Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående översyn av lagen om tillsyn över stiftelser, m. m.

1963-11-05 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:51, Betänkande i anledning av väckta motioner angående översyn av lagen om tillsyn över stiftelser, m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

J

Nr 51

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående översyn av lagen om tillsyn över stiftelser,

m. m.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 271 av herrar Ragnar Persson och Lennart Gei jer samt

II: 313 av herr Hagnell m. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om

1) utredning i avsikt att närmare klarlägga omfattningen av i motionerna

omnämnda överföringar till stiftelser samt stiftelsernas antal och förmögenhetsställning,

ävensom

2) översyn av lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 49 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat att uppskjuta behandlingen av de föreliggande motionerna

till innevarande års höstsession.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 313.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från justitiekanslersämbetet,

Svea hovrätt, Göta hovrätt, överståthållarämbetet ävensom länsstyrelserna

i Malmöhus län samt Göteborgs och Bohus län.

Gällande bestämmelser

Jämlikt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

är från skattskyldighet enligt förordningen befriad bl. a. stiftelse

eller sammanslutning, som har till huvudsakligt ändamål att främja barns

eller ungdoms vård och fostran eller utbildning eller att främja vård av

behövande ålderstigna, sjuka eller lytta. Frihet från skatt föreligger dock

ej där ändamålet är att tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter. Ej

heller åtnjuter utländsk stiftelse eller sammanslutning sådan skattefrihet.

Skattefriheten enligt 3 § avser såväl arvsskatt som gåvoskatt. Särskilda

bestämmelser om skattefrihet för vissa juridiska personer vid gåva återfinnes

i 38 § arvs- och gåvoskatteförordningen. Enligt detta författningsrum är

från gåvoskatt befriad, utom de i 3 § angivna juridiska personerna, bl. a.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 51

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr Öl år 1963

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska,

konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella

eller eljest allmännyttiga ändamål. Skattefrihet enligt 38 § tillkommer endast

svensk juridisk person.

Arvsskatten bestämmes emellertid enligt klass III i 28 § av förordningen,

vilken omfattar samtliga de enligt 38 § från gåvoskatt befriade juridiska

personerna, och är sålunda lägre än för testamentariska förordnanden i allmänhet.

53 § 1 mom. kommunalskattelagen innehåller bestämmelser om bl. a.

begränsning av skattskyldigheten för vissa rättssubjekt. Vid e) nämnda

moment föreskrives sålunda bl. a. att stiftelser och föreningar med huvudsakligt

ändamål att stärka rikets försvar eller främja vård och uppfostran

av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning

eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig

forskning under vissa betingelser är skattskyldiga endast för inkomst av

tastighet och av rörelse. Byggnader, som är avsedda för dessa stiftelsers och

töreningars verksamhet, är jämlikt 5 § 1 mom. e) kommunalskattelagen

undantagna från skatteplikt.

Nämnda stiftelser och föreningar är enligt 7 § f) förordningen om statlig

inkomstskatt frikallade från skattskyldighet utom för sådan inkomst

som härflutit av rörelse.

Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger dessa rättssubjekt

jämlikt 6 § 1 mom. b) förordningen om statlig förmögenhetsskatt i regel

endast om och i den mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst.

Enligt 1 § lagen den 24 maj 1929 (nr 116) om tillsyn över stiftelser skall

stiftelse anmälas till länsstyrelsen i det län, där stiftelsens förvaltning huvudsakligen

skall utövas. Anmäld stiftelse skall enligt 8 § i princip stå under

länsstyrelsens tillsyn, om länsstyrelsen finner stiftelsen främja ett allmännyttigt

ändamål.

Från anmälningsplikt och därmed även från tillsyn är likväl vissa i 2 §

törsta stycket uppräknade kategorier undantagna. De i detta sammanhang

viktiga undantagen avser dels stiftelse, vars förmögenhet inte överstiger

10 000 kronor och dels stiftelse, som genom stiftarens föreskrift är undantagen

från tillsyn enligt 1929 års lag.

Även om stiftelse anmälts kan den bli undantagen från tillsyn. Sålunda

äger länsstyrelsen jämlikt 8 § från tillsyn undanta stiftelse, som redan är

underkastad nöjaktig tillsyn eller för vilken tillsyn enligt 1929 års lag eljest

på grund av särskilda omständigheter inte finnes vara behövlig. Vidare stadgas

i 8 § att länsstyrelsen må från tillsyn undanta stiftelse, vars förmögenhet

nedgått under 10 000 kronor.

