Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, in. m. jämte i anledning av propositionen väckta motioner.

1963-11-12 · 32 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 28 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1963:26, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, in. m. jämte i anledning av propositionen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

1

Nr 26

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och om stadshypoteksföreningar, in. m.

jämte i anledning av propositionen väckta motioner.

I en den 5 april 1963 dagtecknad proposition, nr 163, har Kungl. Maj :t

under åberopande av propositionen bilagda utdrag av protokollet over finansärenden

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar; samt

2) förordning om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskredit
Beträffande

propositionens huvudsakliga innehåll må har anföras fol
-

Propositionen, som grundar sig på bostadslåneutredningens betänkande

angående stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna (SOU 1962. 3D,

innehåller förslag om effektivisering av institutionernas organisation och

verksamhet i skilda hänseenden. Bland annat föreslås nya regler om belaningsvärdenas

bestämmande i syfte att nå en bättre samordning med de

statliga bostadslånen. Vidare föreslås institutionerna fa ratt att i viss u - sträckning lämna lån i form av byggnadskreditiv. Ändrade regler for bestämmande

av de orter, där stadshypoteks- och bostadskreditforeningar utan

särskilt tillstånd av Kungl. Maj :t skall äga driva sm verksamhet, föreslås

De nuvarande förordningarna för stadshypoteks- och bostadskreditvasendet

har i de i propositionen framlagda förslagen till nya forfattningar undergått

tämligen genomgripande förändringar av dispositionstekmsk och redaktionell

art. De nya förordningarna har i propositionen föreslagits i princip

skola träda i kraft den 1 juli 1963.

I''ör fattnings förslagen har följande lydelse.

1 intrång till riksdagens pro,

t okoll 1963. 8 samt. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

Förslag

till

Förordning

om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar

Härigenom förordnas som följer.

1 Kap. Stadshypotekskassan

Ändamål

1 §•

mp^0h«il?arike,t Sveri?e* stadshypotekskassa har till ändamål att, i enlighet

Kung? MaT-rdr^V1 forordninS och 1 reglemente som utfärdas av

ninglr, viJot staC°ir2kå“ gen°m *" limna län äl ^^shypotetsföre.

Styrelse, verkställande direktör och

revisorer

cy §

nio^fedamöter altaS ^ StyrdSe Säte 1 Stockholm’ Styrelsen består av

c„?mng\Ma|-:t l?tser’ för en tid av fre år i sänder, två ledamöter och två

tid^Wr111^ —-dHm'' Full“äktige 1 riksgäldskontoret utse, likaledes för en

d av tre ar i sänder, en ledamot och suppleant för honom. Övriga sex leda

moter jämte sex personliga suppleanter för dem väljas på den i 7 § om

namnda ordinarie omhudsstämman. Av dem väljas två ledamöter och dems

suppleanter varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eder suppleant sS

äré «valeTtörrjl“aTes0''nb“dSSlän,ma- SOm U1,“ ""d“ lredi«

gåuTm ändV^pT4 e!ler.s,/PI)leant innan den tid, för vilken han är vald,

Sllppleanf väljas yir “lb“dSS''to““ "X eller

Kungl. Maj:t förordnar en av de av Kungl. Mai:t utsedda ledamöterna ntt

skah v^ra^styrelsens°vSedorcHörander^S^a^S4UPmak44ge UtSedde ledamoten

JSSZ" riksgäldsfu„mäktige u,sedda leda
3

§.

Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 196ä

3

4 §•

Beslut om utseende eller entledigande av verkställande direktör, om uppläggande

av obligationslån eller om tillfällig upplåning för anskaffande av

rörelsemedel ävensom beslut om instruktion för värdermgsman och om

formulär för värderingsinstrument må styrelsen icke fatta, med mindre den

är fulltalig. För beslutets giltighet fordras därjämte, att den av Kungl. Maj .t

förordnade ordföranden eller den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten

biträtt beslutet. Beträffande styrelsens beslutförhet i övrigt stadgas i regle
m

Förbehandling av frågor, där enligt första stycket beslut fordrar fulltalig

styrelse, må, vid förfall för personlig suppleant, annan suppleant inkallas

i ordning efter den tidpunkt, då han första gången valts till suppleant.

5 §•

För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skola årli«en

utses fyra revisorer. Av dessa utses en, som skall vara revisionens

ordförande, av Kungl. Maj :t, en av riksgäldsfullmäktige och tva pa ordinarie

ombudsstämma. I samma ordning utses lika antal personliga suppleanter. A\

de på ombudsstämma utsedda skall en revisor och hans suppleant vara

auktoriserade av handelskammare i riket eller pa annat av Kungl. Maj.

godkänt sätt. Den andre på ombudsstämma utsedde revisorn och hans suppfeant

skola äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse for fastighets- och

^VerkbtällMde direktör eller annan befattningshavare hos stadshypoteksförening

eller av kassastyrelsen utsedd ledamot av föreningsstyrelse ma ej

vara remsor eller suppleant. Ej heller må den vara revisor eller suppleant

som är befattningshavare hos kassan eller eljest intager en underordnad eller

beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör eller til

sådan befattningshavare hos kassan, åt vilken uppdragits att ombesorja bokföringen

eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, ej heller den som

är eller varit gift med eller är trolovad med sådan styrelseledamot eller befattningshavare

som avses i detta stycke eller den som med honom ar i rätt

upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller ar syskon eller ar i det

svåserlag att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller den

som på grund av adoption står i motsvarande förhållande till styrelseledamot

eller befattningshavare som förut nämnts.

Skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer

6 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda föreskrifterna i denna förordning

eller med stöd av förordningen meddelade bestämmelser eller eljest

uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda kassan skada, svara for skadan

en för alla och alla för en. • <?,

Hava revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lainnat oriktig upp»1

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som granskats av dem, eller vid fullgörande av sitt uppdrag visat vårdslöshet,

äro de gentemot kassan ansvariga för all därav uppkommande skada,

en för alla och alla för en.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bnnkoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

Ombudsstämma

7 §.

Ombud för föreningarna skola årligen före utgången av juni månad sammantrada

till ordinarie ombudsstämma i Stockholm på tid, som kassans styrelse

bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och suppleanter

i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för dessa, fastställer

balansräkningen och beslutar angående ansvarsfrihet för styrelsen.

Hpi «nFa °™bl!dssta™ma ?kall av styrelsen utlysas, då revisorerna påyrka

det eller styrelsen eljest finner det lämpligt. v y

Va r j e ^ för en in g ut ser till ombudsstämma ett ombud jämte en suppleant för

pa!>o0r^t tjugofemtal miljoner kronor av föreningens sammanlagda

oguldna lånebelopp hos kassan enligt föreningens senaste bokslut. Förening

ma dock ej representeras av flera ombud än fem. 6

verkstäT!^ It* m-6 ^SCS Iedamot eller suppleant i kassans styrelse eller

verkställande direktör eller annan befattningshavare hos kassan.

J nagon på ombudsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal

mellan honom och kassan. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga

rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan äger ett

lntreSSet SOm kan yara stridande mot kassans. Vad sålunda stadä

l /§a-r ™a!lde tillämpning beträffande gåva från kassan så ock

beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man

k9,®^°aadetdirfkt,°j 6lIer annan befattningshavare hos förening eller av

styrelseledamot hos förening må ej såsom ombud vid ombudsstamma

deltaga i beslut om ansvarsfrihet.

Upplåning

.. . 8 §.

för sin lånerörelse utfärdar kassan obligationer, ställda till innehavaren.

Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer må icke uppgå

till mera an tio gånger beloppet av den i 16 § angivna grundfonden. *

Om grundfonden skulle genom förluster, som uppkommit på kassans rö
ta4envHT^elheta

nedg/ fe“*2n milj°ner kronor> må kassan mkTuppinnrisn^Q

lan’ ™ed mindre Kungl. Maj it lamnar tillstånd därtill. Om grundav

anledning som nyss sagts skulle nedgå med tjugofem miljoner

k“™T kassaa f/e upptaga nytt lån, med mindre riksdagen på framställning

av Kungl. Maj :t medgiver detta. 6 ^

"Tages grundfonden i anspråk för täckande av förluster, skall kassan göra

anmalan därom hos Kungl. Maj:t. ivassan gora

tionsavtaiffå?enrWfS?m kaSSan utfärdar’ skola enligt bestämmelse i obligauppsägning.

b aS gen°m amortering> På bestämd förfallodag eller efter

10 §•

„Pa sbllldförbindelser med tillhörande säkerheter, som lämnats till försätt

f f°r at.Iam.nade lån.> skola snarast ställas under offentlig vård på

satt i reglementet narmare föreskrives. 5 1

Skuldförbindelserna jämte säkerheter skola utgöra pantsäkerhet för de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

obligationer, som kassan utgiver, och pantförskrivas till kfl8““ f?r f

lån hos denna. Även de förbindelser för erhallna lan, som forenin0 utfärd

till kassan, skola tjäna som säkerhet för obligationerna.

Kassans styrelse skall tillse, att föreskriven säkerhet ar stalld och hålles

vid makt samt att pantsäkerheten icke understiger det sammanlagda beloppet

av utelöpande obligationer.

11 §• .

För tillfälligt behov av rörelsemedel eller för annat tillfälligt behov ma

kassan upptaga lån på kort bestämd tid eller med förbehåll om ratt att uppsäga

lånet till återbetalning inom sådan tid.

