Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

1963-05-22 · 64 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 59 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:45, Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

1

Nr 45

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1963/6i, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1963/64 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1963 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1963: Inkomster å driftbudgeten) har chefen

för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1963/64

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

riksrevisionsverkets skrivelse den 14 december 1962 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 26 april 1963 dagtecknad proposition nr 150 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64, m. m., har Kungl. Maj:t

bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå

i preliminär skatt för budgetåret 1963/64 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 150 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid

riksdagens början väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 8 av herrar Harry Carlsson och Eric Peterson

samt II: 8 av herr Carlsson i Huskvarna m. fl., vari hemställts, »att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning

och förslag till sådana bottenavdrag för folkpensionärer att den oskäliga

skattebelastningen av pensionärernas inkomster vid sidan av folkpensionen

bringas att upphöra»;

2) de likalydande motionerna I: 14 av herr Lundström m. fl. och II: 16

av herr Ohlin in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

| Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

A. besluta att förvärvsavdraget för förvärvsarbetande gift kvinna och ensamstående

med hemmavarande barn under 16 år skall — utöver det fasta

avdraget om 300 kronor — förstärkas så, att det nuvarande kvotavdraget

som är 20 % av inkomsten, höjes till 25 % av inkomsten och att avdragets

maximibelopp, som nu är 2 000 kr., höjes till 4 000 kr., att gälla fr. o. m.

1963 års inkomster,

B. i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att allmänna skatteberedningen vid

fortsatt översyn av förvärvsavdragen skyndsamt måtte pröva

a) en omkonstruktion av förvärvsavdraget i syfte att

dels genomföra en höjning av avdraget för avdragsberättigade med lägre

inkomster, så att avdraget även för dessa bättre överensstämmer med de

faktiska merkostnaderna,

dels höja den nuvarande gränsen för barns ålder för åtnjutande av rätt

till kvotavdrag inom förvärvsavdraget,

dels genomföra en höjning av avdraget i de fall en familj inte har barn

under 16 år och kvinnan har förvärvsarbete utanför hemmet,

dels ock genomföra en höjning av förvärvsavdraget i de fall, där hustrun

verksamt deltagit i makens rörelse eller jordbruk eller haft inkomst av arbete

i eget jordbruk, enligt i motionernas motivering givna riktlinjer,

b) möjligheterna att medge rätt för två förvärvsarbetande makar att begära

särtaxering vid inkomstbeskattningen;

3) de likalydande motionerna I: 90 av herrar Jonasson och Eric Carlsson

samt II: 103 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam prövning av

möjligheterna att undantaga från deklarationsskyldighet folkpensionärer,

som i huvudsak inte har andra inkomster än folkpensionen, samt därmed i

inkomstavseende likställda»;

4) de likalydande motionerna I: 255 av herr Hagberg m. fl. och II: 305 av

herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t

a) hemställa, att Kungl. Maj :t måtte, efter företagen utredning, för riksdagen

framlägga förslag om en indexreglering av ortsavdragen och av inkomstskatteskalornas

skiktintervaller,

b) uttala, att enligt riksdagens mening allmänna skatteberedningen bör

inrikta sig på att framlägga förslag bl. a. om en betydande och över hela fältet

gående sänkning av progressiviteten, med tyngdpunkten förlagd till de

nu obehörigt hårt drabbade mellanskikten i skatteskalan för gifta, i så god

tid att dessa kan föreläggas 1964 års riksdag;

5) de likalydande motionerna I: 365 av herr Hagberg m. fl. och II: 434 av

herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

dels antaga följande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 3

a) Förslag

till

Lag om ändring av 48 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 48 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk---nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken och icke haft hemmavarande barn under 18 år, åtnjuter

kommunalt ortsavdrag med 4 500 kronor.

Har skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, haft hemmavarande barn under 18 år, som icke

haft 2 400 kronors inkomst, åtnjuter han ortsavdrag med dels 4 500 kronor,

dels därutöver följande belopp för sådant barn, nämligen 1 000 kronor för

ettvart av de två första barnen och 1 500 kronor för varje följande barn.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med

andra maken, ävensom ogift skattskyldig (varmed jämställes änkling, änka

eller frånskild) äger, därest han haft ett eller två hemmavarande barn under

18 år, som icke haft 2 400 kronors inkomst, åtnjuta kommunalt ortsavdrag

med 4 500 kronor och, därest han haft ytterligare sådant barn, med

1 500 kronor för varje barn utöver två.

Annan skattskyldig än i andra, tredje eller fjärde stycket sägs (ensamstående)

äger åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 2 250 kronor.

Har skattskyldig —--tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt däri meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, dock att

äldre bestämmelser skola gälla i fråga om 1963 års taxering samt i fråga om

eftertaxering för år 1963 eller tidigare år.

b) Förslag

till

Förordning om ändring av 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 7947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter statligt ortsavdrag med belopp, som beräknats

med ledning av 48 § 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 dr 1963

munalskattelagen och som varit här i riket bosatt under hela eller någon

del av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:

när den---av återstoden.

För annan--— av återstoden.

Ändå att---denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

dock att äldre bestämmelser skola gälla i fråga om 1963 års taxering

samt i fråga om eftertaxering för år 1963 eller tidigare år.

dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till sådana författningsändringar,

som må föranledas av ett bifall till vad i motionerna föreslagits;
6)

de likalydande motionerna I: 366 av herr Hagberg m. fl. och II: 435 av

herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

A. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning samt förslag snarast

om skattefrihet för inkomst — förslagsvis upp till ett årligt belopp av 1 500

kronor — i den mån denna förvärvats genom deltidsarbete för vård och tillsyn

av äldre människor i deras hem; samt

B. besluta, att för ålders- och invalidpensionär skall utgå förhöjda ortsavdrag,

nämligen med 3 600 kronor för ensam pensionär, med 6 000 kronor

för makar av vilka en är pensionär och med 7 200 kronor för makar som

båda är pensionärer;

samt på grund härav antaga följande

a) Förslag

till

Lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 65 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att i nämnda

lag skall införas en ny paragraf benämnd 48 a §, av nedan angiven lydelse.

48 a §.

Vad i 48 § 2 mom. stadgas skall icke gälla skattskyldig fysisk person,

som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och som enligt

bestämmelserna i 3 § 1 och 2 mom. lagen om folkpensionering är ålderseller

invalidpensionär eller vars make är sådan pensionär. Denne äger att

å den i hemortskommunen taxerade inkomsten åtnjuta kommunalt ortsavdrag

på sätt nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 5

med andra maken, åtnjuter, därest endast en av makarna ar pensionar

som i första stycket sagts, kommunalt ortsavdrag med 6 000 kronor.

Därest sammanlevande makar båda är pensionärer enligt ovan, åtnjutes

kommunalt ortsavdrag med 7 200 kronor.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med

andra maken, ävensom ogift skattskyldig (varmed jämställes änka, änkling

eller frånskild) äger, därest han haft hemmavarande barn under 16

år, likaledes åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 7 200 kronor.

Annan skattskyldig än i andra, tredje eller fjärde stycket sagts äger åtnjuta

kommunalt ortsavdrag med 3 600 kronor.

Bestämmelser om ortsavdrag enligt 48 § 2 mom. skola i tillämpliga delar

avse jämväl avdrag enligt 48 a §.

65 §.

Fråga, huruvida skattskyldig är ålders- eller invalidpensionär och huruvida

skattskyldig haft barn eller icke, liksom ock frågan om barns ålder

skall bedömas efter förhållandena den 1 november året näst före taxeringsåret.

Med barn avses jämväl styvbarn ävensom adopterat barn.

I fråga---följande beskattningsåret.

De för---make avlidit.

Har eljest---för taxeringen.

De för---haft barn.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964, dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt i fråga om

eftertaxering för år 1964 eller tidigare år.

b) Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 8 § och 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 8 § och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli

1947 om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

8 §.

Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under beskattningsåret,

äger att å den taxerade inkomsten åtnjuta statligt ortsavdrag.

Vad i 48 § 2 och 3 mom., 48 a § samt 49 § kommunalskattelagen stadgas

angående kommunalt ortsavdrag skall äga motsvarande tillämpning beträffande

statligt ortsavdrag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter statligt ortsavdrag med belopp, som beräknats

med ledning av 48 § 2 mom. andra eller tredje stycket kommunalskattelagen

eller 48 a § andra, tredje eller fjärde stycket samma lag och

som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret,

utgör grundbeloppet:

när den — — — beskattningsbara inkomsten;

när den — --av återstoden.

För annan--— av återstoden.

Ändå att--— denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964, dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt

i fråga om eftertaxering för år 1964 eller tidigare år;

7) de likalydande motionerna I: 428 av herr Bengtson m. fl. och II: 532

av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

a) besluta att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen såvitt gäller 1964 och

kommande års taxeringar må erhålla följande lydelse.

Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst av jordbruksfastighet

eller rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning,

eller inkomst av eget arbete, må hon åtnjuta avdrag med 300 kronor

jämte 20 procent av nämnda inkomst, sammanlagt dock högst med

2 000 kronor. Gift kvinna, som inte har hemmavarande barn under 16 år

må, därest hon levt tillsammans med sin man och haft inkomst som nyss

sagts, åtnjuta avdrag med 300 kronor.

Vad i föregående stycke sägs skall även gälla beträffande man med hemmavarande

barn under 16 år, därest han antingen varit gift men icke levt

tillsammans med sin hustru eller ock varit ogift (varmed jämställes änkling

eller frånskild).

Har gift man haft inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och har

hustrun utfört arbete i förvärvskällan till ett värde av minst 300 kronor, må

mannen åtnjuta avdrag med nämnda belopp. Har hustrun haft hemmavarande

barn under 16 år och har hon i ej blott ringa omfattning deltagit i

arbetet i förvärvskällan, må mannen utöver sagda belopp åtnjuta avdrag

med jämväl 20 procent av det belopp som motsvarar femtedelen av hans

inkomst av förvärvskällan, dock så att det fasta avdraget och kvotavdraget

sammanlagt uppgår till högst 1 000 kronor.

Avdrag enligt---sagda kommun,

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågan rörande utformning och

förbättring av förvärvsavdragen skyndsamt måtte utredas samt att förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 7

föreläggs 1964 års riksdag i syfte att uppnå främst dels höjning av nu gällande

fasta avdrag, dels sådana grunder i övrigt att rätt till relativt högre

förvärvsavdrag erhålles vid lägre inkomster, dels högre maximalt forvarvsavdrag,

allt i enlighet med vad i motionerna anförts;

8) de likalydande motionerna 1:510 av herr Adolfsson samt 11:62 av

herrar Hagberg och Holmberg, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse i

Kungl. Maj :t måtte understryka att i motionerna angivna förslag skall beaktas

av den arbetande skatteutredningen;

9) de likalydande motionerna I: 515 av herr Bengtson m. fl. och II: 627

av herr Hedlund m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla att vid pågående skatteberedning, främst med

hänsyn till de lägre inkomstgrupperna, måtte utarbetas förslag till

en successiv höjning av de skattefria ortsavdragen med sådan utformning,

att avdragsbeloppen därefter garanteras värdebeständighet och standardföl

j samhet, samt

att riksdagen även i övrigt måtte beakta vad i motionerna har anförts;

10) de likalydande motionerna 1:518 av herr Lundström m. fl. och

630 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,

A. att riksdagen måtte fastställa ändrad skatteskala för statlig inkomstskatt

i enlighet med i motionerna angivna grunder att galla fr. o. m. 196

års inkomster, , ..

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig forfatt
mill

l^de likalydande motionerna I: 524 av herrar Sveningsson och Kaijser

samt II: 620 av herr Björkman m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

att förvärvsavdragets maximum skall höjas från 2 000 till 3 000 kr. med

rätt för den som kan styrka högre kostnader för barnets omhänderhavande

än 3 000 kr. att inom ramen för 20 procent av inkomsten få avdrag har or,

att förvärvsavdraget för gift kvinna som haft inkomst av jordbruksfastighet

liksom avdraget vid s. k. faktisk samtaxering skall, där hustrun haft

hemmavarande barn under 16 år och styrkta kostnader för barnens omhanderhavande

som överstiger 300 kr., medges för de verkliga kostnaderna, dock

högst med 20 procent av det värde vartill hustruns arbete uppskattas,

samt på grund härav antaga följande

Förslag

till

Lag om ändrad Igdelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

46 §.

3 mom. Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst

av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller inkomst

av eget arbete, må hon åtnjuta avdrag med 300 kr. och därjämte utan särskild

prövning med 20 procent av nämnda inkomst, sammanlagt dock högst

med 3 000 kr. Kan den skattskyldige styrka, att hennes verkliga kostnader

för barnens omhänderhavande överstigit 3 000 kr. må hon åtnjuta avdrag

för dessa kostnader intill ett belopp motsvarande 20 procent av inkomsten.

Gift kvinna, som icke har hemmavarande barn under 16 år, må, därest hon

levt tillsammans med sin man och haft inkomst som nyss sagts, åtnjuta

avdrag med 300 kr. Kvinna, som haft inkomst av jordbruksfastighet och

utfört arbete i förvärvskällan till minst 300 kronors värde, må, därest hon

antingen varit gift och levt tillsammans med sin man eller ock haft hemmavarande

barn under 16 år, åtnjuta avdrag enligt vad som sägs i tredje stycket

beträffande gift man.

Vad i---eller frånskild).

Har gift man, som levt tillsammans med sin hustru, haft inkomst av jordbruksfastighet

eller rörelse och har hustrun utfört arbete i förvärvskällan

till ett värde av minst 300 kr., må mannen åtnjuta avdrag med nämnda belopp.

Har hustrun haft hemmavarande barn under 16 år och kan det styrkas,

att de verkliga kostnaderna för barnens omhänderhavande överstigit

300 kr., må mannen åtnjuta avdrag för dessa kostnader, dock högst med ett

belopp motsvarande 20 procent av det värde vartill hustruns arbete uppskattas.

Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under större

delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åtnjutas

endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag därtill förslår

och må för skattskyldig eller, om skattskyldig varit gift och levt tillsammans

med sin make och icke haft hemmavarande barn under 16 år, för

makarna tillsammans icke överstiga 300 kr. Har skattskyldig haft hemmavarande

barn under 16 år, må avdraget för skattskyldig eller för makarna

tillsammans icke utan prövning överstiga 3 000 kr. Där avdraget beräknas

med hänsyn till de verkliga kostnaderna för barnens omhänderhavande,

må de för skattskyldig eller för makarna tillsammans icke överstiga dessa

kostnader.

Avdrag enligt — ---sagda kommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1964 eller tidigare år;

12) motionen II: 628 av herr Nordgren och fröken Wetterström, vari hemställts,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte, efter företagen utredning där de i motionen anförda synpunk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

9

terna beaktats, för riksdagen snarast framlägga förslag rörande förvärvsavdragets

utformning; ävensom

13) motionen II: 633 av herr Westberg, vari hemställts, att riksdagen måtte

beträffande avdraget i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen för icke-vårdnadshavare

för underhåll till eget barn

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att allmänna skatteberedningen

skyndsamt prövar frågan om en höjning av gränsen för barnets ålder för

åtnjutande av rätt till avdraget, samt

b) besluta att fr. o. m. 1963 års inkomster höja avdragets maximibelopp

till 2 000 kr. och således antaga följande

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

46 §.

2 mom. I hemortskommunen —--njuta avdrag:

1) för periodiskt---eller uppfostran;

2) för dels---omyndiga barn;

3) för dels---försäkring; samt

4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret utgivit för

underhåll av sådant hans barn under 16 år som icke varit hemmavarande,

dock sammanlagt högst för 2 000 kronor.

Har skattskyldig---eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig---nämnda tid.

Avdrag, som---18 år.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1963 års taxering och i

fråga om eftertaxering för år 1963 och tidigare år.

Motionerna under 8) har, såvitt de avser överförande av skolkostnader

från kommunerna till staten, hänvisats till statsutskottet och i övrigt till bevillningsutskottet.

De under punkten 9) upptagna motionerna behandlas i detta betänkande

allenast i vad de avser ovan angivna yrkanden. I övrigt kommer dessa motioner

att behandlas i ett senare sammanhang.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 8, II: 16, II: 103, II: 305, II: 434, II: 435 (jfr

11:400), 11:532, 11:620, 11:624, 11:627, 11:628, 11:630 och 11:633.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1963/64 är bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande be
-

lopp

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 8 200 000 000

Kupongskatt............................ 8 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ---- 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ...................... 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 2 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt.................. 120 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 87 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 126 000 000 8 554 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ........................... 505 000 000

Bensin- och brännoljeskatt............... 1 160 000 000 1 665 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 925 000 000

Allmän varuskatt........................ 2 800 000 000

Särskilda varuskatter.................... 415 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon.......... 230 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 37 000 000

Skatt å kaffe............................ 29 000 000

Tobaksskatt ............................ 1 035 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

................................ 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

............................. 35 000 000

Skatt å sprit............................ 1 325 000 000

Skatt å vin ............................ 120 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker............ 185 000 000

Statlig nöjesskatt........................ 25 000 000

Energiskatt ............................ 640 000 000 7 821 000 000

Postverket (överskott) ................................ 15 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen

lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster

som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt

berörts. De närmare detaljerna i riksrevisionsverkets inkomstberäkning

framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

11

Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas

utveckling på längre sikt

I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade inkomstberäkning

för budgetåret 1963/64 har ämbetsverket redovisat en promemoria

med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 196t/

65—1966/67. I promemorian framhålles inledningsvis att utvecklingen av

statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska

utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden

kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen är särskilt

utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Beträffande

beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel har riksrevisionsverket framhållit

i huvudsak följande.

Varje procent förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna

kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas

medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter med drygt 100 miljoner kronor per år. Vid

ett schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget

vid 1965—1967 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,

förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå till

de belopp, som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående

uppskattade beloppet vid 1963 och 1964 års taxeringar medtagits (miljoner

kronor).

Taxeringsår

1963 1964 1965 1966 1967

7 640 8 280 8 610 9 070 9 540

+ 640 +330 +460 +470

I fortsättningen anför riksrevisionsverket följande.

Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma

mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln

under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas eftersläpningen

i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar

vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring av

skatteunderlaget under budgetåren 1964/65—1966/67 med 4 procent skulle

innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 8 500 miljoner kronor

under budgetåret 1964/65. Budgetåret 1965/66 skulle de kassamässiga intäkterna

på titeln uppgå till 9 200 miljoner kronor och under budgetåret 1966/67

till 9 800 miljoner kronor.

För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med

den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän

varuskatt, som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar

och acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande

utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende av

förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos över

intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av mindre

preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen än när

det gäller titeln skatt ä inkomst och förmögenhet m. m. Detsamma gäller

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

under förutsättning av bland anna\ oförändrade förräntningskrav också för

flertalet kapitalfonder.

I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för budgetåret

1961/62 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1962/63

och 1963/64 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren

1964/65—1966/67 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. sammanställts (miljoner kronor).

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

Övrig skatt å inkomst, för-

mögenhet och rörelse ......

343

373

354

363

372

381

Automobilskattemedel........

1 227

1 575

1 665

1 755

1 845

1 935

Tullar och acciser............

6 552

7 524

7 821

8 105

8 386

8 667

Uppbörd i statens verksamhet..

245

268

276

285

295

305

Diverse inkomster............

370

333

346

359

372

385

Statens affärsverksfonder ....

415

395

415

485

535

585

Övriga kapitalfonder ........

578

661

700

730

762

794

Summa

9 730

11 129

11577

12 082

12 567

13 052

Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten

och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt

under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom

allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna

kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande ekonomiska

utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten

och dess komponenter ge utslag i intäkterna. Helt allmänt

bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen

för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade utfallet av

motsvarande inkomster under budgetåren 1962/63 och 1963/64. I den mån

denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes, måste givetvis beräkningarna

för budgetåren 1964/65—1966/67 revideras.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

Härutinnan har departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

ansluter jag mig till riksrevisionsverkets förslag där intet annat anges

i det följande.

