Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av energiskatten på elektrisk kraft.

1963-04-18 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:31, Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av energiskatten på elektrisk kraft.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963

1

Nr 31

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om upphävande av energiskatten på elektrisk kraft.

(1 :a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 430 av herr Hagberg m. fl. och II: 525 av

herr Heckscher m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

energiskatt på elektrisk kraft från och med den 1 juli 1963 ej längre skall

utgå samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de författningsändringar

som erfordras för genomförande av motionärernas förslag;

samt

2) de likalydande motionerna I: 513 av herr Bengtson in. fl. och II: 625 av

herr Hedlund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att energiskatt

å elektrisk kraft icke må uttagas efter den 30 juni 1963».

Såvitt avser de likalydande motionerna 1: 430 och II: 525 upptar utskottet

till behandling i detta betänkande endast de i motionernas hemställan

upptagna yrkandena rörande energiskatt. Övriga i motionerna framställda

yrkanden behandlas i annat sammanhang.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 525 och II: 625.

Gällande bestämmelser

Beskattningen av elektrisk kraft regleras genom förordningen den 31 maj

1957 om allmän energiskatt, vilken förordning, såvitt gäller elkraft, trädde

i stället för elskatteförordningen av den 1 juni 1951. Med undantag för kraft,

som används av kommunikationsföretag för bandrift och liknande ändamål,

är i princip all kraftförbrukning inom landet beskattad enligt energiskatteförordningen.

Ikraftträdandet av denna förordning medförde en utvidgning

av beskattningsområdet så till vida att detalj förbrukningen av elkraft ,

som varit skattefri sedan 1952, åter beskattades.

För elektrisk kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning

av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe och beskattningsår (1

1 Uihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963

juli—30 juni) utgår skatten med 10 procent av kraftens beskattningsvärde.

För övrig kraft höjdes energiskatten genom beslut av 1958 års A-riksdag

från 5 procent till 7 procent av kraftens beskattningsvärde. Under denna

skattesats faller elektrisk kraft, som detalj distribueras för borgerliga behov,

dvs. hushålls-, jordbruks- och yrkeskonsumtionen, samt kraftförbrukningen

för gatubelysning m. m. Beskattningsvärdet är enligt energiskatteförordningen

i princip lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att

erlägga för kraften.

Skatten för elektrisk kraft erlägges av den som förbrukat kraften. Är förbrukaren

producent av kraften inlevererar han själv skatten till statsverket.

Övriga kraftförbrukare erlägger skatten till kraftleverantören samtidigt med

kraftavgifterna, varefter kraftleverantören har att redovisa och inbetala

skatten till statsverket. För energiskatten på elektrisk kraft är kontrollstyrelsen

beskattningsmyndighet.

I förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning, vilken

förordning äger tillämpning på energiskatt, stadgas att Kungl. Maj :t eller den

myndighet Kungl. Maj :t förordnar äger, när synnerliga skäl därtill är, medgiva

befrielse från eller återbetalning av skatt.

Enligt bestämmelserna i förordningen om allmän energiskatt (15—17 §§)

äger kontrollstyrelsen föreskriva de avvikelser från stadgandena om skattens

bestämmande som med hänsyn till särskilda omständigheter må finnas

påkallade, dock att skatt icke får bestämmas utgå med högre belopp än som

eljest skall följa av bestämmelserna i förordningen. Innan kontrollstyrelsen

i ärenden rörande energiskatt fattar beslut av principiell betydelse eller eljest

av större vikt skall styrelsen höra en särskild energiskattenämnd, i vilken

vid behandling av ärenden rörande energiskatt på elektrisk kraft en ledamot

skall företräda distributörerna av elektrisk kraft och där i frågor som

gäller näringslivet även detta skall vara företrätt.

Skatteinkomsten av energiskatt på elektrisk kraft är för budgetåret 1963/

64 i finansplanen beräknad till 170 milj. kronor, av vilket belopp 105 milj.

kronor kan hänföras till den s. k. borgerliga förbrukningen och 65 milj. kronor

till industriell förbrukning.

Vid förnyad inkomstberäkning har kontrollstyrelsen sedermera angivit inkomsten

för budgetåret 1963/64 till 160 milj. kronor med hänsyn till bl. a.

vissa från och med den 1 januari 1963 gällande taxesänkningar. Av nämnda

belopp beräknas 100 milj. kronor belöpa på den borgerliga förbrukningen

och 60 milj. kronor på den industriella förbrukningen.

Av den på den borgerliga förbrukningen belöpande skatten kan uppskattningsvis

40 milj. kronor hänföras till de enskilda hushållens förbrukning.