Utlåning

12 §.

Kassan må till föreningarna utlämna lån att återbetalas på nagot av följande

sätt: ,

1. genom viss årlig amortering (amorteringslån);

2. efter förloppet av viss tid, högst tjugo ar (fasta lan); el er

3. genom årlig amortering under viss tid och genom betalning av återstoden

vid utgången av denna tid (sammansatta lan). „ ,

Förfallotiden för fasta och sammansatta lan skall bestammas sa, att den

är förenlig med villkoren för kassans förbindelser. ^

Utöver dessa lån må kassan utlämna lån tiil föreningarna motsvarande

sådana lån för kostnader under byggnadstiden (byggnadskrav) som av
Se

Länesumman säl''uHämnas i kontanta penningar enligt den av föreningen

utfärdade skuldförbindelsen eller med den kapitalrabatt, som omständigheterna

må föranleda. Dock må lånesumman utlamnas i kassans obhgatio

ner, beräknade till parikurs, om kassans styrelse finner forhallandena pakalla

detta eller lånesökande begär det och kassans styrelse finner att h

der däremot ej möter. Därvid äger lantagaren erhalla sadana tillgång o

obligationer att det belopp, som kan påräknas vid försäljning av samt g

till honom utlämnade obligationer, sa nara som mojliöt oierensstamme

med lånesumman.

13 §.

Sedan tio år förflutit efter det att visst lån utlämnats till förening, ager

föreningen uppsäga lånet till betalning efter ett ar, om kassans styrelse icke

finner villkoren för kassans förbindelser utgöra hinder däremot. Härvid har

föreningen att utgiva ersättning för den ränteförlust, som inbetalningen nia

föranleda (ränteskillnadsersättning), på det satt och med det belopp, som

kassans styrelse bestämmer. , ,

När det med hänsyn till kassans förpliktelser finnes kunna ske, ma kassans

styrelse medgiva förening att betala lån tidigare an nu ar sagt. Styre - sen äger i sådant fall, utöver erläggande av ranteskillnadsersattning, föreskriva

andra villkor för betalningen. . , , , ,

Angående erläggande av kapitalrabatt och ersättning for andra kostnader,

som kassan fått vidkännas vid upptagande av lån, lamnas föreskrift i legle
mcirtct

•• •• •

Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, ar föreningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoatskottets utlåtande nr 26 år 1963

cmttmånaden 6t fÖrfalIna beloPPet gälda ränta, beräknad efter en halv pro
14

§■

nflyta medel till kassan, som denna icke genast kan använda till infrian

de av små förbindelser eller till utlåning åt föreningarna, äger kassan «öra

efwTn räntebärande genom insättning hos svenskt §bankaktiebola

er hos svensk sparbank eller på postgiro eller genom placering i svensk

statsobligationer eller andra svenska statspapper, i SvSiges aTmlnna hvno

teksbanks, Svenska bostadskreditkassans eller kassans egna obligationer

eller genom utlåning mot fullgod säkerhet av sådana obSioner flle? a"- inteckning i fast egendom i stad eller tomträtt till i stad belägen fastighet.

Föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser

15 §.

h~„°r kas^ans förbindelser äro föreningarna ansvariga i förhållande till de

o0sta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av

torenmgarnas lån från kassan. Kan denna icke infria sina föSiSer med

sa^™?6rde?„f„gednemmemena‘ehOV ™Sk011 fri” f”''"™Sarna med

Kan törening icke fullgöra sin betalningsskyldighet enligt första stvcket

aro Övriga föreningar med där angiven fördelning ansvarig? för bristen ’

Fonder

„ 16 §.

d“k ei f6r,~

tioner^ a^Srtil^fnnS^1^01110-1''^ ala kassan taga grundfondsobligaj.

*,i P t*ti fullgörande av små förbindelser, då kassan för tillfället

kassan träKuETaKon '' " delt“'' S“m1, '' de“ ordninS som sägs i 20 §, då

18 §.

tillK.<!SjanS beh.äUn? a,svi"sl skall avsättas till en reservfond Unn.år denna

ÖC as

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

Har förening lidit förluster, som den icke kan tacka med sm säkerhetsfond

eller eljest utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet for föreningens

förbindelser, må kassans styrelse bevilja föreningen bidrag ur rese

fonden utan återbetalningsskyldighet med belopp motsvarande hoöst half

ten av reservfonden. Sådant bidrag må dock icke lämnas, med mindre ombud

för föreningarna haft tillfället yttra sig i frågan på ombudsstamma.

I övrigt må kassans reservfond anvandas endast till tackande av forluste ,

som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet.

Förvaltnings- och fondbidrag

19 §•

Förening skall, i enlighet med vad kassans styrelse narmare bestämmer,

erlägga förvaltnings- och fondbidrag till kassan. Detta bidrag skall utga me

belopp, som fordras för att täcka kassans förvaltningskostnader och för att

möjliggöra erforderlig avsättning till reservfonden. Därvid skall tillses att

denna,§genom att på föreskrivet sätt tillföras vinst, kommer att inom skal a

tid uppgå till minst en procent av kassans skulder.

Likvidation

20 §.

Om kassans likvidation och om förfarandet därvid förordnar Kungl.

M\iid likvidation må grundfondsobligationer tagas i anspråk endast i den

mån annan tillgång saknas, som svarar för kassans förbindelser

Vad som återstår av kassans tillgångar sedan skulderna betalats skall

vändas för ändamål, som Kungl. Maj :t bestämmer efter horande av föreningarna.

2 Kap. Stadshypoteksföreningar

Ändamål

21 §•

Stadshypoteksförening har till ändamål att, i enlighet me^, be®ta^e!"

rna i denna förordning och i reglemente som utfardas av Kungl. Maj t,

----- .... , . — ----« j fast egendom eller tomträtt.

serna . ~------ -----------o ~ .

tillhandahålla lån mot säkerhet av inteckning

Förenings bildande och verksamhetsområde

22 §.

Ansökan om tillstånd att bilda förening göres hos Kungl. Maj :t.

Inom den del av riket, som Kungl. Maj:t bestämmer för förening, agcr

denna utöva verksamhet i samtliga städer och köpingar samt i de områden

utom stad eller köping, där hälsovårdsstadgans särskilda bestämmelser för

hälsovårdstätort gälla, så ock i annat tätare bebyggt område i den man Kung .

Maj :t därom förordnar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

■ m^1t.Ör^in?-nÖrja Sin verksamhet, innan den hos kassan anmält sig

vilja erhalla lan till ett av Kungl. Maj :t bestämt minimibelopp. g

Medlemskap

23 §.

Mediern i förening är fastighetsägare eller tomträttshavare som hos för

enmgen haltar för län för vilket föreningen erhällit med" från kaasan.

Styrelse, verkställande direktör och revisorer

24 §.

Förening förvaltas av en styrelse med säte i den ort Kungl Mai-t he

stämmer Kassans styrelse utser en av ledamöterna i föreningens styrelse

son suPP1.ea"t for honom. Till sådan ledamot och suppleant bör utses perinsiktoch

erfarenhet beträffande rörelse för fastighets- och tomt

sätt?rXgen^T,SreS:ed,,”iiler j5m''e 1™ -tses på

„„ . 25 §.

o; J£?magS StlTelSe JUtser verkställande direktör. Beslut härom är dock

j vilande, med mindre det godkänts av kassans styrelse.

. . 26 §.

erfarenhet beträffande^örel™?™ 2rtiÄ''5->SltaI|ttHåtd)Xta^kt

F öreningsstämma

27 §.

rörentngsstämmTslfa/rhåll^Tde^l^^om^Tglementet^angiveh1*^611 ^*X*ra

Lånerörelse

p- - a 28 ^

fondZ"me8ddebÄlfs?LPt“äkréE aV-dfn; 32 5

tomträ,,. Härvid skal, SS

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

tomträtt upplåtna fastighet^ är belägen mom föreningens^verksamhetsom
råde,

att därå finnes uppford byggn , ndamål eller till affärslokaler,

som huvudsakligen ar avsedd“v inteckning i tomträtt, kassans

samt att, då fråga ar om lan n som byggnad, huvudsakligen

styrelse godkänt det gallande tomt g, {- jlera sådLna byggnader gemen''

form av byggnadskreditiv• p0.1,,?- in<J Byggnadskreditiv må dock utlam
:fasSS'',

1,nTä“n läm,e JkerEet, som föreskrivas i första stycket.

ffSSiSÄ® däremot fälla endast för kreditivets belopp.

29 §• .. .. , far

För förenings utlåning skola i tillämpliga driarjaltabestamme “™am_

rfgSneftet skola utgå till föreningen eller

från föreningen till kassan. ;nflvtande medel, vilka icke utgö
Förening

skall till kassanredovis «g''?iings. „eh fond
ra

avkastning av den i 32 § ang y * sädana bidrag, vinst vid av
Ä

av mlgtalar som föreninlen förvärvat eller ersättning som foremngen

uppburit för särskilda kostnader.

30 §. ..

Inteckning i fast egendom _eUei^tomträtt,ti®10™il^tego[åya^^1jtas> och ligga

ringslån, skall lyda pa minst d J^förenineens värdering uppskattade

inom hälften av det vid den på den med

värdet av den fasta egendomen eller ^weSriver det, må intomträtt

upplåtna fastigheten. Om uDnskattningsvärdet. Inteck
teckningen

dock hgga moui sex 1 brandförsäkringsyärde, där ej

mng skall alltid valra belagen in | kravet på brandförsäkring.

