Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
1963-12-03 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1963:30, Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
1
Nr 30
Utlåtande i anledning av framställning av fullmäktige i riksgäldskontoret
angående omorganisation av riksgäldskontoret,
m. m.
Riksgäldsfullmäktige har i skrivelse till bankoutskottet den 17 oktober
1963 framlagt förslag till en omorganisation av riksgäldskontoret. Forslaget
grundar sig på en inom riksgäldskontoret företagen översyn av den
organisation som på grundval av en av dåvarande statens organisationsnämnd
verkställd organisationsundersökning genomfördes fr. o. m. den
1 juli 1960 (BoU 1960: 24). Skrivelsen jämte en därtill fogad promemoria
angående översyn av riksgäldskontorets organisation har såsom bilaga
fogats till detta utlåtande.
över framställningen har utskottet inhämtat yttranden från lonenamnden
för riksdagens verk och från delegerade för riksdagens verk. Delegerade,
som med anledning av förslaget haft att beakta frågan om viss andring
i avlöningsreglementet för riksdagens verk, har i sitt yttrande berört
även en annan sådan fråga, föranledd av att riksbankens pappersbruk
övergått till AB Tumba bruk.
Den nu företagna organisationsöversynen förutsattes redan vid tillkomsten
av nuvarande organisation. Särskilda skäl, som bidragit till att ak
tualisera den, är dels de fortsatta verkningarna av 1958 års inskrivningsstopp
för premieobligationer samt övergången till att utnyttja elektroniska
datamaskiner för vinstutlottning m. m., dels av personalorganisationerna
framförda krav på löneregleringar, översynen, som icke omfattat riksdagens
ekonomibyrå, har verkställts av en arbetsgrupp inom riksgäldskontoret
under ledning av riksgäldsdirektören; i vissa lönegradsfrågor har expertis
inom civildepartementet konsulterats. Arbetsgruppens förslag har
varit föremål för förhandlingar med i riksgäldskontoret representerade
personalorganisationer med undantag av vaktmästarna, som ej påkallat förhandlingar.
Fullmäktige har anslutit sig till arbetsgruppens förslag med
vissa jämkningar i fråga om lönegradsplaceringar m. m., vilka foranletts
av träffade förhandlingsöverenskommelser.
Den föreslagna omorganisationen, som avses träda i tillämpning fr. o. m.
den 1 januari 1964, innebär en minskning av antalet byråer i riksgaldskontoret
från tre till två. Obligationsbyrån föreslås utgå ur organisationen
och dess båda sektioner — statsskuldbokssektionen samt vinst- och
kupongsektionen — överflyttas till kanslibyrån resp. finansbyrån; därvid
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 30
2
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
skulle valvsavdelningen, som nu är fristående, ingå i statsskuldbokssektionen.
Den särskilda revisionsavdelningen kvarstår utanför byråorganisationen.
I fråga om personalorganisationen föreslås åtskilliga ändringar.
Den byråchef som förordnas såsom riksgäldsdirektörens ersättare föreslås
inplacerad i lönegrad Br 3, varvid nuvarande ställföreträdararvode bortfaller.
En byråchetstjänst samt tolv andra ordinarie tjänster i lönegrad
Ao It och högre utgår ur organisationen; samtidigt tillkommer dels fyra
ordinarie tjänster (1 i Ao 23, 2 i Ao 13 och 1 i Ao 9), dels två högre extra
ordinarie tjänster, placerade i högst Ae 27 resp. högst Ae 25. Samtliga
sektionschef stjänster uppflyttas i lönegrad, medan en annan tjänst nedflyttas.
Härutöver föreslås bl. a. vissa övergångsanordningar. Den nya organisationen
beräknas medföra en minskning av riksgäldskontorets avlöningskostnader
med ca 85 000 kronor per år.
Lönenämnden för riksdagens verk förklarar i sitt yttrande, att förslaget
icke givit lönenämnden anledning till erinran. Med hänsyn till att löneställningen
för de i organisationen ingående tjänsterna är ett resultat av
en förhandlingsöverenskommelse med vederbörande personalorganisationer,
har lönenämnden icke ansett sig böra ingå på en närmare prövning av
de föreslagna lönegradsplaceringarna.
Delegerade för riksdagens verk anför följande.
