Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen. De skattskyldiga är enligt förordningen om arvsskatt och gåvoskatt fördelade på fyra skatteklasser, I—IV, av vilka klass I har den lindrigaste och klass IV den strängaste skatteskalan. Skatt enligt klass I utgår för arvseller testamentslott, som tillkommer efterlevande make, barn, adoptivbarn, styvbarn samt avkomling till barn, adoptivbarn eller styvbarn. För arvseller testamentslott, som tillkom

1963-11-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:50, Skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen. De skattskyldiga är enligt förordningen om arvsskatt och gåvoskatt fördelade på fyra skatteklasser, I—IV, av vilka klass I har den lindrigaste och klass IV den strängaste skatteskalan. Skatt enligt klass I utgår för arvseller testamentslott, som tillkommer efterlevande make, barn, adoptivbarn, styvbarn samt avkomling till barn, adoptivbarn eller styvbarn. För arvseller testamentslott, som tillkom

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963

1

Nr 50

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om utredning rörande arvsbeskattningen.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 254 av herr Eric Carlsson och II: 311 av

herr Wahrendorff m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om prövning och förslag rörande sådan ändring i arvsskatteförordningen

att testamentslott till fosterbarn, fosterbror eller fostersyster

i enlighet med i motionerna anförda riktlinjer kommer att beskattas

enligt arvsskattetariffens klass II i stället för nu gällande klass IV»; samt

2) motionen 11:431 av herr Darlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte framhålla angelägenheten av att arvsbeskattningen

göres till föremål för en allsidig utredning, med särskilt beaktande

av arvsbeskattningens negativa inverkan då det gäller att bibehålla det

för ekonomiskt framåtskridande så \" " a riskkapitalet i egenföretagen».

I enlighet med utskottets hemställ memorial nr 49 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat att uppskjuta behandlingen av de föreliggande motionerna

till innevarande års höstsession.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 11:311 och 11:431.

Gällande bestämmelser om arvsskatt återfinnes i förordningen den 6 juni

1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt med däri vidtagna ändringar.

Genom beslut vid 1958 års B-riksdag omlades dödsbobeskattningen fr. o. m.

år 1959 från det tidigare systemet med arvsskatt och kvarlåtenskapsskatt till

ett system med endast arvsskatt. Därvid höjdes arvsskatten med belopp, som

icke fullt motsvarade kvarlåtenskapsskatten. Reformen innebar även en omfördelning

av skattebelastningen för att i görligaste mån tillgodose efterlevande

makes och barns intressen. För flerbarnsfamiljerna medförde reformen

betydande skattelättnader. För det fall att make eller barn är ensam

arvinge kan däremot vissa om än relativt obetydliga skattehöjningar uppkomma.

Omfördelningen av skattebelastningen innebar vidare att arvsskatten

i skatteklasserna II—IV höjdes utöver vad som föranleddes av kvarlåtenskapsskattens

avskaffande för att inte statsverkets intäkter av dödsbobeskattningen

skulle minskas i nämnvärd mån.

1 Biliang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963

Vidare infördes vissa lättnader i fråga om betalandet av arvsskatten. Härjämte

utbyggdes skatteflyktsspärrarna vid arvs- och gåvobeskattningen för

att få motsvarighet till de garantier mot skatteflykt, som bestämmelserna

om kvarlåtenskapsskatt innehöll.

På bevillningsutskottets hemställan i betänkande nr B 10 anhöll riksdagen

samtidigt i skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna

rörande arvsbeskattningen.

De skattskyldiga är enligt förordningen om arvsskatt och gåvoskatt fördelade

på fyra skatteklasser, I—IV, av vilka klass I har den lindrigaste och

klass IV den strängaste skatteskalan. Skatt enligt klass I utgår för arvseller

testamentslott, som tillkommer efterlevande make, barn, adoptivbarn,

styvbarn samt avkomling till barn, adoptivbarn eller styvbarn. För arvseller

testamentslott, som tillkommer fader, moder, styvfader, styvmoder,

broder, syster, broders eller systers avkomling, adoptant, adoptanls avkomling

samt barns eller adoptivbarns efterlevande make ävensom trotjänare

erlägges skatt enligt klass II. För testamentslott till kyrka, landsting.

kommun eller annan menighet, stiftelse med huvudsakligt syfte att

främja religiösa, politiska, kulturella m. fl. allmännyttiga ändamål och registrerad

understödsförening m. fl. utgår skatt enligt klass III. Testamentslott

till stiftelse eller sammanslutning med syfte att främja rikets försvar,

ungdoms vård och fostran, vård av behövande ålderstigna, sjuka och lytta

samt vetenskaplig undervisning eller forskning är i allmänhet undantagen

från arvsskatt. Annan skattskyldig än som ovan nämnts hänföres till klass

IV.