I enlighet med gällande grunder bör, som jag tidigare framhållit, under

budgetåret 1963/64 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.

De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden.

Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden

ske av tidigare avsatta medel. I enlighet med riksrevisionsverkets

förslag kan dessa avsättningar och återföringar beräknas resultera

i en nettoåterföring av 250 milj. kr.

I sitt den 5 december 1962 avgivna betänkande (SOU 1962: 52) bär 1956

års postutredning föreslagit, att generalpoststyrelsens uppgifter som central

myndighet för stämpelväsendet skall överflyttas till kontrollstyrelsen. Till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

dess ställning tagits till denna fråga — vilket kan ske först sedan remissbehandlingen

av postutredningens betänkande avslutats — torde frågan om

ny lagstiftning på stämpelområdet i anledning av stämpelutredningens förslag

böra anstå. Jag föreslår därför, att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m. budgetåret 1963/64 uppföres med av riksrevisionsverket förordat

belopp, 126 milj. kr.

Skogsvårdsavgiften har av 1962 års riksdag fastställts att för 1962 utgå

efter promilletalet 1,0. I anslutning till de principer för finansieringen av

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet som antogs av 1960 års riksdag föroidar

jag, att skogsvårdsavgiften för år 1963 skall utgå efter oförändrat promilletal,

1,0. Jag hemställer i det följande härom, varvid jag beräknar inkomsterna

av titeln skogsvårdsavgifter till 10,2 milj. kr.

Vattenfallsstyrelsen har med verkan fr. o. m. den 1 januari 1963 beslutat

en sänkning av gällande elkrafttaxor. Sänkningen torde komma att återverka

i minskande riktning på inkomsterna av energiskatt såväl innevarande

budgetår som budgetåret 1963/64. Med hänsyn till ovissheten om verkningarna

av sänkningen förordar jag emellertid, att inkomsttiteln energiskatt

för budgetåret 1963/64 preliminärt uppföres med av riksrevisionsver
-

ket föreslaget belopp, 640 milj. kr.

I fråga om de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna

förordar jag följande. Inkomsttiteln inkomster vid matematikmaskinnämnden

torde i avbidan på särskild proposition om handläggningen

av vissa databehandlingsfrågor inom statsförvaltningen för 1963/64

böra uppföras med av riksrevisionsverket förordat belopp 2,5 milj. kr. I enlighet

med det av riksrevisionsverket omnämnda förslaget av försäkringsinspektionen

har Kungl. Maj :t numera fastställt ändrade bidragssatser. Inkomsttiteln

bidrag till försäkringsinspelctionen torde således böra uppföras

med av riksrevisionsverket förordat belopp 1 670 000 kr. I avvaktan på ställningstagande

till växtskyddsanstaltens förslag till ändrade växtskyddsavgifter

torde inkomsttiteln avgifter för växtskyddsinspektion m. m. budgetåret

1963/64 med avvikelse från riksrevisionsverkets förslag böra uppföras

med oförändrat belopp, 1,1 milj. kr. Inkomsttiteln avgifter vid köttbesiktning

bör — sedan beslut i taxefrågan numera träffats — uppföras med av

riksrevisionsverket föreslaget belopp, 4,4 milj. kr.

Riksrevisionsverket har för 1963/64 upptagit inkomsterna av inkomsttiteln

övriga diverse inkomster med i förhållande till riksstaten 1962/63 oförändrat

belopp 20 milj. kr. De verkliga inkomsterna under denna titel utgjorde

budgetåret 1961/62 68 milj. kr., varav 44 milj. kr. utgjorde återbetalning

av kostnader för svenska FN-styrkor. Sådana återbetalningar toide

komma att ske jämväl under budgetåren 1962/63 och 1963/64. Med anledning

härav beräknar jag med avvikelse från riksrevisionsverkets förslag inkomsterna

av titeln Övriga diverse inkomster budgetåret 1962/63 till 65

milj. kr. och föreslår alt de för nästa budgetår uppföres med samma belopp.

Enligt vad jag under hand inhämtat har vattenfallsstyrelsen vid beräkningen

av överskotten för budgetåren 1962/63 och 1963/64 beaktat verk
-

ning

eu u '' W ------- (J

ama av den nyss nämnda sänkningen av elkraftlaxorna. Jag ansluler

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

mig därför till riksrevisionsverkets förslag beträffande beräkningen av inkomsterna

under statens affärsverksfonder, vilket bl. a. innebär, att jag

räknar med en extra avsättning till värdeminskningskonto om 15 milj. kr.

för televerket.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 1 april 1963 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion

avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1963/64. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande

de olika inkomsttitlarna har riksrevisionsverket i huvudsak anfört

följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag som uppbäres i

samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes

de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksrevisionsverkets

förslag med 8 200 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts har

riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl utfallet

för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid

riksrevisionsverkets beräkningar i december 1962 medtagits som jämförelse

(miljoner kronor):

1962/63

1963/64

Inkomster

december-

beräkning

ny beräk- ning

december-

beräkning

ny beräk- ning

Preliminärskatt inklusive fyllnads- betalningar ..................

Kvarstående skatt..............

15 580

1 080

15 520

1050

16 610

910

16 470

910

Y rkesskadef örsäkringsavgif ter, bidrag

till sjukförsäkringen och

byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare............

480

470

600

550

Tillkommande skatt, sjömansskatt,

restantier m. m...............

400

400

400

400

Summa inkomster

17 540

17 440

18 520

18 330

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

Utgifter

Kommunalskattemedel..........

Överskjutande skatt ............

Övriga restitutioner ............

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag

till sjukförsäkringen och

byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare............

Förskott till allmänna försäkringskassorna

m. m...............

Utbetalningar till allmänna pensionsfonden

..................

Omföringar ....................

Summa utgifter

Inkomster utöver utgifter........

betänkande nr 45

dr 1963

15

1962/63

1963/64

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

6 350

6 350

7 330

7 330

1 130

1 125

1 300

1300

50

50

50

50

480

470

600

550

740

770

830

880

140

140

180

180

30

30

30

30

8 920

8 935

10 320

10 320

8 620

8 505

8 200

8 010

Beträffande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkets

decemberberäkning. Såsom framgår av sammanställningen har riksrevisionsverket

nu räknat med lägre preliminärskatter och med storre förskott

m. m. till de allmänna försäkringskassorna än i decemberberäkningen.

Nedräkningen av preliminärskatteinflödet hänför sig till den preliminära

B-skatten och fyllnadsbetalningarna, medan en viss ökning jämfört med decemberberäkningen

förutses för den preliminära A-skatten. Orsakerna till

avvikelserna kommer att beröras i det följande.

För beräkningen av den preliminära A-skattens storlek kunde riksrevisionsverket

i december utnyttja uppgifter till och med uppbördsterminen i

september 1962. Nu tillgängliga uppgifter för uppbördsterminerna i november

1962 och januari 1963 utvisar sammanlagt ett ca 70 miljoner kronor större

belopp, än vad riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning. Huvuddelen

av denna ökning faller på januariterminen. De preliminära uppgifter,

som föreligger för uppbördsterminen i mars 1963, motsäger icke riksrevisionsverkets

beräkning i december. Genom sin karaktär av egentlig källskatt

kommer den fortsatta uppbörden av preliminär A-skatt att bli beroende av

lönesummans utveckling. Som utgångspunkt för bedömning av lönesummans

utveckling under 1963 räknade riksrevisionsverket i december med en

ökning av de anställdas inkomster under 1962 med ca 10 procent. Den ökade

uppbörden av preliminär A-skatt under november- och januariterminerna

och vissa nu tillgängliga uppgifter om lönesummans utveckling har föranlett

riksrevisionsverket att nu räkna med en ökning av de anstalldas inkomster

om 10,5 procent under 1962. Vid bedömningen av den fortsatta utvecklingen

av lönesumman under 1963 framhöll riksrevisionsverket i december,

att man i första hand hade att taga hänsyn till dels de avtalsmässiga

löneökningarna och dels att lönenivån till följd av löneglidning under

1962 vid ingången av 1963 översteg den för 1962 genomsnittliga. Vid den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

samhällsekonomiska utveckling, som förutsattes i riksrevisionsverkets decemberberäkning,

föreföll en viss fortsatt löneglidning, ehuru mindre än tidigare,

sannolik. Dessutom ansågs någon ökning av antalet anställda under

1963 kunna väntas. Riksrevisionsverket räknade i december med att de nu

nämnda faktorerna skulle innebära en ökning av lönesumman med ca 7

procent. Den ökning av lönesumman, som därutöver skulle uppkomma genom

förmånen av grupplivförsäkring, förutsatte riksrevisionsverket i stort

sett skulle komma att motsvaras av ökade avdrag för försäkringspremier

och sålunda ej föranleda någon nämnvärd ökning av de beskattningsbara

inkomsterna. Sedermera har riksdagen beslutat, att förmånen av grupplivförsäkring

ej skall utgöra skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Riksrevisionsverket

har liksom i december räknat med en 7-procentig ökning av

lönesumman under 1963, vilket med hänsyn bl. a. till den nu högre utgångsnivån

innebär en viss uppräkning av den inflytande preliminära A-skatten.

Inkomstutvecklingen under de första månaderna 1964 kan ännu ej överblickas.

Liksom tidigare har riksrevisionsverket därför schablonmässigt räknat

med en stegring av lönesumman med 4 procent under 1964.

Preliminär B-skatt erlägges i huvudsak av fysiska personer med inkomst

av andra förvärvskällor än tjänst samt av bolag och andra skattskyldiga

uppförda i B- och C-längd. De under uppbördsterminerna i november 1962

och januari 1963 influtna beloppen överensstämmer nära med vad riksrevisionsverket

beräknade i december. Preliminär B-skatt för uppbördsåret

1963—64 har normalt debiterats med det belopp som påfördes som slutlig

skatt vid 1962 års taxering. De skattskyldiga, som erlägger preliminär Bskatt,

har emellertid möjlighet att på grundval av preliminära självdeklarationer

begära jämkningar av den preliminära B-skatten.

Beträffande fysiska personer som erlägger preliminär B-skatt har riksrevisionsverket

nu liksom i decemberberäkningen antagit, att de deklarerade

inkomsterna vid 1963 års taxering skall uppgå till i stort sett samma belopp

som vid 1962 års. Någon anledning finnes därför ej att nu antaga någon

annan jämkningsfrekvens, än vad riksrevisionsverket räknade med i december

i fråga om fysiska personer.

Även för bolagen räknade riksrevisionsverket i december med i stort sett

oförändrade taxerade inkomster mellan 1962 och 1963 års taxeringar. Riksrevisionsverket

har liksom föregående år i form av en enkät till ett antal

större bolag, vilka svarar för ungefär tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade

inkomster, under mars månad inhämtat uppgifter om dessa bolags till

statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomster vid 1963 års taxering.

Enligt enkäten skulle bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster

komma att minska med 10 procent mellan 1962 och 1963 års taxeringar.

Riksrevisionsverket har förutsatt, att denna minskning kommer att resultera

i såväl en större jämkningsfrekvens som i ett mindre utrymme för fyllnadsbetalningar

än enligt decemberberäkningen. I anslutning härtill har

revisionsverket räknat med ett lägre inflöde av preliminär B-skatt under

uppbördsåret 1963—64 och 100 miljoner kronor mindre fyllnadsbetalningar

våren 1963 än enligt decemberberäkningen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 17

Det nu förutsedda lägre taxeringsutfallet för bolagen föranleder även en

nedräkning av den preliminära B-skatten för uppbördsåret 1964—65 och

av fyllnadsbetalningarna våren 1964, eftersom riksrevisionsverket liksom i

december räknat med att bolagens taxerade inkomster vid 1964 års taxering

skall uppgå till i stort sett samma belopp som vid 1963 års. Nedräkningen

som för fyllnadsbetalningarnas del utgör 100 miljoner kronor innebär, att

fyllnadsbetalningarna under våren 1964 nu uppskattas till 700 miljoner kronor.

I skrivelse till riksrevisionsverket den 18 mars 1963 har riksförsäkringsverket

redovisat nya beräkningar av transaktioner hänförliga till inkomstskattetiteln

avseende sjuk- och tilläggspensionsförsäkringarna m. m. De nya

beräkningarna innebär, att de större arbetsgivarnas bidrag till sjukförsäkringen

m. m. jämfört med decemberberäkningen beräknats till något lägre

belopp, medan utbetalningarna av förskott till de allmänna försäkringskassorna

m. m. beräknats till högre belopp för såväl 1962/63 som för 1963/64.

Återföringarna från sjukförsäkringsfonden under budgetåret 1963/64 har

nu beräknats till 15 miljoner kronor.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln skatt

å inkomst och förmögenhet m. m. utvisar inga eller endast obetydliga förändringar

jämfört med decemberberäkningen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna bör verkställas

under budgetåren 1962/63 och 1963/64, framgår av nedanstående

tablå, i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets

decemberberäkning (miljoner kronor):

1962/63 1963/64

december- ny beräk- december- ny beräk
beräkning

ning beräkning ning

Avsättning...................... 1 200 1200 800 800

Återföring ...................... 775 775 1 050 1 075

Nettoavsättning ................ 425 425 — —

Netto återföring.................. — — 250 275

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligger vid beräkningen, uppskattar riksrevisionsverket de

behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för

budgetåret 1962/63 till 8 500 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1963/64 uppföres med 8 000 miljoner kronor, vilket

är 200 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 120 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 18

mars 1963 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster uppföres

med 130 miljoner kronor i riksstaten. Vid beräkningen har styrelsen

bland annat tagit hänsyn till den inverkan, som ett osedvanligt stort inkomst2

Bihang till riksdagens protokoll 1063. 7 saml. Nr 45

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

belopp kan få på inkomstinflödet. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln

arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres med 130 miljoner kronor, vilket

är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med

87 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen

beräknat inkomsterna på titeln till oförändrat belopp. Riksrevisionsverket

föreslår i enlighet härmed, att titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres

med oförändrat 87 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna

titel uppfördes i statsverkspropositionen med 126 miljoner kronor. I sin förenämnda

skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på titeln

uppföres med oförändrat belopp. Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna

på titeln för innevarande budgetår till 130 miljoner kronor, förordar,

att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. i riksstaten för

budgetåret 1963/64 uppföres med 132 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 505

miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie

uppbördsstämman i februari—mars 1963 till 450,3 miljoner kronor, vilket

är 33,3 miljoner kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom

bestämmelserna om anstånd i vissa fall med att erlägga automobilskatt

i kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) kan ett belopp av ca 30 miljoner

kronor hänförligt till budgetåret 1962/63 beräknas inflyta först under budgetåret

1963/64. Å andra sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser

drygt 26 miljoner kronor avseende debiteringen i februari

1962 först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna

har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till 480 miljoner

kronor för budgetåret 1962/63, vilket är 5 miljoner kronor mer än i

decemberberäkningen. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna

uppgick vid utgången av år 1962 antalet registrerade personbilar

till ca 1 424 000 och antalet registrerade lastbilar till ca 124 000 stycken, vilket

var ca 120 000 respektive ca 1 000 stycken fler än vid utgången av år

1961. Beträffande beräkningen för nästkommande budgetår finner sig

riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av fordonsbeståndet av i stort

sett samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket

föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 520 miljoner kronor,

vilket är 15 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 1 160 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

19

förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1963/64

uppföres med 1 200 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor mer än i

statsverkspropositionen.

Trafikomläggningsskatt. I proposition den 15 februari 1963 (nr 59) föreslås

införandet av en trafikomläggningsskatt, varmed kostnaderna för övergången

till högertrafik skall bestridas. Trafikomläggningsskatten skall enligt

propositionen utgå under vart och ett av budgetåren 1963/64—1966/67. Skatten

skall erläggas för registrerade motorfordon, däremot inte för mopeder

eller traktorer. De årliga skattebeloppen föreslås bli 20 kronor för motorcykel,

40 kronor för mindre personbil, 75 kronor för medelstor personbil

samt 100 kronor för större personbil, lastbil och buss. Uppbörd av skatten

avses ske i samband med den ordinarie bilskatteuppbörden. Trafikomläggningsskatten

bör enligt propositionen redovisas på en särskild inkomsttitel

under automobilskattemedlen, och beräknas inbringa 90 miljoner kronor

för budgetåret 1963/64. Riksrevisionsverket förordar, under förutsättning

av bifall till ifrågavarande proposition, att i riksstaten under automobilskattemedlen

uppföres en ny inkomsttitel benämnd trafikomläggningsskatt med

90 miljoner kronor.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 925 miljoner

kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 15 mars 1963 har generaltullstyrelsen

uppskattat nettouppbörden av tullmedel till 900 miljoner kronor

under budgetåret 1963/64. Enligt styrelsens beräkning, vilken företagits

med beaktande av den i den preliminära nationalbudgeten gjorda

prognosen över importutvecklingen samt med ledning av eljest tillgängliga

uppgifter om importutveckling och tulluppbördens storlek, torde bruttouppbörden

av tullmedel för budgetåret 1963/64 uppgå till högst 1 010 miljoner

kronor. Därvid har hänsyn i möjligaste mån tagits till EFTA-konventionens

tullsänkningsprogram. För restitutioner har styrelsen beräknat

ett belopp av 110 miljoner kronor. Riksrevisionsverket, som för innevarande

budgetår beräknar tullmedlen till 860 miljoner kronor, förordar, att titeln

tullmedel i riksstaten uppföres med 900 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner

kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

2 800 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket

inkomsterna på ifrågavarande titel till 2 850 miljoner kronor, vilket

är 150 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänvisning till

de allmänna förutsättningar angående den fortsatta ekonomiska utvecklingen,

som riksrevisionsverket lagt till grund för sin beräkning, förordar ämbetverket

att inkomsterna på titeln allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret

1963/64 uppföres med 3 000 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 415 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning

uppskattat intäkterna vid oförändrade skattesatser till samma belopp,

som styrelsen angav vid beräkningen till statsverkspropositionen. I proposition

den 8 mars 1963 (nr 87) föreslås, att särskild varuskatt ej skall utgå

på glass från och med den 1 juli 1963. Enligt kontrollstyrelsens i propositionen

återgivna uppgifter har intäkterna av skatterna på glass under åren

1960—62 genomsnittligt uppgått till ca 16 miljoner kronor per år. Under

förutsättning av bifall till ifrågavarande proposition förordar riksrevisionsverket,

att titeln särskilda varuskatter i riksstaten uppföres med 400 miljoner

kronor, vilket är 15 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen

upptagen med 230 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket

nu inkomsterna på titeln till 240 miljoner kronor, vilket är

20 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket förordar,

att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres med

250 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 035

miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat

inkomsterna på titeln till 1 020 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar,

att titeln tobaksskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 1 035

miljoner kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag och rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag uppfördes i statsverkspropositionen med

20 respektive 35 miljoner kronor. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade

beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag i riksstaten uppföres med 15 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen, och

att titeln rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag i riksstaten

uppföres med 27 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor mindre än i

statsverkspropositionen.

Skatt å sprit. Utfallet av denna titel för innevarande budgetår beräknades

av riksrevisionsverket i december till 1 275 miljoner kronor. Vid den nu

företagna utfallsberäkningen har riksrevisionsverket uppskattat inkomsterna

till 1 200 miljoner kronor, varvid endast beaktats det skattebortfall som

hittills kan beräknas ha uppstått genom arbetskonflikten vid vin- och spritcentralen.