Anmälningsplikt skall enligt 3 § första stycket fullgöras av stiftelsens styrelse

inom sex månader efter det styrelsen mottagit sitt uppdrag eller, där

uppdraget mottagits under stiftarens livstid, inom sex månader efter hans

död. Försummelse bestraffas jämlikt 19 § med böter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

Begäres länsstyrelsens fastställelse av stadgar för stiftelse, har länsstyrelsen

enligt 5 § att meddela sådan fastställelse, om stiftelsen främjar ett allmännyttigt

ändamål.

Motionerna

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Under senare år har märkts en tendens hos vissa kategorier större skattebetalare

att undvika arvsskatten men ändock bibehålla inflytandet över förmögenheten

genom att överföra densamma till en stiftelse. Avkastningen

från stiftelsen utfäster man sig att lämna till vissa välgörande och liknande

ändamål. Därigenom göres avsättningen av förmögenheten skattefri. I styrelsen

för stiftelsen kan donator insätta t. ex. egna familjemedlemmar, vilka

genom styrelseuppdraget får ett viktigt inflytande över den förmögenhet,

vilken de annars skulle varit arvingar till. I vissa fall kan stiftelsen ges

sådan utformning, att stiftelsens styrelsemedlemmar därtill genom sitt inflytande

över de företag, i vilka förmögenheten placerats — i form av t. ex.

aktier ■— övar inflytande över hur stor avkastning förmögenheten skall komma

att lämna till stiftelsen.

Det i och för sig välgörande ändamålet, för vilket avkastningen avses, blir

ett biintresse för donator och arvsberättigade familjemedlemmar. Huvudintresset

blir att undvika den annars kraftigt förmögenhetsreducerande arvsbeskattningen.

Donationen görs då i sådana former, att inflytandet över förmögenheten

och de företag, som ingår i densamma, ligger oreducerat i vederbörande

familjs händer. Sålunda donerade förmögenheter redovisar icke

sina tillgångar offentligt på liknande sätt som t. ex. ett aktiebolag är skyldigt

att göra.

Metoden att på detta sätt undvika de faktiska konsekvenserna i förmögenhetsreducerande

riktning, vilka statsmakterna velat uppnå med arvsbeskattningen,

leder till en situation, i vilken framför allt större förmögenheter,

placerade i form av aktier i en grupp egna företag, ställes i ett avsevärt

gynnsammare läge än andra i regel mindre förmögenheter, vilka av

praktiska skäl är förhindrade att utnyttja stiftelseformen. Motionärerna finner

det inte tillfredsställande, att statsmakternas intentioner på arvsskattelagstiftningens

område genom detta tillvägagångssätt i allt större utsträckning

motarbetas.

Remissyttrandena

Justitiekanslersämbetet anför i sitt remissyttrande:

Den av motionärerna väckta frågan sammanhänger uppenbarligen mycket

nära med skattelagstiftningens utformning. Frågorna om beskattningssystemet

i allmänhet och om utformningen av företagsbeskattningen ä^o

för närvarande föremål för utredning genom särskilda sakkunniga, allmänna

skatteberedningen. Vad angår arvsbeskattningen må erinras om att riksdagen

i skrivelse den 7 november 1958 till Kungl. Maj:t anhållit om eu allsidig

lj- Dihang till riksdagens protokoll 1963. 7 samt. Nr 51

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

översyn av bestämmelserna rörande denna beskattning. Någon sådan översyn

har dock ännu inte kommit till stånd; anledningen härtill är bland annat

att man velat avvakta resultatet av familjerättskommitténs arbete. Med

hänsyn till vad nu sagts synes tillräckliga skäl icke föreligga att till särskild

utredning överlämna de skatterättsliga problem, som sammanhänga med de

i motionerna aktualiserade frågorna. Någon sådan utredning har för övrigt

icke heller begärts av motionärerna.

