Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1963-05-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:46, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr >r6 år 1963

1

Nr 46

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 29 mars 1963 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 151, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370); samt

2) förordning om ändrad lydelse av 10 § uppbördsförordningen den 5

juni 1953 (nr 272).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås, i anslutning till en förhandlingsöverenskommelse

om nya grunder för beräkning av sjuklön åt statsanställda, skatteplikt för

sådan lön vid sjukdom och havandeskap som uppbäres från arbetsgivare

vilken gjort s. k. arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 19 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 och anvisningarna till 19 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

19 §.

Till---100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring

i allmän sjukkassa eller jämlikt

lagen om yrkesskadeförsäkring till
-

(Föreslagen lydelse)

19 §.

Till---100 kronor;

ersättning, som på grund av sjukförsäkring

jämlikt lagen om allmän

försäkring eller försäkring jämlikt la
-

1 Senaste lydelse av 19 § se 1961: 42 samt av anvisningarna till 19 § se 1962: 160.

1 llihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1963

(Nuvarande lydelse)

fallit den försäkrade, så ock sådan ersättning

enligt annan lag eller särskild

författning, som utgått annorledes

än från allmän sjukkassa till någon

vid sjukdom eller olycksfall i arbete

eller under militärtjänstgöring,

ävensom ersättning, vilken vid sjukdom,

olycksfall eller arbetslöshet tillfallit

någon på grund av annan försäkring,

som icke tagits i samband

med tjänst, dock att till skattepliktig

inkomst räknas ersättning i form av

pension eller annan livränta, så ock

ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring

eller annan ansvarighetsförsäkring

och avser förlorad inkomst

av skattepliktig natur;

belopp, som---likartad form.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 19 §.

Socialhjälp, begravningshjälp--

— influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan---skatteplik
tig

intäkt.

Bestämmelsen att till skattepliktig

inkomst icke räknas ersättning, som

på grund av försäkring i allmän sjukkassa

tillfallit den försäkrade, avser

jämväl lön, som utgår från arbetsgivare

i sådant fall, då denne enligt 28 §

lagen om allmän sjukförsäkring eller

jämlikt överenskommelse, som

där sägs, äger uppbära arbetstagaren

tillkommande ersättning från sjukkassa,

dock att som skattepliktig inkomst

skall anses den del av lönen,

som överstiger vad arbetsgivaren ägt

uppbära. För arbetsgivaren är den av

honom i nämnda fall uppburna ersättningen

från sjukkassan ävensom

annan därifrån uppburen ersättning

i anledning av kostnad för den anställdes

räkning att betrakta såsom

icke skattepliktig inkomst, endast

därest den till den anställde utbetalda

lönen eller den för honom havda kost
-

(Föreslagen Igdelse)

gen om yrkesskadeförsäkring tillfallit

den försäkrade, så ock sådan ersättning

enligt annan lag eller särskild

författning, som utgått annorledes

än på grund av sjukförsäkring,

som nyss sagts, till någon vid sjukdom

eller olycksfall i arbete eller under

militärtjänstgöring, ävensom ersättning,

vilken vid sjukdom, olycksfall

eller arbetslöshet tillfallit någon

på grund av annan försäkring, som

icke tagits i samband med tjänst,

dock att till skattepliktig inkomst

räknas ersättning i form av pension

eller annan livränta, så ock ersättning

som utgår på grund av trafikförsäkring

eller annan ansvarighetsförsäkring

och avser förlorad inkomst av

skattepliktig natur;

belopp, som — -—■ — likartad form.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 19 §.

Socialhjälp, begravningshjälp--

— influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan---skatteplik
tig

intäkt.