Antalet skattskyldiga för energiskatt på elektrisk kraft uppgår för närvarande

till något över 2 000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963

3

Frågans tidigare behandling

Något yrkande om avskaffande av energiskatten på elektrisk kraft i dess

helhet har icke tidigare behandlats av riksdagen. Vid 1960 års riksdag förelåg

emellertid ett motionsyrkande beträffande avveckling av energiskatten

på den s. k. borgerliga elkraftförbrukningen. I anledning härav anförde 1960

års bevillningsutskott i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 73 bl. a.

följande.

När den allmänna energiskatten infördes fr. o. m. den 1 juli 1957 motiverarades

detta med de betydande investeringsbehoven på energiområdet, bl. a. innefattande

upprustning av landsbygdens elnät. Under en femårsperiod uppskattades

investeringskostnaderna för statens del till cirka 600 milj. kr. I

årets statsverksproposition har bruttoinkomsten av energiskatten på elektrisk

kraft för borgerlig förbrukning för budgetåret 1960/61 beräknats till

90,5 milj. kr. Ett slopande av energiskatten på detalj distribuerad kraft skulle

med hänsyn till storleken av skattebortfallet äventyra finansieringen av det

investeringsprogram för energiförsörjningen, om vilket principbeslut fattades

vid 1957 års riksdag och vars genomförande får anses synnerligen angeläget.

Motionerna

Motionerna I: 430 och 11: 525. Efter att ha understrukit den allmänna varuskattens

ogynnsamma verkningar beträffande investerings- och förbrukningsvaror

framhåller motionärerna att i likhet med denna skatt leder även

energiskatten till en ökning av industriens kostnader och därmed till svårigheter

för företagen att hålla konkurrenskraftiga priser. Liksom i fråga om

varuskatten på förbrukningsartiklar sker ej heller beträffande energiskatten

någon restitution vid export eller något tillägg vid import. Samma svårigheter

som beträffande varuskatten gäller övervältringsmöjligheterna. Vilka åtgärder

som än vidtages för att utjämna skatten mellan olika branscher uppstår

snedbelastning. Skatten verkar dessutom effektivitetshämmande. Samma

skäl som anförts mot omsättningsskatten på industriens investeringsoch

förbrukningsvaror kan därför anföras mot energiskatten. Härtill kommer

att, då den allmänna energiskatten infördes 1957, den motiverades med

de betydande investeringsbehov som då förelåg på energiområdet. Dessa investeringsbehov

är nu i huvudsak tillgodosedda.

Motionärerna föreslår, att energiskatten på elkraft slopas fr. o. m. den 1

juli 1963. Delta bör ha en kostnadslättande effekt för både den större industrien

och den mindre och medelstora företagsamheten inom såväl industri

och handel som jordbruk. Enligt statsverkspropositionen beräknas denna

del av energiskatten inbringa 170 miljoner kronor för budgetåret 1903/64.

Ett avskaffande skulle emellertid inte på långt när medföra ett motsvarande

inkomstbortfall för staten (netto). Eftersom energiskatten för företagen är

eu ren omkostnad, avdrages den i sin helhet i deklarationen. För aktiolK>la
1-f

liiharuj till riksdagens protokoll 1063. 7 samt. Nr 31

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963

gens del betyder detta att inkomstskatten nedgår med halva energiskatten.

För de enskilda företagen torde effekten i genomsnitt vara mindre än 50 %

men dock betydande. Endast den del av energiskatten på elkraft som träffar

hushållen utgör en ren inkomst för staten.

Motionerna 1: 513 och 11: 625. Motionärerna framhåller med hänvisning

till den konjunkturavmattning, som inträdde under 1962, att de konjunkturstimulerande

åtgärder som vidtagits är otillräckliga för upprätthållande

av den ekonomiska aktiviteten i näringslivet. I en situation, då man måste

räkna med skärpt konkurrens på världsmarknaden, är det angeläget att

strävandena till rationalisering och effektivisering av näringslivets produktionsapparat

underlättas så långt möjligt. De i finansplanen omnämnda tendenserna

till minskade självfinansieringsmöjligheter i näringslivet är enligt

motionärernas mening oroväckande för den ekonomiska utvecklingen. Särskilt

torde mindre och medelstora företag ha känning av dessa svårigheter.

Från sådana utgångspunkter framstår det som nödvändigt att även på beskattningsområdet

åtgärder vidtages till stimulerande av aktiviteten i näringslivet.

En hård belastning för näringslivet utgör enligt motionärernas mening

energiskatten på elektrisk kraft. Elskatten kan för närvarande beräknas till

175 milj. kronor per år. Avskaffande av elskatten är en åtgärd, som i hög

grad skulle öka näringslivets expansionsmöjligheter.

