Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i förordningen om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.

1963-02-21 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:5, Betänkande i anledning av väckta motioner angående vissa ändringar i förordningen om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1963

1

Nr 5

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående vissa ändringar i förordningen om taxering

för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:9 av herr Eskilsson m. fl. och 11:12 av

herr Hedin m.fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 6 % förordningen den 27 mars 195i (nr U2)

om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto

Härigenom förordnas, att 6 § förordningen den 27 mars 1954 om taxering

för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, skall erhålla följande ändrade

lydelse.

6 §.

Skattskyldig som vill disponera å skogskonto innestående medel, äger att

två månader efter uppsägning återfå det insatta beloppet. Uppsägningen må

avse beloppet i dess helhet eller del av detsamma, dock att deluttag ej må

understiga 1 000 kronor. Om särskilda förhållanden det föranleda, äger

Konungen medgiva, att å skogskonto innestående medel må uttagas utan att

nu föreskriven uppsägningstid iakttages.

Efter det--— kvarstående medel.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå

meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2) de likalydande motionerna 1:88 av herr Nils-Eric Gustafsson m.fl. och

11:104 av herr Mattsson m.fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte »besluta» sådan ändring av bestämmelserna om taxering

av medel som insatts på skogskonto, att insättning avseende viss förvärvskälla

för ett och samma beskattningsår ej må understiga 1 000 kr i

enlighet med vad i motionerna anförts samt att vederbörande utskott måtte

utarbeta förslag till härför erforderlig författningsändring.

ttihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1963

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna 11:12 och 11:104.

Enligt 1 § förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst

av medel, som insatts å skogskonto, äger fysisk person, oskift dödsbo

eller familjestiftelse, som haft intäkt av skogsbruk, rätt att för det beskattningsår

varunder sådan intäkt uppburits insätta viss del av intäkten på

särskilt konto i bank, s. k. skogskonto. För sålunda insatta medel erhåller

den skattskyldige uppskov vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt.

Skogskonto kan uppläggas hos riksbanken, affärsbank, sparbank eller

centralkassa för jordbrukskredit. Lagstiftningen om skogskonto är således

tillämplig endast på skattskyldig, som är underkastad progressiv beskattning.

Detta sammanhänger med att bestämmelserna i första hand avser att

mildra verkningarna av beskattningens progressivitet och att desamma således

ur denna synpunkt kan betraktas som ett komplement till 1951 års

regler om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst.

Rätten att erhålla uppskov för gjorda insättningar är underkastad viss

maximering. Bestämmelser härom meddelas i 2 §. Sålunda gäller att beträffande

viss förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskattningsår avse

högst ett belopp, motsvarande summan av

a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

avyttrade skogsprodukter, samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret

uttagits för förädling i egen rörelse.

Beträffande ståndsskogslikvid gäller dock att uppskov för sådan intäkt

får erhållas i dess helhet.

Insättning avseende viss förvärvskälla må enligt 3 § för ett och samma

beskattningsår inte understiga 2 000 kronor.

I 6 § stadgas en uppsägningstid av fyra månader för insatt belopp; deluttag

må ej understiga 1 000 kronor. Vid särskilda förhållanden äger

Konungen medgiva uttag av innestående medel utan iakttagande av denna

uppsägningstid. Längre tid än tio år må medel inte innestå å skogskonto.

Förordningen innehåller därjämte bl. a., att ränta å insatta medel utgår

efter den räntefot som vederbörande bank bestämmer och att medel som

uttages från skogskonto skall redovisas såsom inkomst i självdeklarationen

för det beskattningsår, varunder uttaget skett, överlåter den skattskyldige

fastighet, som utgör den väsentliga delen av förvärvskälla, för vilken insättning

å skogskonto verkställts, skall innestående medel upptagas såsom bruttointäkt

av skogsbruk för det beskattningsår, under vilket överlåtelsen ägt

rum. Motsvarande bestämmelser gäller bl. a. vid skifte av dödsbo, som har

medel innestående å skogskonto, samt i visst fall vid bodelning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1963

3

Motioner av samma innehåll som de nu förevarande var föremål för prövning

vid föregående års riksdag, som på hemställan av bevillningsutskottet i

betänkande nr 15 avslog motionerna. Vad angår spörsmålet om förkortning

av uppsägningstiden för skogskontomedel erinrade utskottet om att anledningen

till att viss uppsägningstid ansetts böra föreskrivas varit önskemålet

att förhindra missbruk av den genom skogskontolagstiftningen erhållna

möjligheten till beskattningsuppskov. Utskottet fortsatte.

Bestämmelser om viss uppsägningstid har sålunda ansetts vara ett lämpligt

korrektiv mot att de skattskyldiga insätter medel å skogskonto någon

dag före deklarationens avlämnande och gör uttag strax därefter. Vid remissbehandlingen

av den promemoria, som låg till grund för lagstiftningen,

framfördes tanken att kontomedlen borde bindas i åtta månader, men departementschefen

ansåg sig i proposition inte böra föreslå längre uppsägningstid

än fyra månader för att inte den normala användningen av skogskontomedel

skulle försvåras. Riksdagen antog förslaget i denna del utan

erinran.