Bestämmelsen att till skattepliktig

inkomst icke räknas ersättning, som

på grund av sjukförsäkring jämlikt

lagen om allmän försäkring tillfallit

den försäkrade, avser icke lön, som

utgår från arbetsgivare i sådant fall,

då denne på grund av 3 kap. 16 §

andra eller tredje stycket nämnda

lag äger uppbära arbetstagaren tillkommande

ersättning från allmän

försäkringskassa. För arbetsgivaren

är den av honom i nämnda fall uppburna

ersättningen från försäkringskassan

ävensom annan därifrån uppburen

ersättning i anledning av kostnad

för den anställdes räkning att

betrakta som skattepliktig inkomst,

dock att ersättningen icke är skattepliktig

för arbetsgivaren, därest

den till den anställde utbetalda

lönen eller den för honom havda

kostnaden utgör för arbetsgivaren

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse)

naden utgör för arbetsgivaren icke

avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning,

som annorledes än i form av

pension eller annan livränta utbeta-.

las av arbetsgivare vid yrkesskada i

de fall, då arbetsgivaren står s. k.

självrisk enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,

räknas icke till skattepliktig

inkomst i vidare mån än ersättningen

överstiger vad som skulle hava

utgått vid försäkring enligt sistnämnda

lag.

Skatteplikt föreligger icke---

av motorfordon.

Skatteplikt föreligger ej---

mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom.---och

32 §§.

betänkande nr 46 år 1963

(Föreslagen lydelse)

icke avdragsgill utgift i förvärvskälla.

Ersättning, som annorledes än i form

av pension eller annan livränta utbetalas

av arbetsgivare vid yrkesskada

i de fall, då arbetsgivaren står s. k.

självrisk enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,

räknas icke till skattepliktig

inkomst i vidare mån än ersättningen

överstiger vad som skulle hava

utgått vid försäkring enligt sistnämnda

lag.

Skatteplikt föreligger icke---

av motorfordon.

Skatteplikt föreligger ej---

mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom.---och

32 §§.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser

skola dock alltjämt äga tillämpning dels i fråga om sådan lön som

utgivits av statlig myndighet eller eljest utgått enligt av Kungl. Maj :t utfärdade

bestämmelser i den mån lönen hänför sig till tid före den 1 juli 1963,

dels ock i fråga om lön som utgivits av annan i den mån lönen hänför sig

till år 1963 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 10 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 10 § uppbördsförordningen den 5 juni 19531

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

10 §.

Preliminär A-skatt skall icke beräknas

— — — kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

— — .—. grund av lagen om allmän

försäkring.

1 Senaste lydelse av 10 § se 1962: 666.

(Föreslagen lydelse)

10 §.

Preliminär A-skatt skall icke beräknas

---kostnadernas bestri
dande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

--— grund av lagen om allmän

försäkring.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1963

(Nuvarande lydelse)

Då lön utbetalas för tid, varunder

arbetsgivaren äger jämlikt lagen om

allmän sjukförsäkring uppbära arbetstagaren

tillkommande ersättning

enligt samma lag, skall preliminär Askatt

icke beräknas å den del av lönen,

som svarar mot nämnda ersättning.

Preliminär A-skatt--— •—-i kon
kurs.

(Föreslagen lydelse)

Preliminär A-skatt---i kon

kurs.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Äldre bestämmelser skola dock alltjämt äga tillämpning dels i fråga

om sådan lön som utgivits av statlig myndighet eller eljest utgått enligt av

Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser i den mån lönen hänför sig till tid

före den 1 juli 1963, dels ock i fråga om lön som utgivits av annan i den

mån lönen hänför sig till år 1963 eller tidigare år.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta, likalydande

motionerna 1:772 av herr Gorthon m. fl. och II: 935 av herr

Carlsson i Göteborg m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta, att den i propositionen nr 151 föreslagna

ändringen av 19 § kommunalskattelagen jämte anvisningar icke skall äga

tillämpning beträffande lön, å vilken skatt skall beräknas enligt sjömansskatteförordningen,

samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig

ändring av författningstexten.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 772.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 5,

Gällande bestämmelser, s. 5—6,

Departementschefen, s. 6—7.

Av innehållet i de för svarande motionerna må här återges följande.

Motionärerna framhåller, att i propositionen inte synes ha beaktats de speciella

skatteregler som gäller för ombordanställd personal, den s. k. sjömans
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1963

5

skatten. I samband med ikraftträdandet av förordningen om sjömansskatt

föreslog de ombordanställdas organisationer ett särskilt system för beräkning

av skatt för de fall, då sjuklön utgår och redaren uppbär utgående sjukpenning

från sjukkassan. Detta system siktade på att den anställde skulle få

samma nettolön efter skatt under sjukdom som när han var frisk och i arbete.

