Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i rusdrgcksförsäljningsförordningen den 26 maj 195A

1963-05-03 · 48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:41, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i rusdrgcksförsäljningsförordningen den 26 maj 195A

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr Al år 1963

1

Nr 41

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändring

i rusdrgcksförsäljningsförordningen den 26 maj 195A

(nr 521), m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 8 mars 1963 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 82, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda

i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj

1954 (nr 521);

2) förordning om ändring i ölförsäljningsförordningen den 23 mars 1961

(nr 159);

3) förordning angående ändring i förordningen den 25 februari 1955 (nr

38) om försäljning av alkoholfria drycker;

4) förordning om förbud i vissa fall mot förtäring och förvaring av rusdrycker

och Öl m. m.;

5) förordning angående ändring i förordningen den 26 maj 1961 (nr 181)

om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat;

6) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den

1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt;

7) lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 9 maj 1958 (nr

205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. in.;

8) lag angående ändrad lydelse av 23 § lagen den 30 juni 1960 (nr 418)

om straff för varusmuggling; samt

9) lag angående ändrad lydelse av 63 § lagen den 27 juli 1954 (nr 579)

om nykterhetsvård.

Till behandling i detta sammanhang upptar utskottet även de delar av

proposition nr 90, som avser beskattningen av teknisk sprit och gåvoförsändelser

av rusdrycker. Övriga delar av proposition nr 90 har behandlats

av utskottet i betänkande nr 30.

Beträffande det huvudsakliga innehållet i proposition nr 82 må här anföras

följande.

De i propositionen framlagda förslagen berör ett flertal avsnitt av lagstiftningen

på det nykterhetspolitiska området. Förslagen bygger bl. a. på de utredningar

som verkställts av 1961 års nykterhetslagkommitté och 1959 års

utskänkningsutredning. De viktigaste innebär skärpningar i reglerna för

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr år 1963

rusdrycksinköpen och i ansvarsbestämmelserna för olovlig försäljning av

rusdrycker.

När det gäller utminuteringen, förordas en begränsad inköpsregistrering

beträffande personer som misstänks för missbruk eller langning. En allmän

registrering av rusdrycksinköpen avstyrkes däremot. Det nuvarande avstängningsförfarandet

föreslås utvidgat. Sålunda skall den, som inom viss

tid gjort sig skyldig till fylleri eller rattfylleri vid mer än ett tillfälle, automatiskt

avstängas från inköp. Systemet med spärrlistor göres effektivare

för att motverka langarnas inköp. I samma syfte rekommenderas vissa inskränkningar

i fråga om brännvinsförsäljningen.

En obligatorisk allmän legitimationskontroll avstyrkes. I stället förordas

en väsentlig skärpning av kontrollen inom de nuvarande bestämmelsernas

ram. Legitimationshandlingarna skall i fortsättningen vara försedda med

fotografi. Reglerna för ombudsköp skärpes i viss utsträckning.

Den nu inom vissa områden pågående försöksverksamheten med måltidsfri

utskänkning föreslås fortgå ännu någon tid, innan definitiv ställning tas till

måltidstvångets slopande. Samtidigt förordas en utvidgning av försöksverksamheten

till att omfatta hela landet. I samband härmed föreslås vissa bestämmelser,

avsedda att ge bättre tillsynsmöjligheter och ökade befogenheter

för de övervakande myndigheterna i fråga om drinkbarer och självservering

av rusdrycker. De s. k. förtärings- och förvaringsförbuden ges en

klarare utformning.

Utskänkningsutredningens förslag om liberalisering av bestämmelserna

angående tillverkning, försäljning och beskattning av ciderdrycker avstyrkes.

I syfte att skapa bättre förutsättningar för bekämpandet av den illegala

sprithanteringen föreslås strängare straffbestämmelser för langning. Straffet

för grovt brott föreslås sålunda höjt till straffarbete i högst två år. Förverkande

skall kunna användas i större utsträckning.

Vidare föreslås bl. a. ett förenklat förfarande med beslagtagna rusdrycker

och ändrade regler om gåvoförsändelser.

De nya reglerna skall enligt förslaget i huvudsak träda i kraft den 1 oktober

1963.

De ovannämnda till proposition nr 82 fogade författningsförslagen är av

följande lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1963

3

Förslag

till

Förordning

om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954

(nr 521)

Härigenom förordnas dels att 54 och 82 §§ rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 skola upphöra att gälla, dels att 1 §, 12 § 4 mom.,

17, 18, 20, 35, 37, 41, 44 och 45 §§, 46 § 2 mom., 47 § 1 mom., 49 och 55 §§,

63 § 2 mom., 64 § 1 mom., 80 § 1 och 4 mom., 81 § 1 mom. samt 83, 86 och

90 §§ samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Till rusdrycker---och

starköl.

Med spritdryck förstås sådan

sprit som icke är att hänföra till

teknisk sprit, alkoholhaltigt preparat

eller apoteksvara.

Med vin---volymprocent

etylalkohol.

Med starköl---tiondels

viktprocent.

12 §.

4 mom. Utan hinder — — —

vanlig ordning;

c) resande, som ankommit från utrikes

ort, eller person, som varit anställd

på fartyg men därifrån avmönstrar,

för eget eller familjens

bruk eller som gåva till närstående

för personligt bruk tullfritt eller mot

erläggande av stadgad tull införa rusdrycker

i enlighet med av Konungen

meddelade bestämmelser;

d) till proviant--— föreskri
ven

ordning;

1 §•

Till rusdrycker---och

starköl.

Med spritdryck förstås sådan

sprit som icke är att hänföra till

teknisk sprit, alkoholhaltigt preparat

eller läkemedel.

Med vin--— volymprocent

etylalkohol.

Med starköl---tiondels

viktprocent.

12 §.

4 mom. Utan hinder---

vanlig ordning;

c) resande, som ankommit från utrikes

ort, eller person, som varit anställd

på fartyg men därifrån avmönstrar,

för eget eller familjens

bruk eller som gåva till närstående

för hans eller hans familjs personliga

bruk tullfritt eller mot erläggande av

stadgad tull införa rusdrycker i enlighet

med av Konungen meddelade

bestämmelser;

d) till proviant--— föreskri
ven

ordning;

1 Senaste lydelse av 1 §, 12 § 4 mom., 18 och 35 §§, 80 § 1 och 4 mom., 81 § 1 mom. samt

SO f 2 mom. se 1961:184, av 17, 20, 37 och 41 §§, 46 § 2 mom. samt 90 § 1 mom. se 1957: 212

ävensom av 86 § se 1959:133, 1960:430 och 1961: 184.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr bl dr 1963

(Nuvarande lydelse)

f) rusdrycker transiteras i enlighet

med de föreskrifter generaltullstyrelsen

meddelar; samt

g) vin och starköl, som medföras

såsom proviant på järnvägståg i internationell

trafik, införas i den utsträckning

som erfordras för bespisning

av passagerare under tågets

gång inom riket.

17 §.

Vid utminutering — — — varan

erlagts.

Innan rusdrycker utlämnas eller

försändas till köpare, skall denne på

begäran styrka sin identitet och ålder

medelst av myndighet utfärdad handling

eller på annat sätt som finnes

kunna godtagas. Samma skyldighet

åvilar ombud för köpare i fråga om

såväl honom själv som köparen. Ombud

skall tillika på begäran styrka

sin behörighet medelst skriftlig fullmakt,

i vilken angivas de varor som

skola köpas.

18 §.

Rusdrycker må---tjuguett

år.

Utminutering må vägras den, beträffande

vilken nykterhetsnämnd meddelat

beslut som avses i 14 § 2 mom.

lagen om nykterhetsvård, så ock

den, som icke må försälja rusdrycker

och som enligt underrättelse

från nykterhetsnämnd, genom laga

kraftägande dom högst ett år dessförinnan

befunnits skyldig till brott

som avses i 80 eller 81 § eller till försök

eller medverkan som avses i 89

§ 1 och 2 mom. denna förordning.

Det åligger detaljhandelsbolaget att

för kommun eller annat lämpligt

område upprätta och till utminuteringsställena

inom området utsända

(Föreslagen lydelse)

f) rusdrycker transiteras i enlighet

med de föreskrifter generaltullstyrelsen

meddelar;

g) vin och starköl, som medföras

såsom proviant på järnvägståg i internationell

trafik, införas i den utsträckning

som erfordras för bespisning

av passagerare under tågets

gång inom riket; samt

h) rusdrycker, som inkomma till

riket i enstaka gåvoförsändelse till

enskild person för hans eller hans familjs

personliga bruk, tullfritt eller

mot erläggande av stadgad tull införas

i enlighet med av Konungen meddelade

bestämmelser.

17 §.

Vid utminutering —--- varan

erlagts.

Innan rusdrycker utlämnas eller

försändas till köpare, skall denne på

begäran styrka sin identitet och ålder

medelst av myndighet utfärdad eller

därmed likvärdig handling försedd

med fotografi. Samma skyldighet åvilar

ombud för köpare i fråga om såväl

honom själv som köparen. Ombud

skall tillika på begäran styrka

sin behörighet medelst skriftlig fullmakt,

i vilken angivas de varor som

skola köpas.

18 §.

Rusdrycker må---tjuguett

år.

Utminutering må vägras den som

är upptagen på särskild förteckning

( spärrlista).

På spärrlista skall upptagas

1) den beträffande vilken nykterhetsnämnd

meddelat beslut som avses

i 14 § 2 mom. lagen om nykterhetsvård;
2)

den som icke må försälja rusdrycker

och som genom laga kraftägande

dom befunnits skyldig till

brott som avses i 80 eller 81 § eller

till försök eller medverkan som avses

i 89 § 1 och 2 mom. denna förordning

eller till sådant förfarande

med alkoholhaltiga drycker som av
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1963

(Nuvarande lydelse)

förteckning över dem, som sålunda

må vägras utminutering, samt att

minst en gång varje kvartal med vederbörande

nykterhetsnämnd upptaga

frågan om vilka som böra upptagas

på sådan förteckning.

20 §.

Ej må någon såsom ombud eller på

därmed jämförligt sätt med anskaffande

av rusdrycker tillhandagå den

som kan antagas ej hava fyllt tjuguett

år eller missbruka alkoholhaltiga

drycker eller vara berörd av sådana

drycker eller annat berusningsmedel.

Ej heller må någon genom särskild,

för ändamålet driven rörelse eller eljest

i större omfattning och mot ersättning

tillhandagå annan med anskaffande

av rusdrycker.

Det är---på utminuterings
ställe.

(Föreslagen lydelse)

ses i 69 § lagen om nykterhetsvård

eller 89 § barnavårdslagen; så ock

3) den som genom laga kraftägande

dom befunnits hava vid mer

än ett tillfälle inom en tidrymd av

tolv månader gjort sig skyldig till

rattfylleri eller fylleri.

Spärrlista skall av detalj handelsbolaget

upprättas för län eller annat

lämpligt område. Den som enligt

vad under 2) i tredje stycket sågs

må vägras utminutering skall upptagas

på mer än en sådan förteckning

i den mån så finnes erforderligt

för att hindra honom från inköp.

Förteckningarna skola förnyas för

varje månad.

Om upptagande på spärrlista beslutar

kontrollstyrelsen. Den som

upptagits på spärrlista skall avföras

därifrån, i fall som under 1) i tredje

stycket avses vid utgången av den

tid som nykterhetsnämnden bestämt,

i det under 2) i tredje stycket

nämnda fallet efter tolv månader

samt i det under 3) i samma

stycke avsedda fallet efter sex månader.

20 §.

Ej må någon såsom ombud eller på

därmed jämförligt sätt med anskaffande

av rusdrycker tillhandagå den

som kan antagas ej hava fyllt tjuguett

år eller missbruka alkoholhaltiga

drycker eller vara berörd av sådana

drycker eller annat berusningsmedel

eller den som enligt 18 § må vägras

utminutering.

Ej må någon genom särskild, för

ändamålet driven rörelse eller eljest i

större omfattning tillhandagå annan

med anskaffande av rusdrycker.

Det är---på utminuterings
ställe.

35 §. 35 §•

Tillstånd till utskänkning på pas- Tillstånd till utskänkning på farsagerarfartyg,

i restaurangvagn på tyg, på järnvägståg eller på luftfartyg

järnvägståg eller på luftfartyg som i som i linjefart befordrar passagerare

linjefart befordrar passagerare (t ra- (trafikutskänkning) meddefi

k utskänkning) meddelas av las av länsstyrelsen i det län, där re
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 4/ år 1963

(Nuvarande lydelse)

länsstyrelsen i det län, där rederiet,

järnvägens styrelse eller luftfartsföretaget

har sitt säte. Har rederiet,

järnvägens styrelse eller luftfartsföretaget

icke säte inom riket, meddelas

tillstånd av överståthållarämbetet.

De i---å trafikföretaget.

37 §.

Rätt till —---endast starköl.

Tillstånd till trafikutskänkning må

avse vin och starköl. För fartyg, som

förmedlar regelbunden persontrafik

till utländsk hamn, eller luftfartyg,

som i linjefart befordrar passagerare

till eller från utländsk flygplats, må

dock tillståndet avse alla slag av rusdrycker.

41 §.

Beträffande överlåtelse---av
tal

upprättas.

Är ej fråga om trafikutskänkning,

följer med sådan överlåtelse skyldighet

för rättighetsinnehavaren att hos

detaljhandelsbolaget inköpa alla för

rörelsen erforderliga rusdrycker.

Överlåtelse av tillstånd till trafikutskänkning

medför skyldighet att hos

bolaget inköpa sådana rusdrycker,

som äro avsedda för utskänkning i

restaurangvagn samt på fartyg och

luftfartyg vid färd mellan svenska

hamnar och svenska flygplatser.

Vid överlåtelse —---äger sam
band.

44 §.

Utskänkningsställe skall--- —

ej försvåras.

Utskänkning må — --av kondi
torivaror.

Angående beskaffenheten av utskänkningsställe

äger Konungen utfärda

de bestämmelser som kunna er
-

(Föreslagen lydelse)

deriet, järnvägens styrelse eller luftfartsföretaget

har sitt säte. Har rederiet,

järnvägens styrelse eller luftfartsföretaget

icke säte inom riket,

meddelas tillstånd av överståthållarämbetet.

Tillstånd till utskänkning

på järnvägståg må endast om särskilda

skäl därtill åro avse annan del

av tåget än restaurangvagn.

De i---å trafikföretaget.

37 §.

Rätt till---- endast starköl.