Inkomsterna under titeln uppfördes i statsverkspropositionen med 1 325

miljoner kronor för budgetåret 1963/64. I sin förnyade beräkning uppskat
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 ar 1963 21

tar kontroll styrel sen, vid oförändrade skattesatser, inkomsterna på titeln

till oförändrat 1 325 miljoner kronor. I proposition den 8 mars 1963 (nr 90)

föreslås en höjning av skatterna på spritdrycker. De förordade skattehöjningarna

på spritdrycker medför en prisökning om ca 15 procent pa de vanligaste

spritsorterna och beräknas ge 60 miljoner kronor i ökade skatteintäkter

per år. I propositionen föreslås vidare, att utskänkningsskatten avskaffas,

vilket beräknas medföra ett inkomstbortfall för statsverket om ca

17 miljoner kronor per år. Under förutsättning av bifall till ifrågavarande

proposition förordar riksrevisionsverket, att titeln skatt a sprit i riksstaten

uppföres med 1 400 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor mer än i

statsverkspropositionen.

Skatt å vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 120 miljoner

kronor. Vid förnyad beräkning har kontrollstyrelsen vid oförändrade

skattesatser uppskattat inkomsterna till 117 miljoner kronor, vilket är samma

belopp som styrelsen angav till decemberberäkningen. I den förenämnda

propositionen den 8 mars 1963 (nr 90) föreslås viss skattehöjning för vin

innebärande prishöjningar varierande mellan 5 och 15 procent. Enligt propositionen

torde dessa höjningar inte nämnvärt påverka intäkterna för

ifrågavarande titel. Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt å vin i riksstaten

uppföres med oförändrat 120 miljoner kronor.

Skatt å malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 185 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i

sin förnyade beräkning angivit inkomsterna till 180 miljoner kronor, vilket

är 5 miljoner kronor mer än vad styrelsen räknade med till decemberberäkningen.

Riksrevisionsverket förordar, att titeln skatt å malt- och läskedrycker

i riksstaten uppföres med oförändrat 185 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med

25 miljoner kronor. I proposition den 8 mars 1963 (nr 101) föreslås att

förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt skall upphävas

från och med den 1 juli 1963. Under förutsättning av bifall till ifrågavarande

proposition förordar riksrevisionsverket att någon inkomsttitel för statlig

nöjesskatt icke uppföres i riksstaten för budgetåret 1963/64, vilket innebär

en minskning med 25 miljoner kronor jämfört med statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 640 miljoner

kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen räknat upp

inkomsterna för nästkommande budgetår med 5 miljoner kronor, varvid

enligt under hand inhämtade uppgifter en viss minskning för skatten på

elektrisk kraft till följd av sänkta eltaxor mer än uppväges av förutsedda

större inkomster av energiskatt på bensin och andra bränslen. Riksrevisionsverket

förordar att titeln energiskatt i riksstaten uppföres med 650 miljoner

kronor, vilket är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr Ji-5 år 1963

Totalisatormedlen uppfördes i statsverkspropositionen med 03 miljoner

kronor. Riksrevisionsverket, som för innevarande budgetår beräknar utfallet

på titeln till 64 miljoner kronor, förordar, att titeln totalisatormedel i

riksstaten uppföres med 67 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor mer

än i statsverkspropositionen.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med

105 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres

med oförändrat 105 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogs i statsverkspropositionen med 118 miljoner kronor.

I skrivelse till riksrevisionsverket den 26 februari 1963 har Svenska

Penninglotteriet Aktiebolag beräknat inkomsterna till 119,2 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket förordar, att titeln lotterimedel i riksstaten uppföres

med 120 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 15 miljoner

kronor. Generalpoststyrelsen hade i sin beräkning till statsverkspropositionen

uppskattat inkomsterna på titeln till 14 miljoner kronor. I förnyad

beräkning den 16 mars 1963 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsterna

på titeln till 7 miljoner kronor. Det nu förutsedda försämrade resultatet

hänför sig bland annat till ökade kostnader för pensioner in. m. och till en

icke tidigare förutsedd ökning av kostnaderna för förhyrda lokaler. Generalpoststyrelsens

beräkning av driftkostnaderna för nästkommande budgetår

har verkställts under antagande, att statstjänstemännens löner m. m. kommer

att utgå efter oförändrade grunder under hela budgetåret.

Generalpoststyrelsen meddelar i sin skrivelse, att kostnaderna för ett genomförande

av de nya semester- och sjuklönebestämmelser, varom överenskommelse

traffats mellan civildepartementet och personalorganisationerna,

torde komma att minska överskottet för nästkommande budgetår till en eller

annan miljon kronor. Då postverkets överskott härigenom icke skulle bli

storre an att det faller inom beräkningens felmarginaler, förordar riksrevisionsverket,

att titeln postverket i riksstaten uppföres med ett formellt beopp

av 1 miljon kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till statsverkspropositionen

med 14 miljoner kronor.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

I denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen bl. a

följande.

Jag ansluter mig till riksrevisionsverket förslag till förändringar i den beräkning

av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som redovisades

i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar jag i det

''oljande kommer att ange.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Som en konsekvens av förslaget i propositionerna nr 58 och 59 till årets

riksdag om en särskild beskattning av bilismen för att finansiera kostnaderna

av övergången till högertrafik i Sverige bör en särskild inkomsttitel benämnd

trafikomläggnings skatt uppföras under automobilskattemedlen. Liksom

i förenämnda propositioner beräknas inkomsterna på ifrågavarande inkomsttitel

under nästa budgetår till omkring 90 milj. kr.

I propositionerna nr 87 och 101 till innevarande års riksdag har föreslagits

att den särskilda varuskatten å glass samt nöjesskatten skall avskaffas.

I enlighet med den av innevarande års riksdag redan bifallna propositionen

nr 90 höjes skatterna på spritdrycker och vin samt avskaffas utskänkningsskatten.

De i nu nämnda propositioner föreslagna förändringarna

har jag beräknat inte skall leda till någon nettoförändring av statsverkets

inkomster. I statsverkspropositionen uppfördes titeln skatt å sprit med 1 325

milj. kr. Nettoökningen av inkomsterna under titeln på grund av den höjda

skatten på spritdrycker och det samtidiga borttagandet av utskänkningsskatten

beräknar jag till 43 milj. kr.

Med hänvisning härtill samt med hänsyn till att en till följd av arbetskonflikten

vid AB Vin- & Spritcentralen uppdämd efterfrågan i viss utsträckning

kan förväntas bli tillgodosedd först under budgetåret 1963/64,

förordar jag, att inkomsterna under titeln skatt å sprit för nästa budgetår

uppföres med 1 400 milj. kr.

I det föregående har jag meddelat min avsikt att senare föreslå avveckling

av nu utgående skatt å kaffe. Med anledning härav förordar jag att

densamma upptages med avrundat 10 milj. kr.

I propositionen nr 85 har behandlats organisationen av den automatiska

databehandlingen inom statsförvaltningen. Vid bifall till de i nämnda proposition

framförda förslagen förordar jag i likhet med riksrevisionsverket att

rubriken för inkomsttiteln Inkomster vid matematikmaskinnämnden ändras

till Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande grunder för budgetåret 1963/64 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. Ä andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare

avsatta belopp. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar

och återföringar nu beräknas resultera i en nettoåterföring av 275

milj. kr.

Beträffande budgetläget framhåller departementschefen i kompletteringspropositionen

bl. a. följande.

För att ge en bild av lotalbudgetens utveckling 1962/63—1963/64 och de

förändringar som inträtt sedan statsverkspropositionen framlades, har totalbudgetens

huvudkomponenter sammanfattats i följande tabell.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Totalbndgeten 1962/63—1963/64

Milj. kr.

1

1 2

1 3

4

1 5

1 6

7

1962/63

1963/64

Förändr.

1962/63—

Stv-

Ny

För-

Stv-

Ny

För-

1963/64

prop.

beräk-

än dr.

prop.

beräk-

ändr.

(5—2)

1963

ning

(2-1)

1963

ning

(5-4)

Driftbudgetens in-

komster..........

19 774

19 702

- 72

19 823

20 034

+ 211

+ 332

Driftbudgetens utgif-

ter (inkl. reserva- tionsmedelsföränd- ring) ............

18592

18 746

+ 154

19 728

19 830

+ 102

+ 1084

Överskott (+), un-

derskott (—)......

Medelsbehov på ka-

+1182

+ 956

-226

+ 95

+ 204

+ 109

- 752

pitalbudgeten ____

Ökad ( —), minskad

1518

1031

-487

1113

1255

+ 142

+ 224

( + ) disposition av

rörliga krediter ..

- 50

- 75

- 25

__

_

_

+ 75

Totalbudgetens saldo

- 386

—150

+ 236

- 1018

-1051

- 83

- 901

Som framgår av tabellen beräknas nu totalbudgetens underskott för innevarande

budgetår nedgå från det i årets statsverksproposition beräknade

underskottet på ca 400 milj. kr. till ett underskott på 150 milj. kr. För

budgetåret 1963/64 förutses endast en mindre förändring på ca 30 milj. kr.

i det tidigare beräknade totalunderskottet på drygt 1 000 milj. kr. Vad beträffar

utvecklingen från 1962/63 till 1963/64 innebär de nya beräkningarna,

att totalbudgetens saldo kommer att förskjutas i negativ riktning

med ca 900 milj. kr.

Jag övergår härefter till en mera detaljerad redogörelse för utvecklingen

under innevarande och nästa budgetår. Jag kommer därvid att först uppehålla

mig vid statsinkomsternas utveckling under de båda åren och sedan

lämna en redogörelse för utgifternas förändring. En mera ingående beskrivning

av såväl inkomsternas som utgifternas utveckling lämnas därjämte

i senare avsnitt.

I statsverkspropositionen beräknade jag statsinkomsterna under budgetåren

1962/63 och 1963/6b till 19 774 milj. kr. respektive 19 823 milj. kr.

Riksrevisionsverket har i sin skrivelse med beräkning rörande budgetutfallet

för 1962/63 (Bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till

19 802 milj. kr. och i sin förnyade beräkning av statsinkomsterna för budgetåret

1963/64 (bihang B) upptagit dem till 20 053 milj. kr. Jag har

emellertid företagit vissa justeringar i dessa beräkningar och upptager

nu statsinkomsterna för budgetåret 1962/63 till 19 702 milj. kr. och för

budgetåret 1963/64 till 20 034 milj. kr.

Beräkningarna innebär, att de totala statsinkomsterna 1962/63 skulle

överstiga inkomsterna 1961/62 med 1,7 miljarder kr., medan ökningen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 25

1963/64 skulle stanna vid drygt 300 milj. kr. Denna utveckling överensstämmer

väl med vad som förutsågs i statsverkspropositionen. I jämförelse

med de däri upptagna beloppen innebär de nya beräkningarna, att

statsinkomsterna minskar med 72 milj. kr. under innevarande budgetår

och ökar med 211 milj. kr. under nästa budgetår. Dessa förändringar utgör

emellertid saldobelopp av icke oväsentliga förskjutningar mellan vad

som beräknas inflyta under skilda inkomsttitlar.

För inkomstskattetiteln beräknar riksrevisionsverket, att inkomsterna

sjunker med 100 respektive 200 milj. kr. under vartdera budgetåret i jämförelse

med de belopp som redovisades i statsverkspropositionen. Minskningen

är huvudsakligen hänförlig till en nu beräknad nedgång i aktiebolagens

till statlig inkomstskatt taxerade inkomster samt en ökning av

förskottsutbetalningarna till de allmänna försäkringskassorna m. m. under

såväl 1962/63 som 1963/64. I decemberberäkningen räknade riksrevisionsverket

med i stort sett oförändrade inkomster för aktiebolagen mellan 1962

och 1963 års taxeringar. Nu föreliggande uppgifter tyder på en minskning

av dessa inkomster med 10 procent, vilket får till resultat ett lägre inflöde

av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1963—64 ävensom mindre fyllnadsinbetalningar

våren 1963. Då bolagens taxerade inkomster vid 1964

års taxering förutses uppgå till i stort sett samma belopp som 1963, föranleder

detta även nedrälcningar av motsvarande inbetalningar under uppbördsåret

1964—65.

Utgångspunkten för den i statsverkspropositionen redovisade beräkningen

av den preliminära A-skattens utveckling under år 1963 var att de anställdas

inkomster under 1962 skulle ha ökat med ca 10 procent. Enligt nu

tillgängliga uppgifter har denna uppskattning uppjusterats något och beräknas

till 10,5 procent. Den högre utgångsnivå som detta innebär för

1963 medför en viss uppräkning av den inflytande preliminärskatten, även

om den nya uppskattningen liksom statsverkspropositionens inkomstberäkning

bygger på en stegring av den totala lönesumman med 7 procent

under 1963 och en schablonmässig uppräkning av lönesumman med 4 procent

under 1964. Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor

än tjänst finner ämbetsverket nu ingen anledning att frångå

decemberberäkningen, vilket innebär en oförändrad nivå under innevarande

år och en stegring med 4 procent under nästa år i anslutning till schablonantagandet

beträffande löneinkomsternas stegring. Även för aktiebolagen

har detta antagande bibehållits beträffande 1964.

Den största ökningen i jämförelse med i statsverkspropositionen angivna

inkomstsiffror hänför sig till allmänna varuskatten som nu uppföres med

2 850 milj. kr. budgetåret 1962/63 och 3 000 milj. kr. budgetåret 1963/64,

vilket innebär 150 respektive 200 milj. kr. högre belopp än tidigare. Riksrevisionsverket

har vid sin beräkning av inkomsterna under denna titel

utgått ifrån senast kända utfall och vidare erfarenhetsmässigt kalkylerat

med en ökning av försäljningen under maj månad.

Riksrevisionsverket har för innevarande budgetår räknat med ett visst

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

inkomstbortfall under titeln Skatt å sprit till följd av arbetskonflikten vid

AB Vin- & Spritcentralen. Enligt under hand inhämtade upplysningar synes

skäl nu föreligga att räkna med ett större inkomstbortfall, och jag beräknar

därför inkomsterna under titeln för budgetåret 1962/63 till 1 100

milj. kr. Jag vill påpeka att storleken av skattebortfallet sammanhänger med

uppbördstekniska förhållanden såtillvida att skatten inbetalas viss tid efter

det varan levererats från AB Vin- & Spritcentralen till systembolaget och

således inte följer den löpande detaljförsäljningen.

Vad beträffar övriga mera väsentliga förändringar på inkomstsidan må

erinras om att i propositionen angående övergång till högertrafik har föreslagits,

att kostnaderna för denna reform skall bäras av bilismen genom

uttagande av en trafikomläggningsskatt å registrerade motorfordon. Inkomsterna

budgetåret 1963/64 under denna nya titel har jag beräknat till

90 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört beträffande förslag

att slopa kaffeskatten nedräknar jag denna titel med 19 milj. kr. för nästa

budgetår.

Förändringarna å olika inkomsttitlar budgetåren 1962/63 och 1963/64 i

förhållande till vad som angivits i statsverkspropositionen framgår sammanfattningsvis

av särskild uppställning, i vilken även medtagits utfallet för

budgetåret 1961/62.

Jag vill i likhet med riksrevisionsverket i detta sammanhang starkt understryka

den osäkerhet som inkomstberäkningarna, framför allt i vad avser

inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftade med.

I likhet med vad som angivits i statsverkspropositionen upptages nu en

nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden av

425 milj. kr. under budgetåret 1962/63. Den för nästa budgetår beräknade

nettoåterföringen från budgetutjämningsfonden av dylika medel beräknas

nu öka med 25 milj. kr. till 275 milj. kr.

Jag övergår härefter till att behandla statsutgifterna under budgetåren

1962/63 och 1963/64. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens utgifter

1962/63 till 18 592 milj. kr. I detta belopp ingick utgifter å tilläggsstat

uppgående till sammanlagt 289 milj. kr. samt en beräknad reservationsmedelsförbrukning

om 100 milj. kr. Det finns nu skäl att något revidera beräkningen

och i stället räkna med att driftbudgetens utgifter kommer att

uppgå till 18 746 milj. kr., vilket innebär en ökning från budgetåret 1961/62

med inemot 2,8 miljarder kr. De beloppsmässigt viktigaste förklaringarna till

förändringen i förhållande till den tidigare beräkningen är att ytterligare

anslag å tilläggsstat äskats utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen

samt att medelsförbrukningen på förslagsanslag nu kan överblickas bättre

än tidigare. Vidare finns nu skäl till ett ändrat antagande om reservationsmedelsförbrukningen.

Vad beträffar utgifterna å tilläggsstat II har, utöver de i propositionen

nr 2 till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat till
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Statsinkomsternas utveckling 1961/62—1963,64

Milj. kr.

i

•n

<M

5

6 1

7

8

1961/

62

Utfall

1962/63

1963/64

Förändr.

1962/63—

1963/64

ny

beräkn.

(6-3)

Stv-

prop.

1963

Ny

beräk-

ning

För-

ändr.

(6-2)

Stv-

prop.

1963

Ny

beräk-

ning

För-

ändr.

(6-5)

Inkomstskaltetiteln..

8 277

8 600

8 500

-100

8 200

8 000

-200

-500

Fordonsskatt ......

443

480

480

—

505

520

+ 15

+ 40

Trafikomläggnings- skatt ............

,

__

__

_

_.

90

+ 90

+ 90

Bensin- och bränn- oljeskatt..........

784

1100

1120

+ 20

1160

1200

+ 40

+ 80

Tullmedel..........

856

900

860

- 40

925

900

- 25

+ 40

Allmän varuskatt ..

1941

2 700

2 850

+ 150

2 800

3000

+200

+ 150

Särskilda varuskatter

367

395

400

+ 5

415

400

— 15

—

Omsättningsskatt å

motorfordon......

210

220

240

+ 20

230

250

+ 20

+ 10

Skatt å kaffe ......

28

28

29

1

29

10

- 19

- 19

Skatt å sprit ......

1218

1275

1100

-175

1325

1400

+ 75

+ 300

Skatt å vin ........

107

112

100

- 12

120

120

—

+ 20

Statlig nöjesskatt ..

23

22

25

+ 3

25

—

— 25

— 25

Energiskatt ........

543

600

640

+ 40

640

650

+ 10

+ 10

Övriga div. inkomster

68

65

30

- 35

65

65

—

+ 35

Postverket ........

1

13

10

- 3

15

i

- 14

— 9

Televerket..........

130

no

130

+ 20

120

120

--

- 10

Riksbanksfonden .. ..

50

50

100

+ 50

50

100

+ 50

—

Fonden för statens

aktier............

68

105

80

- 25

105

105

-■

+ 25

Övriga inkomsttitlar

(netto) ..........

2 893

2 999

3 008

+ 9

3 094

3103

+ 9

+ 95

Totalt

18 607

19 774

19702

- 72

19 823

20 034

+211

+332

kommit 30 milj. kr. till ytterligare kostnader för vissa sysselsättningspolitiska

åtgärder och 5 milj. kr. till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor. Härutöver

äskas senare denna dag anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

å sammanlagt 452 milj. kr. Huvuddelen därav eller 411 milj. kr. avser

det ytterligare behov av avskrivningsmedel som uppkommit främst inom

statens utlåningsfonder för erhållande av full förräntning av det i fonderna

investerade statskapitalet efter höjningen av förräntningskravet på statens

investeringar till 5 procent. En närmare redogörelse härför lämnas i ett följande

avsnitt. Sammanlagt kommer härmed å tilläggsstat efter avlåtandet av

propositionen nr 2 till årets riksdag att ha äskats 511 milj. kr.

Vidare är det nu möjligt att bättre än tidigare överblicka den kommande

belastningen på förslagsanslag och obetecknade anslag. I statsverkspropositionen

redovisades ett schablonmässigt antagande om att överskridanden

och besparingar skulle gå jämnt ut, medan riksrevisionsverket nu förutser

en sammanlagd nettobesparing av 207 milj. kr. Huvuddelen av den angivna

nettobesparingen hänför sig till medelsanvisningar för avlöningskostnader.

Därvid noteras, att belaslningssiffrorna på myndigheternas avlöningsanslag

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1!)G3

i och för sig visar merutgifter. Häremot står dock ännu större besparingar

på de täckningsanslag som anvisats för att motsvara sådana förändringar i

!öne- och pensionsförmåner, till vilka hänsyn inte kunnat tagas vid den

ordinarie anslagsavvägningen. Bland övriga större besparingsposter märkes

ränteeftergifter å vissa bostadslån m. m. och underskottet å riksgäldsfonden,

som beräknas understiga i riksstaten uppförda belopp med 30 respektive

45 milj. kr. De på dessa anslag uppkommande underbelastningarna förklaras

av de diskontosänkningar som ägt rum efter riksstatens fastställande.