De skäl som riksgäldsfullmäktige anfört till stöd för den ändrade organisationen
av riksgäldskontoret har delegerade funnit bärande. Den föreslagna
personalorganisationen utgör resultatet av förhandlingar, som ägt
rum med de i riksgäldskontoret representerade personalorganisationer, vilka
berores av förslagen. Vid sådant förhållande och då, såvitt delegerade
kunnat finna, lönesättningen icke avviker från vad som i allmänhet tilllampas
inom statsförvaltningen, har delegerade icke funnit anledning till
erinran mot bifall till riksgäldsfullmäktiges hemställan i ärendet.
— yid bifall till förslaget om bemyndigande för fullmäktige att
ge en av byråcheferna förordnande tillsvidare i Br 3, (bör) den nuvarande
bestämmelsen i 36 § 2 mom. första stycket avlöningsreglementet för riksd?Sen,
s. v<rr,k; vilken medgiver fullmäktige möjlighet att tillerkänna riksgaldschrektorens
ersättare ställföreträdararvode — utgå. I anslutning här•
bor andra och tredje styckena i sagda moment undergå formell ändnng.
I detta sammanhang vill delegerade erinra om att riksbankens pappersbruk
från och med den 1 november 1963 övergått till AB Tumba bruk.
Pa la/-\ bor 36 § 1 mom-> som numera upptar endast bestämmelse
om stal foretradararvode till ersättare för direktören vid riksbankens pappersbruk
upphävas (jfr BoU:s uti. 1962:30). Eftersom bestämmelsen i
mom. vid bifall till dessa förslag i fortsättningen kommer att sakna tilliampmng
bor aven detta moment utgå.
Delegerade — som utan särskilt bemyndigande av riksdagen äger att
besluta mot andringar i statens allmänna avlöningsreglemente svarande
ändringar i avlöningsreglementet för riksdagens verk (se BoU 1959: 41)
— hemställer om befogenhet att vidtaga även här avsedda ändringar av
bestämmelserna rörande ställföreträdararvoden.
Bankontskottets utlåtande nr 30 år 1963
3
Utskottet
Den organisation av riksgäldskontoret, som riksdagen fastställde 1960,
har nu tillämpats i mer än tre år. Redan vid dess tillkomst forutsattes att
en översyn av den nya organisationen skulle ske, sedan närmare erfarenheter
vunnits av hur den fungerade i praktiken. En omständighet som bidragit
till att reducera riksgäldskontorets personalbehov är att antalet inskrivningar
av premieobligationer successivt minskats på grund av det
fr o m den 1 april 1958 genomförda s. k. inskrivningsstoppet. I samma
riktning verkar den övergång som i mars 1963 skett till att utnyttja elektroniska
datamaskiner för dragning av premieobligationsvinster m. fl. rutiner.
Å andra sidan har de senaste årens utveckling på kreditpolitik^
och penningpolitikens område skärpt kraven på de ledande tjänstemannens
insatser. Riksgäldsdirektören behöver i ökad utsträckning agna sig
åt planerings- och samordningsuppgifter samt åt riksgäldskontorets ledning
i stort. Till följd härav kommer byråchefernas självständiga ansvar
framdeles att betonas starkare. Motsvarande kommer även att galla sektionscheferna,
till vilka delegering av beslutanderätt avses ske i storre utsträckning
än hittills och vilkas lönegradsplaceringar i anslutning därtill
föreslagits höjda. ......
Utskottet hälsar med tillfredsställelse att fullmäktige nu tagit initia iv
till och låtit genomföra en översyn av riksgäldskontorets organisation syftande
till en ytterligare rationalisering av denna. Fullmäktiges förslag, som
är grundat på förhandlingar med de i riksgäldskontoret representerade
personalsammanslutningarna, har lämnats utan erinran av lönenämnden
för riksdagens verk och av delegerade för riksdagens verk. Icke heller från
utskottets sida föranleder förslaget någon erinran. Utskottet vill i detta
sammanhang framhålla, att förslagets genomförande icke torde påverka
ställningstagandet till vad författningsutredningen föreslagit med avseende
på riksgäldskontoret.
