Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

1963-01-16 · 69 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 65 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1963:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den av

fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank, till

utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning under

år 1962, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna samma

berättelse.

Stockholm den 16 januari 1963

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson, Gorthon, Augustsson och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Persson i Appuna, Berglund, fru

Renström-Ingenäs, herrar Hansson i Önnarp, Carlsson i Stockholm och Nordgren.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

• in l-i t

i

i :■ w.v : '' hl"

"fl ll ••.■!!

.

i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

3

Till Riksdagens Bankoutskott.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning under år 1962.

Kreditpolitiken

Den svenska ekonomien har under 1962 präglats av tydliga tecken pa en

konjunkturavmattning, som visat sig främst i industriens investeringar och i

exportefterfrågan för några av våra viktigaste exportvaror. Den anpassning av

den ekonomiska politiken som skett har utöver bostadsbyggandet och investeringsfonderna

även berört penningpolitiken. På det penningpolitiska området

har en serie lättnader genomförts med en kraftig ökning av den totala kreditgivningen

som följd.

Redan under senare delen av 1961 hade en viss svaghet i efterfragesituationen

framträtt för skogsindustrierna, järnmalmsgruvorna och järnverken, och den

starka expansionen av industriens investeringar visade tendenser att stagnera.

Den ekonomiska utvecklingen under 1962 kom också att kännetecknas av en

lägre expansionstakt. Industriproduktionen ökade med 3 % mot 5 % under

föregående år, och sysselsättningen inom industrien låg något lägre. En verklig

nedgång av aktiviteten kunde dock konstateras endast inom trä- och massaindustrien

och vid järnmalmsgruvorna. Sysselsättningssvårigheterna var begränsade

till vissa områden, främst de nordligaste länen. De starkt ökade igångsättningarna

inom bostadsbyggandet och utnyttjandet av investeringsfonderna motverkade

riskerna för arbetslöshet inom byggnadsindustrien vinterna 1962—63.

Den totala exporten fortsatte att stiga, trots det tryckta läget på vissa exportområden,

och importöverskottet låg kvar vid den relativt låga nivå som nåddes

1961. Valutareservens tillväxt fortsatte också. Reserven uppgick vid slutet av

året till 4 359 mkr, dvs. 569 mkr mer än vid utgången av 1961.

Konjunkturavmattningen har motiverat att den tidigare restriktiva kreditpolitiken

lättats, så mycket hellre som varken betalningsbalansens eller statsbudgetens

utveckling givit anledning till oro. Målet för kreditpolitiken under

1962 har därför varit att underlätta kredittillförseln till näringslivet och bostadsbyggandet.

Redan i november 1961 hade riksbanken sänkt de for affarsbankerna rekommenderade

likviditetskvoterna från 43% för de fem största bankerna jämte

Sparbankernas Rank och Jordbrukets Bank och 33 % för de flesta av de övriga,

till 30 % för den förstnämnda gruppen och 25 % för övriga. Sänkningen innebar,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

i kombination med en ökning av banksystemets likviditet, att grunden lades för

en ökad bankutlåning. Den sammankrympning av den totala kreditströmmen,

som karakteriserat utvecklingen från varen 1960, hade upphört redan vid mitten

av år 1961 och efterträtts av en viss ökning.

I januari upphörde riksbanken att tillämpa det särskilda räntetillägg, den s. k.

straffräntan, som hade införts i maj 1961 och som för den del av en banks upplåning

i riksbanken, som översteg hälften av dess egna fonder, förde upp lånekostnaden

till maximalt 9 %.

Riksbankens officiella diskonto sänktes under första halvåret 1962 i två etapper:

från 5 till 4,5% fr. o. m. den 6 april och till 4% fr. o. m. den 8 juni. Som

normalt följdes diskontoförändringarna av lika stora nedsättningar av bankernas

obundna räntesatser vid in- och utlåning.

I fråga om mlåningsräntorna kan erinras om att bankinstituten efter överläggningar

med riksbanken fr. o. m. mars införde tva nya långa inlåningsräkningar

med 6 resp. 12 manaders uppsägningstid och med räntesatser som med

% resp. 1/2 procentenhet överstiger kapitalsamlingsräkningens. Betydande belopp

kunde väntas bli överförda till de nya räkningarna, något som även syntes

kunna medföra att bankernas räntemarginaler krympte. För att motverka eventuella

tendenser till en motsvarande ökning av utlåningsräntorna och hävda

diskontots betydelse för bankernas räntesättning, fäste riksbanken uppmärksamheten

på att den vid behov i räntepåverkande syfte kunde utvidga sin

utlåning till allmänheten. För att bevara det potentiella räntepolitiska vapen,

som utlåningen till allmänheten utgör, har riksbanken under 1962 sökt effektivisera

sin organisation för växeldiskontering och även bedrivit sådan diskontering

i nagot större omfattning än under föregående år.

Mot bakgrunden av den förbättrade balansen på kapitalmarknaden ansåg

riksbanken det ändamålsenligt att medge en smidigare räntebildning vid emission

av obligationer och för bundna inteckningslån. Vid diskontosänkningen i

april uttalades därför, att emissionsvillkor och bundna räntor i fortsättningen

skulle fritt få anpassa sig efter marknadsläget. Nedjusteringarna i samband med

diskontosänkningarna blev något mindre för de långa räntorna än för de obundna

bankräntorna och uppgick sammanlagt till 0,6—0,75 procentenheter. Sedan

april kvarstår av riksbankens ränterekommendationer endast, att räntesatser

icke bör bindas för längre tid än tio år.

Placeringsrekommendationerna till kapitalmarknadsinstituten anpassades i

juni till den nya linjen i kreditpolitiken. Härvid avskaffades den rekommendation

till sparbankerna som innebar, att deras utlåning för andra ändamål än

nyproducerade bostäder skulle begränsas till 50 % av inflytande amorteringar

och slutbetalningar å lån. För livförsäkringsbolagen hade gällt, att de skulle

använda 75 % av nettoökningen av sina resurser till placeringar, som avsåg

staten eller nyproduktion av bostäder; denna andel sänktes till 50 %. Rekommendationen

till livförsäkringsbolagen är sålunda nu av samma innehåll som

den som avser sakförsäkringsbolagen. Likviditetsrekommendationen till affärs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

5

bankerna har icke ändrats sedan sänkningen av likviditetskvoterna i november

1961. Ingen av de återstående rekommendationerna torde under 1962 ha inneburit

någon faktisk begränsning av de berörda institutens kreditgivning.

Staten avstod under 1962 från långfristig upplåning. Under förra delen av

året återbetalades förfallande korta statslån, varefter följde en serie korta emissioner

med resultat, att för året som helhet den utestående obligationsskulden

visade en relativt obetydlig ökning. Hypoteksinstituten fick i mera allmän omfattning

medgivande att fritt sälja obligationer. Bostadsinstituten fick även tilllåtelse

att använda en viss del av lånevalutan för finansiering av andra objekt

än nya bostadsfastigheter. För kommun- och industrilån gavs emissionstillstånd

i så snabb takt, som var möjligt med hänsyn till marknadsefterfrågan.

Utvecklingen på kreditmarknaden kom under årets lopp att karakteriseras av

en stark kreditexpansion, som främst visade sig i obligationsemissionerna för

bostadssektorn, näringslivet och kommunerna, och i affärsbankskrediterna till

näringslivet. Emissionerna av obligations- och förlagslån för andra låntagare än

staten steg från 1 900 mkr år 1961 till 3 800 mkr år 1962. Lånekön eliminerades

praktiskt taget helt i fråga om obligationslån för hypoteksinstituten, och ej heller

beträffande industrier och kommuner förelåg vid årets slut några av bankerna

anmälda önskemål om emissioner.

Bakom tillväxten av obligationsköpen låg endast till en mindre del en ökning

av kreditutbudet på marknaden utanför affärsbankerna, eftersom den starka

ökningen av allmänna pensionsfondens placeringsbehov motvägdes av en närmast

motsvarande minskning av allmänhetens intresse för värdepappersplaceringar.

De stora emissionerna möjliggjordes emellertid också genom att proportionen

mellan obligationer och reverslån försköts till de förstnämndas fördel vid

försäkringsbolagens, postbankens och sparbankernas placeringar och, framför

allt, genom att långtidsplacerarna kunde skaffa medel till förvärv av nyemitterade

hypoteks- och industriobligationer genom försäljning av äldre obligationer

till affärsbankerna.

Affärsbankernas kreditutvidgning, både i form av obligationsköp och bankkrediter,

spelade därför en avgörande roll i den allmänna kreditexpansionen.

Deras likvida tillgångar, i vilka stats- och hypoteksobligationer ingår, ökade

under tolvmånadersperioden fram till slutet av november med 1 700 mkr och

deras utlåning till allmänheten med 1 500 mkr (exkl. bostadsbyggnadskrcditerna

1 800 mkr). En förutsättning för affärsbankernas utlånings- och placeringspolitik

har varit, att deras kassaställning under vårmånaderna var mer tillfredsställande

än föregående år, och att de till följd av riksbankens politik varit mera

oförhindrade att vid behov falla tillbaka på upplåning i riksbanken.

Sverige har liksom tidigare aktivt deltagit i det internationella finansiella

samarbetet. Under året har riksbanken biträtt det generella lånearrangemanget

för att stärka Internationella valutafondens resurser och ett avtal om kortfristiga

krediter mellan centralbankerna i de nordiska länderna. Här kan även

nämnas, att Sverige i förväg återbetalat återstoden av det s. k. Marshallånet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Det generella lånearrangemanget omfattar de viktigaste industriländerna och

innebär, att deltagarna för att förekomma eller motverka en försvagning av det

internationella betalningssystemet är beredda att enligt särskilda regler lämna

krediter till valutafonden. Totalt omfattar arrangemanget för närvarande tio

länder med kreditutfästelser på sammanlagt 6 000 miljoner dollar. Den svenska

utfästelsen utgör 517 mkr, motsvarande 100 miljoner dollar.

Avtalet mellan de fem nordiska centralbankerna innebär, att de skall bistå

varandra genom lån av valutor, dock först sedan vissa kreditmöjligheter hos

Internationella valutafonden utnyttjats. Rätten att utnyttja kredit är begränsad

till 100 mkr för varje land och skyldigheten att lämna kredit till 200 mkr; för

Island gäller lägre belopp.

De av riksbanken noterade marginalkurserna för vissa valutor har icke ändrats

under året. Beträffande valutaregleringens tillämpning får hänvisas till

valutastyrelsens bilagda berättelse till fullmäktige.

Riksbankens transaktioner

Den ekonomiska utvecklingen under 1962 föranledde riksbanken att uppmjuka

den tidigare rätt strama likviditetspolitiken gentemot bankväsendet. Vid

sidan av att den s. k. straffräntan från början av året inte längre tillämpades,

sökte riksbanken tillgodose bankväsendets kassabehov i den utsträckning som

bedömdes erforderlig för att kreditgivningen skulle kunna fortgå obehindrad.

Detta ledde indirekt till att affärsbankerna under årets gång kunde visa starka

ökningar i såväl direkt utlåning som i innehav av värdepapper.

De operationer från riksbankens sida, som den nämnda inriktningen av politiken

föranlett, må här kommenteras i anslutning till tabell 1, som visar förändringarna

i riksbankens balansräkningar under de senaste åren. En kommentar

synes lämpligen kunna börja med de balansposter som är mer eller mindre

fullständigt bestämda utifrån och som därför utgör utgångspunkter för riksbankens

operationer på marknaden.

Den utelöpande sedelmängden ökade under 1962 med 460 mkr motsvarande

6,7 %. Den relativt starka ökningen står framför allt i samband med de totala

inkomsternas stegring. I genomsnitt låg sedelmängden under året 5,5 % över

1961 års nivå, med lägre siffror under förra delen av året och högre — omkring

7 % — fr. o. m. augusti.

Balansposten depositions- och kapitalräkning har under de senaste tre åren

dominerats av kontona för investering i rörelse. På dessa hade stora insättningar

ägt rum 1961 och 1960 på grund av de särskilda regler för avsättning till

investeringsfond som gällt för dessa år. Första halvåret 1962 skedde normala

insättningar på ca 80 mkr. Frisläppandet av investeringsfonder medförde fr. o. m.

juli successiva uttag, som fram till utgången av november uppgick till ca 140 mkr.

I december kom därtill uttag på 305 mkr, huvudsakligen avseende de 1960 och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Tabell 1. Riksbankens tillgångar och skulder

Förändringar i bokförda värden. Mkr

Tillgångar

Guld- och

valutareserv

Skattkam-

marväxlar

Obligationer

Utlåning

till banker

1 Övriga

'' tillgångar

Summa

1957 ...........

— 88

+ 880

— 220

+ 78

+ 51

+ 701

1958 ...........

+ 85

— 290

— 215

+ 8

— 23

— 435

1959 ...........

— 279

+ 275

+ 73

+ 149

+ 262

+ 480

1960 ...........

+ 269

+ 1 135

— 24

— 235

+ 56

+ 1201

1961 ...........

+ 883

— 24.5

— 58

—

— 18

+ 562

1962 ...........

+ 551

— 405

+ 136

+ 27

+ 5

+ 314

Skulder

Statliga

Utelöpande myndigheters

sedlar check-

räkningar

Bankernas

check-

räkningar

Depositions- och kapi- talräkning

Övriga

skulder

Summa

1957 ...........

+ 242

+ 13

— 105

+ 525

+ 26

+ 701

1958 ...........

+ 219

— 115

+ 27

— 684

+ 118

— 435

1959 ...........

+ 207

— 12

— 26

+ 27

+ 284

+ 480

1960 ...........

+ 293

— 28

+ 17

+ 768

+ 151

+ 1201

1961 ...........

+ 311

+ 91

+ 8

+ 98

+ 54

+ 562

1962 ...........

+ 460

— 57

+ 18

— 349

+ 242

+ 314

Anm I mai 1962 minskade riksbankens värdepappersportfölj genom att riksbankens fordran på

svenska staten avskrevs med 500 mkr, varvid skattkammarväxlar på detta belopp överlämnades till

riksgäldskontoret utan likvid, samt genom att 250 mkr i obligat.oner avskildes för en särskild nksbankens

jubileumsfond. Siffrorna i tabellen har justerats med hänsyn härtill, varför dessa transaktioner

ej påverkar jämförbarheten mellan perioderna.

1961 i särskild ordning insatta medlen. Resultat för året som helhet blev, att

de innestående investeringsfondsmedlen minskade med 331 mkr.

Riksbankens guld- och valutareserv ökade under året med 551 mkr. Härav

hänförde sig huvuddelen, 383 mkr, till första halvåret.

Nu nämnda faktorer bidrog tillsammantagna till att stärka bankernas nettoställning

gentemot riksbanken. Ställningen fluktuerade dock från månad till

månad. Det statliga budgetöverskottet resulterade t. ex. under vårhalvåret i en

betydande lösen av skattkammarväxlar i riksbanken och i en tidvis stor upplåning

hos riksbanken från affärsbankernas sida. För att förhindra en skärpning

av det redan därmed åtstramade kassaläget hos affärsbankerna avstod riksgäldskontoret

tills vidare från att söka förnya de korta obligationslån som förföll

under våren. Riksbanken å sin sida sökte i viss utsträckning bidraga till en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Tabell 2. Affärsbankernas nettoställning gentemot riksbanken

Mkr

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1957

400

247

418

231

285

166

441

261

238

209

140

73

1958

204

95

47

11

— 16

— 72

178

131

158

155

116

120

1959

222

109

65

146

25

— 5

67

20

3

34

—123

—12

1960

36

28

—229

— 91

—104

—182

—114

—353

—357

— 99

—165

—23

1961

32

29

—231

—375

—299

—293

—205

14

—201

— 5

—109

58

1962

17

25

6

52

—232

—285

12

— 46

—307

—226

—220

—43

Anm. Nettoställningen under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra

rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i

riksbanken och deras skuld till riksbanken för upptagna lån.

förbättring av penningtillgången inom banksystemet genom köp av värdepapper

på marknaden. Ett resultat av dessa åtgärder blev att minskningen i riksbankens

portfölj av värdepapper, trots det under första halvåret 1962 ökade budgetöverskottet,

begränsades till ca 1 000 mkr mot ca 1 300 mkr under motsvarande

period 1961.

Effekten pa bankernas kassaställning av nu nämnda balansförändringar framgår

av tabell 2, som visar affärsbankernas genomsnittliga ställning mot riksbanken

under varje manad 1957—1962. Nagon betydande upplåning hos riksbanken

förekom icke från december 1961 till maj 1962 och läget vid halvårsskiftet var

för bankerna gynnsammare än året innan.

Operationerna under andra halvåret inriktades på att, med bibehållet utrymme

för fortsatt ökning av kreditgivningen, binda en del av det likviditetstillskott

till banksystemet, som uppstod bl. a. genom de säsongmässiga underskotten

på budgeten och utbetalningar från investeringskon ton. Genom en serie

korta obligationslån sökte riksgäldskontoret att i samråd med riksbanken neutralisera

likviditetstillskottet. Riksbankens behållning av skatt kammarväxlar och

obligationer minskade, tvärt emot den vanliga säsongrytmen, under månaderna

juli—november och affärsbankerna stod med korta avbrott i skuld till riksbanken

från augusti till slutet av december.

Kreditmarknaden

Den svenska kreditmarknaden kännetecknades under 1962 av en synnerligen

omfattande upplåning från den privata sektorns sida. Förändringen från 1961

dominerades av en kraftig tillväxt i näringslivets upplåning, vilket innebar en

betydande omsvängning i jämförelse med de båda föregående åren, då likvidi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

9

teten pressats och lånemöjligheterna varit begränsade. Men en ökning förelåg

även i efterfrågan på bostadskrediter. Inom den offentliga sektorn ökade budgetunderskottet

för kommunerna, medan ett växande budgetöverskott redovisades

för staten.

Bland förändringarna på utbudssidan var ökningen i affärsbankernas kreditgivning

i form av direkta lån och förvärv av obligationer den mest patagliga.

Tillväxten av allmänna pensionsfonden innebar ett ökat kreditutbud från denna,

men å andra sidan minskade allmänhetens förvärv av värdepapper, varför kapitalmarknadens

totala placeringar ökade i relativt begränsad utsträckning. Ökningen

hänförde sig till obligationerna. Aktieförvärven minskade, och i fråga om

den direkta långivningen från kapitalmarknadsinstituten inträffade ej nagon

större förändring.

