Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941

1963-02-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:4, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1963

1

Nr 4

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående ändrad

lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr

416) om arvsskatt och gåvoskatt jämte i ämnet väckt

motion.

I en den 12 januari 1963 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 22, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416)

om arvsskatt och gåvoskatt.

I propositionen framlägges förslag om frihet från arvsskatt vid vissa testamentariska

förordnanden till förmån för internationell hjälpverksamhet.

Det ovannämnda för fattnings för slaget är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 1941

(nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt

och gåvoskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

3 §•

Från skattskyldighet enligt denna

förordning äro befriade

staten;

stiftelse eller sammanslutning med

huvudsakligt ändamål att under samverkan

med militär eller annan myndighet

stärka rikets försvar;

stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att

främja barns eller ungdoms vård och

] Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7

(Föreslagen lydelse)

3 §•

Från skattskyldighet enligt denna

förordning äro befriade

staten;

stiftelse eller sammanslutning med

huvudsakligt ändamål att under samverkan

med militär eller annan myndighet

stärka rikets försvar;

stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att

främja barns eller ungdoms vård och

samt. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1963

(Gällande lydelse)

fostran eller utbildning eller att främja

vård av behövande ålderstigna, sjuka

eller lytta, dock icke där ändamålet

är att sålunda tillgodose medlemmar

av viss eller vissa släkter eller

utom riket bosatta utlänningar;

stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att

främja vetenskaplig undervisning eller

forskning.

Skattebefrielse enligt —--eller

sammanslutning.

(Föreslagen lydelse)

fostran eller utbildning eller att främja

vård av behövande ålderstigna, sjuka

eller lytta, dock icke där ändamålet

är att sålunda tillgodose medlemmar

av viss eller vissa släkter;

stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att

främja vetenskaplig undervisning eller

forskning.

Skattebefrielse enligt---eller

sammanslutning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963 men skall icke äga tilllämpning,

därest skattskyldighet inträtt före nämnda dag.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit den

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motionen

II: 523 av herr Gustafsson i Borås m. fl., vari hemställts, atc riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning beträffande ändring av 3 §

i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt i syfte att från arvsskatt befria

sådana stiftelser och sammanslutningar som nu är befriade från att erlägga

gåvoskatt.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

I. Inledning, s. 3.

II. Gällande beskattningsregler m. m., s. 4—5.

III. Promemorian, s. 5—7.

IV. Remissyttrandena, s. 7—8.

V. Departementschefen, s. 8—10.

Av innehållet i den föreliggande motionen torde här få återges följande.

Till en början erinras om gällande bestämmelser i 1941 års förordningom

arvsskatt och gåvoskatt, där de skattefria subjekten enligt 38 § i fråga

om gåvoskatt är långt flera än de som enligt 3 § är befriade från arvsskatt.

Motionärerna framhåller vidare, att restriktiviteten i fråga om skattefria

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1963 3

subjekt enligt 3 § bör ses mot bakgrunden av att äldre lagstiftning intog en

än mer restriktiv ståndpunkt. Enligt 1914 års förordning om arvsskatt och

skatt för gåva var sålunda endast Kronan befriad från erläggande av arvsskatt.

När kretsen år 1941 vidgades, var man, enligt vad förarbetena utvisar,

fortfarande angelägen om att medge skattefrihet endast i sådana fall, där det

testamentariska förvärvet kunde anses tjäna ändamål av sådan höggradig

allmännytta, »att man icke behöver räkna med att ändamål, som lämnas

utanför skattefriheten, skola anses tillbakasatta». Man ville sålunda medge

skattefrihet endast för sådana ändamål, vilka i fråga om höggradig allmännytta

måste anses äga »obestridligt företräde framför andra»,

ville man ha garantier för att det testamentariska skattefria förvärvet skulle

komma att användas uteslutande för det avsedda ändamålet.