Frågan om en särskild utredning i syfte att klarlägga omfattningen av nu

ifrågavarande förmögenhetsöverföringar till stiftelser torde böra ses mot

bakgrunden av motionärernas uttalande att donationerna görs i sådana former,

att inflytandet över förmögenheten och de företag som ingå i denna

ligger oreducerat i vederbörande familjs händer. Man nalkas här spörsmål

som för närvarande behandlas inom den s. k. koncentrationsutredningen

(riksdagsberättelsen 1963 I Fi: 31). Enligt direktiven för denna utredning

omfattar dess uppdrag bl. a. en kartläggning av fördelningen av de juridiska

äganderättsförhållandena, förmögenhetskoncentrationen o. s. v. Utredningen

skall också söka fastställa utvecklingstendenserna i dessa avseenden. I samband

därmed skall utredningen även uppmärksamma i vad mån gällande

aktiebolags- och skattelagar kan tänkas påverka dessa tendenser.

Enligt justitiekanslersämbetets mening är en utredning av det slag som

motionärerna åsyftar icke opåkallad. Med hänsyn till det samband som en

sådan utredning skulle ha med de frågor, som för närvarande är under behandling

inom koncentrationsutredningen, anser emellertid ämbetet det naturligt

att — om en utredning anses böra komma till stånd — denna anförtros

åt koncentrationsutredningen. Frågan om en översyn av lagen om

tillsyn över stiftelser, utförd med utgångspunkt från de i motionerna påtalade

förhållandena, synes böra anstå i avvaktan på resultatet av en sådan

utredning.

Svea hovrätt har inte något att erinra mot en översyn av lagen om tillsyn

över stiftelser samt mot den av motionärerna begärda utredningen i övrigt.

Göta hovrätt anför följande.

I klart syfte att stödja vissa bestämda välgörande ändamål, främst vård

av barn, gamla och sjuka, medger arvsskatteförordningen frihet från arvsskatt

vid avsättning till stiftelser under förutsättning att avkastningen av

stiftelsens kapital skall användas till dessa ändamål. Hovrätten har från sin

prövning av arvsskatteärenden erfarenheten att sådana stiftelser i avsevärd

utsträckning bildas på grund av testamenten och finner i enlighet med lagstiftarens

intentioner detta behjärtansvärt. Om den följande förvaltningen

av sådana stiftelser har hovrätten ingen erfarenhet, men förutsättningen

att avkastningen fråntages arvängarna gäller givetvis i fortsättningen och

kan icke rubbas. I motionerna har icke närmare utvecklats och av desamma

framgår enligt hovrättens mening icke klart, på vad sätt stiftelsens styrelse

eljest skulle kunna vidtaga åtgärder som strider mot lagstiftningens syfte

och kan anses innebära missbruk av bestämmelserna om skattefrihet. Om

detta göres gällande torde annan utredning få förebringas. Huruvida sådana

förhållanden föreligger, att åtgärder påkallas inom ramen för den allmänna

skattelagstiftningen eller bestämmelserna om tillsyn å stiftelser kan hovrätten

icke bedöma.

Överståthållarämbetet anför i sitt remissyttrande.

Under senast förflutna femårsperiod har hos överståthållarämbetet inregistrerats

följande antal stiftelser med allmännyttigt ändamål, nämligen år

1958 105, år 1959 68, år 1960 58, år 1961 225 samt år 1962 197. En genom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963 5

gång av stiftelseurkunderna i här åsyftade fall bär visat, att sådana förhållanden,

som angivas i motionerna, torde föreligga allenast beträffande två

av de ifrågavarande stiftelserna. Det må härtill anmärkas, att anmälningsplikt

enligt lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser endast föreligger

i begränsad omfattning.

överståthållarämbetet vill i sammanhanget jämväl erinra om den uppgiftsskyldighet

för stiftelse, som föreligger enligt 33 § taxeringsförordningen,

samt påpeka, att, därest en stiftelses medel av en eller annan orsak under en

viss tid icke kommer till användning för det med stiftelsen avsedda ändamålet,

frågan om stiftelsens skattefrihet kan upptagas till prövning vid den årliga

taxeringen.

Med hänsyn till ämnets natur anser sig överståthållarämbetet ej böra göra

något ytterligare uttalande i anledning av motionen.

I sitt remissyttrande anför Länsstyrelsen i Malmöhus län hl. a. följande.