XÄÄÄSÄÄ. av°lånets löptid uppgår

tio år el^’^e^^lsern än dclna minimitid skola bestämmelserna i

ÄÄffiÄäÄ “.“A™ —«“»>-

SkS\Ä»m utgör säkerhet för byggnadskreditiv, skall lyda på minst

det belopp, varmed kreditivet tages i ansprak.

11 Ilihang till riksdagens protokoll 10611. « samt. År 2 b

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

• 1 med gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främ

jande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppföranTe av v\s bygt

nåd, bor, om ej sarskdda skäl annat föranleda, till grund för bedömSdft

n"mntuCkKin^SSakefheten 1 stäIlet för nppskattningsvärdet läggas det enligt

SÄÄSr''4''

Föreningsmedlemmarnas ansvarighet för förenings förbindelser

..... 31 §.

förbindelser äro medlemmarna ansvariga i förhållande till

1F“ pSStt

med*sainma fördelning''dem^mellari^^

Säkerhetsfond

. 32 §.

I dennimfnbf"hall-na årsvi?s,t ,ska11 avsättas till en säkerhetsfond.

Sätt gäraTrLfebäsande Wlii''''as 1 rörelsen mä de Pä Eggande

Förvaltnings- och fondbidrag

ondHsn

Likvidation

35 §.

Mas Kungl

ÄSÄSfS SK" skulderna betaiats skal,

område övertagits av annan flirpnl! T j f , f°rening vars verksamhetsmande,

överllSåas^SISa fÄn^'' KU”S'''' Mai:ls »“«■-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

11

förvaltmngsbidrag skola aUtjamt aga tniamp g skola jämväl

ening, som finnas behövliga.

Förslag

till

Förordning

om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditforenmgar

Härigenom förordnas som följer.

1 Kap. Bostadskreditkassan

Ändamål

stadgas i 2 kap.

Styrelse, verkställande direktör och revisorer

Kassa» förvaltas av en styrelse rJd säte t Stockholm. Styrelsen består av

rSräSäÄ.MÄHfess:

förtiden till och med den ordinarie ombudsstamma, som hålles under tred

iClv6är våufédlot Ittrsu^élmlnnan den tid, för vi,ken han är vald,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

gått till ända, skall vid nästa ordinarie ombudsstämma ny ledamot eller

suppleant valjas för återstående tid.

Kungl. Maj :t förordnar en av de av Kungl. Majrt utsedda ledamöterna att

vara styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten

skall vara styrelsens vice ordförande.

Arvoden till de av Kungl. Maj :t och av riksgäldsfullmäktige utsedda ledamöterna

bestammas av Kungl. Maj.-t. 8

3 §•

Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen.

4 §•

BesJut om utseende eller entledigande av verkställande direktör, om upp1

aggande av obligationslån eller om tillfällig upplåning för anskaffande av

rorelsemedel ävensom beslut om instruktion för värderingsmän och om for
^if“V''ar^er!nfS.

lnStr,rrt må styrelsen icke fatta med mindre den är

fulltalig. För beslutets giltighet fordras därjämte, att den av Kungl. Mai-t

bSTesln^f ff 6!!er dt6n fv riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten

mentetb 1 1 L Betraffande styrelsens beslutförhet i övrigt stadgas i regle
För

behandling av frågor, där enligt första stycket beslut fordrar fulltalig

styrelse, ma, vid forfall för personlig suppleant, annan suppleant inkallas

i ordning efter den tidpunkt då han första gången valts till suppleant

5 §.

aV S.tyrelse”s förvaltning och kassans räkenskaper skola årfö^ande4

aSvf Krnnr«TSMr-r; Av dessa utses en> som skall vara revisionens ordombudsstä™™*

f'' Maj:t’ enaa^ nksgaldsfullmäktige och två på ordinarie

ombudsstämma I samma ordning utses lika antal personliga suppleanter.

auktorFserådlbUdSSi!an!f1ia7UtSedda sk°la en revisor och hans suppleant vara

auktoriserade av handelskammare i riket eller på annat av Kungl Mai-t

godkant satt. Den andre på ombudsstämma utsedde revisorn och hans supp''

°Cl1 erf“enhe* belräffande r5relse och

f,Ierkstadande direktör eller annan befattningshavare hos bostadskreditnmg

eller av kassastyrelsen utsedd ledamot av föreningsstyrelse må ei

vara revisor eller suppleant. Ej heller må den vara revisor eller suppleant

som ar befattningshavare hos kassan eller eljest intager en underordnad eldH

StalIrS tdl styrelseledamot eller verkställande direktör eller till

sadan befattningshavare hos kassan, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen

eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, ej heder den

hpf£ttr-e 6nVant glft med eller ar troI°vad med sådan styrelseledamot eller

S? rgSrarVFm ayses, 1 detta stycke eller den som med honom?!

rätt upp- eller nedstigande slaktskap eller svågerlag eller är syskon eller är

detlnTnS8’ den,enf. är elIer varit gift med den andres7syskon, eller

damltHPäffUI!? av ad°Ptlon står i motsvarande förhållande till styrelseledamot

eller befattningshavare som förut nämnts. y

Skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer

c 6 §<

Styrelseledamöter, som genom att överträda föreskrifterna i

ordning eller med stod av forordningen meddelade bestämmelsei

denna foreller

eljest

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

13

uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda kassan skada, svara för skadan

''VSa^reTuSefi^inVÄttelse mot bättre vetande lämnat oriktig uppgitt

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i hand

fn. som granskats av dem, ellefvid fullgörande av sitt uppdrag visat vårdslöshet,

äro de gentemot kassan ansvariga för all darav uppkommande skada,

en för alla och alla för en.

Ombudsstämma

7 §'' . . . .

Ombud för föreningarna skola årligen gre utgången av jum “å^d sammanträda

till ordinarie ombudsstamma i Stockholm pa tid, som kassans y

“fse bestämmer Stämman förrättar föreskrivna ^

leanter i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter tor dessa, tast

ställer balansräkningen och beslutar angående ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra ombudsstämma skall av styrelsen utlysas, då revisorerna påyrka

detväler förening1 Sfi? KudÄ ett ombud jämte en suppleant

för vane påbörjat tiotal miljoner kronor av föreningens sammanlagda oguldna

lånebelopp hos kassan enligt föreningens senaste bokslut. Förening må

dock ej representeras av flera ombud än fem. t,T„0i0o oiior

Till ombud må icke utses ledamot eller suppleant i kassans styrelse eller

verkställande direktör eller annan befattningshavare hos kassan.

Ej må någon på ombudsstämma deltaga i behandling av fråga roraiide aNtafÄu

tmiiom och kassa,,. Ej heller må han deltaga .behandhng av tra;

ga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om barn frågan ager ett

väsentligt intresse som kan vara stridande mot kassans. Vad sålunda stadgats

skall äga motsvarande tillämpning beträffande gåva från kassan, sa ock

träffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Verkställande direktör eller annan befattningshavare hos förening eller

av kassan utsedd styrelseledamot hos förening ma ej sasom ombud vid ombudsstämma

deltaga i beslut om ansvarsfrihet.

Upplåning

8 §

För sin lånerörelse utfärdar kassan obligationer ställda till innehavaren

Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer ma icke uppgå

till mera än tio gånger beloppet av den i 16 § angivna grundfonden.

Om grundfonden skulle genom förluster, som uppkommit på kassans rörelse

i dess helhet, nedgå med två miljoner kronor, ma kassan icke upptaga

nytt lån med mindre Kungl. Maj :t lämnar tillstånd därtill. Om grundfonden

av anledning som nyss sagts skulle nedgå ined fem mdjoner kronor må 1 -

san icke upptaga nytt lån, med mindre riksdagen på framställning av Kunö .

M T äg es egrundf orid e n i anspråk för täckande av förluster, skall kassan göra

anmälan därom hos Kungl. Maj :t.

9 §•

De obligationer, som kassan utfärdar, skola återbetalas genom amortering

enligt plan, som angives i obligationsavtalet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

Kassan skall kunna uppsäga obligationslån till inbetalning på den förfallotid,

som i sådant avseende må vara bestämd i låneavtalet.

10 §.

De skuldförbindelser med tillhörande säkerheter, som lämnats till föreningarna

för utlämnade lån, skola snarast ställas under offentlig vård på

sätt i reglementet närmare föreskrives.

Skuldförbindelserna jämte säkerheter skola utgöra pantsäkerhet för de

obligationer, som kassan utgiver, och pantförskrivas till kassan för förenings

lån hos denna. Även de förbindelser för erhållna lån, som förening utfärdar

till kassan, skola tjäna som säkerhet för obligationerna.

Kassans styrelse skall tillse, att föreskriven säkerhet är ställd och hålles

vid makt samt att pantsäkerheten icke understiger det sammanlagda beloppet

av utelöpande obligationer.

11 §•

För tillfälligt behov av rörelsemedel eller för annat tillfälligt behov må

kassan upptaga lan på kort bestämd tid eller med förbehåll om rätt att uppsäga

lånet till återbetalning inom sådan tid.

Utlåning:

12 §.

