Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
1963-01-16 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1963:2, Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
1
Nr 2
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk
gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1962 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande
instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1963
På bankoutskottets vägnar:
NILS STÄHLE
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,
Ake Larsson, Gorthon, Augustsson och Mattsson;
från andra kammaren: herrar Sköldin, Persson i Appuna, Berglund,
fru Renström-Ingenäs, herrar Hansson i önnarp, Carlsson i Stockholm och
Nordgren.
1 It i h ang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
i t i. v
•»<;_ . • . U.M f
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
3
Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till riksdagen
Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 51 av det för verket
gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till
1962 års riksdag avgavs.
Vid mitten av december 1962 utkom riksgäldskontorets årsbok för budgetåret
1961/62, innehållande text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets
verksamhet jämte vissa uppgifter även för tiden efter budgetårets
utgång. Beträffande nämnda period torde fullmäktige få hänvisa
till årsboken; i det följande lämnas sålunda allenast en kompletterande översikt
över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1962.
Statsverkets utgiftsöverskott för driftbudgeten och transaktioner vid sidan
av riksstaten uppgick under andra halvåret 1962 till 1 077 mkr. För
täckande härav återlämnade riksgäldskontoret till statsverket 1 075 mkr av
statsverkets i riksgäldskontoret innestående kassabehållningar. Riksgäldskontorets
nettoutgifter för kapitalbudgeten utgjorde 710 mkr, under det att
återbetalningarna å rörliga krediter översteg utbetalningarna med 59 mkr.
Det totala statliga utgiftsöverskottet under andra halvåret 1962 uppgick till
1 731 mkr.
Dessa utgifter finansierades helt genom upplåning. Statsskulden steg under
andra halvåret 1962 med 1 751 mkr till 21 325 mkr den 31 december 1962.
Under andra halvåret 1962 emitterade riksgäldskontoret tre korta obligationslån
på sammanlagt 900 mkr. Å lånen hade vid årsskiftet influtit 669
mkr, varav 450 mkr från affärsbankerna och 200 mkr från riksbanken. Upplåningen
i övrigt skedde huvudsakligen mot skattkammarväxlar med netto
960 mkr och i form av dagslån från affärsbankerna med netto 97 mkr och
från postgirokontoret med netto 55 mkr Under halvåret inlöstes 50 mkr korta
statsskuldförbindelser.
Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1962 framgår av det såsom
bilaga 1 till denna berättelse fogade sammandraget av balansräkningen, utvisande
de förändringar i riksgäldskontorets tillgångar och skulder, som ägt
rum under andra halvåret 1962. I bilaga 2 lämnas en sammanställning a\
statens lånebehov och detta lånebehovs täckning under kalenderåren 1960—
1962 med beloppen fördelade på halvår.
I det följande redogöres närmare för rörelsen under andra halvåret 1962.
Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under tiden
1 juli—31 december 1962
Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under andra halvåret 1962
(netto i mkr) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker, varjämte
för jämförelse intagits siffror för andra halvåret 1961.
tf Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 2
4
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
Kassaförstärkning åt statsverket..........
Till statsverket återlämnad kassabehållning
Kapitalbudgeten........................
Rörliga krediter ........................
Övriga konton..........................
Upplåning..............................
Kassaökning ..........................
Summa
1/7—31/12 1962 1/7—31/12 1961
Utgifter
Inkomster
Utgifter
Inkomster
—
—
1 120
—
1075
—
—
—
*749
—
*856
—
—
59
44
—
—
36
—
26
—
1 751
—
2 001
22
—
7
—
1846
1846
2 027
2 027
Kassabehållning från och kassaförstärkning åt statsverket
Riksgäldskontorets fordran hos statsverket på grund av utbetalda kassaförstärkningar,
som vid ingången av år 1962 utgjorde 1 645 mkr, har förbytts
i en skuld till statsverket på grund av överlämnade kassabehållningar
på 725 mkr per den 31 december 1962. Genom riksrevisionsverket har statsverket
under år 1962 till riksgäldskontoret överlämnat 1 870 mkr, varjämte
500 mkr tillgodoförts statsverket i samband med att riksbanken genom ianspråktagande
av på kursdifferenskontot innestående ackumulerad riksbanksvinst
avskrivit 500 mkr å riksbankens fordran på svenska staten, varvid
skattkammarväxlar på detta belopp utan likvid överlämnats till riksgäldskontoret
(BoU:s uti. nr 13/1962). Riksgäldskontorets skuld för av statsverket
överlämnad kassabehållning uppgick den 30 juni 1962 till 1 800 mkr och
minskade under andra halvåret 1962 med 1 075 mkr.
Kapitalbudgeten
Riksgäldskontorets utgifter och inkomster å investeringsbemyndigandena
för de olika kapitalfonderna under andra halvåret 1962 fördelar sig på följande
sätt:
Nettoutgifter:
Televerkets fond ..........................