Efter förhandlingar träffades den 4 april 1959 likalydande överenskommelser

mellan Sveriges Redareförening och de ombordanställdas organisationer

innebärande bl. a. att redare, som utbetalar lön till ombordanställd,

vilken är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada, skulle äga

tillgodoräkna sig det belopp som motsvarar skillnaden mellan sjömansskatt

å lön före och efter avdrag av sjukpenningen.

I anslutning till ovannämnda överenskommelser har sjömansskattenämnden

i särskilt meddelande fastställt regler, som skall gälla vid beräkning av

beskattningsbar inkomst då sjuklön utgår. I praktiken innebär dessa att den

anställde under sjukdom skall erhålla full lön och att skatteavdrag skall

verkställas i vanlig ordning å denna inkomst. Den ombordanställde erhåller

med andra ord samma nettolön som då han är i tjänst. Vid beräkning av den

beskattningsbara inkomsten vid redovisning av sjömansskatt minskas den

utbetalade lönen per sjukdag med av sjömansskattenämnden fastställda belopp.

Detta system, som medger en långt gående individuell rättvisa, har i

praktiken visat sig fungera väl och vara till fördel för alla parter. Enligt motionärernas

mening bör man därför söka bibehålla detta system. Motionärerna

föreslår därför att de i propositionen föreslagna bestämmelserna inte

skall gälla för lön, å vilken skatt beräknas enligt sjömansskatteförordningen.

Utskottet

Den 28 mars 1983 träffades överenskommelse mellan civildepartementet

och statstjänstemännens huvudorganisationer rörande de statsanställdas

sjuklöner och semesterförmåner, överenskommelsen innebär bl. a. att s. k.

arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring skall ske

beträffande tjänstemän med rätt till sjuklön. Undantagande från arbetsgivarinträde

skall kunna medgivas i fråga om tjänsteman, som ansökt härom.

Vid överenskommelsen har förutsatts att utgiven sjuk- och havandeskapslön

i sin helhet skall utgöra skattepliktig inkomst.

Enligt nuvarande bestämmelser är ersättning, som vid sjukdom utgår på

grund av den obligatoriska sjukförsäkringen, skattefri. Har arbetsgivarinträde

skett, är den del av sjuklönen, som motsvarar sjukpenningen, skattefri

för arbetstagaren, medan den av arbetsgivaren uppburna sjukpenningen

är skattepliktig för den senare.

I den förevarande propositionen föreslås — såsom förutsatts vid träffandet

av den ovannämnda överenskommelsen — att utgiven sjuklön vid arbetsgivarinträde

i sin helhet skall utgöra skattepliktig inkomst för arbetstagaren.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1963

I de likalydande motionerna I: 772 och II: 935 har hemställts att den i

propositionen föreslagna ändringen av beskattningsreglerna inte skall äga

tillämpning beträffande sjuklön, å vilken skatt beräknas enligt bestämmelserna

i sjömansskatteförordningen. Som motivering för yrkandet har anförts

att beskattningsreglerna för sjömän medfört speciella, av sjömansskattenämnden

fastställda bestämmelser för beräkning av skatteavdrag på

sjuklön samt att dessa bestämmelser i praktiken visat sig fungera väl och

vara till fördel för berörda parter.

Innan ställning tas till förslagen i propositionen och motionerna skall här

i korthet lämnas en redogörelse för gällande bestämmelser rörande beräkning

av sjömansskatt på sjuklön.

Sjöman tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa för tid,

under vilken han varit sjuk eller skadad och erhållit lön från redaren, äger

redaren i sjömannens ställe uppbära från försäkringskassan. På grund av

att ersättningen från försäkringskassan är skattefri, skall sjömansskatt inte

beräknas på den del av sjuklönen, som motsvarar nämnda ersättning. Enligt

överenskommelse mellan redarna och de ombordanställda äger emellertid

redare, som utbetalar lön till ombordanställd i när- eller fjärrfart,

vilken är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada, tillgodoräkna

sig det belopp, som motsvarar skillnaden mellan sjömansskatt på lön före

och efter avdrag av sjukpenningen. Från sjömannens inkomst skall redaren

sålunda verkställa avdrag med belopp, som motsvarar det skatteavdrag,

vilket skulle ha verkställts om sjuklönen utgjort vanlig lön.

