Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om trafikomläggningsskatt jämte i ämnet väckta motioner.

1963-05-03 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:34, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om trafikomläggningsskatt jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 dr 1963

1

Nr 34

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om trafikomläggningsskatt

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 15 februari 1963 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 59, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

om trafikomläggningsskatt.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I anslutning till proposition om övergång till högertrafik framlägges förslag

till förordning om den trafikomläggningsskatt, varmed kostnaderna för

den föreslagna trafikreformen skall bestridas.

Trafikomläggningsskatten föreslås utgå under vart och ett av budgetåren

1963/64—1966/67. Skatten skall enligt förslaget erläggas för registrerade motorfordon,

däremot inte för mopeder eller traktorer. De årliga skattebeloppen

föreslås bli 20 kronor för motorcykel, 40 kronor för mindre personbil,

75 kronor för medelstor personbil samt 100 kronor för större personbil, lastbil

och buss. Uppbörd av skatten avses ske i samband med den ordinarie bilskatteuppbörden.

Trafikomläggningsskatten beräknas sammanlagt ge omkring 400 miljoner

kronor, varav omkring 90 miljoner kronor under budgetåret 1963/64.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

| Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963

Förslag

till

Förordning

om trafikomläggningsskatt

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Under åren 1964—1967 skall i enlighet med bestämmelserna i denna förordning

till staten erläggas särskild skatt för motorfordon (trafikomläggningsskatt).

2 §.

Skattepliktiga enligt denna förordning äro för visst år de motorfordon, som

vid årets början finnas upptagna i bilregister eller vid denna tidpunkt i avbidan

på registrering användas i trafik lika med registrerade fordon, ävensom

motorfordon, vilka under månaderna oktober, november eller december

närmast föregående år från bilregister överförts till samt vid nämnda

tidpunkt kvarstå i bilreservregister.

Att i vissa fall trafikomläggningsskatt skall erläggas för motorfordon, vilket

icke blivit infört i bilregister ehuru det bort här i riket registreras, följer

av vad nedan i 10 § stadgas.

Uttrycket motorfordon användes i denna förordning i samma betydelse

som i vägtrafikförordningen.

3 §•

Skatteplikt enligt denna förordning föreligger icke för motorfordon som

vid den i 2 § angivna tidpunkten eller, i fråga om reservuegistrerat fordon,

vid överföringen till bilreservregister är jämlikt 2 § första eller andra stycket

förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt frikallat från skatteplikt

enligt sistnämnda förordning.

4 §•

Skattskyldig för fordon är för visst år den, som vid årets början är eller

bort vara i bilregister eller bilreservregister antecknad såsom ägare av fordonet.

Åvilar skattskyldighet för ett fordon flera som samfällt ägare av fordonet,

skola de svara för skattens erläggande en för alla och alla för en.

5 §•

Trafikomläggningsskatt skall för varje år erläggas med följande belopp:

a) för motorcykel tjugo kronor;

b) för personbil, vars tjänstevikt ej överstiger ettusenetthundra kilogram,

fyrtio kronor;

c) för personbil, vars tjänstevikt överstiger ettusenetthundra men icke

ettusenfemhundra kilogram, sjuttiofem kronor; samt

d) för annat motorfordon etthundra kronor.

Skatten skall bestämmas med hänsyn till fordonets beskaffenhet sådan

denna vid den i 2 § angivna tidpunkten är registrerad eller bort vara registrerad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3b år 1963

3

6 §•

Debitering av trafikomläggningsskatt skall ske hos vederbörande länsstyrelse

i de för länet förda fordonsregistren.

7 §•

Kvitto å trafikomläggningsskatt, som senast erlagts för visst fordon, skall

under färd medföras i fordonet och på tillsägelse av polisman uppvisas för

denne.

8 §.

Fordon, för vilket trafikomläggningsskatt ej blivit behörigen erlagd, må

icke brukas.

9 §•

Den som brukar motorfordon i strid mot stadgandet i 8 § dömes till dagsböter.

Den som eljest brukar enligt denna förordning skattepliktigt fordon och ej

på begäran av polisman företer kvitto, vilket enligt 7 § skall medföras i fordonet,

dömes till böter, högst femtio kronor. Visar den, som ertappats med

att under färd icke hava medfört vederbörligt kvitto, senast tredje söckendagen

därefter hos vederbörande åklagare, att han vid tiden för förseelsen

innehade sådant kvitto, och giva omständigheterna vid handen, att förseelsen

haft sin grund endast i ett tillfälligt förbiseende, skall ej dömas till ansvar.

Har förseelse, varom i första stycket sägs, skett med ägarens vetskap, dömes

även han till straff, som där stadgas. Brukades fordonet av någon, vilken

enligt 6 eller 7 § lagen angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik

är ansvarig för skada till följd av trafik med fordonet, dömes

han till ansvar i ägarens ställe.

Där den, mot vilken åtal väckts för förseelse varom stadgas i denna förordning,

därefter fortsätter sitt brottsliga förfarande, skall som särskilt brott

anses vad han förbrutit före varje åtal.

10 §.

Dömes ägare av motorfordon, enligt vad därom är särskilt stadgat, till

ansvar för att fordonet tagits i bruk, innan det registrerats och försetts med

registreringsskylt, eller för att han underlåtit föreskriven anmälan till fordonsregister

eller i sådan anmälan lämnat veterligen oriktig uppgift, skall

han tillika förpliktas att utgiva den skatt för fordonet, som undandragits

genom detta förfarande.

11 §•

I fråga om besvär över beslut rörande trafikomläggningsskatt skall i tilllämpliga

delar gälla vad i motsvarande hänseende är stadgat rörande automobilskatt.

12 §.

Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj :t förordnar äger, när synnerliga

skäl äro därtill, helt eller delvis medgiva befrielse från eller återbetalning

av skatt enligt denna förordning. Vad i 11 § sägs om besvär skall

icke gälla beslut, vilket meddelas med stöd av förordnande som nu sagts.