Statens järnvägars fond ...................
Statens vattenfallsverks fond...............
Domänverkets fond.......................
Luftfartsfonden...........................
Försvarets fonder.........................
Statens utlåningsfonder....................
Fonden för statens aktier .................
Fonden för förlag till statsverket .........
Nettoinkomster:
Fonden för låneunderstöd .................
Fonden för kreditgivning till utlandet......
Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster
Mkr
20
58
126
2
8
12
375
186
3
789
5
33
1
40
»749
1 Bokföringsmässigt belopp.
Netto
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
5
I nettoutgifterna till statens utlåningsfonder ingår nyinvesteringar i lånefonden
för bostadsbyggande med 380 mkr. Under fonden för låneunderstöd
redovisas bl. a. utgifter för räntefria lån till bostadsbyggande med 16 mkr
samt inkomster på 23 mkr på grund av återbetalning å ett till LKAB tidigare
lämnat lån å 100 mkr. I det under fonden för statens aktier redovisade beloppet
ingår bl. a. 130 mkr för teckning av aktier i ASSI och 50 mkr för
teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit.
Rörliga krediter
Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter å för
dem jämlikt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade rörliga krediter,
som den 30 juni 1962 utgjorde 736,70 mkr, minskade under andra halvåret
1962 med 58,70 mkr till 678,00 mkr per den 31 december 1962 på sätt framgår
av följande sammanställning:
Myndighet m. fl.
Telestyrelsen..............
Järnvägsstyrelsen..........
Vattenfallsstyrelsen........
Domänstyrelsen...........
Luftfartsstyrelsen..........
Försvarets fabriksstyrelse ..
Marinverkstäderna i
Stockholm..............
Överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap........
Svenska Reproduktions AB
Karlskronavarvet AB......
Svenska Tobaks AB........
AB Vin- och spritcentralen
Svensk spannmålshandel,
ekonomisk förening......
Norrbottens järnverk AB ..
Kungl. Maj:t..............
Summa
Med-
Räntefot
Ute-
77—s7i»
1962
Ute-
givna
fr. o. m.
stående
Utbe-
Återbe-
stående
högsta
3/. 1962
belopp
talda
talda
belopp
kredit
*
den s%
belopp
belopp
den s7ia
mkr
1962
mkr
mkr
mkr
1962
mkr
55,0
4 V.
>
_
—
—
—
150,0
10,00
170,00
175,00
5,00
100,0
>
80,00
40,00
45,00
75,00
80,0
>
53,00
18,00
71,00
—
3,0
>
—
—
—
—
15,0
I
—
—
—
5,0
»
—
—
—
—
1 740,0
>
520,00
5,00
—
525,00
0,7
*57.
0,70
—
0,70
—
8,0
57.
—
•—
—
—
10,0
>
—
—
—
—
10,0
»
—
—
—
—
■ 190,0
»
67,00
45,00
43,00
69,00
75,0
>
6,00
46,00
48,00
4,00
3 5,0
—
—
—
—
—
1446,7
736,70
324,00
382,70
678,00
i. s Kungl. Maj:t har medgivit, att krediten må disponeras intill resp. 540 och 140 mkr.
3 För oförutsedda kapitalmedelsutgifter av katastrofnatur (prop. nr 308/46). * Fr. o. m. 7, 1962.
Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1962
Av efterföljande sammanställning framgår förändringarna i statsskuldens
sammansättning under andra halvåret 1962.
6 Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
Räntelöpande obligationslån ..............
30/6 1962
Mkr
11847
31/12 1962
Mkr
12 516
F''örändring
Mkr
+ 669
Premieobligationslån......................
Statsskuldförbindelser ....................
2 252
1 333
2 252
1 282
50
Sparobligationer (äldre emissioner)..........
4
3
—
1
Sparobligationer av år 1960 (Spar 60)......
159
161
+
2
Sparobligationer av år 1961 (Spar 61)......
69
72
+
3
Av staten övertagna lån..................
13
12
—
1
Prisutjämningsavgifter vid export av träva- ror m. m.............................
34
30
4
Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.
646
626
—
20
Kortfristig upplåning hos banker ..........
—
152
+
152
Tillfälliga depositioner ....................
—
42
+
42
Skattkammarväxlar ......................
3 216
4176
+
960
Summa
19 574
21 325
+
1751
Därav:
Fonderad statsskuld......................
15 062
15 064
+
2
Tillfällig statsskuld ......................
4 512
6 261
+
1 749
De viktigaste förändringarna i statsskulden under andra halvåret 1962
framgår av följande redogörelser.
Räntelöpande obligationslån
Statens skuld för utgivna räntelöpande obligationer uppgick den
30 juni 1962 till........................................