Tillstånd till trafikutskänkning må

avse vin och starköl eller alla slag av

rusdrycker. Tillstånd att utskänka

alla slag av rusdrycker må dock endast

om särskilda skäl därtill åro

meddelas i fråga om järnvägståg eller

i fråga om fartyg, som ej förmedlar

regelbunden persontrafik till utländsk

hamn, eller luftfartyg, som ej i linjefart

befordrar passagerare till eller

från utländsk flygplats.

41 §.

Beträffande överlåtelse---av
tal

upprättas.

Är ej fråga om trafikutskänkning,

följer med sådan överlåtelse skyldighet

för rättighetsinnehavaren att hos

detaljhandelsbolaget inköpa alla för

rörelsen erforderliga rusdrycker.

Överlåtelse av tillstånd till trafikutskänkning

medför skyldighet att hos

bolaget inköpa sådana rusdrycker,

som äro avsedda för utskänkning på

järnvägståg samt på fartyg och luftfartyg

vid färd mellan svenska hamnar

och svenska flygplatser.

Vid överlåtelse---äger sam
band.

44 §.

Utskänkningsställe skall---

ej försvåras.

Utskänkning må---av kon
ditorivaror.

Angående utskänkningslokalernas

anordnande och beskaffenhet äger

Konungen eller, efter Konungens be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

(Nuvarande lydelse)

fordras utöver vad i livsmedelsstad''

gan föreskrives om serveringslokal.

45 §.

Ombyte av---vederbörande

tillståndsmyndighet.

46 §.

2 m o m. Spritdrycker må---

med måltid.

Föreskrifter angående — — —

första stycket.

Konungen må beträffande viss ort

eller visst område medgiva undantag

från stadgandet i första stycket. Innan

sådant beslut fattas, skola fullmäktige

i därav berörda kommuner

genom intendentens för utskänkningsärenden

försorg erhålla tillfälle

att yttra sig i frågan. Medgivande

må ej lämnas, om fullmäktige i kommunen

förklarat att utskänkning av

spritdrycker utan samband med måltid

icke bör äga rum i kommunen.

Lämnas medgivande, utfärdar Konungen

de särskilda föreskrifter i avseende

å utskänkningen som prövas

erforderliga. Medgivandet må när

som helst återkallas.

47 §.

1 mom. Rusdrycker må---

och helgdagar.

49 §.

På passagerarfartyg må rusdrycker

utskänkas endast till besättning och

passagerare. På luftfartyg må utskänkning

äga rum endast under

färd.

(Föreslagen lydelse)

myndigande, kontrollstyrelsen utfärda

de bestämmelser som kunna erfordras

utöver vad i livsmedelsstadgan

föreskrives om serveringslokal.

45 §.

Ombyte av---vederbörande

tillståndsmyndighet.

Inrättande av drinkbar eller annan

väsentlig ändring i utskänkningslokalernas

anordnande eller införande av

självservering för rusdrycker må ske

endast efter godkännande av intendenten

för utskånkningsärenden.

46 §.

2 m o m. Spritdrycker må---

med måltid.

Föreskrifter angående — — —

första stycket.

Konungen må medgiva undantag

från stadgandet i första stycket. Innan

sådant beslut fattas, skola fullmäktige

i kommun, som beröres av

beslutet, genom intendentens för utskänkningsärenden

försorg erhålla

tillfälle att yttra sig i frågan. Medgivande

må ej lämnas, om fullmäktige

i kommunen förklarat att utskänkning

av spritdrycker utan samband

med måltid icke bör äga rum i kommunen.

Lämnas medgivande, utfärdar

Konungen de särskilda föreskrifter

i avseende å utskänkningen som

prövas erforderliga. Medgivandet må

när som helst återkallas.

47 §.

1 in o m. Rusdrycker må---—

och helgdagar.

Utskänkning i drinkbar må ej förekomma

med mindre utskänkning

samtidigt bedrives i annan del av utskänkningslokalerna.

49 §.

På fartyg må rusdrycker utskänkas

endast till besättning och passagerare.

På luftfartyg må utskänkning

äga rum endast under färd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1963

(Nuvarande lydelse)

55 §.

Ej må den som handhar utskänkning

eller någon hos honom anställd

söka förmå gäst att å utskänkningsstället

inköpa rusdrycker eller tillåta,

att något av det sålda medföres därifrån;

ock vare det gäst förbjudet att

sålunda medföra utskänkt rusdryck.

63 §.

2 m o m. Beslut som länsstyrelse

eller polismyndighet meddelat enligt

denna förordning länder omedelbart

till efterrättelse, där ej annorlunda

är föreskrivet eller särskilt förordnas.

64 §.

1 m o m. Avskrift av — — —

kommunens nykterhetsnämnd.

Har polismyndighet---un
derrättas

därom.

Har detaljhandelsbolaget---

nykterhetsnämnd underrättas.

80 §.

1 mom. Den som säljer rusdrycker

utan att äga rätt därtill enligt

denna förordning eller överskrider sådan

rätt, straffes för olovlig försäljning

med dagsböter eller fängelse i

högst sex månader. I ringa fall skall

dock ej till straff dömas.

Är brottet grovt, vare straffet fängelse

i högst ett år.

Vid bedömande huruvida brottet är

grovt skall särskilt beaktas, om försäljningen

bedrivits i större omfattning

eller yrkesmässigt.

4 mom. Rusdrycker, som---

förklaras förverkade.

(Föreslagen lydelse)

55 §.

Den som handhar utskänkning eller

hos honom anställd må ej söka

förmå gäst att å utskänkningsstället

inköpa rusdrycker. Från utskänkningsställe

må icke någon medföra eller

tillåtas medföra utskänkt eller eljest

utlämnad rusdryck.

63 §.

2 mom. Beslut som länsstyrelse

eller polismyndighet meddelat enligt

denna förordning så ock beslut som

kontrollstyrelsen meddelat enligt 18 §

förordningen länder omedelbart till

efterrättelse, där ej annorlunda är föreskrivet

eller särskilt förordnas.

64 §.

1 m o m. Meddelande om beslut,

som avses i 18 § fjärde stycket förordningen,

skall av kontrollstyrelsen

i rekommenderat brev snarast

tillsändas den som beslutet avser.

Avskrift av---kommunens

nykterhetsnämnd.

Har polismyndighet---un
derrättas

därom.

Har detaljhandelsbolaget---

nykterhetsnämnd underrättas.

80 §.

1 mom. Den som till någon säljer

rusdrycker utan att äga rätt därtill

enligt denna förordning eller

som överskrider sådan rätt, straffes

för olovlig försäljning med dagsböter

eller fängelse i högst sex månader. I

ringa fall skall dock ej till straff dömas.

Är brottet grovt, vare straffet fängelse

eller straffarbete i högst två år.

Vid bedömande huruvida brottet är

grovt skall särskilt beaktas, om försäljningen

utgjort led i en verksamhet

som bedrivits i större omfattning

eller yrkesmässigt.

4 mom. Rusdrycker, som---

förklaras förverkade.

Vid olovlig försäljning av rusdrycker

uppburet vederlag må, efter

vad som prövas skäligt, förklaras

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

9

(Nuvarande lydelse)

81 §.

1 mom. Den som tillhandagår annan

med anskaffande av rusdrycker

i strid med föreskriften i 20 § första

stycket, straffes såsom för olovlig försäljning

enligt vad i 80 § stadgas.

Rusdrycker, med —--— förklaras

förverkade.

83 §.

Bryter någon mot 46 § 1 mom., 48

eller 59 § eller bryter gäst å utskänlcningsställe

mot 5i eller 55 §, straffes

med böter, högst etthundra kronor.

86 §.

1 mom. Rusdrycker som till riket

införas av annan än den vilken

enligt 12 § är berättigad till införsel

av sådana drycker må, därest varan i

behörig ordning anmälts till tullklarering,

åter utföras i enlighet med de

föreskrifter generaltullstyrelsen äger

meddela. Sker ej återutförsel inom

två månader efter det varan enligt

vad i tullstadgan sägs skall anses hava

mottagits av tullanstalt, tillfaller

varan kronan, och skall för dess räkning

med varan förfaras på sätt i

90 § 2 mom. är stadgat.

Av resande medförda rusdrycker,

vilka efter utgången av tid som i föregående

stycke sägs kvarligga hos

tullverket, skola, ändå att den resande

enligt 12 § är berättigad till införsel

av dryckerna, behandlas på sätt i

nämnda stycke för där avsedda rusdrycker

är föreskrivet.

2 mom. Angående påföljd för

olovlig införsel av rusdrycker och för

försök därtill stadgas i lagen om

straff för varusmuggling. I fråga om

(Föreslagen lydelse)

förverkat till kronan. Utgjordes vederlaget

av annat än penningar och

finnes det ej i behåll, må i stället

värdet förklaras förverkat.

81 §.

1 mom. Den som tillhandagår

någon med anskaffande av rusdrycker

i strid med föreskriften i 20 §

första stycket, straffes såsom för

olovlig försäljning enligt vad i 80 §

stadgas.

Rusdrycker, med---förkla
ras

förverkade.

83 §.

Bryter någon mot 46 § 1 mom., 48

eller 59 § eller bryter gäst å utskänkningsställe

mot 55 §, straffes med böter,

högst etthundra kronor.

86 §.

1 mom. Rusdrycker som till riket

införas av annan än den vilken

enligt 12 § är berättigad till införsel

av sådana drycker må, därest varan i

behörig ordning anmälts till tullklarering,

åter utföras i enlighet med de

föreskrifter generaltullstyrelsen äger

meddela. Sker ej återutförsel inom

två månader efter det varan enligt

vad i tullstadgan sägs skall anses

hava mottagits av tullanstalt, tillfaller

varan kronan, och skall för dess

räkning med varan förfaras på sätt i

90 § 2 mom. andra stycket är stadgat.

Rusdrycker, vilka medföras av resande

eller inkomma i gåvoförsändelse

till enskild person och vilka efter

utgången av tid som i föregående

stycke sägs kvarligga hos tullverket,

skola, ändå att den resande eller

den till vilken försändelsen är ställd

enligt 12 § är berättigad till införsel

av dryckerna, behandlas på sätt i

nämnda stycke för där avsedda rusdrycker

är föreskrivet.

2 m o m. Angående påföljd för

olovlig införsel av rusdrycker och

för försök därtill stadgas i lagen om

straff för varusmuggling. I fråga om

-ft Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 41

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

(Nuvarande lydelse)

försäljning av olovligt införda rusdrycker

skall gälla vad i 90 § 2 mom.

sägs.

4 mom. Den som —--med

dagsböter.

5 m o m. Erfordras i---skall

förfaras.

90 §.

1 mom. Rättighet att verkställa

beslag tillkommer tulltjänsteman i

fall som i 86 § sägs. 1 övrigt gäller angående

beslag vad därom finnes stadgat

i rättegångsbalken, dock icke i

fråga om den tid inom vilken åtal sist

skall hava väckts.

2 mom. Rusdrycker som enligt

denna förordning eller annan författning

förklarats förverkade skola,

därest de äro i försåljningsdugligt

skick, hembjudas till detaljhandelsbolaget

eller partihandelsbolaget.

Kunna förverkade drycker på grund

av sin beskaffenhet ej tillhandahållas

allmänheten, skola de hembjudas till

partihandelsbolaget. Bolag till vilket

rusdrycker sålunda hembjudits vare

skyldigt att till skäligt pris inköpa

(Föreslagen lydelse)

förfarandet med rusdrycker, som enligt

samma lag förklarats förverkade,

skall gälla vad i 90 § 2 mom. andra

stycket sägs. Vad där stadgas skall

gälla även beträffande rusdrycker,

som ej förklaras förverkade men skola

säljas på grund av bestämmelser

i tullstadgan eller annan författning.

3 mom. Med den erlagda köpesumman

för rusdrycker, som försålts

på grund av stadgandet i 1

mom. eller bestämmelser i tullstadgan,

skall i tillämpliga delar förfaras

på sätt i tullstadgan föreskrives beträffande

köpesumman för gods, som

enligt samma stadga blivit genom

tullverkets försorg försålt å auktion;

och skall, därest enligt tullstadgan

viss tid skall räknas från auktionsdagen,

tiden i stället räknas från

den dag, då betalning kommit tullverket

till handa.

4 mom. Den som---med

dagsböter.

5 mom. Erfordras i---skall

förfaras.

90 §.

1 mom. Angående beslag av

egendom skall vad i allmänhet är

stadgat om beslag i brottmål äga motsvarande

tillämpning, där icke annat

följer av vad nedan stadgas.

Rätt att verkställa beslag i fall, som

i 86 § sägs, skall tillkomma tulltjänsteman.

Bestämmelserna i 2 § lagen den 9

maj 1958 om förverkande av alkoholhaltiga

drycker m. m. skola tillämpas

jämväl då beslag skett av egendom,

som kan antagas vara förverkad enligt

denna förordning.

2 m o m. Förverkad egendom tillfaller

kronan.

Med förverkad egendom skall förfaras

på sätt i 3 § lagen den 9 maj

1958 om förverkande av alkoholhaltiga

drycker m. m. är föreskrivet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

den hembjudna varan. Är värdet så

ringa, att det ej kan anses motsvara

forslingskostnaderna, skall varan bevisligen

förstöras.

Samma lag vare där rusdrycker

som ej förklaras förverkade skola

försäljas på grund av bestämmelser i

tullstadgan eller andra författningar.

Med den erlagda köpesumman för

rusdrycker som försålts på grund av

stadgandet i 86 § 1 mom. eller bestämmelser

i tullstadgan skall i tilllämpliga

delar förfaras på sätt i tullstadgan

föreskrives beträffande köpesumman

för gods som enligt samma

stadga blivit genom tullverkets

försorg försålt å auktion; och skall,

därest enligt tullstadgan viss tid skall

räknas från auktionsdagen, tiden i

stället räknas från den dag, då betalning

kommit tullverket till handa.

3 mom. Värdet av förverkad

egendom tillfaller kronan.

1. Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 1 § den 1 januari 1964

och såvitt avser 17 § den 1 april 1964, samt i övrigt den 1 oktober 1963.

Brott, som begåtts före sistnämnda dag och som ej enligt tidigare bestämmelser

kunnat föranleda upptagande på sådan förteckning som avses i 18 §,

må icke till följd av de nya bestämmelserna läggas till grund för beslut om

sådan åtgärd. ... _ , .

2. Förordningens bestämmelser skola gälla redan fore ikraftträdandet i

avseende på åtgärder som erfordras för tillämpningen därefter. Äldre bestämmelser

skola alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden som

hänföra sig till tiden före ikraftträdandet, dock skola de nya bestämmelserna

i 90 § 1 mom. äga tillämpning jämväl å beslag som består den 1 oktober

1963.