Kassan må till föreningarna utlämna lån, som skola förräntas och amorteras

genom kontant erlagd annuitet enligt fastställd plan. Amorteringstiden

må ej överstiga fyrtio år.

Utöver dessa lån må kassan utlämna lån till föreningarna motsvarande

sådana lån för kostnader under byggnadstiden (byggnadskreditiv) som avses

i 28 § tredje stycket.

Lånesumman skall utlämnas i kontanta penningar enligt den av föreningen

utfärdade skuldförbindelsen eller med den kapitalrabatt, som omständigheterna

må föranleda. Dock må lånesumman utlämnas i kassans

obligationer, beräknade till parikurs, om kassans styrelse finner förhållandena

påkalla detta eller lånesökande begär det och kassans styrelse finner

att hinder däremot ej möter. Därvid äger lånesökanden erhålla sådana tillgängliga

obligationer att det belopp, som kan påräknas vid försäljning av

samthga till honom utlämnade obligationer, så nära som möjligt överensstämmer

med lånesumman.

13 §.

.... Sec*an tio år förflutit efter det att visst lån utlämnats till förening, äger

oren ingen uppsäga lånet till betalning efter ett år, om kassans styrelse

icke ''inner v^lkoren för kassans förbindelser utgöra hinder däremot. Härvid

har föreningen att utgiva ersättning för den ränteförlust, som inbetalningen

ma föranleda (ränteskillnadsersättning), på det sätt och med det

belopp, som kassans styrelse bestämmer.

IV är det med hänsyn till kassans förpliktelser finnes kunna ske, må kassans

styrelse medgiva förening att betala lån tidigare än nu är sagt. Stvre

sen ager i sadant fall, utöver erläggande av ränteskillnadsersättning, föreskriva

andra villkor för betalningen.

,^n^nde erläggande av kapitalrabatt och andra kostnader, som kassan

IT V!d^™Tas,.Vld upptagande av lån, lämnas föreskrift i reglementet.

fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen

nXdlg* att Pa det forfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter en halv

procent i manaden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

14 §.

15

lnflvta medel till kassan, som denna icke genast kan använda till infriande

av sina förbindelser eller till utlåning åt föreningarna, ager kassan göra

sådana medel räntebärande genom insättning hos svenskt bankaktiebolag

eller hos svensk sparbank eller på postgiro eller genom placering i svenska

statsobligationer eller andra svenska statspapper, i Sveriges allmänna

hypoteksbanks eller Konungariket Sveriges statshypotekskassas obligationer

eller genom utlåning mot fullgod säkerhet av sadana obligationer eller

av inteckning i fast egendom i stad eller tomträtt till i stad belägen fastighet.

Föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser

15 §.

För kassans förbindelser äro föreningarna ansvariga i förhållande till de

högsta under senast förflutna räkenskapsåret pguldna kapitalbeloppen av

föreningarnas lån från kassan. Kan denna icke infria små förbindelser med

egna medel, äger den i mån av behov erhålla tillskott från föreningarna

med samma fördelning dem emellan. , , .

Kan förening icke fullgöra sin betalningsskyldighet enligt forsta stycket,

äro övriga föreningar med där angiven fördelning ansvariga for bristen.

Fonder

16 §-

Som grundfond för kassan ställer staten genom riksgäldsfullmäktige till

förfogande svenska statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsagbara

från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av tvahundrafemtio

CTrundfondsobligationerna fortfara att tillhöra staten. Så länge kassans

samtliga förbindelser icke äro fullgjorda, äger staten dock ej forfoga over

obligationerna för annat ändamål än här sagts.

17 §.

Efter anmälan till riksgäldskontoret må kassan taga grimdfondsobligationer

i anspråk till fullgörande av sina förbindelser, da kassan för tillfallet

saknar tillgängliga medel till detta, samt, i den ordning som sags i 20 §, da

kassan trätt i likvidation. ..

Då i annat fall än vid kassans likvidation grundfondsobligationer tagits i

anspråk, skall kassan ersätta staten den ränta, som staten med anledning

härav må hava utgivit, och snarast möjligt tillföra grundfonden obligationer

svarande mot de grundfondsobligationer, som tagits i ansprak.

18 §.

Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond. Uppgår denna

till tre procent av kassans skulder, må dock uppkommande vinst enligt styrelsens

beprövande användas till att främja syfte, som sammanhanger med

kassans ändamål. ,

Utan hinder av vad i första stycket stadgas må kassans styrelse av årsvinsten

bevilja förening bidrag utan återbetalningsskyldighct till att tacka

föreningens förvaltningskostnader. . ... ,

Har förening lidit förluster, som den icke kan tacka med sin säkerhetsfond

eller eljest utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet för förening
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

ens förbindelser, må kassans styrelse bevilja föreningen bidrag ur reservfonden

utan återbetalningsskyldighet med belopp motsvarande högst hälften

av reservfonden. Sådant bidrag må dock icke lämnas, med mindre ombild

för föreningarna haft tillfälle att yttra sig i frågan på ombudsstämma.

1 övrigt ma kassans reservfond användas endast till täckande av förluster,

som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet.

Förvaltnings- och fondbidrag

19 §.

förening skall, i enlighet med vad kassans styrelse närmare bestämmer,

erlagga förvaltnings- och fondbidrag till kassan. Detta bidrag skall utgå med

belopp, som fordras för att täcka kassans förvaltningskostnader och för att

möjliggöra erforderlig avsättning till reservfonden. Därvid skall tillses, att

denna, genom att på föreskrivet sätt tillföras vinst, kommer att inom skälig

tid uppgå till minst tre procent av kassans skulder.

Likvidation

20 §.

kassans likvidation och om förfarandet därvid förordnar Kungl.

Om

Maj :t.

Vid likvidation må grundfondsobligationer tagas i anspråk endast

man annan tillgång saknas, som svarar för kassans förbindelser

v Jn Sf™ ate!iStår„aV kass?ns tillgångar sedan skulderna betalats skall anemnga

^ andamåI’ som Kun8L MaJ:t bestämmer efter hörande av för
-

i den

2 Kap. Bostadskreditföreningar

Ändamål

21 §

Bostadskreditförening har till ändamål att, i enlighet med bestämmelser
handahåna

[?rordnin§ ocb i reglemente som utfärdas av Kungl. Maj :t, tillhandahålla

lan mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt.

Förenings bildande och verksamhetsområde

. ... . 22 §.

Ansökan om tillstånd att bilda förening göres hos Kungl Mai -t

Inom den del av riket, som Kungl. Majft bestämnmr för förening äger

denna utova verksamhet i samtliga städer och köpingar samt i de områden

häTsovåföstätort S8’ tar häIsovårdsstadgans särskilda bestämmelser för

'' “nnat ‘alare b''b«* o».rfd. i de,, m4„

vilS ^verksamhet iiman den hos kassan anmält sig

ja erhålla lån till ett av Kungl. Maj:t bestämt minimibelopp. b

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

Medlemskap

17

23 §.

Medlem i förening är fastighetsägare eller tomträttshavare, som hos föreningen

häftar för lån för vilket föreningen erhållit medel från kassan.

Styrelse, verkställande direktör och revisorer

24 §.

Förening förvaltas av en styrelse med säte i den ort Kungl. Maj :t bestämmer.

Kassans styrelse utser en av ledamöterna i föreningens styrelse och

suppleant för honom. Till sådan ledamot och suppleant bor utses person med

insikt och erfarenhet beträffande rörelse for fastighets- och tomtrattsbelaning.

Övriga styrelseledamöter jämte suppleanter for dem utses pa satt i reglementet

föreskrives.

25 §•

Förenings styrelse utser verkställande direktör. Beslut härom är dock ej

gällande, med mindre det godkänts av kassans styrelse.

26 §.

För revision av föreningsstyrelses förvaltning och förenings räkenskaper

skola årligen utses revisorer jämte suppleanter. Kassans styrelse utser en

av revisorerna och suppleant för honom. _

Den som är befattningshavare hos förening eller eljest intager en underordnad

eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör

eller till sådan befattningshavare hos föreningen, åt vilken uppdragits

att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver,

må ej vara revisor eller suppleant i samma förening, ej heller den som

är eller varit gift med eller är trolovad med sådan styrelseledamot eller befattningshavare

som avses i detta stycke eller den som med honom ar i rätt

upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller ar syskon eller ar i det

svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller den

som på grund av adoption står i motsvarande förhållande till styrelseledamot

eller befattningshavare som förut nämnts. ......, , ,

Den av kassan utsedde revisorn och hans suppleant bora aga insikt och

erfarenhet beträffande rörelse för fastighets- och tomträttsbelanmg.

Föreningsstämma

27 §•

Ordinarie stämma med förenings medlemmar skall hållas årligen. Extra

föreningsstämma skall hållas i de fall, som reglementet angiver.

Lånerörelse

28 §.

Förening må, bortsett från placeringen av den i 32 § angivna säkerhetsfonden,

meddela lån endast mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller

tomträtt. Härvid skall iakttagas, att den fasta egendomen eller den med tomträtt

upplåtna fastigheten är belägen inom föreningens verksamhetsområde,

att därå finnes uppförd byggnad, som är nöjaktigt brandförsakrad och som

huvudsakligen är avsedd för bostadsändamål eller till affarslokaler, samt att,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

ar on? lan mot säkerhet av inteckning i tomträtt, kassans stvrelsp

godkant det gällande tomträttsavtalet. Som byggnad, huvudsakligen avsedd

för bostadsandamå1, anses jämväl för flera sådana byggnader Gemensam

T fSm§ f0[»Vatr^e,’ varm vatten, tvätt eller annat liknande ändamål.