Under andra halvåret 1962 ökade denna skuld genom försäljning
å följande obligationslån
1962 års 4 Va % lån av 18/8 (4 år 9 mån.) 300 000 000
1962 » 4 3/8% » » 6/9 (ca 3 år 9 mån.) 300 000 000
1963 » 4,3 % » » 12/1 (ca 2 » 4 » ) 68 730 000
Skulden utgjorde den 31 december 1962 ....................
1962 års 4 1/2 % statslån av den 18/8
I syfte att binda viss del av bankernas likvida medel och samtidigt tillgodose
deras placeringsbehov beslöt fullmäktige den 2 augusti 1962 att till
teckning utbjuda 200 000 000 kr av ett 4 1/2 % obligationslån, dagtecknat
den 18 augusti 1962 och förfallande till betalning den 18 maj 1967 (löptiden
sålunda 4 år och 9 månader). Obligationerna, som finns i valörerna 100 000,
50 000 och 10 000 kr, åtföljs av räntekuponger förfallande den 18 augusti
1963—1966 samt den 18 maj 1967. Den sista kupongen avser nio månaders
ränta. Lånet var i första hand avsett för affärsbankerna och utbjöds till teckning
under endast en dag, den 3 augusti 1962, med rätt för riksgäldskontoret
att avbryta teckningen ävensom att reducera tecknade belopp. Försälj
-
Kronor
11 847 395 670
+ 668 730 000
12 516 125 670
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
7
ningskursen var pari. Likvid för tecknade obligationer skulle erläggas under
tiden 13—31 augusti 1962 och skulle få ske även medelst skattkammarväxlar,
som köpts senast den 1 augusti 1962, varvid returdiskonto skulle beräknas
efter samma diskontosats, som tillämpats vid ifrågavarande växels
försäljning.
Lånet emitterades under medverkan av riksbanken, affärsbankerna m. fl.
fondkommissionärer, vilka erhöll en provision av 0,1 % å tecknat och tilldelat
nominellt belopp, som förmedlades för kunds räkning.
Vid teckningstidens utgång hade tecknats sammanlagt 300 580 000 kr,
varför en kraftig reducering av tecknade belopp vidtogs.
Möjligheten att erlägga likvid medelst förtidsinlösen av skattkammarväxlar
begagnades icke, utan hela det tilldelade beloppet, 200 mkr, likviderades
kontant.
Utöver detta belopp övertogs obligationer å nom. 100 000 000 kr av riksbanken,
varför lånets totalbelopp blev 300 000 000 kr.
De tilldelade beloppens fördelning på olika grupper av tecknare framgår
av nedanstående sammanställning:
Riksbanken..................................
Postgirokontoret..............................
Affärsbanker..................................
Sparbanker ..................................
Övriga kreditinrättningar......................
Fonder, stiftelser etc. som ej förvaltas av statsinstitutioner
..................................
Enskilda personer (5 st.) ......................
Mkr
100,00
8,00
190,42
0,50
1,00
0,01
0,07
300,00
Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:
Nominellt
belopp
kr
Provision
kr
Influtet
belopp
kr
300 000 000
1 540 299 998 460
Kurs
%
99,999
Effektiv
räntefot
%
4,500
1962 års 4 3/8 % statslån av den 6/9
Den 16 augusti 1962 beslöt fullmäktige i samma syfte som för föregående
lån att till försäljning utbjuda 200 000 000 kr av ett 4 3/8 % obligationslån,
daterat den 6 september 1962 och förfallande till inlösen den 18 maj 1966
(löptid sålunda ca 3 år och 9 månader). Obligationerna, som finns i valörerna
100 000, 50 000 och 10 000 kr, åtföljs av räntekuponger förfallande den 6
september 1963—1965 samt den 18 maj 1966. Den sista kupongen avser 252
dagars ränta. Teckningstidcn begränsades till en dag, den 17 augusti 1962,
med rätt för riksgäldskontoret att avbryta teckningen ävensom att reducera
tecknade belopp. Försäljningskursen var pari. Likvid för tecknade obliga
-
8
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
tioner skulle erläggas under tiden 23 augusti—12 september 1962. Likvid
tick ske även medelst skattkammarväxlar, varvid returdiskontot skulle beräknas
efter den diskontosats, som tillämpades då växeln såldes, dock högst
4 3/8%. Vid tidigare tillfällen har vid likvid medelst skattkammarväxlar
växelinnehavaren i samtliga fall fått erlägga returdiskonto efter den diskontosats,
som tillämpades då växeln i fråga såldes.
Provision skulle utgå med 0,1 % på likviderat nominellt belopp, som av
vid lånets försäljning medverkande kreditinrättningar m. fl. — riksbanken
och affärsbanker m. fl. fondkommissionärer — förmedlades för kunds räkning.
Vid teckningstidens utgång hade tecknats sammanlagt 293 460 000 kr, varför
en kraftig reducering av tecknade belopp vidtogs.