Förslag

till

Förordning

om ändring i ölförsäljningsförordningen den 23 mars 1961 (nr 159)

Härigenom förordnas dels att 33 § ölförsäljningsförordningen den 23 mars

1961 skall upphöra att gälla dels att 25 §, 32 § 1 mom., 34 och 38 §§ samma

förordning skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

25 §. 25 §.

/ lokal, där Öl må utskånkas efter

tillstånd enligt denna förordning, är

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 4/ år 1963

(Nuvarande lydelse)

det förbjudet att förtära eller låta någon

förtära rusdrycker eller ersättningsmedel

därför. Ej heller må rusdrycker

eller sådana ersättningsmedel

förvaras, i lokalen eller eljest, på

sådant sätt att det kan befaras att de

förtäras av gästerna.

Vid utminutering---äger för
foga.

32 §.

1 mom. Den som säljer Öl utan

att äga rätt därtill enligt denna förordning

eller överskrider sådan rätt,

straffes för olovlig försäljning av Öl

med dagsböter. I ringa fall skall dock

ej till straff dömas.

Är brottet grovt, vare straffet dagsböter

eller fängelse i högst sex månader.

Vid bedömande huruvida brottet

är grovt skall särskilt beaktas, om

den olovliga försäljningen bedrivits i

större omfattning.

34 §.

Bryter någon i annat fall än i 32

eller 33 § sägs mot vad i denna förordning

är stadgat eller mot föreskrift

som meddelats med stöd av

förordningen, straffes med böter,

högst trehundra kronor.

38 §.

Har domstol avgjort mål mot någon

som bedriver yrkesmässig försäljning

av Öl eller mot någon hos sådan

försäljare anställd angående

brott som avses i 32—34 §§, åligger

det domstolen att inom fjorton dagar

från domens meddelande översända

avskrift av domen till den myndighet

som utfärdat tillståndsbevis eller,

om sådant bevis ej utfärdats, till länsstyrelsen.

(Föreslagen lydelse)

Vid utminutering — — — äger

förfoga.

32 §.

1 mom. Den som till någon säljer

Öl utan att äga rätt därtill enligt

denna förordning eller som överskrider

sådan rätt, straffes för olovlig

försäljning av Öl med dagsböter.

I ringa fall skall dock ej till straff

dömas.

Är brottet grovt, vare straffet dagsböter

eller fängelse i högst sex månader.

Vid bedömande huruvida brottet

är grovt skall särskilt beaktas, om

försäljningen utgjort led i en verksamhet

som bedrivits i större omfattning.

34 §.

Bryter någon i annat fall än i 32 §

sägs mot vad i denna förordning är

stadgat eller mot föreskrift som meddelats

med stöd av förordningen,

straffes med böter, högst trehundra

kronor.

38 §.

Har domstol avgjort mål mot någon

som bedriver yrkesmässig försäljning

av Öl eller mot någon hos sådan

försäljare anställd angående

brott som avses i 32 eller 34 §, åligger

det domstolen att inom fjorton dagar

från domens meddelande översända

avskrift av domen till den myndighet

som utfärdat tillståndsbevis eller, om

sådant bevis ej utfärdats, till länsstyrelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1963. Äldre bestämmelser

skola dock alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden som hänföra

sig till tiden före ikraftträdandet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

13

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 25 februari 1955 (nr 38) om

försäljning av alkoholfria drycker

Härigenom förordnas dels att 6 § förordningen den 25 februari 1955 om

försäljning av alkoholfria drycker skall upphöra att gälla dels att 1 § och

10 § 2 mom. samma förordning skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

Med alkoholfri---vo
lymprocent

alkohol.

Vad som är att hänföra till 1 ä 11- ö 1 angives i förordningen angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Under försäljning---

på stället.

10 §.

2 mom. Låter den som bedriver

utskånkning eller någon hos honom

anställd rusdrycker, ersättningsmedel

därför eller Öl förtäras eller förvaras

i strid mot 6 § första stycket, straffes

med dagsböter.

Bryter gäst mot 6 § första stycket,

eller utskänker någon alkoholfria

drycker på otillåten tid, straffes med

böter, högst trehundra kronor.

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Med alkoholfri---vo
lymprocent

alkohol.

Vad som är att hänföra till 1 ä 11- ö 1 angives i förordningen om tillverkning

och beskattning av maltoch

läskedrycker.

Under försäljning---

på stället.

10 §.

2 mom. Utskänker någon alkoholfria

drycker på otillåten tid, straffes

med böter, högst trehundra kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1963. Äldre bestämmelser

skola dock alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden som hänföra

sig till tiden före ikraftträdandet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

Förslag

till

Förordning

om förbud i vissa fall mot förtäring och förvaring av rusdrycker

och Öl m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Rusdrycker eller Öl, som ej i laga ordning utskänkts, eller ersättningsmedel

för rusdrycker må icke någon förtära eller tillåtas förtära i lokal eller

på plats

där serveringsrörelse bedrives;

där innehavaren yrkesmässigt upplåter lokalen eller platsen för anordnande

av sammankomster i slutna sällskap, då han genom anskaffande eller

servering eller annorledes tillhandagår med mat eller dryck; eller

då där i annat fall än nu sagts rätt till utskänkning av rusdrycker eller Öl

föreligger.

Drycker, som icke få utskänkas i lokalen eller på platsen, eller ersättningsmedel

för rusdrycker må ej förvaras på sådant sätt att det kan befaras

att de förtäras av gästerna.

Förbuden skola gälla varje lokal eller plats, som användes i eller för sådan

verksamhet som avses i första stycket.

Med serveringsrörelse förstås varje yrkesmässigt bedriven verksamhet, i

vilken mat eller dryck mot ersättning tillhandahålles till förtäring på stället.

2 §‘

Bestämmelserna i 1 § skola icke gälla, där på grund av stadgande i 10 §

andra stycket ölförsäljningsförordningen Öl må utskänkas utan tillstånd.

3 §.

Bryter den som bedriver serveringsrörelse, yrkesmässigt upplåter lokal

eller plats eller i annat fall innehar rätt till utskänkning eller någon hos honom

anställd mot bestämmelse i denna förordning, dömes till dagsböter.

Bryter annan mot bestämmelse i denna förordning, dömes till böter, högst

trehundra kronor.

Husbonde ansvarar för sådant i första stycket avsett brott, som begås av

hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore brottet begånget

av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt att brottet skett

utan hans vetskap och vilja.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1963.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

15

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 26 maj 1961 (nr 181) om försäljning

av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ samt 5 § 1 mom. förordningen den

26 maj 1961 om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 8. 1 §•

Med teknisk---nu sagts.

Teknisk sprit--r — starkd e
naturerad

sprit.

Med alkoholhaltigt preparat

förstås vara som innehåller

mer än 2,25 volymprocent eller, såvitt

avser icke flytande vara, 1,8 viktprocent

etylalkohol och som icke är apoteksvara

eller hänförlig till tulltaxenummer

22.03—22.08 eller 22.09 A eller

B.

Med partihandelsbolaget

---omnämnda detaljhandelsbolaget.

4 §-

Teknisk sprit må utan särskilt tillstånd

införas till riket av partihandelsbolaget.

Tillstånd erfordras ej

heller i fall då denaturerad teknisk

sprit eller alkoholhaltiga preparat

införas annorledes än i handelssyfte

eller för yrkesmässig förbrukning.

För annan---av kontrollsty
relsen.

yad i — — — generaltullstyrelsen

meddelar.

Med teknisk---nu sagts.

Teknisk sprit---starkd e
naturerad

sprit.

Med alkoholhaltigt preparat

förstås vara som innehåller

mer än 2,25 volymprocent eller, såvitt

avser icke flytande vara, 1,8 viktprocent

etylalkohol och som icke är hänförlig

till tulltaxenummer 22.03—

22.08 eller 22.09 A eller B och ej heller

är sådant läkemedel, för vilket

läkemedelsförordningens bestämmelser

gälla.

Med partihandelsbolaget

---omnämnda detaljhandelsbolaget.

4 §-

Teknisk sprit må utan särskilt tillstånd

införas till riket av partihandelsbolaget.

Tillstånd erfordras ej

heller i fall då denaturerad teknisk

sprit eller alkoholhaltiga preparat

av resande införas annorledes än i

handelssyfte eller för yrkesmässig

förbrukning.

För annan---av kontrollsty
relsen.

Vad i — — — generaltullstyrelsen

meddelar.

5 §•

1 mom. Försäljning av---

i allmänhet.

För försäljning av alkoholhaltiga

läkemedel på apotek gälla de särskil
-

5 §•

1 mom. Försäljning av---

i allmänhet.

För försäljning av alkoholhaltiga

läkemedel gälla de särskilda bestäm
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 4-1 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

da bestämmelser som Kungl. Maj :t melser som Kungl. Maj :t meddelar

meddelar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964. Äldre bestämmelser

skola dock alltjamt äga tillämpning beträffande förhållanden som hänföra

sig till tiden före ikraftträdandet.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 1 december

1959 (nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 1 december 1959

om allmän varuskatti skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

10 §.

1 mom. Från skatteplikt---

till sjukhus.

9. Spritdrycker och viner samt tobaksvaror

och cigarrettpapper, vilka

införas i den ordning som avses i 12

§_ 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen

eller 1 § andra stycket

förordningen om tobaksskatt.

(Föreslagen lydelse)

10 §.

1 mom. Från skatteplikt---

till sjukhus.

9. Spritdrycker och viner samt tobaksvaror

och cigarrettpapper, vilka

införas i den ordning som avses i 12

§ 4 mom. c) och h) rusdrycksförsäljningsförordningen

eller 1 § andra

stycket förordningen om tobaksskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1963.

1 Senaste lydelse av 10 § 1 mom. se 1961:165.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1963

17

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 9 maj 1958 (nr 205)

om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.

Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§ lagen den 9 maj 1958 om förverkande

av alkoholhaltiga drycker m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Angående beslag av egendom som

avses i 1 § skall vad i allmänhet är

stadgat om beslag i brottmål äga motsvarande

tillämpning, med följande

avvikelser:

Bihang till riksdagens protokoll 1963.

2 §•

Angående beslag av egendom som

avses i 1 § skall vad i allmänhet är

stadgat om beslag i brottmål äga motsvarande

tillämpning, med följande

avvikelser:

1. Beslagtagen egendom må bevisligen

förstöras, om dess värde är ringa

eller egendomens förstörande eljest

måste anses försvarligt. I annat fall

må egendomen försäljas, rusdrycker

till det i rusdrycksförsäljningsförordningen

omnämnda partihandelsbolaget,

Öl till tillverkare av sådan vara

och annan egendom på sätt som med

hänsyn till egendomens beskaffenhet

finnes lämpligt. Belopp, som erhållits

vid försäljning av beslagtagen egendom,

tillfaller kronan.

Beslut om förstörande eller försäljning

meddelas av undersökningsledaren

eller åklagaren.

Går beslag åter och är egendomen

jämlikt denna paragraf förstörd eller

såld, skall ersättning av allmänna

medel utgå med belopp, som motsvarar

egendomens pris vid försäljning

till allmänheten eller eljest finnes

skäligt. Beslut om ersättning meddelas

av åklagaren. Är den som drabbats

av beslaget missnöjd med beslut

om ersättning, äge han inom en månad

från det han erhöll del av beslutet

påkalla rättens prövning därav.

Ansökan härom göres vid den domstol,

som ägt upptaga fråga om beslagets

bestånd. Ersättning utbetalas av

saml. 1Sr 41

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

(Nuvarande lydelse)

1. Vad i 27 kap. 7 § rättegångsbalken

är stadgat om att åtal skall väckas

inom viss tid skall ej gälla i annat

fall än då rätten utsatt sådan tid.

2. Väckes ej åtal, prövar åklagaren,

huruvida egendomen skall vara förverkad

enligt vad i 1 § sägs. Förordnande

därom meddelas skriftligen.

Där ej påföljden förelagts och godkänts

i samband med strafföreläggande,

äge den, från vilken beslaget skett,

hos åklagaren anmäla missnöje med

förordnandet inom en månad från

det han erhöll del därav. Anmäles

missnöje, har åklagaren att, om ej

beslaget finnes böra hävas, väcka talan

om egendomens förverkande. Sker

det ej inom en månad från det anmälan

gjorts, skall beslaget gå åter.

3 §.

Med rusdrycker som förklarats förverkade

enligt denna lag skall förfaras

på sätt i 90 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen

föreskrives.

Annan förverkad egendom skall på

lämpligt sätt föryttras eller, om myckenheten

är ringa, bevisligen förstöras.

Belopp, som —--tillfaller kro
nan.

(Föreslagen lydelse)

länsstyrelsen efter framställning av

åklagaren.

2. Vad i 27 kap. 7 § rättegångsbalken

är stadgat om att åtal skall väckas

inom viss tid skall ej gälla i annat

fall än då rätten utsatt sådan tid.

3. Väckes ej åtal, prövar åklagaren,

huruvida egendomen skall vara förverkad

enligt vad i 1 § sägs. Förordnande

därom meddelas skriftligen.

Där ej påföljden förelagts och godkänts

i samband med strafföreläggande,

äge den, från vilken beslaget skett,

hos åklagaren anmäla missnöje med

förordnandet inom en månad från

det han erhöll del därav. Anmäles

missnöje, har åklagaren att, om ej

beslaget finnes böra hävas, väcka talan

om egendomens förverkande. Sker

det ej inom en månad från det anmälan

gjorts, skall beslaget gå åter.

3 §.

Egendom, som förklarats förverkad

enligt denna lag, skall, i den mån

så ej förut skett, bevisligen förstöras

eller försäljas efter vad i 2 § är stadgat

om beslagtagen egendom.

Belopp, som ----tillfaller kro
nan.

... Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1963 och skall äga tillämpning

jämväl å beslag, som består vid lagens ikraftträdande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

19

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 23 § lagen den 30 juni 1960 (nr 418)

om straff för varusmuggling

Härigenom förordnas, att 23 § lagen den 30 juni 1960 om straff för varusmuggling

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

23 §.

Är beslagtagen — — — egendo

mens avyttring.

(Föreslagen lydelse)

23 §.

Är beslagtagen — — — egendomens

avyttring.

Då beslag lagts å rusdrycker, som

kunna antagas vara förverkade enligt

denna lag, skola bestämmelserna i 2 §

1 lagen den 9 maj 1958 om förverkande

av alkoholhaltiga drycker m. m.

äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1963 och skall äga tillämpning jämväl

å beslag, som består vid lagens ikraftträdande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1963

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 63 § lagen den 27 juli 1954

(nr 579) om nykterhetsvård

Härigenom förordnas, att 63 § lagen den 27 juli 1954 om nykterhetsvård

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

63 §.

Påträffas alkoholhaltiga — — —

för anstalten.