I den vid 1958 års B-riksdag i anledning av propositionen nr B 3 med förslag

om avskaffande av kvarlåtenskapsskatten väckta motionen II: B 12

hemställdes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att

fosterbarnens intressen skulle beaktas vid en översyn av arvs- och gåvobeskattningen.

I sitt betänkande nr B 10 hemställde bevillningsutskottet, som ovan

nämnts, om en allsidig översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen.

Utskottet förutsatte därvid att även den i motionen II: B 12 berörda frågan

skulle komma att uppmärksammas.

I motionen II: 140 vid 1960 års riksdag hemställdes om utredning och förslag

angående arvsbeskattningen i syfte att åstadkomma en väsentlig lindring

i skattebördan. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 46 anförde bevillningsutskottet

bl. a., att i motionen inte framförts några väsentligen andra

synpunkter på frågan om dödsbobeskattningens höjd än de riksdagen

hade att beakta vid omläggningen av beskattningssystemet. Riksdagen borde

enligt utskottets mening inte frångå sin år 1958 intagna ståndpunkt i frågan.

Utskottet ansåg sig därför inte kunna tillstyrka det i motionen framställda

utredningsyrkandet.

Vid 1961 års riksdag hemställdes i de likalydande motionerna 1:42 och

11:52 om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning rörande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963 3

arvs- och gåvobeskattningen. Utredningsyrkandet syftade till att utröna

verkningarna av den år 1958 genomförda omläggningen av beskattningen

och till en teknisk översyn av beskattningsreglerna.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 32 avstyrkte bevillningsutskottet

bifall till motionerna samt anförde bl. a. följande.

Den av riksdagen tidigare begärda allsidiga översynen av bestämmelserna

rörande arvsbeskattningen har ännu inte kommit till stånd. Vid bedömandet

av frågan om lämplig tidpunkt för tillsättandet av en sådan utredning bör

emellertid uppmärksammas att de frågor, som ingår i familjerättskommitténs

utredningsuppdrag, är av grundläggande betydelse för utformningen av

arvs- och gåvobeskattningen. I vissa avseenden kan redan en ändring av nu

gällande familj er ättsliga regler antagas medföra att otillfredsställande konsekvenser

i beskattningshänseende försvinner. Det torde heller inte vara

uteslutet, att de ståndpunktstaganden, som fideikommissutredningens förslag

kan leda till, i vissa delar kan komma att påverka beskattningen. Det

bör vidare erinras om att behovet av en översyn av arvs- och gåvobeskattningen

av 1958 års B-riksdag ansetts vara särskilt framträdande beträffande

reglerna om beskattningen av efterlevande make och om beskattningen av

utfallande försäkringsbelopp.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges

följande.

I de likalydande motionerna I: 25i och II: 311 framhålles att testamentslott

till fosterbarn beskattas enligt den högsta skatteklassen. Riktigheten i

en så hård beskattning av sådana testamentslotter måste enligt motionärernas

mening ifrågasättas. Förhållandet mellan fosterföräldrar och fosterbarn

är ofta jämförbart med förhållandet mellan föräldrar och bröstarvingar eller

adoptivbarn. Adoptivbarn har numera samma ställning i förhållande till

adoptivföräldrarna som bröstarvingar i förhållande till sina föräldrar. Det

framstår därför som omotiverat att bibehålla den nu gällande stora skillnaden

mellan fosterbarn och adoptivbarn vid arvsbeskattningen.

Då ett testamente till fosterbarns förmån får anses vara ett uttryck för

att ett sådant förhållande rått mellan den avlidne och fosterbarnet som är

jämförbart med förhållandet mellan adoptivföräldrar och adoptivbarn resp.

föräldrar och bröstarvingar är den nuvarande skatterättsliga utformningen

otillfredsställande. Motionärerna framhåller att skatten för en arvs- eller testamentslott

om 10 000 kronor, som tillfaller barn eller adoptivbarn, utgör

210 kronor. För arvslott om 20 000 kronor utgör arvsskatten 590 kronor.