13 §.

Kungl. Maj :t äger utfärda de föreskrifter, som fordras för tillämpning av

denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

liihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Ni 34

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 603 av herr Jonasson m. fl. samt II: 745

av herrar Johansson i Dockered och Björkänge, vari hemställts, »att riksdagen

måtte avslå propositionen nr 59 angående trafikomläggningsskatt på

motorfordon»;

II) de likalydande motionerna 1:604 av herr Ernst Olsson in. fl. och II:

747 av herr Svensson i Vä m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj :ts förslag om särskild trafikomläggningsskatt på motorfordon»;
III)

de likalydande motionerna 1:613 av herr Per Petersson och II: 763

av fru Boman, vari hemställts, att riksdagen måtte antaga det vid propositionen

nr 59 fogade förslaget till förordning om trafikomläggningsskatt med

den ändringen, att 5 § erhåller följande lydelse.

5 §•

Trafikomläggningsskatt skall för varje år erläggas med följande belopp:

a) för motorcykel tjugo kronor; samt

b) för annat motorfordon fyrtio kronor.

Skatten skall bestämmas med hänsyn till fordonets beskaffenhet sådan

denna vid den i 2 § angivna tidpunkten är registrerad eller bort vara registrerad.

IV) de likalydande motionerna 1:614 av herr Sveningsson m. fl. och II:

762 av herr Bohman m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga det

vid propositionen nr 59 fogade förslaget till förordning om trafikomläggningsskatt

med den ändringen, att 5 § erhåller följande lydelse.

5 §•

Trafikomläggningsskatt skall för varje år erläggas med följande belopp:

a) för motorcykel tjugo kronor; samt

b) för annat motorfordon femtio kronor.

Skatten skall bestämmas med hänsyn till fordonets beskaffenhet sådan

denna vid den i 2 § angivna tidpunkten är registrerad eller bort vara registrerad;
V)

de likalydande motionerna I: 615 av herr Åkesson m. fl. och II: 765 av

herr Hamrin i Jönköping m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj :ts proposition nr 59 måtte

1) avslå propositionen,

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära nytt förslag om finansiering av

omläggningen till högertrafik innefattande att 200 milj. kr. skall uttagas

som allmänna skattemedel åren 1964—1965 och att 200 milj. kr. skall uttagas

genom fordonsskatt åren 1966—1967, samt

3) uttala att de extra skatter som beslutas för finansieringen av trafikomläggningen

inte skall bli bestående utöver den för finansieringen avsedda

och nödvändiga tiden»;

VI) motionen I: 600 av herr Ferdinand Nilsson m. fl., vari hemställts,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963

5

1) att riksdagen måtte avslå i propositionerna nr 58 och nr 59 framlagda

förslag om extrabeskattning av bilar, motorcyklar, lastbilar och bussar,

2) att, för den händelse riksdagen skulle besluta bifalla förslag om övergång

till s. k. högertrafik (propositionen nr 58) och att detta skall betalas

av bilmedel, medlen härför liksom för i samband härmed ökat behov av

förbättrat vägväsende måtte av riksdagen för varje år anvisas av automobilskattemedel,

samt

3) att utöver årligen inflytande bilskattemedel automobilskattefondens

per den 30 juni 1963 till ca 953 milj. kr. beräknade medel därvid måtte i

erforderlig utsträckning tagas i anspråk;

VII) motionen II: 731 av herrar Braconier och Palm, vari hemställts, »att

riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 58 måtte besluta

att övergången till högertrafik finansieras genom ianspråktagande av överskottet

på automobilskattemedlens specialbudget och alt således någon särskilt

trafikomläggningsskatt inte skall uttagas»;

VIII) motionen II: 733 av herrar Braconier och Palm, vari hemställts, »att

riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts i propositionen nr 59 framlagda förslag

till förordning om trafikomläggningsskatt»;

IX) motionen II: 734 av herr Börjesson i Falköping, vari hemställts, »att

riksdagen måtte avslå propositionen nr 59 angående trafikomläggningsskatt»;
X)

motionen II: 741 av herr Persson i Heden, vari hemställts, »att riksdagen

måtte avslå propositionen nr 59»;

XI) motionen II: 744 av herr Hagberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 59»;

XII) motionen II: 746 av herr Magnusson i Nennesholm, vari hemställts,

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om särskild trafikomläggningsskatt

på motorfordon»;

XIII) motionen II: 761 av herrar Asp och Sundelin, vari hemställts, »att

riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts propositioner nr 58 och 59 måtte besluta

att trafikomläggningsskatten under åren 1964—1967 skall utgå med

50 kronor per år och registrerat motorfordon»;

XIV) motionen II: 764 av fru Eriksson i Stockholm m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 59»; ävensom
XV)

motionen II: 766 av herrar Magnusson i Borås och Nilsson i Göingegården,

vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition

nr 59».

Den ovan under VI) upptagna motionen 1:600 har hänvisats till bevillningsutskottet

i vad densamma avser trafikomläggningsskatt och i övrigt

till statsutskottet.

Motionen II: 731 under VII) här ovan, vilken endast avser finansieringen

av trafikomläggningen, har hänvisats till lagutskott men upptages av utskottet

till behandling i detta betänkande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna 1:600, 1:613, 11:733 (11:731), 11:734

(It: 732), II: 741 (II: 740), II: 744 (II: 742), II: 745 (II: 730), II: 746, II: 747,

II: 761, II: 762, II: 764 (II: 755), II: 765 och II: 766.

I inom parentes upptagen motion återfinnes motiveringen till yrkandet

i den närmast dessförinnan angivna motionen.

Den grundläggande motiveringen till förslaget om finansieringen av trafikomläggningen

återfinnes i propositionen nr 58 å s. 24—28 samt s. 42—44.

