Skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen. De skattskyldiga är enligt förordningen om arvsskatt och gåvoskatt fördelade på fyra skatteklasser, I—IV, av vilka klass I har den lindrigaste och klass IV den strängaste skatteskalan. Skatt enligt klass I utgår för arvseller testamentslott, som tillkommer efterlevande make, barn, adoptivbarn, styvbarn samt avkomling till barn, adoptivbarn eller styvbarn. För arvseller testamentslott, som tillkom
1963-11-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1963:50, Skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen. De skattskyldiga är enligt förordningen om arvsskatt och gåvoskatt fördelade på fyra skatteklasser, I—IV, av vilka klass I har den lindrigaste och klass IV den strängaste skatteskalan. Skatt enligt klass I utgår för arvseller testamentslott, som tillkommer efterlevande make, barn, adoptivbarn, styvbarn samt avkomling till barn, adoptivbarn eller styvbarn. För arvseller testamentslott, som tillkom
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963
1
Nr 50
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om utredning rörande arvsbeskattningen.
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av
utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 254 av herr Eric Carlsson och II: 311 av
herr Wahrendorff m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om prövning och förslag rörande sådan ändring i arvsskatteförordningen
att testamentslott till fosterbarn, fosterbror eller fostersyster
i enlighet med i motionerna anförda riktlinjer kommer att beskattas
enligt arvsskattetariffens klass II i stället för nu gällande klass IV»; samt
2) motionen 11:431 av herr Darlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte framhålla angelägenheten av att arvsbeskattningen
göres till föremål för en allsidig utredning, med särskilt beaktande
av arvsbeskattningens negativa inverkan då det gäller att bibehålla det
för ekonomiskt framåtskridande så \" " a riskkapitalet i egenföretagen».
I enlighet med utskottets hemställ memorial nr 49 har riksdagen vid
vårsessionen beslutat att uppskjuta behandlingen av de föreliggande motionerna
till innevarande års höstsession.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna 11:311 och 11:431.
Gällande bestämmelser om arvsskatt återfinnes i förordningen den 6 juni
1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt med däri vidtagna ändringar.
Genom beslut vid 1958 års B-riksdag omlades dödsbobeskattningen fr. o. m.
år 1959 från det tidigare systemet med arvsskatt och kvarlåtenskapsskatt till
ett system med endast arvsskatt. Därvid höjdes arvsskatten med belopp, som
icke fullt motsvarade kvarlåtenskapsskatten. Reformen innebar även en omfördelning
av skattebelastningen för att i görligaste mån tillgodose efterlevande
makes och barns intressen. För flerbarnsfamiljerna medförde reformen
betydande skattelättnader. För det fall att make eller barn är ensam
arvinge kan däremot vissa om än relativt obetydliga skattehöjningar uppkomma.
Omfördelningen av skattebelastningen innebar vidare att arvsskatten
i skatteklasserna II—IV höjdes utöver vad som föranleddes av kvarlåtenskapsskattens
avskaffande för att inte statsverkets intäkter av dödsbobeskattningen
skulle minskas i nämnvärd mån.
1 Biliang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 50
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963
Vidare infördes vissa lättnader i fråga om betalandet av arvsskatten. Härjämte
utbyggdes skatteflyktsspärrarna vid arvs- och gåvobeskattningen för
att få motsvarighet till de garantier mot skatteflykt, som bestämmelserna
om kvarlåtenskapsskatt innehöll.
På bevillningsutskottets hemställan i betänkande nr B 10 anhöll riksdagen
samtidigt i skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna
rörande arvsbeskattningen.
De skattskyldiga är enligt förordningen om arvsskatt och gåvoskatt fördelade
på fyra skatteklasser, I—IV, av vilka klass I har den lindrigaste och
klass IV den strängaste skatteskalan. Skatt enligt klass I utgår för arvseller
testamentslott, som tillkommer efterlevande make, barn, adoptivbarn,
styvbarn samt avkomling till barn, adoptivbarn eller styvbarn. För arvseller
testamentslott, som tillkommer fader, moder, styvfader, styvmoder,
broder, syster, broders eller systers avkomling, adoptant, adoptanls avkomling
samt barns eller adoptivbarns efterlevande make ävensom trotjänare
erlägges skatt enligt klass II. För testamentslott till kyrka, landsting.
kommun eller annan menighet, stiftelse med huvudsakligt syfte att
främja religiösa, politiska, kulturella m. fl. allmännyttiga ändamål och registrerad
understödsförening m. fl. utgår skatt enligt klass III. Testamentslott
till stiftelse eller sammanslutning med syfte att främja rikets försvar,
ungdoms vård och fostran, vård av behövande ålderstigna, sjuka och lytta
samt vetenskaplig undervisning eller forskning är i allmänhet undantagen
från arvsskatt. Annan skattskyldig än som ovan nämnts hänföres till klass
IV.