Med rusdrycker som omhändertagits

enligt första stycket skall förfaras

på sätt i 90 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen

föreskrives.

Annan omhändertagen egendom skall

på lämpligt sätt föryttras eller, om

myckenheten är ringa, bevisligen förstöras.

Belopp, som erhållits vid försäljning

av omhändertagen vara, tillfaller

kronan.

63 §.

Påträffas alkoholhaltiga--—

för anstalten.

Med egendom, som omhändertagits

enligt första stycket, skall förfaras

på sätt i 3 § lagen den 9 maj 1958 om

förverkande av alkoholhaltiga drycker

m. m. föreskrives. Belopp, som

erhållits vid försäljning av omhändertagen

egendom, tillfaller kronan.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1963.

1 Senaste lydelse av 63 § se 1958: 206.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963 21

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionerna

nr 82 och nr 90 väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 660 av herr Bengtson m. fl. och II: 825

av herr Wiklund m. fl., vari hemställts, att den i propositionen nr 82 föreslagna

författningstexten till 18 § 3) rusdrycksförsäljningsförordningen

skall avslutas med orden »... gjort sig skyldig till brott mot 4 § lagen

den 28 september 1951 om straff för vissa trafikbrott eller fylleri»;

2) de likalydande motionerna 1:661 av herr Bengtson m. fl. och 11:821

av herr Rimmerfors m. fl., vari hemställts, »att riksdagen — med avslag

på Kungl. Maj :ts proposition nr 82 i denna punkt — måtte besluta att försöksverksamheten

med måltidsfri utskänkning bibehålies vid nuvarande

omfattning och sålunda icke utvidgas till att omfatta hela landet samt uttalar

sig för en effektivare kontroll över drinkbarers inrättande, anordnande

i fråga om läge och lokaler samt över deras skötsel och inverkan

på ortens nykterhetsförhållanden»;

3) de likalydande motionerna I: 662 av herrar Per-Olof Hanson och NilsEric

Gustafsson samt 11:819 av herr Hseggblom m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte godkänna 1961 års nykterhetslagkommittés i motionerna

återgivna förslag till lydelse av 18 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen;
4)

de likalydande motionerna 1:664 av herr Kronstrand och 11:815 av

herr Andersson i Knäred m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att avslå förslaget om att enstaka gåvoförsändelser av rusdrycker från utlandet

skulle få mottagas tull- och skattefritt;

5) de likalydande motionerna I: 665 av herr Yngve Nilsson in. fl. och

II: 820 av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid

behandlingen av propositionen nr 82 måtte besluta att starkcider och cider

må tillverkas, försäljas och beskattas i överensstämmelse med vad 1959

års utskänkningsutredning föreslagit, samt att vederbörande utskott måtte

utarbeta förslag till härför erforderliga författningsbestämmelser»;

6) de likalydande motionerna I: 666 av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och

II: 824 av herr Stiernstedt m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta

sådan liberalisering av tillverkning och försäljning av ciderdrycker

som utskänkningsutredningen föreslagit samt att det åt utskottet måtte

uppdragas att föreslå härför erforderliga författningsändringar»;

7) de likalydande motionerna I: 667 av herrar Erik Filip Petersson och

Nyman samt II: 826 av herr Wiklund m. fl., vari hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 82 ville besluta att obligatorisk legitimationskontroll

vid rusdrycksinköp skall genomföras och antaga den

författningstext härom som nykterhetslagkommittén föreslagit i sitt betänkande

(sid. 9); samt att riksdagen ville göra ett uttalande av innebörd

att systembolaget uppmanas att i mån av behov tillsätta ordningsvaktpersonal

att tjänstgöra i systembutikerna, i syfte alt förebygga alt ordningen

i dessa störes i samband med den skärpta kundkontroll som nu förberedes;

8) de likalydande motionerna 1:668 av herr Sundin och 11:816 av herr

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1963

Börjesson i Falköping m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 82 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om skyndsam prövning och förslag angående allmän registrering av spritinköpen

genom inköpskort i enlighet med vad som anförts i motionerna»;

9) de likalydande motionerna I: 669 av herr Erik Svedberg m. fl. och II:

817 av herr Engkvist m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen

av proposition nr 82 införa bestämmelse om att allmän legitimationskontroll

införes vid utminutering av rusdrycker och att vederbörande

utskott måtte utarbeta härför nödvändig lagtext;

10) de likalydande motionerna I: 670 av herr Rikard Svensson m. fl. och

II: 818 av herr Engkvist m. fl., vari hemställts, att vid behandling av proposition

nr 82 förslaget om självservering av spritdrycker avvisas och att

vederbörande utskott måtte utarbeta härför nödvändig lagtext;

11) motionen 1:663 av herrar Kaijser och Sveningsson, vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 82 i skrivelse till Kungl.

Maj .t ville begära att en försöksverksamhet med allmän inköpsregistrering

måtte igångsättas;

12) motionen II: 822 av fru Sjövall och herr Martinsson, vari hemställts,

»att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 82 med förslag

till förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen måtte

uttala, att om en alkoholist gör sig skyldig till langarbrott på grund av sin

alkoholism hans alkoholism måtte utgöra ett sådant särskilt skäl att han

kan överlämnas till nykterhetsvården enligt brottsbalkens bestämmelser härvidlag,

oaktat om det för brottet är stadgat mer än sex månaders fängelsestraff»;
13)

motionen II: 823 av fru Sjövall m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

med anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 82 måtte besluta

1) att antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning om ändring

i rusdrycksförsäljningsförordningen utom såvitt avser ändrad lydelse

av 18, 63 och 66 §§ sagda förordning,

2) att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning om vilka åtgärder

som erfordras för att förstärka polisväsendet för bekämpande av langningsbrott».

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 30 av herr Erik Svedberg m. fl. och II: 35

av herr Engkvist m. fl., vari hemställts, »att åldersgränsen för alkoholutskänkning

å restaurang höjes till 21 år»;

2) de likalydande motionerna I: 52 av fröken Nordström m. fl. och II: 60

av herr Wiklund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t

anhålla om skyndsam utredning och förslag rörande påföljd för den som

under i motionerna angivna förhållanden bjuder minderåriga på alkoholdrycker;
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr Al år 1963 23

3) de likalydande motionerna I: 512 av herr Bengtson och II: 619 av herr

Andersson i Knäred, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t begära att bestämmelser utfärdas om obligatorisk legitimation

vid alla vin- och spritinköp i enlighet med vad i motionerna anförts»;

samt

4) motionen II: 55 av herr Dickson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att hos Kungl. Maj :t hemställa om sådan åtgärd, att det renade

brännvinet, försöksvis och tills vidare, upphör att tillverkas och saluföras».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

Yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 512, I: 663, II: 35, II: 55, II: 60, II: 815, II.

816, II: 817, II: 818, II: 819, II: 820, II: 821, II: 822, II: 823, II: 824, II: 825,

II: 826.

Rörande motiveringen för de i propositionen nr 82 framlagda förslagen

hänvisar utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen harutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

I. Inledning, s. 21—27

II. Allmänna synpunkter, s. 27—36

III. Utminuteringen, s. 36—89

IV. Utskänkningen, s. 89—137

V. Ciderfrågan, s. 138—163

VI. Ansvarsbestämmelser m. m., s. 163—182

VII. Övriga frågor, s. 182—189

VIII. Departementschefens hemställan, s. 189.

Motionerna

Utminuteringen

I motionerna I: 512 och II: 619 anföres i huvudsak följande. Ungdomens

ökande alkoholkonsumtion och därmed åtföljande fylleri är ett av de allvarligaste

samhällsproblemen just nu. Ungdom under 21 år ävensom personer,

vilka gjort sig skyldiga till vissa förseelser, har inte rätt till inköp pa

systembolag. Denna bestämmelse är dock mycket svårkontrollerbar. Systembolagspersonalen

har rätt att fordra legitimation men detta medför åtskilliga

olägenheter. Det skulle vara betydligt effektivare och säkerligen medföra

mindre olägenheter vid expediering om obligatorisk legitimation infördes vid

alla inköp av vin och sprit. Infördes denna bestämmelse behövde aldrig personalen

utvälja någon särskild. Försäljningen skulle kunna ske i det närmaste

lika snabbt, då alla kunder måste ha legitimationsbeviset redo vid inköpet.

Sådan legitimationshandling bör innehålla foto och uppgift om fo
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1963

delsedag. Genom införandet av obligatorisk legitimering skulle alla ungdomar

under 21 år ovillkorligen utestängas från inköp och en viss kontroll

bättre kunna upprätthållas över andra köpare.

Som motivering för yrkandet i motionerna I: 660 och II: 825 anföres alt

brott mot 4 § 2 mom. trafikbrottslagen (s. k. rattonykterhet) också är en så

allvarlig nykterhetsanmärkning att detta brott bör jämställas med rattfylleri

och fylleri samt föranleda avstängning från rätt till inköp av rusdrycker.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 662 och II: 819 anföres i huvudsak

följande. Departementschefen har avvisat utredningsförslaget om en bestämmelse

enligt vilken personalen i spritbutik efter anmodan av nykterhetsvårds-

och polismyndighet skall göra anteckningar rörande vissa kunders

inköp, varjämte dylika anteckningar skulle kunna göras på personalens

eget initiativ. Departementschefen nöjer sig med att förorda att det redan

tidigare inledda, informella samarbetet mellan systembolagen samt polisen

och nykterhetsnämnderna utvidgas. Övervägande antalet remissinstanser

har emellertid tillstyrkt nykterhetslagkommitténs yrkande om klara, författningsmässiga

regler för butikspersonalens handlande på denna punkt. Motionärerna

finner det för sin del starkt motiverat, att klart författningsstöd

ges åt butikspersonalen rörande försäljningsanteckningar.

I motionerna 1: 667 och II: 826 framhålles att kontrollen över att obehöriga

inte inköper rusdrycker i systembolagets butiker av allt att döma för närvarande

ej är tillräcklig. Obligatorisk legitimationskontroll skulle kunna avhålla

en del köpare från att göra stora och täta inköp. Även ålderskontrollen

av kunderna bör underlättas genom ett allmänt legitimationskrav. Motionärerna

delar nykterhetslagkommitténs uppfattning att »det ingått i allmänhetens

medvetande att man inte kan hämta ut pengar på posten eller i

bank utan legitimation» och att systembolagskunderna redan på grund av

den nuvarande skyldigheten att legitimera sig vant sig vid att ha med sig

legitimationshandling vid rusdrycksinköp. Olägenheten för allmänheten av

eu allmän legitimationskonlroll torde därför numera inte vara stor. Motionäleina

ansluter sig också till kommitténs krav på att legitimationshandling

för att kunna godtagas skall vara »av myndighet utfärdad eller därmed likvärdig

handling, som försetts med fotografi».

Då allmän legitimation och andra led i en bättre kundkontroll av naturliga

skäl kan leda till irritation bland kunderna och i vissa fall möjligen även

till ordningsstörande beteende i butikerna, riktar motionärerna även uppmärksamheten

pa behovet av åtgärder för att ge personalen stöd i dess kontrollverksamhet

genom att systembolaget särskilt vid stor kundanhopning

utrustar större butiker med ordningsvakt. Vad avser ordningshållning och

bekämpande av olaga överlåtelse av rusdrycker i butikernas närhet är detta

uppgifter för polismyndigheten, vilkas stora betydelse i detta sammanhang

också särskilt understrykes i motionerna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963 25

Som motivering för skrivelseyrkandet i motionerna I: 668 och II: 816 anföres

bl. a. följande. De föreslagna åtgärderna för att skärpa reglerna i fråga

om inköp är enligt motionärernas mening alltför vaga för att effektivaste

möjliga resultat skall kunna uppnås. Det är främst beträffande ungdomsoch

kvinnofylleriet, som åtgärder måste åstadkommas.

Enligt motionärernas uppfattning kan inte endast en begränsad registrering

av »misstänkta» yrkeslangare eller missbrukare leda till bästa möjliga

resultat och det finns mycket begränsade möjligheter för personal vid utminuteringsaffärer

att »misstänka» personer. Personer som redan vid sitt inköp

förtärt sprit kan givetvis registreras med den föreslagna metoden. Däremot

kan durkdrivna yrkeslangare alltjämt gå fria från varje misstanke. De

har alla möjligheter att frekventera olika utminuteringsaffärer och skaffa

sig erforderligt lager. Därtill kommer att bland denna kategori återfinns

många som inte själva över huvud konsumerar sprit utan inköper den i enbart

affärssyfte.

Genom allmän registrering av spritinköpen kan man också reducera »väntjänstöverlåtelserna»

främst bland ungdomen. När man, som i propositionen

föreslås, endast inför en begränsad registrering drabbar detta endast ett litet

fåtal av det stora klientel som nu förefinns bland de ansvarslösa. I Finland

har ett allmänt inköpsregistreringssystem visat sig vara det effektivaste medlet

för motverkande av yrkeslangning. Likaså har ungdomsfylleriet härigenom

kunnat reduceras. Vidare har detta system en viss återhållande effekt

när det gäller spritkonsumtion, som gränsar till missbruk.

Nykterhetslagkommittén har i sitt avstyrkande av allmän registrering hänvisat

bl. a. till de olägenheter för allmänheten och de betydande kostnader

som denna skulle medföra. Motionärerna anser inte dessa invändningar utgöra

något skäl för att avstyrka ett sådant system. Beträffande olägenheterna

kan inte ett inköpskort innebära större besvär än vanlig legitimation. —

Nykterhetslagkommittén liksom också departementschefen har vidare invänt,

att metoden med allmän registrering skulle föra med sig samma negativa

psykologiska verkningar som ansetts förknippade med motbokssystemet.

Motionärerna kan inte finna skäl för en sådan bedömning. Det psykologiskt

negativa i motbokssystemet var otvivelaktigt ransoneringen och inte

själva registreringen. En inköpsregistrering utan ransonering torde över huvud

taget inte ha någon negativ psykologisk verkan.

Motionärerna i motionerna I: 669 och II: 817 framhåller, att invändningarna

mot den allmänna legitimationskontrollen följer väsentligen två linjer.

För det första hänvisar man till den begränsade effekten av kontrollen.

Självklart bör man inte överskatta dess betydelse, men tillsammans med

andra åtgärder bör kontrollen ha sitt värde. När man vet att man behöver

legitimera sig vid inköp av sprit, kan detta verka återhållande. Inte minst

bör det hindra ungdomar som inte uppnått föreskriven ålder. För det andra

hänvisar man till att kontrollen medför obehag och tidsutdräkt. I andra

sammanhang, t. ex. på posten, får man legitimera sig, och del väcker inte

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillnimjsutskottets betänkande nr 47 år 1963

någon allmän ovilja. Det bör skapa mindre olust att alla får legitimera sig

än att man i enskilda fall avkräves legitimation.