Utvecklingen hos olika låntagargrupper

Staten

Statens inkomster täckte under 1962 såväl utgifterna för investering, konsumtion

och inkomstöverföring som kapitalbehovet för statens utlåning, och ett

inkomstöverskott om 599 mkr uppstod. Även under 1961 förelag ett inkomstöverskott

uppgående till 365 mkr, medan tidigare under en lång följd av år

utgiftsöverskott förelegat. Statens utgifter har visserligen fortsatt att stiga,

men inkomsterna har stigit kraftigare. Successiva 12-månaderstal för utgiftsöverskottet

visar en sjunkande trend fr. o. m. ingången av 1960. Först i maj 1961

förbyttes emellertid utgiftsöverskotten i inkomstöverskott (diagram A).

Statens upplåningsverksamhet var under 1962 i huvudsak koncentrerad till

lån av mera kortfristigt slag. Förfallande kortfristiga obligationslån inlöstes till

ett belopp av 579 mkr och nyemissioner inbringade ett belopp av 769 mkr.

Skattkammarväxel- och dagslånerörelsen var omfattande men resulterade i nettoåterbetalning.

Ett premielån emitterades, huvudsakligen utgörande konvertering

av 1946 års förfallande lån. Netto inflöt 50 mkr. Inga andra långfristiga lån

emitterades, men vissa återbetalningar av ursprungligen långfristiga krediter

ägde rum. Härvid märks främst inlösen av återstående delen (83 mkr) av de

krediter på sammanlagt 106 mkr, som Sverige beviljades år 1949 från den amerikanska

staten (Marshallånet), och delåterbetalningen (144 mkr) av de under

åren 1951 och 1952 uttagna avgifterna vid export av skogsindustriella produkter.

Totalt minskade statens långfristiga skulder med 125 mkr och de kortfristiga

med 962 mkr. Minskningen av den kortfristiga statsskulden betingades till ett

belopp av 500 mkr av riksbankens nedskrivning av sin skattkammarväxelfordran

på staten. Korrigeras för denna nedskrivning och dessutom för förändringen

av statens tillgodohavanden i riksbanken, uppgår minskningen i den kortfristiga

statsskulden till 474 mkr, vilket belopp tillsammans med förändringen i den

långfristiga skulden svarar mot det ovan redovisade inkomstöverskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Tabell 3 A. Kreditmarknaden 1961

Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1961. Mkr

Långivare och finansobjekt

Låntagare

Summa

Staten

Kommuner

Bostäder

Näringsliv

Riksbanken ...................

169

_

loa

_

271

Skattkammarväxlar ..........

212

—

—

—

212

Obligationer .................

— 43

—

102

—

59

Reverslån m. m..............

—

—

—

—

—

Affärsbanker ..................

— 577

— 27

318

366

80

Dagslån ....................

20

—

—

—

20

Skattkammarväxlar ..........

142

—

—

—

142

Obligationer .................

— 726

— 11

— 30

12

— 755

Aktier ......................

—

—

—

9

9

Reverslån m. m..............

— 13

— 16

348

345

664

Andra banker .................

37

m

1U1

31 i

1 933

Dagslån.....................

85

—

—

—

85

Skattkammarväxlar ..........

7

—

—

—

7

Obligationer .................

— 68

34

146

125

237

Reverslån m. m..............

13

107

1 295

189

1 604

Enskilda försäkringsinrättningar .

- H

83

380

329

7 38

Skattkammarväxlar ..........

— 19

—

—

—

— 19

Obligationer .................

— 35

— 20

232

— 4

173

Förlagsbevis .................

—

—

—

— 16

— 16

Aktier ......................

—

—

—

144

144

Reverslån m. m..............

—

103

148

205

456

Offentliga försäkringsinrättningar

29

m

312

168

653

Obligationer .................

29

22

303

127

481

Förlagsbevis .................

—

—

—

4

4

Reverslån m. m..............

—

122

9

37

168

Allmänheten (restpost) .........

122

26

87

527

762

Dagslån.....................

20

—

—

—

20

Skattkammarväxlar ..........

— 2

—

—

_

_ 2

Obligationer .................

91

26

87

107

311

Förlagsbevis .................

—

—

—

— 37

— 37

Aktier ......................

—

—

—

457

457

Reverslån m. m..............

13

—

—

—

13

Samtliga långivare .............

—m

367

2 6i0

no it

H37

Dagslån....................

125

—

—

_

125

Skattkammarväxlar ..........

340

—

_

_

340

Kortfristiga obligationer ......

— 850

—

—

82

— 768

Långfristiga obligationer......

98

51

840

285

1274

Förlagsbevis .................

—

—

—

— 49

— 49

Aktier .....................

—

—

—

610

610

Reverslån m. m..............

13

316

1 800

776

2 905

Anm. »Kreditmarknaden» omfattar i denna tabell statens, kommunernas, bostadssektorns och

näringslivets totala upplåning i banker och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning

utanför bankerna och försäkringsinrättningama mot aktier, förlagsbevis och obligationer (för staten

även andra finansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, d. v. s. upplånade belopp har

s. 1962 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1968

Tabell 3 B. Kreditmarknaden 1962

Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m.

september 1962. Mkr

Långivare och finansobjekt

Låntagare

Summa

Staten

Kommuner

Bostäder

Näringsliv

— m

160

2

— 759

Skattkammarväxlar ..........

— 1 019

48

—

160

—

— 1019

208

50

_

—

2

52

1313

i7

— 139

1586

2 807

— 25

_

—

—

— 25

514

—

—

—

514

826

_

334

37

1197

_

—

—

53

53

— 2

47

— 473

1 496

1 068

— 157

381

1279

W

1 9U

10

—

—

—

10

— 4

—

—

—

— 4

— in

80

272

195

436

— 52

301

1 007

246

1 502

Enskilda försäkringsinrättningar..

— 273

98

719

223

767

— 273

— 22

582

69

356

_

—

—

14

14

_

—

—

58

58

-

120

137

82

339

Offentliga försäkringsinrättningar

31

31

159

40

892

864

392

279

im

1 214

_

—

9

45

54

_

119

19

68

206

— 578

91

23

333

— 131

30

_

—

—

30

— 92

_

—

—

— 92

— 353

91

23

70

— 169

_

—

—

— 37

— 37

_

_

—

300

300

Reverslån m. ...............

— 163

—

—

—

— 163

— 585

776

2 935

2 977

6102

15

—

—

15

— 601

_

—

—

— 601

121

___

8

10

139

47

189

2 227

640

3103

_

9

22

31

_

_

—

411

411

Reverslån m. ...............

— 167

587

690

1 894

3 004

minskats med återbetalade. Siffrorna för riksbanken har i tabell 3 B justerats pa samma satt som

i tabell 1. Dessutom har riksbankens skattkammarväxelinnehav minskats med statens tillgodohavande

i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med budgetutfallet. Brister i kallmaterialet

bär i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Diagram A. Kreditmarknaden 1957—1962

Den totala upplåningen och dess fördelning på låntagare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

Totalt

Staten /

Kommuner

-1 000

Mkr

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

-1 000

Anm. Diagrammet omfattar samma material som tabell 3. Dessutom ingår i den privata sektorn

förutom bostadssektorns och näringslivets kapitalanskaffning även affärsbankernas förlagsbeviscx:h

aktieemissioner, som dock i intet fall överstigit 190 mkr. Obligationsbeloppen har i diagrammet

beräknats efter emissionsdatum och i tabellen efter inbetalningsdag. Även andra olikheter i beräkningssätten

föreligger.

Varje punkt på de olika kurvorna anger upplåningen under den närmast föregående 12-månadspenoden.

Upplåningen är räknad netto (upplånade belopp minus återbetalade).

Kommunerna

Kommunernas utgifter ökade från 1961 till 1962. Även inkomsterna steg men

ej i samma utsträckning. Finansieringsbehovet, som 1961 utgjorde ca 400 mkr.

kan beräknas ha ökat med mellan ett och två hundra miljoner kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

13

Upplåningen steg emellertid betydligt mera än finansieringsbehovet. Förklaringen

härtill ligger delvis i det ändrade kreditmarknadsläget. De begränsade

möjligheterna till upplåning under 1961 drev kommunerna liksom andra låntagare

till att använda egna likvida tillgångar, såsom banktillgodohavanden m. m.,

i relativt stor utsträckning. Under 1962 med då föreliggande större upplåningsmöjligheter

tilltog lånefinansieringen, och de likvida tillgångarna ökade. Utvecklingen

har naturligtvis inte varit enhetlig för alla kommuner. För många

kan mycket väl finansieringsbehovet ha överstigit upplåningen.

Tillväxten av kommunernas upplåning 1962 hänförde sig till såväl reverslånen

som obligationslånen. Upplåningen mot reverser hos postbanken och sparbankerna

var relativt omfattande, likaså lånen hos enskilda och offentliga pensionsinrättningar.

Totalt torde kommunernas reverslåneskulder under 1962 ha ökat

med ca 500 mkr. Upplåningen mot obligationer uppgick brutto till 376 mkr och

netto till ca 325 mkr. Under 1961 hade kommunerna upplånat mot reverser netto

ca 350 mkr och mot obligationer ca 50 mkr.

Den -privata sektorn

Sedan mitten av 1961 har kommunernas upplåning i stort sett balanserats av

skuldåterbetalningarna från staten, och nettoupplåning från hela den offentliga

sektorn har endast sporadiskt förekommit. Den privata sektorns upplåning har

däremot som nämnts ökat i betydande utsträckning. En särredovisning av denna

upplåning i bostadskrediter och övriga krediter, huvudsakligen bestående av lån

till näringslivet, visar en avsevärt kraftigare ökning i näringslivets upplåning än

i fråga om bostadskreditgivningen. Under lång tid har bostadskrediterna i öppna

marknaden regelmässigt varit det största beloppet — för 1961 ca 2,6 miljarder

kronor att jämföras med 1,7 ä 1,8 miljarder kronor för näringslivet. Under 1962

kan näringslivets upplåning beräknas ha kommit upp i nivå med bostadskreditgivningen

och eventuellt överstigit denna, trots att den senare ökat till drygt

2,9 miljarder kronor.

Det mest intressanta draget i bostadskreditemas utveckling under 1962 är

förskjutningen från byggnadskrcditer till slutliga bostadslån. Genom hypoteksinrättningarnas

synnerligen omfattande obligationsemissioner alltifrån fjärde

kvartalet 1961 växte under de sista månaderna av 1961 och under 1962 primäroch

sekundärlångivningen i betydande grad. För 12-månadersperioden t. o. m.

september 1962 uppgick kreditgivningen till bostadssektorn från hypoteks- och

försäkringsinrättningama, postbanken och sparbankerna till ca 3,4 miljarder kronor,

väsentligen slutliga lån, vilken siffra kan jämföras med 2,3 miljarder kronor

för 12-månadersperioden t. o. m. september 1961. Affärsbankernas nyutlåning

till bostadsbyggandet höll sig på en oförändrad eller något högre nivå än under

de närmast föregående åren, men genom de omfattande avlyften minskade de

utestående beloppen. Under sommaren och hösten 1962 förekom hos affärsbankerna

praktiskt taget inga oavlyftade krediter i färdigställda bostadsfastigheter,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Tabell k- Inlåningen hos bankerna

Förändringar i innestående belopp. Mkr

12-månadersperioderna t. o.

m. november

1960

1961

1962

Riksbanken1 ........................................

912

391

— 369

Affärsbanker .......................................

— 579

483

2 799

Kapitalsamlings- och sparkasseräkning ..............

1 in

1048

— 969

Kapitalräkning med 12 månaders uppsägning2........

2 829

Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning2........

1 126

Övriga räkningar..................................

— 1 690

— 565

— 188

Sparbanker3 ........................................

910

1 034

1 279

Postsparbanken .....................................

374

329

429

Postgiro ...........................................

47

— 28

264

Centralkassor för jordbrukskredit ....................

no

157

185

Summa

1 774

2 366

4 587

1 Siffrorna för riksbanken avser andra insättare än banker och statliga myndigheter.

2 Kapitalräkning med 12 resp. 6 månaders uppsägning infördes i mars 1962.

3 Siffrorna är uppskattade med ledning av uppgifter från de 81 större sparbankerna.

utöver de som normalt måste förekomma i deras lånerörelse. Bankernas intresse

av att på nytt öka stocken av byggnadskrediter har inneburit att tillgången på

sådan kredit för såväl bostadsbyggandet som andra byggnadsinvesteringar varit

god.

För industrin fortsatte de fasta investeringarna att växa under 1962, ehuru i

en lägre takt än under 1961. Inom handeln synes investeringstakten däremot ha

ökat. För de totala privata fasta investeringarna förelåg dock en mindre ökning

under 1962 än tidigare och för investeringarna i lager redovisas en minskning.

Trots detta ökade företagens upplåning mycket kraftigt under 1962. Under

1960 och första hälften av 1961, då upplåningen hölls tillbaka av en stram kreditpolitik,

täcktes finansieringsbehovet i relativt stor utsträckning genom krediter

mellan företagen och genom ianspråktagande av banktillgodohavanden. Under

1962 med då föreliggande bättre upplåningsmöjligheter ökade lånefinansieringen.

Handelskrediterna fick en mindre omfattning, och banktillgodohavandena ökade.

Avsättningar på investeringskonton i riksbanken bidrog framför allt under 1960

men även 1961 till en minskning av de likvida tillgångarna inom näringslivet.

Under 1962 förekom däremot nettoåterbetalning av avsatta medel.

Ökningen av företagens långfristiga kapitalanskaffning under åren 1960 och

1961 fortsatte 1962. Aktieemissionerna gav ett lägre belopp 1962 men obligationsemissionerna

ett avsevärt större. Av företagens totala upplåning hänförde

sig dock den kraftigaste ökningen till upplåningen i affärsbankerna. För 12-månadersperioden

t. o. m. september 1962 kan denna upplåning beräknas ha upp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963 15

gått till ca 1 500 mkr mot endast ca 350 mkr under 12-månadersperioden ett år

tidigare.

Hushållens inkomster ökade från 1961 till 1962 ej oväsentligt mera än konsumtionen,

och deras finansiella ställning förbättrades. Banktillgodohavandena

steg betydligt, men däremot torde enskilda personers förvärv av aktier och

obligationer ha avtagit.

Kreditförmedlingen över den organiserade kreditmarknaden

Som tidigare nämnts var verksamheten på kapitalmarknaden betydligt livligare

under 1962 än tidigare. Detta berodde väsentligen på ett mycket starkt

ökat intresse från affärsbankernas sida för placeringar i obligationer. Dessa placeringar

ökade nämligen under 12-månadersperioden fram t. o. m. september

1962 med nära 1 200 mkr, att jämföras med en minskning under motsvarande

period fram till september 1961 med ca 750 mkr. Det senaste årets obligationsförvärv

inkluderar de teckningar som affärsbankerna gjort på statens korta obligationslån,

men däri ingår också betydande förvärv från marknaden avseende

både långt och kort material. De omfattande obligationsemissionerna har hos de

placerande institutionerna framkallat en önskan att göra sig av med äldre material

för att bereda utrymme för nya längre placeringar. Den betydande avsättningen

av obligationer på marknaden under det senaste året har sålunda till stor

del finansierats genom bytestransaktioner mellan placerarna och affärsbankerna.

jKapitalmarknaden

Det totala placeringsbehovet hos andra än affärsbankerna under det gångna

året har om man tar hänsyn till förändringen i »allmänhetens» värdepappersinnehav

ökat rätt obetydligt jämfört med 1961. Sparbankerna, postbanken och

de enskilda försäkringsinrättningama har placerat ungefär samma belopp båda

åren, men inom ramen för detta har en förskjutning av intresset ägt rum mot

obligationsplaceringar. De senare har sålunda ökat från ca 400 mkr till ca 800

mkr inom ramen för en total placeringskapacitet båda åren om ca 2 700 mkr.

En väsentlig förändring i placeringarna har däremot inträtt inom gruppen offentliga

försäkringsinrättningar, där allmänna pensionsfonden helt dominerar.

Här har det årliga placeringsbeloppet, avläst i september 1961 och september

1962, ökat från ca 650 mkr till närmare 1 475 mkr. Det tillskott av långfristigt

kapital, som därmed framträtt på marknaden, har emellertid inotvägts av att

övriga, icke institutionella, placerare på kapitalmarknaden — »allmänheten» —

övergått ifrån en ganska stor nettoplacering till nettoförsäljning av värdepapper.

För »allmänhetens» del har nämligen de årliga placeringarna, avlästa vid

samma tidpunkter som nyss nämnts, förändrats från nettoförvärv av värdepapper

om ca 760 mkr till försäljningar om ca 130 mkr. Iläri ligger en förändring

om ca 890 mkr, en förändring som uppväger det ökade placeringsbehovet

det senaste året från allmänna pensionsfondens sida. Om sålunda den totala

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Diagram B. Kapitalmarknaden 1957—1962

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

Totalt

Reverslån

Obligationer och/förlagsbevis

Aktier

Mkr

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Anm. »Kapitalmarknaden» är avgränsad på följande sätt. Från den totala kreditgivningen enligt

tabell 3 har all affärsbankernas och riksbankens kreditgivning avskilts. Vidare har avskilts upplåningen

mot andra statspapper än obligationer på marknaden utanför affärsbankerna och riksbanken,

huvudsakligen bestående av postbankens kortfristiga kreditgivning till staten. Affärsbankernas

emissioner av förlagsbevis och aktier har lagts till.

Varje punkt på de olika kurvorna anger kreditgivningen under den närmast föregående 12- månadersperioden. Kreditgivningen är räknad netto (placerade belopp minus återbetalade).

kapitalmarknaden, omfattande institutionella placerare och »allmänheten», under

1962 icke visat någon väsentlig förändring i placeringsbehovet, har dock

inom ramen härför ett större intresse än tidigare för obligationsemissioner förelegat.

Denna förskjutning i placeringsinriktningen och affärsbankernas medverkan

i de förut nämnda bytestransaktionerna utgör den väsentliga förklaringen

till den ökade omfattningen av emissionsverksamheten under 1962.