Utskottet ansåg inte att det i motionerna anförts tillräckliga skäl för en

förkortning av uppsägningstiden och erinrade därjämte om att Kungl. Maj:t

i september 1960 medgivit befrielse intill utgången av år 1960 från uppsägningstiden

med anledning av de under nämnda år inträffade skördeskadorna.

Beträffande frågan om sänkning av minimigränsen för insättning å skogskonto

framhöll 1962 års bevillningsutskott att gällande minimigräns fick

ses mot bakgrunden av att syftet med skogskontolagstiftningen i första hand

varit att åstadkomma en skatteutjämning. Lagstiftningen var att anse som

ett komplement till 1951 års regler om särskild skatteberäkning för ackumulerad

inkomst, för vilkas tillämplighet också gällde en viss minimigräns,

nämligen 4 000 kronor. Av detta skogskontolagstiftningens huvudsyfte att

verka skatteutjämnande följde att den inte borde vara tillämplig, då den

skattskyldiges intäkter av skogsbruk under beskattningsåret var så obetydliga,

att ett uppskov med beskattningen hade ringa eller ingen skatteutjämnande

effekt. Utskottet anförde vidare.

Utskottet vill erinra om att frågan om en höjning av den ovannämnda

minimigränsen för tillämpning av förordningen om särskild skatteberäkning

för ackumulerad inkomst aktualiserats under senare tid i anledning av förslag

av den utredning som haft att överse berörda förordning. Att under

sådana förhållanden överväga en sänkning av den minimigräns, som gäller

för den i samma syfte tillkomna skogskontolagstiftningen, anser sig utskottet

inte kunna tillstyrka.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:9 och 11:12 frainhålles att bestämmelsen

om fyra månaders uppsägningstid för skogskontomedel är förenad

med vissa praktiska olägenheter. Dessa kan avhjälpas om uppsägningstiden

förkortas till två månader. Belopp som skall disponeras under kalenderåret

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 är 1963

måste nu sägas upp i augusti. Om uppsägningstiden blir två månader kan

uppsägning ske i oktober. Kontoinnehavare har då väsentligt större möjligheter

att överblicka utfallet av årets skörd och därmed också behovet av att

under året utnyttja på skogskonto innestående medel.

I motionerna 1:88 och II:10b framhålles, att en insättningsrätt för mindre

än 2 000 kronor per år visserligen kan sägas ha en begränsad skatteutjämnande

effekt men att detta gäller enbart om man ser till effekten av en enstaka

insättning. Till bilden hör emellertid också skogskontots betydelse

som motsvarighet till de investeringsfonder, vilka aktiebolag och ekonomiska

föreningar med viss skattefrihet får inrätta för vissa ändamål, samt de konsekvenser

de nu alltför snävt tilltagna reglerna spelar bl. a. för de mindre

jordbrukarnas driftsplanering. Det är framför allt för de mindre jordbrukarna

den nu aktuella 2 000 kronors-gränsen har betydelse. För flertalet av

dessa utgör de årliga avverkningarna den egentliga grunden även för en

stor del av arbetsinkomsten. Ur den synpunkten är det självfallet betydelsefullt

att de år för år kan planera ändamålsenliga avverkningar. Effekten

av nuvarande regler för skogskontot har emellertid blivit, att man i stället

gör periodiska, större avverkningar. Inte minst med hänsyn till jordbrukets

brydsamma ekonomiska situation skulle en sänkning av ifrågavarande

minimibelopp vara angelägen.

Ett annat förhållande, som enligt motionärernas uppfattning i allt högre

grad aktualiserar en ändring av dessa regler, är den ökade samverkan som

skogsägarna etablerat inom ramen för skogsbruksområden och skogliga samverkansområden.

Vid gemensam avverkningsplanering ändras ofta virkesuttagens

karaktär mot ökad kontinuitet, vilket också klart motiverar en ändring

av bestämmelserna för avsättning till skogskontot.

De farhågor som tidigare yppats beträffande merarbete för taxeringsmyndigheter

och banker, om minimibeloppet för insättning på skogskonto sattes

lägre än 2 000 kronor, har enligt motionärernas mening visat sig ogrundade.

Utskottet

Utskottet upptar först till behandling yrkandet i de likalydande motionerna

1:9 och 11:12 om förkortning av uppsägningstiden för skogskontomedel

från fyra till två månader. I motionerna har bl. a. anförts att jordbrukare,

som har å skogskonto innestående medel, har väsentligt större möjligheter

att överblicka utfallet av årets skörd och därmed också behovet av att under

året utnyttja dessa kontomedel, om uppsägning av medlen får ske i oktober

i stället för, som nu gäller, i augusti.