Motsvarande skattebelopp för testamentslott, som tillfaller fosterbarn, är

2 500 resp. 6 500 kronor. Härtill kommer att arvs- eller testamentslott till

bröstarvinge eller adoptivbarn är helt fri från arvsskatt intill ett belopp som

motsvaras av 2 000 kronor för varje år, som vid arvlåtarens frånfälle återstår

till barnet uppnått 21 års ålder.

Enligt motionärernas mening bör därför föreskrivas att testamentslott till

fosterbarn, vars vårdnad helt eller huvudsakligen handhafts av fosterföräldrarna

under barnets halva levnadstid eller lägst tre år, skall beskattas enligt

skatteldass II. Härigenom skulle arvsskatten på en testamentslott om 10 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963

resp. 20 000 kronor till fosterbarn komma att utgöra 690 resp. 2 040 kronor.

1 likhet med vad som gäller för bröstarvinge och adoptivbarn bör därjämte

ett belopp intill vad som motsvaras av 2 000 kronor för varje år, som vid

arvlåtarens frånfälle återstår till arvtagaren uppnått 21 års ålder, vara helt

iritt från arvsskatt. De förhållanden och relationer mellan fosterföräldrar

och fosterbarn, som motiverar en ändring i arvsbeskattning av testamentslott

till fosterbarn, gäller ofta också fostersyskon emellan. I konsekvens härmed

bör testamentslott till fosterbroder eller fostersyster i skatteavseende

behandlas på samma sätt som testamentslott till fosterbarn. Motionärerna

förordar således att testamentslott till såväl fosterbarn som fostersyskon

beskattas enligt arvsskattetariffens klass II.

Som motivering för yrkandet i motionen It: 431 anföres följande. Önskemål

om en översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen framfördes

redan i samband med riksdagsbeslutet om nu gällande arvsbeskattningsregler.

Ett omfattande lagstiftningsarbete på civilrättens område har sedan

dess iörsiggått. Motionärerna anser tiden nu inne för en verklig översyn av

arvsbeskattningen. Bland de synpunkter som bör beaktas vid en sådan översyn

betonas särskilt arvsbeskattningens inverkan på kapitalbildningen, framför

allt bildandet och vidmakthållandet av riskvilligt kapital i de många

egenföretagen i vårt land. De höga arvsskatter som för närvarande uttages

undergräver enligt motionärernas mening egenföretagens förmåga att vidmakthålla

ett riskbärande kapital, till förfång för det ekonomiska framåtskridandet

och sysselsättningen. Konsolideringssträvandena undergrävs, expansionsmöjhgheterna

försvinner och konkurrenskraften försvagas. Det är

därför nödvändigt att nå fram till en mer ändamålsenlig utformning av arvsbeskattningen.

Utskottet

Frågan om arvsbeskattningens höjd samt avvägningen av skatteuttaget

mellan olika kategorier skattskyldiga prövades senast av 1958 års B-riksdag

i samband med avskaffandet av kvarlåtenskapsskatten. Den då genomiöida

reformen innebar att arvsskatten höjdes med sådant belopp, att något

egentligt skattebortfall inte skulle uppkomma genom kvarlåtenskapsskattens

upphävande. I syfte att tillgodose efterlevande makes och barns intressen

höjdes därvid bottenbeloppen. Lagstiftningen innebar även en omfördelning

av skattebelastningen till förmån för flerbarnsfamiljerna. På hemställan

av bevillningsutskottet i betänkande nr B 10 anhöll riksdagen samtidigt

i skrivelse till Kungl. Maj :t om en allsidig översyn av bestämmelserna

rörande arvsbeskattningen.

Utskottet behandlar till en början yrkandet i motionen 11:431 om eu allsidig

utredning rörande arvsbeskattningen med särskilt beaktande av beskattningens

inverkan på kapitalbildningen. Som motivering för yrkandet

har bl. a. anförts att den höga arvsskatten försvårar bildandet och vidmakt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963

5

hållandet av riskvilligt kapital i egenföretagen till förfång för det ekonomiska

framåtskridandet och sysselsättningen.

