Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående skattefinansiering av grundskyddet i socialförsäkringssystemet.

1963-11-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1963:56, Betänkande i anledning av väckta motioner angående skattefinansiering av grundskyddet i socialförsäkringssystemet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1963

1

Nr 56

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående skattefinansiering av grundskyddet i

socialförsäkringssystemet.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 515 av herr Bengtson m. fl. och II: 627 av herr Hedlund

m. fl. har hemställts, bland annat, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla att vid pågående skatteberedning, främst med hänsyn

till de lägre inkomstgrupperna, måtte utarbetas förslag till övergång helt

till skattefinansiering av grundskyddet i socialförsäkringssystemet.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 49 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat att uppskjuta behandlingen av de föreliggande motionerna,

såvitt avser frågan om skattefinansiering av grundskyddet i socialförsäkringssystemet,

till innevarande års liöstsession. Övriga delar av

motionerna har behandlats i utskottets betänkande nr 45 vid vårsessionen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det här föreliggande, i motionerna

framställda yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen II: 627.

Gällande bestämmelser

Den allmänna försäkringen, som regleras i lagen den 25 maj 1962 om

allmän försäkring, är avsedd att ge den enskilde skydd mot inkomstbortfall

vid sjukdom, barnsbörd, ålderdom och invaliditet samt vid försörjares

frånfälle. Försäkringen består av sjuk- och moderskapsförsäkring, folkpensionering

samt försäkring för tilläggspension. Försäkringen är obligatorisk

och anslutningen sker i regel automatiskt. I princip skall envar i

Sverige bosatt försäkrad från och med den månad varunder han fyller 16

år vara inskriven i allmän försäkringskassa.

Sjuk- och moderskapsförsäkringen

Genom sjuk- och moderskapsförsäkringen beredes hjälp dels i form av

sjukvårdsersättning (ersättning för läkarvård, viss tandläkarvård och sjukhusvård

ävensom i samband med vården företagna resor), dels genom

1 liihany till riksdagens protokoll 1963. 7 saml. Nr 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1963

tillhandahållande av vissa kostnadsfria läkemedel och dels genom sjukpenning

jämte barntillägg och moderskapspenning. Rätt till sjukpenning

tillkommer försäkrad som är placerad i sjukpenningklass. Varje försäkrad,

som är inskriven hos försäkringskassa och som har inkomst av förvärvsarbete

om minst 1 800 kronor om året, skall vara placerad i sjukpenningklass.

Dessutom skall kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän

försäkringskassa, under vissa förutsättningar vara placerad i sjukpenningklass,

oaktat hennes inkomst av förvärvsarbete inte uppgår till 1 800 kronor

(hemmafruförsäkringen). Kvinna som omfattas av hemmafruförsäkringen

skall tillhöra sjukpenningklass nr 1. Övriga sjukpenningklasser är

numrerade från 2 (inkomster mellan 1 800 och 2 600 kronor) till 15 (inkomster

om 21 000 kronor eller mera). Av sjukpenningbeloppet i varje

klass utgör 5 kronor grundsjukpenning och återstoden tilläggssjukpenning.

Sjuk- och moderskapsförsäkringen finansieras genom sjukförsäkringsavgifter

från de försäkrade, arbetsgivaravgifter och statsbidrag. Sjukförsäkringsavgifterna

är olika stora i olika försäkringskassor. Avgiften avseende

försäkringens utgifter för sjukpenning jämte barntillägg och moderskapspenning

erläggs av var och en som är placerad i sjukpenningklass.

Skyldighet att erlägga avgift avseende utgifter för sjukvårdsersättning är

däremot knuten till den taxerade inkomsten och föreligger, om den försäkrades

eller, om han är gift och samtaxerad med andra maken, makarnas

sammanlagda taxerade inkomst vid taxering året näst efter det år avgiften

avser bestämts till minst 2 400 kronor. Avgift skall emellertid inte erläggas

av den som vid utgången av sistnämnda år upphört att vara inskriven

hos allmän försäkringskassa eller fyllt 67 år eller för december månad samma

år åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän

försäkring. Har avgiftspliktig vid taxering till statlig inkomstskatt erhållit

avdrag för nedsatt skatteförmåga skall med taxerad inkomst förstås

vad som återstår sedan den taxerade inkomsten minskats med nämnda

avdrag.

Arbetsgivaravgiften enligt lagen om allmän försäkring utgör, för år räknat,

1,5 procent av den lön i penningar och naturaförmåner, som under

året utgivits till obligatoriskt yrkesskadeförsäkrad arbetstagare. Härvid

bortses från lön under 300 kronor och från lönedel över 22 000 kronor. Av

arbetsgivaravgiften går 0,4 procent till bestridande av utgifterna för sjukvårdsersättning

och 1,1 procent till bestridande av utgifterna för tilläggssjukpenning

i vad denna svarar mot inkomst av anställning.