Såsom 1962 års bevillningsutskott framhöll i anledning av liknande motionsyrkanden

har bestämmelserna om viss uppsägningstid införts för att

förhindra missbruk av möjligheten till beskattningsuppskov. Vid remissbehandlingen

av den promemoria, som låg till grund för gällande bestäm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 är 1963 5

melser i denna fråga framfördes också den tanken att kontomedlen borde

bindas i åtta månader, men departementschefen ansåg sig i propositionen

(nr 14 till 1954 års riksdag) inte böra föreslå längre uppsägningstid än fyra

månader för att inte den normala användningen av skogskontomedel skulle

försvåras. Riksdagen antog förslaget i denna del utan erinran. I sammanhanget

må framhållas den dispensmöjlighet, som beträffande gällande uppsägningstid

tillagts Kungl. Maj :t.

Med hänsyn till det anförda och då utskottet inte kan finna, att i motionerna

anförts tillräckliga skäl för en förkortning av uppsägningstiden, får

utskottet avstyrka bifall till det föreliggande lagstiftningsyrkandet.

Utskottet har därjämte att besvara yrkandet i de likalydande motionerna

1:88 och 11:104 om sänkning av minimigränsen för insättning å skogskonto

från 2 000 kronor till 1 000 kronor, bl. a. för att man härigenom skulle tillgodose

de mindre jordbrukarnas driftsplanering.

Syftet med skogskontolagstiftningen är i första hand att åstadkomma

en skatteutjämning mellan olika beskattningsår. Dess tillämpning är därför

begränsad till sådana skattskyldiga som är underkastade progressiv inkomstbeskattning,

nämligen fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser.

Institutet utgör ett komplement till 1951 års lagstiftning om särskild

skatteberäkning för ackumulerad inkomst, vilken lagstiftning förra

året i flera avseenden ändrats till jordbrukarnas förmån. För rätten till sådan

särskild skatteberäkning gäller även en minimigräns, ursprungligen

4 000 kronor men förra året höjd till 5 000 kronor. 1962 års bevillningsutskott

tillstyrkte sistnämnda höjning och åberopade därvid bl. a. att konsumentprisindex

under en elvaårsperiod (1951—1961) stigit med omkring 40

procent, varför höjningen syntes måttfull. Mot bakgrunden härav anser utskottet

det inte välbetänkt att överväga en sänkning av den minimigräns

å 2 000 kronor, som gäller för den även i skatteutjämnande syfte tillkomna

skogskontolagstiftningen. Utskottet hyser också den uppfattningen att en

sänkning av minimibeloppet å 2 000 kronor skulle leda till uppskov med beskattningen

i sådana fall där åtgärden skulle få en ringa eller ingen skatteutjämnande

effekt och där således huvudsyftet med skogskontolagstiftningen

inte blir tillgodosett. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till det

här föreliggande motionsyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

t) de likalydande motionerna 1:9 av herr Eskilsson in. fl.

och 11:12 av herr Hedin m. fl. om förkortning av tiden för

uppsägning av medel å skogskonto, samt

2) de likalydande motionerna 1:88 av herr Nils-Eric Gustafsson

m. fl. och 11:104 av herr Mattsson in. fl. om viss

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1963

sänkning av minsta beloppet för insättning å skogskonto,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Stefanson,

Oscar Carlsson, Wärnberg, Yngve Nilsson, Hellebladh, Nordenson,

Erik Filip Petersson och Mattsson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Asp,

Magnusson i Borås, Andersson i Essvik, fru Holmqvist, herrar Larsson i

Umeå, Nyström och Enskog.

Reservation

av herrar Yngve Nilsson, Nordenson, Mattsson, Nilsson i Svalöv, Vigelsbo

och Magnusson i Borås, vilka under åberopande av innehållet i de likalydande

motionerna 1:9 av herr Eskilsson m. fl. och 11:12 av herr Hedin m. fl.

samt de likalydande motionerna 1:88 av herr Nils-Eric Gustafsson m. fl. och

11:104 av herr Mattsson m. fl. ansett att utskottet bort hemställa, att riksdagen

med bifall till motionerna 1:9 och 11:12 angående uppsägningstiden

för medel som insatts å skogskonto samt 1:88 och 11:104 angående minimibeloppet

för insättning å skogskonto måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 27 mars 1954 C nr 142) om taxering

för inkomst av medel, som insatts å skogskonto

Härigenom förordnas, att 3 och 6 §i§ förordningen den 27 mars 1954 om

taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 <§.

Insättning avseende viss förvärvskälla må för ett och samma beskattningsår

ej understiga 1 000 kronor.

Belopp, som —---hundratal kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1963

7

6 §.

Skattskyldig, som vill disponera å skogskonto innestående medel, äger att

två månader efter uppsägning återfå det insatta beloppet. Uppsägning må

avse beloppet i dess helhet eller del av detsamma, dock att deluttag ej må

understiga 1 000 kronor. Om särskilda förhållanden det föranleda, äger

Konungen medgiva, att å skogskonto innestående medel må uttagas utan

att nu föreskriven uppsägningstid iakttages.

Efter det---kvarstående medel.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.