Av det tilldelade beloppet, 200 mkr, likviderades 178 mkr kontant och 22
mkr genom förtidsinlösen av skattkammarväxlar per 15/9 1962 och 30/4
1963.
Utöver ovanstående tilldelade belopp övertogs obligationer å nominellt
100 000 000 kr av riksbanken, varför lånets totalbelopp blev 300 000 000 kr.
De tilldelade beloppens fördelning på olika grupper av tecknare framgår av
nedanstående sammanställning:
Mkr
Riksbanken .................................. 100,00
Postgirokontoret.............................. 7(60
Affärsbanker.................................. 190,94
Sparbanker .................................. ^30
Försäkringsanstalter (liv-, sak- och pensionsförsäkring)
........................................ 0,10
Enskilda personer (4 st.)...................... 0,06
300,00
Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:
Nominellt
belopp
kr
300 000 000
Provision Influtet Kurs
belopp
kr kr %
1 450 299 998 550 100 000
Effektiv
räntefot
%
4,375
1963 års 4,3 % statslån av den 12/1
I syfte att ersätta viss del av riksgäldskontorets stora säsongmässiga upplåning
i riksbanken under december månad med lån i marknaden beslöt
fullmäktige den 13 december 1962 att till teckning utbjuda 200 000 000 kr
av ett 4,3 % obligationslån, dagtecknat den 12 januari 1963 och förfallande
till betalning den 18 maj 1965 (löptiden sålunda ca 2 år 4 månader). Obligationerna,
som utges i valörerna 100 000, 50 000 och 10 000 kr, åtföljs av
räntekuponger förfallande den 12 januari 1964—1965 samt den 18 maj 1965.
Den sista kupongen avser 126 dagars ränta. Lånet var i första hand avsett
9
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
för bankerna och utbjöds till teckning den 14—15 december 1962, med rätt
för riksgäldskontoret att avbryta teckningen ävensom att reducera tecknade
belopp Försäljningskur sen var pari. Likvid för tecknade obligationer skulle
erläggas under tiden 18 december 1962-12 januari 1963 och skulle få ske
även medelst skattkammarväxlar, varvid returdiskontot skulle beräknas i
varje särskilt fall efter samma diskontosats, som av riksgäldskontoret till
lämpats
vid växelns försäljning, dock högst 4,3 %•
Lånet emitterades under medverkan av riksbanken, affärsbankerna m. 11.
fondkommissionärer mot en provision av 0,1 % å tecknat och tilldelat nominellt
belopp, som förmedlades för kunds räkning.
Vid teckningstidens utgång hade tecknats sammanlagt 266 660 000 kr, varför
en kraftig reducering vidtogs.
Av det tilldelade beloppet, 200 mkr, hade den 31 december 1962 likviderats
68,73 mkr varav 59,58 mkr kontant och 9,15 mkr genom förtidsinlösen
av skattkammarväxlar per 15/5 1963.
Utöver ovanstående tilldelade belopp övertog riksbanken obligationer a
nominellt 100 000 000 kr, vilka likviderades i januari 1963. Lånets totalbelopp
blir sålunda 300 000 000 kr.
Statsskuldförbindelser
Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser utgjorde
den 30 juni 1962 1 332 745 200 kr.
Under andra halvåret inlöstes följande statsskuldförbindelser
Belopp kr.
Förfallodag
Ränte- fot %
Utfärdade
50 000 ......
1/7 1962
3,0
1/7 1937
200 000 ......
.... 15/7 1962
3,0
15/7 1937
50 000 000 ......
.... 1/101962
5,0
28/4 1958
Skulden mot statsskuldförbindelser minskade således under andra halvåret
1962 med 50 250 000 kr till 1 282 495 200 kr per den 31 december 1962.
Sparobligationer (äldre emissioner)
Statens skuld på grund av utgivna sparobligationer av äldre emissioner uppgick
den 30 juni 1962 till 4 085 056: 68 kr. Beloppet har under andra halvåret
1962 minskat genom att obligationer för 778 941: 40 kr inlösts. Å andra sidan
har skulden under samma tid ökat genom kreditering av upplupen ränta
(värdestegring) med 44 836:19 kr och uppgick den 31 december 1962 till
3 350 951: 47 kr.
Sparobligationer av år 1960 (Spar 60)
Riksgäldskontorets skuld på grund av utgivna sparobligationer av år 1960
uppgick den 30 juni 1962 till 158 516 143: 50 kr. Beloppet har under andra
halvåret 1962 minskats genom inlösen av obligationer med 1 263 864 kr. Ä
10
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
andra sidan har skulden under samma tid ökat med 3 677 547: 75 kr genom
kreditering av upplupen ränta (värdestegring) till 160 929 827:25 kr den
31 december 1962.