Sistnämnda proposition har såvitt avser medelsanvisning hänvisats till statsutskottet

och i övrigt till lagutskott för behandling i tredje lagutskottet.

Rörande motiveringen för det i propositionen nr 59 framlagda förslaget

hänvisar utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 4.

Förordningen om trafikomläggningsskatt, s. 4—6.

Departementschefens hemställan, s. 6.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Motiveringen för avslagsyrkandet i motionerna I: 603 och II: 745 återfinnes

i den i anledning av propositionen nr 58 väckta motionen II: 730. I sistnämnda

motion, vari hemställes om avslag å propositionen nr 58, anföres

bl. a. följande. Det kan inte bestridas, att oenhetlighet i trafikriktningen

föranleder trafikolyckor. Utländska bilister, som är ovana vid vår vänstertrafik,

orsakar sålunda trafikolyckor på våra vägar, liksom svenska bilister

gör det på utländska vägar med högertrafik. Detta måste emellertid avvägas

mot de speciella olycksrisker, som en övergång till högertrafik innebär. Någon

egentlig prövning av de speciella trafikriskerna har inte föregått det

nu framlagda förslaget till trafikomläggning. Den år 1960 tillsatta utredningen

har endast prövat frågan om kostnaderna för övergång till högertrafik

men inte huruvida en trafikomläggning bör äga rum. Det synes därför

inte finnas bärande grund för beslut om en trafikomläggning, som blir

synnerligen kostsam och som otvivelaktigt kommer att medföra ökad olycksfrekvens

i trafiken. Om en övergång till högertrafik förr eller senare skulle

befinnas nödvändig, måste reformen under alla förhållanden föregås av en

väsentlig upprustning och förbättring av vägstandarden.

I motionerna I: 604 och II: 747 framhålles bl. a., att högertrafikreformen

leder till framtida nytta för alla grupper av befolkningen. Finansieringen

av reformen synes därför böra utformas i överensstämmelse härmed. Av den

undersökning, som 1960 års utredning företog, framgår att omläggningen

av busstrafiken beräknas svara för drygt 50 procent av de totala kostnaderna

och omläggningen av spårvägstrafiken i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Norrköping och Hälsingborg för cirka 15 procent. Huvudparten av kostna
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3b år 11)63 7

derna gäller alltså de kollektiva kommunikationsmedlen, som givetvis i realiteten

är av mindre intresse för bilisterna i allmänhet än för övriga trafikantgrupper.

Om flertalet övriga utgiftsposter i sammanhanget kan konstateras,

att de inte avser motorfordonsägarna i större utsträckning än andra

grupper.

Den föreslagna trafikomläggningsskatten innebär, att motorfordonsägarna

skulle få svara för kostnader, som till huvuddelen avser andra grupper

av trafikanter, nämligen buss- och sparvägspassagerarna. En sådan ordning

synes inte rimlig. En trafikomläggning, som måste anses vara till nytta för

hela befolkningen, bör enligt motionärernas mening finansieras på vanligt

sätt över den allmänna statsbudgeten.

Motionärerna i motionerna 1:613 och II: 763 anser sig inte kunna godtaga

departementschefens förslag till finansiering av trafikomläggningen

genom en högre avgift för tyngre fordon, till vilken grupp praktiskt taget

all yrkestrafik hör. Över huvud taget torde sambandet mellan fordonsvikt

och differentierad avgift per fordon för finansiering av övergången till högertrafik

ej gå att sakligt motivera. Med hänsyn till önskemålet om lika avgift

för alla bilar och bussar samt osäkerheten om de slutliga kostnaderna

för omläggningen till högertrafik föreslår motionärerna, att årsavgiften för

alla bilar och bussar, som enligt propositionen skall avgiftsbeläggas, fastställes

till 40 kr. under fyra år och att den eventuella slutliga kostnadstäckningen

sker av automobilskattemedel.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 61b och 11: 762 anföres i huvudsak

följande. Vid de överläggningar som förekom mellan företrädare för de demokratiska

partierna i december månad 1962 uppnåddes enighet om att leformen

skulle finansieras genom eu temporär extra beskattning av bilismen.

Härigenom skapades förutsättningar för reformens snara genomförande.

Det förslag som diskuterades vid detta tillfälle och som också godtogs av

högerpartiet omfattade en generell beskattning med 50 kr. per fordon och

är under fyra år. För motorcyklar skulle uttas en skatt på 20 kr. per år

under motsvarande tid. Genom det schablonmässiga uttaget maikerades att

intet försök gjorts till avvägning efter bärkraft. En skatt på 50 kr. per år

under en fyraårsperiod för alla, oavsett fordonets storlek, underströk karaktären

av en tillfällig och solidarisk uppoffring från bilisterna för genomförandet

av en angelägen reform.

Kung]. Maj :t har emellertid frångått den i höstas presenterade lin jen och

förordar nu i stället en differentierad skatt. Därmed har Kungl. Maj:t gjort

eu avvägning, som enligt motionärernas mening varken är eller kan bli

rättvis och sakligt motiverad. Några sakliga motiv kan således inte åberopas

för en högre beskattning av den tyngre trafiken. Den relativt sett stöno

förslitning av vägbanan, som brukar anföras som skäl för att den tunga tialiken

skall drabbas av eu högre motorfordonsskatt, kan givetvis inte åberopas

i detta fall. Inte heller kan den tunga trafiken anses ha större ansvar

för eller behov av eu högertrafikreform än andra trafikantgrupper. Varför

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963

den större personbilen skall belastas med en nära dubbelt så hög avgift som

den mindre vid finansieringen av en trafiksäkerhetsreform som berör alla

medborgare kan lika litet motiveras. Några sociala motiv kan icke heller åberopas,

eftersom inte sällan de lägre inkomsttagarnas bilbestånd består av begagnade

fordon oavsett storlek.