Legitimationen bör utgöras av pass, körkort, postens identitetskort samt

av myndighet eller större företag utställda identitetskort som är försedda

med fotografi. Då allmänheten i stor utsträckning har sådana handlingar,

bör det inte innebära några större besvärligheter att en sådan handling

visas upp. Givetvis bör personalen, som handhar försäljningen, få sådana

instruktioner, att det inte uppstår några onödiga konflikter med kunderna.

I motionen I: 663 anföres bl. a. följande. Vissa remissinstanser framhåller

att frågan om en allmän inköpsregistrering inte är tillräckligt utredd,

och ett par länsnykterhetsnämnder ifrågasätter en försöksverksamhet

med allmän registrering. Det torde vara omöjligt att bedöma verkan av

en allmän inköpsregistrering utan att pröva den. Man vet att mycket av det

som man trodde om spritförbrukningen under motbokstiden visat sig icke

vara riktigt. Obestridligen hade motboken en hämmande inverkan som var

större än dess till ökad spritkonsumtion suggererande effekt. Man menade

också att langningen skulle upphöra efter motbokssystemets avskaffande.

Det blev emellertid tvärtom. På analogt sätt kan den uppfattning man fått

om betydelsen av en allmän inköpsregistrering visa sig icke motsvara verkligheten

om man får tillfälle att pröva densamma. Enligt motionärernas

mening bör man inrikta sig på att genom en försöksverksamhet inom ett begränsat

område söka få en på praktiska erfarenheter grundad uppfattning

om betydelsen av en allmän inköpsregistrering från nykterhetssynpunkt

och om de kostnader och de olägenheter för de lojala spritförbrukarna som

en sådan kommer att medföra.

Som motivering för skrivelseyrkandet i motionen II: 55 framhålles att

det är ett samhällsintresse av första ordningen att medborgare låter bli att

berusa sig. Det renade brännvinet är en dryck som förtäres så gott som

uteslutande för att nå en högre eller lägre berusningseffekt. Den fyller inte

annat ändamål, och tusentals människor här i landet skulle ha gott av om

den inte funnes till. I

I motionen II: 823 anföres i huvudsak följande. Sannolikt är det realistiskt

att räkna med att en kontroll enligt finansministerns förslag, om den

skall ha någon mening, kommer att medföra årliga kostnader på 5—10 miljoner

kronor. I detta sammanhang förtjänar understrykas att flera remissinstanser

avslagit utvidgningen av kontrollen av olika skäl. Ett av huvudskälen

har varit att den reella nykterhetsvårdande vinsten icke står i någon

som helst proportion till de mycket stora kostnader denna kontroll drar.

Som jämförelse må nämnas att de under budgetåret 1961/62 utbetalade anslagen

under rubriken nykterhetsvård uppgick till 46,8 miljoner kr. Skulle

realkostnaderna för kontrollen stanna vid fem miljoner kronor är detta

alltså mer än 10 % av vad den samlade nykterhetsvården erhåller.

Skälet till att föreslå denna utvidgade kontroll har varit den allvarliga

utvecklingen av alkoholmissbruket främst bland ungdomar men även bland

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1963

27

redan avancerade alkoholister samt langarproblemets omfattning. Det sannolika

är att langarna förser främst ungdomen och alkoholisterna med sprit.

Vi vet mycket litet om langarna, hur de rekryteras etc. Enligt systembolagens

och polisens kännedom synes två typer av langare ha utbildats, i sak

innebärande en kopiering av narkotikahandelns system med i toppen icke

narkotikahemfallna storköpare samt mellanhänder för direktförsäljning

och uppletande av kunder. Dessa mellanhänder skulle i likhet med vad

fallet är inom den illegala narkotikahandeln vara hemfallna åt missbruk

av den vara de säljer. Enligt vissa uppgifter från polishåll anser man sig

ha rätt att uppskatta gruppen storförsäljare till ca en fjärdedel av samtliga

langare; dessa skulle ofta icke ens bruka alkohol. Smålangarna är däremot

ofta förfallna alkoholister. Även de inköpsformer storlangarna nyttjat synes

tendera till förändring, om man så vill anpassning till rådande risker.

Tidigare köpte en langare ensam stora mängder alkohol i en butik. När detta

observerades på systembolagen och anmäldes under hand till polismyndigheter

och nykterhetsnämnder ändrade storlangarna metoder. Polisen lyckades

ofta genom utförd utredning då få fast dem, däremot ägde nykterhetsnämnderna

mera sällan möjlighet att ingripa, eftersom dessa langare var

okända hos dem. Storlangarna lär nu ofta komma tre—fyra i en bil och

samtliga i stället göra mindre inköp än tidigare. Därmed minskar möjligheterna

att sätta fast dem genom att från butikerna anmäla deras inköp,

svårare ju mer inköpen får »normalkaraktär». Kvar står då endast för polisen

att ingripa i försäljningsögonblicken, utanför systembutikerna och på

langarstråken, eller via smålangarna och deras avslöjanden.

En ökad kontroll i butikerna kommer troligen endast att leda till en ökning

av svårkontrollerade inköp. Den uppmaning finansministern riktar till

systembolagen, att butikspersonalen »vid försäljningen i erforderlig omfattning

bör hålla uppsikt över butikslokalen och i viss utsträckning ägna

uppmärksamhet åt dess närmaste omgivning» framstår som en omöjlighet,

när man får höra att i Göteborg t. ex. betjänar en butikspersonal på 10

—15 personer flera tusen kunder i en enda butik en fredag—lördag. Eftersom

personalen dessa dagar, då tillströmningen av alkoholister och langare

oekså är störst, ofta är otränad deltidspersonal, är dess möjligheter att

ingripa starkt begränsade. Nyktra storlangare kan ej skiljas från den normala

kunden, varken i uppträdande eller i kläder.

Det måste vara oriktigt att använda våra trots allt begränsade ekonomiska

resurser på den föreslagna kontrollen, inte minst mot bakgrunden av

att det är tveksamt om systembolagen kan erhålla den merpersonal fredagar--lördagar,

som krävs för alt ge reformen något innehåll. Det måste vara

riktigare att i stället bygga upp nykterhetsvårdens resurser men därtill

främst polisens personalstyrka om man vill komma åt problemets kärna.

Narkotikamissbruk och illegal narkotikahandel har i alla länder visat sig

effektivt kunna bekämpas endast med polisens hjälp. Den svenska polismaktens

resurser är otillräckliga för de uppgifter som redan nu åvilar polisväsendet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1963

Utskänkningen

Motionärerna i motionerna 1: 30 och 11: 35 framhåller, att trots lagstiftningens

spärregler för utminutering och utskänkning av alkoholhaltiga drycker

till ungdomar, tenderar utvecklingen att fortsätta mot en utbredning av

dryckesseden till allt yngre år sgrupper, med åtföljande ökning av riskerna

för social missanpassning. Följderna av detta torde komma att sträcka sig

långt fram i tiden, med ökade krav på nykterhetsvård och rehabiliteringsverksamhet.

Det torde dock vara förenat med stora svårigheter för dem som har att

svara för serveringen att kunna avgöra huruvida vederbörande har fyllt 18

år. En höjning av åldersgränsen till 21 år, att gälla även vid utskänkning,

torde kunna ge en bättre garanti för att ungdomar i de ömtåliga tonåren

icke får möjlighet till alkoholkonsumtion i samma utsträckning som nu.

Gränsfall kommer givetvis alltid att finnas, men en höjning av åldersgränsen

skulle med all sannolikhet medverka till en sanering av spritmissbruket

bland tonåringarna.

I motionerna 1: 661 och 11: 821 framhålles, att yrkandet att måltidstvånget

vid utskänkning av andra rusdrycker än egentliga brännvinsdrycker nu definitivt

avskaffas hör till de mest centrala förslagen från 1959 års utskänkningsutredning.

Den hittills bedrivna försöksverksamheten inom 16 län samt

Stockholms stad har enligt utredningen gett tillräckligt underlag för ett dylikt

beslut. Å andra sidan skärper utredningen kravet på måltidstvånget för

brännvinsdrycker i så måtto, att dessa drycker icke skall få serveras annat

än i samband med verklig måltid.

I spåren av försöksverksamheten med måltidsfri utskänkning av spritdrycker

har som känt följt tillkomsten av ett stort antal drinkbarer. Hur

lockande dessa kan verka på ungdomen har på ett mycket otvetydigt sätt

skildrats av utskänkningsutredningen, bl. a. i dess redovisning av utskänkningsintendenternas

yttranden.

Departementschefen anser att »den måltidsfria utskänkningen, exempelvis

på drinkbarerna, ofta kan utöva ett olyckligt inflytande på ungdomens

alkoholvanor». Därför förordar departementschefen inte nu att måltidstvånget

definitivt avskaffas. Han anser dock att försöksverksamheten utan

olägenhet kan utvidgas till att omfatta hela landet. Mot detta senare gör motionärerna

allvarliga erinringar.

Barsystemet har uppstått som en följd av försöksverksamheten med måltidsfri

utskänkning. Denna försöksverksamhets verkningar anses av utskänkningsutredningen

och vissa remissinstanser redan nu vara fullt klarlagda.

Till dessa verkningar hör främst just drinkbarerna och deras sociala

skadlighet, d. v. s. deras negativa inverkan på ungdomens dryckesvanor.

Behov av en sådan utvidgning av försöksverksamheten, att denna förlorar

karaktären av försök på ett antal representativa orter, saknas därför uppenbarligen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963 29

En ytterligare, mycket väsentlig omständighet att här beakta är, att utskänkningsutredningen

förutsätter att utskänkningsskatten bibehålies, då

utredningen förordar att måltidstvånget definitivt avskaffas. Enligt Kungl.

Maj :ts proposition nr 90/1963 skall dock utskänkningsskatten avskaffas.

Därest detta förslag bifalles, undanryckes grunden för utskänkningsutredningens

förord för måltidstvångets avskaffande och enligt motionärernas

mening också för försöksverksamhetens utvidgning.

Motionärerna i motionerna I: 670 och 11: 818 hänvisar till att departementschefen

utgår från att självserveringarna liksom drinkbarema bör ägnas

särskild uppmärksamhet från de övervakande myndigheternas sida.

Därvid anföres att detta synes motiverat inte minst med hänsyn till den

större betydelse den måltidsfria utskänkningen kan väntas få. Motionärerna

delar denna mening men vill dessutom framhålla att de anser det angeläget

att avvakta utvecklingen på utskänkningsområdet innan det sker ett godtagande

av förslaget att självservering må gälla även spritdrycker. Det nykterhetspolitiska

läget bjuder enligt motionärernas mening till största varsamhet

när det gäller åtgärder vilkas verkningar kan vara svåra att överblicka.

Inte minst ungdomens ökade alkoholvanor är ägnade att inge bekymmer

och bör beaktas i detta sammanhang.

Motionärerna förordar därför att 46 § 3 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen

erhåller sådan lydelse som föreslagits av 1959 års utskänkningsutredning.

Därigenom skulle de i motionerna påtalade olägenheterna kunna

undanröjas.

Ciderfrågan

I motionerna 1: 665 och 11: 820 framhålles, att alkoholmissbruket bland

ungdomen under de senaste åren blivit ett svårbemästrat problem. Det är

synnerligen angeläget, att effektiva åtgärder kommer till stånd mot detta

missbruk. Men detta kan naturligtvis inte motivera hårdare restriktioner

mot ciderdryckerna än mot andra drycker med motsvarande berusningseffekt.

En aktiv nykterhetspolitik måste i stället inriktas på fastare bestämmelser

och kontroll gentemot missbruk och lagöverträdelser och framför allt

på förebyggande och fostrande åtgärder.

I debatten om ciderdryckerna har som huvudmotiv för en liberalisering

på området framhållits den betydelse sådana åtgärder skulle få för fruktodlingen

i vårt land. Utskänkningsutredningen har framhållit att upptagande

av en svensk cidertillverkning skulle utgöra ett stöd för fruktodlingen i

landet men dock endast i begränsad omfattning. Organisationerna på fruktodlingens

område har emellertid i sina remissyttranden över utredningens

betänkande hävdat att cidertillverkningen skulle bli ett värdefullt komplement

till mos- och musttillverkningen och skapa förbättrade möjligheter

för avsättningen av överskottsfrukt från de svenska fruktodlingarna. Detsamma

har anförts av bl. a. lantbruksstyrelsen och kommerskollegium. Den

försökstillverkning av cider, som i viss utsträckning ägt rum, har otvivel
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

äktigt visat att flertalet i Sverige odlade äppelsorter lämpar sig för tillverkning

av cider.

Då såsom ovan framgått från nykterhetspolitiska synpunkter skäl inte kan

anföras för bibehållande av särskilda restriktioner på ciderområdet och en

svensk cidertillverkning måste anses vara av betydelse för fruktodlingen i

vårt land, synes det motionärerna motiverat, att utskänkningsutredningens

förslag till liberalisering på området nu genomföres.

Motionärerna i motionerna 1: 666 och 11: 824 åberopar att utskänkningsutredningen,

som grundligt studerat ciderfrågan ur nykterhetspolitiska synpunkter,

i sitt ställningstagande inte funnit anledning föreligga att från

nykterhetspolitiska synpunkter motsätta sig vissa lättnader för tillverkning

och försäljning av cider.

Departementschefen avstyrker emellertid i proposition nr 82 utskänkningsutredningens

förslag, bl. a. med hänsyn till att alkoholmissbruket

bland ungdom intar en så central ställning i det aktuella problemkomplexet.

Då motionärerna delar utredningens uppfattning att den föreslagna liberaliseringen

ej kommer att få några nykterhetspolitiska konsekvenser och då

det framför allt för yrkesfruktodlingen är angeläget att på alla sätt stödja

avsättningen av svensk frukt, bör enligt motionärernas mening riksdagen

fatta beslut i enlighet med utskänkningsutredningens förslag i detta avseende.

Ansvarsbestämmelser

Motionärerna i motionerna 1: 52 och II: 60 relaterar ett par fall, där minderåriga

bjudits på sprit och blivit berusade. I samband därmed konstaterar

motionärerna att det inte är straffbart att bjuda minderåriga på rusdrycker

och anför vidare att alkoholbruket och alkoholmissbruket förefaller att gripa

omkring sig hos allt yngre personer. Berusade tonåringar är i dag inte något

särskilt ovanligt. Genom kampanjen »Skaffa inte sprit till ungdom» torde

samhällets och de enskildas uppmärksamhet på spritöverlåtelse till ungdom

ha skärpts. Det är då beklagligt, att man lagligen ej kan komma åt företeelser

som de inledningsvis relaterade. Troligen förekommer det i en viss

omfattning, att barn bjuds på alkoholdrycker av olika slag och att de —

bl. a. på grund av sin ovana vid denna konsumtion — blir berusade med de

följder detta kan få.