Emissionerna av obligationer under år 1962 gällde så gott som helt hypoteks-,

industri- och kommunobligationer. Reverslångivningen till kommunerna ökade,

men minskade till näringsliv och bostäder (bostadsfinansieringen över hypoteksinrättningama

räknas här som kapitalanskaffning mot obligationer). Totalt kan

kreditförmedlingen över kapitalmarknaden till kommuner, bostäder och näringsliv

för 1962 beräknas ha uppgått till 0,7, 2,9 resp. 1,4 miljarder kronor. Den har

för samtliga tre sektorer överstigit beloppen för 1961.

Även om en viss ökning kan registreras av kreditutbudet på kapitalmarknaden

under 1962 har det, sedan expansionen begynte 1960, ej haft en obrutet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

17

stigande trend. Efter den kraftiga ökningen sistnämnda år avtog placeringarna

fram till mitten av 1961, varefter på nytt en tillväxt följde. Under kalenderåren

1960, 1961 och 1962 kan kapitalmarknadsplaceringarna beräknas ha uppgått till

4,4, 4,1 resp. 4,8 miljarder kronor eller tillsammans ca 13 miljarder kronor. Under

de tre närmast föregående åren, 1957, 1958 och 1959, uppgick de till 2,4, 2,6

resp. 3,1 miljarder kronor och utgjorde således sammanlagt ca 8 miljarder kronor.

Placeringsökningen har till eu del bestått av en tillväxt av aktieköpen. Reverslångivningen

har också legat på en relativt hög nivå men har ej visat någon

stegringstendens efter ingången av 1960. För placeringarna i obligationer redovisas

däremot en stark ehuru ojämn stegring. Även under perioder, då obligationsförvärven

varit som lägst, har de hållit sig i nivå med toppbeloppen för

tiden 1957—1959. Under övriga perioder har de varit avsevärt större (diagram B).

Affärsbankernas rörelse

Expansionen av affärsbankernas kreditgivning 1962 tog formen av en ökning

både i den direkta utlåningen och i förvärven av obligationer och skattkammarväxlar

(diagram C). Ökningen i obligationsportföljerna gällde främst statsobligationer,

till stor del bestående av papper som köptes från marknaden utanför

bankerna. Men även förvärven av hypoteksobligationer fick ökad omfattning.

Diagram C. Affärsbankernas utlåning 1957—1962

Mkr

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

Totalt

Obligationer

f -s jV-* Utlåning
’

i '' till all
*,

/ mänheten

". Skattkammar
A

växlar m. m.

/ ''•I

-1 000

3 000

2 000

1 000

0

-1 000

Anm. Diagrammet visar affärsbankernas totala utlåning, bestående av lån till allmänheten,

förvärv av obligationer samt kortfristig kreditgivning till staten (skattkammarväxlar och dagslån).

Varje punkt på de olika kurvorna anger kreditgivningen under den närmast föregående 12- månadersperioden. Kreditgivningen är räknad netto (lämnade krediter minus återbetalade).

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

OD

Tabell 5. Affärsbankernas utlåning

Månatliga förändringar i utestående belopp. Mkr

Bostadsbyggnad skrediter

Övrig utlåning

Totalt

1960

1961

1962

1960

1961

1962

1960

1961

1962

Januari ..................

— 23

18

- 58

— 49

132

155

— 72

150

97

Februari .................

— 167

20

32

124

45

83

— 44

65

115

Mars ....................

61

26

-206

401

313

379

462

339

173

April ....................

21

24

- 65

140

11

145

161

35

80

Maj .....................

13

43

-113

234

258

504

247

300

391

Juni .....................

97

— 10

- 44

— 26

— 281

14

71

— 291

— 30

Juli......................

83

— 65

32

207

83

224

290

19

256

Augusti ..................

28

14

- 3

— 121

— 103

— 67

— 93

— 89

— 70

September................

— 92

58

39

257

275

443

166

333

482

Oktober ..................

69

— 21

70

— 212

— 210

— 273

— 143

— 230

— 202

November ................

113

— 18

72

74

91

421

188

73

493

December ................

38

— 47

— 303

— 207

— 266

— 254

12-månadersperioden

t. o. m. november .........

264

127

-292

1 094

311

1 822

1 359

438

1 530

Bankoutskottets inemorial nr 1 år 1963

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963 19

Tabell 6. Affärsbankernas likvida tillgångar och faktorer som påverkat dessa

Mkr

12-månadersperiodema t. o. m.

november

1960

1961

1962

Påverkande faktorer

— 438

+ 905

+ 661

+ 1 067

— 1 169

— 397

— 651

Statspapper placerade utanför riksbanken och affärs-

+ 190

+ 928

— 367

— 277

— 431

Företagens investeringsfonder i riksbanken (ökn. —) ....

— 915

— 163

— 369

+ 17

+ 343

+ 203

Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer ....

+ 118

-f 260

+ 95

4- 98

+ 330

+ 340

Summa

— 1 607

4 262

+ 1 723

Affärsbankernas likvida tillgångar

Sedlar, mynt, checkar och postremissväxlar............

+ 87

+ 101

— 632

+ io

4 137

+ 28

+ 81

4- 93

+ in

— 710

+ 327

+ 441

— 453

— 305

+ 1 062

Summa

— 1 607

+ 262

+ 1 723

Anm. Plustecken anger ökning av affärsbankernas likvida tillgångar, minustecken minskning.

Den direkta långivningen till bostadsbyggandet i form av nya bostadsbyggnadskrediter

höll sig som tidigare nämnts på en hög nivå, men på grund av de omfattande

avlyften sjönk de utestående beloppen (tabell 5). Under 12-månadersperioden

t. o. m. november 1962 lämnades nya byggnadskrediter till ett belopp

av 2 077 mkr (föregående 12-månadersperiod 2 049 mkr), men avlyften uppgick

till 2 368 mkr (föregående 12-månadersperiod 1 922 mkr). För övrig utlåning

växte de utestående beloppen mycket starkt. Större ökningstal än under 1961

redovisades praktiskt taget månad för månad. Bankernas sammanlagda utlåning

till bostadsbyggande och övriga ändamål uppgick under 12-månadersperioden

t. o. m. november 1962 till 1 530 mkr (netto) att jämföras med 438 mkr under

den närmast föregående 12-månadersperioden.

I fråga om bankernas likvida tillgångar ägde en synnerligen kraftig ökning

rum under 1962 efter nedgången 1960 och den relativt måttliga stegringen 1961

(tabell 6). Till ökningen 1962 bidrog, förutom bankernas ovannämnda köp från

marknaden av stats- och hypoteksobligationer, i första hand tillväxten av valutareserven

och delåterbetalningar till företagen av i riksbanken innestående medel

på investeringskonton. Åtstramande verkade det statliga inkomstöverskottet

liksom också ökningen av allmänhetens scdelinnehav. Olikheten jämfört med

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

1961 var mest betydande i fråga om obligationsköpen från marknaden och i

fråga om utvecklingen av företagens investeringsfonder i riksbanken.

Till följd av kreditexpansionen har en stark ökning av inlåningen skett. Bankernas

inlåningsräkningar ökade under 12-månadersperioden t. o. m. november

1962 med 2 799 mkr att jämföras med 483 mkr för 12-månadersperioden ett år

tidigare. De likvida tillgångarnas relativt starkare tillväxt innebar en ökning av

bankernas likviditetskvoter. Genomsnittet för dessa, beräknade enligt riksbankens

rekommendationer, låg i slutet av november 1961 vid 37,7% och i slutet

av november 1962 vid 40,3 %.

Obligationsmarknaden

Kursutvecklingen på obligationsmarknaden dominerades under 1962 av de

kursändringar som hängde samman med årets två diskontosänkningar. Under

årets första kvartal förblev kurserna i stort sett oförändrade och kursläget tydde

inte på att marknaden väntade någon snar förändring av ränteläget. Den första

halvprocentiga diskontosänkningen den 5 april gav ej heller omedelbart något

nämnvärt utslag i kurssättningen, men sedermera inträdde en successiv uppgång

innebärande att vid april månads utgång obligationskurserna hade justerats

upp med genomsnittligt 1 å 2 procentenheter.

Tabell 7. Köpkurser och effektiv förräntning vid kvartalsskiften för några

representativa statslån

Lån

Kurser

Effektiv ränta

1961

31.12

31.3

1962

30.6 30.9

31.12

1961

31.12

31.3

1962

30.6 30.9

31.12

5 % 1960/75 ....

98%

98%

102%

103%

103%

5,69

5,70

5,07

4,98

4,96

4 % 1956/80 ....

88

88%

96

95%

96

5,55

5,52

4,84

4,86

4,85

3% 1943/88 ....

78

77

81%

81 %

81 %

5,01

5,11

4,76

4,74

4,77

3 1945/85 ....

71

70%

75%

75%

75%

5,14

5,23

4,77

4,78

4,79

3 1934 ____

66

66%

69%

69

69

4,55

4,52

4,32

4,35

4,35

De under maj och början av juni rådande förväntningarna om ytterligare en

diskontosänkning tog sig uttryck i nya kurshöjningar, som för vissa papper var

förhållandevis kraftiga. Då diskontosänkningen kom den 7 juni, resulterade den

i ett omedelbart utslag på kurserna för långt material med 1 ä 2 procentenheter

och en mindre successiv höjning under veckorna närmast därefter. De under

årets senare hälft tidvis återkommande diskussionerna kring en eventuell tredje

diskontosänkning satte inga nämnvärda spår i kursutvecklingen, och det läge

som rådde vid halvårsskiftet förblev i stort sett oförändrat till årets slut.

Obligationsmarknaden präglades under 1962 av en livlig emissionsverksamhet.

Det framgår av tabell 8, som visar utvecklingen under de sista fem åren, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Tabell 8. Obligations- och förlagslåneemissioner 1958—1962

Mkr

21

Låntagare

1958

1959

1960

1961

1962

Staten ................................

989

2115

1315

370

1050

Korta obligationer ...................

689

1 515

89

200

1 000

Långa obligationer ...................

200

450

1 074

—

—

Premieobligationer ...................

100

ISO1

—

1002

503

Sparobligationer .....................

—

—

152

70

—

Hypoteksinstitut .......................

790

824

957

1416

2 216

Bostadsinstitut ......................

678

755

824

1 269

2 0614

Övriga hypoteksinstitut ..............

112

69

133

147

155

Övriga låntagare .......................

309

133

455

479

1586

Industrier ...........................

125

80

216

316

1 068

Kommuner ..........................

150

—

140

110

376

Kommunala företag..................

—

—

25

—

34

Banker .............................

2

53

12

18

98

Utlandet ............................

32

—

62

35

10

Summa

2 088

3 072

2 727

2 265

4 852

1 Dessutom konvertering 250 mkr. 8 Dessutom konvertering 300 mkr. 3 Dessutom konvertering

150 mkr. 4 Dessutom konvertering 400 mkr.

Anm. Siffrorna avser belopp varom under respektive år avtal om försäljning träffats (tecknade

belopp). I beloppen ingår även försäljningar av under tidigare år daterade lån.

staten, vars upplåning under 1960 dominerade marknaden, under 1961 och 1962

tagit den långa marknaden i anspråk med mycket begränsade belopp. En förskjutning

har skett i obligationsupplåningen till fördel under 1961 främst för

bostadssektorn men under 1962 även för industrin och kommunerna.

Bostadsinstituten emitterade sålunda under 1962 obligationer för 2 061 mkr

exklusive konvertering mot 1 269 år 1961 och 824 mkr år 1960. Försäljningarna

koncentrerades till i stort sett tre perioder. Under tiden närmast före den första

diskontosänkningen såldes ca 700 mkr, under tiden mellan diskontosänkningama

ca 500 mkr samt i december ca 450 mkr. Under hela året såldes därjämte successivt

ca 400 mkr. I oktober förföll ett av stadshypotekskassan 1957 emitterat lån

å 400 mkr. Av lånet, som sålunda ursprungligen var 5-årigt, låg huvudparten i

affärsbankerna. Ett erbjudande om konvertering till ett nytt 5-årslån lämnades.

Det antogs till ett belopp av i runt tal 300 mkr och resterande 100 mkr upplånades

mot långa obligationer.

Siffrorna för lån som emitterats av industrier och kommuner under 1962,

representerar en förhållandevis ännu större ökning i jämförelse med föregående

år än för bostadslånen. Industrin upptog under året obligations- och förlagslån

till ett sammanlagt belopp av 1 068 mkr (förra året 316 mkr), medan kommuner

och kommunala företag på obligationsmarknaden upplånade 410 mkr (förra året

110 mkr).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

TabeU 9. Emissionsvillkor för obligations- och förlagslån under 1962

Räntesats i procent. Emissionskurs angiven då den avviker från pari

Hypoteksinstitut

1/1—5/4

6/4—7/6

8/6—31/12

Stadshypotekskassan m. fl. primärlångivare..

5,5 (99%)

5,25

5,0

Bostadskreditkassan m. fl. sekundärlångivare

5,75 (99 %)

5,50

5,25

Industrier

Obligationer .........................

6,0

5,50 (99 %)

5,25

Förlagslån .........................

6,5

—

5,75

Kommuner .......................

6,0

5,50 (99 %)

5,25

Banker (förlagslån) ......................

6.251

6,0

5,75—5,50

1 Dec. 1961

Försäljningarna av bostadsobligationer medförde en motsvarande avlyftning

av byggnadskreditiv i bankerna. Under första halvåret uppnåddes sålunda en

sådan minskning av affärsbankernas utestående byggnadskreditiv, att balans

kunde sägas råda på marknaden för långfristig bostadsfinansiering. Detta läge

rådde även vid årets slut.

Beträffande industrisektorn decimerades successivt lånekön i riksbanken.

Obligations- och förlagslån släpptes fram i en takt som i vart fall under årets

sista månader i stort sett motsvarade efterfrågan, och vid årets slut förelåg från

bankernas sida inga anmälda önskemål om emissioner. Genom att jämväl kommunerna

i större utsträckning än tidigare tilläts ta obligationsmarknaden i anspråk

och den kommunala reversupplåningen därtill under året var jämförelsevis

stor, torde vid årets slut en väsentlig del av den tidigare uppdämda efterfrågan

inom denna sektor ha eliminerats.

Lånevillkoren för nya obligations- och förlagslån framgår av tabell 9, där de

angivna tidsperioderna avser tiden före första diskontoändringen, tiden mellan

diskontoändringarna och slutligen tiden efter den sista ändringen. De huvudsakliga

förändringarna under året har ägt rum i anslutning till diskontoförändringarna,

men en viss omstrukturering mellan olika grupper av lån har skett.

Diskontoförändringarna har ej heller alltid givit fullt utslag i räntesättningen på

obligationsmarknaden.

Riksgäldskontoret inlöste under vårmånaderna förfallande korta lån å tillsammans

ca 600 mkr. Under året emitterades fyra korta lån å tillsammans

1 000 mkr. De förfallande obligationerna låg till övervägande del i affärsbankerna

och de nyemitterade köptes huvudsakligen av samma institut. I mars

upplades vidare ett nytt premiobligationslån å 200 mkr, varav 150 mkr avsåg

konvertering av 1946 års premielån.

Diskontosatserna för skattkammarväxlar med löptiderna 3, 6 och 9—12 månader

framgår av tabell 10, som visar att diskontosatserna på skattkammarväx
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

TabeU 10. Diskontosatser vid riksgäldskontorets

försäljning av skattkammarväxlar

31/3 30/6 30/9 31/12

3-månaders växlar

1960 ........ 3,85 4,15 4,35 4,5

1961 ........ 5,0 5,0 4,0 4,2o

1962 ........ 4,5 2,25 3,0 2,8

6-månaders växlar

1960 ........ 4,15 4,45 4,65 5,0

1961 ........ 5,0 5,0 5,0 5,25

1962 ........ 4,5 2,75 4,0 3,8

9 — 12-månaders växlar

1960 ........ 4,25 4,75 4,75 5,0

1961 ........ 5,0 5,0 5,0 5,25 * i

4,75—5,25 3,5—3,75

lar, även om förändringarna varierat, tenderat att falla mera än riksbankens

officiella diskonto, ett förhållande som kan tas som ett uttryck för det lättare

läge, som under 1962 rått på marknaden.

Aktiemarknaden

Kraftigt stigande aktiekurser under 1959 följdes av en stagnation under 1960.

Efter en tillfällig höjning av kursnivån i mitten av 1961 inträffade i september

ett markant tendensomslag med fallande kurser. Under 1962 präglades utvecklingen

av en genomgående kurssänkning för så gott som samtliga huvudgrupper

av aktier. Affärsvärldens generalindex sjönk salunda under aret med 8 %•

Mest markant var nedgången för bruks- och träföretag, för vilka index sjönk

med 22 resp. 19%. För rederiaktier noterades en nedgång med 13 %. Verkstadsaktierna

visade en något mera stabil utveckling med en nedgång som stannade

vid 2 %. Bankaktierna steg under året med 6 %.

Många faktorer har spelat in i den relaterade utvecklingen. Konjunkturläget

i allmänhet med avsättningssvårigheter för cellulosaindustrin och vikande orderingång

för varvs- och verkstadsindustrin har medverkat liksom oron på de utländska

börserna och det tidvis spända utrikespolitiska läget. Den livliga

emissionsverksamheten på såväl aktie- som obligationsmarknaden har vidare

krävt kapital och på sitt sätt verkat dämpande på utvecklingen av aktiekurserna.

Det bör vidare konstateras, att det senaste årets förhållandevis kraftiga

kursfall endast återfört kurserna till läget 1959. Utsträckes jämförelsen något

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Diagram D. Affärsvärldens aktieindex 1957—1962

1937 = 100

Bruksföretag

Generalindex

Rederier

Verkstäder

Banker

800

700

600

500

400

300

200

längre bakåt, visar det sig, att från december 1957 till augusti 1961 Affärsvärldens

generalindex stigit med ca 80 %, varefter en nedgång med 15 % fram till

slutet av 1962 följt.

Näringslivets kapitalanskaffning genom emission av aktier har under de båda

senaste åren varit osedvanligt omfattande med tyngdpunkten förlagd till 1961.

De kontanta inbetalningarna till bolagen, exklusive av staten tecknade belopp,

uppgick 1961 till 634 mkr och under 1962 till 427 mkr. Under 1959 och 1960

hade inbetalningarna uppgått till 190 resp. 346 mkr. Till en del förklaras de

relativt omfattande aktieemissionerna under de båda senaste åren av de nya

bestämmelserna om beskattning av utdelningar på aktier emitterade fr. o. m.