Ett studium av rättsfallen på området utvisar enligt motionen att domstolarna

vid tillämpningen av 3 § haft att göra en lång rad av besvärliga

gränsfallsbedömningar. Man kan i rättsfallen skönja viss tendens till en

inte alltför restriktiv tillämpning av bestämmelserna. Å andra sidan framgår

det tydligt, att domstolarna i åtskilliga fall genom lagtextens strikta

utformning känt sig förhindrade att medge skattefrihet även för ändamål,

där skattebefrielse framstår som naturlig. För det allmänna rättsmedvetandet

är det, hävdar motionärerna, säkerligen i vart fall chockerande att skattefrihet

icke kan medgivas vid testamentariska förordnanden till exempelvis

sådana organisationer som De blindas förening u. p. a., Stockholms blindförening

u. p. a. samt Föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm.

Över huvud taget vill det, påpekar motionärerna, synas som om de

tänkesätt, vilka legat till grund för utformningen av 3 §, har mycket ringa

anknytning till det sätt, på vilket hithörande frågor numera bedömes, inte

blott hos den breda allmänheten utan även inom regering och riksdag. Numera

bedömer man ju frågor av hithörande slag i främsta rummet ur synpunkten

att finna en riktig avvägning mellan å ena sidan sådana allmännyttiga

ändamål, vilka med fördel kan anförtros åt stat och kommun ensamma,

samt å andra sidan sådana allmännyttiga ändamål, beträffande

vilka det enskilda initiativet och insatser av privata organisationer alltjämt

spelar en betydelsefull roll och som förtjänar det allmännas stöd.

Motionärerna tror det därför vara i överensstämmelse med nutida betraktelsesätt

att medge skattefrihet för testamentariska förordnanden till sådana

stiftelser och sammanslutningar, som främjar religiösa, välgörande,

konstnärliga, idrottsliga eller andra liknande kulturella ändamål. För en

sådan lagändring talar också starkt att man därigenom skulle undgå att

ideligen anlita domstolarna för avgörande av svåra gränsfall samt framtvinga

rättsliga avgöranden, som står i klar strid mot vad del allmänna

rättsmedvetandet anser som rätt och billigt. Såsom ett skäl för den föreslagna

ändringen kan även anföras att det med nu gällande rätt många

gånger kan bli rena tillfälligheter, som avgör huruvida eu donation blir

föremål för beskattning eller inte. Många personer bestämmer sig nämligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1963

redan i livstiden för att överlämna en del av sin förmögenhet till ett allmännyttigt

ändamål, som står deras hjärta nära. Av ren okunnighet om skattekonsekvenserna

underlåter många att genomföra gåvan i livstiden och nöjer

sig med att testamentariskt förordna om donationen, oaktat de med en rätt

insikt om läget säkerligen lika gärna skulle ha fullbordat gåvan i livstiden.

Utskottet

Riksdagen anhöll i skrivelse den 6 mars 1962, nr 90, med anledning av

motioner i ämnet och under åberopande av bevillningsutskottets betänkande

nr 11, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om särskild utredning av frågan

om befrielse från arvsskatt beträffande legat till internationell hjälpverksamhet.

I nämnda betänkande ansåg utskottet sig kunna instämma i syftet

med motionerna men uttalade bl. a. att en utvidgning av skattefriheten

kunde skapa gränsdragningsproblem och att garantier måste finnas för att

förvärvet kom avsett ändamål till godo. Med hänsyn härtill var utskottet

för sin del inte berett tillstyrka yrkandet om omedelbara lagstiftningsåtgärder

utan ansåg, att frågan borde bli föremål för närmare utredning.

I en inom finansdepartementets rättsavdelning i september 1962 upprättad

promemoria angående frågan om frihet från arvsskatt vid testamentariska

förordnanden till förmån för internationell hjälpverksamhet föreslogs

sådan ändring av 3 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt, att förordnanden

av ifrågavarande slag blir undantagna från arvsskatt. Den föreliggande

propositionen innehåller förslag i enlighet härmed.

Enighet torde råda därom, att den internationella biståndsverksamheten,

särskilt med avseende å de underutvecklade länderna, bör främjas. Det nu

föreliggande förslaget utgör ett led i dessa strävanden. Med hänsyn till vad

som uttalats i förenämnda promemoria och vid dess remissbehandling ävensom

av departementschefen torde tillämpningssvårigheterna vid ett genomförande

av den föreslagna författningsändringen inte vara så stora, att man

fördenskull bör avstå från dess realiserande. Utskottet biträder därför det

framlagda förslaget.