I fråga omlan till kommun må förening, i den omfattning och på de vill

k0FörTif''VMpaj: be,sta™mer> eftergiva kravet på brandförsäkring.

U fCka ^stnader under tiden för uppförande av byggnad på fast

g ndom eller med tomträtt upplåten fastighet må förening meddela lån i

form av byggnadskrav. For sådant lån skola i övrigt föreskrifterna i första

endaS om^ånrlrP^1-6 Byggnadskreditiv må dock utlämnas

ndast om lantagaren jamte säkerhet, som föreskrives i första stycket ställer

annan betryggande säkerhet för lånet. y ’

f ru1!61’ angives 1 första stycket, skall gälla för låntagarens samtliea

foiphktdser till föreningen. Sådan ytterligare säkerhet, som låntagaren stiller

for byggnadskreditiv, skall däremot gälla endast för kreditivlts belopp.

_..... 29 §.

utlåninlTrån1f—* tillämPbSa delar gälla bestämmelserna för

ma viHkor som «Ilfa f f"°rei?mgarna- ^orenm§ ska11 lämna lån mot sam
frånJöreZgeTflll

kears»ean.,8t reglemen,el skola lllSä «>> föreningen elleSr

gömaTkaftnS^v”^^88^"^0^83 a"a infIytande medel, vilka icke ut
eiier

ersä,tai"?-^

30 §.

Inteckning i fast egendom eller tomträtt, som utgör säkerhet för amorfe

fSkal] På “inst det bel°PP* fm vilket lårbevdYas och ligga

skott!,!lp fJ.al:dedelar av det vid den långivande föreningens värdering ullskattade

värdet av den fasta egendomen eller av byggnad, som uppförtsllå

fifomm|diit011atrait aPPlåtaa fastigheten. Inteckning skall alltid vara belägen

inom gallande brandförsäkringsvärde, där ei förening o» s 0 §

stycket eftergivit kravet på brandförsäkring 3 g 28 § andra

häHr11 f™a meddelas med mindre lån mot säkerhet av inteckning med

gande sättTrdnlt^ne^T”11 ff-tigh-et eller tomträtt prövas vara på betryg
•

*■“» »''da p*

ianrfr 3 §aHande bestämmelser om lån av statsmedel till främ
lad^bör

bo,f?b-:Sn! Ct s,ådant ,än beviljats till uppförande av viss byggnad,

bor, om ej särskilda skal annat föranleda, till grund för hedömanHpt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

19

Föreningsmedlemmarnas ansvarighet för förenings förbindelser

31 §•

För förenings förbindelser äro medlemmarna ansvariga i förhållande till

de högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av

sina lån från föreningen. Kan denna icke infria sina förbindelser med egna

medel, äger den i mån av behov erhålla tillskott från medlemmarna med

samma fördelning dem emellan. .

Kan medem icke fullgöra sin betalningsskyldighet enligt forsta stycket,

äro övriga medlemmar med där angiven fördelning ansvariga for bristen.

Säkerhetsfond

32 §-

Förenings behållna årsvinst skall avsättas till en säkerhetsfond.

I den mån förenings medel icke behövas i rörelsen må de pa betryggande

sätt göras räntebärande.

33 §.

I samband med beslut, varigenom del av förenings verksamhetsområde

överföres till annan förenings område, må Kungl. Maj :t efter hörande av

kassan och de berörda föreningarna bestämma i vilken utsträckning och

under vilka villkor även säkerhetsfonden skall överföras.

Förvaltnings- och fondbidrag

34 §.

Låntagare skall, i enlighet med vad reglementet närmare stadgar, erlägga

särskilt förvaltnings- och fondbidrag till sin förening. Detta bidrag skall

utgå med belopp, som fordras för att täcka föreningens förvaltningskostnader

och för att möjliggöra erforderlig avsättning till säkerhetsfonden. Därvid

skall tillses att denna, genom att på föreskrivet sätt tillföras vinst, kommer

att inom skälig tid uppgå till minst tre procent av föreningens skulder.

Likvidation

35 §.

Om förenings likvidation och om förfarandet därvid förordnar Kungl.

Mai *t Innan sådant förordnande meddelas, skall föreningen höras.

Vad som återstår av föreningens tillgångar sedan skulderna betalats skall

överlämnas till kassan. Medel, som härröra från förening vars verksamhetsområde

övertagits av annan förening, må dock, efter Kungl. Maj :ts bestämmande,

överlämnas till sistnämnda förening.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963, då förordningen den 27

mars 1953 (nr 97)"om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditförenin>’ar

skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser om förvaltningsbidrag

och bidrag till säkerhetsfond skola alltjämt äga tillämpning beträffande

lån, som utlämnats före den 1 juli 1963. För tiden intill den 1 juli

1964 skola jämväl äldre bestämmelser om kassans styrelse samt om revision

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

äv styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper äga tillämpning. På den

—Skai! hållas före utgången av juni månad 1964, skola

1?dai^.0t®,r och. suppleant er i kassans styrelse ävensom revisorer

och suppleanter för dessa i enlighet med de nya bestämmelserna.

n1erl^r^! nITdJaSttStaIlan-det &V ^glemente för kassan och föreningarna

meddelar Kungl. Maj :t de narmare föreskrifter i fråga om bildande av förening,

som finnas behövliga.

Beträffande motiven för de i propositionen framlagda förslagen hänvisas

till densamma.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner:

1. motionen II: 943 av herrar Nilsson i Tvärålund och Börjesson i Falköping,

vari hemställes

A. att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 163 måtte

I. besluta

a) att de berörda kreditinstituten må bestämma belåningsvärden efter nu

gallande grunder,

b) att skyldighet att amortera primärlån ej må föreskrivas i vidgad utsträckning,

och

O att rätt för de berörda kreditinstituten att lämna byggnadskreditiv er

nu skall medges; J

II. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

a) att en översyn måtte företagas av grunderna för fastighetstaxeringen

1 , te.~atA fa sadana resultat som möjliggör en regelmässig anslutning av

sekundarlanens övre gräns till de statliga bostadslånens nedre gräns, och

bJ att i avvaktan på resultatet av nämnda översyn erforderliga åtgärder

matte vidtagas för att de statliga bostadslånen i förekommande fall skall

kunna fordjupas i den utsträckning som erfordras för att de statliga lånens

nedre grans regelmässigt skall sammanfalla med sekundärlånens övre

grans;

III. beakta vad i motionen i övrigt anförts; samt

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta de författningsförslag som

foranledes av under A. I. ställda yrkanden; samt

2. likalydande motionerna I: 783 av herr Holmberg m. fl. och II: 948 av

err Carlsson i Stockholm m. fl, vari hemställes att riksdagen måtte beslu
3

3 1 °FS,ta hand avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 163 i de delar den

avser rätt for stadshypoteks- och bostadskreditföreningarna att utlämna

£SS m“V- eUer,- 0m 54 eJ Sker - «** kreditinstifu, ned i hZSåk

kortfristig utlåning måtte medgivas rätt att utlämna lån på samma villkor

som galler för stadshypoteks- och bostadskreditföreningal^, samt att vedermrande

utskott matte utarbeta förlag till de författningsändringar som er1

ordras i anledning härav.

vifet“m°tiVeringen fÖr dC 1 motionerna framställda yrkandena hänvisas

till motionerna 11:943 och 11:948.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

21

Utskottet

De genom propositionen framlagda förslagen beträffande stadshypoteksoeh

bostadskreditinstitutionernas organisation och verksamhet bygger på

målsättningen att söka skapa sådana former för långivningen till bostadbyggandet,

att en smidig och rationell kreditförsörjning underlättas. Utskottet

finner denna allmänna målsättning naturlig och ändamålsenlig. I

åtskilliga avseenden kan också utskottet på de av departementschefen anförda

skälen ansluta sig till vad som föreslås genom propositionen. Någon

anledning att i dessa fall ytterligare utveckla skälen för utskottets ställningstagande

föreligger inte. Vid några frågor finner utskottet emellertid

anledning att uppehålla sig närmare. Detta gäller propositionens förslag

i vad avser belåningsgränser och värderingsprinciper, frågan om möjligheten

att föreskriva amorteringsskyldighet för primärlån samt frågan huruvida

institutionerna bör få möjlighet att lämna byggnadskreditiv.

Enligt nu gällande regler får institutionerna i det särskilda fallet utlämna

lån mot inteckning, som ligger inom en angiven procentsats av det lägsta

av två värden på fastigheten i fråga, nämligen taxeringsvärdet och ett av

föreningarna själva åsatt uppskattningsvärde. Denna regel har lett till att

det i många fall uppkommit problem beträffande anslutningen mellan av

bostadskreditförening utlämnat sekundärlån — vilket skall ligga inom 75

procent av det lägsta av nämnda båda värden — och statligt bostadslån,

vars undre gräns i allmänhet ligger vid 70 procent av ett av länsbostadsnämnden

efter särskilda normer framräknat avkastningsvärde. Eftersom

taxeringsvärdet i allmänhet är inte obetydligt lägre än det statliga organets

belåningsvärde uppstår ofta ett glapprum mellan föreningarnas lån och

de statliga lånen. För närvarande måste detta överbryggas genom fördjupning

av de statliga lånen eller genom separata lån.