Det är givetvis inte lätt att på laglig väg komma till rätta med det här aktualiserade

problemet. Lagparagraferna kan naturligtvis inte sträcka sina

verkningar in på hemmens område. Däremot borde undersökas, om inte

bjudning av alkoholdrycker till ungdom på offentlig plats eller under liknande

förhållanden skulle kunna straffbeläggas. Det är visserligen inte lätt att

förhindra sådant förfarande i och för sig, men däremot skulle ett stadgande

av denna innebörd ge möjlighet till ingripande i flagranta fall.

Det finns redan ett stadgande av snarlik innebörd, nämligen när det gäller

ungdomsvårdsskolornas elever. Dessa skolor besvärades av personer, som

höll till utanför skolområdet och sökte efter tillfälle att bjuda eleverna —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr bl år 1963 31

kanske särskilt de kvinnliga — på alkoholdrycker, vilket framtvingade en

lagändring. Utan att anställa jämförelser mellan de nämnda skolornas elever

och barn och ungdom i allmänhet måste man anse det otillfredsställande,

att samhället står maktlöst mot den som orsakar att barn dricker sig berusade.

På grund av frågans karaktär är motionärerna inte beredda att föreslå

någon lagändring men anser att spörsmålet bör snabbutredas.

I motionen II: 822 framhålles, att inga invändningar kan resas mot skärpt

straff för spritlangare. Vissa mellanhänder drivs ofta till langarbrott på

grund av sin alkoholism för att genom langarhanteringen kunna komma över

sprit, ofta i små mängder. Genom straffskärpningen undandras dessa smålangare

möjligheten att enligt brottsbalken kunna överlämnas till särskild

vård inom nykterhetsvården, såvida icke särskilda skäl anses föreligga för

överlämnande. För huvudparten av fallen bland dessa smålangare torde vård

inom nykterhetsvårdens ram vara den riktiga brottspåföljden. De problem

en straff skärpning för langarbrott kan medföra i inskränkning av möjligheter

till överlämnande åt särskild vård beaktades ej vid riksdagens behandling

av brottsbalken.

Man skulle kunna undkomma dessa konflikt- och kompetensproblem om

riksdagen vid behandlingen av förevarande proposition ville uttala att den

anser de särskilda skäl brottsbalken föreskriver föreligga då en avancerad

alkoholist döms för langarbrott, driven till dem på grund av sin alkoholism.

Det bör understrykas att varje enskilt sådant fall kommer att prövas

av domstol.

Import av rusdrycker i form av gåvoförsändelser

I motionerna I: 66b och II: 815 anföres. I propositionen nr 82 har departementschefen

vidtagit den ändringen i kontrollstyrelsens förslag till förenklade

bestämmelser beträffande gåvoförsändelser med rusdrycker från utlandet

att enstaka gåvoförsändelser skulle kunna få mottagas tull- och skattefritt.

Värdegränsen har angivits till 100 kronor eller densamma som gäller

i fråga om enstaka gåvor av tull- och skattebelagda varor i allmänhet.

Motionärerna kan inte finna att det finns skäl att da det gäller rusdrycker

medge någon som helst tull- och skattefri införsel. Kontrollstyrelsen har

heller inte i sitt förslag räknat med en sådan regel.

Utskottets yttrande

De olika förslag som framlagts i proposition nr 82 griper in i flera betydelsefulla

avsnitt av den nykterhetspolitiska lagstiftningen. Förslagen berör

såväl utminuteringen och utskänkningen som ansvarsbestämmelserna för

olovlig försäljning av rusdrycker. Mest betydelsefulla är givetvis de förslag,

som tar sikte på de centrala nykterhetspolitiska problemen, nämligen det

oroväckande alkoholmissbruket bland ungdomen och den omfattande langningen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

När det gäller principerna för den samhälleliga nykterhetspolitiken konstateras

inledningsvis i propositionen att — även om den nykterhetspolitiska

situationen under den senaste tiden i vissa hänseenden försämrats —

det inte synes föreligga skäl att nu anlägga en annan principiell syn på dessa

frågor än tidigare under de år som gått efter motbokssystemets slopande. Det

torde stå klart, framhålles det, att ingenting av verklig betydelse är att

vinna genom mera radikala ingrepp i den fria inköpsrätten eller i andra

grundläggande principer för den gällande rusdrycksförsäljningslagstiftningen.

Tyngdpunkten i de direkt nykterhetsfrämjande strävandena bör därför

alltjämt ligga på en fortsatt utbyggnad av de positiva och förebyggande åtgärderna.

Utskottet delar dessa synpunkter på de principiella nykterhetspolitiska

problemen.

U tm in uterin gen

På utminuteringsområdet förordar departementschefen, i avsikt att försvåra

langares, missbrukares och ungdomars inköp av rusdrycker, vissa

skärpningar av de nuvarande bestämmelserna. Sålunda föreslås begränsad

inköpsregistrering beträffande personer, som misstänkes för alkoholmissbruk

eller langning, utvidgning av nuvarande avstängningsförfarande samt

inskränkning i fråga om brännvinsförsäljningen. Vidare förordas en väsentlig

skärpning inom de nuvarande bestämmelsernas ram av legitimationskontrollen.

Däremot avstyrkes införande av allmän inköpsregistrering och obligatorisk

allmän legitimationskontroll.

Även utskottet anser att de nuvarande förhållandena på nykterhetsområdet,

särskilt den stigande spritkonsumtionen bland ungdomen och spritlangningens

omfattning, ger anledning till skärpning av utminuteringsbestämmelserna.

Utskottet tillstyrker därför i allt väsentligt Kungl. Maj :ts förslag

härom men har på ett par punkter en från propositionen avvikande mening.

I de likalydande motionerna I: 668 och II: 816 har yrkats skyndsam prövning

och förslag angående allmän registrering av spritinköp genom inköpskort,

medan motionärerna i motionen I: 663 hemställt om riksdagsskrivelse

med begäran om att försöksverksamhet med allmän inköpsregistrering igån^- sättes.

Nykterhetslagkommittén har vid sina överväganden funnit sig inte kunna

lörorda en allmän inköpsregistrering. Denna uppfattning har under remissbehandlingen

vunnit stöd av så gott som samtliga remissinstanser. En allmän

inköpsregistrering skulle medföra betydande kostnader ävensom vissa

av de negativa verkningar, som ansågs förenade med motbokssystemet och

som bidrog till dess slopande. På grund härav avstyrker utskottet motionerna

I: 668 och II: 816 ävensom motionen I: 663.

I de inbördes likalydande motionerna I: 667 och II: 826 samt I: 669 och

11:817 har yrkats införande av obligatorisk legitimationskontroll vid utminutering

av rusdrycker, medan motionärerna i de likalydande motionerna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1963 33

1:512 och 11:619 hemställt om riksdagsskrivelse med begäran om utfärdande

av bestämmelser rörande sådan kontroll.

Enligt utskottets mening måste de från nykterhetssynpunkt relativt obetydliga

fördelar, som kan vinnas genom en obligatorisk allmän legitimationskontroll,

vägas mot de betydande nackdelar, som en sådan anordning medför

för den stora allmänheten med måttliga alkoholvanor, och de kostnader,

som är förenade därmed. Med det anförda avstyrker utskottet berörda

motioner i vad de avser obligatorisk legitimationskontroll vid rusdrycksinköp.

I de likalydande motionerna I: 662 och II: 819 har framställts yrkande om

författningsmässigt reglerad skyldighet för systembutikspersonalen att verkställa

anteckningar rörande vissa kunders inköp av rusdrycker.

Departementschefen har i propositionen förordat en utvidgning av det redan

nu förekommande informella samarbetet mellan systembolaget samt polisen

och nykterhetsnämnderna. Därvid förutsättes att samarbetet kan bedrivas

på ett effektivt sätt utan att den skötsamma kundkretsens intressen

trädes för nära. Med hänsyn härtill anser utskottet uttryckliga författningsbestämmelser

i detta hänseende inte erforderliga och avstyrker således motionsyrkandet

om begränsad, författningsmässigt reglerad skyldighet att registrera

rusdrycksinköp.

När det gäller utvidgningen av det nuvarande avstängningsförfarandet förordas

i propositionen automatisk avstängning av vissa missbrukare, som dokumenterat

misskötsamhet i nykterhetshänseende. Skäl för sådan åtgärd

föreligger enligt propositionen, när någon enligt laga kraftägande dom gjort

sig skyldig till fylleri eller rattfylleri vid mer än ett tillfälle under loppet av

tolv månader. Avstängningstiden för sådana missbrukare föreslås till sex

månader.

I de likalydande motionerna I: 660 och II: 825 har anförts att även brott

mot 4 § 2 mom. trafikbrottslagen (s. k. rattonykterhet) är en så allvarlig anmärkning

i nykterhetsavseende, att brottet bör jämställas med rattfylleri och

fylleri.

Enligt trafikbrottslagen skall den som vid förande av motorfordon varit

så påverkad av starka drycker, att det kan antas, att han inte på betryggande

sätt kunnat föra fordonet, dömas för rattfylleri. Hade föraren en alkoholkoncentration

i blodet av 1,5 promille eller därutöver, skall han anses ha

varit så påverkad att han inte på betryggande sätt kunnat föra fordonet.

Kan det ej styrkas att föraren varit så påverkad som nu nämnts, men uppgick

alkoholkoncentrationen i hans blod till 0,5 men ej 1,5 promille, har han

gjort sig skyldig till rattonykterhet. Enligt utskottets mening finns inte skäl

att, när det gäller avstängningsförfarandet, göra åtskillnad mellan personer

som gjort sig skyldiga till rattfylleri och personer som fällts för rattonykterhet.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning, föreslår därför med bifall

till de likalydande motionerna 1:660 och 11:825, att rattonykterhet i

förevarande sammanhang jämställes med rattfylleri och fylleri. Detta föranleder

ändring i 18 § rusdrycksförsäljningsförordningen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

Med sitt bär ovan redovisade ställningstagande anser utskottet sig inte

kunna tillstyrka yrkandet i motionen II: 823 om avslag å propositionen såvitt

angår ändrad lydelse av 18, 63 och 64 §§ rusdrycksförsäljningsförordningen.

Departementschefen har i samband med behandlingen av nykterhetslagkommitténs

förslag om ökad befogenhet för systembolagets personal att vägra

inköp understrukit betydelsen av att strävandena från butikspersonalens

sida att med stöd av gällande bestämmelser söka hindra langarnas inköpsverksamhet

fullföljes i största möjliga utsträckning. Departementschefen har

vidare framhållit att det enligt hans uppfattning i regel inte kan möta någon

berättigad invändning, om inköp vägras vid beställning av mer än en eller

annan halvbutelj brännvin åt gången. Regeln bör i dessa fall vara, framhåller

departementschefen, att den som gör en sådan beställning tillfrågas om anledningen

härtill. Kan godtagbar förklaring inte lämnas, bör inköp vägras.

Otvivelaktigt kommer vid tillämpningen av en sådan regel systembolagets

butikspersonal att ställas inför stora svårigheter. En inköpsvägran kan nämligen

oftast inte ske utan utfrågning av kunden, något som i sin tur i många

fall kan medföra besvärliga kontroverser mellan butikspersonalen och kunden.

Även med hänsyn till skötsamma kunders legitima behov av inköp av

större kvantiteter brännvin torde den föreslagna regeln inte böra införas.

Det bör självfallet åvila personalen att iaktta en viss restriktivitet vid försäljningen.

De föreskrifter, som utformas härutinnan, får emellertid inte

leda till ingripanden, som framkallar onödig irritation hos allmänheten. Enligt

utskottets mening torde det vara till fyllest att butikspersonalen i förekommande

fall iakttager den handlingsregel som departementschefen uttalat

sig för i propositionen nr 135 (s. 23) till 1961 års riksdag. Enligt detta uttalande

bör en kund, som utan klart godtagbar förklaring begär att få köpa

renat brännvin i kvantiteter utöver vad som är normalt — i synnerhet om

det rör sig om halvbuteljer — eller som ofta återkommer för inköp av sådan

vara i större kvantiteter, kunna vägras inköp.

I detta sammanhang upptar utskottet yrkandet i motionen II: 823 om skrivelse

till Kungl. Maj :t med anhållan om utredning rörande förstärkning av

polisen för att ernå effektivare bekämpning av langningen. Motionärerna understryker

att en sådan förstärkning kan ge möjlighet att effektivt bekämpa

langarnas verksamhet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och förordar en sådan utredning.

En förstärkning av polisens verksamhet i berörda hänseende torde även

underlätta butikspersonalens arbete med ordningshållning i butikerna. Härmed

torde yrkandet i de likalydande motionerna I: 667 och II: 826 om tillsättandet

av ordningsvakter i systembutikerna i huvudsak bli tillgodosett.

Med de jämkningar som här anförts tillstyrker utskottet de förslag som

i propositionen framlagts beträffande regleringen av utminuteringen av rusdrycker.

Till behandling upptar utskottet här även den vid riksdagens början väckta

motionen II: 55, vari yrkats skrivelse till Kungl. Maj :t angående försöksvis

upphörande med tillverkning och försäljning av renat brännvin.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr hl år 1963 35

Enligt utskottets mening intar det renade brännvinet tyvärr alltjämt en

alltför dominerande ställning inom spritdryckskonsumtionen. Att såsom

motionärerna förordat slopa tillverkning och försäljning av renat brännvin

strider emellertid mot den regel som hittills varit vägledande då det gäller

alkoholhaltiga drycker, nämligen att konsumenternas efterfrågan av olika

sortiment såvitt möjligt bör respekteras. Utskottet vill emellertid uttala, att

anledning synes föreligga att följa utvecklingen på detta område och att —

om så befinnes lämpligt — åtgärder i syfte att sänka alkoholhalten hos

spritdrycker genomföres. Med det anförda avstyrkes motionen II: 55.

Utskänkningen

På utskänkningsområdet har i propositionen framlagts förslag om utvidgning

av försöksverksamheten med måltidsfri utskänkning till att omfatta

hela landet, bättre tillsynsmöjligheter och ökade befogenheter för de övervakande

myndigheterna i fråga om drinkbarer och självservering av rusdrycker,

klarare utformning av de s. k. förtärings- och förvaringsförbuden samt

möjlighet till spritutskänkning i speciella fall på tåg och andra färdmedel

i inrikes trafik.