I 1 § lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser stadgas att varje

självständig stiftelse skall anmälas hos länsstyrelsen. Vissa undantag från

anmälningsplikten görs i 2 §, t. ex. i frågan om stiftelser, som genom stiftarens

föreskrift är undantagna från tillsyn. Det är sålunda lätt att undvika

insyn av myndigheter beträffande stiftelser och det är väl detta förhållande,

som bidragit till det i motionerna påtalade missförhållandet.

Det är naturligtvis i och för sig inget märkligt, att stiftaren önskar att

han själv och hans avkomlingar skall ha ett visst inflytande över förvaltningen

av de donerade medlen. Men det torde icke vara dessa fall, som åsyftas

i motionerna utan missbruken, där det välgörande ändamålet blivit ett

biintresse.

Vid en genomgång av akterna för de stiftelser, som står under länsstyrelsens

tillsyn, har länsstyrelsen icke kunna finna något fall av missbruk. I en

del fall förekommer det, att stiftaren eller hans avkomlingar är ledamöter i

styrelsen för stiftelserna, men ingen av stiftelserna synes kunna hänföras

till den kategori, som motionärerna avser. Då det som ovan nämnts är lätt

att undvika myndigheternas tillsyn, är det ej heller förvånande, att man

bland de stiftelser, som står under länsstyrelsens tillsyn, icke finner något

missbruk. Den som bildar en stiftelse av andra skäl än ideella, kan ju föreskriva

att den icke skall stå under länsstyrelsens tillsyn.

Den berörda frågan synes vara mycket svårlöst och man torde därför böra

gå fram med stor försiktighet, när det gäller att lösa den. Den översyn av

tillsynslagen, som motionärerna föreslagit, tillstyrkes därför. Då frågan synes

ha en viss anknytning till spörsmålet om de anställdas representation

i pensionsstiftelses styrelse, vilket spörsmål pensionsstiftelseutredningen ämnar

ta upp till behandling under sitt fortsatta arbete, ifrågasätter länsstyrelsen

om inte utredningen även kunde ta upp det i motionerna berörda fallet.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför hl. a.:

Donationer till allmännyttiga ändamål har sedan gammalt förekommit,

i detta län liksom i andra. Särskilt är Göteborg känt som donationernas stad.

Den ström av stora donationer, som förekom i Göteborg under 1800-talets

senare skede och årtiondena efter sekelskiftet, är i vår tid ej lika strid. Till

en del torde denna förändring få ses mot bakgrunden av dagens hårda skattetryck.

Man är av hänsyn till beskattningen mindre benägen än tidigare att

avstå någon del av sina inkomster eller sin förmögenhet till förmån för allmännyttiga

ändamål. Samhället har därför i vår lid fått träda till för att ge

anslag till ändamål, som tidigare kunnat tillgodoses genom donationerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

Även den omständigheten att vissa av donationerna är underkastade inkomst-

och förmögenhetsbeskattning kan ha bidragit till denna tendens.

Emellertid kan exempel också visas på att donator ej varit främmande för

beskattningssynpunkter, då han grundat stiftelse. Man kan sålunda utgå

från att donationer, som åtnjuter frihet från inkomst- och förmögenhetsskatt,

just till följd av denna förmån blivit grundade till ett större antal

och med större ingångskapital än som skulle varit fallet om skattefrihet ej

förelegat.

I motionerna beröres nu det förhållandet att större skattebetalare har

möjlighet att genom testamente eller gåva skattefritt överföra sin förmögenhet

till en stiftelse, i vilken skattebetalaren eller familjemedlem i någon form

behåller ett avgörande inflytande. Stiftelseförmögenhet kan bestå i aktier

i ett vinstgivande företag men stiftaren eller hans familj kan — genom att

icke dela ut vinsterna — praktiskt taget behålla förmögenheten oreducerad

hos donatorn eller hans familj. Motionärerna föreslår en kartläggning av i

vilken omfattning sådana överföringar skett och eu översyn av lagen om

tillsyn över stiftelser.

Stiftelsebildningar av den typ, som motionerna berör, torde icke vara särskilt

vanliga. Möjligt är emellertid att deras antal och ekonomiska betydelse

kan komma att stiga. Länsstyrelsen anser därför att statsmakterna kan ha

anledning att taga ställning till om åtgärder bör vidtagas för att komma till

rätta med sådana icke helt önskvärda beskattningsresultat som här skymtar.