1961 (prop. 1960:162). Till nybildade bolag inbetalda belopp för emitterade

aktier uppgick under åren 1959—1962 till 40, 105, 94 resp. 134 mkr. Inbetalningarna

i äldre bolag uppgick till 150, 241, 541 resp. 293 mkr (netto). Fondemissionerna

ökade under tiden 1959—1961 men avtog under 1962.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

25

V alutamarknaden

Valutareserven. Den svenska valutareserven har under de senaste åren utvecklats

gynnsamt. Vid utgången av augusti 1962 nådde den sitt hittills högsta

värde och uppgick till 4 464 mkr. Den hade då under den senaste förflutna tvåårsperioden

ökat med 1 718 mkr eller med drygt 62 % och sedan motsvarande

tid föregående år med 877 mkr. Sedan augusti 1962 har utvecklingen varit mera

oenhetlig, dock med övervägande underskott. Enligt preliminära siffror uppgick

valutareserven vid utgången av 1962 till 4 359 mkr och var därmed 569 mkr

större än vid årsskiftet 1961/62.

Valutareserven redovisas månadsvis i tabell 11. Det bör observeras, att de där

presenterade siffrorna ibland påverkats av större kapitalrörelser. Som framgår

av noten till tabellen har dylika rörelser förekommit inom den statliga sektorn

vid ett flertal tillfällen under de senaste åren och totalt resulterat i ett valutautflöde

om 135 mkr. Därtill kommer att det även inom den privata sektorn

Tabell 11. Sveriges valutareserv

Mkr

Riksbanken

Affärsbankerna

Totala valutareserven

Förändring

Guld

Valutor

Valutor

Ställning

under senaste

12-månadersperiod

1957 december .....

1 134.

1 226

478

2 838

+ 73

1958 > .....

1 053

1 392

546

2 991

+ 153

1959 »

987

1 179

881

g 047

4- 57

1960 » .....

881

1 554

453

2 888

— 159

1961 » .....

934

2 385

472

3 7901 *

+ 902

1962 januari .......

934

2 431

483

3 847

+ 914

februari ......

934

2 450

486

3 870

+ 869

mars .........

934

2 502

495

3 931

+ 882

april .........

934

2 629

452

4 015

+ 935

maj ..........

934

2 771

405

4 1103

+ 809

juni ..........

939

2 762

474

4 1753

+ 720

juli ..........

940

2 862

545

4 347*

+ 697

augusti .......

939

2 938

588

4 464

+ 877

september.....

938

2 905

511

4 353

+ 669

oktober.......

936

2 954

532

4 423

+ 811

november .....

935

2 931

521

4 387

+ 661

december .....

935

2 934

490 p

4 359 p

+ 569 p

1 Valutareserven minskade i aug. 1961 med 104 mkr och i okt. 1961 med 26 mkr genom transak
tioner

med Valutafonden.

3 Valutareserven ökade i maj 1962 med 26 mkr genom en transaktion med Valutafonden.

3 Valutareserven minskade i juni 1962 med 83 mkr genom återbetalning av Marshallånet.

* Valutareserven ökade i juli 1962 med 52 mkr genom en tranksaktion med Valutafonden.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

företagits en del överföringar, vilka överstigit vad som normalt brukar förekomma.

Sveriges guldinnehav har under 1962 varit praktiskt taget oförändrat. Genom

valutareservens tillväxt har guldets andel fortsatt att minska och uppgick vid

slutet av året till 21 % mot 25 % ett år tidigare. Ställningen gentemot de

icke-konvertibla länderna, som vid årsskiftet 1961/62 visade en skuld om 136

mkr, har under året successivt utjämnats, och vid utgången av november hade

skulden reducerats till 34 mkr.

Affärsbankernas andel av den totala valutareserven har under året varit

relativt konstant och varierat mellan 10 och 13 %. Vid utgången av 1962 utgjorde

den 11% mot 12% ett år tidigare.

Växelkurserna. Utvecklingen på de viktigaste internationella valutamarknaderna

har i stort sett varit lugnare än under 1961. Under året förekommande

störningar, såsom försvagningen av den kanadensiska dollarn under våren, kursfallen

på vissa utländska fondbörser på försommaren och Kuba-krisen på hösten,

föranledde i allmänhet icke någon utpräglad oro, och de kursförskjutningar som

inträffade, var relativt begränsade. Till den ökade motståndskraften på detta

område har bidragit — förutom förbättrad jämvikt i de internationella betalningsförhållandena

— den utbyggnad av samarbetet mellan länderna, som under

senare år försiggått i anslutning till Internationella valutafondens verksamhet.

Ökad direkt samverkan mellan centralbankerna i de viktigare länderna har också

varit av betydelse i detta sammanhang.

Den svenska kronan har varit jämförelsevis fast i förhållande till andra valutor.

Sålunda har på den svenska marknaden kurserna för bl. a. US-dollar, pund

och tyska mark under större delen av året legat under eller omkring pariteten

gentemot den svenska kronan. Från omkring årsskiftet 1961/62 och fram till

mitten av mars sjönk kurserna på de utländska valutorna i stort sett kontinuerligt

för att därefter stabilisera sig. Under senare delen av november och början

av december inträdde en tämligen markant, säsongmässigt betingad uppgång av

kurserna på de utländska valutorna i Sverige.

De av riksbanken för vissa valutor noterade marginalkurserna gentemot valutabankerna

har under året varit oförändrade.

Canada, som sedan 1950 icke tillämpat något paritetsvärde för sin valuta,

anmälde den 2 maj en paritet till Internationella valutafonden, nämligen 0,9250

US-dollar per Can.dollar. I fråga om andra viktigare valutor har några paritetsändringar

icke förekommit under 1962.

Clearingkursen gentemot rubel har under året varit föremål för smärre justeringar

vid ett flertal tillfällen. Denna kurs följer helt kronkursen i Sovjetunionen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

27

Betalningsbalansen

Utfallet av bytesbalansen och kapitaltransaktionerna med utlandet under

1962 tyder enligt de preliminära beräkningar som redovisas i tabell 12 på att de

in- och utgående betalningarna i stort sett har balanserat. Den efter svenska

förhållanden betydande ökningen i valutareserven under 1962, för vilken redogjorts

i ett tidigare avsnitt, och som sålunda icke förklaras av betalningsstatistiken,

innebär att en betydande positiv »restpost» på nytt uppkommit. Vad som

ligger bakom denna är osäkert men kommer att i varje fall till någon del kunna

belysas senare, när ett fullständigare statistiskt material står till förfogande.

Utrikeshandeln. Som framgår av diagram E har den successiva ökning i exporten

som började redan 1959, fortsatt under 1962. Procentuellt har exporten

under vart och ett av de två senaste åren ökat med ca 6 %. Importen har under

1962 stigit ungefär lika mycket, i motsats till 1961 då ökningen stannade vid

1%.

Till följd av de fallande priserna på järnmalm och skogsprodukter — framför

allt på den kemiska massan, som ensam svarar för drygt 10 % av Sveriges exportinkomster

— har terms of trade undergått en viss försämring under 1962.

Exportpriserna beräknas sålunda ha sjunkit med ca 2 %, medan importpriserna

stigit med ca 1 %. På importsidan har verkstadsprodukterna, som svarar för

drygt 30 % av import värdet, stigit i pris med ca 3 %.

Av en jämförelse mellan utrikeshandelns fördelning på vissa större ländergrupper

under de tre första kvartalen 1961 och 1962 framgår, att varuutbytet

med övriga EFTA-länder uppvisade ett minskat överskott genom att importen

ökade med 11 %, medan exporten minskade med 1 %. Gentemot EEC ökade det

tidigare underskottet i handelsbalansen. Däremot minskade underskottet på

USA och Canada. Genom att exporten ökade med 15 % vid en endast obetydlig

ökning av importen förstärktes den tidigare positiva handelsbalansen ytterligare

gentemot »övriga länder».

Tabell 12. Betalningsbalansen 1960—1962

Mkr

1960 1961 1962

prel.

4- 13 273

+ 14198

+ 15 070

_

15 006

_

15 151

— 16 100

_

1 7 33

_

953

— 1 030

+

1 355

+

1 380

-)- 1 400

215

360

— 500

593

+

67

— ISO

76

31

+ 20

+

510

+

866

+ 679

169

+

902

+ 569

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Diagram E. Utrikeshandeln och förändringar i valutareserven 1957—1962

12-månadersuppgifter

Mkr

16 000

15 000

14 000

13 000

12 000

11 000

10 000

Mkr

16 000

15 000-

14 000

13 000

12 000

11 000

10 000

12-mcnadersförändring i valutareserven

Handelsbalans

—1 000

1 000

0

—1 ooc

—2 000

Anm. Varje punkt på de olika kurvorna anger import, export och handelsbalans resp. valutareservens

förändring under den närmast föregående 12-månadersperioden.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

29

Sjöfartsnettot. Sjöfartskonjunkturen har under 1962 alltjämt varit svag.

Fraktraterna har varit under konstant press och uppläggningar har successivt

framtvingats. På hösten 1962 beräknades ca 3,5 % av världens handelstonnage

vara upplagt. För Sveriges del började icke uppläggningarna att öka påtagligt

förrän under hösten. Den 1 december 1962 uppgick det på grund av fraktbrist

upplagda svenska handelstonnaget (här inräknas endast fartyg på minst 100

bruttoton) till 100 000 bruttoton motsvarande drygt 2 % av handelsflottan.

Den svenska handelsflottan beräknas under 1962 tonnagemässigt ha ökat med

4 ä 5 %. För dess sysselsättning är det av betydelse hur utrikeshandeln utvecklas

och som tidigare nämnts har betydande ökningar i denna ägt rum även under

1962. För exporten beräknas den volymmässiga ökningen under 1962 uppgå till

8 %, medan motsvarande siffra för importen torde stanna vid 5 %. Då den

svenska handelsflottan i allt högre grad sysselsättes i trafik mellan utländska

hamnar — 1961 var ca 75% av det svenska tonnaget sysselsatt i sådan trafik —

spelar dock förändringen i världshandeln en än större roll. Denna expanderade

ungefär lika mycket som den svenska utrikeshandeln och låg under vart och ett

av de tre första kvartalen värdemässigt ca 6% högre än under motsvarande

perioder 1961.

Dessa förhållanden resulterade för de svenska rederiernas del i att såväl intäkter

som kostnader under de två första kvartalen 1962 låg ca 10 mkr högre

än motsvarande kvartal 1961. Under tredje kvartalet inträdde en överraskande

vändning i och med att intäkterna blev 85 mkr högre än under tredje kvartalet

1961, medan kostnaderna steg med endast 25 mkr. Någon anledning att antaga

att tredje kvartalet skulle innebära en vändpunkt i lönsamhetsutvecklingen för

den svenska handelsflottan finnes dock tills vidare ej.

Övriga löpande betalningar, avseende räntor, utdelningar, uppehållskostnader,

arv, gåvor, licenser, försäkringar m. m. skulle enligt tillgängligt statistiskt material

under 1962 resultera i ett nettovalutautflöde om ca 500 mkr, att jämföras

med ca 360 mkr under 1961. Det kan dock ifrågasättas om dessa siffror ger en

rättvisande bild av utvecklingen. Under större delen av 1950-talet balanserade

in- och utgående betalningar, och den försämring som därefter registrerats och

som ytterligare accentuerades fr. o. m. andra halvåret 1961, har orsakats av att

betalningarna till Sverige stagnerat eller fallit, medan betalningarna från Sverige

fortsatt att öka. Under första halvåret 1962 låg sålunda betalningarna till

Sverige ca 10 % lägre än under motsvarande tid 1961. Denna utveckling förefaller

svårförklarlig, och det kan icke uteslutas, att den fortgående liberaliseringen

i valutaregleringen och därmed följande uppmjukningar i anmälningsskyldigheten

medfört ett ökat redovisningsbortfall, som speciellt kommit att

drabba betalningarna till Sverige. Om denna tolkning är riktig, skulle utfallet

av »övriga löpande betalningar» kunna vara bättre än nyss angivits.

Kapitaltransaktionerna i betalningsbalanstabellen omfattar endast statliga

kapitaltransaktioner och värdepappershandeln enligt bankinspektionens statistik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

o

Tabell 13. Utrikeshandeln 1960—1962

Mkr

1960

Export

1961

1962

1960

Import

1961

1962

Import-

1960

(—) resp. export

överskott

1961

-(+)

1962

Januari .........

1 016

1 140

1 252

1 326

1 282

1 415

— 310

— 142

— 163

Februari ........

1 101

1 041

1 127

1 267

1 152

1 220

— 166

— in

— 93

Mars ..........

992

1 088

1 155

1 207

1 308

1 448

— 215

— 220

-— 293

April...........

1075

1 062

1216

1 119

1 214

1 191

— 44

— 152

+ 25

Maj ...........

1 087

1 275

1 388

1 239

1 233

1 372

— 152

+ 42

+ 16

Juni ...........

1 075

1 242

1 316

1 207

1 228

1 234

— 132

+ 14

+ 82

Juli ............

1 073

1 190

1 170

1 020

1035

1 149

+ 53

+ 155

+ 21

Augusti ........

1 030

1 135

1 161

1 161

1 155

1 232

— 131

— 20

— 71

September ......

1 118

1 171

1 199

1 254

1 359

1 282

— 136

— 188

— 83

Oktober ........

1 236

1 297

1 419

1 283

1 367

1 589

— 47

— 70

— 170

November ......

1 208

1 251

1 363

1369

1 474

1 552

— 161

— 223

— 189

December ......

1 262

1 306

1 554

1344

— 292

— 38

Kvartal

1 ............

3 109

3 269

3 530

3 800

3 742

4 079

— 691

— 473

— 549

2 ............

3 237

3 579

3 921

3 565

3 675

3 799

— 328

— 96

+ 122

3 ............

3 221

3 496

3 526

3 435

3 549

3 667

— 214

— 53

— 141

4 ............

3 706

3 854

4 206

4185

— 500

— 331

Summa för året..

13 273

14198

15 006

15151

— 1733

— 953

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Privata kapitalöverföringar till och från utlandet ingar salunda ej, da uppgifter

härom ännu ej föreligger.

Under 1962 har Sverige erhållit amorteringar på krediter till utlandet till ett

sammanlagt belopp av 140 mkr. Såsom i annat sammanhang beröres, medförde

Storbritanniens amorteringar på den i augusti 1961 erhallna krediten från Internationella

valutafonden för Sveriges del ett valutainflöde om 78 mkr, och amorteringarna

på de svenska fordringar, som uppkom i samband med EPU:s likvidation,

belöpte sig till 6 mkr. Som framgår av nedanstående sammanställning

över svenska statens långfristiga krediter till utlandet återbetalades ca 56 mkr

under 1962.

Utnyttjat

Åter-

Härav

Utestående

kredit-

betalt

återbetalt

belopp

belopp

belopp

under 1962

ult. 1962

Mkr

Mkr

Mkr

Mkr

Danmark ......

.......... 144,4

32,7

3,9

111,7

Finland ........

52,1

13,6

403,0

Norge .........

.......... 125,0

30,4

4,2

94,6

Sovjetunionen

.......... 553,7

71,5

34,7

482,2

Summa 1278,2

186,7

56,4

1 091,5

Den statliga svenska kapitalexporten var väsentligen koncentrerad till två

transaktioner, nämligen slutbetalningen på det s. k. Marshallånet med 83 mkr

och förvärv av obligationer från Förenta Nationerna till ett belopp av 30 mkr.

Övriga kapitaltransaktioner, omfattande bl. a. inbetalningar till Internationella

utvecklingsfonden (IDA) samt värdepappershandeln, har beräknats medföra en

nettokapitalexport på sammanlagt 7 mkr.

Differensen mellan statistiskt redovisade transaktioner i betalningsbalansen

å ena sidan och valutareservens förändring å den andra, restposten, skulle enligt

nu berörda beräkningar komma att uppgå till -f- 679 mkr för 1962.

Internationellt finansiellt samarbete

I syfte att förstärka Internationella valutajondens (IMF) resurser har under

1962 en överenskommelse träffats mellan Belgien, Canada, Frankrike, Förbundsrepubliken

Tyskland, Italien, Japan, Nederländerna, Storbritannien, USA och

Sverige angående generella lånearrangemang, innebärande att de deltagande

länderna utfäster sig att intill vissa angivna belopp och enligt särskilda regler

ge krediter till valutafonden. Arrangemanget är avsett att utnyttjas vid allvarliga

betalningsbalansrubbningar, som hotar att medföra en försvagning av

det internationella betalningssystemet. Sammanlagt uppgår av länderna i fråga

sålunda gjorda krcditutfästelser till motvärdet av 6 000 miljoner dollar. Riksbanken

har för Sveriges del anslutit sig till överenskommelsen med motvärdet av

100 miljoner dollar. I samband därmed har riksbankslagen ändrats sa att riksbanken

må bevilja Internationella valutafonden kredit och inräkna sådan kredit

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

i den s. k. supplementära sedeltäckningen (prop. 1962: 102). Förhandlingar, som

sedermera ägt rum mellan IMF och Schweiz, som icke är medlem av fonden,

har resulterat i en preliminär överenskommelse enligt vilken Schweiz under förutsättning

av förbundsförsamlingens godkännande kommer att kunna lämna lån

på särskilda villkor med ett totalbelopp av högst 200 miljoner dollar.

Den dragning på IMF, som Storbritannien företog 1961, har avvecklats under

1962. Vid återbetalningen, som verkställts i valutor, har 78 mkr erlagts i svenska

kronor. Därmed har tre fjärdedelar av det belopp som vid dragningen disponerades

ur fondens egna tillgodohavanden av svenska kronor återställts. Den 31

december 1962 uppgick IMF:s behållning av svenska kronor till 530 mkr, vilket

motsvarar 68 % av Sveriges kvot i IMF.

Under 1962 har en överenskommelse träffats om kortfristiga valutakrediter

mellan centralbankerna i de nordiska länderna innebärande att centralbankerna

skall bistå varandra genom krediter i form av s. k. swap-transaktioner i händelse

att deltagande land råkar i globala betalningsbalanssvårigheter. Skyldigheten

att lämna kredit är begränsad till motvärdet av 200 miljoner svenska kronor

(för Island 20 mkr). Rätten att utnyttja kredit enligt överenskommelsen är

begränsad till motvärdet av 100 miljoner svenska kronor (för Island 10 mkr)

och inträder först sedan vederbörande land utnyttjat dels den egna valutareserven

i skälig utsträckning dels ock den s. k. guldtranchen och en kredittranch i

IMF. Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att lämna riksbanken garanti för

täckning av eventuella förluster på grund av överenskommelsen (prop. 1962:146).