Sparobligationer av år 1961 (Spar 61)
Riksgäldskontorets skuld på grund av utgivna sparobligationer av år 1961
uppgick den 30 juni 1962 till 68 923 400 kr. Beloppet har under andra halvåret
1962 minskat genom att obligationer för 212 900 kr har inlösts. Å andra sidan
har skulden under samma tid ökat med 3 263 748: 75 kr, motsvarande ett
års upplupen ränta å 4,75 % å den 1 december 1962 utelöpande kapitalbelopp
(68 710 500 kr), till 71 974 248: 75 kr den 31 december 1962.
Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.
Den del av statsskulden, som redovisas under ovanstående
lånegrupp, utgjorde den 30 juni 1962 ....................
Under andra halvåret 1962 ökade denna skuld genom följande
inlåning:
Militära tjänstepensionsfonden ..........................
Allmänna familj epensionsfonden..........................
Exportkreditfonden ............................
Serafimerlasarettets köpeskillingsmedel....................
Å andra sidan minskade skulden enligt följande:
Statens pensionsanstalt (netto)..........................
Skulden utgjorde den 31 december 1962................
Mkr
645,79
0,07
0,19
1,79
0,26 + 2,31
- 22,45
625,65
Kortfristig upplåning hos banker
Riksgäldskontoret upptog under andra halvåret 1962 hos affärsbankerna
och postbanken (postgirokontoret) lån med kort löptid (dagslån) på sätt
framgår av följande sammanställning.
Månad
Ränte-
Upptag-
Återbe-
Netto-
Högsta
Lägsta
Utestå-
1962
fot %
na lån
talda lån
föränd-
saldo
saldo
ende lån
ring un-
under
under
vid slu-
der må-
månaden
månaden
tet av
naden
månaden
mkr
mkr
mkr
mkr
mkr
mkr
Juni .......
Juli .......
. 0,5—3
2 851
2 830
+ 21
1977
18
21
Augusti.....
1—4,5
913
758
+ 155
371
8
176
September .
. 0,5—5
2 290
2 351
— 61
1437
0
115
Oktober ...
. 4,75—5
817
769
+ 48
254
16
163
November .
. 0,5—5
1973
2135
— 162
1530
1
1
December...
. 3—5
1205
1054
+ 151
351
53
152
10 049 9 897 + 152
Summa
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
11
Tillfälliga depositioner
Riksgäldskontoret har under andra halvåret 1962 vid tre tillfällen upptagit
kortfristiga lån å tillsammans 66 mkr på marknaden utanför banksystemet
till räntor mellan 2 och 4 % och löptider varierande mellan 10 dagar
och 9 månader. Den 31 december 1962 utestod 41,76 mkr.
Skattkammarväxlar
Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde den 30 juni 1962
3 216,27 mkr och ökade under andra halvåret 1962 med 959,66 mkr till
4 175,93 mkr den 31 december 1962.
Fördelningen av utelöpande växlar per den 30 juni och 31 december 1962
på olika förfallotider ävensom tillämpade diskontosatser framgår av nedanstående
sammanställning.
Utelöpande skattkammarväxlar
den 30 juni 1962 den 31 december 1962
Förfallo-
Diskonto
Mkr
Förfallo-
Diskonto
Mkr
tid
*
tid
%
riksbanken
riksbanken
1/7 1962..........
4
1575,00
3l/l 1963 .........
4
1 300,00
31/7 1962 ........
4
1 000,00
31/1 1963 .........
5
1900,00
marknaden
marknaden
Juli 1962..........
4—5,25
1 24,80
Januari 1963.......
3,5,5,25
75,20
Augusti 1962......
.. 3,25-5,25
19,53
Februari 1963 .....
5,25
0,21
September 1962 ..
.. 3,25-5,25
47,74
Mars 1963 .........
4,5''—5,25
389,48
Oktober 1962......
5
2,85
April 1963 .........
3,9—5,25
105,75
November 1962....
.. 3,75—5,25
27,48
Maj 1963...........
3,75—5,25
203,43
December 1962....
.. 4,25—5,25
23.15
Juni 1963 .........
3,75, 4,1
22,80
Januari 1963......
5,25
0,20
Juli 1963...........
4,1
1,00
Februari 1963 ....
5,25
0,21
September 1963 ...
4,0, 4,1
100,05
Mars 1963 ........
.. 4,5—5,25
389,48
Oktober 1963 .....
4,1
1,0
April 1963 ........
.. 4,5—5,25
54,75
November 1963.....
4,1
77,01
Maj 1963 ........
.. 4.75—5,25
51,08
Summa
3 216,27
Summa
4 175,93
1 Inkl. 0,24 mkr per 30/6 1962.
Följande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje
månad under andra halvåret 1962.
Skattkammarväxelrörelsen under andra halvåret 1962 (i mkr)
Månad
Marknaden
Riks-
1962
Juni 30..