Statsbidrag utgår för varje år till allmän försäkringskassa med hälften

av kassans utgifter för sjukvårdsersättning (dock ej ersättning för sjukhusvård

i riket), grundsjukpenning, barntillägg och moderskapspenning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1963 3

Folkpensioneringen

Folkpension utgår i form av ålderspension, förtidspension och familjepension

jämte olika tilläggsförmåner (barntillägg, invaliditetstillägg m. m.).

Familjepensionen omfattar änkepension och barnpension. Rätt till ålderspension

föreligger fr. o. m. den månad varunder den försäkrade fyller 67

år. Dock kan sådan pension på särskild framställning av den försäkrade

börja utgå redan fr. o. m. den månad då han uppnår 63 års ålder. Förtidspension

och familjepension skall utgå under vissa närmare angivna förutsättningar

och är avsedda att bereda ekonomisk hjälp åt sådana åldersgrupper

av försäkrade, som inte äger uppbära ålderspension.

Kostnaderna för folkpensioneringen bestrids av staten, dock med bidrag

av kommunerna, såvitt angår vissa förmåner. Staten tillgodogör sig vidare

de folkpensionsavgifter som upptas i samband med de allmänna skatterna

samt den årliga avkastningen av folkpensioneringsfonden.

Varje svensk medborgare i åldern 18—66 år skall för år, då för honom

beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst, erlägga folkpensionsavgift.

Den som under året näst före taxeringsåret inte varit mantalsskriven

i Sverige eller som för december månad året näst före taxeringsåret

ägt uppbära ålderspension eller förtidspension behöver inte erlägga folkpensionsavgift.

Avgift skall vidare inte erläggas för den som avlidit före

ingången av samma år. Skyldighet att erlägga folkpensionsavgift föreligger,

om den försäkrades eller, om han är gift och samtaxerad med andra

maken samt den senare inte är fritagen från skyldighet att erlägga pensionsavgift,

makarnas sammanlagda till statlig inkomstskatt taxerade inkomst

sammanlagt uppgår till 2 400 kronor. Liksom i fråga om sjukförsäkringen

gäller att den taxerade inkomsten i förekommande fall skall minskas

med vad den avgiftspliktige erhållit i avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Pensionsavgiften utgör fyra procent av den taxerade inkomsten dock

högst 600 kronor. Vidare gäller att avgift i intet fall utgår med högre belopp

än summan av tio kronor och en femtedel av den taxerade inkomsten

i vad den överstiger 2 400 kronor.

Tilläggspensioneringen

Tilläggspensioneringen är avsedd att bereda ålderspension, förtidspension

och familjepension utöver folkpension. Rätten till tilläggspension grundas

i regel på den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren

fr. o. m. det då han fyller 16 år t. o. m. det då han tyller 65 år och tillkommer

såväl svenska medborgare som här mantalsskrivna utlänningar.

Tilläggspensioneringen finansieras genom avgifter, vilka inflyter till allmänna

pensionsfonden. Även avkastningen av fondmedlen får användas till

att bestrida utgifterna för försäkringen. Avgifterna skall vara så avvägda,

att de i förening med andra tillgängliga medel förslår till bestridande av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1963

pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra försäkringen åvilande

utgifter ävensom till den fondering som finns erforderlig. Konungen

och riksdagen fastställer periodvis procentsats för avgifterna till försäkringen.

Procentsatserna utgör för 1963 sex och för 1964 sju.

Såvitt gäller inkomst av anställning erlägges avgifterna av arbetsgivarna,

medan avgifter på inkomst av annat förvärvsarbete betalas av de försäkrade

själva. Arbetsgivaravgiften beräknas kollektivt å summan av vad arbetsgivare

under året utgivit i lön, sedan därifrån dragits dels ett belopp,

motsvarande det på visst sätt beräknade basbeloppet multiplicerat med det

genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels för varje arbetstagare

sådan del av lön, som för år räknat överstiger 7 1/2 gånger basbeloppet. Vidare

skall vid beräkningen av arbetsgivaravgift bortses från dels arbetstagare,

som vid årets ingång uppnått 65 års ålder, dels arbetstagare, vars lön

icke under året uppgått till 300 kr.

Frågans tidigare behandling

I motionerna 1:455 och 11:543 vid 1962 års riksdag yrkades bl. a. att

frågan om skattefinansieringen av de grundläggande socialförsäkringsförmånerna

måtte hänskjutas till allmänna skatteberedningen för utredning.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 44 hemställde utskottet att

motionerna måtte lämnas utan åtgärd och åberopade till stöd därför bland

annat, att trågan redan torde vara föremål för uppmärksamhet inom allmänna

skatteberedningen.