Den nu av riksrevisonsverket förutsedda avvikelsen är i förhållande till

anvisade belopp något större än genomsnittligt under senare år. Följande

serie utvisar den faktiska belastningen på förslagsanslag och obetecknade

anslag uttryckt som procent av anvisade belopp.

Budgetår

1954/

1955/

1956/

1957/

1958/

1959/

1960/

1961/

1962/

55

56

57

58

59

60

61

62

63

(prel.)

Belastningsprocent

99,2

100,4

101,9

101,5

99,5

100,2

97,9

99,2

98,4

Även om en viss genomgående tendens, särskilt markerad under högkonjunkturår,

tycks vara att underbelastningar uppkommer på avlöningsanslag,

är förklaringarna till avvikelserna under de olika åren i huvudsak hänförliga

till speciella faktorer. Den anförda serien utvisar dock att avvikelserna procentuellt

sett är obetydliga.

Behållningarna å driftbudgetens reservationsanslag antogs i statsverkspropositionen

komma att minska med 100 milj. kr. I riksrevisionsverkets

beräkningar förutses en reservationsmedelsökning med 50 milj. kr. Enligt

inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar beräknar myndigheterna

nu att reservationsmedelsbehållningarna under 1962/63 kommer att

sammanlagt nedgå med endast ca 20 milj. kr. mot 175 milj. kr. enligt den

undersökning som företogs i december 1962. För egen del finner jag det i

likhet med riksrevisionsverket inte osannolikt, att reservationsmedelsbehållningarna

kan komma att öka under innevarande budgetår. Det i statsverkspropositionen

gjorda antagandet om en reservationsmedelsminskning

med 100 milj. kr. under 1962/63 bör därför ändras och i stället torde man

böra räkna med att reservationsmedelsbehållningarnas totalbelopp ökar med

50 milj. kr.

Jag har tidigare haft anledning påpeka att uppgifterna från de anslagsdisponerande

myndigheterna beträffande reservationsmedelsförändringar ofta

visat sig vara orealistiska. I allmänhet har möjligheterna att förbruka tillgängliga

medel överskattats. För att något illustrera detta förhållande och

den under budgetårets gång inträdda förskjutningen i beräkningen kan nämnas

att myndigheternas uppgifter till finansdepartementet inför 1962 års

kompletteringsproposition tydde på en reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten

under 1962/63 med ca 240 milj. kr. I årets statsverksproposition

angavs motsvarande förbrukning, visserligen grundat på ett något vidgat

anslagsurval, till nyssnämnda belopp om 175 milj. kr. medan siffran nu stannar

vid ca 20 milj. kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 29

I vad avser kapitalbudgeten bär sedan i januari å tilläggsstat II äskats anslag

å 59 milj. kr., varav bl. a. 30 milj. kr. till statens järnvägars dispositionsanslag,

20 milj. kr. till förvärv och teckning av aktier i Uddevallavarvet

aktiebolag samt 5 milj. kr. till väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag.

Sammanlagt har därmed å kapitalbudgeten för innevarande år

äskats anslag uppgående till 2 853 milj. kr. Riksrevisionsverket har i sin beräkning

av kapitalbudgetutfallet beräknat en ökning av anslagsbehållningarna

med sammanlagt 33 milj. kr. Enligt en senare inom finansdepartementet

företagen undersökning skulle anslagsbehållningarna enligt myndigheternas

bedömning komma att minska med 170 milj. kr. Med hänsyn till myndigheternas

påtalade överskattning av medelsförbrukningen anser jag mig böra

räkna med att minskningen av anslagsbehållningarna begränsar sig till 50

milj. kr. I statsverkspropositionen räknades med en minskning av anslagsbehållningarna

med 100 milj. kr. Som regel är det särskilt vanskligt att bedöma

betalningsutvecklingen under lånefonden för bostadsbyggande. Den

takt i vilken utbetalningarna av bostadslån äger rum ävensom den slutliga

storleken av dessa lån beror i hög grad på utvecklingen på kreditmarknaden

och undandrar sig därför i stor utsträckning den anslagsförvaltande myndighetens

kontroll. För innevarande år beräknas nu endast en relativt obetydlig

minskning av anslagsbehållningen uppkomma. Medelsbehovet reduceras

bl. a. genom att fördjupningsgraden minskat i en utsträckning som

man inte tidigare ansett sig böra räkna med, huvudsakligen till följd av en

bättre anpassning mellan de statliga belåningsvärdena och de värden som

kreditinstituten lägger till grund för sin belåning samt till följd av det lättare

läget på kreditmarknaden. Vidare har en icke klarlagd, ytterligare eftersläpning

i utbetalningarna ägt rum.

För finansieringen av investeringarna beräknas komma att disponeras avskrivningsmedel

och övriga likvida medel till ett sammanlagt belopp av 1 872

milj. kr. ökningen i förhållande till statsverkspropositionens beräkning

hänför sig främst till den i det föregående omnämnda avsättningen till fonden

för oreglerade kapitalmedelsförluster, vilken inte påverkar totalbudgetens

saldo. Det totala medelsbehovet för kapitalbudgeten beräknas följaktligen

till 1 031 milj. kr.

I statsverkspropositionen räknades med en ökning av dispositionen av rörliga

krediter med 50 milj. kr. På grundval av en inom finansdepartementet

företagen enkät kan man nu räkna med en ökad disposition av rörliga krediter

uppgående till 75 milj. kr.

I fråga om driftbudgetens utgifter för 1963/G4 innebar det i statsverkspropositionen

framlagda förslaget en ökning med 1 136 milj. kr. jämfört

med det då beräknade utfallet av driftbudgeten för innevarande år. De under

våren framlagda anslagspropositionerna avseende 1963/64 och vissa

andra förändringar har jämfört med statsverkspropositionen medfört en

nettoökning med 102 milj. kr. till 19 830 milj. kr. I förhållande till nu beräknat

utfall för 1962/63 skulle driftbudgetens utgifter alltså öka med

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

1,1 miljard kr. Den beloppsmässigt viktigaste förändringen jämfört med

beräkningen i statsverkspropositionen är att man nu kan räkna med att

lönegradsuppflyttningar m. m. för statstjänstemännen fr. o. m. 1 juli 1963

kommer att medföra en ökning av de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten

med 92 milj. kr. Härav faller 35 milj. kr. på ändrad lönegradsplacering

(B-listan) och 57 milj. kr. på övriga förmåner, varav huvudparten

är hänförlig till förbättrade semestervillkor. Motsvarande täckningsanslag

fördelar sig med 20 milj. kr. på försvarsdepartementets och 72 milj.

kr. på civildepartementets huvudtitlar. Å andra sidan har en nedräkning

skett av räntebidragen under inrikesdepartementets huvudtitel med 30

milj. kr. till följd av anpassningen av lånemarknadsräntorna efter riksbankens

diskontosänkning i januari samt en nedräkning av underskottet

å riksgäldsfonden med 20 milj. kr. av samma anledning. Genom en minskning

i övrigt å försvarsdepartementets huvudtitel uppvisar denna en nettoökning

med 9 milj. kr. Under socialdepartementets huvudtitel ökas stödet

till barnstugor med 11 milj. kr., vilket förklarar huvuddelen av departementets

anslagsökning med netto 15 milj. kr. I övrigt uppvisar endast jordbruks-

och inrikesdepartementens huvudtitlar några större förändringar.

I fråga om jordbruksdepartementet stiger anslagen till jordbrukets rationalisering

och permanent skördeskadeskydd med sammanlagt ca 11 milj.

kr. För inrikesdepartementets del förklarar det ökade stödet till verkstäder

för handikappade med 10 milj. kr. tillsammans med den nyssnämnda

reduktionen av anslaget till räntebidrag huvudtitelns minskning med 20

milj. kr.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle

behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska

med totalt ca 240 milj. kr. under det framförliggande budgetåret. För

egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifrågavarande

förbrukning kommer att stanna vid 100 milj. kr. eller samma belopp

som antogs i statsverkspropositionen. Den antagna förändringen ingår

i det ovan angivna utgiftsbeloppet.

Vad angår kapitalbudgeten för budgetåret 1963/64 innebar förslaget i

statsverkspropositionen en minskning av medelsförbrukningen under investeringsanslagen

med ca 100 milj. kr. jämfört med det då beräknade

utfallet för 1962/63, huvudsakligen beroende på att ett bortfall av betydande

investeringar under 1962/63 i fonden för statens aktier inte fullt

kompenserades av anslagsökningen under övriga fonder. Sedan statsverkspropositionen

avlämnades har framlagts förslag innebärande en ökning av

investeringsanslagens summa med 71 milj. kr. Härav faller 26 milj. kr. på

försvarets fonder, 19 milj. kr. på statens järnvägar och 20 milj. kr. på

jordfonden. Investeringsanslagens summa uppgår därmed till 2 868 milj. kr.

I fråga om utvecklingen av kapitalbudgetens anslagsbehållningar tyder

uppgifter från de fondförvaltande myndigheterna på en minskning under

budgetåret 1963/64 med 210 milj. kr. Denna bedömning torde böra ses

mot bakgrund av den förutsedda minskade nedgången av anslagsbehåll
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tot albudgeten 1957 / 58—1963 / 64

Milj. kr.

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

enl.

riksst.

stv-

prop.

1963

ny ber.

stv-

prop.

1963

ny ber.

Driftbudgeten

Inkomster................................

12 019

12 604

13 657

16 641

18 007

19 206

19 774

19 702

19 823

20034

Avsättning/återföring av kommunalskatte- medel ..................................

(- 250)

(-200)

(-)

(- 350)

(- 450)

(- 400)

(- 425)

(- 425)

(+ 250)

(+ 275)

Utgifter..................................

12 120

12 743

13 698

14 829

15 993

218 383

218 592

818 746

819 728

1019 830

Överskott eller underskott

*- 101

- 139

- 41

+ 1812

+ 2 014

+ 823

+ 1182

+ 956

+ 95

+ 204

Kapitalbudgeten

•2 893

Investeringsanslag ........................

2 510

2 441

2 675

2 526

2 693

82 783

•2 903

•2 797

"2 968

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel ............................

- 1306

- 869

- 998

- 1134

- 1274

- 1281

- 1375

- 1872

-1684

- 1713

Återstående medelsbehov

1204

1572

1677

1392

1419

1502

1518

1031

1113

1 255

Ökad ( —) resp. minskad (+) disposition av

rörliga krediter ........................

+ 25

+ 242

- 91

- 39

- 68

- 50

- 60

- 75

—

—

Totalbudgetens saldo

‘•-1135

12— 1423

,s- 1632

+ 381

+ 527

- 729

- 386

- 150

- 1018

- 1051

Anm. Då avsättning till (—) och återföring från (+) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig

utgift respektive inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.

1 Därav riksstat 18 203 mkr, beräknad reservationsmedelsförbrukning 150 mlcr samt beräknat anslagsöverskridande 30 mkr.

2 Därav riksstat 18 203 mkr, tilläggsstat I och II 289 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

5 Därav riksstatsförslag 19 628 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

* Under detta år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken med 100 mkr (se motsvarande

tabell i finansplanen för budgetåret 1958/59).

* Därav riksstat 2 683 mlcr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

* Därav riksstat 2 683 mkr, tilläggsstat I och II 110 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

7 Anslagsbehållningar beräknades till oförändrat belopp.

8 Därav riksstat och tilläggsstater 19 003 mkr, 50 mkr reservationsmedelsökning och 207 mkr besparingar på anslag (netto).

8 Därav riksstat och tilläggsstater 2 853 mkr och minskning av anslagsbehållningar 50 mkr.

10 Därav kompletterat riksstatsförslag 19 730 mkr och reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

11 Därav kompletterat riksstatsförslag 2 868 mkr och minskning av anslagsbehållningar 100 mkr.

18 Åven inkluderat medel för fondering av sjukkassorna tillkommande arbetsgivarbidrag; 1957/58: 45 mkr, 1958/59: 41 mkr, 1959/60

177 mkr.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1963

ningarna under innevarande budgetår. I statsverkspropositionen räknades

med totalt sett oförändrade anslagsbehållningar. Detta antagande torde nu

böra förändras på grundval av myndigheternas bedömning. En minskning

av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr. framstår därvid som sannolik.

Utgiftsnivån skulle därmed uppgå till 2 968 milj. kr. eller 170 milj. kr. mer

än som antogs i statsverkspropositionen och 65 milj. kr. mer än som nu

beräknas för innevarande budgetår.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas finansiering, dels i form av anslag å driftbudgeten,

dels i form av avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan

nu beräknas uppgå till 1 713 milj. kr. Då bruttoinvesteringarna, efter den

förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 968 milj. kr. kan

det totala medelsbehovet för kapitalbudgeten sålunda uppskattas till 1 255

milj. kr. Jämfört med det nu beräknade utfallet för 1962/63 innebär detta

en ökning med 224 milj. kr.

Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen

totalt sett inte komma att undergå någon förändring. Någon

anledning att nu frångå denna beräkning föreligger inte.

Drift- och kapitalbudgetens nu bedömda utfall för innevarande och

nästkommande budgetår framgår av särskild tabell, vari även medtagits

tidigare redovisade beräkningar för dessa budgetår ävensom de faktiska

utfallssiffrorna för budgetåren 1957/58—1961/62. Tabellen visar bl. a. att

driftbudgeten för 1962/63 och 1963/64 nu väntas ge kassamässiga överskott

av 956 respektive 204 milj. kr. Totalbudgeten uppvisar samtidigt

underskott med 150 respektive 1 051 milj. kr.

En sammanfattning av här redovisade uppgifter visar att budgetåret

1962/63 innebär en vändpunkt efter de två senaste budgetårens betydande

överskott på totalbudgeten. Inkomstökningen ansluter sig visserligen för

detta budgetår rätt nära till utvecklingen under de senaste budgetåren, medan

utgifterna stiger kraftigare. Mot en ökning 1962/63 av de totala statsutgifterna

— d. v. s. summan av driftbudgetens utgifter och medelsbehovet

på kapitalbudgeten jämte de rörliga krediterna — av 2 372 milj. kr.

står en beräknad inkomstökning av 1 695 milj. kr. Motsvarande tal för

1961/62 var 1 220 respektive 1 366 milj. kr. Efter en förstärkning av budgeten

under 1961/62 med ca 150 milj. kr. skulle alltså innevarande år inträda

en försvagning av inemot 700 milj. kr. Den höga nivån för ökningarna

på såväl utgifts- som inkomstsidan under 1962/63 av budgeten sammanhänger

i hög grad med den omläggning av skattesystemet som beslöts

av höstriksdagen 1961. Det må sålunda bl. a. erinras om att utgiftssidan

1962/63 belastas med drygt 400 milj. kr. för skatteersättning till kommunerna

i anledning härav.

Även under 1963/64 följer utgifterna med en sammanlagd ökning av

1 233 milj. kr. — eller efter justering för den kommunala skatteersättning
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

33

en inemot 1 400 milj. kr. — den tidigare utvecklingen. Att en väsentlig budgetförsvagning

uppträder detta år är en följd av att statsinkomsterna samtidigt

inte beräknas stiga med mer än ca 1 1/2 procent eller ca 330 milj. kr.

Beräkningarna för budgetåret 1963/64 är givetvis även vid denna tidpunkt

av flera skäl mycket osäkra. I den mån det nu skönjbara betydande

budgetunderskottet tillskrives den lägre inkomstökningen, uppställer sig

frågan om realismen i de antaganden som ligger till grund för den anförda

inkomstberäkningen. Närmast till hands ligger därvid att ifrågasätta rimligheten

av det såsom schablonmässigt betecknade antagandet om en 4-procentig

stegring av skatteunderlaget under år 1964. Om man i stället antar att

stegringen skulle uppgå till 7 procent, d. v. s. samma relativa ökning som

innevarande år, skulle en merinkomst av ca 350 milj. kr. uppkomma. Vid

bedömningen av effekten härav på budgetunderskottet skall uppmärksammas

att bland utgifterna inte ingår något belopp för en lönehöjning för

statstjänstemännen fr. o. m. 1964. Också i övrigt är utgiftssidan ofullständig,

såtillvida att något belopp för erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter

å tilläggsstat icke kunnat medtagas i kalkylen. Dessa uppgår regelmässigt

till 1 å 2 procent av budgetomslutningen. Vidare kan under budgetåret

1963/64 ytterligare ett indextillägg till folkpensionerna komma att utlösas.

Årskostnaden härför uppgår till ca 70 milj. kr. Som tidigare framhållits

är förändringarna av anslagsbehållningarna på reservationsanslagen och

investeringsanslagen liksom belastningarna på övriga anslag svåra att uppskatta.

Man kan inte bortse från — trots myndigheternas uppgifter —• att

en underbelastning på de i budgeten upptagna anslagen kan uppkomma.

Även om osäkerhet föreligger i bedömningen av såväl inkomst- som utgiftsutvecklingen

är dock denna under alla förhållanden inte större, än att förskjutningen

mot en betydande försvagning av budgeten under nästa budgetår

står fast.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1963/64 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom Bilaga

1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med statsverkspropositionens

förslag till beräkning av bevillningarna med undantag

av att i specifikationen dels inkomsttiteln Statlig nöjesskatt, 25 000 000 kronor

utgått, dels inkomsttiteln Trafikomläggningsskatt, 90 000 000 kronor tillkommit,

dels ock inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats sålunda:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.....................

Arvsskatt och gåvoskatt ................................

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. in...............

Fordonsskatt ..........................................

Trafikomläggningsskatt ................................

Bensin- och brännoljeskatt ..............................

Tullmedel ............................................

Allmän varuskatt ......................................

8 000 000 000

130 000 000

132 000 000

520 000 000

90 000 000

1 200 000 000

900 000 000

3 000 000 000

3 Biharuj till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 45

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Särskilda varuskatter......... 400 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon.......................... 250 000 000

Skatt å kaffe .......................................... 10 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag .......... 15 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag.......... 27 000 000

Skatt å sprit .......................................... 4 400 000 000

Energiskatt ............................................ 6150 000 000

Postverket (överskott) .................................. 1 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 155 milj. kronor.

Motionerna

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I. Ortsavdrag

I motionerna 1: 255 och II: 305 påtalas att rådande inflation leder till en

skärpning av skattenivån bl. a. därigenom att ett i kronor räknat oförändrat

ortsavdrag får ett lägre realvärde. Särskilt anmärkningsvärda är — menar

motionärerna — skatteökningarna i inkomstskikten 15 000—30 000 kronor.

En indexreglering av ortsavdragen i takt med penningvärdeförsämringen

skulle delvis eliminera dessa obehöriga skatteökningar.

Enligt motionerna I: 515 och II: 627 är det angeläget att de lägre inkomsttagarna

tillförsäkras ett skattefritt existensminimum. Detta bör ske genom

en höjning av ortsavdragen. Som aktuell målsättning bör enligt motionärerna

anges höjning till 3 000 kronor för ensamstående och 6 000 kronor

för gifta. Ortsavdragen kan emellertid också tänkas utformade som ett avdrag

på skattens slutbelopp.