Såsom delegerade för riksdagens verk i sitt yttrande påpekat, hor, sedan
riksbankens pappersbruk numera övergått till AB Tumba bruk, bestämmelsen
om ställföreträdararvode till ersättare för pappersbrukets direktör
utgå ur avlöningsreglementet för riksdagens verk. Delegerade torde
böra medges befogenhet att jämväl i detta hänseende besluta om ändring
i reglementet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
1. godkänna riksgäldsfullmäktiges förslag till omorganisation
av riksgäldskontoret, att tillämpas fr. o. in. den 1
januari 1964,
fl intrång till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 30
4
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
2. bemyndiga riksgäldsfullmäktige att besluta angående
för omorganisationens genomförande erforderliga övergångsanordningar,
däri inbegripet överförande av tjänster
på övergångsstat,
3. bemyndiga delegerade för riksdagens verk att vidtaga
de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för
riksgäldskontoret, som påkallas av nämnda omorganisationsförslag,
samt
4. bemyndiga delegerade för riksdagens verk att vidtaga
de ändringar i avlöningsreglementet för riksdagens verk,
som påkallas dels av nämnda omorganisationsförslag, dels
av överförandet av riksbankens pappersbruk till AB Tumba
bruk.
Stockholm den 3 december 1963
På bankoutskottets vägnar:
NILS STÄHLE
Närvarande:
Qwån f^rxTtaJ kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Gorthon, Palm,
Melanson , Nordenson*, Augustsson och Svanström*;
från andra kammaren: herr Regnéll*, fru Renström-Ingenäs, herrar
Carlsson i Stockholm, Bengtsson i Landskrona*, Ekström i Iggesund, Rask
Hyltander och Börjesson i Falköping.
* Ej närvarande vid justeringen.
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
5
Bilaga
Översyn av riksgäldskontorets organisation
Till Riksdagens Bankoutskott
Efter verkställd översyn av riksgäldskontorets organisation får riksgäldsfullmäktige
härmed för bankoutskottet framlägga förslag till därav påkallade
organisationsändringar m. m.
Inledning
Efter beslut av 1960 års riksdag (bankoutskottets uti. nr 24) genomfördes
fr. o. m. den 1 juli 1960 en omorganisation av riksgäldskontoret i överensstämmelse
med ett av fullmäktige framlagt förslag i ämnet, som i huvudsak
syftade till att ge riksgäldskontoret en med hänsyn till omfattningen
av föreliggande uppgifter väl avpassad, efter moderna administrativa
principer uppbyggd byråorganisation samt i övrigt åstadkomma en
rationell indelning i arbetsenheter. Nämnda omorganisation kunde icke
definitivt reglera samtliga hithörande spörsmål för framtiden; tvärtom
förutsattes vid dess genomförande att en översyn av den nya organisationen
skulle ske, sedan närmare erfarenheter vunnits av hur densamma
fungerade i praktiken. ..... ..
Sedan den nya organisationen nu varit i tillämpning i mer an tre är,
har fullmäktige ansett lämpligt att verkställa den sålunda förutsedda organisationsöversynen.
Särskilda skäl har härjämte förelegat för denna
översyn, såsom de fortsatta verkningarna av 1958 års inskrivningsstopp
för premieobligationer samt övergången till vinstutlottningar och vinstkontroll
på premielånen med utnyttjande av elektroniska datamaskiner.
Från de olika personalorganisationerna i riksgäldskontoret under de senaste
åren vid upprepade tillfällen framförda krav på löneregleringar har
jämväl aktualiserat en översyn.
Den sålunda av olika skäl påkallade översynen av riksgäldskontorets
organisation har nu på fullmäktiges uppdrag verkställts av en arbetsgrupp
inom riksgäldskontoret under ledning av riksgäldsdirektoren. Resultatet av
översynen innefattas i en till fullmäktige den 30 september 1963 överlämnad
promemoria, som här bilägges. Översynen bär ej omfattat riksdagens
ekonomibyrå. I vissa lönegradsfrågor har arbetsgruppen konsulterat expertis
inom civildepartementet.
De i promemorian framlagda förslagen har vant föremål for förhandlingar
med i riksgäldskontoret representerade personalorganisationer med
undantag av vaktmästarna, som ej påkallat förhandlingar. Resultatet av
därvid träffade förhandlingsöverenskommelser redovisas här nedan i sitt
sammanhang. , ,
Fullmäktige har upptagit ärendet till slutlig behandling denna dag och
6 Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
därvid beslutat för sin del godkänna det omorganisationsförslag, som
framlagts av arbetsgruppen med de jämkningar däri beträffande vissa lönegradsplaceringar
m. m., som innefattas i nämnda förhandlingsöverenskommelser.