De här framförda förslagen föranleder i princip inte någon erinran från

utskottets sida. Utskottet kan således inte biträda yrkandet i de likalydande

motionerna 1:661 och 11:821 om avslag å propositionen, såvitt angår den

föreslagna utvidgningen av försöksverksamheten med måltidsfri utskänkning.

Utskottet vill emellertid instämma i departementschefens uttalande att —•

även om de negativa tendenserna i nykterhetsläget inte i högre grad gjort

sig gällande på restaurangområdet — det allmänna nykterhetsläget får anses

påkalla försiktighet jämväl då det gäller utskänkningen och att den måltidsfria

utskänkningen, exempelvis på drinkbarerna, ofta kan öva ett olyckligt

inflytande på ungdomens alkoholvanor.

Utvecklingen på utskänkningsområdet har på senare år medfört, att en

ny typ av näringsställen uppkommit som i större utsträckning än tidigare

inriktat sig på att tillgodose allmänhetens behov av nöje och avkoppling genom

att anordna artistuppträdanden och dans. Det är framför allt denna

typ av restauranger som har inrättat drinkbarer. Med hänsyn till att ungdomen

främst dras till drinkbarerna under danskvällar och till den inverkan

som barerna torde ha på ungdomens alkoholvanor anser utskottet för sin del

att utskänkning i drinkbarer av rusdrycker inte bör få ske i samband med

dans. Utskottet förordar därför att undantag från det principiella förbudet

för utskänkning av rusdrycker i samband med dans inte får avse utskänkning

över disk i drinkbar. Detta medför ändring av 51 § andra stycket rusdrycksförsäljningsförordningen.

Härmed anser utskottet sig ha besvarat yrkandet

i de likalydande motionerna 1:661 och 11:821 om effektivare kontroll

över drinkbarernas anordnande.

I de likalydande motionerna I: 670 och II: 818 har yrkats förbud mot utskänkning

av rusdrycker i form av självbetjäning. Hittills gjorda erfarenheter

har inte visat att sådan utskänkning skulle medföra ökad rusdrycks
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

konsumtion eller andra nykterhetspolitiska olägenheter. Med hänsyn till

att självbetjäning kan förväntas bli allt vanligare inom restaurangbranschen

är det angeläget att statsmakterna inte utan bärande skäl lägger

hinder i vägen för denna utveckling. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna I: 670 och II: 818.

Vad angår de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna I: 30

och II: 35 om höjning av åldersgränsen vid rusdrycksutskänkning från 18 till

21 år vill utskottet erinra om att en sådan höjning av åldersgränsen föreslogs

av 1944 års nykterhetskommitté men avvisades av vederbörande departementschef

i propositionen nr 151 till 1954 års riksdag. Därvid åberopade departementschefen

bl. a. att inga nämnvärda fördelar skulle vara att vinna

genom en sådan åtgärd, som dessutom skulle kunna föranleda svårigheter i

tillämpningen. Även om missbruket av alkohol tilltagit hos ungdomen under

senare år, anser utskottet likväl förenämnda departementschefsuttalande i

huvudsak alltjämt äga giltighet. Frågan bör emellertid ägnas fortsatt uppmärksamhet.

Med det anförda avstyrker utskottet förenämnda motioner.

Ciderfrågan

1959 års utskänkningsutredning föreslog i sitt betänkande SOU 1961: 52

bl. a. att ciderdrycker med en alkoholhalt motsvarande starkölets resp. ölets

skulle få tillverkas och försäljas enligt de regler som gäller för dessa drycker.

Vid sitt ställningstagande härtill har departementschefen framhållit, att

denna fråga i avgörande utsträckning måste bedömas från nykterhetspolitiska

synpunkter. Eventuella åtgärder för främjande av fruktodlingens avsättningsmöjligheter

måste därför prövas och avgöras i annat sammanhang.

I de inbördes likalydande motionerna I: 665 och II: 820 samt I: 666 och

II: 824 har yrkats bifall till utskänkningsutredningens förslag rörande tillverkning

och försäljning av cider.

Utskottet delar departementschefens uppfattning ävensom hans mening

att det finns stor risk för att införandet av en helt ny typ av alkoholdryck

skulle bidraga till en ökad alkoholkonsumtion och sprida alkoholvanorna

till nya grupper, främst ungdomen. Med hänsyn härtill och till nu rådande

nykterhetsläge anser utskottet en liberalisering av villkoren för framställning

och försäljning av ciderdrycker för närvarande inte böra komma i

fråga. Med det anförda avstyrker utskottet förenämnda motionsyrkanden.

Ansvarsbestämmelser m. m.

I syfte att skapa bättre förutsättningar för bekämpandet av den illegala

sprithanteringen föreslås strängare straffbestämmelser för langning. Straffet

för grovt sådant brott föreslås sålunda höjt till straffarbete i högst två

år. Vidare skall förverkande kunna användas i större utsträckning.

I de likalydande motionerna I: 52 och II: 60, som väckts vid riksdagens

början, har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om

skyndsam utredning och förslag rörande påföljd för den, som på offentlig

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963 37

plats eller under liknande förhållanden bjuder minderåriga på alkoholdrycker.

Utskottet vill erinra om att departementschefen i ett i december förra året

avgivet svar på en enkel fråga av herr Hamrin i Jönköping av samma innebörd

som nu förevarande motionsyrkande framhållit, att han i samband med

avgivande av proposition till 1963 års vårriksdag rörande åtskilliga förslag,

som syftade till att hindra illegala spritöverlåtelser, inte minst till ungdomar,

ämnade ta ställning till detta spörsmål. Departementschefen framhöll samtidigt,

att, såvitt han då kunde bedöma, en utvidgning av det straffbara området

torde vara förenad med betydande praktiska svårigheter. Något förslag

härom har inte framlagts i den nu förevarande propositionen. Departementschefen

har emellertid vid sin prövning av frågan inte ansett sig böra vidtaga

någon åtgärd härutinnan. Inte heller utskottet har vid sina överväganden

funnit sig böra tillstyrka utredning av frågan.

I motionen II: 822 har hemställts om ett uttalande av riksdagen av innebörd

att alkoholismen hos en person, som gör sig skyldig till Iangarbrott

på grund av sitt spritmissbruk, måtte utgöra ett sådant särskilt skäl, att denne

kan överlämnas till nykterhetsvård enligt brottsbalkens bestämmelser,

oaktat för brottet är stadgat mer än sex månaders fängelse.

Avfattningen av stadgandet i fråga i brottsbalken utesluter inte att en

alkoholmissbrukare kan överlämnas till särskild vård enligt lagen om nykterhetsvård,

även om på brottet kan följa mer än sex månaders fängelse. Domstolarna

torde således i varje särskilt fall få pröva, huruvida sådan åtgärd

bör tillgripas.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot de i propositionen

framlagda förslagen rörande ändrade ansvarsbestämmelser m. m., avstyrker

med det anförda de i detta avsnitt behandlade motionsyrkandena.

Övriga frågor

Här upptar utskottet de frågor i proposition nr 90, vilka inte behandlats

i utskottets betänkande nr 30, ävensom därmed sammanhängande spörsmål

i proposition nr 82.

I förenämnda propositioner har bl. a. föreslagits förenklat förfarande vid

införsel av enstaka gåvoförsändelser med rusdrycker, som inkommer till enskild

person för hans eller hans familjs personliga bruk, samt att sådana

gåvor med ett värde av högst 100 kronor skall få införas tull- och skattefritt.

I de likalydande motionerna I: 664 och II: 815 har yrkats avslag på föreslaget

om tull- och skattefrihet för sådana gåvor.

Utskottet, som finner de i motionerna anförda synpunkterna värda beaktande,

tillstyrker propositionerna i denna del, dock med den ändringen att

den föreslagna tull- och skattefriheten slopas.

Mot det i propositionerna framlagda förslaget till ändringar i alkohollagstiftningen,

sammanhängande med införande av ny läkemedelslagstiftning,

har utskottet intet att erinra.

De i detta avsnitt behandlade frågorna föranleder vissa ändringar i förord
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

ningen om skatt på sprit och vin, rusdrycksförsäljningsförordningen och

tulltaxan.

De i proposition nr 82 framlagda förslag, som inte närmare redovisats i detta

betänkande, har i sak inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

I formellt hänseende bör dock den ändringen vidtas, att hänvisningen i 64 §

1 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen till 18 § samma förordning skall

avse femte stycket i sistnämnda paragraf.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — dels med förklarande att Kungl. Maj :ts

proposition nr 90, i vad densamma behandlas i detta betänkande,

ävensom Kungl. Maj :ts proposition nr 82 icke kunnat

av riksdagen oförändrade antagas, dels med bifall till

de likalydande motionerna I: 660 av herr Bengtson m. fl.

och II: 825 av herr Wiklund m. fl. ävensom de likalydande

motionerna 1:664 av herr Kronstrand och 11:815 av herr

Andersson i Knäred m. fl., dels ock i anledning av de likalydande

motionerna I: 661 av herr Bengtson m. fl. och II:

821 av herr Rimmerfors m. fl., i vad sistnämnda motioner

avser utskänkning i drinkbarer — måtte

a) antaga följande vid Kungl. Maj:ts proposition nr 82

fogade förslag till

1) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521) med de ändringar och tilllägg

att

dels ingressen erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag

Härigenom förordnas dels att 54

och 82 §§ rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 skola upphöra

att gälla, dels att 1 §, 12 § 4

mom., 17, 18, 20, 35, 37, 41, 44 och

45 §§, 46 § 2 mom., 47 § 1 mom., 49

och 55 §§, 63 § 2 mom., 64 § 1 mom.,

80 § 1 och 4 mom., 81 § 1 mom. samt

83, 86 och 90 §§ samma förordning1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

Utskottets förslag

Härigenom förordnas dels att 54

och 82 §§ rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 skola upphöra

att gälla, dels att 1 §, 12 § 4

mom., 17, 18, 20, 35, 37, 41, 44 och

45 §§, 46 § 2 mom., 47 § 1 mom., 49,

51 och 55 §§, 63 § 2 mom., 64 § 1

mom., 80 § 1 och 4 mom., 81 § 1

mom. samt 83, 86 och 90 §§ samma

förordning1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

1 Lika med noten å s. 3 nederst i prop. nr 82.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr kl år 1963 39

dels ock 12 § 4 mom., 18 § tredje stycket vid 3), 51 § och

64 § 1 mom. nämnda förordning erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

4 mom. Utan hinder---ri
ket;

samt

h) rusdrycker, som inkomma till

riket i enstaka gåvoförsändelse till

enskild person för hans eller hans familjs

personliga bruk, tullfritt eller

mot erläggande av stadgad tull införas

i enlighet med av Konungen meddelade

bestämmelser.

18 §.

Rusdrycker må---; så ock

3) den som genom laga kraftägande

dom befunnits hava vid mer än ett

tillfälle inom en tidrymd av tolv månader

gjort sig skyldig till rattfylleri

eller fylleri.

Spärrlista skall---sex måna
der.

Nuvarande hjdelse

51 §.

Vid danstillställning,---med

danslokalen.

Från det i första stycket stadgade

förbudet må polismyndigheten medgiva

undantag för särskilda fall.

Sådant medgivande---hava

bestämt.

Kungl. Maj:ts förslag

04 §.

1 m o in. Meddelande om beslut,

som avses i 18 § fjärde stycket förordningen,

skall av kontrollstyrelsen

4 mom. Utan hinder---ri
ket;

samt

h) rusdrycker, som inkomma till

riket i enstaka gåvoförsändelse till

enskild person för hans eller hans familjs

personliga bruk, mot erläggande

av stadgad tull införas i enlighet

med av Konungen meddelade bestämmelser.

18 §.

Rusdrycker må — — —; så ock

3) den som genom laga kraftägande

dom befunnits hava vid mer

än ett tillfälle inom en tidrymd av

tolv månader gjort sig skyldig till

rattfylleri, brott enligt å § 2 mom. lagen

om straff för vissa trafikbrott eller

fylleri.

Spärrlista skall — — -— sex månader.

Utskottets förslag

51 §.

Vid danstillställning,---med

danslokalen.

Från det i första stycket stadgade

förbudet må polismyndigheten medgiva

undantag för särskilda fall, dock

ej i fråga om utskänkning över bardisk.

Sådant medgivande —--hava

bestämt.

Utskottets förslag

64 §.

1 in o in. Meddelande om beslut,

som avses i 18 § femte stycket förordningen,

skall av kontrollstyrelsen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

Kungl. Maj:ts förslag

i rekommenderat brev snarast tillsändas

den som beslutet avser.

Avskrift av---nykterhets
nämnd

underrättas.

Utskottets förslag

i rekommenderat brev snarast tillsändas

den som beslutet avser.

Avskrift av — — — nykterhetsnämnd

underrättas,

ändring i ölförsäljningsförordningen

2) förordning om

den 23 mars 1961 (nr 159);

3) förordning angående ändring i förordningen den 25

februari 1955 (nr 38) om försäljning av alkoholfria drycker;
4)

förordning om förbud i vissa fall mot förtäring och

förvaring av rusdrycker och Öl m. m.;

5) förordning angående ändring i förordningen den 26

maj 1961 (nr 181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga

preparat;

6) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom.

förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt;
7)

lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den

9 maj 1958 (nr 205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker

m. m.;

8) lag angående ändrad lydelse av 23 § lagen den 30 juni

1960 (nr 418) om straff för varusmuggling; samt

9) lag angående ändrad lydelse av 63 § lagen den 27 juli

1954 (nr 579) om nykterhetsvård.

b) i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 90 antaga

följande

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § 3 mom. förordningen den 24 maj 1957

(nr 209) om skatt på sprit och vin1

Härigenom förordnas, att 2 § 3 mom. förordningen den 24 maj 1957 om

skatt på sprit och vin skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

3 mom. För teknisk sprit som av annan än detaljhandelsbolaget inköpes

hos partihandelsbolaget eller som införes till riket för att användas

1 I denna del lika med förslaget 1 prop. nr 90.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr bl år 1963 41

i denaturerat skick för tillverkning av varor hänförliga till tulltaxenummer

22.09 C, 33.04 A och 33.06 A eller ock i odenaturerat skick skall omsättningsskatt

utgå med 2 kronor 70 öre för liter. Sådan skatt skall dock icke

utgå för odenaturerad teknisk sprit, som

a) under särskild kontroll skall användas för annat ändamål än tillverkning

av varor hänförliga till ovan angivna tulltaxenummer;

b) skall användas för tillverkning av läkemedel, för vilka läkemedelsförordningens

bestämmelser gälla, eller för tillverkning av sådant medel som

avses i 1 § 3 mom. första stycket läkemedelsförordningen; eller

c) är avsedd att av apotek utlämnas mot vederbörligt recept.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964. De tidigare bestämmelserna

skola alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden, som

hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.

c) i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 90 antaga

följande, såsom utskottets förslag betecknade

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven

del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1963.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr bl år 1963

Bilaga

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

Anm. För---volymprocent

För spritdrycker eller viner, vilka

införas i den ordning som avses i 12 §

4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen,

skall, där tullfrihet ej åtnjutes,

tull utgå med av partihandelsbolaget

för rusdrycker fastställt

belopp, motsvarande:

1) tull enligt vad i kap. 22 sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1

mom. förordningen om skatt på sprit

och vin; samt

3) allmän varuskatt.