Emitte-
rade
In-
lösta
Netto
ban-
ken
Juli......
115,01
19,39
+ 95,62
— 50
Augusti ..
100,00
34,41
+ 65,59
- 350
September
75,00
89,22
- 14,22
- 875
Oktober..
50,85
0,30
+ 50,55
+ 1 125
November
22,50
28,07
- 5,57
- 675
December
177,01
34,32
+ 142,69
+ 1 450
Summa
540,37
205,71
+ 334,66
+ 625
Total
Utelö-
Därav
nettoför-
pande
Marknaden
Öv-
Riks-
ändring
belopp
Affärs-
Post-
banken
banker-
ban-
riga
na
ken
3 216,27
600,34
_
40,93
2 575
+ 45,62
3 261,89
697,34
—
39,55
2 525
- 284,41
2 977,48
778,34
—
24,14
2175
- 889,22
2 088,26
769,34
—
18,92
1300
+ 1175,55
3 263,81
819,34
—
19,47
2 425
- 680,67
2 583,24
820,71
—
12,53
1750
+ 1592,69
4 175,93
966,56
—
9,37
3 200
+ 959,66
12
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
Riksgäldskontoret har under större delen av andra halvåret 1962 erbjudit
marknaden skattkammarväxlar, varvid löptiden varierat mellan 2 och 12
månader.
De olika försäljningsperioderna med därunder erbjudna förfallotider och
diskontosatser framgår av bilaga 3. I korthet har utvecklingen varit följande.
Efter ett tillfälligt uppehåll i utbudet av skattkammarväxlar under tiden
27/5—3/7 1962 återupptog riksgäldskontoret försäljningen fr. o. m. den 4
juli 1962, varvid erbjöds växlar med endast 2 1/2 och 3 månaders löptid till
2 1/4 % diskonto. Fr. o. in. mitten av juli ökades antalet förfallotider avsevärt
till att omfatta växlar med 2—10 1/2 månaders löptid, vilka erbjöds till
diskontosatser varierande mellan 2 1/4 och 3 3/4 %. Växlar med förfallolider
i mars 1963 erbjöds dock icke. Under september utbjöds endast växlar
förfallande november 1962—januari 1963. Diskontosatsen för dessa växlar
var 3 och 3 1/2 %, vilket innebar en höjning med 3/4—1/2 % i förhållande
till diskontosatsen för lika långa växlar under närmast föregående försäljningsperiod.
Under ett begränsat antal dagar i början av oktober (1—12/10 )
erbjöds endast växlar med 7—12 månaders löptid. För 7—8 månaders växlar
betalades 4 % diskonto och för växlar med längre löptid 4,1 % diskonto.
Under tiden 13—25/10 1962 utbjöds inga skattkammarväxlar. Försäljningen
återupptogs emellertid i slutet av oktober och under tiden 26/10—26/12 utbjöds
växlar med 5—12 månaders löptid till diskontosatser från 3,8 % till
4,1 %. Fr. o. m. den 27/12 1962 utbjöds växlar med 2 1/2—12 månaders löptid
till i jämförelse med den omedelbart föregående försäljningsperioden något
sänkta diskontosatser utom för de längsta växlarna, för vilka diskontot
4,1 % bibehölls.
Skattkammarväxelrörelsen under andra halvåret 1962 belyses närmare av
ovanstående tabellsammanställning, varav bl. a. framgår att affärsbankerna
ökat sitt skattkammarväxelinnehav med 366 mkr under andra halvåret 1962.
De i marknaden utanför banksystemet placerade växlarna har under halvåret
minskats med 32 mkr och uppgick till endast 9 mkr den 31 december
1962. Riksbankens växelinnehav visar ungefär samma utveckling som föregående
år, d. v. s. en kraftig säsongmässig uppgång under oktober och december.
Vid slutet av december 1962 uppgick riksbankens skattkammarväxelinnehav
till 3 200 mkr mot 4 105 mkr den 31 december 1961. Diskontot
å de till riksbanken försålda skattkammarväxlarna har varit 4 och 5 %.
Svenska statens ansvarsförbindelser
Med stöd av 1960 års riksdags beslut (prop. nr 105, rskr 211) anmälde
Sverige den 21 juni 1960 sin anslutning till Internationella utvecklingsfonden
(IDA). Den svenska andelen av fondens grundkapital uppgår till 10,09
milj. dollar motsvarande ca 52,2 mkr, som enligt fondens stadga skall inbetalas
under en tid av fem år med 12 006 000 kr det första året (1960) och
10 048 000 kr under ett vart av de följande fyra åren (1961—1964). Det ordinarie
svenska bidraget till IDA uppgår således för budgetåret 1962/63 lik
-
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
13
som för de två närmast följande till 10 048 000 kr. I prop. nr 100/1962 föreslogs
att IDA under budgetåret 1962/63, utöver det förfallande ordinarie bidraget,
skulle tillföras en extra svensk kapitalinsats på 30 144 000 kr. Riksdagen
har med anledning härav (rskr nr 315/1962) på kapitalbudgeten för
budgetåret 1962/63 under fonden för låneunderstöd anvisat ett investeringsanslag
på 40 200 000 kr till Bidrag till Internationella utvecklingsfonden.