1 j?^f.nde lämnas en redogörelse för den huvudsakliga innebörden
av det föreliggande organisationsförslaget. I övrigt torde fullmäktige få
hanvisa till arbetsgruppens promemoria.
Allmänna synpunkter
I promemorian redovisas inledningsvis vissa fakta av vikt vid bedömningen
av riksgäldskontorets organisationsfråga. Sålunda framhålles bl. a.
den avgörande betydelse, såväl kvalitativt som kvantitetsmässigt, som omfattningen
och utformningen av riksgäldskontorets emissionsverksamhet
på både kort och lång sikt har för kontorets verksamhet. Härvidlag konstateras,
att utvecklingen kommit att ställa växande krav på kontorets resurser
i och med att riksgäldskontorets lånepolitik under senare år blivit
mer differentierad och aktiv, vilket i sin tur får ses i samband med utvecklingen
i stort av vårt lands kreditmarknad under samma tid. Den
okade roll, som den statliga upplåningen och statsskuldförvaltningen kommit
att spela i den ekonomiska politiken, har också betonats av stabiliseringsutredningen
i dess betänkande »Mål och medel i stabiliseringspolitiken».
Bl. a. framhöll utredningen, att den statliga upplåningsverksamheten
med hänsyn till den omfattning den numera fått måste bedrivas inom ramen
för en allmän penningpolitisk målsättning och därmed stödja pennmgspolitiken
i övrigt. I anslutning härtill har viss upprustning befunnits
nödvändig av riksgäldskontorets resurser för löpande analys av läget
på penning- och kapitalmarknaden och i avseende på planering och analys
av olika låneformer och av den framtida lånepolitiken. Å andra sidan
har verkningarna av inskrivningsstoppet för premieobligationer samt övergången
till vinstutlottning och vinstkontroll med hjälp av elektroniska datamaskiner
befunnits kunna medföra icke obetydliga personalbesparingar.
Översynen har vidare till fullo bekräftat behovet för riksgäldskontorets
del av en flexibel organisation och en effektiv personalplanering. Med hänsyn
till den i många fall ojämna arbetsbelastningen inom kontoret har
vid översynen särskilt eftersträvats att sammanföra arbetsrutinerna till
större enheter i syfte att så mycket som möjligt underlätta ett effektivt
och rationellt utnyttjande av tillgängliga personalresurser. I samband härmed
föreslås
däremot svarande personalstruktur, bl. a. syftande till att i lämplig grad
precisera ansvarsområdena för i första hand personal i chefs- och arbetsledarställning
utan att därför i detalj binda vissa ärenden till viss befattningshavare.
En viktig erfarenhet av den nya organisationen liksom av de senare
årens snabba och skiftande utveckling på kreditpolitikens och penningpolitikens
område är, att riksgäldsdirektören så långt möjligt bör avlastat
vissa arbetsuppgifter av mer löpande natur, i första hand sådana som icke
direkt sammanhänger med kontorets lånepolitik, för att möjliggöra för
honom att i ökad utsträckning ägna sig åt planerings- och samordningsuppgifter
samt kontorets ledning i stort. I konsekvens härmed lägges ökad
vikt vid byråchefernas självständiga ansvarsställning. Denna betoning av
7
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
byråchefernas ansvar och självständighet i det dagliga handlandet har ansetts
böra ha sin motsvarighet även på sektionschefsplanet. Sektionscheferna
bör sålunda ha att i större utsträckning än hittills självständigt tratfa
avgöranden i ärenden av icke enbart rutinmässig karaktär och alaggas
ett däremot svarande ökat ansvar. I anslutning härtill har en höjning av
lönegradsplaceringen för sektionscheferna ansetts motiverad.
Byrå- och sektionsindelning
Såsom ovan nämnts var ett av huvudsyftena med 1960 års omorganisation
att åstadkomma en rationell och efter moderna principer uppbyggd
byråorganisation. Resultatet av nämnda omorganisation blev i nu iorevarande
hänseende en krympning av antalet byråer från fem till tre, nämligen
kanslibyrån, finansbyrån och obligationsbyrån, varjamte revisionen
under ledning av en förste revisor bildar en egen enhet direkt underställd
fullmäktige. Varje byrå är i sin tur uppdelad på två sektioner. Kanslibyran
består sålunda av sekretariatet och personalsektionen, finansbyran av
emissionssektionen och räkenskapssektionen samt obligationsbyrån av
statsskuldbokssektionen och vinst- och kupongsektionen. Under obligationsbyrån
sorterar härjämte en särskild valvsavdelning för inskrivna obligationer.
Vid översynen har ändamålsenligheten av den namnda hyra- och
sektionsindelningen upptagits till prövning. Den nuvarande sektionsindelningen
har därvid såsom i allt väsentligt anslutande till var för sig
förhållandevis omfattande och väl avgränsade arbetsområden befunnits
kunna i stort sett bibehållas tills vidare. Smärre ändringar i fråga om arbetsrutiner
och organisation har dock ansetts påkallade inom sektionernas
Det ökade ansvar, som på sätt ovan nämnts avses skola laggas på sektionscheferna,
liksom det förhållandet att flera av sektionerna personellt
är av mindre omfattning har ansetts böra föranleda en minskning av byraorganisationen
med ytterligare en byrå. Obligationsbyrån, som narmast
beröres av verkningarna av inskrivningsstoppet, föreslås salunda utga ur
organisationen, varvid byråns båda sektioner — statsskuldsbokssektionen
samt vinst- och kupongsektionen — på sätt narmare motiverats i promemorian
föreslås överflyttade till resp. kanslibyrån och finansbyrån. Valvsavdelningen
skulle härvid ingå i statsskuldbokssektionen. Byra- och sektionsindelningen
skulle alltså enligt förslaget bil följande:
Sekretariatet
Emissionssektionen
Kanslibyrån
Personalsektionen Statsskuldbokssektionen
Finansbyrån
Räkenskapssektionen
Vinst- och kupongsektionen
Härtill skulle såsom hittills komma en särskild revisionsavdelnmg.
Fullmäktige delar för sin del arbetsgruppens uppfattning, att en etter
angivna riktlinjer genomförd organisation skulle vara agnad att framja
snabbhet och effektivitet vid handläggningen av nksgaldskontorets förvaltningsuppgifter.
8
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
Personalorganisation m. m.
Byråchefernas löneställning. Arbetsgruppen har vid sin översyn av riksgaldskontorets
organisation icke ansett sig böra pröva frågan om byråchefernas
löneställning. Fullmäktige har emellertid funnit lämpligt att
uppta även denna fråga till bedömning i förevarande sammanhang.
De tre nuvarande byråcheferna är placerade i Bo 1, varjämte den av bvraclieferna
som förordnas som riksgäldsdirektörens ersättare uppbär ett
århgt arvode med f. n. 3 450 kronor. Speciellt på den sistnämnda byråchefen
ställes krav på god överblick över och fortlöpande kontakt med kontorets
samtliga grenar. I riksbanken har under en följd av år förekommit
en avvägning av ersättararvodena, som nära överensstämmer med vad som
galit riksgäldsdirektörens ersättare, nämligen beträffande sådana bankokommissarier
som tillika är ersättare för bankdirektör. Dessa befattningshavare
bär ar 1962 uppflyttas till lönegrad B 3, varvid samtidigt det särskilda
ersattararvodet slopats. Det synes fullmäktige naturligt, att en mots\
aiande reglering sker av löneförmånerna för den av byråcheferna i riksgaldskontoret
som förordnas som riksgäldsdirektörens ersättare. Detta syn.
es lämpligen kunna ske genom att sådant förordnande, som icke bör avse
viss tid utan meddelas tills vidare, föranleder inplacering i lönegrad Br 3
varvid det särskilda arvodet skulle bortfalla. Vid bifall härtill bör bestämmelsen
i 36 § avlöningsreglementet för riksdagens verk angående nämnda
ersattararvode utgå.
Även om skälen för en lönereglering är särskilt starka beträffande den
av byråcheferna, som innehar förordnande som riksgäldsdirektörens ersättare,
synes fuHinäktige i detta sammanhang böra understrykas, att goda
skäl i och för sig också kan anföras för en höjning i lönegrad av riksgäldskontorets
byråchefer redan med hänsyn till byråchefsfunktionerna.''Motiven
harfor får en ytterligare accentuering genom den vidgning av de två
kvarvarande byråchefstjänsternas ansvar, som skulle bli följden av ett bifall
till förslaget till ny byråindelning. Fn jämförelse med löneläget för befattningshavare
med likartad ställning inom statligt och privat bankväsen
torde leda till samma slutsats. