Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av energiskatten på elektrisk kraft.
1963-04-18 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1963:31, Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av energiskatten på elektrisk kraft.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963
1
Nr 31
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om upphävande av energiskatten på elektrisk kraft.
(1 :a avd.)
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av
utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 430 av herr Hagberg m. fl. och II: 525 av
herr Heckscher m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
energiskatt på elektrisk kraft från och med den 1 juli 1963 ej längre skall
utgå samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de författningsändringar
som erfordras för genomförande av motionärernas förslag;
samt
2) de likalydande motionerna I: 513 av herr Bengtson in. fl. och II: 625 av
herr Hedlund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att energiskatt
å elektrisk kraft icke må uttagas efter den 30 juni 1963».
Såvitt avser de likalydande motionerna 1: 430 och II: 525 upptar utskottet
till behandling i detta betänkande endast de i motionernas hemställan
upptagna yrkandena rörande energiskatt. Övriga i motionerna framställda
yrkanden behandlas i annat sammanhang.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna II: 525 och II: 625.
Gällande bestämmelser
Beskattningen av elektrisk kraft regleras genom förordningen den 31 maj
1957 om allmän energiskatt, vilken förordning, såvitt gäller elkraft, trädde
i stället för elskatteförordningen av den 1 juni 1951. Med undantag för kraft,
som används av kommunikationsföretag för bandrift och liknande ändamål,
är i princip all kraftförbrukning inom landet beskattad enligt energiskatteförordningen.
Ikraftträdandet av denna förordning medförde en utvidgning
av beskattningsområdet så till vida att detalj förbrukningen av elkraft ,
som varit skattefri sedan 1952, åter beskattades.
För elektrisk kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning
av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe och beskattningsår (1
1 Uihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 31
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963
juli—30 juni) utgår skatten med 10 procent av kraftens beskattningsvärde.
För övrig kraft höjdes energiskatten genom beslut av 1958 års A-riksdag
från 5 procent till 7 procent av kraftens beskattningsvärde. Under denna
skattesats faller elektrisk kraft, som detalj distribueras för borgerliga behov,
dvs. hushålls-, jordbruks- och yrkeskonsumtionen, samt kraftförbrukningen
för gatubelysning m. m. Beskattningsvärdet är enligt energiskatteförordningen
i princip lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att
erlägga för kraften.
Skatten för elektrisk kraft erlägges av den som förbrukat kraften. Är förbrukaren
producent av kraften inlevererar han själv skatten till statsverket.
Övriga kraftförbrukare erlägger skatten till kraftleverantören samtidigt med
kraftavgifterna, varefter kraftleverantören har att redovisa och inbetala
skatten till statsverket. För energiskatten på elektrisk kraft är kontrollstyrelsen
beskattningsmyndighet.
I förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning, vilken
förordning äger tillämpning på energiskatt, stadgas att Kungl. Maj :t eller den
myndighet Kungl. Maj :t förordnar äger, när synnerliga skäl därtill är, medgiva
befrielse från eller återbetalning av skatt.
Enligt bestämmelserna i förordningen om allmän energiskatt (15—17 §§)
äger kontrollstyrelsen föreskriva de avvikelser från stadgandena om skattens
bestämmande som med hänsyn till särskilda omständigheter må finnas
påkallade, dock att skatt icke får bestämmas utgå med högre belopp än som
eljest skall följa av bestämmelserna i förordningen. Innan kontrollstyrelsen
i ärenden rörande energiskatt fattar beslut av principiell betydelse eller eljest
av större vikt skall styrelsen höra en särskild energiskattenämnd, i vilken
vid behandling av ärenden rörande energiskatt på elektrisk kraft en ledamot
skall företräda distributörerna av elektrisk kraft och där i frågor som
gäller näringslivet även detta skall vara företrätt.
Skatteinkomsten av energiskatt på elektrisk kraft är för budgetåret 1963/
64 i finansplanen beräknad till 170 milj. kronor, av vilket belopp 105 milj.
kronor kan hänföras till den s. k. borgerliga förbrukningen och 65 milj. kronor
till industriell förbrukning.
Vid förnyad inkomstberäkning har kontrollstyrelsen sedermera angivit inkomsten
för budgetåret 1963/64 till 160 milj. kronor med hänsyn till bl. a.
vissa från och med den 1 januari 1963 gällande taxesänkningar. Av nämnda
belopp beräknas 100 milj. kronor belöpa på den borgerliga förbrukningen
och 60 milj. kronor på den industriella förbrukningen.
Av den på den borgerliga förbrukningen belöpande skatten kan uppskattningsvis
40 milj. kronor hänföras till de enskilda hushållens förbrukning.