Olika sätt att reglera detta anslutningsproblem har diskuterats. Förutom

fördjupning av tertiärlånet har som en möjlighet framförts förslag om en

höjning av belåningsgränserna för primär- och sekundärlån i förening med

införandet av en statlig garanti för den del av lånet som ligger ovanför nu

gällande gränser. Med den av utredningen intagna principiella ståndpunkten

— som vunnit departementschefens gillande — att en bättre anslutning

mellan föreningarnas lån och de statliga lånen om möjligt bör ske genom

en ordning, som inte förutsätter ett ökat statligt engagemang i finansiellt

hänseende, har det emellertid tett sig följdriktigt att avvisa dessa utvägar.

Utredningen har likaledes tagit avstånd från en sådan lösning av problemet,

att det statliga låneorganets värdering bleve normgivande även för stadshypoteks-

och bostadskreditinstitutionerna. Härvid hänvisar utredningen

till alt de båda institutionerna i likhet med andra långivare bör ha frihet att

vägra högre lån än de från sina synpunkter anser försvarligt. Den lösning

som utredningen stannat för alt förorda bygger på erfarenheten, att anslut
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

ningssvårigheterna i främsta rummet förorsakas av belåningsgränsernas

relation till taxeringsvärdena och endast i undantagsfall av belåningsgränsernas

bundenhet vid föreningarnas egna uppskattningsvärden. Utredningen

erinrar härvid om den ojämnhet, som taxeringsvärdena uppvisar inom olika

delar av landet. Anslutningssvårigheterna uppstår enligt vad utredningen

funnit huvudsakligen inom sådana delar av landet, där taxeringsvärdena är

särskilt låga. Det är enligt utredningens mening föga rationellt att belåningsgränserna

skall vara knutna till värden, som varierar bl. a. efter

taxeringsmyndigheternas varierande praxis. Mot denna bakgrund föreslår

utredningen, att taxeringsvärdena slopas som norm för föreningarnas långivning

och belåningsgränserna således fastställes endast på grundval av

föreningarnas egna uppskattningsvärden. Utredningen uttalar att, när undantagsvis

full anslutning till tertiärlånets nedre gräns inte uppnås, det

inte torde behöva uppstå några nämnvärda svårigheter att lösa anslutningsproblemet

antingen genom en kompletterande kredit eller medelst eu fördjupning

av tertiärlånet. I sammanhanget pekar utredningen på att landshypoteksinstitutionen,

som arbetar parallellt med och efter samma riktlinjer

som stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna, i sin långivning

inte är bunden vid taxeringsvärdena utan äger full frihet att fastställa belåningsgränserna

i relation till sina egna värderingar. Vidare konstaterar

utredningen, vilken genomgått och granskat de bestämmelser och principer

som ligger till grund för föreningarnas värderingar, att bestämmelserna utgör

en tillfredsställande författningsmässig grundval för att nå enhetlighet

i värderingsprinciperna. Till yttermera visso föreslår utredningen att reglerna

om instruktion för värderingsmän och om formulär till värderingsinstrument

överflyttas från reglementena till förordningarna.

Under remissbehandlingen har åtskilliga instanser för sådana fall, där

statliga bostadslån föreligger, förordat uttryckliga bestämmelser om att de

statliga värdena skall läggas till grund för belåningen eller att egna värden

skall åsättas endast om särskild anledning finns därtill. Några remissinstanser

har vidare ställt sig ytterst tveksamma om än inte formellt avvisande

till förslaget att slopa taxeringsvärdena som belåningsnormer och

endast tillämpa föreningarnas egna uppskattningsvärden. Bankinspektionen

ifrågasätter således om inte en reformering av taxeringsförfarandet skulle

vara den mest adekvata åtgärden för att åstadkomma en viss förskjutning

uppåt av institutionernas faktiska lånegränser. Inspektionen pekar härvid

på att riskmomenten reducerats genom statens stora engagemang i bostadsfinansieringen.

Vidare framhåller inspektionen att behov finnes av ett efter

objektiva och över hela landet likformiga grunder fastställt realistiskt fastighetsvärde.

Främst mot denna bakgrund förordar inspektionen en översyn

av taxeringsförfarandet.

Den av departementschefen förordade lösningen av anslutningsproblemet

utgör en avvägning mellan de ståndpunkter enligt vilka det statliga låneorganets

värdering automatiskt bör läggas till grund för föreningarnas

värdering respektive det helt bör ankomma på föreningarna att fastställa

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

23

belåningsvärdet. Det för statligt bostadslån fastställda pantvärdet av en

fastighet skall sålunda i regel godtas som belåningsvärde vid bedömning av

inteckningssäkerheten även för utlåning från förening men, där särskilda

skäl föranleder en annan värdering, skall föreningen tillämpa sitt eget uppskattningsvärde.

Föreningarna får alltså inte utan egen prövning tillämpa

de värden, som fastställts för den statliga långivningen, och blir eller inte

utan vidare bundna av de därvid fastställda värdena. En presumtion skapas

emellertid för ett godtagande av dessa värden. Beträffande slopandet av

taxeringsvärdena som norm ansluter sig departementschefen till utredningsförslaget.

Frågan om bestämmelserna för fastställandet av belåningsvärdena tas

upp i motion II: 943. Motionärerna hänvisar till den kritik som anförts i

anledning av förslaget om taxeringsvärdenas slopande såsom norm för säkerhetskravet

vid föreningarnas långivning. De uttalar vidare farhågor för

konsekvenserna av att föreningarna beträffande icke statsbelånade fastigheter

själva skall få fastställa belåningsvärdena. Mot denna bakgrund

hemställer motionärerna, att de berörda kreditinstituten må bestämma belåningsvärden

efter nu gällande grunder samt att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla, att en översyn måtte företas av grunderna för

fastighetstaxeringen i syfte att få sådana resultat som möjliggör en regelmässig

anslutning av sekundärlånens övre gräns till de statliga bostadslånens

nedre gräns. Vidare hemställes att, i avvaktan på resultatet av översynen,

erforderliga åtgärder måtte vidtas för att de statliga bostadslånen

i förekommande fall skall kunna fördjupas i den utsträckning som erfordras

för att de statliga lånens nedre gräns regelmässigt skall sammanfalla med

sekundärlånens övre gräns.

Vad först gäller frågan om slopandet av taxeringsvärdena som norm

för säkerhetskravet vill utskottet peka på att, medan några remissinstanser

visserligen ställt sig ytterst tveksamma härtill, något yrkande om att förslaget

i denna del skulle avvisas likväl inte framförts under remissbehandlingen.

Utskottet vill också hänvisa till att, såsom utredningen framhåller,

den parallellt med och efter samma riktlinjer som stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna

arbetande landshypoteksinstitutionen i sin långivning

inte är bunden vid taxeringsvärdena utan fritt äger fastställa belåningsgränserna

i relation till sina egna värderingar. Beträffande de av

stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna fastställda uppskattningsvärdena

vill utskottet erinra om att utredningens granskning av härvid tilllämpade

bestämmelser och principer visat att erforderliga formella garantier

för enhetliga normer får anses föreligga samt att institutionerna

är inriktade på att i möjligaste utsträckning tillgodose önskemålet om enhetliga

värderingsprinciper och en enhetlig tillämpning av dessa. I likhet

med departementschefen anser sig utskottet därför kunna konstatera, att

säkerhetssynpunkter inte med någon särskild tyngd gör sig gällande till

förmån för den nuvarande ordningen. Utskottet finner för sin del det av

departementschefen förordade förslaget utgöra eu lämplig avvägning mel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

lan olika intressen och en ändamålsenlig lösning av anslutningsproblemet.

Utskottet kan således inte biträda motionärernas förslag i berörda delar

utan tillstyrker vad som i dessa hänseenden föreslagits genom propositionen.

För närvarande är de av bostadskreditföreningarna utlämnade sekundärlånen

amorteringslån, medan stadshypoteksföreningarnas primärlån kan

vara antingen fasta lån eller amorteringslån. Beträffande frågan om amortering

av primärlån erinrar departementschefen om sitt uttalande i prop.

1961:160 — vilket inte föranledde någon erinran från riksdagens sida

— att man borde söka nå fram till en amorteringsskyldighet men att man

borde försöka nå detta resultat genom överenskommelse. Enligt bostadslåneutredningens

uppfattning föreligger redan nu i stort sett de författningsmässiga

möjligheterna att stadga amorteringsskyldighet även beträffande

stadshypoteksföreningarnas primärlån. För undvikande av missförstånd

föreslår utredningen emellertid vissa omformuleringar av författningstexten.

Förslaget tillstyrkes av departementschefen.

I motion II: 943 yrkas att skyldighet att amortera primärlån ej må föreskrivas

i vidgad omfattning. Till stöd för yrkandet anför motionärerna, att

syftet synes vara att få till stånd en allmän amortering av primärlånen och

att en sådan ändring ej bör vidtas utan beaktande av verkningarna på bostadsfinansieringen

i stort. Vidare framhåller motionärerna att hypoteksinstitutens

primärlån bör ses som kredit mot en sådan realsäkerhet att

amortering normalt inte behöver komma i fråga.