De konjunkturpolitiska skälen talar otvetydigt för avskaffande av elskatten.

Skulle åtgärden medföra viss underbalansering av driftbudgeten är

detta en konsekvens som får accepteras vid en aktiv konjunkturpolitik.

Med den ökade aktivitet i näringslivet, som elskattens avskaffande medför,

torde dock statens inkomstbortfall bli väsentligt lägre än angivna 175 milj.

kronor. Om skattesänkningen skall bli bestående, måste emellertid även en

statsfinansiell bedömning på längre sikt tagas med i bilden. Motionärernas

bedömning av den statsfinansiella situationen är att den medger de utgiftsökningar,

som i motionerna förordats och samtidigt ett bestående avskaffande

av elskatten. I nuläget är det emellertid främst de konjunkturpolitiska

skälen som talar för elskattens avveckling. En åtgärd, som ökar aktiviteten

i näringslivet, måste nu anses nödvändig för tryggande av resurserna för en

fortsatt välståndsutveckling.

Utskottet

Införandet av den allmänna energiskatten år 1957 motiverades med ett

omfattande investeringsprogram på energiområdet. Programmet avsåg en

femårsperiod och upptog såsom huvudpunkter utbyggnad av atomenergiområdet,

ökad lagring av olja och bensin samt upprustning av landsbygdens

elnät. I och med att ifrågavarande investeringsbehov numera i huvudsak

är tillgodosett har de tidigare motiven för skatten försvagats. Motionärerna

i förevarande motioner har i de delar motionerna behandlas i detta betän
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963 5

kande hemställt att energibeskattningen av elektrisk kraft skall upphöra att

gälla. Som motiv anförs i motionerna bl. a. behovet av konjunkturstimulerande

åtgärder samt att beskattningen försämrar exportindustriernas möjligheter

att konkurrera på världsmarknaden ävensom att beskattningen

medför vissa snedvridande effekter.

Det i motionerna framförda yrkandet bör i första hand bedömas mot

bakgrunden av den aktuella produktionsutvecklingen och de svenska företagens

konkurrenssituation gentemot utlandet. Mot denna bakgrund är skatten

på elektrisk kraft av särskilt intresse eftersom elektrisk kraft användes

såsom energikälla i större eller mindre utsträckning inom hela produktionsapparaten.

Av denna anledning anser utskottet i likhet med motionärerna

att diskussionerna kan begränsas till att gälla skatten på elektrisk kraft (nedan

kallad el-skatten). Härtill kommer de statsfinansiella hänsynen, vilka

motiverar samma begränsning.

Den svenska industxåproduktionen företer en förhållandevis svag expansionstakt.

Den totala industriproduktionens stegring, som år 1961 uppgick

till något mer än 3 procent, sjönk år 1962 till 1,5 procent, räknat på årsgenomsnitten

i förhållande till föregående år. Den senast publicerade siffran

avseende tolvmånadersperioden januari 1962—januari 1963 visar en

oförändrad svag expansion om ca 1,5 procent. Den avmattning som inträdde

under fjolåret har således inte övervunnits utan kännetecknar i stort sett

fortfarande det rådande läget vad industriproduktionen beträffar.

Ett avskaffande av el-skatten skulle i det aktuella läget medföra en önskvärd

stimulans för produktionsutvecklingen främst genom sin direkt kostnadssänkande

verkan. Ifrågavarande beskattning utgör enligt utskottets

bedömande i nuläget en belastning för den ekonomiska utvecklingen i vårt

land.

Utskottet vill särskilt understryka vad motionärerna anfört i fråga om

el-skattens menliga inverkan på exportindustriernas konkurrensmöjligheter.

Det må framhållas, att den industriella förbrukningen av elektrisk kraft

till övervägande delen sker inom våra viktigaste exportnäringar, nämligen

inom massa- och pappersindustrin samt hos järn-, stål- och metallverken.

Inte minst i dagens läge framstår denna skatts natur av kostnadsskatt med

all tydlighet. Med den prisutveckling som de inom nämnda näringar framställda

produkterna undergått kommer skatten att stanna på de producerande

företagen.

Det synes utskottet även angeläget alt betona att el-skatten har en ur konkurrenssynpunkt

hämmande effekt i fråga om de varor som tillverkas för

försäljning inom riket, eftersom dessa varor belastas med skatt medan importvarorna

inte blir på motsvarande sätt beskattade. Detta innebär en diskriminering

av de inhemska produkterna. Den diskriminerande effekten

blir särskilt påtaglig i förhållande till flertalet europeiska länder, vilka i

överensstämmelse med även av Sverige biträdda internationella överenskommelser

avlyfter sina indirekta skatter vid export och pålägger utjämningsskatt

vid import.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963

Det kan här tillfogas att utvecklingen i utlandet går i riktning mot att undanröja

kumulativa skatter, av vilka den nuvarande el-skatten utgör en

form. Till el-skattens olägenheter hör vidare att den medför snedvridningar

mellan och inom de olika branscherna. Sistnämnda verkan sammanhänger

med el-skattens karaktär av råvaruskatt.

Den indirekta beskattningen bör över huvud taget enligt utskottets mening

ej vara så utformad att den försämrar det svenska näringslivets konkurrens”

läge.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet, att energiskatten på

elektrisk kraft bör avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1963. Utskottet finner det

härigenom uppkommande skattebortfallet — vilket, bl. a. av den anledningen

att el-skatten i väsentlig utsträckning är avdragsgill, kan beräknas bli inte

obetydligt lägre än det belopp varmed skatten upptagits i riksstaten — vara

av mindre betydelse ur samhällsekonomisk synpunkt än de återhållande

verkningar på industrins konkurrenskraft och produktionsutveckling, som

skattens bibehållande skulle medföra.

I och för sig kan det synas omotiverat att med den sålunda framförda

motiveringen befria även hushållsförbrukningen från el-skatt. Det torde dock

enligt utskottets mening vara förenat med avsevärda svårigheter att inom

vissa produktionsgrenar dra en klar gräns mellan hushållsförbrukning och

annan förbrukning. Detta gäller bl. a. i fråga om jordbruk samt hantverk och

viss småindustri. För att undvika kontrolltekniska svårigheter och eventuellt

kvarstående snedheter genom beskattningen förordar utskottet att avskaffandet

får gälla el-skatten i dess helhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte med bifall till motionerna I: 430 och

II: 525 i vad desamma avser energiskatt på elektrisk kraft

samt med bifall till motionerna 1:513 och 11:625 antaga

följande

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän

energiskatt

Härigenom förordnas dels att den första rubriken efter 5 § samt 1, 2 och

19 §§, 20 § 1 och 2 mom., 22, 32 och 34 §§ förordningen den 31 maj 1957 om

allmän energiskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels

att rubriken före 11 § samma förordning skall utgå, dels ock att 11_17 §§

och 23 § 2 mom., 24 § 2 mom. punkten f) samt 25 och 30 §§ nämnda förordning

skola upphöra att gälla.

Den första rubriken efter 5 § skall ha följande lydelse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963

7

Om andra bränslen än bensin

1 §■

Allmän energiskatt skall i enlighet med bestämmelserna i denna förordning

till staten erläggas för

a) bensin, och

b) bränsle, som angives i en vid denna förordning fogad förteckning.

2 §•

Skatt utgår---fasta bränslen.

19 §.

Vid kontrollstyrelsens---höra energiskattenämnden.

Energiskattenämnden skall utgöras av ordförande och fyra ledamöter.

Ordföranden skall vara eller hava varit domare. Av ledamöterna skall en

vara företrädare för kontrollstyrelsen och en för kommerskollegium. Av de

båda övriga ledamöterna skall den ene, beroende på om fråga är om beskattning

av fasta bränslen eller flytande bränslen, företräda handeln med fasta

bränslen eller handeln med flytande bränslen och den andre företräda allmänna

konsumentintressen. Vid behandling av ärende, som huvudsakligen

berör antingen jordbruksnäringen eller industrien eller ock handeln och

hantverket, skall sistnämnda ledamot ersättas av ledamot, som representerar

vederbörande näringsgren.

.För ordföranden--- — skall ersätta.

Ordförande, ledamöter---fyra år.

20 §.

1 mom. Anmälan för---verksamhetens påbörjande.

Om verkställd---särskilt bevis.

2 mom. Den som är registreringsskyldig enligt 6 § första stycket skall göra

anmälan för registrering senast fjorton dagar före rörelsens upptagande.

Utan hinder härav må den, som övertagit annans rörelse, bedriva densamma

under förutsättning att anmälan för registrering göres inom fjorton dagar

efter övertagandet.

22 §.

Skatt, som skall erläggas till kontrollstyrelsen, skall redovisas för bestämda

redovisningsperioder.

I fråga om skatt för bränsle är redovisningsperioden kalenderkvartal.

Kontrollstyrelsen äger — ■— — såsom redovisningsperiod.

32 §.