Motionärerna föreslår för sin del en generell beskattning om 50 kr. för

varje registrerat motorfordon med undantag av motorcyklar, som bör beskattas

med 20 kr., och mopeder och traktorer, som över huvud inte bör

beskattas, allt i enlighet med de riktlinjer som diskuterades vid de nämnda

partiöverläggningarna i december 1962.

I motionerna I: 615 och II: 765 framhålles att de skäl, som anförts för att

motoi tordonsägarna skall bära hela kostnaden för omläggningen till högertrafik,

inte är övertygande. Ett av skälen för övergång till högertrafik är

visserligen den starka tillväxten av bilbeståndet i vårt land. Men andra skäl

är av helt annan natur. Det internationella perspektiv, som anläggs på tratikomläggningen,

kan snarast motivera att omläggningen betraktas som en

allmän samhällelig angelägenhet och därför bör bekostas med allmänna

skattemedel. Uppenbarligen måste eu avvägning av för- och nackdelar med

olika finansieringssystem ske. Mot att bilismen skall bära hela bördan kan

anföras att vissa kostnader för trafikomläggningen, t. ex. kostnaderna för

spårvägarnas del, inte kan bokföras på bilismens konto. Man bör vidare beakta,

att inotorfordonsägarna blivit hårt drabbade av ökade skatter och

höjda trafikförsäkringspremier under den senaste tiden. Vid den avvägning,

som motionärerna sålunda gjort, har de kommit till det resultatet, att hälften

av kostnaderna för trafikomläggningen bör belasta inotorfordonsägarna

och hälften allmänheten genom allmänna skattemedel. Trafikomläggningen

bör därför enligt motionärernas mening finansieras genom att 200 milj. kr.

uttages av allmänna skattemedel åren 1964—1965 och 200 milj. kr. genom

fordonsskatt åren 1966—1967. Det måste därvid noga tillses att den ökade

skattebelastning, som härigenom kommer till stånd, inte blir bestående

utöver den angivna tiden.

Som motivering för yrkandena i motionen 1: 600 anföres i huvudsak följande.

Starka och berättigade tvivel kan resas mot att högertrafikens införande

skulle höra till de »nödiga och nyttiga» reformerna. En överväldigande

folkmening har också genom folkomröstning för få år sedan uttalat

sig däremot. Vidare tramhålles, att bilismen redan nu är underkastad eu

betydande beskattning, som dessutom nyligen höjts genom ökad skatt på

bensin och brännolja. Betydande belopp är även fonderade genom avsättning

till budgetregleringsfondens konto för automobilskattemedel. I årets

stats^erksproposition uppges att fonden per den 30 juni 1962 uppgick till

722 milj. kr. samt att behållningen per den 30 juni 1963 beräknas ha stigit

till ca 953 milj. kr. Det synes motionärerna även uppenbart att kostnaderna

för vägväsendet behöver ökas avsevärt, om en trafikreform av här avsedd

omfattning skulle komma till stånd.

Att am ända belopp, som kan befaras åtskilligt överskrida 400 milj. kr.,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1063 9

på en så föga välmotiverad reform som en övergång till högertrafik måste

enligt motionärernas mening väcka de starkaste betänklighetei. Av principiella

skäl och med hänsyn till storleken av fonderade bilskattemedel är det

heller inte motiverat att ytterligare öka en redan hög beskattning av motortrafiken.

Resurserna på detta område är redan så stora, att de torde räcka

även för en betydande förstärkning av vägväsendet därutöver.

Motiveringen för avslagsyrkandet i motionen II: 733 återfinnes i den i anledning

av propositionen nr 58 väckta motionen II: 731, vari bl. a. anföres

följande. En särbeskattning av bilismen kan i och för sig ge anledning till

tveksamhet, eftersom det här gäller en åtgärd, som har betydelse för samhällslivet

i dess helhet. Då emellertid övergången till högertrafrik torde bli

till största nytta för bilismen, synes principen till nöds kunna godtagas. Darmed

är dock inte sagt att en särskild trafikomläggningsskatt behöver uttagas.

Sedan flera år tillbaka föreligger ett betydande överskott på automobilskattemedlens

specialbudget, vilket innebär att skatteuttaget varit stöne än

det sammanlagda belopp som anvisats för vägändamål. Vid sistförflutna

budgetårsskifte uppgick detta överskott till närmare 687 milj. kr. Utrymme

föreligger således att utan ytterligare pålagor på bilismen finansiera trafikomläggningen

inom specialbudgetens ram.

I motionen II: 734 hemställes om avslag på förslaget till trafikomläggningsskatt

under åberopande av motiveringen i den i anledning av propositionen

nr 58 väckta motionen II: 732. I sistnämnda motion framhålles

bl. a., att det givetvis finns skäl för en övergång till högertrafik. Utländska

bilisters ovana vid vänstertrafik orsakar trafikolyckor på våra vägar, liksom

svenska bilister föranleder olyckor på utländska vägar på grund av

ovana vid där gällande högertrafik. 1954 års utredning ansåg dock att olika

trafikriktningar i skilda länder inte nödvändigtvis behöver vara en trafiksäkerhetsfråga

av större betydelse. En omläggning till högertrafik kommer

otvivelaktigt att medföra ökade olycksrisker under ett övergångsskede. En

eventuell reform måste således sägas vara en svår avvägningsfråga. Det kan

enligt motionärens mening principellt inte anses försvarligt att fatta beslut

om övergång till högertrafik, innan frågan ånyo varit föremål för folkomröstning.

Under hänvisning till motiveringen i den i anledning av propositionen

nr 58 väckta motionen II: 740 hemställer motionären i motionen 11:7 M om

avslag på förslaget till trafikomläggningsskatt. I förstnämnda motion framhålles

bl. a. såsom särskilt anmärkningsvärt, att grunderna för finansieringen

av reformen inte blivit närmare utredda. 1954 års kommitté föreslog,

att trafikomläggningen skulle finansieras genom särskilda tilläggsskatter

på bensin och motorbrännolja med 3 öre per liter under fyra år.