Antalet skattskyldiga för energiskatt på elektrisk kraft uppgår för närvarande
till något över 2 000.
bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963
3
Frågans tidigare behandling
Något yrkande om avskaffande av energiskatten på elektrisk kraft i dess
helhet har icke tidigare behandlats av riksdagen. Vid 1960 års riksdag förelåg
emellertid ett motionsyrkande beträffande avveckling av energiskatten
på den s. k. borgerliga elkraftförbrukningen. I anledning härav anförde 1960
års bevillningsutskott i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 73 bl. a.
följande.
När den allmänna energiskatten infördes fr. o. m. den 1 juli 1957 motiverarades
detta med de betydande investeringsbehoven på energiområdet, bl. a. innefattande
upprustning av landsbygdens elnät. Under en femårsperiod uppskattades
investeringskostnaderna för statens del till cirka 600 milj. kr. I
årets statsverksproposition har bruttoinkomsten av energiskatten på elektrisk
kraft för borgerlig förbrukning för budgetåret 1960/61 beräknats till
90,5 milj. kr. Ett slopande av energiskatten på detalj distribuerad kraft skulle
med hänsyn till storleken av skattebortfallet äventyra finansieringen av det
investeringsprogram för energiförsörjningen, om vilket principbeslut fattades
vid 1957 års riksdag och vars genomförande får anses synnerligen angeläget.
Motionerna
Motionerna I: 430 och 11: 525. Efter att ha understrukit den allmänna varuskattens
ogynnsamma verkningar beträffande investerings- och förbrukningsvaror
framhåller motionärerna att i likhet med denna skatt leder även
energiskatten till en ökning av industriens kostnader och därmed till svårigheter
för företagen att hålla konkurrenskraftiga priser. Liksom i fråga om
varuskatten på förbrukningsartiklar sker ej heller beträffande energiskatten
någon restitution vid export eller något tillägg vid import. Samma svårigheter
som beträffande varuskatten gäller övervältringsmöjligheterna. Vilka åtgärder
som än vidtages för att utjämna skatten mellan olika branscher uppstår
snedbelastning. Skatten verkar dessutom effektivitetshämmande. Samma
skäl som anförts mot omsättningsskatten på industriens investeringsoch
förbrukningsvaror kan därför anföras mot energiskatten. Härtill kommer
att, då den allmänna energiskatten infördes 1957, den motiverades med
de betydande investeringsbehov som då förelåg på energiområdet. Dessa investeringsbehov
är nu i huvudsak tillgodosedda.
Motionärerna föreslår, att energiskatten på elkraft slopas fr. o. m. den 1
juli 1963. Delta bör ha en kostnadslättande effekt för både den större industrien
och den mindre och medelstora företagsamheten inom såväl industri
och handel som jordbruk. Enligt statsverkspropositionen beräknas denna
del av energiskatten inbringa 170 miljoner kronor för budgetåret 1903/64.
Ett avskaffande skulle emellertid inte på långt när medföra ett motsvarande
inkomstbortfall för staten (netto). Eftersom energiskatten för företagen är
eu ren omkostnad, avdrages den i sin helhet i deklarationen. För aktiolK>la
1-f
liiharuj till riksdagens protokoll 1063. 7 samt. Nr 31
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963
gens del betyder detta att inkomstskatten nedgår med halva energiskatten.
För de enskilda företagen torde effekten i genomsnitt vara mindre än 50 %
men dock betydande. Endast den del av energiskatten på elkraft som träffar
hushållen utgör en ren inkomst för staten.
Motionerna 1: 513 och 11: 625. Motionärerna framhåller med hänvisning
till den konjunkturavmattning, som inträdde under 1962, att de konjunkturstimulerande
åtgärder som vidtagits är otillräckliga för upprätthållande
av den ekonomiska aktiviteten i näringslivet. I en situation, då man måste
räkna med skärpt konkurrens på världsmarknaden, är det angeläget att
strävandena till rationalisering och effektivisering av näringslivets produktionsapparat
underlättas så långt möjligt. De i finansplanen omnämnda tendenserna
till minskade självfinansieringsmöjligheter i näringslivet är enligt
motionärernas mening oroväckande för den ekonomiska utvecklingen. Särskilt
torde mindre och medelstora företag ha känning av dessa svårigheter.
Från sådana utgångspunkter framstår det som nödvändigt att även på beskattningsområdet
åtgärder vidtages till stimulerande av aktiviteten i näringslivet.
En hård belastning för näringslivet utgör enligt motionärernas mening
energiskatten på elektrisk kraft. Elskatten kan för närvarande beräknas till
175 milj. kronor per år. Avskaffande av elskatten är en åtgärd, som i hög
grad skulle öka näringslivets expansionsmöjligheter.