Enligt motionerna I: 365 och II: i34 bör ortsavdraget för familjer om

fler än två personer ytterligare höjas. Det förhållandet att beskattningen

av gifta nu sker utan hänsynstagande till förekomsten av barn innebär

reellt sett att barnfamiljerna beskattas efter en högre skattesats än barnlösa

makar. Särskilt för skattskyldiga med lägre och medelstora inkomster

betyder frånvaron av ortsavdrag för barn en kännbar orättvisa. Motionärerna

förordar därför att gift, med andra maken sammanlevande skattskyldig

skall äga rätt till ortsavdrag med — utöver 4 500 kronor — ytterligare

1 000 kronor för ettvart av de två första barnen nnder 18 år och

1 500 kronor för varje följande sådant barn. Motsvarande avdrag bör för

skattskyldig som inte sammanlevt med andra maken samt för ogift skattskyldig

bestämmas till 4 500 kronor om vederbörande haft ett eller två barn

under 18 år och till ytterligare 1 500 kronor för varje sådant barn utöver

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 35

två. En sådan reform skulle enligt motionärerna inte medföra någon förändring

av kommunernas ekonomiska status utan endast en omfördelning

av skatterna inom kommunerna till förmån för barnfamiljerna. För de

barnlösa skulle skatteökningen bli relativt obetydlig.

I motionerna I: 8 och II: 8 framhålles, att folkpensionärernas rätt till

avdrag för nedsatt skatteförmåga bortfaller redan vid mycket låga sidoinkomster

samtidigt som bostadstilläggen starkt reduceras. En betydande

grupp pensionärer får härigenom en marginalskattebelastning utan motstycke

vid jämförelse med de flesta andra skattskyldiga i motsvarande inkomstläge.

Särskilt drabbas de som har ett arbete som ger en mindre inkomst.

Den orättvisa som nuvarande skattebörda på folkpensionärernas

sidoinkomster innebär bör undanröjas genom bestämmelser av innebörd

att det särskilda avdraget avtrappas mindre snabbt än vad nu är fallet. Bestämmelserna

bör ges en inom angiven gräns generell utformning. Därigenom

undvikes de olägenheter som eljest kan följa av brister i initiativ

eller skattetekniska kunskaper från pensionärernas sida, och man undviker

också de ojämnheter som kan följa av växlande praxis bland olika beskattningsnämnder.

I motionerna I: 90 och 11: 103 yrkas riksdagsskrivelse angående prövning

av möjligheterna att från deklarationsplikt undanta sådana skattskyldiga

som i huvudsak inte har andra inkomster än folkpensionen samt med dem

i inkomstavseende likställda. Till stöd därför åberopas att deklarations-,

taxerings- och debiteringsförfarandet i fråga om dessa deklaranter torde

vara i hög grad både oekonomiskt för samhället och belastande för den

enskilde. Deklarationsplikt för folkpensionärer och likställda bör — menar

motionärerna — föreligga först när inkomsten överstiger existensminimum

eller summan av schablonavdrag, ortsavdrag och högsta avdrag för nedsatt

skatteförmåga.

I motionerna I: 366 och II: 435 yrkas bl. a. förhöjda ortsavdrag fr. o. in.

1965 års taxering för ålders- och invalidpensionärer. Motiveringen för detta

yrkande återfinnes i de likalydande motionerna I: 343 och II: 400. I dessa

motioner framföres synpunkter av innebörd i huvudsak att enligt nu gällande

regler den beskattningsbara inkomsten för folkpensionärer med andra

inkomster att folkpensionen stiger i snabbare takt än årsinkomsten. Härigenom

blir behållningen av extrainkomster ofta relativt obetydlig, och

detta i sin tur leder till att folkpensionärer förlorar lusten att skaffa sig

avlönat arbete. Denna effekt anser motionärerna högst olycklig inte minst

från socialmedicinsk synpunkt.

I motionerna I: 518 och II: 630 har bl. a. framhållits att allmänna skatteberedningen

förutsättningslöst bör pröva frågan om skattefria barnavdrag

som komplement till ortsavdrag och barnbidrag. Något yrkande härutinnan

framställes dock inte.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

II. Skatteskalor

I motionerna I: 255 och II: 305 yrkas bl. a. uttalande av riksdagen om att

allmänna skatteberedningen bör framlägga förslag till en betydande och över

hela fältet gående sänkning av progressiviteten i skatteskalorna för gifta, med

tyngdpunkten förlagd till de obehörigt hårt drabbade mellanskikten. Som

motivering härför åberopas progressivitetens negativa inverkan på arbetsvilja,

företagsamhet och sparvilja. Insikten härom har i många länder runt

om i världen lett till långtgående lättnader i de progressiva statsskatterna.

Motionärerna anser progressiviteten farlig inte minst för deklarationsinoralen.

De påvisar att den mycket starka progressionen i fråga om högre inkomster

inte spelar någon nämnvärd statsfinansiell roll. Skatteskalan för gifta har

en utformning som i speciell grad missgynnar de medelstora inkomsttagarna.

En ökning av den beskattningsbara inkomsten för gifta skattskyldiga med

cirka 8 000 kronor från 12 000 till något över 20 000 kronor medför sålunda

en ökning av skattesatsen från 10 till 38 procent, d. v. s. en nära fyra gånger

så hög skattesats.

Liknande synpunkter framföres i motionerna I: 518 och II: 630. Den vid

1961 års höstriksdag genomförda breddningen av det proportionella skiktet

i skatteskalan var — menar motionärerna — i och för sig en riktig reform.

Men skatteskalans ändring i övrigt, innebärande en kraftig skärpning av

progressionen i inkomstskikten närmast ovanför den proportionella delen,

innebar ett steg i fel riktning. I avvaktan på allmänna skatteberedningens

översyn av skatteskalorna, vilken bör leda till en fortsatt breddning av skatteskalornas

proportionella del och en mindre brant stegring av marginalskatterna

i inkomstskikten närmast ovanför denna del föreslår motionärerna en

provisorisk ändring av skatteskalorna i sådan riktning att gifta och ensamstående

med barn med beskattningsbara inkomster mellan 12 000 och 30 000

kronor samt ensamstående utan barn med beskattningsbara inkomster mellan

6 000 och 12 000 kronor får sänkt skattesats.

III. Allmänna avdrag

I motionen II: 633 yrkas lagstiftning av innebörd att icke vårdnadshavare

tillerkännes ett till 2 000 kronor maximerat belopp i avdrag för vad han

under beskattningsåret utgivit i underhåll åt eget barn. Motionären förmenar

att den nuvarande maximilåldersgränsen i fråga om avdragsrätt för underhåll

av sådant barn är för låg och anser att allmänna skatteberedningen bör

pröva frågan om höjning av denna åldersgräns till 18 år.

IV. Skattefrihet för inkomst av deltidsarbete vid vård och tillsyn av äldre

människor i deras hem

Enligt motionerna I: 366 och II: 435 bör inkomst genom sådant arbete —

förslagsvis intill ett årligt belopp av 1 500 kronor -— vara fri från skatt, och

motionärerna begär utredning och förslag om sådan skattefrihet. Motivering
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 37

en för detta yrkande, vilken återfinnes i de likalydande motionerna I: 343

och II: 400 är i huvudsak att motionärerna finner det angeläget att rekryteringen

av deltidsarbetskraft för åldringsvården underlättas. Härigenom kommer

fler äldre människor att kunna få nödig vård i sitt hem och belastningen

av anstaltsvården att lätta.

V. Förvärvsavdrag

I motionerna I: 14 och II: 16 framhålles angelägenheten av — från bl. a.

samhällsekonomisk och social synpunkt — att en större del av den väl

utbildade arbetskraft som representeras av hemmafruarna beredes tillträde

till arbetsmarknaden. En snabb reformering av förvärvsavdragsreglerna skulle

ge kvinnan större valfrihet mellan arbete utanför och i hemmet och motverka

den tendens till ökad avgång från arbete i samband med ingående av

äktenskap som på senare år gjort sig gällande. De faktiska merkostnaderna

i samband med förvärvsarbete — särskilt i de fall vederbörande arbetar utanför

hemmet och har barn — överstiger i väsentlig mån de nuvarande förvärvsavdragen.

1954 års familj eutredning uppskattade sålunda merkostnaderna

för en tvåbarnsfamilj, där hustrun har heltidsarbete utanför hemmet,

till 5 000 kronor. Enligt en senare undersökning uppgår motsvarande kostnader

till 7 000—7 500 kronor.

I motionerna I: 428 och II: 532 anföres att nuvarande förvärvsavdrag inte

kan anses slutgiltiga. De tillgodoser — menar motionärerna — inte behovet

av avdrag vid sambeskattning. Gifta kvinnor gör särskilt inom vissa näringar

betydande arbetsinsatser. Den omständigheten att inkomsten därav vid beskattningen

påförs mannen utgör inget skäl för att ej medge en avdragsrätt

som tillkommer kvinnan i eget arbete eller egen rörelse. Enligt motionärerna

bör rätt till större avdrag införas i de fall vederbörande har hemmavarande

barn under 16 år. Vidare anser de en höjning av grundavdraget befogad, då

det måste antas att gifta kvinnor med relativt låga inkomster i stort sett har

samma extra kostnader på grund av sitt förvärvsarbete som kvinnor med

högre inkomster. En procentuellt räknat högre avdragsrätt vid låg inkomst

skulle vara gynnsam också för deltidsarbetande kvinnor. Enligt motionärerna

bör också en höjning av de maximala avdragsbeloppen komma i fråga.

Därigenom skulle förvärvsarbetande gifta kvinnor med hemmavarande barn

få en skälig kompensation för extra kostnader i hemmet till följd av förvärvsarbetet.

Det maximala avdragsbeloppet bör — menar motionärerna —

uppnås vid en inte alltför hög inkomst.

I motionerna I: 524 och II: 620 framförs liknande synpunkter. Motionärerna

förordar en höjning av förvärvsavdragets maximibelopp till 3 000 kronor.

Om en barnförsörjare kan styrka högre kostnader än 3 000 kronor bör

avdrag för dessa medges intill 20 procent av inkomsten. Motionärerna finner

det otillfredsställande att förvärvsavdraget är begränsat till 300 kronor i de

fall att hustrun biträder mannen i dennes förvärvsverksamhet. De kostnader

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

för barnens omhänderhavande som föranledes av att hustrun biträder mannen

i t. ex. dennes affär kan bli lika stora som om hon själv driver förvärvsverksamhet

utanför hemmet. Slutligen påtalar motionärerna det otillfredsställande

i att kvinna med minderåriga barn, vilken haft inkomst av jordbruksfastighet,

inte har rätt till förhöjt ortsavdrag. Därest hon kan styrka,

att hennes verkliga kostnader för barnens omhänderhavande under tid, då

hon är sysselsatt i jordbruket, varit större än grundbeloppet 300 kronor bör

hon ha rätt till avdrag intill 20 procent av inkomsten.

I motionen II: 628 har med i huvudsak samma motivering som i motionerna

1: 524 och II: 620 framhållits önskvärdheten av att förvärvsarbetande

mödrar, som kan styrka verkliga kostnader utöver dem schablonen medger

beredes möjlighet att göra avdrag härför. Motionärerna anser vidare att frågan

om rätt till förvärvsavdrag bör knytas inte bara till kostnader som förorsakats

av vårdnaden av barn under viss ålder utan även till kostnader som

föranletts av vård av kroniskt sjuka m. fl.

VI. Särskilt skrivelseyrkande

I motionerna I: 510 och II: 624 yrkas utredning — inom allmänna skatteberedningens

ram — i syfte att åstadkomma olika beskattningsreformer såsom

höjning av förvärvsavdragen för ensamstående och för gifta kvinnor

med hemmavarande barn samt av schablonavdraget för försäkringar ävensom

höjning av bolags- och förmögenhetsskatterna. I fråga om förvärvsavdragen

anför motionärerna att det nu gällande maximibeloppet inte på långt

när täcker de faktiska kostnaderna för barnens vård i samband med arbete

utom hemmet.

Utskottets yttrande

Såvitt angår den förevarande propositionen nr 150 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1963/64, m. m. har bevillningsutskottet

att ta ställning till Kungl. Maj :ts förslag om att riksdagen måtte besluta, att

statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1963/64

med 100 procent av grundbeloppet. I detta sammanhang behandlar utskottet

även vissa vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade

motioner, i vilka huvudsakligen yrkats ändringar av gällande bestämmelser

om ortsavdrag, förvärvsavdrag och skatteskalor. Utskottet har nämligen

funnit det lämpligt att låta dessa frågor undergå ett samlat bedömande

vid sitt ställningstagande till propositionsförslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

39

Ortsavdrag m. m.

Ortsavdragen uppgår enligt gällande bestämmelser till 4 500 kronor för gifta

ävensom för ensamstående med hemmavarande barn under 16 ar och

till 2 250 kronor för annan ensamstående skattskyldig.

1 motionerna I: 365 av herr Hagberg in. fl. och II: 434 av herr Heckscher

in fl yrkas förhöjda ortsavdrag för skattskyldiga med hemmavarande barn

under 18 år — utöver avdraget å 4 500 kronor — dels såvitt avser gifta

1 000 kronor för varje av de två första barnen samt därutöver 1 500 kronor

för varje följande barn, dels såvitt avser ensamstående 1 500 kronor for varje

barn utöver två. Vidare yrkas i motionerna I: 366 av herr Hagberg m. fl. och

II- 435 av herr Heckscher m. fl. med verkan från och med 1965 års taxering

förhöjda ortsavdrag för ålders- och invalidpensionärer, nämligen till 3 600

kronor för ensamstående, till 6 000 kronor för makar, om den ene är pensionär,

samt till 7 200 kronor om båda makarna är pensionärer.

Förutom dessa förslag till lagstiftningsåtgärder föreligger yrkanden om

utredningar. Sålunda hemställes i motionerna I: 255 av herr Hagberg m. 1.

och II: 305 av herr Heckscher in. fl. bl. a. om utredning och förslag om indexreglering

av ortsavdragen. Vidare hemställes i motionerna I: 515 av herr

Bengtson in. fl. och 11:627 av herr Hedlund m. fl. att allmänna skatteberedningen

bl. a. utarbetar förslag till en successiv höjning av de skattefria

ortsavdragen med hänsyn till värdebeständighet och standardfölj samhet.

Som aktuell målsättning anges en höjning till 3 000 kronor för ensamstående

och 6 000 kronor för gifta. Vidare yrkas i motionerna I: 8 av herrar Harry

Carlsson och Eric Peterson samt II: 8 av herr Carlsson i Huskvarna m. fl.

skyndsam utredning och förslag om höjning av bottenavdragen för folkpensionärer

så att skattebelastningen av pensionärernas sidoinkomster bringas

att upphöra. Slutligen upptas i motionerna 1: 90 av herrar Jonasson och

Eric Carlsson samt II: 103 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. ett närstående

yrkande, nämligen hemställan om prövning av möjligheterna att undanta

folkpensionärer, vilkas huvudsakliga inkomst utgöres av folkpension, och

i inkomstavseende likställda från skyldighet att avge självdeklaration.

Vad först angår det i motionerna I: 365 och II: 434 framställda yrkandet

om införande från och med 1964 års taxering av högre ortsavdrag vill utskottet

till en början erinra om att ortsavdragen genom den vid 1961 års höstriksdag

beslutade höjningen av avdragen indexmässigt sett ansågs skola bibehålla

sitt realvärde från den senaste höjningen den 1 januari 1958 och höjas

något därutöver. Frågan om höjning av ortsavdragen behandlades även i

1962 års bevillningsutskotts, av riksdagen godkända betänkande nr 45. Utskottet

uttalade därvid att vissa skäl kunde anföras för en ytterligare höjning

men avstyrkte likväl en sådan höjning med hänvisning till budgetläget

och allmänna skatteberedningens arbete. Motionärerna beräknar, att ett genomförande

av deras förslag minskar statens inkomster med ca 300 milj.

kronor och att kommunernas inkomster — om utdebiteringen inte höjes

opaginerad Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

nedgår med ca 280 milj. kronor. Ett sådant skattebortfall för kommunernas

del skulle, om inte staten ger kommunerna ersättning, resultera i betydande

höjningar av utdebiteringen. Utskottet anser det av stats- och kommunfinansiella

skäl inte möjligt att höja ortsavdragen i enlighet med motionernas förslag.

Härutinnan får utskottet hänvisa till den följande redogörelsen för innehållet

i propositionen nr 150. Enligt utskottets mening bör en höjning av

ortsavdragen anstå i avbidan på resultatet av allmänna skatteberedningens

arbete. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1:365 och 11:434.

I motionerna I: 255 och II: 305 samt I: 515 och II: 627 hemställes om utredning

av bl. a. frågan rörande indexreglering av ortsavdragen. Denna fråga

prövades senast vid 1962 ars riksdag, som på hemställan av bevillningsutskottet

(bet. nr 45) avstyrkte motionsyrkanden i ämnet. I likhet med 1962

års bevillningsutskott anser utskottet att det i och för sig skulle vara av

stort värde om inträffande förändringar i penningvärdet automatiskt kunde

beaktas vid beskattningen. Emellertid möter stora praktiska svårigheter,

främst på grund av källskattesystemet, att finna en godtagbar metod härför.

De grunder, efter vilka det preliminära skatteuttaget skall ske, måste nämligen

bestämmas i god tid före ingången av det aktuella beskattningsåret.

Att låta prisutvecklingen under inkomståret bli bestämmande och därefter

verkställa omräkningar av preliminärskatten skulle enligt utskottets upptattnmg

innebära en så väsentlig reducering av källskattesystemets fördelar

att en sådan ordning ej bör ifrågakomma. På grund härav och med hänvisning

till allmänna skatteberedningens utredningsuppdrag avstyrker utskottet

förevarande skrivelseyrkanden.

Vad angår lagstiftningsyrkandet i motionerna I: 366 och II: 435 om förhöjda

ortsavdrag för folkpensionärer samt utredningsyrkandet i motionerna

1:8 och 11:8 om särskilda bottenavdrag för sådana pensionärer föreligger

enligt gällande bestämmelser möjligheter att medge skattskyldig, utöver

ortsavdrag, avdrag för nedsatt skatteförmåga med belopp om högst 3 000 kronor.

Utgöres skattskyldigs huvudsakliga inkomst av folkpension skall författningsenligt

den skattskyldige i regel anses ha sådan nedsatt skatteförmåga,

som berättigar till särskilt avdrag. Har den skattskyldige åtnjutit

aven annan inkomst än folkpension, vilken dock utgjort den huvudsakliga

delen av hans inkomst, bör det extra avdraget jämkas med hänsyn härtill.

Nu gällande bestämmelser torde i regel erbjuda tillräckliga möjligheter

att beakta de särskilda förhållanden, som i beskattningshänseende föreligger

beträffande folkpensionärerna. Utskottet vill även erinra om att riksskattenämnden

nyligen utfärdat anvisningar beträffande tillämpningen av

har berörda bestämmelser. Dessa anvisningar är avsedda att försöksvis tilllampas

vid årets taxering. Frågan om förhöjda extra avdrag för nedsatt skatteformåga

är också för närvarande föremål för utredning inom finansdepartementet.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet förevarande motionsyrkanden.

J

Beträffande skrivelseyrkandet i motionerna I: 90 och II: 103 att folkpensionärer,

som i huvudsak inte har andra inkomster än folkpensionen, och

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år J963 41

i inkomsthänseende likställda inkomsttagare, skall befrias från deklarationsplikt,

får utskottet anföra följande. Efter beslut av 1961 års höstriksdag

inträder skyldighet att avlämna självdeklaration vid en årsinkomst

av 2 400 kronor. Då ortsavdraget för gifta skattskyldiga uppgår till 4 500

kronor är för beskattningens vidkommande en höjning av deklarationsgränsen

för dem i och för sig möjlig. Emellertid uttas vissa socialförsäkringsavgifter

beträffande såväl ensamstående som gifta skattskyldiga redan

å taxerade inkomster av 2 400 kronor. Enligt utskottets mening ställer det

sig av praktiska skäl svårt att, på sätt motionärerna synes avse, ha olika deklarationspliktsgränser

för skilda kategorier skattskyldiga. En generell höjning

av gränsen i förhållande till vad nu gäller kan, åtminstone för ensamstående

skattskyldiga, inte ske utan en samtidig höjning av ortsavdragen.

Då — såsom nämnts — någon höjning av dessa avdrag enligt utskottets mening

för närvarande inte bör ske, avstyrker utskottet motionerna I: 90 och

II: 103.