I den vid 1958 års B-riksdag i anledning av propositionen nr B 3 med förslag
om avskaffande av kvarlåtenskapsskatten väckta motionen II: B 12
hemställdes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att
fosterbarnens intressen skulle beaktas vid en översyn av arvs- och gåvobeskattningen.
I sitt betänkande nr B 10 hemställde bevillningsutskottet, som ovan
nämnts, om en allsidig översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen.
Utskottet förutsatte därvid att även den i motionen II: B 12 berörda frågan
skulle komma att uppmärksammas.
I motionen II: 140 vid 1960 års riksdag hemställdes om utredning och förslag
angående arvsbeskattningen i syfte att åstadkomma en väsentlig lindring
i skattebördan. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 46 anförde bevillningsutskottet
bl. a., att i motionen inte framförts några väsentligen andra
synpunkter på frågan om dödsbobeskattningens höjd än de riksdagen
hade att beakta vid omläggningen av beskattningssystemet. Riksdagen borde
enligt utskottets mening inte frångå sin år 1958 intagna ståndpunkt i frågan.
Utskottet ansåg sig därför inte kunna tillstyrka det i motionen framställda
utredningsyrkandet.
Vid 1961 års riksdag hemställdes i de likalydande motionerna 1:42 och
11:52 om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning rörande
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963 3
arvs- och gåvobeskattningen. Utredningsyrkandet syftade till att utröna
verkningarna av den år 1958 genomförda omläggningen av beskattningen
och till en teknisk översyn av beskattningsreglerna.
I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 32 avstyrkte bevillningsutskottet
bifall till motionerna samt anförde bl. a. följande.
Den av riksdagen tidigare begärda allsidiga översynen av bestämmelserna
rörande arvsbeskattningen har ännu inte kommit till stånd. Vid bedömandet
av frågan om lämplig tidpunkt för tillsättandet av en sådan utredning bör
emellertid uppmärksammas att de frågor, som ingår i familjerättskommitténs
utredningsuppdrag, är av grundläggande betydelse för utformningen av
arvs- och gåvobeskattningen. I vissa avseenden kan redan en ändring av nu
gällande familj er ättsliga regler antagas medföra att otillfredsställande konsekvenser
i beskattningshänseende försvinner. Det torde heller inte vara
uteslutet, att de ståndpunktstaganden, som fideikommissutredningens förslag
kan leda till, i vissa delar kan komma att påverka beskattningen. Det
bör vidare erinras om att behovet av en översyn av arvs- och gåvobeskattningen
av 1958 års B-riksdag ansetts vara särskilt framträdande beträffande
reglerna om beskattningen av efterlevande make och om beskattningen av
utfallande försäkringsbelopp.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges
följande.
I de likalydande motionerna I: 25i och II: 311 framhålles att testamentslott
till fosterbarn beskattas enligt den högsta skatteklassen. Riktigheten i
en så hård beskattning av sådana testamentslotter måste enligt motionärernas
mening ifrågasättas. Förhållandet mellan fosterföräldrar och fosterbarn
är ofta jämförbart med förhållandet mellan föräldrar och bröstarvingar eller
adoptivbarn. Adoptivbarn har numera samma ställning i förhållande till
adoptivföräldrarna som bröstarvingar i förhållande till sina föräldrar. Det
framstår därför som omotiverat att bibehålla den nu gällande stora skillnaden
mellan fosterbarn och adoptivbarn vid arvsbeskattningen.
Då ett testamente till fosterbarns förmån får anses vara ett uttryck för
att ett sådant förhållande rått mellan den avlidne och fosterbarnet som är
jämförbart med förhållandet mellan adoptivföräldrar och adoptivbarn resp.
föräldrar och bröstarvingar är den nuvarande skatterättsliga utformningen
otillfredsställande. Motionärerna framhåller att skatten för en arvs- eller testamentslott
om 10 000 kronor, som tillfaller barn eller adoptivbarn, utgör
210 kronor. För arvslott om 20 000 kronor utgör arvsskatten 590 kronor.