Riksgäldskontoret har efter samråd med riksbanken i juni 1962 slutbetalat

det s. k. Marshallånet, vilket Sverige beviljades 1949 under det bistånd USA

lämnade för Europas ekonomiska återuppbyggnad efter kriget. Av lånet som

ursprungligen uppgick till 20,4 miljoner dollar och skulle amorteras under 1956—

1983, kvarstod 16 miljoner dollar, som sålunda återbetalts i förtid. Med hänsyn

till den förstärkning av den svenska valutareserven som ägt rum, och mot bakgrunden

av det ökade internationella samarbete som kommit till stånd i ekonomiska

och valutamässiga frågor, bedömdes det lämpligt att Sverige, i likhet med

andra europeiska länder med överskott i sina betalningar med utlandet, på detta

sätt medverkade till att nedbringa det underskott som kapitalströmmarna mellan

USA och Europa resulterat i under senaste år för amerikansk del.

De i samband med EPU.s likvidation uppkomna fordringarna, varav kvarstår

fordringar på Grekland, Island, Norge och Turkiet, har under 1962 genom

amortering nedgått från 5,1 till 3,8 miljoner dollar.

Den Europeiska fondens verksamhet har icke föranlett någon inbetalning till

fonden för Sveriges del under 1962. På grund av att Spanien avstått från fortsatt

uppskov med inbetalningen av sin del av det till fonden infordrade kapitalet,

har fonden till Sverige återbetalat 49 000 dollar. Det inbetalade svenska bidraget

till fonden har därigenom nedgått från 1 955 000 till 1 906 000 dollar per 31 december

1962.

En överenskommelse har under 1962 träffats mellan svenska regeringen och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

33

Internationella utvecklingsfonden (IDA) angaende ett särskilt svenskt bidrag

till IDA (prop. 1962:100 bil. 3). Det särskilda bidraget, som uppgår till ett tre

gånger så stort belopp som Sveriges ordinarie bidrag för 1962, erlades i juli 1962

i form av en skuldförbindelse å 30,1 mkr utställd av svenska staten. Det ordinarie

bidraget, 10 mkr, erlades i november 1962 med 0,6 mkr i konvertibel valuta

och 9,4 mkr i form av en skuldförbindelse.

Riksbankens bokslut

Å sidorna 34—40 har intagits riksbankens bokslut för år 1962.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1962 har guldbehållningen i likhet

med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per

kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde a guld» upptages skillnaden

mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor a svenska obligationer

per den 31 december 1962, samt den del av diskontot a svenska skattkammarväxlar,

som belöper sig på bokföringsåret, bokförts a vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under 1962 har uppgått till ett belopp av 227 150 447

kronor och 66 öre. 3

3 — Bihang till riksdagens -protokoll 1963. 8 samt Nr 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Utgående

196 1

1 9

6 2

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

Guldbehållning ...........................

397 707 131

36

398 479 966

61

Övervärde å guld .........................

535 828 571

37

536 869 807

60

935 349 774

21

(933 535 702

73''

Utländska statspapper .....................

1 998 361 375

—

2 336 836 500

Utrikes växlar ............................

126 463 385

59

45180 828

92

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

259 967 778

67

551 880 037

90

Övriga utländska tillgångar ................

10 770 992

29

10 500 909

30

2 944398 276

12

(2 395 563 531

55)

Skattkammarväxlar .......................

4 105 000 000

—

3 200 010 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

1 597 016 025

—

1 483 077 890

—

4 683 087 890

(5 702 016025

-)

Diskonterade växlar .......................

1 534 850

95

2 857 375

30

Hypotekslån .............................

4 899 410

40

31 786 932

25

Kredit i checkräkning......................

—

19 743

78

Avbetalningslån ..........................

56 878 621

78

60 075 395

48

94 739 446

81

(63 312 883

13)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel .............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ...............................

17 724 878

42

10 043 985

35

Inhemska bankers checkar, postremissväxlar

m. m...................................

18 511377

51

25 723 236

22

Övriga tillgångar ..........................

118164 278

01

118 244 268

04

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

775 981 500

—

775 981 500

—

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

—

103 464 200

Summa

10135042219|53

| 9 697 800 419|93

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

35

balansräkning

Skulder

Utelöpande sedlar .........

Utelöpande postremissväxlar

Checkräkning (statliga myndigheter)

» (bankaktiebolag) .....

> (andra insättare).....

Depositions- och kapitalräkning

Innestående särskilda fondmedel

Investeringskontomedel ........

Skogskontomedel .............

och rörelse

Kursdifferenskonto ........................ 686 842 392

Övriga skulder .......................

Grundfond ..............

Avbetalningslånefond .....

Reservfond ..............

Pensionsfonder...........

Riksbankens byggnadsfond

Balanserade vinstmedel

från föregående år.....

vinst för året ..........

Internationella valutafonden

Internationella återuppbyggnadsbanken .

Summa

1961

1

9

6 2

Kronor

Kronor

|

Kronor

6 870148171

7 330 360 941

—

10 436 125

01

19 667 616

86

209 359 809

73

151 926 184

94

162 553 302

37

181 469 376

54

1 592 879

32

1 531 682

84

334927 244

32

(373 505 991

42)

175 906

56

175 906

56

15 395 937

50

—

2 132 839

37

1 941 256

15

6 374 356

03

4 903 310

60

1 229883 991

50

897 010 883

64

904 031 356

95

(1 253 963 030

96)

686 842 392

07

137 722 877

97

115 001 439

39

20180 004

91

50 000 000

_

50 000 000

—

65 000 000

—

65 000 000

—

20 000 000

—

20 000 000

—

6 767 843

18

6 767 843

18

—

50 000 000

—

442 320

01

814121

22

230 371 801

21

227 150 447

66

419 732 412

06

(372 581 964

40)

452 460 931

20

530029 450

46

102 174

08

1 148 515

40

10135 042219

53 |

| 9 697 800 419]93

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Vinst- och

1961

1 9

6 2

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Käntor & inlåningsräkningar ................

1 041 085

50

456 342

43

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

98 041

01

97 475

36

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

suppleanter för dem ....................

139 251

26

139 528

33

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

för dem ................................

15 180

—

15 180

—

252 472

27

252 183

69

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m. .

4 572 011

48

4 003 069

14

Avlöningar till icke-ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m.

3 051 692

98

3 695 819

57

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..

1 805 618

86

1 916 658

93

Övertidsersättning, m. m...................

98 686

82

82 781

78

4 955 998

66

5 695 260

28

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Arvoden enligt 36 § avlöningsreglementet ....

15 000

_

7 500

Gottgörelse jämlikt 18 §, 1 mom. avlönings-

reglementet ............................

13 926

60

13 726

65

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-

ningsreglementet ........................

3 900

—

3 250

—

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

113 492

—

113 023

—

146 318

60

137 499

65

Rörligt tillägg

2 289 974

93

2 960 502

47

13 048 515

23

(12 216 775

94)

Pensioner m. m............................

*3 229 184

40

23 507 881

75

16 487 045

84

Transport

17 012 739|

41

1 Därav preliminära avgifter för 1961 till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 324.000: —

(efter avdrag av för mycket inbetalda avgifter för 1960).

2 Därav preliminära avgifter för 1962 till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 455.000: —

(efter tillägg av för litet inbetalda avgifter för 1961).

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

37

förlusträkning

Inkomster och vinster

Diskonto & växlar ........................

Räntor å hypotekslån m. m................

Räntor å avbetalningslån ..................

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar ...................

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

Inkomst av svenska statspapper och obligationer,

efter nedskrivningar .............

Provisioner m. m..........................

Courtage å obligationer....................

Ränta & hos riksgäldskontoret innestående

pensionsfondsmedel ......................

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..

Ersättning för förvaltning av statens bosätt
ningslånefond

...........................

Ersättning för förvaltning av statens egna
hemslånefond

m. fl. fonder ...............

Köpeskilling för försålda fastigheter ........

Inkomster av fastigheter ..................

Kassaöverskott ...........................

Diverse ..................................

1961

Kronor

112 642

11 698136

3 266 853

799

(15 078 432

80 391 025

07)

28

155 757 037

108 033

10 459

351 927

426 609

246 198

157 580

430 000

387 261

4 993

28 701

(157 908 802

05)

19 6 2

Kronor

Kronor

160 903

10 507 318

3 026 283

551

140 971 771

64 774

18166

358 695

435 245

226 692

146 335

392 942

6142

98 747

I

Summa

253 378 259 40

13 695 057

93 578 939

11

50

142 719 512

75

249 993 509|36

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Vinst- och

1961

1 9

6 2

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter, m. m.

(16 487 045

84)

Transp<

•rt

17 012 739

41

Ändrings- och reparationsarbeten å fastigheter

300 219

47

364 545

62

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .................................

117 685

90

113 681

77

Kontorshyror inklusive hyra för Rosenbad ..

208 964

89

208 107

11

Rengöring inom fastigheterna ..............

281 865

20

303 823

56

Värme och belysning ......................

248 088

31

250 352

82

Omläggning av riksbankens värmesystem____

122 524

33

56 000

—

Inventarier och deras underhåll ............

206 472

55

184 453

62

Materialier, tidningar, böcker, m. m.........

375 169

39

289 194

15

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

1 042 066

69

1 098 609

52

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

122126

—

115 654

01

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

140 728

58

142 009

22

Vissa beredskapsutgifter ...................

25 827

91

80 676

94

Övriga förvaltningsutgifter .................

189 476

72

219 699

31

3 426 807

65

(3 381215

94)

Courtage å obligationer ....................

30160

07

28 344

51

Kassaförluster ............................

5 978

08

10 986

74

Diverse ..................................

102 058

26

64 183

39

103 514

64

(138 196

41)

Kostnader för sedeltryckeriet* ..............

2 000 000

1 300 000

Kostnader för pappersbruket1 ..............

1 000 000

—

1000 000

—

2 300 000

—

(3 000 000

-)

Summa utgifter och förluster...............

23 006 458

19

22 843 061

70

Saldo vinst ...............................

230 371 801

21

227 150 447

66

Summa

253 378 259

40

| 249 993 509

36

Jämför § 31 i berättelsen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

39

förlusträkning

1961

Kronor

Kronor

19 6 2

Kronor

Inkomster och vinster

Summa 253 378 259140 |

249 993 509

36

249 993 509

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1961 och

1962 års slut

1961

1962

Kronor

Kronor

TUtgångar

Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................

158 037

81

158 037

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

enligt nedanstående specifikation ..................

20 238 400

_

20 238 400

_|

Aktier i Internationella Banken i Basel1 ..........

1 800 000

_

1 800 000

Vissa utländska obligationer och fordringar ...........

40 996 283

55

39 241 668

Summa

63 192 721

36

61 438 105

81

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset ................................

5 910 000

—

5 910 000

_

sedeltryckeriet ...........................

1 500 000

—

1 500 000

_

Göteborg................................

1585 000

—

1 585 000

_1

Falun..............................

365 000

375 000

410 000

365 000

375 000

410 000

Gävle...............................

Halmstad ...........................

_

_

Härnösand ..............................

290 000

—

290 000

_

Jönköping ........................

226 000

—

226 000

_

Karlstad ..................

200 000

—

200 000

_

Kristianstad ..........................

300 000

—

300 000

_

Linköping ......................

500 000

—

500 000

_

Luleå .............................

387 000

—

387 000

_

Nyköping ..........................

520 000

—

520000

_

Uppsala .......................

666 200

—

666 200

—

Visbv .....................

240 000

_

240 000

830 000

Växjö ..........................

830 000

—

_

Örebro .......................

325 000

—

325 000

_

Östersund ................

300 000

—

300 000

_

Tumba: Fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och

bostäder .........................

4 313 000

4 313 000

—

hemmanet inkl. Lill-Tumba ..................

671 200

671 200

_

sedelförbränningshuset ...................

200 000

200 000

_

Diverse valv ............

125 000

—

125 000

_

Summa

20 238 400

-!

20 238 400

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: — (4 000 st. aktier

Av likviden härför har 25 % erlagts.

Schw. Frcs 2 500: —).

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

41

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1962 på riksbankens olika kontor av utestående

lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

kronor

Huvudkontoret ..................................

343

1 044 296

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1496

8 983 055

—

Malmö .....................

1 189

7 718 525

—

Falun ......................

293

877 592

-

Gävle ......................

418

1 546 132

—

Halmstad ...................

255

1102 631

—

Härnösand ..................

639

1 861 499

—

Jönköping ..................

477

1 723 741

—

Kalmar .....................

261

747 850

—

Karlskrona..................

243

885 430

—

Karlstad ....................

217

696 554

—

Kristianstad .................

301

1 406 563

—

Linköping ..................

621

2 207 265

—

Luleå.......................

1088

3 078 751

—

Mariestad...................

190

713 507

—

Nyköping ...................

277

1 080 803

—

Umeå.......................

813

2 479183

—

Uppsala ....................

2 469

13 656 194

—

Visby.......................

243

960 708

—

Vänersborg..................

181

631 775

—

Västerås ....................

469

1 450 452

—

Växjö.......................

334

1 394 253

—

Örebro......................

375

1 334 493

—

Östersund ...................

727

2 494143

—

Summa

13919

| 60 075 395

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1962 på riksbankens

olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Huvudkontoret .....................

6 013

6 105 670

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1852

2 067 456

Malmö .....................

3 201

3 344 284

Falun ......................

1060

1 325 722

Gävle ......................

1310

1 551 359

Halmstad ...................

597

678 890

Härnösand ..................

2 001

2 136 070

Jönköping ..................

1055

1198 479

Kalmar ...................

972

1 228 683

Karlskrona ..................

764

870 089

Karlstad ....................

890

1 018 351

Kristianstad .................

1326

1 587 184

Linköping ..................

2 084

2 464 017

2 182 171

Luleå.......................

1 855

Mariestad...................

1095

1290 155

1 079 105

1 731 719

1 997 816

153 525

1 342 750

1 565 690

863 778

1 726 172

683 784

Nyköping ...................

847

Umeå.......................

1 534

Uppsala ....................

Visby.......................

Vänersborg..................

1467

137

1131

—

Västerås ....................

1 347

Växjö.......................

643

1 308

Örebro......................

Östersund ...................

604

_

Summa

35 093

40 242 919

—

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

43

Egnahems- m. fl. lånefonder

Den 31 december 1962 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på de olika kontoren

sålunda:

Utestående lån

Belopp

Antal

kronor

Huvudkontoret ..................................

3 217

34 763 558

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

859

2 448 731

—

Malmö .....................

279

1917 481

—

Falun ......................

852

2 951 153

—

Gävle ......................

1936

4 420 424

—

Halmstad ...................

1446

6 386 502

—

Härnösand ..................

3 517

6 426 612

—

Jönköping ..................

631

3 059 323

—

Kalmar .....................

931

3 627 223

—

Karlskrona..................

1027

4 361 826

—

Karlstad ....................

2125

6 434 128

—

Kristianstad.................

1864

8 102 780

—

Linköping ..................

1 196

5 389 059

—

Luleå.......................

3 810

7 527 874

—

Mariestad...................

901

3 869 230

—

Nyköping ...................

1021

5 785 783

—

Umeå.......................

2 739

7 922 675

—

Uppsala ....................

1323

5 008 096

—

Visby.......................

1198

3 422 579

—

Vänersborg..................

2 396

8 781 203

—

Västerås ....................

549

2130 972

—

Växjö.......................

1164

4152 213

—

Örebro......................

497

1 081 452

—

Östersund ...................

2 697

6 286 707

—

Summa

38 175

| 146 257 583

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Den 31 december 1962 utestående lan, vilka övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande olika

lånetyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som

avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån .............

14 696

7 634

97

Bostadsegnahemslån ..........

qi iifti 1 m

Uppskovslån ................

Nybyggnadslån ................

Qiqq

Förbättringslån .........

Lån till estlandssvenskar.......

26

Premielån............

Täckdikningslån ........

oo t

Transport

36 376

116 825 137

—

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ..........

Lån till låneförmedlare:

Cd L

Arbetarsmåbrukslån.....

1432

45

19 265 325

526 411

Jordbruksegnahemslån........

Bostadsegnahemslån ........

297

9 616 948

Uppskovslån .........

5

1 911

—

Summa

38175

146 257 583

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1962 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:

Enl. SFS 369/1951

St A

Enl. SFS 766/1951

St B

Enl. SFS 764/1952

St C

Enl. SFS 723/1954

St D

Enl. SFS 593/1955

StE

Enl. SFS 650/1957

St F

Enl. SFS 83/1960

St G

Summa

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal |

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

I1K .......

3

7,4

143

610,8

14

17,4

350

1165,8

515

2 286,9

74

289,2

1 099

4 377,6

Göteborg ..

—

—

—

3

5,0

19

45,4

96

103,4

146

210,5

82

185,3

346

549,7

Malmö ....

—

—

3

9,6

10

17,2

84

342,9

61

114,1

25

42,9

5

20,0

188

546,7

Falun .....

—

—

—

—

15

21,2

3

7,6

19

28,0

154

490,5

94

287,6

285

835,0

Gävle .....

—

—

—

—

45

38,4

37

27,0

88

91,9

85

139,0

35

82,3

290

378,6

Halmstad ..

—

—

—

—

30

17,7

200

388,4

306

606,0

316

471,5

126

327,6

978

1 811,1

| Härnösand .

—

—

—

—

88

56,7

87

68,3

135

75,6

82

76,0

10

11,1

402

287,7

Jönköping .

—

—

—

—

114

172,2

23

40,1

128

128,4

113

179,9

29

63,2

407

583,7

| Kalmar ....

—

—

9

6,2

369

469,1

2

7,2

524

1 131,8

108

230,1

439

1 397,3

1451

3 241,6

Karlskrona .

—

—

3

3,0

64

68,0

14

17,4

172

187,0

90

149,7

72

204,6

415

629,8

Karlstad ...

—

—

3

7,6

69

117,2

36

32,6

176

449,3

233

684,8

246

618,5

763

1 910,0

Kristianstad

—

—

6

5,2

37

54,4

278

816,1

192

323,7

112

242,8

68

241,3

693

1 683,7

Linköping ..

—

—

12

15,1

337

806,7

3

4,8

947

2 611,3

378

921,5

57

130,5

1 734

4 489,8

Luleå......