Allmänna avdrag

I motionen II: 633 av herr Westberg upptas frågan om utvidgning av den

år 1960 införda avdragsrätten för skattskyldig, som underhåller icke hemmavarande

barn. Tidigare fick nämnda skattskyldiga ett med 50 procent förhöjt

ortsavdrag. 1960 borttogs denna förmån, och nu avsedda skattskyldiga

— i regel frånskild fader med underhållsskyldighet mot barn, som vistas

hos modern — fick samma ortsavdrag som annan ensamstående skattskyldig.

Som kompensation infördes rätt till allmänt avdrag om högst 1 000 kronor

för skattskyldig som underhåller icke hemmavarande barn under 16 år.

Motionärerna yrkar dels en höjning av maximiavdraget till 2 000 kronor, dels

skrivelse att allmänna skatteberedningen skyndsamt måtte pröva frågan om

en höjning av förut angiven åldersgräns till 18 år.

I likhet med vad bevillningsutskottet tidigare uttalat, bl. a. i sitt av riksdagen

godkända betänkande nr 58 år 1962, finner utskottet vissa skäl tala

för en uppräkning av maximibeloppet å 1 000 kronor. För här avsedda skattskyldiga

framstår deras avdragsrätt i många fall som mycket begränsad

jämfört med de skatterättsliga förmåner som numera tillkommer ensamstående

skattskyldiga med hemmavarande barn. Utskottet anser sig emellertid

inte berett att tillstyrka omedelbar lagstiftning i denna fråga. Ändring

av bestämmelserna för underhållsavdraget kan nämligen bli aktuell såsom

ett resultat av överväganden inom socialpolitiska kommittén, som har att

pröva frågan om översyn och samordning av reglerna om underhållsbidrag

och bidragsförskott, samt av allmänna skatteberedningen, som har att ta

ställning till i vad mån ökad hänsyn till försörjningsbördan bör tas vid beskattningen.

I enlighet härmed anser utskottet sig inte heller kunna tillstyrka

skrivelseyrkandet beträffande höjning av åldersgränsen. Med det anförda

avstyrker utskottet motionen II: 633.

I de inbördes likalydande motionerna I: 14 av herr Lundström m. fl. och

11:16 av herr Ohlin m. fl., 1:428 av herr Bengtson in. fl. och 11:532 av

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

herr Hedlund m. fl., I: 524 av herrar Sveningsson och Kaijser samt II: 620 avherr

Björkman m. fl. ävensom i motionen II: 628 av herr Nordgren och fröken

Wetter ström har framställts ett flertal yrkanden rörande allmänna avdrag

i form av förvärvsavdrag.

Vad först angår inkomst av eget arbete eller rörelse gäller för närvarande

att gift kvinna har rätt till ett s. k. fast avdrag om 300 kronor. Har hon hemmavarande

barn under 16 år förhöj es avdraget med 20 procent av arbetsresp.

rörelseinkomsten, dock högst med 1 700 kronor, s. k. kvotavdrag, så

att högsta avdragsbelopp blir 2 000 kronor. Rätt till fast avdrag jämte kvotavdrag

tillkommer även ensamstående skattskyldig med hemmavarande

barn under 16 år.

I motionerna 1: 524 och II: 620 yrkas att förvärvsavdragets maximibelopp

fr. o. m. 1965 års taxering höjes från 2 000 till 3 000 kronor. Om vederbörande

kan styrka sig på grund av förvärvsarbete ha haft större kostnader

för barn än 3 000 kronor, skall avdrag medges för de faktiska kostnaderna,

dock högst 20 procent av inkomsten. Även i motionerna I: 14 och II: 16 yrkas

höjning av maximibeloppet men till 4 000 kronor och med verkan fr. o. in.

1964 års taxering. Vidare yrkas i sistnämnda motioner höjning av procenttalet

för kvotavdraget från 20 till 25. Högsta förvärvsavdrag uppnås då vid

en inkomst av 14 800 kronor.

Förvärvsavdraget var föremål för översyn vid 1960 och 1961 års riksdagar.

År 1960 blev kvotavdraget, som tidigare medgivits endast vid taxeringen

till statlig inkomstskatt, tillämpligt även vid taxeringen till kommunal

inkomstskatt, varjämte förvärsavdragets maximibelopp fördubblades från

1 000 till 2 000 kronor. År 1962 infördes rätten till kvotavdrag för ensamstående

såväl kvinnor som män med hemmavarande barn under 16 år.

Utskottet anser sig med anledning av vad som anförts i motionerna böra

framhålla, att förvärvsavdragets effekt såsom pådrivande faktor då det gäller

gift kvinnas vilja att ta eller kvarstå i förvärvsarbete inte bör överdrivas.

Det torde otvivelaktigt förhålla sig så att de gifta kvinnornas val i detta

hänseende påverkas av en mångfald faktorer, därvid beskattningen givetvis

inte är utan betydelse men inte sällan torde spela en underordnad roll. Det

bör vidare understrykas att förvärvsavdraget utformats såsom ett schablonavdrag,

oberoende av barnens ålder och antal, bl. a. med hänsyn till svårigheterna

att fastställa vilka kostnader som i de enskilda fallen kan anses

vara föranledda av förvärvsarbetet. En höjning av förvärvsavdraget skulle

ytterligare accentuera skatteförmånen för sådana här berörda skattskyldiga,

som har inga eller obetydliga omkostnader härvidlag. Ett bifall till yrkandet

i motionerna 1:524 och 11:620 skulle inte medföra någon förhöjning

av ifrågavarande förvärvsavdrag vid inkomster understigande 8 500 kronor.

Det i motionerna I: 14 och II: 16 ställda yrkandet skulle däremot —

med hänsyn till att procentsatsen för beräkning av kvotavdraget föreslås

skola utgöra 25 — i motsvarande inkomstläge medföra förhöjt avdrag med

425 kronor. Enligt utskottets mening bör förvärvsavdragets natur av schablonavdrag

bibehållas utan undantag, och utskottet kan således inte till
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr ko år 1963

43

styrka det i motionerna I: 524 och II: 620 framställda yrkandet att, utöver

schablonavdrag, avdrag för kvinnas faktiska merkostnader för barn i viss

utsträckning skulle medges, särskilt som avdrag utöver 3 000 kronor endast

skulle kunna tillkomma skattskyldiga med inkomst överstigande 13 500

kronor. Utskottet vill slutligen erinra om att kvotavdraget utgår till dess

barnet fyllt 16 år. Vid bedömande av skäligheten av föreslagna avdragsbelopp

måste beaktas att de största kostnaderna för barnens tillsyn och vård

under arbetstid infaller under förskoleåldern. Därefter torde kostnaderna

betydligt minska. När barnet uppnått 12—13 års ålder förekommer i regel

inte några större sådana utgifter. De avdragsbelopp som erhålles enligt nuvarande

regler torde mot bakgrunden härav få anses så avvägda att de i de

allra flesta fall täcker de verkliga merkostnaderna, fördelade på hela minderårighetstiden.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna I: 14 och II: 16 samt

I: 524 och II: 620 i nu förevarande del.

Vad härefter angår förvärvsavdrag för gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet

och vid s. k. faktisk sambeskattning, d. v. s. i de fall då gift

kvinna biträder mannen i dennes rörelse eller jordbruk, gäller för närvarande

att ett fast avdrag med 300 kronor medges om värdet av kvinnans

arbete i förvärvskällan uppgår till detta belopp. Vid faktisk sambeskattning

tillkommer avdraget mannen. I motionerna I: 428 och II: 532 yrkas att skattskyldig

med inkomst av jordbruksfastighet medges kvotavdrag enligt samma

grunder, som för närvarande tillämpas, då skattskyldig har inkomst av

eget arbete eller rörelse. Även för fall av faktisk sambeskattning förordas

i nämnda motioner kvotavdrag, men beräknat enligt särskilda regler. Avdraget

bör enligt motionärernas mening bestämmas till 20 procent av det

belopp som motsvarar 1/5 av mannens inkomst, dock högst 700 kronor.

Kvotavdrag yrkas också i motionerna I: 524 och II: 620, därvid motionärerna

för båda nu ifrågavarande fall förordar ett avdrag av i stort sett motsvarande

konstruktion som de föreslagit såsom allmän regel för förvärvsavdrag,

således avdrag för de verkliga kostnaderna för barnens omhänderhavande,

dock högst med 20 procent av det värde vartill hustruns arbetsinsats

kan uppskattas.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att förvärvsavdraget grundar

sig på en presumtion att skattskyldig har särskilda kostnader för vård

av de minderåriga barnen. De grupper som nu avses, nämligen rörelseidkare

och jordbrukare, kan i regel inte antas utföra arbete i inkomstkällan under

sådana förhållanden att merkostnader för barnens vård uppkommer så generellt

att de kan motivera ett schablonmässigt beräknat avdrag för sådana

kostnader. Utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka förevarande motionsyrkanden.

Utskottet har vidare att ta ställning till utredningsyrkanden om förvärvsavdraget.

Enligt motionerna 1:14 och 11:16 bör en sådan utredning ske

inom allmänna skalteberedningens ram och särskilt inriktas på en höjning

av förvärvsavdraget för skattskyldiga med lägre inkomster och för famil
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

jer soin inte har barn men där hustrun har förvärvsarbete utom hemmet.

Även frågan om barns ålder och förvärvsavdrag vid faktisk sambeskattning

samt möjligheterna för förvärvsarbetande makar att begära särtaxering vid

inkomstbeskattningen bör uppmärksammas. Också motionerna 1:428 och

II: 532 samt motionen II: 628 innehåller utredningsyrkanden om höjning av

förvärvsavdraget.

I vad utskottet tidigare anfört ligger också ett ställningstagande till de

i ämnet framställda utredningsyrkandena. Härutöver vill utskottet erinra

om att ett flertal av de spörsmål, som motionärerna berört, för närvarande

är föremål för uppmärksamhet inom olika kommittéer och utredningar. Särskilt

må i detta sammanhang nämnas socialpolitiska kommittén, som bl. a.

har att beakta de ensamstående barnförsörjarnas problem. Vidare bör framhållas

att allmänna skatteberedningen enligt sina direktiv har att pröva

frågan om skattebördans avvägning mellan gifta och ensamstående skattskyldiga

och att i denna prövning även torde komma att ingå frågan om

förvärvsavdragets storlek och konstruktion. Utskottet vill även erinra om

familjerättskommittén och familjeberedningen. Utskottet anser därför skäl

inte föreligga att göra de i motionerna berörda spörsmålen till föremål för

särskild behandling. Med det anförda avstyrker utskottet utredningsyrkandena

i motionerna I: 14 och II: 16, I: 428 och II: 532 samt i motionen II: 628.

Inkomster av deltidsarbete vid vård av åldringar

I motionerna I: 366 av herr Hagberg m. fl. och II: 435 av herr Heckscher

m. fl. begäres även utredning om skattefrihet för inkomster av deltidsarbete

— förslagsvis upp till ett årligt belopp av 1 500 kronor — för vård och tillsyn

av åldringar i deras hem.

Det svenska inkomstskattesystemet bygger på principen att skatt skall

utgöras efter förmåga. Visserligen har i några undantagsfall stadgats att

viss inkomst, som i och för sig är av skattepliktig natur, skall vara undantagen

från inkomstbeskattning. Detta har emellertid främst berott på taxeringstekniska

skäl eller på att inkomsten har understödskaraktär och till

sin storlek uttryckligen avvägts med utgångspunkt från att beskattning inte

skulle äga rum. I sistnämnda fall har för övrigt skatteförmågeprincipen

även kunnat åberopas för skattebefrielse. Däremot måste det anses vara

helt stridande mot skatteförmågeprincipen att befria principiellt skattepliktiga

inkomster från beskattning på den grund att de utgöres av ersättningar

för ett arbete som är särskilt angeläget ur det allmännas synpunkt. Enligt

utskottets mening bör den särskilda uppmuntran till dylikt arbete, som kan

befinnas erforderlig, ske på annat sätt än genom lättnader vid beskattningen.

Utskottet anser sig inte kunna bortse från att ett bifall till föreliggande

motionsyrkande skulle kunna föranleda att i och för sig lika berättigade

krav framställes på skattebefrielse för ett flertal andra, under motsvarande

förhållanden utgående ersättningar. Härtill kommer att den av motionärerna

avsedda skattefriheten skulle medföra inte oväsentligt praktiska svårigheter

bl. a. ur kontrollsynpunkt. Utskottet avstyrker således förevarande utredningsyrkande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 45

Skattepolitiken

I motionerna I: 510 av herr Adolfsson samt II: 624 av herrar Hagberg och

Holmberg, såvitt motionerna hänvisats till bevillningsutskottet, yrkas att

riskdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig om inriktningen av

allmänna skatteberedningens arbete i olika hänseenden.

Beredningen har enligt sina direktiv möjlighet att överväga mycket långtgående

reformer och att, där ett mera omedelbart genomförande av reformer

visar sig önskvärt, framlägga förslag i fråga om centrala beskattmngsfrågor.

Uttalanden av den art och omfattning motionärerna önskat skulle

avsevärt försvåra allmänna skatteberedningens möjligheter att komma fram

till ur olika synpunkter lämpliga lösningar. Med det anförda avstyrkes förevarande

skrivelseyrkande.

Skatteskalorna

I förevarande sammanhang har utskottet vidare att behandla väckta motioner

rörande ändrade skatteskalor vid den statliga inkomstbeskattningen.

Sådana yrkanden har framställts dels i motionerna I: 518 av herr Lundström

m. fl. och 11:630 av herr Ohlin m. fl-, dels i motionerna 1:255 av

herr Hagberg m. fl. och II: 305 av herr Heckscher m. fl.

De i motionerna I: 518 och II: 630 föreslagna skalorna innebär en sänkning

med verkan fr. o. m. 1965 års taxering av marginalskatten för gifta i

inkomstläget 15—35 000 kronor och för ogifta i skiktet 9—17 000 kronor.

Såsom föregående års bevillningsutskott uttalat får de av motionärerna

föreslagna skatteskalorna från teknisk synpunkt anses äga vissa företräden

framför de då fastställda, fr. o. m. 1963 års taxering gällande skalorna.

Emellertid skulle ett bifall till motionärernas förslag innebära ett betydande

årligt skattebortfall, beräknat till 65 milj. kronor för nästa budgetår samt

ytterligare 155 milj. kronor för det därpå följande budgetåret. Såsom framgår

av det följande är konjunkturläget nu sådant att man måste inta en

ytterligt restriktiv hållning till framställningar som går ut på minskade

statsinkomster. Med hänsyn härtill anser utskottet sig inte kunna tillstyrka

föreliggande motionsyrkande.

Yrkandet i motionerna 1:255 och 11:305 avser att riksdagen måtte uttala

att allmänna skatteberedningen bör inrikta sig på en sänkning av

progressiviteten i skatteskalorna, särskilt då det gäller gifta i mellanskikten

med inkomster mellan 15—30 000 kronor. Enligt motionärernas uppfattning

bör skatteskalorna indexregleras. Härigenom och genom indexreglering

av ortsavdragen skulle inflationens verkningar på den statliga inkomstskatten

elimineras. Inflationen medför enligt motionärerna, att en blott

nominell höjning av inkomsten kan föranleda att den skattskyldige helt eller

delvis blir beskattad inom högre progressionsskikt än innan penningvärdeförsämringen

satte in.

Såsom i fråga om ortsavdragen torde gälla alt del ingår i allmänna skat
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

teberedningens utredningsuppdrag att pröva de statliga inkomstskatteskalornas

höjd. Då således utredning pågår i ämnet anser sig utskottet inte

kunna tillstyrka det här framlagda skrivelseyrkandet.

Bevillningarna m. m.

I propositionen nr 150 har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1963/

64 med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen

avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet att

samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1963/

64.

Beträffande uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1963/

64 får utskottet framhålla följande.

Av den redogörelse för budgetläget, som departementschefen lämnat i den

förevarande propositionen, framgår att det sannolika utfallet av statsregleringen

för det nu löpande budgetåret inte torde undergå någon väsentlig

förändring i förhållande till vad som förutsågs i årets statsverksproposition.

Totalbudgeten för budgetåret 1962/63 kan sålunda enligt nu tillgängliga

beräkningar antas visa ett underskott av ca 150 milj. kronor mot i årets

statsverksproposition angivet underskott av 386 milj. kronor. I jämförelse

med utfallet för närmast föregående budgetår, 1961/62, innebär de nu framlagda

beräkningarna en försvagning av budgeten med ca 700 milj. kronor.

Vad angår totalbudgeten för budgetåret 1963/64 förutses i propositionen

nr 150 endast en mindre förändring på ca 30 milj. kronor av det tidigare

i årets statsverksproposition beräknade totalunderskottet på drygt

1 000 milj. kronor.

I samband med kompletteringspropositionen redovisas vissa kalkyler rörande

utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter under de tre budgetåren

1964/65, 1965/66 och 1966/67. Kalkylerna visar en stegring av utgifterna

under vissa angivna förutsättningar med 1,7 respektive 1,0 och 1,4

miljarder kronor, medan inkomsterna vid en ökning av skatteunderlaget i

takt med den totala produktionsstegringen, som antagits vara 4 procent

per år, beräknas stiga med 0,8 respektive 1,3 och 1,2 miljarder kronor. Den

speciellt snabba stegringen av statsutgifterna budgetåret 1964/65 påverkas i

hög grad av höjningen av folkpensionsbeloppen. I jämförelse med förra årets

beräkning tillkommer starkt ökade anspråk på den statliga bostadslånegivningen.

Vidare inverkar bl. a. kostnaderna för 1963 års reform av familjebostadsbidragen.

För budgetåret 1964/65 innebär kalkylerna en ökning av

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 47

statens lånebehov med ytterligare 900 inilj. kronor, varigenom det statliga

npplåningsbehovet skulle komma att uppgå till närmare 2 miljarder kronor.

Beräkningen av lånebehovets storlek får bedömas mot bakgrund av

att i utgiftskalkylerna endast undantagsvis ingår kostnader för större reformer.

ökningen kan därför bli väsentligt större. Slutsatsen av de redovisade

kalkylerna är rätt entydig. Utskottet delar departementschefens uttalande

att svårigheterna framöver att upprätthålla den budgetbalans, som

kräves för en stabil utveckling, framstår ännu klarare i dag än för ett år

sedan och att det finns anledning att betrakta framtiden med viss oro.

Utskottet finner sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget kunna

ansluta sig till den i propositionen nr 150 redovisade uppfattningen. Med

hänsyn härtill tillstyrker utskottet att procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande även för senare hälften av budgetåret 1963/64 fastställes

till 100.

De i propositionen nr 150 framlagda bevillningarna utvisar i förhållande

till årets statsverksproposition en ökning av 155 milj. kronor. Därvid har

inkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. vid den i propositionen

nr 150 föreslagna uttagningsprocenten upptagits med 8 000 milj. kronor

mot i statsverkspropositionen 8 200 milj. kronor. Motsvarande belopp

för inkomsttiteln allmän varuskatt är 3 000 milj. kronor respektive 2 800

milj. kronor. Den av riksdagen beslutade trafikomläggningsskatten beräknas

tillföra statsverket ca 90 milj. kronor. Emellertid har riksdagen härutinnan

i visst hänseende frångått Kungl. Maj :ts förslag, varigenom inkomster

å ca 5 milj. kronor skulle bortfalla. Inkomsttiteln synes det oaktat kunna

upptas till 90 milj. kronor. Inkomsterna av bensin- och brännoljeskatt har

uppräknats med 40 milj. kronor. Riksdagen har vidare beslutat avskaffa

den särskilda varuskatten på glass samt nöjesskatten, vilket iakttagits vid

beräkningarna i den förevarande propositionen. Därvid medför beslutet beträffande

nöjesskatten ett skattebortfall av 25 milj. kronor. Departementschefen

har tillkännagivit sin avsikt att senare föreslå avveckling av nu utgående

skatt på kaffe. Med anledning härav har inkomsterna i denna del

minskats med 19 milj. kronor. Inkomsterna under titeln skatt å sprit upptas

i förevarande proposition till 1 400 milj. kronor mot i statsverkspropositionen

1 325 milj. kronor. Även i övrigt föreslås en del ändringar av de

i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna angående statsverkets inkomster.