I motionen II: 523 har framställts yrkande om sådan ändring av 3 § i

arvs- och gåvoskatteförordningen, att från arvsskatt befrias sådana stiftelser

och sammanslutningar som nu enligt 38 § i förordningen är befriade

från att erlägga gåvoskatt. Utskottet finner, att det framförda yrkandet i

och för sig är värt beaktande. I motionen ifrågasättes emellertid så väsentliga

ändringar i gällande arvsskattebestämmelser, att en särskild utredning

därom skulle föregripa den mera allmänna översyn av arvs- och gåvobeskattningen,

som riksdagen tidigare begärt. Med hänsyn härtill får utskottet avstyrka

bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, nr 22, antaga det vid propositionen fo
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i år 1963

5

gade förslaget till förordning angående ändrad lydelse av

3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och

gåvoskatt; ävensom

B) att motionen II: 523 av herr Gustafsson i Borås in. fl.

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 februari 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

fröken Ranmark, herrar Stefanson*, Oscar Carlsson, Gustaf Elofsson*,

Wärnberg, Lundström och Yngve Nilsson*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Gustafson i Göteborg, Nilsson

i Svalöv, Kärrlander, Vigelsbo*, Asp, Magnusson i Borås, Andersson i Essvik,

fru Holmqvist och herr Enskog.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Hagberg, Stefanson, Gustaf Elofsson, Lundström, Yngve Nilsson,

Gustafson i Göteborg, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Magnusson i Borås och

Enskog, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som å s. 4 börjar med orden »I

motionen» och slutar med orden »till motionen», bort ersättas av text med

följande lydelse:

»I motionen II: 523 har framställts yrkande om utredning beträffande

ändring av 3 § i arvs- och gåvoskatteförordningen av innebörd, att från

arvsskatt befrias testamentariska förordnanden till sådana stiftelser och

sammanslutningar, beträffande vilka nu enligt 38 § samma förordning frihet

från gåvoskatt föreligger. Sådan befrielse förordades redan i 1938 års

arvsskatteutredning av ordföranden, professor Gösta Eberstein, och ytterligare

en ledamot. De skäl som då åberopades mot detta förslag har nu förlorat

sin bärkraft. Det kan enligt utskottets mening inte vara motiverat att

gåvor till religiösa, välgörande, sociala eller eljest allmännyttiga ändamål

blir föremål för beskattning om gåvan överlämnas efter givarens frånfällc

under det att den är fri från motsvarande skatt om den överlämnas under

givarens livstid.

Riksdagen har redan år 1958 uttalat sig för en allmän översyn av arvs
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1963

och gåvoskatteförordningen. Någon sådan översyn har emellertid ännu ej

ens påbörjats, emedan man ansett sig böra avvakta att familjerättskommittén

blir färdig med sitt arbete. En allmän utredning på detta område

kommer sannolikt att ta lång tid i anspråk.

Den i motionen föreslagna ändringen är av begränsad omfattning och

har intet samband med de invecklade familjerättsliga frågorna. Därför kan

ett bifall till motionen inte på något sätt föregripa den kommande utredningens

arbete. Gränsdragningen mellan de stiftelser och sammanslutningar

som skall åtnjuta skattebefrielse och de som ej kan komma i fråga är redan

gjord, eftersom den sammanfaller med de nuvarande bestämmelserna beträffande

gåvoskatt. Övriga frågor i samband med författningsändringen är

av teknisk natur och torde utan större tidsutdräkt kunna utredas inom

Kungl. Maj :ts kansli.»

dels ock att utskottet under punkt B) bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till motionen II: 523 av herr Gustafsson

i Borås m. fl., måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utredning och förslag om ändring av förordningen

om arvsskatt och gåvoskatt i syfte att från arvsskatt befria

testamentariska förordnanden till sådana stiftelser och sammanslutningar,

beträffande vilka undantag från gåvoskatt

föreligger.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630153

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:80 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 6 juni 19^1 a1 i texten