—

—

—

—

321

199,5

1 108

984,1

538

494,2

202

104,5

1

2,4

2170

1 784,7

Mariestad ..

—

—

2

2,9

191

352,7

29

31,0

809

1 743,0

969

1 957,2

207

397,2

2 207

4 484,0

Nyköping ..

—

—

—

—

91

230,1

12

24,0

790

2 763,1

334

1 232,9

74

216,1

1 301

4 466,3

Umeå .....

—

—

—

—

517

391,5

1376

1 355,5

1 101

1 071,7

865

881,0

32

40,7

3 891

3 740,3

Uppsala ...

—

—

i

0,5

97

277,4

16

28,7

275

1221,8

773

3 684,1

129

408,6

1291

5 621,1

| Visby......

—

—

—

—

49

85,1

—

—

67

72,3

36

61,2

340

887,7

492

1 106,4

Vänersborg .

2

3,7

3

8,3

in

117,0

34

50,0

415

617,5

466

684,4

314

711,3

1 345

2 192,2

1 Västerås ...

1

0,5

3

11,2

102

207,9

12

12,7

286

872,3

629

2 226,4

135

421,0

1 168

3 751,9

1 Växjö .....

—

—

—

—

76

72,0

31

39,5

63

40,8

77

87,9

40

79,1

287

319,3

Örebro ....

—

—

4

8,2

143

392,0

28

32,7

150

342,8

187

641,4

68

195,7

580

1 612,8

j Östersund ..

—

—

—

—

89

68,4

11

5,1

14

4,1

42

31,2

1

1,2

157

110,0

Summa

3

4,2

52

85,3

3111

4 848,1

3 457

4 378,3

7 702

16 260,0

6 937

17 718,5

2 678

7 219,5

23 940

50 513,9

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 31 december 1962 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de

olika kontoren sålunda:

Huvudkontoret ..................................

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

Malmö .....................

Falun ......................

Gävle ......................

Halmstad ...................

Härnösand ..................

Jönköping ..................

Kalmar .....................

Karlskrona..................

Karlstad ....................

Kristianstad.................

Linköping ..................

Luleå.......................

Mariestad...................

Nyköping ...................

Umeå.......................

Uppsala ....................

Visby.......................

Vänersborg..................

Västerås ....................

Växjö.......................

Örebro......................

Östersund ...................

Summa

Utestående l&n

Antal

Belopp

kronor

21

31 700

1

900

—

2

5 640

—

8

9 950

—

6

4 390

—

4

9 010

—

4

10 685

—

6

19 225

—

10

17 410

—

9

16 120

—

8

19 030

—

3

3 750

—

20

45 570

—

5

8 626

—

68

171 426

—

135

277 005

—

5

7 550

—

46

103 190

-

19

41 475

—

69

84 728

—

4

6 920

—

17

26 250

—

6

6 904

—

476

927 454

—

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

47

Vämpliktslån

Den 31 december 1962 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de

olika kontoren sålunda:

Utestående lån

V-Iån

(Värnpliktslån från

vämpliktslånefonden)

Vu-lån

(Värnpliktslån från

fonden för låne- understöd)

Antal

Belopp

kronor

Antal

Belopp

kronor

226

671 583

_

133

247 937

_

72

210 371

—

32

54 249

—

86

273 580

—

21

32161

—

38

115 662

—

3

4 203

—

32

101 007

—

4

5 641

—

33

109 764

—

6

12 508

—

36

93 841

—

15

18 723

—

37

112 363

—

18

25 576

—

31

118 108

—

—

—

—

47

140 812

—

7

9 736

—

29

80165

—

15

10 617

—

44

135 043

—

2

7 056

—

44

151 015

—

4

9 963

—

30

87 498

—

8

17 221

—

18

47 805

—

5

5 093

—

26

91 844

—

2

3 230

—

26

80 926

—

5

5 626

—

39

116 964

—

3

4 770

—

5

9 333

—

3

4 825

—

34

87 006

—

8

7 401

—

27

73 009

-

19

18 304

—

21

57 580

—

3

7150

—

25

91 820

—

6

4159

-

30

90 649

—

2

4 100

—

1036

3 147 748

—

324

520 249

—

Huvudkontoret .........................

Avdelningskontoret i: Göteborg ..........

Malmö ............

Falun .............

Gävle .............

Halmstad ..........

Härnösand .........

Jönköping .........

Kalmar ............

Karlskrona ........

Karlstad ...........

Kristianstad .......

Linköping..........

Luleå..............

Mariestad..........

Nyköping ..........

Umeå .............

Uppsala ...........

Visby .............

Vänersborg ........

Västerås ...........

Växjö .............

Örebro.............

Östersund ..........

Summa

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade den

18 maj 1962, utsågs herrar Gunnar Svärd och Emil Ahlkvist till fullmäktige

i riksbanken för valperioden 1962—1965, båda omvalda.

Till suppleanter valdes samtidigt

för herr Svärd direktören Ragnar Sundén (omvald)

» » Ahlkvist ledamoten av riksdagen II kammare ombudsmannen

Tore Bengtsson (omvald).

Fullmäktige utsåg därefter samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige

år 1963 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);

till riksbankschef: herr Per Åsbrink (omvald)

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid

inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge (omvald).

Vidare har de av riksdagens kamrar utsedda valmännen den 14 november 1962

till suppleant i fullmäktige för herr Persson i Vinberg — efter herr Sigfrid Jonsson

i Strömsund, som avlidit — utsett ledamoten av riksdagens andra kammare

herr Birger Nilsson under återstående delen av valperioden 1960—1963.

Kungl. Maj :t har för tre år fr. o. m. den 1 juli 1962 förlängt förordnandet för

f. d. generaldirektören, professor Alf Johansson att vara suppleant för fullmäktig.

Bankdirektören Åke Lundgren, som under två år varit tjänstledig från riksbanken

för att fullgöra uppdrag såsom direktör i Internationella återuppbyggnadsbanken

i Washington, har fr. o. m. den 1 november 1962 återinträtt i sin

tjänst i riksbanken.

§ 2.

Till ledamöter i riksbankens industristyrelse för tiden till dess

nytt val av fullmäktige år 1963 försiggått utsåg fullmäktige den 18 maj 1962

herr Persson i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren och civilingenjören

Gösta Carlsson, den sistnämnde såsom industrisakkunnig ledamot

(samtliga omvalda).

Till suppleanter utsågs samtidigt herr Gustaf Kollberg (för ordföranden),

bankokommissarien Helge Borggren (för Ekengren) och kommerserådet, civilingenjören

Bernt Löfström (för Carlsson). Det Löfström meddelade uppdraget

avsåg tiden till utgången av juni 1962.

Fullmäktige har sedermera den 15 november 1962 till nya suppleanter i industristyrelsen

utsett tf. kommerserådet Lennart Agartz (för Carlsson) och tf.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

49

bankokommissarien Anders Lemne (för Ekengren) i stället för bankokommmissarien

Helge Borggren, Agartz fr. o. m. den 1 december 1962 och Lemne fr. o. m.

den 1 januari 1963.

§ 3.

Till ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt fullmäktigeval

under år 1963 ägt rum utsåg fullmäktige den 18 maj 1962 vice riksbankschefen

Sven Joge, ordförande, herr Persson i Vinberg, vice ordförande, och bankdirektören

Gunnar Åkermalm samt till personliga suppleanter för dem resp. bankdirektören

Hjalmar Ekengren, direktören Ragnar Sundén och bankokommissarien

Lennart Olofsson (samtliga omvalda). Sedan Olofsson beviljats tjänstledighet

under en tid av två år från den 1 november 1962 för att tjänstgöra som ställföreträdande

direktör i Internationella valutafonden i Washington och bankdirektören

Lundgren återinträtt i tjänst i riksbanken (jfr § 1 ovan), har fullmäktige

den 15 november 1962 beslutat, att Lundgren skall vara ledamot av valutastyrelsen

i stället för Åkermalm och att Åkermalm skall tjänstgöra som suppleant

för Lundgren. Dessa beslut äger tillämpning tillsvidare intill dess val av fullmäktige

under år 1963 ägt rum.

Beträffande valutastyrelsens sammansättning i övrigt torde få hänvisas till

§ 3 i fullmäktiges berättelse till 1961 års bankoutskott; dock att Kungl. Maj:t,

med entledigande av direktören H. O. Swedberg och byråchefen L. G. Kalderén,

förordnat direktören i Sveriges Allmänna Exportförening P. H. G. Zethelius och

budgetsekreteraren i finansdepartementet S. L. Klackenberg att för tiden t. o. m.

den 30 juni 1963 vara suppleanter i nämnda styrelse för resp. direktören L. H. O.

Sjunnesson och tf. expeditionschefen G. L. Eriksson.

§ 4.

Till ledamöter i delegerade för riksdagens verk år 1963 utsåg fullmäktige

den 13 december 1962 herrar Persson i Vinberg och Kollberg med herr Svärd som

suppleant (samtliga omvalda).

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren torde

få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 20 december 1962.

§ 6.

Riksbankens organisationskommitté, som låtit sin verksamhet

vila i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till det av bostadspolitiska

organisationskommittén i betänkandet »Handläggningen av bostadslån — enklare

regler och minskad organisation» (SOU 1961:32) framlagda förslaget om en

överflyttning till riksbanken av bostadsmyndigheternas låneförvaltning (jfr prop.

1962: 1, bilaga 7; SU:s uti. 1962: 46 och fullmäktiges berättelse till 1962 års bankoutskott,

§ 6), har återupptagit sitt arbete.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 19G3. 8 samt Nr 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

§ 7.

Riksbanken har jämlikt Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 30 december

1959 omhänderhaft vården av svenska fordringar, som uppkommit i samband

med likvidationen av den Europeiska betalningsunionen (EPU) år

1959 (jfr ovan sid. 32).

§ 8.

Kungl. Maj.t har i brev till fullmäktige den 18 maj 1962 meddelat, att riksdagen

godkänt, att riksbanken för Sveriges del biträder det av Internationella

valutafondens (IMF) direktion fattade beslutet om generella

lanearrangemang i syfte att stärka IMF:s resurser. Lånearrangemangen avser

sammanlagt motvärdet av 6 000 milj. dollar, varav riksbanken har anslutit sig

med motvärdet av 100 milj. dollar. I samband därmed har riksbankslagen ändrats

så att riksbanken må bevilja Internationella valutafonden kredit och inräkna

sådan kredit i den s. k. supplementära sedeltäckningen (prop. 1962:102; jfr ovan

sid. 31—32).

§ 9.

Riksdagen har för budgetåret 1962/63 under fonden för låneunderstöd, riksbankens

delfond, till bidrag till Internationella utvecklingsfonden

(IDA) anvisat ett investeringsanslag av 40 200 000 kr. (Rskr 1962:315).

På hemställan av Kungl. Maj:t i brev till fullmäktige den 6 juni 1962 har riksbanken

inbetalat dels den tredje årsraten av Sveriges andel i utvecklingsfonden,

dels ett särskilt svenskt bidrag till fonden (jfr ovan sid. 33).

§ 10.

Riksbanken har anslutit sig till en överenskommelse om kortfristiga

valutakrediter mellan centralbankerna i de nordiska länderna. Riksbankens

kreditutfästelse uppgår till 200 milj. svenska kronor. Riksdagen har bemyndigat

Kungl. IVIaj.t att lämna riksbanken garanti för täckning av eventuella

förluster på grund av överenskommelsen (prop. 1962:146; Rskr 236; Kungl. brev

d. 25.5 1962; jfr ovan sid. 32).

§ 11.

Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige å ena och Rumänien,

Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern å andra sidan gällande betalningsavtalen,

vilka samtliga är av bilateral innebörd, samt det bilaterala betalmngsavtalet

med Bulgarien. Sistnämnda avtal har emellertid upphört att gälla

den 30 juni 1962 och har därefter ersatts med en multilateral betalningsordning.

I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under de med

Argentina, Bulgarien, Finland och Folkrepubliken Kina träffade betalningsöverenskommelserna

— vilka samtliga är av multilateral innebörd och endast innebär

en formalisering av den betalningsordning som tillämpas i förhållande till det

konvertibla området — har dessa frågor handlagts av riksbanken. Överens
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

51

kommclsen med Jugoslavien, vilken ej tillämpats i praktiken sedan betalningsutbytet

övergått till att ske i konvertibel valuta, har även formellt upphört att

gälla fr. o. m. den 1 juli 1962.

§ 12.

Vid utgången av år 1962 innestod i riksbanken a investeringskonto

för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) sammanlagt omkring

2 mkr.

Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om

taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod i riksbanken

vid samma tidpunkt i runt tal 5 mkr. För medel insatta å skogskonto

tillämpar riksbanken sedan den 1 juli 1962 en räntesats av 3 % %.

§ 13.

Enligt gällande bestämmelser om investeringsfonder för konjunkturutjämning

(se § 12 i berättelsen till 1962 års BoU) innestod i

riksbanken vid utgången av år 1962 å investeringskonto för rörelse i runt tal

881 mkr samt å investeringskonto för skogsbruk omkring 16 mkr.

Företag, som verkställt extra inbetalning å konto för investering i rörelse jämlikt

Kungl. förordningarna 1961:155 och 529, har efter framställning därom till

resp. länsstyrelse kunnat vid årsskiftet 1962/63 lyfta den del av inbetalningen

som överstiger vad som insatts enligt Kungl. förordningen 1955: 256 i dess genom

förordningen 1960:236 ändrade lydelse.

Ett belopp av 279 mkr har med stöd av här avsedda bestämmelse vid årsskiftet

uttagits från riksbanken.

§ 14.

Riksbankens officiella diskonto, som fr. o. m. den 6 april 1962 nedsattes

från 5 % till 4 V2 %, har fr. o. m. den 8 juni 1962 ytterligare sänkts med Va procentenhet

till 4 %.

§ 15-

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 mkr, utgjorde

utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel — vid utgången av år 1962

sammanlagt ca 60,1 mkr. Detta belopp fördelar sig med ca 37,8 mkr å statliga

garantilån och ca 22,3 mkr å andra avbetalningslån. De statliga garantilånen har

utgivits enligt Kungl. kungörelserna 1946:676 (ändrad senast 1961:289),

1948:210 samt 1950:469 (ändrad senast 1962:357).

Antalet garantilån utgjorde vid 1962 års utgång 5 314 — därav 5 040 vid

avdelningskontoren och 274 vid huvudkontoret — vilket innebär en ökning under

året med 14. Antalet övriga avbetalningslån uppgick vid samma tidpunkt till

8 605, cn ökning under året med 166.

Räntan å lån från fonden har sedan den 8 juni 1962 utgjort 5% för lån utgivna

för studieändamål och 5 V2 % för övriga lån; för garantilan har dock

räntan fr. o. m. den 1 juli 1962, jämlikt Kungl. kungörelsen den 28 juni 1962 (nr

363), utgått med 4 x/\ %.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp å de olika kontoren

hänvisas till de uppgifter, som intagits å sid. 41.

Enligt riksdagens medgivande får avbetalningslånefonden tagas i anspråk för

beviljande av lån för förvärv av bostadsrätt i bostadsrättsförening för tjänstemän

vid riksdagens verk (BoU:s uti. 1961:23). Hittills har fyra dylika lån utlämnats.

§ 16.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills

som kapital anvisat sammanlagt 61 102 700 kr — varav 56 mkr. överlämnats till

riksbanken — utgjorde utlåningen vid utgången av år 1962 ca 40,2 mkr. Under

1962 har antalet lån nedgått från 37 782 till 35 093 eller med 2 689. Det utestående

lånebeloppet har däremot ökat med omkring 1,6 mkr.

För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad

räntefot. För lån, som numera utgives tillämpas den normalränta, som av Kungl.

Maj.-t fastställts för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnats

under innevarande budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 5 %.

Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av år

1962 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 342,6 mkr. Därav

har återbetalats ca 299 mkr. Ett belopp av sammanlagt omkring 3,45 mkr har

efterskänkts eller avskrivits.

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas

till de uppgifter, som intagits å sid. 42.

Kungl. Maj.-t har den 25 maj 1962 utfärdat kungörelse (nr 329) angående

ändring i kungörelsen den 29 juni 1946 (nr 570) om statliga bosättningslån. I anledning

av de vidtagna ändringarna i bosättningslånekungörelsen — vilka bl. a.

innebär att maximibeloppet för lånen höjts från 3 000 kr till 4 000 kr_ och i

anslutning till vad vederbörande departementschef och statsutskottet uttalat

(prop. 1962:1, bilaga 7, punkten 121; SU:s uti. 1962: 5, punkten 94; Rskr 5) har

fullmäktige den 5 juli 1962 meddelat riktlinjer i fråga om tillämpningen av bosättningslånebestämmelserna.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1961/62 har riksbanken

uppburit 226 692 kr.

§ 17.

Vid utgången av år 1962 förvaltade riksbanken lån, utgivna från fonden

för hantverks- och småindustrikredit före den 1 juli 1960, då

nyutlåningen upphörde, till följande antal och belopp, nämligen

Kontor Antal lån Sammanlagd

lånesumma kr.

Falun........................ 5 9 600: —

Linköping.................... 6 33 700: —

Uppsala...................... 16 60 265: —

Vänersborg................... 7 26 025: —

129 590: —

Summa 34

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

53

Räntan å här avsedda lån utgår efter fast, vid lånets beviljande bestämd räntefot

motsvarande normalräntan med tillägg av Va %.

§ 18.

De av riksbanken fr. o. m. den 1 juli 1948 från egnahemsorganen och

hushållningssällskapen övertagna lånen fördelade sig per den

31 december 1962 å de olika kontoren på sätt närmare framgår av sammanställningar

å sid. 43 och 44. Låneantalet har under år 1962 nedgått från 41 810 till

38 175 och det utestående lånebeloppet har under samma tid minskat från ca

158,1 mkr till ca 146,3 mkr.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1961/62 uppburit

ersättning efter 3 kr 50 öre per lån med 146 335 kr.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande

låneverksamhet, har till statsverket under år 1962 av influtna amorteringar

återlevererats 11,5 mkr. Beloppet fördelar sig med 7,65 mkr å egnahemslånefonden,

1,8 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

landsbygden, 0,9 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden, 0,15 mkr å täckdikningslånefonden

samt ca 1 mkr å förbättringslån under riksbankens delfond av fonden

för låneunderstöd.

§ 19.