1961 års utredning har inte närmare prövat frågan men konstaterat, att en

tilläggsskatt av 2 öre per liter bensin och motorbrännolja under eu tid av

fem år skulle vara tillräcklig för att täcka kostnaderna. Eu hel del remissinstanser

har emellertid uttalat sig för alt kostnaderna för reformen inte

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963

alls eller endast till viss del bör bäras av bilismen. Förslaget i propositionen

är inte baserat på någon egentlig utredning av frågan. Principiellt torde

det inte kunna hävdas, att kostnaderna för en trafikomläggning skall betalas

av enbart bilismen.

De i de föreliggande propositionerna framlagda förslagen måste enligt

motionärens mening anses otillräckligt underbyggda för beslut i det aktuella

sammanhanget. Det synes motionären nödvändigt, att en grundlig utredning

snarast kommer till stånd såväl av förutsättningarna för en övergång

till högertrafik som av de lämpligaste grunderna för en finansiering av en

sådan reform.

Motiveringen för avslagsyrkandet i motionen II: 744 återfinnes i den i anledning

av propositionen nr 58 väckta motionen 11:742, vari bl. a. frainhålles,

att högertrafikreformen innebär en grov kränkning av den officiellt

registrerade folkviljan och demokratiens spelregler. Man kan nämligen inte

bortse ifrån att 82,9 procent av alla deltagande i folkomröstningen i frågan

så sent som 1955 uttalade sig för fortsatt vänstertrafik. Endast cirka 15 procent

av dem som deltog i omröstningen uttalade sig för högertrafik. Även

om denna folkomröstning var rådgivande, utgick alla från att den därvid

tillkännagivna allmänna meningen måste respekteras.

I en skrivelse till statsministern förra året riktade den kommunistiska

riksdagsgruppen uppmärksamheten på det ur parlamentarisk och demokratisk

synpunkt orimliga tillvägagångssätt som planerades. Det hävdades samtidigt,

att även om ett principbeslut om högertrafik fattades under vårriksdagen

1963, måste frågan underställas väljarna i samband med 1964 års

riksdagsmannaval och att, om flertalet ställde sig bakom högertrafikkravet,

hostriksdagen 1964 kunde fatta definitivt beslut. Samtidigt protesterades

mot planerna att övervältra de väntade kostnaderna på motortrafiken, då

687 milj. kr. i automobilskattemedel var disponibla i budgetutjämnings
tonden,

varjamte 400 milj. kr. i icke utnyttjade anslagsreservationer fanns

i reserv.

Motionärerna anser, att om ett preliminärt principbeslut till förmån för

högertrafik kan fattas denna vår, detta inte får bli definitivt, förrän folkets

mening inhämtats. Motionärerna anser sig heller inte kunna godtaga den föreslagna

reformen för finansiering av de omkostnader, som skulle följa av

ett beslut att införa högertrafik.

I motionen II: 746 framhålles, att resultatet av 1960 års utredning klart

visar, att huvudparten av kostnaderna för genomförandet av högertafikreformen

avser andamål, som inte i någon högre grad berör motorfordonsagarna.

De största kostnaderna avser omläggningen av buss- och spårvägstrafiken.

Lika svårt är att förstå varför bilismen skall betala för de kostnaer,

som uppstår for försvaret eller de kostnader, som är förenade med upplysning,

utbildning och administration i samband med omläggningen Dessa

kostnader är av sådan art att de bör bestridas över den allmänna statsbudf6

e^...°C^ *n*e soni en Punktbeskattning på en viss grupp i samhäl
let.

Däremot borde en kostnad, som bilismen får bära om riksdagen fattar

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3b år 1963

11

beslut om en trafikomläggning, nämligen den höjning av bilförsäkringspremierna,

som kommer att ske i samband med eller som en följd av trafikomläggningen,

ingå i de för trafikreformen beräknade kostnader, som

skall gäldas av det allmänna.

Till stöd för yrkandet i motionen II: 761 anföres i huvudsak följande.

Såsom skäl för eu begränsad differentiering av den särskilda trafikomläggningsskatten

har i propositionen nr 58 anförts, att den nuvarande fordonsskatten

är differentierad efter vissa grunder. Motionärerna kan inte finna

en dylik jämförelse bärande. Differentieringen av den ordinarie fordonsskatten

är baserad på strävandena att ernå en så rättvis fördelning som

möjligt mellan olika fordon och fordonsgrupper efter deras »kostnadsansvar».

Någon motsvarande eller liknande kostnadsansvarsfördelning fordonen

emellan, när det gäller högertrafikreformen, är inte möjlig att ernå och

därmed saknas även underlag för en differentiering av trafikomläggningsskatten.

Under anförda förhållanden och då kostnaderna för trafikreformens

genomförande — med motorfordonsbeståndets nuvarande omfattning

och beräknade tillväxt — torde kunna täckas genom en enhetlig tilläggsskatt

om 50 kr. per fordon och år, synes starka skäl tala för att denna beskattningsform

i stället tillämpas. För den händelse ej full kostnadstäckning

skulle komma att ernås genom denna enhetliga tilläggskatt under budgetåren

1963/64—1966/67 torde senare kunna övervägas att förlänga skatteuttaget

ytterligare ett år, alternativt att täcka överskjutande kostnader med

ordinarie bilskattemedel eller över allmänna budgeten.

Under hänvisning till motiveringen i den i anledning av propositionen nr

58 väckta motionen II: 755 hemställer motionärerna i motionen 11: 76b om

avslag på förslaget till trafikomläggningsskatt. I förstnämnda motion anföres

i huvudsak följande. Att vid en tidpunkt då vi otvivelaktigt befinner oss

i ett brytningsskede när det gäller kommunikationerna satsa 400 milj. kr.

på eu omläggning till högertrafik måste anses mindre välbetänkt. Detta är

så mycket mera otillfredsställande som kraven på större investeringar i

vägbyggnader är så stora att de icke kan tillgodoses, i varje fall inom de

närmaste åren.