De här ovan omnämnda, i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna

liksom övriga i propositionen beträffande bevillningarna upptagna belopp

föranleder ingen erinran från utskottets sida.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) beträffande lagstiftning om höjda ortsavdrag för

barnfamil jer

att de likalydande motionerna I: 365 av herr Hagberg m.

fl. och II: 434 av herr Heckscher m. fl., i vad avser förevarande

fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
B)

beträffande utredning om indexreglering av ortsavdrag

och skatteskalor m. m.

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 255 av herr Hagberg

m. fl. och II: 305 av herr Heckscher m. fl. om indexreglering

av ortsavdragen, ävensom

2) de likalydande motionerna I: 515 av herr Bengtson

m. fl. och II: 627 av herr Hedlund m. fl. såvitt angår höjning

av ortsavdragen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) beträffande ortsavdragen för folkpensionärer m. fl.

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 366 av herr Hagberg

m. fl. och II: 435 av herr Heckscher m. fl., såvitt angår lagstiftning

om höjda ortsavdrag, ävensom

2) de likalydande motionerna I: 8 av herrar Harry Carlsson

och Eric Peterson samt 11:8 av herr Carlsson i Huskvarna

m. fl. om utredning angående särskilda bottenavdrag

för folkpensionärer,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

D) beträffande utredning om befrielse från deklarationsskyldighet

för folkpensionärer m. fl.

att de likalydande motionerna I: 90 av herrar Jonasson

och Eric Carlsson samt II: 103 av herr Gustavsson i Alvesta

m. fl. icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

E) beträffande avdrag för underhåll till icke hemmavarande

barn

att motionen II: 633 av herr Westberg

a) i vad avser höjning av maximibeloppet till 2 000 kronor,

samt

b) i vad avser utredning om åldersgränsen för barn,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

F) beträffande ändrad lagstiftning rörande förvärvsavdrag

för gift kvinna med inkomst av jordbruksfastighet, rörelse

eller eget arbete och för gift man, vars hustru utför

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande nr år 1963

arbete i mannens jordbruk eller rörelse, ävensom för ensamstående

barnförsörjare

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 14 av herr Lundström

m. fl. och II: 16 av herr Ohlin m. fl.,

2) de likalydande motionerna 1:428 av herr Bengtson

m. fl. och II: 532 av herr Hedlund m. fl., ävensom

3) de likalydande motionerna I: 524 av herrar Sveningsson

och Kaijser samt II: 620 av herr Björkman m. fl.,

samtliga motioner i vad avser förevarande frågor,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

G) beträffande utredning om förvärvsavdraget

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 14 av herr Lundström

m. fl. och II: 16 av herr Ohlin m. fl.,

2) de likalydande motionerna 1:428 av herr Bengtson

m. fl. och II: 532 av herr Hedlund m. fl., ävensom

3) motionen II: 628 av herr Nordgren och fröken Wetterström,

samtliga motioner i vad avser förevarande fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

H) beträffande utredning om skattefrihet för visst deltidsarbete
att

de likalydande motionerna I: 366 av herr Hagberg

m. fl. och II: 435 av herr Heckscher m. fl., i vad avser förevarande

fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

I) beträffande utredning om skattepolitiken

att de likalydande motionerna I: 510 av herr Adolfsson

samt II: 624 av herrar Hagberg och Holmberg, såvitt motionerna

hänvisats till bevillningsutskottet, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

J) beträffande lagstiftning om skatteskalorna för statlig

inkomstskatt

att de likalydande motionerna 1:518 av herr Lundström

m. fl. och II: 630 av herr Ohlin in. fl. icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

K) beträffande utredning om skatteskalorna för statlig inkomstskatt
att

de likalydande motionerna I: 255 av herr Hagberg

m. fl. och II: 305 av herr Heckscher m. fl., i vad avser förevarande

fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
L)

beträffande uttagningsprocenten

att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition, nr 150, i vad propositionen hänvisats till bevill4

Biliang till riksdagens protokoll 1SG3. 7 samt. Nr 45

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

ningsutskottet — måtte besluta att statlig inkomstskatt för

skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret

1963/64 med 100 procent av grundbeloppet; ävensom

M) beträffande bevillning ar na

att bevillningarna för budgetåret 1963/64 måtte beräknas

sålunda;

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 8 000 000 000

Kupongskatt ............................ 8 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ...................... 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 2 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt.................. 130 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 87 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 132 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt............................ 520 000 000

Trafikomläggningsskatt .................. 90 000 000

Bensin- och brännoljeskatt............... 1 200 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 900 000 000

Allmän varuskatt........................ 3 000 000 000

Särskilda varuskatter .................... 400 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon .......... 250 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 37 000 000

Skatt å kaffe............................ 10 000 000

Tobaksskatt ............................ 1 035 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandels
ho^g

................................ 15 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

............................. 27 000 000

Skatt å sprit............................ 1 400 000 000

Skatt å vin............................. 120 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker............ 185 000 000

Energiskatt ............................ 650 000 000

Postverket (överskott)........................

Stockholm den 22 maj 1963

Kronor

8 370 200 000

1 810 000 000

8 029 000 000

1 000 000

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 dr 1963

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Hagberg, Einar Eriksson,

fröken Ranmarlc, herrar Stefanson, Wärnberg, Lundström, Yngve Nilsson*,

Sundin och Paul Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard, Gustafson i Göteborg,

Nilsson i Svalöv, Kärrlander*, Vigelsbo, Engkvist, Christenson i Malmö,

Magnusson i Borås och Forsberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

beträffande lagstiftning om höjda ortsavdrag för barnfamiljer

I) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson i

Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 365 av herr Hagberg m. fl. och II: 434 av herr Heckscher m. fl. —

ansett, att utskottet bort tillstyrka motionärernas förslag om en höjning

av nuvarande ortsavdrag å 4 500 kr. för skattskyldiga med hemmavarande

barn under 18 år, nämligen för gifta med 1 000 kr. för ett vart av de två

första barnen och 1 500 kr. för varje följande barn samt för ensamstående

med 1 500 kr. för varje barn utöver två, samt att utskottet på grund härav

under punkt A bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga de vid motionerna fogade förslagen

till

1) lag om ändring av 48 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370); samt

2) förordning om ändring av 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

beträffande utredning om indexreglering av ortsavdrag och skatteskalor

in. m.

II) av herrar Hagberg, Stefanson, Lundström, Yngve Nilsson, Sundin,

Gustafson i Göteborg, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Christenson i Malmö och

Magnusson i Borås, vilka

dels anfört följande:

»Frågan om åtgärder i syfte att förhindra den automatiska höjning av

skattetrycket som inflationen leder till genom att den urholkar ortsavdragens

värde och samtidigt åstadkommer alt progressionsskärpningar inträder

vid reellt sett allt lägre inkomstbelopp är inte uttryckligen berörd i direktiven

för allmänna skatteberedningen. Med hänsyn till de principiella

skäl som talar för sådana åtgärder förutsätter utskottet, att ifrågavarande

spörsmål och andra därtill anknutna skattetekniska problem blir ingående

belysta av utredningen, samt att utredningen framlägger förslag i anslutning

härtill.»

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

dels dock ansett, att utskottet under punkt B bort hemställa,

att riksdagen — i anledning av motionerna 1: 255 av herr

Hagberg m. fl. och II: 305 av herr Heckscher m. fl. samt

I: 515 av herr Bengtson m. fl. och II: 627 av herr Hedlund

m. fl., alla motionerna såvitt nu är i fråga — måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet ovan

anfört.

beträffande utredning om höjning av ortsavdragen

III) av herrar Sundin och Vigelsbo, vilka ansett,

dels att i utskottets yttrande efter det stycke på s. 40, som börjar med

orden »I motionerna I: 255» och slutar med orden »förevarande skrivelseyrkanden.

», bort intagas ett stycke av följande lydelse:

»I motionerna I: 515 och II: 627 har som aktuell målsättning för en successiv

höjning av ortsavdragen angivits en höjning till 3 000 kronor för ensamstående

och 6 000 kronor för två gifta inkomsttagare. Ett sådant skattefritt

existensminimum är enligt motionärernas mening angeläget ur de

lägre inkomsttagarnas synpunkt. Motionärerna förordar också prövning av

möjligheterna att låta ortsavdragen utgöra ett direkt avdrag på skattens slutbelopp,

varigenom ortsavdragen på bättre sätt skulle tjäna sitt syfte. Utskottet

delar motionärernas uppfattning och tillstyrker sålunda, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att vid pågående skatteberedning

förslag måtte utarbetas till en successiv höjning av ortsavdragen i enlighet

med vad utskottet här anfört.»

dels ock att utskottet under punkt B bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 515 av herr Bengtson m. fl. och II: 627 av herr Hedlund

m. fl., såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla att vid pågående skatteberedning förslag måtte utarbetas

till en successiv höjning av ortsavdragen i enlighet

med vad utskottet anfört.

beträffande ortsavdragen för folkpensionärer m. fl.

IV) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson i

Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 343 av herr Hagberg m. fl. och II: 400 av herr Heckscher m. fl. ävensom

de likalydande motionerna 1: 8 av herrar Harry Carlsson och Eric Peterson

samt II: 8 av herr Carlsson i Huskvarna m. fl., förstnämnda motionspar

såvitt här är i fråga — ansett, att utskottet bort föreslå, att för åldersoch

invalidpensionärer skall utgå förhöjda ortsavdrag, nämligen 3 600 kr.

för ensam pensionär, 6 000 kr. för makar av vilka en är pensionär och 7 200

kr. för makar som båda är pensionärer, samt att utskottet på grund härav

under punkt C bort hemställa,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

att riksdagen måtte antaga de vid motionerna I: 366 av herr

Hagberg m. fl. och 11:435 av herr Heckscher m. fl. fogade

förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370); samt

b) förordning om ändrad lydelse av 8 § och 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

med den ändring, att 8 § erhåller följande lydelse.

8 §.

Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under beskattningsåret,

äger att å den taxerade inkomsten åtnjuta statligt ortsavdrag.

Vad i 48 § 2 och 3 mom., 48 a § samt 49 § kommunalskattelagen stadgas angående

kommunalt ortsavdrag skall äga motsvarande tillämpning beträffande

statligt ortsavdrag.

V) av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg och Christenson

i Malmö, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 8 av herrar Harry Carlsson och Eric Peterson samt II: 8 av herr

Carlsson i Huskvarna m. fl. — ansett, att utskottet bort tillstyrka den av

motionärerna föreslagna utredningen, och att utskottet således under punkt

C bort hemställa,

att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna

I: 8 av herrar Harry Carlsson och Eric Peterson samt II: 8

av herr Carlsson i Huskvarna m. fl. — i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte hemställa om skyndsam utredning och förslag

till sådan höjning av de skattefria bottenavdragen för folkpensionärer

att smärre inkomster vid sidan av folkpensionen

blir i ökad utsträckning skattefria.

beträffande utredning om befrielse från deklarationsskyldighet för folkpensionärer

m. fl.

VI) av herrar Sundin och Vigelsbo, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 40 börjar med orden

»Beträffande skrivelseyrkandet» och slutar på s. 41 med orden »motionerna

I: 90 och II: 103.», bort ha följande lydelse:

»Beträffande skrivelseyrkandet i motionerna I: 90 och II: 103 att folkpensionärer,

som i huvudsak inte har andra inkomster än folkpensionen, och

därmed i inkomsthänseende likställda inkomsttagare skall befrias från deklarationsplikt

får utskottet anföra följande. Efter beslut av 1961 års höstriksdag

inträder skyldighet att avlämna självdeklaration vid en årsinkomst

av 2 400 kronor. Då ortsavdraget för gifta skattskyldiga uppgår till 4 500

kronor är för beskattningens vidkommande en höjning av deklarationspliktsgränsen

möjlig. Emellertid uttas vissa socialförsäkringsavgifter heträf
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

fande såväl ensamstående som gifta skattskyldiga redan å taxerade inkomster

av 2 400 kronor.

Folkpensionär erna uppgår f. n. totalt till ca 980 000. Såsom framhållits i

motionerna torde flertalet av dessa befinna sig i ett sådant inkomstläge, att

de på grund av väsentligt nedsatt skatteförmåga medgives extra avdrag vid

taxeringen. Ortsavdrag, schablonavdrag och högsta extra avdrag tillsammans

uppgår till 5 500 kronor för ensamstående och 8 000 kronor för sammanlevande

makar. Ett omfattande deklarations-, taxerings- och debiteringsförfarande

för hundratusentals folkpensionärer, som inte har inkomster

överstigande existensminimum och sålunda inte beskattas, är såsom motionärerna

framhållit i hög grad oekonomiskt för samhället och belastande för

den enskilde. Då folkpensionärerna inte erlägger de till den taxerade inkomsten

knutna folkpensions- och sjukvårdsförsäkringsavgifterna, synes det utskottet

vara möjligt att befria folkpensionärer, vilkas inkomster inte överstiger

existensminimum, från deklarationsskyldighet.

Enligt motionärerna bör sådan befrielse från deklarationsskyldighet prövas

även för andra personer med inkomster, som ej överstiger existensminimum.

Utskottet delar denna uppfattning. En svårighet härvid är f. n. uttaget

av vissa socialförsäkringsavgifter, men enligt utskottets mening bör finansieringen

av de grundläggande förmånerna inom socialförsäkringarna

snarast möjligt omläggas från avgifts- till skattefinansiering.»

dels ock att utskottet under punkt D bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna I:

90 av herrar Jonasson och Eric Carlsson samt II: 103 av herr

Gustavsson i Alvesta m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om skyndsam prövning av möjligheterna att undantaga

från deklarationsskyldighet folkpensionärer, som i huvudsak

inte har andra inkomster än folkpensionen, samt

därmed i inkomsthänseende likställda i enlighet med vad

utskottet ovan anfört.

beträffande avdrag för underhåll till icke hemmavarande barn

VII) av herrar Hagberg, Stefanson, Lundström, Yngve Nilsson, Sundin,

Gustafson i Göteborg, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Christenson i Malmö och

Magnusson i Borås, vilka — under åberopande av innehållet i motionen II:

633 av herr Westberg — ansett, att utskottet bort föreslå en höjning av

maximibeloppet för ifrågavarande avdrag till 2 000 kronor ävensom översyn

av gällande regler beträffande barnets ålder och att utskottet således under

punkt E bort hemställa,

a) att riksdagen måtte antaga det vid motionen fogade förslaget

till lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370); samt

b) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

om skyndsam översyn av frågan om höjning av barnets ålder

för rätt till avdrag för ensamstående barnförsörjares underhållsbidrag

till icke hemmavarande barn.

VIII) av fröken Ranmark.

beträffande ändrad lagstiftning rörande förvärvsavdrag för gift kvinna med

inkomst av jordbruksfastighet, rörelse eller eget arbete och för gift man,

vars hustru utför arbete i mannens jordbruk eller rörelse, ävensom för ensamstående

barnförsörjare

IX) av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg och Christenson

i Malmö, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 14 av herr Lundström m. fl. och II: 16 av herr Ohlin m. fl. i vad desamma

avser ändrad lagstiftning rörande förvärvsavdrag — ansett, att utskottet

under punkt F bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 14 av herr Lundström m. fl. och II: 16 av herr Ohlin m. fl.,

måtte antaga följande

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

46 §.

3 mom. Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst

av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller inkomst

av eget arbete, må hon åtnjuta avdrag med 300 kronor jämte 25 procent av

nämnda inkomst, sammanlagt dock högst med 4 000 kronor. Gift kvinna,

som icke har hemmavarande barn under 16 år, må, därest hon levt tillsammans

med sin man och haft inkomst som nyss sagts, åtnjuta avdrag med

300 kronor. Avdrag med sistnämnda belopp må jämväl åtnjutas av kvinna,

som haft inkomst av jordbruksfastighet och utfört arbete i förvärvskällan

till minst 300 kronors värde, därest kvinnan antingen varit gift och levt tillsammans

med sin man eller ock haft hemmavarande barn under 16 år.

Vad i — —- — eller frånskild).

Har gift---nämnda belopp.

Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under större

delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åtnjutas endast

om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag därtill förslår

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

och må för skattskyldig eller, om skattskyldig varit gift och levt tillsammans

med sin make, för makarna tillsammans icke överstiga 300 kronor

eller, därest förhöjning av avdraget med 25 procent av inkomsten ifrågakommer,

4 000 kronor.

Avdrag enligt — -— ■— sagda kommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1963 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1963 eller tidigare år.

X) av herrar Sundin och Vigelsbo, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 43, som börjar med orden

»Utskottet vill» och slutar med orden »förevarande motionsyrkanden.», bort

ha följande lydelse:

»Särskilt inom vissa näringar, t. ex. handel, hantverk, jordbruk och trädgårdsskötsel,

där s. k. familjeföretag i stor utsträckning dominerar, görs betydande

arbetsinsatser av gifta kvinnor, vilka arbetar i makarnas gemensamma

företag. Genom detta arbete åsamkas betydande merkostnader för

barntillsyn m. m. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att ett

särskilt kvotavdrag bör medges, när vederbörande har barn under 16 år i

hemmet. Likaledes bör rätten till kvotavdrag utsträckas att gälla även gift

kvinnas och ensamstående vårdnadshavares inkomst av jordbruksfastighet.

Den utformning av resp. kvotavdrag, som förordats i motionerna I: 428 och

II: 532, anser sig utskottet kunna tillstyrka. Med det anförda torde även motionerna

I: 524 och II: 620 ha beaktats.»

dels ock att utskottets hemställan under punkt F bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 428 av herr Bengtson m. fl. och II: 532 av herr Hedlund

m. fl. ävensom i anledning av de likalydande motionerna

I: 14 av herr Lundström m. fl. och II: 16 av herr Ohlin

m. fl. samt de likalydande motionerna I: 524 av herrar

Sveningsson och Kaijser samt II: 620 av herr Björkman

m. fl., samtliga motioner såvitt nu är i fråga, måtte antaga

följande

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 57

46 8.

3 mom. Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst

av jordbruksfastighet eller rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa

omfattning, eller inkomst av eget arbete, må hon njuta avdrag med 300 kronor

jämte 20 procent av nämnda inkomst, sammanlagt dock högst med 2 000

kronor. Gift kvinna, som inte har hemmavarande barn under 16 år, må, därest

hon levt tillsammans med sin man och haft inkomst som nyss sagts, åtnjuta

avdrag med 300 kronor.

Vad i föregående stycke sägs skall även gälla beträffande man med hemmavarande

barn under 16 år, därest han antingen varit gift men icke levt

tillsammans med sin hustru eller ock varit ogift (varmed jämställes änkling

eller frånskild).

Har gift man, som levt tillsammans med sin hustru, haft inkomst av jordbruksfastighet

eller rörelse och har hustrun utfört arbete i förvärvskällan

till ett värde av minst 300 kronor, må mannen njuta avdrag med nämnda

belopp. Har makarna haft hemmavarande barn under 16 år och har hustrun

i ej blott ringa omfattning deltagit i arbetet i förvärvskällan, må mannen

utöver sagda belopp åtnjuta avdrag med jämväl 20 procent av det belopp,

som motsvarar femtedelen av hans inkomst av förvärvskällan, dock så att

det fasta avdraget och kvotavdraget sammanlagt uppgår till högst 1 000

kronor.

Avdrag enligt -— -- 2 000 kronor.

Avdrag enligt--— sagda kommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1963 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1963 eller tidigare år.