På anmodan av Sveriges riksbank, som av riksdagen utsetts att tjänstgöra
som förbindelseorgan mellan svenska staten och IDA, utfärdade riksgäldskontoret
såsom ett särskilt bidrag till utvecklingsfonden den 5 juli 1962 en
skuldförbindelse på 30 144 165 kr samt den 31 oktober 1962 i anslutning till
det ordinarie bidraget till fonden för budgeåret 1962/63 en skuldförbindelse
på 9 395 584 kr. Förbindelserna, som är räntefria och betalbara vid anfordran,
överlämnades till riksbanken för deposition för IDA:s räkning. Tidigare
har riksgäldskontoret utfärdat två liknande skuldförbindelser till IDA vardera
på 9 395 584 kr.
Den 20 december 1962 utfärdade riksgäldskontoret förbindelser till Konungariket
Sveriges Stadshypotekskassa och Svenska Bostadskreditkassan
att såsom grundfond tillhandahålla 1 000 mkr 3 1/2 % resp. 250 mkr 4 1/2 %
statsobligationer. Tidigare förbindelser å resp. 725 och 160 mkr återställdes
därvid till riksgäldskontoret.
Statsskuldens fördelning på förfallotider
I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till
de olika lånens återstående löptid:
31/12 1961 30/6 1962 31/12 1962
Mkr
Lån med en återstående löptid av
högst 1 år.................... 6 265
över 1 men högst 5 år...... 3 387
, 5» > 10 i ...... 3 094
,10 > > 20 > 4189
> 20 år.................... 4 501
Amorteringslån.................. 188
Lån utan bestämd återbetalningstid 788
Summa 22 412
I %
Mkr
I %
Mkr
I %
28
4 569
23
5 845
27
15
2 093
11
3 027
14
14
3 784
19
3 322
16
19
3 764
19
4122
19
20
4 501
23
4143
19
1
103
1
102
0
4
760
4
764
4
100
19 574
100
21 325
100
Stockholm den 10 januari 1963
GÖSTA RENLUND
AXEL STRAND ERIK HAGBERG WALD. SVENSSON
BIRGER ANDERSSON TORSTEN FREDRIKSSON IVAR JOHANSSON
GEORG RINGSTRÖM
Riksgäldsdlreklör
Torsten Bjerlöw
14
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
Sammandrag
av
Bilaga 1
Riksgäldskontorets balansräkning (i in kr)
Tillgångar
Riksgåldsf onden
Uppköpta obligationer m. m................
Förskott och utlånta medel.................
Rörliga krediter åt vissa myndigheter........
Vissa garantimedel........................
Oreglerade anslagsmedel ...................
Fordran hos riksgäldskontorets kommissio
närer ...................................
Checkräkning hos riksbanken..............
Postgirokonto nr 1015......................
Kapitalinvesteringar.
Summa
Skulder
Riksgälds fonden
Statsskulden
Fonderad statsskuk
Tillfällig statsskuld
Kassabehållning från statsverket
Förfallna obligationer..........
Förfallna kuponger m. m.......
Icke disponerade medel tillhöriga
därlånefond för rederinäringen
Skattemedel....................
Tillgångar över skulder1
Statens eget kapital_____
Summa
1962
1962
30/6
31/12
Förändr.
1
8
+ 7
16
16
—
737
678
— 59
6
6
—
39
—
— 39
16
6
— 10
2
23
+ 21
1
0
— 1
817
737
— 80
23 131
23 880
-)- 749
t 23 948
24 618
+ 670
. 15 062
15 064
+ 2
4 512
6 261
+ 1 749
19 574
21325
+ 1 751
1 800
725
—1 075
33
13
— 20
18
33
+ 15
2
2
_
1
1
—
1854
774
—1 080
2 520
2 520
—
23 948
24 618
+ 670
1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra medel än lånemedel.
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
15
Bilaga 2
Det statliga lånebehovet och dess täckning under kalenderåren 1960—1962 kassamässiga belopp i mkr
1960
1961
1962
1: a
2: a
Summa
1: a
2: a
Summa
l:a
2: a
Summa
halv-
halv-
halv-
halv-
halv-
halv-
året
året
året
året
året
året
Statens utgiftsöverskott
Statsverket1 ..................
-1910
1437
-473
-3133
1121
-2 012
- 2 950
1077
-1873
Riksgäldskontoret
Kapitalbudgeten............