Två vägar torde bär stå öppna. — Den ena är den av motionärerna antydda,

nämligen att genom ändring av reglerna om tillsyn över stiftelser säkerställa

eu tillfredsställande statlig insyn över stiftelseförvaltningen. En annan väg

som också står till buds är att genom lämpliga beskattningsregler söka motverka

eu icke önskvärd beskattningseffekt.

Länsstyrelsen är tveksam om den av motionärerna angivna vägen, nämligen

att verkställa en ändring av tillsynslagen, är den mest ändamålsenliga. Man

måste då bryta mot den grundsats, på vilken denna lag vilar, nämligen att

det skall ligga i stiftarens hand att fritt avgöra om tillsyn över en stiftelse

skall eller icke skall vara anordnad. Enklare synes då vara att söka ordna

en lämplig skattläggning i de fall, då stiftelseinstitutet utnyttjas på ett icke

avsett sätt. Om en stiftelse pro forma har ett allmännyttigt syfte men faktiskt

verkar som en familjestiftelse får det anses fullt i sin ordning att stiftelsen

beskattas som familjestiftelse. En följd av att stiftelsen behandlas

som en familjestiftelse bör även bli, att gåva och ev. även testamente till

stiftelsen skattlägges och att aktiebolag, där stiftelsen är intressent eller huvudintressent,

kan behandlas som s. k. svart bolag. Tveksamt synes dock vara

i vilken utsträckning skattläggning efter dessa principer kan genomföras utan

lagändringar. En väg som torde böra prövas synes vara att genom lagstiftning

göra skattefriheten för stiftelse beroende av att stiftelsen blivit underkastad

tillsyn enligt lagen om tillsyn över stiftelser eller att det eljest i lämplig form

prövas att en ur samhällssynpunkt nöjaktig tillsyn över stiftelsen är anordnad.

Hur man skall förfara med andra allmännyttiga skattesubjekt än

stittelser måste övervägas i sammanhanget. Även med denna lösning kan

dock vissa gränsdragningsproblem uppstå. Stiftelse, som är underkastad viss

offntlig tillsyn, kanske egentligen verkar som familjestiftelse. Stiftelsen

bär då behandlas som familjestiftelse trots att den står under tillsyn. Bolag,

där stiftelsen är huvudintressent, skall kanske bedömas som ett s. k. svart

bolag. Beskattningskonsekvenser av denna art kan medföra, att stiftelsen

för att slippa beskattningen —- ändrar sin politik i fråga om utdelning

från bolag, där stiftelsen har ett dominerande inflytande. Att påverka stiftet
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr Öl år 1963

7

sens handlande beskattningsvägen är i regel en lämpligare metod än att tillsynsvägen

söka förmå stiftelsens ledning till ändrade dispositioner.

En särskild svårighet, som bör uppmärksammas, ligger däri att man vid

arvs- och gåvobeskattningen enligt nuvarande regler ofta måste bedöma stiftelsens

karaktär uteslutande med hänsyn till stadgarnas formella innehåll

utan att kunna taga hänsyn till det sätt, på vilket stiftelsen faktiskt verkar.

Detta gäller framför allt nya stiftelser, som vid gåvo- eller testamentstillfället

ännu icke hunnit träda i verksamhet.

Länsstyrelsen förordar, att hithörande frågor göres till föremål för närmare

utredning.

Länsstyrelsen vill i detta sammanhang icke underlåta framhålla, att länsstyrelsens

personalresurser är alltför begränsade för att den granskningsverksamhet,

som ankommer på länsstyrelse enligt lagen om tillsyn över

stiftelser, skall kunna bedrivas på ett ur effektivitetssynpunkt tillfredsställande

sätt. Svårigheterna har på sistone ökat därigenom att ett stort antal

pensionsstiftelser kommit in under tillsyn. För länsstyrelsen är det därför

nödvändigt att en förstärkning av den personal, som sysslar med stiftelsegranskning,

snarast kan erhållas. Länsstyrelsen har för avsikt att i petitaskrivelse

för budgetåret 1964/65 taga upp denna viktiga fråga.

Utskottet

I de förevarande motionerna framhålles att det under senare år märkts

en tendens hos vissa kategorier skattebetalare att undvika arvsskatten genom

att överföra förmögenheten till en stiftelse för välgörande eller liknande

ändamål. Testator kan därvid i styrelsen för stiftelsen insätta egna familjemedlemmar.