Den föreslagna finansieringsmetoden med de högsta skattebeloppen för

bussar och lastbilar innebär, att allmänheten genom höjda taxor delvis får

betala trafikomläggningen, då trafikföretagen inte har något intresse av omläggningen

eller dess finansiering. Denna belastning på de kollektiva kommunikationsmedlen

strider även klart mot samhällets trafikpolitik att gynna

de allmänna kommunikationsmedlen.

I motionen II: 766 framhållcs alt det inte är motiverat att nu införa eu

ny beskattningsforin på den förut mycket hårt skaltetyngda motorismen.

Även om riksdagen skulle besluta om införande av högertrafik, kan motionärerna

inte finna det nödvändigt med denna nya beskattningsforin. Den

hårda beskattningen av motorfordon i förening med eu eftersläpning av

upprustningen av vägväsendct har medfört att i den s. k. automobilskatte
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963

medelsfonden uppkommit ett betydande överskott. Sålunda fanns enligt uppgift

i statsverkspropositionen vid utgången av budgetåret 1961/62 ett överskott

av ca 722 milj. kr. och därutöver i befintliga reservationer ca 400 milj.

kr. eller tillhopa mer än 1 100 milj. kr. Med hänsyn härtill anser motionärerna

det motiverat, att de kostnader som staten kan åsamkas för den händelse

riksdagen skulle besluta om övergång till högertrafik i sin helhet täckes

genom användande av överskottet å automobilskattemedelsfonden.

Utskottet

I propositionen nr 58, vilken proposition hänvisats till tredje lagutskottet,

föreslår chefen för kommunikationsdepartementet, att principbeslut fattas

om övergång till högertrafik. Trafikomläggningen förutsättes bli genomförd

under år 1967. Ersättning av statsmedel skall i princip utgå för sådana

kostnader, som har ett omedelbart samband med omläggningen. Dessa

kostnader bär beräknats till omkring 400 milj. kronor. Trafikreformen

skall enligt förslaget finansieras genom en särskild beskattning av bilismen

i form av en trafikomläggningsskatt under budgetåren 1963/64—

1966/67.

I den till bevillningsutskottet hänvisade propositionen nr 59 framlägger

chefen för finansdepartementet under hänvisning till vad som anförts i propositionen

nr 58 förslag till förordning om trafikomläggningsskatt. Sådan

skatt skall enligt förslaget utgå för registrerade motorfordon — således inte

för mopeder och traktorer — under vart och ett av åren 1964—1967. De årliga

skattebeloppen föreslås bli 20 kronor för motorcykel, 40 kronor för

mindre personbil, 75 kronor för medelstor personbil samt 100 kronor för

större personbil, lastbil och buss. Skattskyldighet skall i princip åvila den,

som vid årets början är i bilregister antecknad som ägare av fordonet. Uppbörd

av skatten avses ske i samband med den ordinarie bilskatteuppbörden.

Trafikomläggningsskatten, som föreslås skola redovisas på en särskild inkomsttitel

under automobilskattemedlen, beräknas för hela fyraårsperioden

inbringa omkring 400 milj. kronor.

Utskottet behandlar i förevarande betänkande dels vad som i propositionen

nr 58 anföres under rubrikerna »Finansieringen» å s. 24 och 42 med

undantag av vad som under dessa rubriker uttalas om en statlig lånefond och

dels förslaget till trafikomläggningsskatt i propositionen nr 59.

I de inbördes likalydande motionerna 1:603 och 11:745, 1:604 och II:

747 samt I: 615 och II: 765 ävensom i motionerna I: 600, II: 733, II: 734, II:

741, II: 744, II: 746, II: 764 och II: 766 hemställes om avslag på förslaget till

förordning om trafikomläggningsskatt. Som motivering för avslagsyrkandena

anföres dels trafikpolitiska skäl och dels att andra former för finansieringen

av trafikomläggningen bör väljas. I de likalydande motionerna I: 615 och

II: 765 hemställes således om riksdagsskrivelse med begäran om nytt förslag

rörande finansieringen av reformen, innebärande att 200 milj. kronor

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3t år 1963 13

skall uttagas av allmänna skattemedel under åren 1964—1965 och 200 milj.

kronor genom fordonsskatt under åren 1966—1967. I motionen I: 600 yrkas

däremot, att trafikomläggningen helt skall finansieras genom ordinarie

autoinobilskattemedel. Slutligen yrkas i den till lagutskott hänvisade, av

bevillningsutskottet till behandling i detta sammanhang upptagna motionen

II: 731 att reformen skall finansieras genom ianspråktagande av överskottet

på automobilskattemedlens specialbudget.

Förslaget angående övergång till högertrafik, som tillstyrkts av tredje lagutskottet

i dess utlåtande nr 23, är baserat på den förutsättningen, att trafikreformen

skall finansieras av bilismen genom en särskild fordonsbeskattning.

Genom bilismens snabba utveckling har — såsom även framhållits i

propositionen nr 58 — motorfordonen blivit det dominerande elementet i

trafiken, vilka så gott som helt bestämmer dess struktur. Mot bakgrunden

härav anser utskottet, att kostnaderna för reformen bör bäras av bilismen.

Utskottet har vidare funnit, att finansieringen lämpligen bör ske genom en

särskild trafikomläggningsskatt på registrerade motorfordon. Med det anförda

tillstyrker utskottet i princip förslaget till trafikomläggningsskatt och

avstyrker således motionsyrkandena dels om avslag på förslaget i propositionen

nr 59 och dels om andra former för finansiering av trafikomläggningen.