De konjunkturpolitiska skälen talar otvetydigt för avskaffande av elskatten.
Skulle åtgärden medföra viss underbalansering av driftbudgeten är
detta en konsekvens som får accepteras vid en aktiv konjunkturpolitik.
Med den ökade aktivitet i näringslivet, som elskattens avskaffande medför,
torde dock statens inkomstbortfall bli väsentligt lägre än angivna 175 milj.
kronor. Om skattesänkningen skall bli bestående, måste emellertid även en
statsfinansiell bedömning på längre sikt tagas med i bilden. Motionärernas
bedömning av den statsfinansiella situationen är att den medger de utgiftsökningar,
som i motionerna förordats och samtidigt ett bestående avskaffande
av elskatten. I nuläget är det emellertid främst de konjunkturpolitiska
skälen som talar för elskattens avveckling. En åtgärd, som ökar aktiviteten
i näringslivet, måste nu anses nödvändig för tryggande av resurserna för en
fortsatt välståndsutveckling.
Utskottet
Införandet av den allmänna energiskatten år 1957 motiverades med ett
omfattande investeringsprogram på energiområdet. Programmet avsåg en
femårsperiod och upptog såsom huvudpunkter utbyggnad av atomenergiområdet,
ökad lagring av olja och bensin samt upprustning av landsbygdens
elnät. I och med att ifrågavarande investeringsbehov numera i huvudsak
är tillgodosett har de tidigare motiven för skatten försvagats. Motionärerna
i förevarande motioner har i de delar motionerna behandlas i detta betän
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963 5
kande hemställt att energibeskattningen av elektrisk kraft skall upphöra att
gälla. Som motiv anförs i motionerna bl. a. behovet av konjunkturstimulerande
åtgärder samt att beskattningen försämrar exportindustriernas möjligheter
att konkurrera på världsmarknaden ävensom att beskattningen
medför vissa snedvridande effekter.
Det i motionerna framförda yrkandet bör i första hand bedömas mot
bakgrunden av den aktuella produktionsutvecklingen och de svenska företagens
konkurrenssituation gentemot utlandet. Mot denna bakgrund är skatten
på elektrisk kraft av särskilt intresse eftersom elektrisk kraft användes
såsom energikälla i större eller mindre utsträckning inom hela produktionsapparaten.
Av denna anledning anser utskottet i likhet med motionärerna
att diskussionerna kan begränsas till att gälla skatten på elektrisk kraft (nedan
kallad el-skatten). Härtill kommer de statsfinansiella hänsynen, vilka
motiverar samma begränsning.
Den svenska industxåproduktionen företer en förhållandevis svag expansionstakt.
Den totala industriproduktionens stegring, som år 1961 uppgick
till något mer än 3 procent, sjönk år 1962 till 1,5 procent, räknat på årsgenomsnitten
i förhållande till föregående år. Den senast publicerade siffran
avseende tolvmånadersperioden januari 1962—januari 1963 visar en
oförändrad svag expansion om ca 1,5 procent. Den avmattning som inträdde
under fjolåret har således inte övervunnits utan kännetecknar i stort sett
fortfarande det rådande läget vad industriproduktionen beträffar.
Ett avskaffande av el-skatten skulle i det aktuella läget medföra en önskvärd
stimulans för produktionsutvecklingen främst genom sin direkt kostnadssänkande
verkan. Ifrågavarande beskattning utgör enligt utskottets
bedömande i nuläget en belastning för den ekonomiska utvecklingen i vårt
land.
Utskottet vill särskilt understryka vad motionärerna anfört i fråga om
el-skattens menliga inverkan på exportindustriernas konkurrensmöjligheter.
Det må framhållas, att den industriella förbrukningen av elektrisk kraft
till övervägande delen sker inom våra viktigaste exportnäringar, nämligen
inom massa- och pappersindustrin samt hos järn-, stål- och metallverken.
Inte minst i dagens läge framstår denna skatts natur av kostnadsskatt med
all tydlighet. Med den prisutveckling som de inom nämnda näringar framställda
produkterna undergått kommer skatten att stanna på de producerande
företagen.
Det synes utskottet även angeläget alt betona att el-skatten har en ur konkurrenssynpunkt
hämmande effekt i fråga om de varor som tillverkas för
försäljning inom riket, eftersom dessa varor belastas med skatt medan importvarorna
inte blir på motsvarande sätt beskattade. Detta innebär en diskriminering
av de inhemska produkterna. Den diskriminerande effekten
blir särskilt påtaglig i förhållande till flertalet europeiska länder, vilka i
överensstämmelse med även av Sverige biträdda internationella överenskommelser
avlyfter sina indirekta skatter vid export och pålägger utjämningsskatt
vid import.