Den som är registrerad enligt denna förordning är pliktig att ordna sin

bokföring på sådant sätt att enligt kontrollstyrelsens beprövande kontroll

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963

möjliggöres över tillverkning, inköp och försäljning samt förbrukning i egen

rörelse av skattepliktiga bränslen.

Den som — —--att lämna.

34 §.

Om ansvar---—i skattestrafflagen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963. De tidigare bestämmelserna

skola alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden, som hänföra

sig till tiden före ikraftträdandet.

Stockholm den 18 april 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Wärnberg,

Yngve Nilsson, Kronstrand, Tage Johansson*, Hellebladh*, Sundin, Billman*

och Paul Jansson; samt

från andr a kammaren: herrar Brandt, Allard*, Gustafson i Göteborg*,

Engkvist, Asp*, Christenson i Malmö*, Darlin*, fru Holmqvist*, herrar Eriksson

i Bäckmora och von Sydow.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar John Ericsson, Wärnberg, Tage Johansson, Hellebladh, Paul

Jansson, Brandt, Allard, Engkvist, Asp och fru Holmqvist, vilka

dels anfört följande:

I samtliga förevarande motioner har hemställts att energiskatten på elektrisk

kraft skall avvecklas från och med den 1 juli 1963 med hänsyn bl. a.

till det konjunkturpolitiska läget. Motionärerna i motionerna I: 430 och II:

525 åberopar därjämte att energiskatten i likhet med den allmänna varuskatten

på industrins investerings- och förbrukningsvaror försämrar de

svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska företag. I motionerna

I: 513 och II: 625 framhålles huvudsakligen den konjunktur stimulerande

effekten av en dylik skatteaweckling.

Utskottet får erinra om att i direktiven för allmänna skatteberedningen

uttalats, att energiskatten bör ses som ett bestående element i skattesystemet

och att energiskatten utgår på praktiskt taget alla slag av energikällor.

Sammanlagt är energiskatten i finansplanen upptagen till 640 milj. kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963 9

för budgetåret 1963/64, av vilket belopp energiskatten på elektrisk kraft

kan beräknas utgöra 170 milj. kronor. En avveckling av en viss del av energiskatten

måste på längre sikt medföra förskjutningar av energiförbrukningen

från de beskattade områdena till den obeskattade sektorn på ett sätt som

icke nu kan överblickas. Energiskatten belastar de olika skatteobjekten i viss

proportion till deras energieffekt. Den föreslagna skattelättnaden skulle därför

på ett ensidigt sätt gynna den del av industrin som i huvudsak använder

elektrisk energi. Det synes utskottet olämpligt att vidtaga konjunkturstimulerande

åtgärder av denna karaktär. Utskottet finner de framförda erinringarna

beträffande den svenska industrins genom elskatten försämrade

konkurrensmöjligheter gentemot utlandet ur principiell synpunkt böra

tillmätas förhållandevis större betydelse än de konjunkturpolitiska resonemangen.

Den indirekta beskattningen bör enligt utskottets mening icke vara

så anordnad att den väsentligt försämrar den svenska industrins möjligheter

att konkurrera på exportmarknaderna. Frågan om exportindustrins

beskattning måste emellertid bedömas i samband med företagsbeskattningen

i övrigt och den hör till de problem, som företagsskatteutredningen har att

beakta. I sammanhanget må emellertid framhållas, att beskattningsmyndigheten

redan nu med stöd av bestämmelserna i 15—17 §§ energiskatteförordningen

kan, om så finnes påkallat, göra väsentliga nedsättningar av beskattningsvärdena.

Sådana nedsättningar har på el-skattens område också

ägt rum för vissa viktiga exportprodukter, bl. a. slipmassa. Exportindustrins

intressen kan således i huvudsak tillgodoses inom ramen för gällande lagstiftning.

Sammanfattningsvis får utskottet framhålla att en avveckling av energiskatten

på elektrisk kraft skulle medföra ett betydande skattebortfall och

även förskjutningar mellan de olika typerna av energikällor samtidigt som

åtgärdens konjunkturstimulerande effekt måste bedömas som oviss.

Med det anförda avstyrker utskottet de förevarande motionerna i vad de

avser energiskatt på elektrisk kraft.

dels ansett, att utskottet bort hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:430 av herr Hagberg

m. fl. och 11:525 av herr Heckscher m. fl. angående den

indirekta beskattningen av investeringsvaror, m. in. i den

mån motionerna avser energiskatt på elektrisk kraft, samt

2) de likalydande motionerna I: 513 av herr Bengtson

in. fl. och II: 625 av herr Hedlund in. fl. om upphävande av

energiskatten å elektrisk kraft,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630471

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.