Motionerna

Enligt motionärerna är principen om skatt efter bärkraft inte tillfredsställande

tillgodosedd i vår nuvarande skattelagstiftning. Beskattningen

innebär vid sin nuvarande utformning en alltför hård belastning på de

lägre inkomstgrupperna. En sådan verkan har avgifterna för grundskyddet,

avseende sjukvårdsersättning, grundsjukpenning och folkpension. Såväl

ur rättvisesynpunkt som av administrativa skäl bör grundskyddet helt

skattefinansieras, och det framstår som angeläget att skatteberedningen

vid sina överväganden utarbetar förslag i detta syfte.

Utskottet

För närvarande gäller skilda system för finansiering av socialförsäkringsavgifterna.

Reglerna om finansieringen återfinns i flera författningar

och är delvis av komplicerad natur. Sålunda gäller enligt lagen om allmän

försäkring att sjuk- och moderskapsförsäkringen finansieras genom sjuk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1963

försäkringsavgifter, arbetsgivaravgifter och statsbidrag. Reglerna om finansiering

av folkpensionsavgiften finns intagna i en särskild lag den 25 maj

1962, vari stadgas att kostnaderna för folkpension jämte tilläggsförmånerna

till denna skall bestridas dels av staten, som äger tillgodogöra sig folkpensionsavgifterna

och avkastningen av folkpensioneringsfonden, och dels med

bidrag från kommunerna såvitt avser vissa förmåner. Tilläggspensioneringen

slutligen finansieras enligt bestämmelser i lagen om allmän försäkring

av de avgifter som inflyter till allmänna pensionsfonden och av avkastningen

av denna fonds medel. Vidare må nämnas att yrkesskadeförsäkringen

följer sitt eget finansieringssystem.

De föreliggande motionerna syftar till att åstadkomma en utökad finansiering

med skattemedel av socialförsäkringarna. Enligt motionärerna bör

man således — i syfte att undanröja den hårda belastning på lägre inkomstgrupper

som avgifterna för grundskyddet enligt motionärerna innebär —

övergå till ett sådant system, att de grundläggande förmånerna inom socialförsäkringarnas

område blir helt skattefinansierade.

Utskottet vill till en början erinra om att enligt lagen om allmän försäkring

och lagen om finansiering av folkpensioneringen, vilka trätt i kraft

den 1 januari 1963, hänsyn i något större utsträckning än tidigare tas till

låginkomstgrupper. Sålunda uttages numera sjukförsäkrings- och folkpensionsavgifter

på till statlig inkomstskatt taxerade inkomster om 2 400 kronor.

Före den 1 januari 1963 uttogs sådana avgifter redan vid taxerade inkomster

om 1 200 kronor. Härtill kommer att skyldigheten att erlägga

sjukförsäkringsavgift — i vad avgiften avser försäkringens utgifter för

grundsjukpenning och tilläggssjukpenning — inte längre är knuten till den

taxerade inkomsten utan gjorts beroende av om den försäkrade är placerad

i sjukpenningklass eller ej. I sammanhanget bör också understrykas att —

i de fall den avgiftspliktige vid taxeringen för statlig inkomstskatt erhållit

avdrag för nedsatt skatteförmåga — med taxerad inkomst skall förstås vad

som återstår sedan denna minskats med avdraget för nedsatt skatteförmåga.

Nu berörda regler om socialförsäkringarnas finansiering har givetvis bidragit

till att lindra den belastning på låginkomstgrupperna som sjukförsäkrings-

och folkpensionsavgifterna onekligen innebär. Likväl kan ifrågasättas

om inte gällande avgiftssystem i vissa inkomstlägen drabbar alltför

hårt. Såsom framhållits av såväl 1961 som 1962 års bevillningsutskott (bet.

nr 79/1961 och nr 44/1962) talar vissa skäl för att uttagande av socialförsäkringsavgifter

inte bör ske i de fall, då vederbörande inkomsttagare inte

påföres beskattningsbar inkomst. En reformering av gällande avgiftssystem

får emellertid anses angelägen även med hänsyn till kravet på större enkelhet

i rättstillämpningen.

Såsom uttalats av bevillningsutskottet senast vid 1962 års riksdag (bet.

nr 44) torde emellertid frågan om finansieringen av soeialförsäkringsförmå
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 56 år 1963

nerna redan vara föremål för uppmärksamhet inom allmänna skatteberedningen,

och förslag till lösning av förevarande spörsmål kan — enligt vad

utskottet inhämtat -— beräknas föreligga under våren 1964. Motionärernas

yrkande får med hänsyn härtill anses vara besvarat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:515 av herr Bengtson

m. fl. och II: 627 av herr Hedlund m. fl. i vad motionerna

avser skattefinansiering av grundskyddet i socialförsäkringssystemet

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 november 1963

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, Stefanson*,

Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström, Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson,

Sundin och Paul Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Allard, Kärrlander*, Magnusson

i Borås*, fru Nettelbrandt*, herr Darlin, fru Holmqvist, herrar Larsson

i Umeå, Carlsson i Västerås* och Nilsson i Tvärålund.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631293

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.