Utskottet, som i och för sig saknar anledning att i detta sammanhang

gå in på den större fråga motionärerna berör men som vill erinra om att

den principiella frågan tidigare underställts riksdagen utan att departementschefens

uppfattning mött någon erinran från dess sida, vill framhålla

att enligt bostadslåneutredningens uppfattning de författningsmässiga

möjligheterna att föreskriva amorteringsskyldighet för primärlån redan

nu föreligger. De förändringar som i detta avseende föreslås har från

utredningens sida karaktären av klargörande. Utskottet kan för sin del

ansluta sig till vad som förordas genom propositionen i berörda delar och

avstyrker sålunda bifall till motionen.

Enligt utredningens av departementschefen biträdda förslag skulle möjlighet

att lämna byggnadskreditiv öppnas för institutionerna i likhet med

vad som i viss utsträckning gäller för postbanken, Svenska intecknings garantiaktiebolaget

(Sigab) och andra kreditinstitut, som förmedlar bostadslån.

Flera skäl har anförts till stöd härför. Ett förverkligande av förslaget skulle,

enligt vad som uttalats, medverka till en bättre anpassning av lånemedelsfördelningen

efter förskjutningarna i bostadsbyggandets omfattning.

Det har vidare motiverats med att institutionernas konkurrensförmåga

gentemot andra kreditinstitut därigenom skulle stärkas och de på detta

sätt ges bättre förutsättningar att fylla sin viktiga funktion i fråga om kreditstödet

åt bostadsbyggandet. Departementschefen har därjämte i sin

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1966

motivering pekat på att en ökad konkurrens mellan de på fastighetskreditmarknaden

verksamma instituten i och för sig leder till att bostadsbyggandets

kreditbehov bättre tillgodoses. Förslaget har mellertid också under

remissbehandlingen mött kritik från många instanser och avstyrkts av åtskilliga

av dessa. Framför allt har hävdats, att en rätt för institutionerna

att lämna byggnadskreditiv skulle innebära ett klart avsteg från deras traditionella

verksamhetsfält och dessutom stöta på betydande praktiska svårigheter.

Det har även framhållits att institutionernas resurser skulle onödigtvis

splittras om kreditivgivning ingick i verksamheten och att kapaciteten

att ge primär- och sekundärlån därigenom skulle minska. Departementschefen

finner för sin del att de anförda skälen mot förslaget inte kan betecknas

som avgörande. A andra sidan motiverar enligt departementschefen

de skäl utredningen framfört till stöd för förslaget, att man undanröjer

existerande hinder för byggnadslcreditivgivning från institutionerna som

komplement till deras nuvarande verksamhet med långfristig kreditivgivning.

Departementschefen betonar emellertid att kreditivgivningen bör bedrivas

med försiktighet. Han förutsätter vidare i likhet med utredningen,

att säkerhetskravet med avseende på kreditivgivningen vidgas i förhållande

till vad som eljest gäller beträffande institutionernas utlåning.

I motionen II: 943 hemställes att rätt för de berörda kreditinstituten att

lämna byggnadskreditiv ej nu skall medges och i de likalydande motionerna

I: 783 och II: 948 yrkas i första hand avslag på propositionen i berörda

del och i andra hand att kreditinstitut med i huvudsak kortfristig utlåning

måtte medgivas rätt att utlämna lån på samma villkor som gäller för stadshvpoteks-

och bostadskreditföreningar. Till stöd för sina yrkanden åberopar

motionärerna de under remissbehandlingen framförda invändningarna mot

förslaget. Detta rymmer vidare enligt motionärerna praktiska problem som

inte är tillfredsställande lösta på nuvarande stadium. Vad gäller värdet av

den ökade konkurrens som kan bli följden av förslagets genomförande uttalas

i motionen 11:943 att den inte skulle vara en följd av att ännu fler

institutioner konkurrerar på området utan av de speciella säkerheter som

förutsättes. I motionerna I: 783 och II: 498 framhålles i detta sammanhang

bankinspektionens och andra remissinstansers uttalanden om att svårigheterna

att erhålla byggnadskreditiv inte kan anses ha sin grund i institutionella

förhållanden. Sistnämnda motioner tar också upp riskfrågan.

Med tanke på de långtifrån obetydliga risker som är förenade med byggnadskreditivgivning

är det enligt motionärerna betänkligt att införa sådana

riskmoment i långivningen från kreditinstitut, där medlemmarna är ålagda

solidarisk ansvarighet. I motionen 11:943 uttalas, att det inte bör komma

i fråga att använda de för långfristig hostadslånegivning med hög säkerhet

avsedda obligationsmedlen till eu kortfristig kreditgivning av det åsyftade

slaget. Ett genomförande av förslaget skulle enligt motionen 11:943 föregripa

kreditinstitut utredningens arbete och enligt motionerna I: 783 och II:

948 leda till eu snedvridning av konkurrensen mellan olika kreditinstitut.

Denna skulle enligt de sistnämnda båda motionerna kunna undanröjas ge
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

nom att de kreditinstitut, som nu enbart har rätt att lämna kortfristiga lån,

medges rätt att engagera sig på den långfristiga kapitalmarknaden.

Enligt utskottets mening kan en rätt för institutionerna att i den av departementschefen

förordade omfattningen lämna byggnadskreditiv knappast

ge anledning till de farhågor som uttryckts i motionerna eller över

huvud taget föranleda principiella betänkligheter. Även om institutionerna

som sådana inte för närvarande kan lämna byggnadskreditiv har dock andra

på bostadslånemarknaden verksamma institutioner av principiellt samma

karaktär som stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna möjlighet

att lämna sådana kreditiv, t. ex. Sigab. Det kan därför snarare hävdas

att ett fortsatt förbud för stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna

att lämna byggnadskreditiv skulle diskriminera dessa institutioner. Det bör

därjämte erinras om att departementschefen understrukit att kreditivgivningen

bör bedrivas med försiktighet. Det är uppenbart att denna kreditform

storleksmässigt kommer att ha ringa betydelse för institutionerna. Detta

innebär emellertid inte att dess förekomst skulle vara betydelselös. Redan

det förhållandet att institutionerna har möjligheten att lämna byggnadskreditiv

kan, alldeles oavsett om möjligheten utnyttjas eller ej, väntas

ha en konkurrensfrämjande verkan, som i sista hand får positiv betydelse

för bostadsmarknadens kreditför sörj ning. Otvivelaktigt finns det också tillfällen,

då det för en smidig anpassning av kreditgivningen till bostadsbyggandet

är av värde att stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna kan

lämna byggnadskreditiv. över huvud taget är enligt utskottets mening förslaget

i denna del en naturlig följd av den allmänna målsättning, till vilken

utskottet inledningsvis givit sin anslutning. Utskottet tillstyrker därför propositionen

i nu berörda hänseenden. Av vad utskottet nyss anfört framgår

vidare, att enligt dess mening förslagets förverkligande inte bör föranleda

någon justering av för andra kreditinstitut meddelade föreskrifter om lånerörelsen.

I sammanhanget vill utskottet understryka att ett bifall till propositionens

förslag inte får föregripa ställningstagandena inom kreditinstitututredningen

utan att utredningen givetvis måste anses oförhindrad att

inom ramen för sitt en gång givna uppdrag pröva ändamålsenligheten av

bl. a. frågan om stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas rätt att

lämna byggnadskreditiv.

Propositionens författningstext har i vad gäller ikraftträdandebestämmelserna

utformats med hänsyn till att förslagen ursprungligen förutsattes

i princip skola träda i kraft den 1 juli 1963. På grund av den nu inträffade

förskjutningen av frågans behandling torde tidpunkten för ikraftträdandet

böra ändras till den 1 januari 1964. Med hänsyn härtill har förslagen till

författningstext reviderats i berörda delar.

Beträffande de frågor som inte utvecklats närmare i det föregående ansluter

sig utskottet, såsom inledningsvis anförts, på de av departementschefen

anförda skälen till vad som förordas genom propositionen. Utskottet

hemställer således,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963 27

A. att riksdagen måtte

1. med avslag å motionerna 11:943 samt 1:783 och II:

948 i vad motionerna avser frågan om rätt för stadshypoteks-

och bostadskreditinstitutionerna att lämna byggnadskreditiv,

samt

2. med avslag å motionen II: 943 i vad den i övrigt avser

ändring i de genom propositionen framlagda författningsförslagen,

3. för sin del antaga de genom propositionen framlagda

författningsförslagen med de ändringarna att ikraftträdandebestämmelserna

erhåller den nedan sasom utskottets förslag

betecknade lydelsen;

B. att följande motioner nämligen

1. II: 943

2. I: 783 och II: 948

till den del de icke kan anses besvarade med vad utskottet

ovan anfört och hemställt icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Förslag

till

Förordning

om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar

Härigenom förordnas som följer.