Stiftelsen kan vidare givas sådan utformning, att inflytandet

över förmögenheten — företrädesvis aktier i familjebolag — kvarligger i vederbörande

familjs händer. Motionärerna hemställer dels om en utredning

i syfte att närmare klarlägga omfattningen av dylika förmögenhetsöverföringar

och dels om en översyn av 1929 års lag om tillsyn över stiftelser.

Gällande bestämmelser om befrielse från skattskyldighet för arv och gåva

såvitt angår vissa stiftelser har ansetts motiverade av önskvärdheten att uppmuntra

testamentariska förordnanden och donationer till olika allmännyttiga

ändamål. Uppenbarligen har lagstiftaren vid bestämmelsernas tillkomst

inte avsett att genom skattefriheten tillgodose enskilda ekonomiska intressen

i vidare mån än som följer av huvudändamålet med stiftelsebildningen.

I och för sig kan det vara ett allmänt intresse att koncerner och andra

större företagsenheter av familjebolagskaraktär inom näringslivet inte splittras.

Genom möjligheten att avhända sig inflytandet över hela eller delar av

familjeförmögenheten samt överlåta densamma till eu stiftelse med allmännyttigt

ändamål utan reducerande beskatlningskonsekvenser har förutsättning

skapats för ett sammanhållande av dylika företag. Om däremot, såsom

framhålles i motionerna, det allmännyttiga ändamålet blir etl biintresse och

stiftelsebildningens huvudsakliga syfte är att bereda testator (donator) och

hans arvingar skatteförmåner och bibehållet inflytande över den oreducera
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

de familjeförmögenheten, finns enligt utskottets mening anledning att från

det allmännas sida ingripa mot dylika åtgärder.

Flertalet av de över motionerna hörda remissmyndigheterna har vitsordat

angelägenheten av en utredning rörande de av motionärerna påtalade förhållandena.

Emellertid har, såsom justitiekansler sämbetet framhållit, koncentrationsutredningen

enligt givna direktiv bl. a. att kartlägga fördelningen

av de juridiska ägandeförhållandena och förmögenhetskoncentrationen inom

näringslivet samt att söka fastställa utvecklingstendenserna i dessa avseenden.

I samband därmed skall utredningen även uppmärksamma i vad mån

gällande aktiebolags- och skattelagar kan tänkas påverka dessa tendenser.

Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningen även att beakta stiftelsebildningar

av den typ, som avses i motionerna. Då berörda spörsmål således

redan är föremål för överväganden, anser sig utskottet inte ha anledning

att tillstyrka motionärernas utredningsyrkande. Om resultatet av utredningens

arbete bekräftar riktigheten av de i motionerna påtalade tendenserna

till stiftelsebildningar i skatteundandragande syfte, förutsätter utskottet,

att Kungl. Maj :t snarast vidtager erforderliga åtgärder för att komma

till rätta med dylika missförhållanden.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:271 och II:

313.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 271 av herrar Ragnar

Persson och Lennart Geijer samt 11:313 av herr Hagnell

m. fl. om en översyn av lagen om tillsyn över stiftelser,

m. m., icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 november 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Oscar

Carlsson, Wärnberg, Lundström, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Sundin,

Paul Jansson och Erik Filip Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Kärrlander, Vigelsbo, Magnusson

i Borås, fru Nettelbrandt, fru Holmqvist, herrar Larsson i Umeå, Carlsson

i Västerås, Björkman och Hammarsten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

9

Reservationer

I) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Magnusson i Borås och

Björkman, vilka ansett att utskottets yrkande bort ha följande lydelse:

»I de förevarande motionerna uttalas, att det under senare år märkts en

tendens hos vissa kategorier skattebetalare att undvika arvsskatten genom

att överföra förmögenheten till en stiftelse för välgörande eller liknande

ändamål. Testator kunde därvid i styrelsen för stiftelsen insätta egna familjemedlemmar

och stiftelsen givas sådan utformning, att inflytande över förmögenheten

—- företrädesvis aktier i familjebolag — samt över hur stor

avkastning förmögenheten skulle lämna kom att ligga i vederbörande familjs

händer. Motionärerna hävdar, att det välgörande ändamålet blir ett

biintresse, och hemställer dels om en utredning i syfte att närmare klarlägga

omfattningen av dylika förmögenhetsöverföringar och dels om en översyn

av 1929 års lag om tillsyn över stiftelser.