Den av riksdagen tidigare begärda allsidiga översynen av bestämmelserna

rörande arvsbeskattningen har i avvaktan på resultatet av den inom familj

erättskonunittén pågående översynen av äktenskapslagstiftningen ännu

inte kommit till stånd. Vissa av de spörsmål, som nämnda kommitté har att

behandla, avser nämligen förhållandena vid endera makens död och de har

därför sådan anknytning till arvslagstiftningen, att de kan föranleda väsentliga

ändringar i bestämmelserna rörande arvsbeskattningen. Utskottet finner

det med hänsyn härtill inte lämpligt att förorda tillsättandet av en utredning

rörande arvsbeskattningen, innan ställning tagits till familj erättskommitténs

förslag. Enligt vad utskottet under hand erfarit beräknas kommittén

avlämna ett betänkande rörande ändringar i äktenskapslagstiftningen

och därmed sammanhängande frågor under våren 1964.

Motionärerna synes åsyfta — förutom en allsidig översyn av bestämmelserna

rörande arvsbeskattningen — en sänkning av beskattningsnivån. I

anledning härav får utskottet erinra om att vid riksdagsbehandlingen år

1958 av propositionen med förslag om avskaffande av kvarlåtenskapsskatten

framställdes motionsyrkanden om väsentligt lägre arvsskatt i de olika

skatteklasserna än som föreslagits i propositionen. I sitt betänkande nr B 10

tog bevillningsutskottet bestämt avstånd från skattesänkningar av den omfattning,

som förordats i berörda motioner, och gav därjämte uttryck för

den uppfattningen, att dödsbobeskattningen inte syntes tillhöra de områden,

som i första hand borde få åtnjuta skattelättnader, om möjlighet härtill

skulle uppkomma. Vidare ansåg utskottet att behovet av en översyn av arvsbeskattningen

var särskilt framträdande beträffande reglerna om beskattningen

av efterlevande make och om beskattningen av utfallande försäkringsbelopp.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 11:431.

Utskottet behandlar härefter motionerna I: 254 och II: 311, vari hemställts

om utredning och förslag till sådana ändringar av arvsskattebestämmelserna,

att fosterbarn, fosterbror eller fostersyster kommer att hänföras till

skatteklass II i stället för enligt nu gällande bestämmelser till skatteklass

IV. Till stöd för yrkandet anför motionärerna bl. a., att förhållandet mellan

fosterföräldrar och fosterbarn ofta är jämförbart med förhållandet mellan

föräldrar och bröstarvingar samt att adoptivbarn numera rättsligt tillerkänts

samma ställning som bröstarvingar.

De i motionerna anförda synpunkterna finner utskottet värda beaktande

men vill särskilt framhålla alt även andra lösningar än de, som motionärerna

förordat, är tänkbara.

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen väcktes i anslutning till propositionen

om kvarlåtenskapsskattens avskaffande vid 1958 års B-riksdag

bl. a. eu motion med yrkande att fosterbarnens intressen skulle beaktas vid

eu blivande översyn av arvsskatteförordningen. I sitt betänkande nr B 10

fann bevillningsutskottet det uppenbart att vid eu sådan översyn även reg
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1963

lerna om de skattskyldigas hänförande till skatteklasser skulle komma att

omprövas. Syftet med nu ifrågavarande motionsyrkande torde således redan

vara beaktat genom riksdagens tidigare hemställan om en översyn av

arvsskattebestämmelserna.

Under hänvisning härtill och till vad utskottet ovan anfört rörande lämplig

tidpunkt för tillsättandet av ifrågavarande utredning avstyrker utskottet bifall

till motionerna I: 254 och II: 311.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 254 av herr Eric Carlsson

och II: 311 av herr Wahrendorff in. fl. angående beskattningen

av testamentslott till fosterbarn m. fl. samt

2) motionen 11:431 av herr Darlin m. fl. om utredning

rörande arvsbeskattningens verkningar,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 november 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, Stefanson*,

Oscar Carlsson, Wärnherg, Lundström, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson,

Sundin och Paul Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard, Kärrlander*, Magnusson

i Borås*, fru Nettelbrandt*, herr Darlin, fru Holmqvist, herrar Larsson i

Umeå, Carlsson i Västerås* och Nilsson i Tvärålund.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Magnusson i Borås och Darlin,

vilka under åberopande av innehållet i motionen II: 431 ansett, att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t måtte anhålla

om en allsidig utredning rörande arvsbeskattningen.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630780

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.