852
664
1516
737
849
1587
602
710
1312
Rörliga krediter............
31
12
43
27
44
71
24
— 59
— 34
Diverse ....................
4
- 11
- 7
9
- 19
- 11
- 6
3
— 3
=
-1023
2102
1079
- 2 360
1995
- 365
- 2 330
1731
- 599
Checkräkningsförändringar2____
- 3 89
8
— 381
2
6
7
— *508
20
- 488
Lånebehov (= statsskuld-
förändring) ................
-1112
2110
998
- 2 359
2 001
- 358
- 2 838
1 751
— 1087
Statsupplåningens fördelning på
lånetyper (nom. belopp)
Statsobligationer
Långfristiga ................
1072
0
1072
98
—
98
47
—
47
Kortfristiga ................
- 286
- 54
-340
- 382
-350
- 732
- 479
669
190
Statsskuldförbindelser m. m.
Långfristiga ................
- 121
54
- 67
- 46
4
- 42
- 175
2
— 172
Kortfristiga ................
3
1
4
3
1
4
— 2
— 32
— 35
Skattkammarväxlar, dagslån ..
-1779
2108
329
-2 032
2 346
314
- 2 229
1112
- 1117
Summa (= statsskuldförändring)
-1112
2110
998
-2 359
2 001
- 358
-2 838
1751
-1087
Statsupplåningens placering5
Marknaden
Affärsbanker................
- 112
-535
-647
- 527
522
— 5
84
Postbanken ................
- 990
372
-618
- 395
464
69
- 758
Övriga ....................
652
521
1173
- 75
-no
- 185
— 541
=
- 450
358
- 92
- 997
876
- 121
-1215
Riksbanken ..................
- 662
1752
1090
-1361
1124
- 237
-1623
Summa (= statsskuldförändring)
-1112
2110
998
- 2 359
2 001
- 358
-2 838
1751
-1087
1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av riksstaten enligt rörelsen på statsverkets check
-
2 Förändring i behållningen å statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar i riksbanken.
2 Härav disponerade steriliseringsmedel 90 mkr.
* Härav 500 mkr ackumulerad riksbanksvinst, som disponerats för nedskrivning av statsskulden.
6 Förändringar i resp. sektors innehav av statspapper.
Anm. Långfristig upplåning: ursprunglig löptid över 6 1/2 år.
Kortfristig « : » » högst 6 1/2 år.
16
Bankoulskottets memorial nr 2 år 1963
Av riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkammarväxlar i rnark
-
Försäljningsperiod
Förfallodag
1962
1963
sept.
okt.
nov.
dec.
jan.
febr.
mars
15
30
15
31
15
30
15
31
15
31
15
28
15
31
1962
1— 3.7 Inget utbud av
skattkammarväxlar......
—
—
—
—
—
__
_
_
__
_
_
4—16.7 ..
9M.
9M.
17.7— 5.8 ................
27.
27.
27,
27.
27.
27,
27.
27.
3
3
3
3
I
6—31.8..................
—
—
2 7.
av.
27.
21/,
27.
27.
3
3
3
3
_
_
1—30.9..................
—
—
—
—
3
3
3
3
37,
37,
—
_
_
_
1—12.10 ................
—
—
—
—
—
—
—
_
_
13—25.10 Inget utbud av
skattkammarväxlar......
—
—
_
__
_
_
_
_
_
_
,
26.10—5.12................
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
__
_
_
_
6—26.12 ................
■-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
27—31.12 ................
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
2,4
2,8
Anm. Enligt försäljningsvillkoren äger växelinnehavaren efter framställning få skattkammarväxel
inlöst före förfallodagen, dock tidigast åtta dagar före densamma, varvid på ifrågavarande
dagar belöpande diskonto återbetalas. Vid inlösen efter förfallodagen erhåller växelinneha
-
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1963
17
Bilaga 3
naden under andra halvåret 1962, i %
april
maj
juni
juli
aug.
sept.
okt.
nov.
dec.
15
30
15
31
15
30
15
31
15
31
15
30
15
31
15
30
15
31
31/*
3l/s
3*/.
3''/i
3*/,
av»
3*/4
3V.
3»/.
3*/4
-
4
4
4
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
-
—
—
—
—
—
3,9
4
4
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
, .
__
_
,_
—
3,8
3,9
3,9
4
4
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
4,1
—
—
2,8
3,2
3,6
3,6
3,8
3,8
3,9
3,9
3,9
3,9
4
4
4
4
4,1
4,1
4,1
4,1
varen upplupen ränta från nämnda dag t. o. m. inlösningsdagen, dock för högst åtta dagar.
Såväl returdiskonto vid förtidsinlösen som upplupen ränta vid inlösen efter förfallodagen beräknas
på växelbeloppet efter den diskontosats som tillämpats vid växelns försäljning.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 030052
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.