Det i propositionen framlagda förslaget rörande beskattning av sjuklön

vid arbetsgivarinträde är som ovan nämnts föranlett av den överenskommelse,

som träffats med statstjänstemännens huvudorganisationer om nya grunder

för beräkning av sjuklön. Utskottet har för sin del inte funnit anledning

till erinran mot förslaget i propositionen i vad detsamma avser sådana statliga

och enskilda befattningshavare, på vilka enbart kommunalskattelagens

regler är tillämpliga vid beskattningen.

Beträffande skattskyldiga, som har att erlägga sjömansskatt, vill utskottet

emellertid framhålla följande. Vid tillämpningen av nuvarande bestämmelser

rörande skattefrihet för ersättning, som vid sjukdom utgår från allmän

försäkringskassa, har man för redarnas och sjömännens del sökt

åstadkomma ändamålsenliga och materiellt riktiga bestämmelser. Med hänsyn

till sjömansskattens karaktär av definitiv källskatt har av tvingande

skäl de på grundval av avtalsuppgörelser mellan redarna och de ombordanställda

i administrativ väg utfärdade tillämpningsföreskrifterna rörande

skatteavdrag på sjuklön givits en sådan utformning, att de svårligen — med

bibehållande av nuvarande ekonomiska förmåner för redarna — kan anpassas

till de i propositionen föreslagna bestämmelserna. På grund härav

vill utskottet för sin del förorda, att gällande ordning för beskattning av

sjömännens sjuklöner bibehålies. Utskottets förslag medför, att bestämmelserna

i 14 § 1 mom. sjömansskatteförordningen rörande uppbörd av sjömansskatt

bör kompletteras med ett stadgande, som ansluter sig till de av sjö
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1963

7

mansskattenämnden utfärdade tillämpningsföreskrifterna rörande beräkning

av skatteavdrag på sjuklön. Med det anförda har yrkandet i motionerna

I: 772 och II: 935 blivit tillgodosett.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen föranleder ingen erinran från utskottets

sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 151 icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas samt med bifall till de likalydande motionerna

I: 772 av herr Gorthon m. fl. och II: 935 av herr Carlsson

i Göteborg m. fl. — måtte

dels antaga de vid propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), samt

2) förordning om ändrad lydelse av 10 § uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272),

dels ock antaga följande såsom utskottets förslag betecknade
Förslag
till
Förordning
angående

ändrad lydelse av 14 § 1 mom. förordningen den 16 maj 1958

(nr 295) om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 14 § 1 mom. förordningen den 16 maj 1958 om

sjömansskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

14 §.

1 in o m. Det åligger redare att till

sjömansskattekontoret för varje period

om två månader, räknat från

beskattningsårets början, inbetala

och redovisa under perioden innehållen

sjömansskatt.

(Utskottets förslag)

14 §.

1 mom. Det åligger redare att till

sjömansskattekontoret för varje period

om två månader, räknat från

beskattningsårets början, inbetala

och redovisa under perioden innehållen

sjömansskatt. Sådan skatt skall

dock icke inbetalas å den del av till

sjöman utbetald sjuklön, vilken motsvarar

den ersättning från allmän försäkringskassa

som redaren äger

uppbära på grund av bestämmelserna

i 3 kap. 16 § andra eller tredje

stycket lagen om allmän försäkring.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1963

(Nuvarande lydelse)

För redovisningen — — — över

skatteavdrag.

För varje---en månad.

Förteckning skall---— fast
ställt

formulär.

(Utskottets förslag)

För redovisningen — — — över

skatteavdrag.

För varje---en månad.

Förteckning skall — — — fastställt

formulär.

Denna förordning träder i kraft dagen

efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från

trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 14 maj 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Stefanson, Wärnberg, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson,

Sundin*, Paul Jansson och Erik Filip Petersson*; samt

från andra kammaren: herrar Rrandt, Allard, Vigelsbo, Magnusson i

Borås*, Darlin, fru Holmqvist, herrar Kristenson i Göteborg, Larsson i Umeå,

fru Skantz och herr Broberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630660

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten