lättvin), av 24 öre för liter dels med en procentavgift
motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.
Utminuteringspriset utgöres —--varornas utminutering.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
De tidigare bestämmelserna skola alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden,
som hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.
2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521); samt
3) antaga följande
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven
del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
1 Senaste lydelse av 1 § samt 2 § 1 mom. se 1961:182.
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bilaga
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses
i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet
ej åtnjutes, tull utgå med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 cen
-
tiliter:
Cognac .................................................... 40: —
Armagnac, brandy och eau-de-vie............................. 36: —
Whisky .................................................... 32:_
Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......... 28: —
Vin:
Musserande: "1 2 ‘''3 4 5 6 7 8
champagne............................................. ■
annat .................................................. 10:_
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 14 volymprocent ............................ 10:_
icke överstigande 14 volymprocent........................ 6:_
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:511 av herrar Bengtson
och Per-Olof Hanson samt II: 634 av herr Wiklund m. fl.,
2) de likalydande motionerna I: 641 av herr Bengtson
m. fl. och II: 795 av herr Rimmerfors m. fl.,
3) de likalydande motionerna I: 643 av fru Hamrin-Thorell
m. fl. och II: 794 av herr von Friesen m. fl.,
4) de likalydande motionerna I: 644 av herr Virgin m. fl.
och 11:793 av herr Cassel m. fl.,
5) motionen I: 642 av herrar Gustaf Elofsson och Yngve
Nilsson,
6) motionen II: 302 av herr von Friesen och fröken Elmén,
7) motionen II: 440 av herrar Svensson i Kungälv och
Zetterberg, samt
8) motionen II: 752 av herr Lundberg,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 28 mars 1963
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1063 21
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,
fröken Ranmark, herrar Stefanson, Oscar Carlsson, Gustaf Elofsson,
Wärnberg, Lundström och Gösta Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Gustafson i Göteborg, Kärrlander, Vigelsbo*,
Engkvist, Christenson i Malmö, Magnusson i Borås, Andersson i
Essvik, fru Holmqvist, herr Forsberg och fru Kristensson.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer
Beträffande omsättningsskatten för sprit och vin m. m.
I) av herrar Stefanson och Gustafson i Göteborg, vilka bl. a. med hänsyn
till inkomstutvecklingen i samhället ansett en större skattehöjning motiverad
än den, som föreslås i propositionen, och att riksdagen därför måtte
antaga de vid motionerna I: 641 av herr Bengtson m. fl. och II: 795 av herr
Rimmerfors m. fl. fogade författningsförslagen i nedan berörda delar, innebärande
en höjning av de nuvarande priserna på spritdrycker med ungefär
25 procent och även en höjning av vinpriserna utöver förslaget i propositionen.
Utskottet hade således under punkten A) bort hemställa,
A) att riksdagen med bifall till förenämnda motioner
i denna del måtte
dels besluta att 2 § 1 mom. a) och b) förordningen den
24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin skall ha följande
lydelse:
»a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 30 öre för
varje hel volymprocent alkohol, dock minst 9 kronor, dels med eu procentavgift
motsvarande 54 procent av utminuteringspriset; samt
b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 3 kronor 60 öre för liter och,
såvitt avser annat vin (lättvin), av 48 öre för liter dels med en procentavgift
motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.»
dels ock antaga följande
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 4-75)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven
del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
Bilaga
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses
i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet
ej åtnjutes, tull utgå med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 cen
-
tiliter:
Cognac.................................................. 44: —
Armagnac, brandy och eau-de-vie.......................... 40: —
Whisky ................................................ 36: —
Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 ........ 32: —
Vin:
Musserande:
champagne.......................................... 14: —
annat .............................................. 10: —
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 14 volymprocent ........................ 11: —
icke överstigande 14 volymprocent .................... 6: —
II) av herr Gustaf Elofsson, vilken — under åberopande av innehållet
i motionen I: 642 av herrar Gustaf Elofsson och Yngve Nilsson — ansett att
utskottet under punkten A) bort hemställa,
att riksdagen i anledning av motionen I: 642 måtte
dels besluta, att 2 § 1 mom. a) förordningen den 24 maj
1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin skall ha följande
lydelse:
»a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 28 öre för
varje hel volymprocent alkohol, dels med en procentavgift motsvarande 50
procent av utminuteringspriset; samt»
dels ock avslå Kungl. Maj :ts förslag till ändring i tulltaxan
den 12 september 1958 (nr 475).
III) av herr Magnusson i Borås och fru Kristensson.