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963
Det kan här tillfogas att utvecklingen i utlandet går i riktning mot att undanröja
kumulativa skatter, av vilka den nuvarande el-skatten utgör en
form. Till el-skattens olägenheter hör vidare att den medför snedvridningar
mellan och inom de olika branscherna. Sistnämnda verkan sammanhänger
med el-skattens karaktär av råvaruskatt.
Den indirekta beskattningen bör över huvud taget enligt utskottets mening
ej vara så utformad att den försämrar det svenska näringslivets konkurrens”
läge.
Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet, att energiskatten på
elektrisk kraft bör avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1963. Utskottet finner det
härigenom uppkommande skattebortfallet — vilket, bl. a. av den anledningen
att el-skatten i väsentlig utsträckning är avdragsgill, kan beräknas bli inte
obetydligt lägre än det belopp varmed skatten upptagits i riksstaten — vara
av mindre betydelse ur samhällsekonomisk synpunkt än de återhållande
verkningar på industrins konkurrenskraft och produktionsutveckling, som
skattens bibehållande skulle medföra.
I och för sig kan det synas omotiverat att med den sålunda framförda
motiveringen befria även hushållsförbrukningen från el-skatt. Det torde dock
enligt utskottets mening vara förenat med avsevärda svårigheter att inom
vissa produktionsgrenar dra en klar gräns mellan hushållsförbrukning och
annan förbrukning. Detta gäller bl. a. i fråga om jordbruk samt hantverk och
viss småindustri. För att undvika kontrolltekniska svårigheter och eventuellt
kvarstående snedheter genom beskattningen förordar utskottet att avskaffandet
får gälla el-skatten i dess helhet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte med bifall till motionerna I: 430 och
II: 525 i vad desamma avser energiskatt på elektrisk kraft
samt med bifall till motionerna 1:513 och 11:625 antaga
följande
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän
energiskatt
Härigenom förordnas dels att den första rubriken efter 5 § samt 1, 2 och
19 §§, 20 § 1 och 2 mom., 22, 32 och 34 §§ förordningen den 31 maj 1957 om
allmän energiskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels
att rubriken före 11 § samma förordning skall utgå, dels ock att 11_17 §§
och 23 § 2 mom., 24 § 2 mom. punkten f) samt 25 och 30 §§ nämnda förordning
skola upphöra att gälla.
Den första rubriken efter 5 § skall ha följande lydelse.
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963
7
Om andra bränslen än bensin
1 §■
Allmän energiskatt skall i enlighet med bestämmelserna i denna förordning
till staten erläggas för
a) bensin, och
b) bränsle, som angives i en vid denna förordning fogad förteckning.
2 §•
Skatt utgår---fasta bränslen.
19 §.
Vid kontrollstyrelsens---höra energiskattenämnden.
Energiskattenämnden skall utgöras av ordförande och fyra ledamöter.
Ordföranden skall vara eller hava varit domare. Av ledamöterna skall en
vara företrädare för kontrollstyrelsen och en för kommerskollegium. Av de
båda övriga ledamöterna skall den ene, beroende på om fråga är om beskattning
av fasta bränslen eller flytande bränslen, företräda handeln med fasta
bränslen eller handeln med flytande bränslen och den andre företräda allmänna
konsumentintressen. Vid behandling av ärende, som huvudsakligen
berör antingen jordbruksnäringen eller industrien eller ock handeln och
hantverket, skall sistnämnda ledamot ersättas av ledamot, som representerar
vederbörande näringsgren.
.För ordföranden--- — skall ersätta.
Ordförande, ledamöter---fyra år.
20 §.
1 mom. Anmälan för---verksamhetens påbörjande.
Om verkställd---särskilt bevis.
2 mom. Den som är registreringsskyldig enligt 6 § första stycket skall göra
anmälan för registrering senast fjorton dagar före rörelsens upptagande.
Utan hinder härav må den, som övertagit annans rörelse, bedriva densamma
under förutsättning att anmälan för registrering göres inom fjorton dagar
efter övertagandet.
22 §.
Skatt, som skall erläggas till kontrollstyrelsen, skall redovisas för bestämda
redovisningsperioder.
I fråga om skatt för bränsle är redovisningsperioden kalenderkvartal.
Kontrollstyrelsen äger — ■— — såsom redovisningsperiod.
32 §.