Motsvarande skattebelopp för testamentslott, som tillfaller fosterbarn, är
2 500 resp. 6 500 kronor. Härtill kommer att arvs- eller testamentslott till
bröstarvinge eller adoptivbarn är helt fri från arvsskatt intill ett belopp som
motsvaras av 2 000 kronor för varje år, som vid arvlåtarens frånfälle återstår
till barnet uppnått 21 års ålder.
Enligt motionärernas mening bör därför föreskrivas att testamentslott till
fosterbarn, vars vårdnad helt eller huvudsakligen handhafts av fosterföräldrarna
under barnets halva levnadstid eller lägst tre år, skall beskattas enligt
skatteldass II. Härigenom skulle arvsskatten på en testamentslott om 10 000
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963
resp. 20 000 kronor till fosterbarn komma att utgöra 690 resp. 2 040 kronor.
1 likhet med vad som gäller för bröstarvinge och adoptivbarn bör därjämte
ett belopp intill vad som motsvaras av 2 000 kronor för varje år, som vid
arvlåtarens frånfälle återstår till arvtagaren uppnått 21 års ålder, vara helt
iritt från arvsskatt. De förhållanden och relationer mellan fosterföräldrar
och fosterbarn, som motiverar en ändring i arvsbeskattning av testamentslott
till fosterbarn, gäller ofta också fostersyskon emellan. I konsekvens härmed
bör testamentslott till fosterbroder eller fostersyster i skatteavseende
behandlas på samma sätt som testamentslott till fosterbarn. Motionärerna
förordar således att testamentslott till såväl fosterbarn som fostersyskon
beskattas enligt arvsskattetariffens klass II.
Som motivering för yrkandet i motionen It: 431 anföres följande. Önskemål
om en översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen framfördes
redan i samband med riksdagsbeslutet om nu gällande arvsbeskattningsregler.
Ett omfattande lagstiftningsarbete på civilrättens område har sedan
dess iörsiggått. Motionärerna anser tiden nu inne för en verklig översyn av
arvsbeskattningen. Bland de synpunkter som bör beaktas vid en sådan översyn
betonas särskilt arvsbeskattningens inverkan på kapitalbildningen, framför
allt bildandet och vidmakthållandet av riskvilligt kapital i de många
egenföretagen i vårt land. De höga arvsskatter som för närvarande uttages
undergräver enligt motionärernas mening egenföretagens förmåga att vidmakthålla
ett riskbärande kapital, till förfång för det ekonomiska framåtskridandet
och sysselsättningen. Konsolideringssträvandena undergrävs, expansionsmöjhgheterna
försvinner och konkurrenskraften försvagas. Det är
därför nödvändigt att nå fram till en mer ändamålsenlig utformning av arvsbeskattningen.
Utskottet
Frågan om arvsbeskattningens höjd samt avvägningen av skatteuttaget
mellan olika kategorier skattskyldiga prövades senast av 1958 års B-riksdag
i samband med avskaffandet av kvarlåtenskapsskatten. Den då genomiöida
reformen innebar att arvsskatten höjdes med sådant belopp, att något
egentligt skattebortfall inte skulle uppkomma genom kvarlåtenskapsskattens
upphävande. I syfte att tillgodose efterlevande makes och barns intressen
höjdes därvid bottenbeloppen. Lagstiftningen innebar även en omfördelning
av skattebelastningen till förmån för flerbarnsfamiljerna. På hemställan
av bevillningsutskottet i betänkande nr B 10 anhöll riksdagen samtidigt
i skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna
rörande arvsbeskattningen.
Utskottet behandlar till en början yrkandet i motionen 11:431 om eu allsidig
utredning rörande arvsbeskattningen med särskilt beaktande av beskattningens
inverkan på kapitalbildningen. Som motivering för yrkandet
har bl. a. anförts att den höga arvsskatten försvårar bildandet och vidmakt
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963
5
hållandet av riskvilligt kapital i egenföretagen till förfång för det ekonomiska
framåtskridandet och sysselsättningen.