IV) av herr Lundström beträffande minimiavgiften å sprit, 9 kronor.
V) av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo och
Christenson i Malmö, vilka anfört följande:
Under senare år har frågan om en principiell omläggning av alkoholbeskattningen
aktualiserats. Sålunda har t. ex. direktören David Isaksson
framlagt ett uppmärksammat förslag om en beskattning i proportion till
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
23
berusningseffekten hos de olika dryckerna. I motionerna I: 643 av fru Hamrin-Thorell
m. fl. och II: 794 av herr von Friesen m. fl. har yrkats omedelbar
lagstiftning, som i huvudsak ansluter sig till direktören Isakssons förslag.
Även om utskottet inte visat sig vara berett att nu tillstyrka eu så genomgripande
förändring av skattesystemet på denna punkt, bör enligt vår
mening frågan skyndsamt prövas av en utredning, så att riksdagen får ett
mera fullständigt material som grund för sin bedömning. En sådan utredning
bör också söka att närmare belysa verkningarna av prishöjningar på
alkoholdrycker inte endast beträffande den allmänna konsumtionen utan
speciellt beträffande alkoholmissbrukarnas konsumtion. Därmed skulle
bättre hållpunkter vinnas för en bedömning av alkoholbeskattningens höjd
och avvägning. I motionerna 1: 641 av herr Bengtson m. fl. och II: 795 avherr
Rimmerfors m. fl. har en sådan utredning begärts.
Vi anser därför att utskottet under punkterna B 2) och 3) bort hemställa,
att riksdagen i anledning av motionerna I: 641 och II: 795
samt motionerna 1:643 och 11:794 måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om en skyndsam utredning rörande
principerna för alkoholbeskattningen med beaktande av ovan
anförda synpunkter.
Beträffande utskänkningsskatten m. m.
VI) av herrar Stefanson och Gustafson i Göteborg, vilka i denna del
dels anfört följande:
Det i propositionen redovisade materialet är på denna punkt alltför bristfälligt
för att kunna läggas till grund för ett beslut av riksdagen. 1959 års
utskänkningsutredning, som enligt finansministerns direktiv ingående prövat
denna fråga, förordade i sitt under senare delen av år 1961 avgivna betänkande
att utskänkningsskatten tills vidare bibehålies. Utredningens ställningstagande
och remissyttrandena över dess förslag i denna del har ej på
ett tillfredsställande sätt redovisats för riksdagen. Riksdagen har därför
inte blivit tillräckligt informerad rörande de olika, uppenbarligen motstridiga
synpunkter, som kan läggas på denna fråga. Utskänkningsskatten bygger
på den av riksdagen godtagna principen att någon vinst på spritutskänkningen
inte bör få förekomma. De förändringar av denna beskattning som
på grund av ändrade förhållanden kan komma i fråga bör cj beslutas utan
en noggrann prövning, som tar tillbörlig hänsyn till de nykterhetspolitiska
synpunkterna. Vi yrkar därför avslag på propositionens hemställan i denna
del.
dels ock ansett att utskottet under punkterna A 1) och 2) bort hemställa,
A 1) att riksdagen med bifall till motionerna 1:641 avherr
Bengtson in. fl. och II: 795 av herr Rimmerfors in. fl.
i denna del måtte besluta
a) att ingressen till förslaget till förordning angående ändring
i förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på
sprit och vin bort ha följande lydelse:
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1963
»Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 om
skatt på sprit och vin skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.»
b) att ordet »Skatten» i 2 § 1 mom. första ledet i Kungl.
Maj :ts förslag till förordning angående ändring i förordningen
den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin
ersättes med ordet »Omsättningsskatt».
A 2) att riksdagen med bifall till motionerna I: 641 av herr
Bengtson m. fl. och II: 795 av herr Rimmerfors m. fl. i denna
del måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om utskänkningsskattens
slopande liksom samtliga därtill anknutna förslag
och sålunda besluta bibehålla nu gällande regler på detta
område.
Beträffande beskattningen av alkoholfria drycker
VII) av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg och Christenson
i Malmö, vilka — under åberopande av innehållet i motionen II: 302 av
herr von Friesen och fröken Elmén — ansett, att utskottet under punkten
B 6) bort hemställa,
att riksdagen med bifall till nämnda motion måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning rörande
avskaffandet av skatten på läskedrycker, bordsvatten
och alkoholfritt vin.
VIII) av herrar Oscar Carlsson, Wärnberg och Engkvist.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630476
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.