XI) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson

i Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 524 av herrar Sveningsson och Kaijser samt II: 620 av herr Björkman

m. fl. — ansett, att utskottet under punkt F bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det vid motionerna fogade förslaget

till lag om ändrad lydelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

beträffande utredning om förvärvsavdraget

XII) av herrar Hagberg, Stefanson, Lundström, Yngve Nilsson, Sundin,

Gustafson i Göteborg, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Christenson i Malmö och

Magnusson i Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande

motionerna I: 14 av herr Lundström m. fl. och II: 16 av herr Ohlin

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

m. fl., de likalydande motionerna I: 428 av herr Bengtson m. fl. och II: 532

av herr Hedlund m. fl., båda motionspar såvitt här är i fråga, samt motionen

II: 628 av herr Nordgren och fröken Wetterström —- ansett, att utskottet

under punkt G bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om skyndsam översyn av bestämmelserna angående förvärvsavdrag

med beaktande av de i ovannämnda motioner

framförda förslagen och synpunkterna.

beträffande utredning om skattefrihet för visst deltidsarbete

XIII) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson

i Borås, vilka •— under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 343 av herr Hagberg m. fl. och II: 400 av herr Heckscher m. fl. —

ansett, att utskottet under punkt H bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till motionerna I: 366 av

herr Hagberg m. fl. och 11:435 av herr Heckscher m. fl.,

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

utredning samt förslag snarast om skattefrihet för inkomst

— förslagsvis upp till ett årligt belopp av 1 500 kronor —

i den mån denna förvärvats genom deltidsarbete för vård och

tillsyn av äldre människor i deras hem.

beträffande lagstiftning om skatteskalorna för statlig inkomstskatt

XIV) av herrar Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg och Christenson

i Malmö, vilka

dels anfört följande:

»I det nu kompletterade förslaget till riksstat för budgetåret 1963/64 upptar

finansministern ett överskott på driftbudgeten om 204 milj. kr. En konkret

redovisning ger en betydligt högre siffra.

Liksom tidigare belastar finansministern utgiftssidan med ett belopp —

nu 100 milj. kr. — för en antagen minskning av behållningarna på reservationsmedelsanslagen.

Erfarenheterna visar å andra sidan att det är mycket

svårt att med säkerhet i förväg bedöma i vilken riktning förändringen av

behållningarna på reservationsanslagen kommer att gå och till vilket belopp

förändringen kommer att uppgå. För innevarande budgetår beräknade finansministern

i statsverkspropositionen liksom vid riksstatens fastställande

för ett år sedan en minskning av behållningarna om 100 milj. kr. Finansministern

meddelar nu — en dryg månad före budgetårets slut — att behållningarna

sannolikt kommer att öka. Också de närmast föregående budgetåren

har utfallet av reservationsmedelsförbrukningen avvikit i samma riktning

från finansministerns beräkningar. Med hänsyn till svårigheten att beräkna

reservationsmedelsbehållningarnas förändring och omfattning bör utgiftssidan

i budgetförslaget inte belastas med någon post härför.

Vid redovisningen av driftbudgetens beräknade saldo tar finansministern

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963 59

icke hänsyn till transaktionerna via kommunalskattemedelsfonden. Under

nästa finansår beräknas en nettoåterbetalning om 275 milj. kr. äga rum från

staten till kommunerna av tidigare uppburna kommunalskattemedel. Kassamässigt

är det således fråga om en belastning för statskassan under det

framförliggande budgetåret, men det gäller en utbetalning för skuldminskning.

Det är inte en utgiftspost som gäller statens omkostnader under året.

Posten minskar alltså inte överskottet på driftbudgeten. Då beloppet emellertid

fråndragits de till statskassan under året inflytande skatteinkomsterna,

bör till kompensation härför en post av samma storlek införas som en

från budgetutjämningsfonden kommande inkomstpost, vilken ökar det eljest

redovisade överskottet å statsregleringen. Det ifrågavarande beloppet varmed

staten minskar sin skuld till kommunerna utgör ju uppenbarligen en del av

årets överskott på statens driftbudget. En sådan framställning står i god

överensstämmelse med transaktionens redovisning i riksstaten såsom framgår

av statsverkspropositionen, överföringen innebär för kommunerna, att

deras samlade lånebehov minskas med i princip samma belopp i jämförelse

med vad det eljest skulle ha upgått till. Ökningen av statens lånebehov i och

för denna transaktion motväges således av minskningen för kommunerna,

varför överföringen i stort sett är neutral i samhällsekonomiskt hänseende.

Det är alltså det högre å riksstaten beräknade överskottet som närmast är

relevant vid en bedömning av sambandet mellan statsfinanser och samhällsekonomi.

Reservationsmedelsbehållningarnas förändring och transaktionen av kommunalskattemedlen

har dessutom följande reella innebörd. Reservationsanslagen

i fråga har anvisats på tidigare riksstater och då finansierats med

löpande inkomster. Skall utbetalningarna från anslagen nu inräknas i det

samlade utgiftsbelopp, vilket ligger till grund för skatteuttaget, blir följden

att ett och samma anslag betalas två gånger. Vad gäller återbetalningen av

komnninalskattemedel, bör uppmärksammas att det är fråga om kommunalskatter

som de skattskyldiga betalat in två år tidigare. Om utbetalningen

från staten till kommunerna behandlas som en ordinär utgiftspost för

statskassan, blir den reella innebörden för skattebetalarna att de får betala

ifrågavarande skattebelopp (nu 275 milj. kr.) två gånger.

Det är således inte enbart formella, bokföringsmässiga hänsyn utan ekonomiska

realiteter för de enskilda skattebetalarna som ligger bakom vår anmärkning

mot finansministerns sätt att redovisa ifrågavarande poster.

Driftbudgetens överskott för budgetåret 1963/64 blir således med finansministerns

förutsättningar i övrigt i verkligheten 204 -j- 100 -f- 275 = 579

milj. kr.

Vad gäller det beräknade lånebehovet — 1 051 milj. kr. — bör i enlighet

med vad ovan redovisats beaktas att 275 milj. kr. utgöres av en nettoåterbetalning

till kommunerna av två år tidigare uppburna kommunalskatter,

vilket belopp i princip minskar kommunernas lånebehov i samma omfattning.

I det av finansministern beräknade lånebehovet ingår dessutom det

ovan berörda beloppet för antagen reservationsinedclsförbrukning på driftbudgeten

(100 milj. kr.) samt en antagen minskning av anslagsbehållning
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

arna under kapitalbudgeten om likaledes 100 milj. kr. Vidare baseras beräkningen

av lånebehovet på att skatteunderlagets ökning 1964 endast skulle

komma att uppgå till 4 procent.

Vid bedömningen av budgetläget spelar antagandet i fråga om skatteunderlagets

och statsinkomsternas utveckling en central roll. Detta framgår

bl. a. av utvecklingen vad innevarande budgetår beträffar. I riksstaten upptogs

ett beräknat överskott på driftbudgeten av 423 milj. kr. medan det

jämförbara överskottet nu beräknas till 942 milj. kr. Lånebehovet upptogs i

riksstaten till 729 milj. kr. men nu till blott 150 milj. kr. Förbättringen av

budgetläget beror så gott som helt på att statsinkomsterna nu beräknas uppgå

till ca 500 milj. kr. mer än vad finansministern ursprungligen angav. Det

finns anledning antaga att inkomstutfallet blir ytterligare förbättrat. Fyllnadsbetalningarna

innevarande år kommer nämligen enligt uppgift att betydligt

överstiga det belopp som ingår i den i kompletteringspropositionen

nu redovisade beräkningen. Inkomstnivån torde m. a. o. ligga högre än vad

som antagits i propositionen.

Vad gäller inkomstberäkningarna för budgetåret 1963/64 bör uppmärksammas

att dessa bl. a. utgår från det schablonmässiga antagandet om en till

4 procent begränsad ökning av skatteunderlaget år 1964. Finansministern synes

medveten om att ett sådant antagande sannolikt innebär en underskattning.

Med hänsyn till den internationella konjunkturutvecklingen, vilken är

grundläggande för utvecklingen här hemma, synes det troligt att ökningen

av skatteunderlaget även 1964 kommer att överstiga 4 procent, överskottet

på driftbudgeten för nästa budgetår kan därför beräknas till ett större belopp

än förut angivna 579 milj. kr. En ökning av skatteunderlaget med

ytterligare 1 procent betyder grovt räknat en merinkomst för statskassan av

150 ä 200 milj. kr. för helt budgetår vilket endast uppväges delvis av ökade

kostnader för löner m. in.

Utvecklingen av den svenska samhällsekonomien innehåller emellertid ett

mörkare inslag, nämligen den relativt svaga tillväxten i industriproduktionen

under de senaste åren. Inom denna centrala sektor av den samlade nationalinkomsten

föreligger en klar eftersläpning i förhållande till den av

långtidsutredningen förordade målsättningen. För att så snart som möjligt

återvinna en gynnsammare produktionsutveckling spelar självfallet kostnadsutvecklingen

och rationaliseringsmöjligheterna en stor roll. Av denna

anledning har vi under den gångna vårriksdagen föreslagit särskilda åtgärder

i syfte att stärka företagens kapitalförsörjning — för att underlätta rationaliseringen

— och sänka produktionskostnaderna. Om våra förslag i dessa

hänseenden hade bifallits, hade utsikterna för en gynnsam produktionsutveckling

utan tvivel varit ljusare.

Skatteskalorna

I de likalydande motionerna I: 518 av herr Lundström m. fl. och II: 630 av

herr Ohlin m. fl. har föreslagits sådan ändring av gällande skatteskalor för

den statliga inkomstskatten, att den mycket kraftiga stegringen i progres
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

61

sionen i början av skalans progressiva del skulle avlägsnas och ersättas med

en mindre brant höjning av marginalskattesatserna i ifrågavarande inkomstskikt.

I de likalydande motionerna I: 255 av herr Hagberg m. fl. och II: 305

av herr Heckscher m. fl. har likaledes kritik riktats mot skatteskalornas nuvarande

utformning. Motionärerna hemställer — i anslutning till av dem

tidigare föreslagna ändringar av skalorna — att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller om förslag till reformerade skatteskalor till nästa

års riksdag.

Den utformning skatteskalorna erhöll genom beslutet vid 1961 års höstriksdag

kan inte anses tillfredsställande. Inom en så jämförelsevis begränsad

intervall som ca 5 000 kr. — från en inkomst av något under 20 000 kr. till

något över 25 000 kr. för gift skattskyldig — stiger marginalskatten, vad

gäller den statliga inkomstskatten, från 10 procent till 30 procent. Härtill

skall sedan läggas den kommunala skatten vilken i genomsnitt uppgår till ca

15 procent.

Knappast på något håll torde man bestrida att den nuvarande skatteskalan

bör justeras. En reform av denna innebörd, också innefattande en breddning

av det proportionella skiktet i botten i kombination med en höjning av

ortsavdragen, bör bli ett av resultaten av skatteberedningens arbete. Detta

väntas dock först under loppet av nästa år. En omedelbar justering av skalorna

i enlighet med vad som yrkats i motionerna I: 518 och 11:630 skulle

såsom bevillningsutskottet framhållit vid frågans tidigare behandling bl. a.

underlätta en framtida breddning av de enhetliga skikten genom att den ger

en jämnare stigning av skattesatsen vid stigande inkomster och därigenom

också underlätta en kommande, mera omfattande reform. Ur statsfinansiell

synvinkel har en reform i etapper fördelar, eftersom inkomstbortfallet då

fördelas över en flerårsperiod.

Den ändring av skatteskalorna, som föreslagits i motionerna 1:518 och

II: 630, kan beräknas medföra ett inkomstbortfall för statsverket av 65 milj.

kr. nästa budgetår. För hd tolvmånadersperiod beräknas skattebortfallet

till 220 milj. kr. Det bör uppmärksammas att vid beräkningen av angivna

siffror hänsyn inte har kunnat tagas till den stimulerande verkan på i

första hand viljan till extra arbetsinkomster som en sänkning av marginalskatterna

kan beräknas medföra. Det tillskott till skatteunderlaget, som härigenom

uppkommer, reducerar givetvis skattebortfallets storlek, i varje fall

på några års sikt.

Med hänsyn till det förutsedda budgetöverskottets storlek föreligger enligt

vår uppfattning inte statsfinansiella hinder att genomföra den ändring av

skatteskalorna, som föreslagits i motionerna I: 518 och II: 630. Vi hemställer

därför om bifall till dessa. Vid sådant beslut får det i motionerna I: 255

och II: 305 framställda utredningsyrkandet anses sakna aktualitet.

Ortsavdragen

I de likalydande motionerna I: 365 av herr Hagberg m. fl. och 11:434 av

herr Heckscher in. fl. har föreslagits att beslut skulle fattas om höjning av

ortsavdragen för barnfamiljerna, d. v. s. införande av barnavdrag vid in
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

komstbeskattningen, att gälla såväl den statliga som den kommunala inkomstskatten.

Ifrågavarande spörsmål ingår i den allmänna skatteberedningens

uppdrag och förtjänar där enligt vår mening ingående överväganden. Bl. a.

av tekniska skäl bör den prövas i det större sammanhang som innefattas i

den översyn av hela inkomstbeskattningen som skatteberedningen har att utföra.

Av anförda skäl anser vi oss inte kunna yrka bifall till det i motionerna

framförda yrkandet.

I fråga om ortsavdragen har slutligen i motionen II: 633 av herr Westberg

föreslagits att det till 1 000 kr. maximerade avdrag, som icke-vårdnadshavare

är berättigad till för underhåll åt eget barn under 16 år, måtte höjas

till 2 000 kr. Motionären har enligt vår uppfattning framfört övertygande

skäl för sitt yrkande. Vi hemställer därför om bifall till detta.

Vad slutligen gäller frågan om en höjning av de skattefria bottenavdragen

för folkpensionärer bör det framhållas att den synnerligen hårda marginalbelastning,

som här utgör ett allvarligt problem, gäller folkpensionärer

med blygsamma inkomster vid sidan av folkpensionen. I första hand bör

därför en lösning åstadkommas som tar sikte på dessa inkomsttagare. Det

kan som framhålles i de likalydande motionerna I: 8 av herrar Harry Carlsson

och Eric Peterson och II: 8 av herr Carlsson i Huskvarna m. fl. ske genom

en höjning och mjukare avtrappning av det särskilda avdrag, som tillkommer

skattskyldiga med nedsatt försörjningsförmåga, bl. a. folkpensionärer.

Det bör här inskjutas att de överarbetade schablonregler för det särskilda

avdragets avtrappning, som riksskattenämnden nyligen utarbetat,

inte åstadkommer någon tillfredsställande lösning. I kombination med avdragsreglema

för de inkomstprövade folkpensionsförmånerna, vilka enligt

vår mening bör ytterligare mildras, kan avbränningarna genom minskad

folkpensionsförmån och inkomstskatt i många fall ta nästan hela extrainkomsten

i anspråk.

Vi hemställer därför om bifall till den i de likalydande motionerna 1: 8

och II: 8 begärda utredningen. De likalydande motionerna I: 366 av herr

Hagberg m. fl. och II: 435 av herr Heckscher m. fl. får härmed anses besvarade.

»

dels ock ansett att utskottet under punkt J bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 518 av herr Lundström m. fl. och II: 630 av herr Ohlin

m. fl., måtte antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1963

63

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt — — — angivna grundbelopp.

För skattskyldig, — — — utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 12 000 kronor: 10

procent av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000

men

icke

16 000 kr.: 1 200 kr.

för

12 000 kr.

och

18%

av

återstoden

16 000

»

»

20 000

» : 1 920

»

»

16 000

»

»

26%

»

»

20 000

»

»

25 000

» : 2 960

»

»

20 000

»

»

33%

»

»

25 000

»

»

30 000

» : 4 610

»

»

25 000

»

»

38%

»

»

30 000

»

»

40 000

» : 6 510

»

»

30 000

»

»

43%

»

»

40 000

»

»

60 000

» : 10 810

»

»

40 000

»

»

48%

»

»

60 000

»

»

100 000

»: 20410

»

»

60 000

»

»

54%

»

»

100 000

»

»

150 000

» : 42 010

»

»

100 000

»

»

59%

»

»

150 000 kr.

: 71 510

»

»

150 000

»

»

65%

»

»

För annan---utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 6 000 kronor: 10 procent

av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

6 000 men

icke

9 000 kr.: 600 kr.

för

6 000 kr.

och

18%

av

återstoden

9 000 »

»

12 000

» : 1 140

»

»

9 000

»

»

24%

»

»

12 000 »

»

16 000

» : 1 860

»

»

12 000

»

»

30%

»

»

16 000 »

»

20 000

» : 3 060

»

»

16 000

»

»

36%

»

»

20 000 »

»

30 000

»: 4 500

»

»

20 000

»

»

41 %

»

»

30 000 »

»

40 000

»: 8 600

»

»

30 000

»

»

45%

»

»

40 000 »

»

60 000

» : 13 100

»

»

40 000

»

»

49%

»

»

60 000 »

»

100 000

» : 22 900

»

»

60 000

»

»

54%

»

»

100 000 »

»

150 000

» : 44 500

»

»

100 000

»

»

59%

»

»

150 000 kr.

: 74 000

»

»

150 000

»

»

65%

»

»

Ändå att -

— denna inkomstdel.

Med familjestiftelse--— ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964; dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt i fråga

om eftertaxering för år 1964 eller tidigare år.

beträffande utredning om skatteskalorna för statlig inkomstskatt

XV) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson

i Borås, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

1:255 av herr Hagberg m. fl. och 11:305 av herr Heckscher m. fl.

— ansett, att utskottet under punkt K bort hemställa,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 dr 1963

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala,

att enligt riksdagens mening allmänna skatteberedningen

bör inrikta sig på att framlägga förslag bl. a. om en betydande

och över hela fältet gående sänkning av progressiviteten,

med tyngdpunkten förlagd till de nu obehörigt hårt

drabbade mellanskikten i skatteskalan för gifta, i så god

tid att detta kan föreläggas 1964 års riksdag.

Särskilda yttranden

beträffande skatteskalorna för statlig inkomstskatt

I) av herrar Sundin och Vigelsbo, vilka anfört följande.

»De i motionerna I: 518 och II: 630 föreslagna skatteskalorna skulle möjliggöra

en riktigare beskattning av gifta i inkomstläget 15 000—35 000

kronor och av ogifta i skiktet 9 000—17 000 kronor. Vi finner det angeläget,

att en sådan justering av skalorna kommer till stånd. Då denna fråga torde

tillhöra den pågående skatteberedningens uppdrag och det aviserats, att dess

förslag beträffande beskattningen av fysiska personer skall avlämnas redan

under nästa år, anser vi, att beslut om ändring av skatteskalorna inte

bör fattas i förevarande sammanhang.»

beträffande bevillningarna och uttagningsprocenten

II) av herrar Hagberg, Yngve Nilsson, Nilsson i Svalöv och Magnusson

i Borås, vilka anfört följande:

»Från högerpartiets sida har under innevarande års riksdag väckts förslag

om olika skattesänkningar, varav de väsentligaste avser för fysiska

personer förhöjda ortsavdrag för barnfamiljerna och för juridiska personer

ett borttagande av energiskatten å elkraft. Å andra sidan har partiet föreslagit

betydande utgiftsminskningar, främst vad angår bostadssubventionerna.

De föreslagna inkomstminskningarna uppgår, räknat för helt budgetår,

till något högre belopp än de yrkade utgiftsminskningarna. Ett överskott

skulle dock alltjämt föreligga på driftbudgeten, även räknat med utgångspunkt

från de i propositionen nr 150 framlagda inkomst- och utgiftsberäkningarna,

och högerpartiets budgetalternativ är alltså väl underbyggt.

Alternativet skulle vidare i föreliggande konjunktursituation, där betydande

svårigheter förefinnes för en rad av våra viktigaste exportindustrier och där

det är i hög grad angeläget att främja vårt näringslivs konkurrensförmåga

gent emot utlandet, innebära en välbehövlig stimulans.

Med det anförda tillstyrker vi förslaget i proposition nr 150 att procenttalet

för den statliga inkomstskattens uttagande för senare hälften av budgetåret

1963/64 fastställes till 100.»

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630705

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:313 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1963/6Jf, m. m. a1 i texten