Såsom ovan nämnts föreslås trafikomläggningsskatten skola utgå med 20

kronor för motorcykel, 40 kronor för personbil med en högsta tjänstevikt av

1 100 kilogram, 75 kronor för personbil med en högsta tjänstevikt av 1 500

kilogram och 100 kronor för övriga personbilar samt för bussar och lastbilar.

1 de inbördes likalydande motionerna I: 613 och II: 763 samt I: 614 och II:

762 yrkas att skatten skall utgå med 20 kronor för motorcykel och 40 resp.

50 kronor för annat motorfordon. Vidare hemställes i motionen II: 761 om

en enhetlig skattesats å 50 kronor för samtliga registrerade motorfordon.

Utskottet finner övervägande skäl tala för — såsom även i propositionerna

föreslagits — en viss differentiering av skatten efter fordonsvikt. Det

får dock anses motiverat med en lägre skattesats än den föreslagna för den

tyngre fordonskategorien. Utskottet förordar därför för sin del följande

skattesatser: 20 kronor för motorcykel, 40 kronor för personbil med högsta

tjänstevikt av 1 100 kilogram och 75 kronor för personbil med tjänstevikt

över 1 100 kilogram samt för buss och lastbil. Utskottets förslag, som kan

beräknas medföra en inkomstminskning med ca 22 milj. kronor, innebär således

den ändringen i förhållande till vad som förordats i propositionerna,

all skattesatsen för de tyngsta motorfordonen föreslås sänkt från 100 till 75

kronor. Vad utskottet sålunda föreslagit föranleder ändring i 5 § förslaget

till förordning om trafikomläggningsskatt. Utskottets ställningstagande innebär

även avslag å motionerna 1:613 och 11:763, samt 1:614 och 11:762

ävensom motionen II: 761.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot den tekniska

utformningen av bestämmelserna i det i propositionen nr 59 framlagda förlatt

ni ngsför slaget.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 34 år 1963

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 58 och med förklarande att Kungl. Maj :ts proposition

nr 59 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas

samt med avslag å följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:603 av herr Jonasson

m. fl. samt II: 745 av herrar Johansson i Dockered och

Björkänge,

2) de likalydande motionerna I: 604 av herr Ernst Olsson

in. fl. och II: 747 av herr Svensson i Vä m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 613 av herr Per Petersson

och II: 763 av fru Boman,

4) de likalydande motionerna I: 614 av herr Sveningsson

in. fl. och II: 762 av herr Bohman m. fl.,

5) de likalydande motionerna I: 615 av herr Åkesson in. fl.

och II: 765 av herr Hamrin i Jönköping in. fl.,

6) motionen I: 600 av herr Ferdinand Nilsson in. fl., såvitt

motionen hänvisats till bevillningsutskottet,

7) motionen II: 731 av herrar Braconier och Palm,

8) motionen II: 733 av herrar Braconier och Palm,

9) motionen II: 734 av herr Börjesson i Falköping,

10) motionen II: 741 av herr Persson i Heden,

11) motionen II: 744 av herr Hagberg m. fl.,

12) motionen II: 746 av herr Magnusson i Nennesholm,

13) motionen II: 761 av herrar Asp och Sundelin,

14) motionen II: 764 av fru Eriksson i Stockholm m. fl.

ävensom

15) motionen II: 766 av herrar Magnusson i Borås och

Nilsson i Göingegården,

måtte antaga det vid propositionen nr 59 fogade förslaget

till förordning om trafikomläggningsskatt med den ändringen

att 5 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag

a §•

Trafikomläggningsskatt skall för

varje år erläggas med följande belopp:
a)

för motorcykel tjugo kronor;

b) för personbil, vars tjänstevikt

ej överstiger ettusenetthundra kilogram,

fyrtio kronor;

c) för personbil, vars tjänstevikt

överstiger ettusenetthundra men icke

ettusenfemhundra kilogram, sjuttiofem

kronor; samt

Utskottets förslag

5 §.

Trafikomläggningsskatt skall för

varje år erläggas med följande belopp:
a)

för motorcykel tjugo kronor;

b) för personbil, vars tjänstevikt

ej överstiger ettusenetthundra kilogram,

fyrtio kronor; samt

c) för annat motorfordon sjuttiofem

kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

betänkande nr 3i år 1963

Bevillningsutskottets

Kungl. Maj:ts förslag

d) för annat motorfordon etthundra

kronor.

Skatten skall bestämmas med hänsyn

till fordonets beskaffenhet sådan

denna vid den i 2 § angivna tidpunkten

är registrerad eller bort vara registrerad.

Utskottets förslag

Skatten skall bestämmas med hänsyn

till fordonets beskaffenhet sådan

denna vid den i 2 § angivna tidpunkten

är registrerad eller bort vara registrerad.

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:603 av herr Jonasson

in. fl. samt II: 745 av herrar Johansson i Dockered och

Björkänge,

2) de likalydande motionerna I: 604 av herr Ernst Olsson

m. fl. och II: 747 av herr Svensson i Vä m. fl.,

3) de likalydande motionerna 1:613 av herr Per Petersson

och II: 763 av fru Boman,

4) de likalydande motionerna I: 614 av herr Sveningsson

m. fl. och II: 762 av herr Bohman in. fl.,

5) de likalydande motionerna I: 615 av herr Åkesson

m. fl. och II: 765 av herr Hamrin i Jönköping m. fl.,

6) motionen I: 600 av herr Ferdinand Nilsson m. fl., såvitt

motionen hänvisats till bevillningsutskottet,

7) motionen 11:731 av herrar Braconier och Palm,

8) motionen 11:733 av herrar Braconier och Palm,

9) motionen II: 734 av herr Börjesson i Falköping,

10) motionen II: 741 av herr Persson i Heden,

11) motionen II: 744 av herr Hagberg m. fl.,

12) motionen 11:746 av herr Magnusson i Nennesholm,

13) motionen II: 761 av herrar Asp och Sundelin,

14) motionen II: 764 av fru Eriksson i Stockholm m. fl.