Gällande bestämmelser om befrielse från skattskyldighet för arv och gåva

såvitt angår vissa stiftelser har ansetts motiverade av önskvärdheten att

uppmuntra testamentariska förordnanden och donationer till olika allmännyttiga

ändamål. Uppenbart är att den stimulans som ligger i denna skattefrihet

blivit allt starkare i den mån arvsbeskattningen skärpts till sin nuvarande,

i vissa lägen närmast konfiskatoriska nivå.

I och för sig är det ett allmänt intresse att koncerner och andra större

företagsenheter av familjebolagskaraktär inom näringslivet inte splittras. Genom

möjligheten att avhända sig inflytandet över hela eller delar av familjeförmögenheten

samt överlåta densamma till en stiftelse med allmännyttigt

ändamål utan reducerande beskattningskonsekvenser har förutsättning

skapats för ett sammanhållande av dylika företag. Att missbruk av bestämmelserna

om skattefrihet skulle förekomma har utskottet sig icke bekant.

I motionerna har icke heller närmare utvecklats på vad sätt stiftelsens styrelse

skulle kunna vidtaga åtgärder som strider mot lagstiftningens syfte.

Den grundläggande förutsättningen att avkastningen fråntages arvingarna

kan ju icke rubbas.

Av de över motionerna hörda remissmyndigheterna — sex till antalet —

har Göta hovrätt uttalat, att enligt dess erfarenhet stiftelser för vissa bestämda

välgörande ändamål bildas i avsevärd utsträckning, vilket hovrätten

i enlighet med lagstiftarens intentioner finner behjärtansvärt. Huruvida sådana

förhållanden föreligger att de av motionärerna itrågasatta åtgärderna

är påkallade, anser sig hovrätten icke kunna bedöma. Överstathållarämbetet

uppger, att under femårsperioden 1958—1962 hos ämbetet inregistrerats 653

stiftelser med allmännyttigt ändamål och att sådana förhållanden som angives

i motionerna torde föreligga allenast beträffande två av dessa. Ämbetet

erinrar vidare om den uppgiftsskyldighet för stiftelser som föreligger

enligt taxeringsförordningen och påpekar att, därest en stiftelses medel under

en viss tid icke kommer till användning för det med stiftelsen av
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1963

sedda ändamålet, frågan om stiftelsens skattefrihet kan upptagas till prövning

vid den årliga taxeringen. Rörande motionärernas yrkanden gör ämbetet

intet uttalande. Utredning förordas av länsstyrelsen i Malmöhus län,

som vid sin genomgång av akterna för de under länsstyrelsens tillsyn stående

stiftelserna dock icke kunnat finna något fall av missbruk, samt av

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som uttalar att stiftelsebildningar

av den typ motionerna berör icke torde vara särskilt vanliga. Svea hovrätt

bar inte något att erinra mot den översyn och utredning motionärerna begärt.

Justitiekansler sämbetet slutligen, som finner en utredning av det slag

motionärerna asyftar icke opåkallad men anser att frågan om en översyn av

lagen om tillsyn över stiftelser bör anstå i avvaktan på resultatet av en sådan

utredning, erinrar om att koncentrationsutredningen enligt givna direktiv

bl. a. har att kartlägga fördelningen av de juridiska ägandeförhållandena,

förmögenhetskoncentrationen o. s. v. samt att söka fastställa utvecklingstendenserna

i dessa avseenden. I samband därmed skall utredningen även

uppmärksamma i vad mån gällande aktiebolags- och skattelagar kan tänkas

påverka dessa tendenser.

Utskottet har för sin del erfarit att koncentrationsutredningen även kommer

att beakta stiftelsebildningar av den typ, som avses i motionerna. Då

berörda spörsmål således redan är föremål för överväganden, saknar utskottet

anledning att tillstyrka motionärernas utredningsyrkande. Utskottet

avstyrker alltså bifall till motionerna I: 271 och 11:313.»

II) av herrar Lundström, Erik Filip Petersson och Larsson i Umeå.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630804

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.