Den av riksdagen tidigare begärda allsidiga översynen av bestämmelserna
rörande arvsbeskattningen har i avvaktan på resultatet av den inom familj
erättskonunittén pågående översynen av äktenskapslagstiftningen ännu
inte kommit till stånd. Vissa av de spörsmål, som nämnda kommitté har att
behandla, avser nämligen förhållandena vid endera makens död och de har
därför sådan anknytning till arvslagstiftningen, att de kan föranleda väsentliga
ändringar i bestämmelserna rörande arvsbeskattningen. Utskottet finner
det med hänsyn härtill inte lämpligt att förorda tillsättandet av en utredning
rörande arvsbeskattningen, innan ställning tagits till familj erättskommitténs
förslag. Enligt vad utskottet under hand erfarit beräknas kommittén
avlämna ett betänkande rörande ändringar i äktenskapslagstiftningen
och därmed sammanhängande frågor under våren 1964.
Motionärerna synes åsyfta — förutom en allsidig översyn av bestämmelserna
rörande arvsbeskattningen — en sänkning av beskattningsnivån. I
anledning härav får utskottet erinra om att vid riksdagsbehandlingen år
1958 av propositionen med förslag om avskaffande av kvarlåtenskapsskatten
framställdes motionsyrkanden om väsentligt lägre arvsskatt i de olika
skatteklasserna än som föreslagits i propositionen. I sitt betänkande nr B 10
tog bevillningsutskottet bestämt avstånd från skattesänkningar av den omfattning,
som förordats i berörda motioner, och gav därjämte uttryck för
den uppfattningen, att dödsbobeskattningen inte syntes tillhöra de områden,
som i första hand borde få åtnjuta skattelättnader, om möjlighet härtill
skulle uppkomma. Vidare ansåg utskottet att behovet av en översyn av arvsbeskattningen
var särskilt framträdande beträffande reglerna om beskattningen
av efterlevande make och om beskattningen av utfallande försäkringsbelopp.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 11:431.
Utskottet behandlar härefter motionerna I: 254 och II: 311, vari hemställts
om utredning och förslag till sådana ändringar av arvsskattebestämmelserna,
att fosterbarn, fosterbror eller fostersyster kommer att hänföras till
skatteklass II i stället för enligt nu gällande bestämmelser till skatteklass
IV. Till stöd för yrkandet anför motionärerna bl. a., att förhållandet mellan
fosterföräldrar och fosterbarn ofta är jämförbart med förhållandet mellan
föräldrar och bröstarvingar samt att adoptivbarn numera rättsligt tillerkänts
samma ställning som bröstarvingar.
De i motionerna anförda synpunkterna finner utskottet värda beaktande
men vill särskilt framhålla alt även andra lösningar än de, som motionärerna
förordat, är tänkbara.
Såsom framgår av den tidigare redogörelsen väcktes i anslutning till propositionen
om kvarlåtenskapsskattens avskaffande vid 1958 års B-riksdag
bl. a. eu motion med yrkande att fosterbarnens intressen skulle beaktas vid
eu blivande översyn av arvsskatteförordningen. I sitt betänkande nr B 10
fann bevillningsutskottet det uppenbart att vid eu sådan översyn även reg
-
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963
lerna om de skattskyldigas hänförande till skatteklasser skulle komma att
omprövas. Syftet med nu ifrågavarande motionsyrkande torde således redan
vara beaktat genom riksdagens tidigare hemställan om en översyn av
arvsskattebestämmelserna.
Under hänvisning härtill och till vad utskottet ovan anfört rörande lämplig
tidpunkt för tillsättandet av ifrågavarande utredning avstyrker utskottet bifall
till motionerna I: 254 och II: 311.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 254 av herr Eric Carlsson
och II: 311 av herr Wahrendorff in. fl. angående beskattningen
av testamentslott till fosterbarn m. fl. samt
2) motionen 11:431 av herr Darlin m. fl. om utredning
rörande arvsbeskattningens verkningar,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 november 1963
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, Stefanson*,
Oscar Carlsson, Wärnherg, Lundström, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson,
Sundin och Paul Jansson; samt
från andra kammaren: herrar Brandt, Allard, Kärrlander*, Magnusson
i Borås*, fru Nettelbrandt*, herr Darlin, fru Holmqvist, herrar Larsson i
Umeå, Carlsson i Västerås* och Nilsson i Tvärålund.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Magnusson i Borås och Darlin,
vilka under åberopande av innehållet i motionen II: 431 ansett, att utskottet
bort hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t måtte anhålla
om en allsidig utredning rörande arvsbeskattningen.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630780
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.