ävensom

15) motionen 11:766 av herrar Magnusson i Borås och

Nilsson i Göingegården,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1963

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, fröken Ranmark,

herrar Oscar Carlsson*, Wärnberg, Lundström, Yngve Nilsson, Sundin,

Paul Jansson och Erik Filip Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard*, Nilsson i Svalöv*,

Engkvist, Christenson i Malmö*, Magnusson i Borås, Andersson i Essvik,

Larsson i Umeå, Carlsson i Västerås och Fälldin.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

I) av herrar Sundin och Fälldin, vilka ansett,

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13, som börjar med orden

»Förslaget angående» och slutar med orden »framlagda författningsförslaget»,

bort ha följande lydelse:

»Förslaget angående övergång till högertrafik, som tillstyrkts av tredje

lagutskottet i dess utlåtande nr 23, är baserat på den förutsättningen, att

trafikreformen skall finansieras av bilismen genom en särskild fordonsbeskattning.

Bevillningsutskottet, som delar uppfattningen att övergång till

högertrafik bör ske vid den tidpunkt som förordats i proposition nr 58 och

i tredje lagutskottets ovannämnda utlåtande, vill emellertid ifrågasätta riktigheten

av att kostnaderna för trafikomläggningen skall bäras enbart av

bilismen. Bilismen bestämmer numera nära nog helt landsvägs- och gatutrafikens

struktur, men härav får man inte dra slutsatsen att övergång

till högertrafik skulle vara en reform endast i motorfordonsförarnas intresse.

Inte heller får man dra slutsatsen att finansieringen bör åvila endast

bilisterna. Av den undersökning, som 1960 års utredning företog, framgår

att huvudparten av kostnaderna för omläggningen avser ändamål, som inte

närmare berör motorfordonsägarna i allmänhet. Omläggningen av bussliafiken

beiäknas sålunda dra drygt 50 procent av de totala kostnaderna

och omläggningen av spårvägstrafiken ca 15 procent. Huvudparten av kostnaderna

gäller alltså kommunikationsmedel, som är av mindre intresse

för bilisterna i allmänhet än för övriga trafikantgrupper. Flertalet utgiftsposter

i sammanhanget kan inte anses avse bilisterna i större utsträckning

än andra grupper. Då därjämte trafikreformen torde leda till framtida

nytta för alla grupper av befolkningen, finner utskottet att kostnaderna, såsom

framhållits i motionerna I: 604 och II: 747, bör bestridas över den allmänna

statsbudgeten. Utskottet tillstyrker sålunda sistnämnda motioner.

Härav följer att utskottet icke kan biträda proposition nr 59 om att reformen

skall finansieras genom särskild skatt på bilismen. Ej heller kan utskottet

biträda motionsyrkandena rörande en annan utformning av en

sådan skatt. Motionerna I: 613 och II: 763, I: 614 och II: 762 samt II: 761

avstyrkes följaktligen. Likaså avstyrkes motionerna 1:600 samt II: 731 rörande

finansiering genom ordinarie automobilskattemedel resp. överskottet

på automobilskattemedlens specialbudget. Övriga motioner, 1:603 och

II: 745, I: 615 och II: 765 samt II: 733, II: 734, II: 741, II: 744, II: 746, II: 764

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3t år 1963 17

och II: 766 torde, i den mån de ej kan anses besvarade genom det ovan anförda,

ej böra föranleda någon riksdagens åtgärd.»

dels ock att utskottet bort hemställa,

att riksdagen, med avslag på Kungl. Maj :ts proposition

nr 58, såvitt gäller finansieringen, och Kungl. Maj:ts proposition

nr 59 samt med bifall till de likalydande motionerna

I: 604 av herr Ernst Olsson m. fl. och II: 747 av herr

Svensson i Vä in. fl., måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t ge

till känna vad utskottet ovan anfört.

II) av herr Erik Filip Petersson, som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Förslaget

angående» och slutar med »framlagda författningsförslaget» bort

ersättas med en text av följande lydelse:

»Som skäl för att trafikomläggningen skall bekostas genom fordonsskatt

har anförts av bilismen har varit föremål för en snabb utveckling och att

den har kommit att så gott som helt bestämma trafikens struktur. Som

framhålls i motionerna I: 615 och II: 765 talar en rad andra skäl för att omläggningen

inte bör finansieras genom skatt på bilismen utan genom allmänna

skattemedel. Självfallet får en avvägning av skälen för och emot de

olika finansieringsmöjligheterna ske. Den avvägning, som gjorts i nyssnämnda

motioner och som lett till att förslag väckts om att hälften av kostnaderna

skall bestridas av bilismen och andra hälften av allmänna skattemedel,

synes ha goda skäl för sig.

Utskottet hemställer således, med avslag på förevarande proposition nr

59, att förslag av i motionerna 1:615 och 11:765 nämnt innehåll snarast

måtte av Kungl. Maj :t föreläggas riksdagen.»

dels ock att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen, med bifall till motionerna I: 615 och II: 765,

såvitt nu är i fråga, samt med avslag på propositionen nr

59, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära nytt förslag

från Kungl. Maj :t om finansiering av omläggningen till högertrafik,

innebärande att 200 milj. kronor skall uttagas

som allmänna skattemedel åren 1964—1965 och att 200 milj.

kronor skall uttagas genom fordonsskatt åren 1966—1967.»

HD av herr Magnusson i Borås, vilken — under åberopande av innehållet

i motionen II: 731 av herrar Braconier och Palm samt i motionen II: 766

av herrar Magnusson i Borås och Nilsson i Göingegården — ansett att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen måtte med avslag å Kungl. Maj:ts proposition

nr 59 uttala, att en övergång till högertrafik bör finansieras

genom ianspråktagande av överskottet å automobilskattemedlens

specialbudget.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 63054G

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående övergång till högertrafik såvitt nämnda proposition avser medelsanvisning. a1 i texten