Vid utgången av år 1962 förvaltade riksbanken stödlån till jordbrukare,

utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (StA), 766/1951 (StB),

764/1952 (StC), 723/1954 (StD), 593/1955 (StE), 650/1957 (StF) och 83/1960

(StG), till ett sammanlagt belopp av ca 50,5 mkr, innebärande en minskning

under året med omkring 20,8 mkr.

Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp

av sammanlagt ca 0,63 mkr.

Beträffande handläggningen av ärenden angående anstånd med vid månadsskiftet

november/december 1962, resp. vid senaste årsskifte förfallna amorteringar

å stödlån till jordbrukare, som funnit anledning begära skördeskadeersättning

enligt härför gällande bestämmelser, har särskilda direktiv lämnats riksbankens

kontor.

Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de olika

lånetypema hänvisas till sammanställning å sid. 45.

Riksbanken uppbär icke någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.

§ 20.

Utlåningen från fonden för supplementär jordbrukskredit

uppgick vid utgången av december 1962 till omkring 0,9 mkr, en nedgång under

året med ca 0,8 mkr. Några nya lån från fonden har inte beviljats efter utgången

av juni 1959.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

För de lån från fonden som är försedda med statlig garanti utgör räntan sedan

den 8 juni 1962 4 % %; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet högre räntesatser.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning

å sid. 46.

§ 21.

Av riksbanken jämlikt beslut av 1960 års riksdag förvaltade värnplikt s
1

å n, utgivna från fonden för låneunderstöd resp. från vämpliktslånefonden, fördelade

sig per den 31 december 1962 å riksbankens olika kontor såsom framgår

av sammanställning å sid. 47.

Under år 1962 har i amorteringar från låntagarna influtit ca 0,58 mkr, därav

omkring 0,51 mkr under vämpliktslånefonden. Jämlikt Kungl. kungörelsen den

2 juni 1961 (nr 384) om avskrivning av lån för studier har avskrivning skett å de

från sistnämnda fond utgivna lånen med ett belopp av omkring 0,45 mkr.

Någon ersättning utgår ej till riksbanken för här avsedda låneförvaltning.

§ 22.

Fr. o. m. den 1 juli 1962 har riksbanken att bevilja och förvalta lån från statens

fiskredskapslånefond, s.k. fiskredskapslån, i enlighet med bestämmelserna

i Kungl. kungörelsen den 6 april 1962:100. (Se prop. 1962: 23; JoU: s uti.

1962:5; Rskr 140). I brev sistnämnda dag till fullmäktige har Kungl. Maj:t

hemställt till fullmäktige att disponera till nämnda fond av 1962 års riksdag

anvisat investeringsanslag å 0,6 mkr.

Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår, då lånet beviljats.

Något lån från fonden har icke utlämnats enligt nämnda kungörelse.

§ 23.

Såsom omnämnts i § 21 i fullmäktiges berättelse till 1962 års bankoutskott

innestod i riksbanken vid ingången av nämnda år ett belopp om 15 mkr, utgörande

vinstmedel från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,

vilka avsatts till den s. k. Norrlandsfonden. Beloppet har uttagits från

riksbanken den 31 mars 1962.

§ 24.

Genom lag den 13 april 1962 (nr 106) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen

fr. o. m. den 1 juli 1962 med 400 mkr till 7 800 mkr.

Sedelomloppet uppgick å rapportdagen den 22 december 1962, när det var som

störst, till 7 661 mkr, en ökning i förhållande till motsvarande dag 1961 med

586 mkr. Det lägsta utelöpande sedelbeloppet under 1962 förelåg å rapportdagen

den 23 maj och utgjorde då 5 966 mkr. Den minsta procentuella ökningen i förhållande

till 1961 uppgick till 1,1 % och noterades den 31 mars 1962; den största

procentuella ökningen registrerades den 22 december och utgjorde 8,3 %.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

55

§ 25.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1961 torde få

hänvisas till bankoutskottets memorial nr 13 år 1962.

Beträffande riksbankens jubileumsfond hänvisas till härvid fogad

bilaga 1.

§ 26.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och pappersbruket

— uppgick per den 31 december 1962 till följande antal (motsvarande

antal vid utgången av december månad 1961 inom parentes).

Ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp ......

18

(16)

b) » ABp.....

21

(21)

c) » År.......

71

(7)

d) » Ao.......

2662'' 3

(278)

därav bankpersonal ............

160

(168)

biträdespersonal..........

54

(57)

vaktpersonal m. fl.........

52

(53)

extra ordinarie tjänstemän...........

1534, 5

(147)

därav bankpersonal ............

226

(25)

bankexpeditörspersonal ...

307

(24)

biträdespersonal..........

75

(75)

vaktpersonal m. fl.........

26

(23)

aspiranter .........................

31

(27)

därav bankaspiranter...........

9

(?)

biträdesaspiranter ........

22

(20)

extra tjänstemän....................

49

(48)

därav bankexpeditörspersonal ...

l8

(1)

biträdespersonal..........

43

(38)

vaktpersonal.............

5

0)

Summa

545

(544)

1 Därav 3 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre tjänst med lönegradsbeteckningen Ao. Av dessa

har 2 förts över stat.

3 Därav 8 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordran).

3 Därav 9 tjänstemän, som tjänstgör vid sedeltryckeriet och redovisas bland tryckeriets personal.

Av dessa har 6 överförts till tryckeriet i och med att sedelkontoret upphört och dess arbetsuppgifter

tillförts tryckeriet.

4 Därutöver 142 tjänstemän, vilka tillika innehar ordinarie tjänst och vilka i uppställningen redovisats

som ordinarie tjänstemän. 11 e. o. tjänstemän innehar personlig tjänst i reglerad befordrings
gnng
“

Därav 1 tjänsteman, som tjänstgör vid sedeltryckeriet och redovisats bland dess personal.

0 Därav 1 tjänsteman, vilken innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie

tjänsteman.

1 Därav 23 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie

tjänstemän.

8 Innehar tillika ordinarie tjänst, men har ej redovisats som ordinarie tjänsteman.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k. reservpersonal,

d. v. s. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och i allmänhet

med intermittent tjänstgöring. Av denna personal har under det gångna året i

medeltal tjänstgjort ca 180 per dag.

§ 27.

Sedan delegerade för riksdagens verk förklarat sig intet ha att invända mot

att Kungl. kungörelsen den 2 mars 1962 (nr 49) med bestämmelser om sommararbetstid

för viss personal i statlig tjänst m. m. tillämpades även vid riksdagens

verk, har enligt fullmäktiges medgivande huvudkontoret och avdelningskontoren

hållits stängda samtliga lördagar under tiden 14 april—30 september

1962. De lördagar under ifrågavarande tid, då affärsbankerna hållit öppet, har

dock viss jourtjänst uppehållits vid huvudkontoret och kontoret i Göteborg för

genomförande av bankclearing och därmed sammanhängande kassatjänst.

§ 28.

I sin till 1962 års riksdag avgivna berättelse om den verkställda granskningen

av riksbanken har riksdagens revisorer uttalat, att revisorerna för sin del kommit

till den uppfattningen att någon tillfredsställande lösning av riksdagens

lokalproblem knappast torde vara möjlig utan ianspråktagande av lokaler i riksbankshuset.

Riksdagen har, sedan fullmäktige yttrat sig i frågan, bemyndigat

fullmäktige att med beaktande av vad bankoutskottet anfört under punkten 3 i

sitt utlåtande 1962 nr 4 vidtaga åtgärder för att säkerställa dispositionsrätten

till en lämplig tomt.

Med anledning av statsrevisorernas uttalande bemyndigade fullmäktige den

4 januari 1962 direktionen att anlita expertis för sådan preliminär planläggning,

som kunde erfordras för att vid nu pågående underhandlingar rörande regleringen

av Nedre Norrmalm i Stockholm bevaka riksbankens eventuellt uppkommande

behov av tomt för nybyggnad. Direktionen har såsom expert anlitat professor

Nils Olof Ahrbom.

§ 29.

Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har under året

utförts eller beslutats om diverse smärre byggnads- och reparationsarbeten för

ca 66 000 kr, därav målningsarbeten för ca 31 000 kr. Den för riksdags- och riksbankshusen

gemensamma oljetankanläggningen är numera färdig, och riksbankens

andel i kostnaderna har uppgått till 81 000 kr. (jfr. BoU:s uti. 1959: 31).

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll

uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning.

De kontor, där kostnaderna understiger 5 000 kr, har ej medtagits.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

57

K;ontor Kronor Kostnaden avser huvudsakligen

Göteborg......... 31 000: — Ommålning av gatu- och gårdsfasader, repara
tion

av tak och hissanläggning, reparation av

gårdsmur m. m.

Karlstad ......... 7 200:— Diverse reparationer i två bostadslägenheter

på grund av skador, uppkomna genom sättningar

i grunden.

Växjö............ 5 700:— Målningsarbeten i trapphus och banksal.

Örebro ........... 11 000:— Anslutning av kontorsfastigheten till stadens

fjärrvärmeverk och rörledningsarbeten i samband

härmed.

Såsom i föregående års förvaltningsberättelse (§ 26) omnämnts har riksbanken

haft att bekosta vissa ombyggnads- och reparationsarbeten inom fastigheten i

Halmstad med anledning av uthyrning till Hallands läns allmänna sjukkassa av

de utrymmen i fastigheten, som tidigare disponerades av postverket. Arbetena

har nu slutförts och kostnaderna har, utöver vad som angivits i förra årets berättelse,

belöpt sig till i runt tal 54 000 kr. I beloppet ingår arvoden till anlitade

konsulter samt kostnader för byggnadskontroll och utredningar.

Beslut har under året fattats om omputsning av samtliga fasader å kontorsfastigheten

i Jönköping och om utbyte av all plåtgarnering på lister och fönsterbänkar

mot sådan av koppar. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas uppgå

till ca 125 000 kr.

Kontorsfastigheten i Karlstad har utsatts för vissa sättningsskador i samband

med grundgrävningsarbeten för en byggnad som uppförts å en angränsande tomt.

Överenskommelse om reglering av dessa skador har träffats mellan riksbanken

och det försäkringsbolag som i detta avseende representerar ägaren till ifrågavarande

grannfastighet.

§ 30.

På framställning av fullmäktige, som den 4 augusti 1960 godkänt nytt sedelpapper

för tryckning av 5-kronesedlar å sedeltryckeriets helrotationsmaskin, har

Kungl. Maj :t den 9 november 1962 utfärdat kungörelse (nr 564) om utgivande

av riksbankssedlar å fem kronor med vissa förändringar i papperets utseende.

Dylika sedlar har enligt beslut av fullmäktige fått utgivas i den allmänna rörelsen

fr. o. m. den 3 december 1962.

§ 31.

Nya kollektivavtal för arbetarpersonalen vid pappersbruket

och sedeltryckeriet har träffats för tiden den 1 februari 1962 — 31

januari 1964. Avtalet för pappersbrukets arbetare har sedermera kompletterats

i vad avser lönerna under det andra avtalsåret. Vidare har nytt kollektivavtal för

förmännen vid pappersbruket ingåtts för åren 1962 och 1963. Avtalen innebär

viss höjning av tidigare utgående löner för berörda personalgrupper. För här

5 — Bihang till riksdagens protokoll J963. 8 samt Nr 1

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

avsedda personalkategorier har fr. o. m. den 1 januari 1963 överenskommits om

grupplivförsäkring, varvid i tillämpliga delar skall gälla vad därom stadgas i

statens grupplivreglemente.

Beträffande de båda industrierna må vidare meddelas följande.

Pappersbruket: I likhet med vad som varit fallet de senaste åren har

även under 1962 beställningar och leveranser av sedelpapper varit av ringa omfattning.

Nagon tillverkning eller bearbetning av arksedelpapper har icke förekommit

under året. (Tillverkad och bearbetad mängd arksedelpapper uppgick

under 1961 till ca 17,2 milj. och under 1960 till omkring 31,6 milj. sedelenheter.

) Leveranser till sedeltryckeriet av tidigare tillverkat dylikt papper har

under aret uppgått till ca 7,71 milj. sedelenheter mot 35,9 milj. sedelenheter under

närmast föregående år. Tillverkningen av rullsedelpapper har under 1962

uppgått till ca 37 ton; motsvarande siffra föregående år var ca 8 ton. Av den tillverkade

kvantiteten rullsedelpapper har under 1962 ca 25 ton levererats till

sedeltryckeriet för inkörning av och tryckning i helrotationsmaskinen.

Försäljningen av annat papper än sedelpapper, m. m. har under året uppgått

till i runt tal 3,9 mkr mot ca 3,7 mkr under år 1961.

Beträffande nyanskaffningar och större reparationer kan nämnas, att en vithetsmätare

anskaffats till brukets laboratorium och att omknivning av en holländarekubb

utförts till en sammanlagd kostnad av omkring 36 000 kr.

Arbetena fortgår inom det i tidigare berättelser omnämnda bergskyddsrummet.

Hittills nedlagda kostnader uppgår till ca 143 000 kr.

Moderniseringen och reparationen av brukets bostäder har fortgått planenligt.

Vid utgången av år 1962 uppgick antalet anställda vid bruket till 19 tjänstemän,

6 förmän samt 64 manliga och 33 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare

(därav 4 deltidsanställda), vartill kommer städningspersonal och 5 tillfälligt

anställda arbetare å byggnadsavdelningen. Motsvarande antal fast anställda vid

1961 års utgång utgjorde resp. 18, 6, 64 och 37.

Med anledning av riksdagsrevisorernas yttrande i samband med den 1961

verkställda granskningen av riksbanken har fullmäktige tillkallat f. d. chefen för

AB Statens Skogsindustrier, direktören Knut O. Norlin att verkställa en genomgång

och granskning av förutsättningarna för brukets verksamhet i nuvarande

eller modifierad uppläggning.

Sedeltryckeriet: Under år 1962 levererade sedeltryckeriet (sedelkontoret,

se härom nedan) till riksbankens huvudkontor omkring 46,2 milj. sedelenheter

mot omkring 46,7 milj. sedelenheter föregående år. De relativt låga

leveranssiffrorna beror på den omställning av tryckeriets produktion som skett

i syfte att successivt kunna övergå till tryckning av flertalet sedelvalörer i den

installerade helrotationsmaskinen. Av årets leveranser har omkring 4,1 milj.

sedelenheter 5-kronesedlar tryckts i helrotationsmaskinen. Såsom omnämndes i

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

59

1961 års förvaltningsberättelse har papperet för dessa sedlar försetts med annat

vattenmärke än tidigare samt med säkerhetstråd i stället för fiberband (se ovan

§ 30).

Med anledning av produktionsomläggningen har ändrade kontrollföreskrifter

beträffande sedeltillverkningen beslutats för tiden fr. o. m. den 1 juli 1962. De

arbetsuppgifter, vilka tidigare åvilat det under huvudkontoret sorterande sedelkontoret,

har därvid överförts till sedeltryckeriet. Sedelkontoret har i samband

därmed upphört.

De under tidigare år påbörjade reparationsarbetena inom äldre lokaler har

fortsatts under året genom att lunchlokalerna, varuhiss och elcentral reparerats

och moderniserats. Kostnaderna härför har uppgått till omkring 120 000 kr,

varav omkring 20 000 kr för inventarier till lunchlokalerna.

Avsikten var ursprungligen, att helrotationsmaskinen skulle utrustas med

fullständig elektronisk registerkontrollanläggning till ett beräknat pris av omkring

150 000 kr. Med hänsyn till beloppets storlek samt svårigheten att avgöra,

i vilken utsträckning dylik utrustning erfordrades, beslöts emellertid vid beställningen

av helrotationsmaskinen att avvakta maskinens provkörning, innan

definitiv ställning togs i frågan. Under inkörningen erhållna erfarenheter har

givit vid handen, att åtminstone en del av ifrågavarande registerkontrollanläggning

är nödvändig, varför sådan utrustning under året inköpts för ett belopp av

omkring 66 000 kr. I tidigare förvaltningsberättelser förebådad anskaffning av

kompletterande nummerverk till helrotationsmaskinen har under året ägt rum

till en kostnad av omkring 25 000 kr.

För att öka sedeltryckeriets kapacitet i fråga om annat värdetryck än sedlar

och som en beredskapsåtgärd för sedelframställning har beslutats om inköp av en

svensk tvåfärgsoffsetmaskin till ett pris av 159 000 kr. Till beloppet kommer allmän

varuskatt och vissa montagekostnader.

Maskiner och inventarier har i övrigt inköpts för sedeltryckeriet för en sammanlagd

kostnad av omkring 85 000 kr.

Vid utgången av december 1962 uppgick personalen vid sedeltryckeriet till 34

tjänstemän samt 37 manliga och 24 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare.

(Motsvarande antal vid utgången av föregående år — inklusive vid sedelkontoret

anställd personal — var resp. 33, 46 och 14.) Härtill kommer städningspersonal

samt 10 tillfälligt anställda timavlönade äldre nattvakter och arbetare. Därutöver

tjänstgör vid sedeltryckeriet 6 sedelräkningsbiträden, vilka redovisas bland

huvudkontorets personal (se § 26).

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader

för pappersbruket och sedeltryckeriet, anger endast de nettosummor, som under

året utbetalats till dessa industrier. Först när boksluten för industrierna föreligger

blir det möjligt att bilda sig en uppfattning om resultatet av verksamheten

under året.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

§ 32.

Föi i iktigheten av de a sid. 34—40 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna

Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat resp. kontrasignerat

riksbankens bokslut.

; § 33.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1962 verkställts

av vice riksbankschefen Joge vid kontoren i Kalmar och Karlskrona;

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Malmö, Halmstad, Härnösand och

Växjö samt tillsammans med bankokommissarien Åke Gustafsson vid kontoret

i Karlstad och tillsammans med bankokommissarien Kurt Eklöf vid kontoren i

Luleå och Umeå;

av bankdirektören Åkermalm vid kontoret i Uppsala samt tillsammans med

bankokommissarien Gustafsson vid kontoret i Vänersborg och tillsammans med

bankokommissarien Helge Borggren vid kontoret i Örebro;

av bankdirektören Callans tillsammans med bankokommissarien Sture Laurén

vid kontoren i Göteborg, Falun, Linköping, Visby och Västerås;

av bankokommissarien Laurén vid kontoret i Nyköping; samt

av bankokommissarien Borggren vid kontoren i Gävle, Jönköping, Kristianstad,

Mariestad och Östersund.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets

kassor och förvaringsrum ävensom av Tumba pappersbruks och sedeltryckeriets

kassor har ägt rum.

Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän

har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.

Stockholm den 10 januari 1963.

Ragnar Persson

Emil Aiilkvist

PER EDVIN SKÖLD

Per åsbrink

Gunnar Svärd

Gustaf Kollberg

Torsten Bengtson

j Karin Winberg

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

61

Bilaga I

Berättelse över förvaltningen av

Riksbankens Jubileumsfond

I skrivelse den 13 april 1962 meddelade riksdagen att den bifallit bankofullmäktiges

framställning av den 1 mars 1962 (bankoutskottets utlåtande nr 13)

rörande användningen av riksbankens vinst för år 1961 och dispositionen av

överskotten å riksbankens rörelse. Riksdagens beslut innebar bl. a., att av riksbankens

tillgångar värdepapper till ett bokfört belopp av 250 mkr skulle tillföras

en riksbankens jubileumsfond, vars avkastning i anslutning till riksbankens

1968 inträffande trehundraårsjubileum skall användas till understödjande

av till Sverige knuten vetenskaplig forskning. I enlighet därmed beslöt fullmäktige

den 3 maj 1962, att obligationer till ett sammanlagt bokföringsvärde av

249 998 750 kronor skulle avskiljas för ändamålet. Obligationerna har sedermera

för jubileumsfondens räkning inlagts i depå hos riksbankens depositaexpedition.

Till fonden har under år 1962 influtit räntor till ett belopp av 4 375 000 kronor

motsvarande förfallande kuponger på två av de i fonden representerade obligationslånen.

Av beloppet har till riksbanken erlagts 3 345 836 kronor och 88 öre,

utgörande banken tillkommande kupongränta för tiden fram till den 3 maj

1962. Fondens under året uppburna ränteinkomster kom därigenom att netto

uppgå till 1 029 163 kronor och 12 öre. Under året upplupna men ej uppburna

räntor har ännu icke bokförts. Fonden har sålunda endast tillgodoförts på kupongdagarna

utbetalade räntor.

Fondens ställning per den 31 december 1962 framgår av följande utdrag ur

räkenskaperna, som upptar obligationerna till de bokföringsvärden, varmed de

överfördes till fonden.

Balansräkning

per den 31 december 1962

Tillgångar

Svenska statens 3,5% obl. 1944 15/12 ................. Kr. 25 002 000: —

» » 3 % » 1946 1/2 » 24 997 500: —

» » 4,5% » 1956 20/3 » 75 000 250: —

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

3 % obl. 1946 15/4 » 25 003 000: —

3,5% » 1950 15/10 ............................... » 49 998 000: —

3,5% » 1952 15/4 » 49 998 000: —

På räkning i riksbanken................................ » 1 029 163:12

Kr. 251 027 913:12

Skulder

Kapitalkonto ........................................ Kr. 251 027 913:12

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Vinst- och jörlusträkning

för år 1962

Utgifter

Per den 3 maj 1962 upplupna, riksbanken tillgodoförda

räntor ............................................. Kr. 3 345 836:88

Fonden tillgodoförd ränteinkomst....................... » 1 029 163:12

Kr. 4 375 000: —

Inkomster

Influtna räntor ....................................... Kr. 4 375 000: —

Stockholm den 10 januari 1963.

PER EDVIN SKÖLD

Ragnar Persson Per åsbrink Gustaf Kollberg

Emil Ahlkvist Gunnar Svärd Torsten Bengtson

/ Karin Winberg

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

63

Bilaga II

Valutastyrelsens berättelse

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1962 angaende

sitt verksamhetsområde.

Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1963.

Betalningsförbindelserna med Bulgarien överfördes under året på multilateral

basis. Härefter kvarstår bilateral reglering av betalningarna med endast fem

länder, nämligen Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Ungern och Östtyskland.

Såsom framgick redan av föregående års berättelse tillämpas icke längre

några restriktioner beträffande löpande betalningar. Valutabankerna har enligt

generella bemyndiganden kunnat utföra dylika betalningar till och från utlandet.

I avsikt att ernå ytterligare administrativ förenkling beträffande betalningar av

mindre belopp har gränsen för valutabankernas bemyndiganden att utan någon

som helst prövning av ändamålet utföra betalningar till och från utlandet under

året höjts från 100 till 500 kronor.

Vad beträffar kapitalrörelserna har i stort sett samma praxis tillämpats som

under föregående år. Liberalare regler för valutatilldelning för inköp av fastighet

eller lägenhet i utlandet för rekreationsändamål har införts under året. Tidigare

kunde privatpersoner påräkna valutatilldelning för sådant förvärv, därest fastighetens

värde icke översteg 50 000 kronor. Valutatilldelning lämnas numera

för inköp av fastighet till ett pris av högst 75 000 kronor.

På de kommersiella krediternas område har den redan tidigare för valutabankerna

gällande rätten att under vissa betingelser diskontera exportväxlar i

utlandet utvidgats på så sätt att tillstånd till sådan diskontering efter ansökan

i princip lämnas även exportörerna själva.

Intresset från näringslivets sida för upptagande av lån och krediter utomlands

har under året minskat jämfört med år 1961, vilket åtminstone delvis torde

sammanhänga med att tillgången på kapital pa den inhemska kreditmarknaden

ökat under året. Framställningar om finansiell upplåning utomlands har under

året bifallits för tillsammans 616 mkr jämfört med 755 mkr under 1961. De bifallna

framställningarna avsåg liksom år 1961 i stort sett varvs och redares lån

för fartygsbyggen (249 mkr), övriga svenska exportindustriers lån (18 mkr),

finansiering av investeringar i utlandet (46 mkr) samt utländska bolags finansiering

av dotterbolag i Sverige (296 mkr). Tillstanden har hittills utnyttjats till

ett belopp av 289 mkr, varav 46 mkr för användning utomlands.

Vid prövning av ansökningar om tillstånd till direkta investeringar i utlandet

har samma liberala praxis tillämpats som under de senaste åren; under året

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

inkomna ansökningar har praktiskt taget undantagslöst bifallits. Sammanlagt

har tillstånd under 1962 lämnats för 430 mkr.

Tillstånden till direkta investeringar från utlandets sida i Sverige uppgick

under året till 322 mkr, innebärande en markant ökning jämfört med 1961 års

siffra, 166 mkr.

I valutastyrelsens berättelse för år 1961 konstaterades, att utnyttjandet av

tillstånden till direkta investeringar i utlandet icke närmare kunde angivas,

beroende på att de för riksbanken tillgängliga uppgifterna som regel icke utgjorde

tillräckligt underlag för en mera tillförlitlig statistik. Ett försök har i år

gjorts att genom införskaffande av upplysningar vid direkta förfrågningar komplettera

nyssnämnda uppgifter beträffande utnyttjandegraden av beviljade tillstånd

icke blott beträffande direkta investeringar i utlandet utan även beträffande

direkta investeringar från utlandets sida i Sverige.

Närmare uppgifter om de direkta investeringarna lämnas i bifogade promemoria.

Avslutningsvis kan nämnas att den på hösten 1960 tillsatta kommittén för utredning

rörande valutaregleringen (valutakommittén) den 23 oktober 1962 avgivit

en promemoria (stencilerad) med förslag till ändringar i valutaförfattningarna.

Promemorian utmynnar i förslag om att valutaförordningens förbud

skall bibehållas väsentligen oförändrade men att i förordningen skall införas

dels en bestämning av begreppet löpande betalningar, dels undantag från förordningens

förbud innebärande att sådana betalningar icke skall omfattas av

valutaregleringen. Kommittén föreslår vidare, att postbanken får möjlighet att

bli valutabank, varjämte viss överarbetning av valutaförordningens förverkandebestämmelser

gjorts.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge A. Lundgren

Stockholm den 29 december 1962

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

65

PM

Tillstånd till direkta investeringar i utlandet lämnades under 1962 för ett

sammanlagt belopp av 430 mkr. Härav utnyttjades under året ca 60 % eller

259 mkr. Utnyttjandet skedde i något långsammare takt än under 1961, då

givna tillstånd på 345 mkr utnyttjades med 282 mkr eller ca 82%.

I tabell 1 redovisas totalbeloppen av de investeringstillstånd, som givits under

åren 1955—1962. Den för tidigare år noterade ökningen av totalbeloppen har

fortsatt även under 1962.

Tabell 1. Tillstånd till investeringar i utlandet

Mkr

1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962

Totalt ...,........... 136,6 135,4 191,3 170,8 356,61 288,3 345,5“ 430,1“

Härav: EFTA ........ 28,1 14,7 35,9 18,7 32,0 44,5 53,9 133,5

EEC .......... 28,6 29,7 43,1 40,1 162,21 65,1 78,4 154,6

Nordamerika . . 11,8 20,1 46,4 18,4 62,7 9,0 12,0 51,9

U-länder‘...... 62,5 63,5 61,3 88,1 91,8 149,8 183,2 42,9

EFTA = Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike

EEC = Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland

1 Beloppet inkluderar extraordinärt stora reinvesteringar av vinstmedel, 117 mkr, företagna till

följd av utländska skattebestämmelser.

v: i

2 Fr. o. m. 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för

investering därstädes.

’ Investeringsformerna (mkr):

1961

1962

Kontanter ........................

209,4

261,6

Varor och tjänster .................

15,6

14,2

Omläggning av lån.................

0,4

1,4

Utnyttjande av varufordran ........

19,2

33,7

» » vinstmedel .........

39,9

70,3

» > licensavgifter .......

12,0

1,5

Ianspråktagande av värdepapper ....

1,7

1,2

Upplåning i utlandet ...............

47,3

46,2

Summa mkr

345,5

430,1

Härav har såsom lån från investerar-

nas sida tillhandahållits ..........

67,3

131,3

* Siffrorna uppvisar till följd av viss omgruppering av länderna smärre avvikelser i förhållande

till i tidigare ärsredogörelser angivna.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

I fråga om fördelningen av investeringstillstånden på olika områden märkes

en ökning under 1962 för EFTA med ca 80 mkr och för EEC med ca 75 mkr.

Detta innebär en ökning från föregående år med 148 % för EFTA och 97 % för

EEC. Mellan 1960 och 1961 utgjorde de procentuella ökningarna 21 % för EFTA

och 20 % för EEC. Minskningen av investeringarna i U-länderna framstår som

påfallande stor men förklaras bl. a. av att de på de svenska intressenterna fallande

investeringarna i Lamcoprojektet i Liberia fullgjorts under tidigare år.

I tabell 2 upptages under 1961 och 1962 lämnade investeringstillstånd samt

deras utnyttjande med fördelning på verksamhetstyp och geografiska områden.

Med försäljningsbolag avses här sådana bolag, vilkas ändamål enbart är att

sälja svenska exportprodukter utomlands, medan gruppen »övriga» huvudsakligen

omfattar utvinnings-, tillverknings- och sammansättningsföretag (produktionsbolag).

Den senare gruppen är i många fall även avnämare och försäljare

av svensk export, totalt sett i mycket stor omfattning. Som framgår av tabellen

har en betydande ökning skett av de totala tillstånden till investering i försäljningsbolag,

nämligen från ca 20 mkr under 1961 till ca 72 mkr under 1962. Kapitaltillskottet

för nybildning av dylika bolag har varit av något mindre omfattning

än under 1961, och investeringstillstånden under 1962 har följaktligen i

huvudsak avsett utökning av redan existerande försäljningsbolag. Den största

ökningen har beträffande försäljningsbolagen skett för EEC-området och Nordamerika

med vartdera ca 19 mkr. För EFTA och U-länderna noteras en ökning

med ca 5 mkr för vartdera området.

I fråga om produktionsbolagen, som i regel är betydligt mera kapitalkrävande

än försäljningsbolagen, har tillstånd till investeringar under 1962 givits för ett

belopp av ca 358 mkr mot ca 326 mkr under 1961 — en ökning med ca 10 %.

Största andelen faller på EEC och EFTA med ca 130 respektive ca 120 mkr,

vilket innebär en ökning jämfört med föregående år med ca 79 % för EEC och

med ca 167 % för EFTA. Även i fråga om produktionsbolagen har investeringstillstånden

för utökning av redan existerande bolag uppgått till högre belopp

än tillstånden för nybildning. För EEC uppgick sålunda tillstånden för investering

i äldre produktionsbolag till ca 90 mkr, medan tillstånden till investering

i nya sådana uppgick till ca 40 mkr. Motsvarande siffror för EFTA var ca

75 mkr respektive ca 45 mkr, för Nordamerika ca 30 mkr respektive endast 0,4

mkr samt för U-länderna ca 23 mkr respektive ca 12 mkr.

s. 67 Kontrollera mot PDF

B ankautskottets memorial nr 1 år 1963

67

Tabell 2. Tillstånd till investeringar i utlandet samt dessas utnyttjande med

fördelning på verksamhetstyp och geografiska områden

Mkr

1961

1962

Antal

Belopp j

Därav utnyttjat

1961 1962

Antal

Belopp

Därav

utnyttjat

Totalt ......................

345,5

282,2

24,2

430,1

259,4

försäljningsbolag ...........

19,5

72,0

Övriga.....................

326,0

358,1

därav nya under året ........

170

105,1

150

104,9

försäljningsbolag ...........

81

10,8

69

7,9

Övriga.....................

89

94,3

81

97,0

Härav:

EFTA ......................

53,9

50,1

2,8

133,5

77,9

försäljningsbolag ...........

8,9

13,4

Övriga.....................

45,0

120,1

därav nya under året ........

70

21,7

67

47,7

försäljningsbolag ...........

36

5,5

34

3,0

Övriga.....................

34.

16,2

33

44,7

EEC ........................

78,4

53,7

9,9

154,6

97,3

försäljningsbolag ...........

5,6

24,2

Övriga.....................

72,8

130,4

därav nya under året ........

51

23,6

34

42,4''

försäljningsbolag ...........

26

1,7

14

2,6

Övriga.....................

25

21,9

20

39,8

Nordamerika ................

12,0

12,0

51,9

33,6

försäljningsbolag ...........

2,2

21,2

Övriga.....................

9,8

11

30,7

därav nya under året ........

9

1,7

1,8

försäljningsbolag ...........

7

1,6

8

1,4

Övriga.....................

2

0,1

3

0,4

U-länder ....................

183,2

149,3

6,5

42,9

22,9

försäljningsbolag ...........

2,8

8,1

Övriga.....................

180,4

34,8

därav nya under året ........

29

44,6

23

12,6

försäljningsbolag ...........

7

1,7

5

0,7

Övriga.....................

22

42,9

18

11,9

1 Häri ingår ca 5,9 mkr för investeringar i produktionsföretag i skilda EEC-länder, beträffande

vilket belopp uppgift om antalet företag saknas.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

Under 1961 lämnade tillstånd till investeringar har sammanlagt under 1961

och 1962 utnyttjats till ca 89 %. Fördelar man investeringarna på länderområden,

är utnyttjandegraden för EFTA ca 98%, för EEC ca 82%, för Nordamerika

100 % och för U-länderna ca 85 %.

1962 års tillstånd har givetvis ännu ej hunnit utnyttjas i samma grad. Procenttalen

för utnyttjandet under 1962 av tillstånd lämnade detta år är sålunda:

totalt ca 60 %, EFTA ca 58 %, EEC ca 63 %, Nordamerika ca 65 % och U-länderna

ca 53%.

För ordningens skull bör påpekas, att siffrorna för utnyttjandet av lämnade

tillstånd på grund av bristfälligheter i det statistiska materialet bör betraktas

som approximativa.

Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida har under

året lämnats för 321,9 mkr, vilket innebär en ökning med ca 93% från 1961.

Av tabell 3 framgår att de ökade investeringarna enbart gjordes från EFTAländerna.

Investeringarna från EEC visade jämfört med 1961 en minskning på

ca 2 mkr och investeringarna från Nordamerika en relativt stor minskning på

ca 41 mkr.

Tabell 3. Tillstånd till investeringar i Sverige

Mkr

1960 1961 1962

Tillstånd Utnyttjat

Totalt.............................. 134,3 166,4 321,9 196,9

Härav: EFTA ...................... 91,2 49,4 247,1 144,1

EEC ........................ 9,9 48,5 46,9 39,5

Nordamerika ................ 33,0 68,0 27,1 12,6

EFTA — Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike

EEC — Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland

I föregående stycke nämnda investeringstillstånd fördelar sig, såsom framgår

av tabell 4, med 52 mkr på försäljningsbolag och 270 mkr på produktionsbolag.

Av det senare beloppet hänför sig 235 mkr till EFTA, 20 mkr till EEC och 14

mkr till Nordamerika. Nyinvesteringarna i produktionsbolag utgör för EFTA,

EEC respektive Nordamerika 183 mkr, 4 mkr respektive 0,8 mkr.

Under 1962 lämnade tillstånd har under året utnyttjats till ca 61 %. Fördelar

man investeringarna på länderområden, är utnyttjandegraden för EFTA ca 58 %,

för EEC ca 84 % och för Nordamerika ca 46 %.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1963

69

Tabell 4- Tillstånd till investeringar i Sverige från utlandets sida under 1962

samt dessas utnyttjande med fördelning på verksamhetstyp och

geografiska områden

Tillstånd

Utnyttjat

Antal

Belopp

Antal Belopp

T otalt ..............................

321,9

196,9

försäljningsbolag ...................

52,4

41,9

Övriga.............................

269,5

155,0

därav nya under året ................

91

197,9

77

143,1

försäljningsbolag ...................

58

9,0

48

6,1

Övriga.............................

33

188,9

29

137,0

Härav:

EFTA ..............................

247,1

144,1

försäljningsbolag ...................

11,8

10,8

Övriga.............................

235,3

133,3

därav nya under året ................

49

186,1

43

135,1

försäljningsbolag ...................

30

2,8

26

2,5

Övriga.............................

19

183,3

17

132,6

EEC ................................

46,9

39,5

försäljningsbolag ...................

27,1

21,9

Övriga.............................

19,8

17,6

därav nya under året ................

15

7,9

13

6,4

försäljningsbolag ...................

12

3,5

10

3,1

Övriga.............................

3

4,4

3

3,3

Nordamerika ........................

27,1

12,6

försäljningsbolag ...................

13,3

8,9

Övriga.............................

13,8

3,7

därav nya under året ................

13

3,4

9

1,0

försäljningsbolag ...................

9

2,6

6

0,2

Övriga.............................

4

0,8

3

0,8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.