Den som är registrerad enligt denna förordning är pliktig att ordna sin
bokföring på sådant sätt att enligt kontrollstyrelsens beprövande kontroll
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963
möjliggöres över tillverkning, inköp och försäljning samt förbrukning i egen
rörelse av skattepliktiga bränslen.
Den som — —--att lämna.
34 §.
Om ansvar---—i skattestrafflagen.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963. De tidigare bestämmelserna
skola alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden, som hänföra
sig till tiden före ikraftträdandet.
Stockholm den 18 april 1963
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Wärnberg,
Yngve Nilsson, Kronstrand, Tage Johansson*, Hellebladh*, Sundin, Billman*
och Paul Jansson; samt
från andr a kammaren: herrar Brandt, Allard*, Gustafson i Göteborg*,
Engkvist, Asp*, Christenson i Malmö*, Darlin*, fru Holmqvist*, herrar Eriksson
i Bäckmora och von Sydow.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar John Ericsson, Wärnberg, Tage Johansson, Hellebladh, Paul
Jansson, Brandt, Allard, Engkvist, Asp och fru Holmqvist, vilka
dels anfört följande:
I samtliga förevarande motioner har hemställts att energiskatten på elektrisk
kraft skall avvecklas från och med den 1 juli 1963 med hänsyn bl. a.
till det konjunkturpolitiska läget. Motionärerna i motionerna I: 430 och II:
525 åberopar därjämte att energiskatten i likhet med den allmänna varuskatten
på industrins investerings- och förbrukningsvaror försämrar de
svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska företag. I motionerna
I: 513 och II: 625 framhålles huvudsakligen den konjunktur stimulerande
effekten av en dylik skatteaweckling.
Utskottet får erinra om att i direktiven för allmänna skatteberedningen
uttalats, att energiskatten bör ses som ett bestående element i skattesystemet
och att energiskatten utgår på praktiskt taget alla slag av energikällor.
Sammanlagt är energiskatten i finansplanen upptagen till 640 milj. kronor
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963 9
för budgetåret 1963/64, av vilket belopp energiskatten på elektrisk kraft
kan beräknas utgöra 170 milj. kronor. En avveckling av en viss del av energiskatten
måste på längre sikt medföra förskjutningar av energiförbrukningen
från de beskattade områdena till den obeskattade sektorn på ett sätt som
icke nu kan överblickas. Energiskatten belastar de olika skatteobjekten i viss
proportion till deras energieffekt. Den föreslagna skattelättnaden skulle därför
på ett ensidigt sätt gynna den del av industrin som i huvudsak använder
elektrisk energi. Det synes utskottet olämpligt att vidtaga konjunkturstimulerande
åtgärder av denna karaktär. Utskottet finner de framförda erinringarna
beträffande den svenska industrins genom elskatten försämrade
konkurrensmöjligheter gentemot utlandet ur principiell synpunkt böra
tillmätas förhållandevis större betydelse än de konjunkturpolitiska resonemangen.
Den indirekta beskattningen bör enligt utskottets mening icke vara
så anordnad att den väsentligt försämrar den svenska industrins möjligheter
att konkurrera på exportmarknaderna. Frågan om exportindustrins
beskattning måste emellertid bedömas i samband med företagsbeskattningen
i övrigt och den hör till de problem, som företagsskatteutredningen har att
beakta. I sammanhanget må emellertid framhållas, att beskattningsmyndigheten
redan nu med stöd av bestämmelserna i 15—17 §§ energiskatteförordningen
kan, om så finnes påkallat, göra väsentliga nedsättningar av beskattningsvärdena.
Sådana nedsättningar har på el-skattens område också
ägt rum för vissa viktiga exportprodukter, bl. a. slipmassa. Exportindustrins
intressen kan således i huvudsak tillgodoses inom ramen för gällande lagstiftning.
Sammanfattningsvis får utskottet framhålla att en avveckling av energiskatten
på elektrisk kraft skulle medföra ett betydande skattebortfall och
även förskjutningar mellan de olika typerna av energikällor samtidigt som
åtgärdens konjunkturstimulerande effekt måste bedömas som oviss.
Med det anförda avstyrker utskottet de förevarande motionerna i vad de
avser energiskatt på elektrisk kraft.
dels ansett, att utskottet bort hemställa,
att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:430 av herr Hagberg
m. fl. och 11:525 av herr Heckscher m. fl. angående den
indirekta beskattningen av investeringsvaror, m. in. i den
mån motionerna avser energiskatt på elektrisk kraft, samt
2) de likalydande motionerna I: 513 av herr Bengtson
in. fl. och II: 625 av herr Hedlund in. fl. om upphävande av
energiskatten å elektrisk kraft,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630471
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.