(Kungl. Maj.ts förslag)

Denna förordning träder i kraft den

1 juli 1963, då förordningen den 27

mars 1953 (nr 95) om Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar skall upphöra

att gälla. Äldre bestämmelser om

förvaltningsbidrag skola alltjämt äga

tillämpning beträffande lån, som utlämnats

före den 1 juli 1963. För tiden

intill den 1 juli 1964 skola jämväl

äldre bestämmelser om kassans

styrelse samt om revision av styrelsens

förvaltning och kassans räkenskaper

äga tillämpning. På den ombudsstämma,

som skall hållas töre

(Utskottets förslag)

Denna förordning träder i kraft den

1 januari 196b, då förordningen den

27 mars 1953 (nr 95) om Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa och

om stadshypoteksföreningar skall

upphöra att" gälla. Äldre bestämmelser

om förvaltningsbidrag skola alltjämt

äga tillämpning beträffande lån,

som utlämnats före den 1 januari

196b. För tiden intill den 1 juli 1964

skola jämväl äldre bestämmelser om

kassans styrelse samt om revision av

styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper

äga tillämpning. På den

ombudsstäinma, som skall hållas fö
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 2(1 år 1963

(Kungt. Maj.ts förslag)

utgången av juni månad 1964, skola

dock väljas ledamöter och suppleanter

i kassans styrelse ävensom revisorer

och suppleanter för dessa i enlighet

med de nya bestämmelserna.

I samband---------

(Utskottets förslag)

re utgången av juni månad 1964, skola

dock väljas ledamöter och suppleanter

i kassans styrelse ävensom revisorer

och suppleanter för dessa i

enlighet med de nya bestämmelserna,

finnas behövliga.

Förslag

till

Förordning

om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar

Härigenom förordnas som följer.

(Kungl. Maj.ts förslag)

Denna förordning träder i kraft den

1 juli 1963, då förordningen den 27

mars 1953 (nr 97) om Svenska bostadskreditkassan

och om bostadskreditföreningar

skall upphöra att gälla.

Äldre bestämmelser om förvaltningsbidrag

och bidrag till säkerhetsfond

skola alltjämt äga tillämpning beträffande

lån, som utlämnats före den

1 juli 1963. För tiden intill den 1 juli

1964 skola jämväl äldre bestämmelser

om kassans styrelse samt om revision

av styrelsens förvaltning och

kassans räkenskaper äga tillämpning.

På den ombudsstämma, som skall

hållas före utgången av juni månad

1964, skola dock väljas ledamöter och

suppleanter i kassans styrelse ävensom

revisorer och suppleanter för

dessa i enlighet med de nya bestämmelserna.

I samband--------.

Stockholm den 12 november 1963

(Utskottets förslag)

Denna förordning träder i kraft den

1 januari 196å, då förordningen den

27 mars 1953 (nr 97) om Svenska bostadskreditkassan

och om bostadskreditföreningar

skall upphöra att

gälla. Äldre bestämmelser om förvaltningsbidrag

och bidrag till säkerhetsfond

skola alltjämt äga tillämpning

beträffande lån, som utlämnats före

den 1 januari 196å. För tiden intill

den 1 juli 1964 skola jämväl äldre bestämmelser

om kassans styrelse samt

om revision av styrelsens förvaltning

och kassans räkenskaper äga tillämpning.

På den ombudsstämma, som

skall hållas före utgången av juni

månad 1964, skola dock väljas ledamöter

och suppleanter i kassans styrelse

ävensom revisorer och suppleanter

för dessa i enlighet med de nya

bestämmelserna,

finnas behövliga.

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bnnkoutskottets utlåtande nr 26 år 1963 29

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Fahlander*, Schmidt, Gustaf

Henry Hansson, Åke Larsson, Nils Theodor Larsson*, Palm och Hernelius;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Hansson i önnarp,

Carlsson i Stockholm, Bengtsson i Landskrona, Ekström i Iggesund, Rask

och Lindkvist.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrer Regnéll, Schmidt, Gustaf Henry Hansson, Nils Theodor Larsson,

Hernelius, Berglund och Carlsson i Stockholm, vilka ansett dels att

den del av utskottets utlåtande å s. 26 som börjar med orden »Enligt utskottets

___» och slutar med orden »---lämna byggnadskreditiv»

bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner för sin del att de motionsledes framförda synpunkterna,

vilka speglar en stark opinion bland remissinstanserna, förtjänar beaktande.

Införandet av rätt för stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna

att lämna byggnadskreditiv skulle utgöra ett klart avsteg från lånerörelsens

hittills uteslutande inriktning på primär- och sekundärlån. Bortsett

från de principiella synpunkterna skulle ett genomförande av förslaget innebära

ett ökat riskmoment i verksamheten, vilket med hänsyn till medlemmarnas

solidariska ansvarighet väcker betänkligheter. Starka skäl talar

för att ett sådant steg bör övervägas av statsmakterna först i det större sammanhang

som aktualiseras då kreditinstitututredningens förslag föreligger.

Såsom också framhållits i motionerna erbjuder handhavandet av byggnadskreditiven

åtskilliga praktiska och organisatoriska problem, vilka bort närmare

klarläggas innan det ifrågasättes att giva institutionerna den föreslagna

rätten att lämna kreditiv. Enligt utskottets mening kan inte de skäl som

anförts till förmån för förslaget motivera att man trots de nu anförda betänkligheterna

skulle genomföra detsamma. Med tillstyrkande av motionerna

II: 943 samt I: 783 och II: 948 i vad motionerna avser frågan om rätt

för stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna att lämna byggnadskreditiv

vill utskottet därför yrka avslag på propositionen i nu berörda delar.

»

dels ock att utskottets hemställan under punkten A med därtill hörande

författningstext bort ha följande lydelse:

A. att riksdagen måtte

1. med bifall till motionerna 11:943, samt I: 783 och II:

948 i vad motionerna avser frågan om rätt för stadshypoteks-

och bostadskreditinstitutionerna att lämna byggnadskreditiv,

samt

2. med avslag —--(= utskottet)---framlagda

författningsförslagen;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

3. för sin del antaga de genom propositionen framlagda

författningsförslagen med de ändringarna att 12, 28 och

30 §§ ävensom ikraftträdandebestämmelserna erhåller den

nedan såsom utskottets förslag betecknade lydelsen;

Förslag

till

Förordning

om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om

stadshypoteksföreningar

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

12 §•

Kassan må------kassans förbindelser.

Utöver dessa lån må kassan utlämna

lån till föreningarna motsvarande

sådana lån för kostnader under byggnadstiden

(byggnadskreditiv) som avses

i 28 § tredje stycket.

Lånesumman skall-----med Iånesumman.

28 §.

Förening må-----liknande ändamål.

I fråga-----på brandförsäkring.

För att täcka kostnader under tiden

för uppförande av byggnad på

fast egendom eller med tomträtt upptåfen

fastighet må förening meddela

lån i form av byggnadskreditiv. För

sådant lån skola i övrigt föreskrifterna

i första stycket äga motsvarande

tillämpning. Byggnadskreditiv må

dock utlämnas endast om låntagaren

jämte säkerhet, som föreskrives i

första stycket, ställer annan betryggande

säkerhet för lånet.

Säkerhet, som angives i första styc- Säkerhet, som angives i första stycka*

skall gälla för låntagarens samt- ket, skall gälla för låntagarens samthga

förpliktelser till föreningen. Så- liga förpliktelser till föreningen.

dan ytterligare säkerhet, som låntagaren

ställer för byggnadskreditiv,

skall däremot gälla endast för kreditivets

belopp.

30 §.

Inteckning i-----på brandförsäkring.

Vad sålunda-----— lånets belopp.

För annat----- — av uppskattningsvärdet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

31

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

Inteckning, som utgör säkerhet för

byggnadskreditiv, skall lyda på minst

det belopp, varmed kreditivet tages i

anspråk.

Har i------denna uppföres

Denna förordning---finnas Denna förordning--- — (= utbehövliga.

skottet) —--finnas behövliga.

Förslag

till

Förordning

om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

12 §.

Kassan må------fyrtio år.

Utöver dessa lån må kassan utlämna

lån till föreningarna motsvarande

sådana lån för kostnader under byggnadstiden

(bgggnadskreditiv) som avses

i 28 § tredje stycket.

Lånesumman skall-------med lånesumman.

28 §.

Förening må — — — — ■—— — — liknande ändamal.

I fråga —-------på brandförsäkring.

För att täcka kostnader under tiden

för uppförande av byggnad på fast

egendom eller med tomträtt upplåten

fastighet må förening meddela lån i

form av bgggnadskreditiv. För sådant

lån skola i övrigt föreskrifterna i

första stycket äga motsvarande tilllämpning.

Bgggnadskreditiv må dock

utlämnas endast om låntagaren jämte

säkerhet, som föreskrives i första

stycket, ställer annan betryggande säkerhet

för lånet.

Säkerhet, som angives i första stycket,

skall gälla för låntagarens samtliga

förpliktelser till föreningen. Sådan

ytterligare säkerhet, som låntagaren

ställer för byggnadskreditiv,

skall däremot gälla endast för kreditivets

belopp.

Säkerhet, som angives i första styc

ket, skall gälla för låntagarens samt

liga förpliktelser till föreningen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 26 år 1963

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

30 §.

Inteckning i------på brandförsäkring.

Lån må-------styrelse meddelar.

Inteckning, som utgör säkerhet för

bgggnadskreditiv, skall lyda på minst

det belopp, varmed kreditivet tages i

anspråk.

Har i------denna uppföres.

Denna förordning — — — finnas Denna förordning---( =

behövliga. skottet)---finnas behövliga.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631286

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:349 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om införande av kvalitetsbestämmelser å saluförd frukt. a1 i texten