.....6: —

För spritdrycker eller viner, vilka

införas i den ordning som avses i 12 §

4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen,

skall tull utgå med av partihandelsbolaget

för rusdrycker fastställt

belopp, motsvarande:

1) tull enligt vad i kap. 22 sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1

mom. förordningen om skatt på sprit

och vin; samt

3) allmän varuskatt.

B) att riksdagen — med bifall till motionen II: 823 av

fru Sjövall m. fl., i vad den avser utredningsyrkande om

förstärkning av polisväsendet — måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om utredning beträffande erforderlig förstärkning

av polisväsendet för att bekämpa langning; samt

C) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 30 av herr Erik Svedberg

m. fl. och II: 35 av herr Engkvist m. fl.,

2) de likalydande motionerna 1:52 av fröken Nordström

m. fl. och II: 60 av herr Wiklund m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 512 av herr Bengtson och

II: 619 av herr Andersson i Knäred,

4) de likalydande motionerna 1:661 av herr Bengtson

m. fl. och II: 821 av herr Rimmerfors m. fl.,

5) de likalydande motionerna I: 662 av herrar Per-Olof

Hanson och Nils-Eric Gustafsson samt II: 819 av herr Haeggblom

m. fl.,

6) de likalydande motionerna I: 665 av herr Yngve Nilsson

m. fl. och II: 820 av herr Hansson i Skegrie m. fl.,

7) de likalydande motionerna I: 666 av herr Ebbe Ohlsson

m. fl. och II: 824 av herr Stiernstedt m. fl.,

8) de likalydande motionerna 1:667 av herrar Erik Fi
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1963

lip Petersson och Nyman samt II: 826 av herr Wiklund

m. fl.,

9) de likalydande motionerna I: 668 av herr Sundin och

II: 816 av herr Börjesson i Falköping m. fl.,

10) de likalydande motionerna I: 669 av herr Erik Svedberg

m. fl. och II: 817 av herr Engkvist m. fl.,

11) de likalydande motionerna I: 670 av herr Rikard

Svensson m. fl. och 11:818 av herr Engkvist m. fl.,

12) motionen I: 663 av herrar Kaijser och Sveningsson,

13) motionen II: 55 av herr Dickson m. fl.,

14) motionen 11:822 av fru Sjövall och herr Martinsson

ävensom

15) motionen II: 823 av fru Sjövall m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, fröken Ranmark,

herrar Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström, Yngve Nilsson, Sundin,

Paul Jansson och Erik Filip Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard*, Engkvist, Magnusson i

Borås, Andersson i Essvik, Larsson i Umeå, Carlsson i Västerås, Nilsson i

Tvärålund, Broberg och fru Kristensson.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

Beträffande utminuteringen

I) av herr Sundin, vilken ansett

dels att det stycke på s. 32 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Nykterhetslagkommittén har» och slutar med orden »motionen I: 663»,

bort ha följande lydelse:

»Nykterhetslagkommittén har under hänvisning till olägenheter för allmänheten

och betydande kostnader ställt sig avvisande till en allmän inköpsregistrering.

Mot dessa olägenheter måste enligt utskottets mening

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1963

ställas de fördelar som kan vinnas vid en dylik registrering. I fråga om yrkesmässig

langning och s. k. väntjänstöverlåtelser — inte minst till ungdom

— och i fråga om spritmissbruk och till spritmissbruk gränsande konsumtion

torde en allmän registrering få en positiv nykterhetspolitisk effekt. Såsom

framhållits i motionerna tyder erfarenheter utomlands på att denna

effekt inte skulle bli oväsentlig. De nämnda erfarenheterna tyder också på

att allmänheten har förståelse för både registreringens nykterhetspolitiska

syfte och registreringen som sådan. Då registreringen inte skulle innefatta

det moment av ransonering, som karakteriserade motbokssystemet, skulle

den heller inte få den negativa effekt som den med motbokssystemet förknippade

ransoneringen otvivelaktigt medförde. Vad gäller kostnaderna synes

dessa inte bli av sådan omfattning att de bör lägga hinder i vägen. Bl. a.

måste uppmärksammas att inköpsregistreringen skulle medföra ett mindre

behov av nykterhetspolitiska insatser av annan art. Utskottet finner sig böra

tillstyrka det i motionerna I: 668 och II: 816 framställda yrkandet och förordar

således att frågan om allmän inköpsregistrering upptages till förnyad

prövning. Motionen 1: 663 torde, i den mån den ej kan anses besvarad med

vad utskottet ovan anfört, ej böra föranleda någon riksdagens åtgärd.»

dels ock att utskottet i anledning av det ovan anförda bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:668 av herr Sundin och 11:816 av herr Börjesson i Falköping

m. fl. i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om

skyndsam prövning och förslag angående allmän registrering

av spritinköpen genom inköpskort.

II) av herrar Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström, Erik Filip Petersson,

Engkvist, Larsson i Umeå, Nilsson i Tvärålund och Broberg, vilka ansett,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande å s. 33, som börjar med orden

»Enligt utskottets» och slutar med orden »vid rusdrycksinköp», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Den skärpning av legitimationskontrollen som föreslås i propositionen

medför att alla måste vara försedda med legitimationshandlingar vid inköp

av rusdrycker. Det är därför möjligt att genomföra den obligatoriska legitimation

vid rusdrycksinköp som förordas i berörda motioner, utan att detta

medför särskilda svårigheter för allmänheten. Den kostnad som en obligatorisk

legitimation kan komma att medföra torde mer än väl uppvägas av

den större kontrollmöjligheten vid utminuteringen. En allmän legitimation

kan verka återhållande på personer vilkas spritinköp ger dem anledning känna

sig observerade och inte minst bör det hindra ungdomar som inte uppnått

föreskriven ålder. Utskottet får därför med det anförda tillstyrka förevarande

motioner i vad de avser obligatorisk legitimationskontroll vid rusdrycksinköp.

»

dels ock att utskottet under punkten A a 1) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 669 och II: 817

samt I: 667 och II: 826 om allmän legitimation vid rusdrycks
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4/ år 1963 45

inköp måtte antaga följande förslag till ändrad lydelse av

17 § rusdrycksförsäljningsförordningen:

17 §.

Vid utminutering---varan erlagts.

Innan rusdrycker utlämnas eller försändas till köpare, skall denne styrka

sin identitet och ålder medelst av myndighet utfärdad eller därmed likvärdig

handling försedd med fotografi. Samma skyldighet åvilar ombud för köpare

i fråga om såväl honom själv som köparen. Ombud skall tillika styrka sin

behörighet medelst skriftlig fullmakt, i vilken angivas de varor som skola

köpas.

Beträffande utskänkningen

HD av herrar Erik Filip Petersson, Engkvist, Larsson i Umeå och Nilsson

i Tvärålund, vilka ansett

dels att det stycke å s. 35 i utskottets yttrande, som börjar med orden »De

här» och slutar med »måltidsfri utskänkning», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Frånsett förslaget om en ökad försöksverksamhet med måltidsfri utskänkning

föranleder de här framförda förslagen i princip ingen erinran

från utskottets sida. Utskottet anser dock i likhet med vad som framförts

i motionerna 1:661 och 11:821 att den nuvarande försöksverksamheten ej

bör utvidgas och anser sig således icke kunna tillstyrka det i propositionen

framförda förslaget om utvidgning av försöksverksamheten med måltidsfri

utskänkning.»

dels ock ansett att utskottet under punkten A a 1) bort hemställa,

1) att den i propositionen föreslagna ändringen av 46 §

2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen av riksdagen

måtte avslås;

2) att riksdagen — med bifall till motionerna I: 661 och

II: 821 i vad de avser måltidsfri utskänkning — måtte besluta

i enlighet med vad i reservationen föreslagits.

IV) av herrar Engkvist och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande å s. 35, som börjar med orden

»I de» och som å s. 36 slutar med orden »motionerna I: 670 och II: 818.»,

bort ha följande lydelse:

»I fråga om självbetjäningsprincipen vid utskänkning av rusdrycker har

i motionerna I: 670 och II: 818 yrkats att självservering ej skall få omfatta

spritdrycker. Därvid har åberopats den större betydelse den måltidsfria utskänkningen

kan väntas få. Motionärerna har framhållit det angelägna i att

avvakta denna utveckling innan slutlig ställning tages till förslaget om självservering

av spritdrycker. Utskottet delar denna mening och anser att det nyk
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 4/ år 1963

terhetspolitiska läget talar för stor varsamhet när det gäller utökade lättnader

i fråga om reglerna för självservering på utskänkningens område.

Därvid följes, såsom även i motionerna framhållits, den linje som 1959 års

utskänkningsutredning förordat, såvitt angår utskänkning av spritdrycker.

Med det anförda får utskottet med bifall till förevarande motioner avstyrka

propositionen i denna del.»

dels ock att utskottet under punkten A a 1) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 670 och II: 818

och med avslag å propositionen i denna del måtte antaga

följande tillägg till 46 § rusdrycksförsäljningsförordningen:

46 §.

3 mom. Utskänkning av spritdrycker till allmänheten må icke bedrivas

på sådant sätt att gäst därvid betjänar sig själv.

V) av herrar Erik Filip Petersson, Engkvist och Larsson i Umeå, vilka ansett
dels

att det avsnitt i utskottets yttrande å s. 36, som börjar med orden

»Vad angår» och slutar med orden »förenämnda motioner.» bort ha följande

lydelse:

»I de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna I: 30 och II: 35

har föreslagits en höjning av åldersgränsen vid rusdrycksutskänkning från

18 till 21 år. Därvid framhålles den alltmer oroande bilden av nykterhetsförhållandena

i vårt land där det ökade ungdomsfylleriet är särskilt bekymmersamt.

Intervjuer med för fylleri anhållen ungdom har visat att en stor

del av dessa unga missbrukare berusat sig på restaurang. Motionärerna framhåller

även svårigheten för dem som har att svara för serveringen att kunna

avgöra om vederbörande har fyllt 18 år. Det anföres vidare att en höjning

av åldersgränsen till 21 år att gälla även vid utskänkning bör kunna ge en

bättre garanti för att ungdomar i de ömtåliga tonåren icke får samma möjlighet

till alkoholkonsumtion som nu.

Utskottet delar helt de anförda synpunkterna och vill liksom motionärerna

framhålla att det helt säkert blir lättare att avgöra om den unge gästen

ar över 21 år än om vederbörande är över 18 år. Gränsfall kommer givetvis

alltid att finnas och misstag vid åldersbedömningen kan naturligtvis inte

helt undvikas, men en höjning av åldersgränsen torde kunna medverka till

en sanering av alkoholmissbruket bland ungdom i tonåren. Med det anförda

tår utskottet tillstyrka bifall till förevarande motioner».

dels ock att utskottet under punkten A a 1) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna 1:30 och 11:35

måtte antaga följande

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1963 47

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 50 § rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas, att 50 § rusdrycksförsäljningsförordningen den

26 maj 1954 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

50 §.

Utskänkning må ej äga rum till den som kan antagas ej hava fyllt tjugoett

år.

Rusdrycker må---alkoholhaltiga drycker.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1963.

Beträffande ciderfrågan

VI) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Sundin, Magnusson i Borås och

fru Kristensson, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande

motionerna I: 665 av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: 820 av herr Hansson

i Skegrie m. fl. samt de likalydande motionerna I: 666 av herr Ebbe Ohlsson

m. fl. och II: 824 av herr Stiernstedt m. fl. — ansett, att utskottet bort

tillstyrka motionärernas förslag rörande tillverkning och försäljning av

starkcider och cider samt att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av förenämnda motioner måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte till innevarande års höstriksdag framlägga förslag till

ändringar i vederbörande författningar innebärande att

starkcider och cider må tillverkas, försäljas och beskattas

i överensstämmelse med vad 1959 års utskänkningsutredning

föreslagit.

Beträffande ansvarsbestämmelserna

VID av herrar Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström, Sundin, Erik Filip

Petersson, Engkvist, Larsson i Umeå, Nilsson i Tvärålund och Broberg,

vilka ansett,

dels att tredje stycket i det avsnitt av utskottets yttrande, som har rubriken

Ansvarsbestämmelser m. m., måtte erhålla följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om att departementschefen i ett i december förra

året avgivet svar på en enkel fråga av herr Hamrin i Jönköping av samma

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1963

innebörd som nu förevarande motionsyrkande framhållit, att han i samband

med avgivande av proposition till 1963 års riksdag rörande åtskilliga

förslag, som syftade till att lindra illegala spritöverlåtelser inte minst till

ungdomar, ämnade ta ställning till detta spörsmål. Departementschefen

framhöll samtidigt, att, såvitt han då kunde bedöma, en utvidgning av det

straffbara området torde vara förenad med betydande praktiska svårigheter.

Då departementschefen på grund av dessa svårigheter inte ansett sig

böra vidtaga någon åtgärd i denna fråga, finner utskottet denna böra göras

till föremål för utredning till utrönande av hur dessa svårigheter skall

kunna övervinnas. Det är nämligen enligt utskottets mening i hög grad

stötande att samhället f. n. står maktlöst mot dem som bjuder minderåriga

på alkoholdrycker. Utredningen bör taga sikte på inte endast de omständigheter,

under vilka bjudning av alkoholdrycker till minderåriga bör föranleda

straffpåföljd, utan även vilka särskilda åtgärder i övrigt, som kan

vidtagas från samhällets sida till stävjande av förfaranden av det slag,

varom nu är fråga (t. ex. eventuell avstängning av bjudaren från rätt att

inköpa rusdrycker, upplysningsåtgärder och andra åtgärder ägnade att

motverka dylika förfaranden). Utskottet finner sig sålunda böra tillstyrka

motionsyrkandet.»

dels ock att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna 1: 52 av fröken

Nordström m. fl. och II: 60 av herr Wiklund m. fl. måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning

och förslag rörande påföljd för den, som bjuder minderåriga

på alkoholdrycker, varvid jämväl bör beaktas vad utskottet

i övrigt anfört i sitt yttrande över motionerna.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630602

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:314 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1963/6Jf, m. m. a1 i texten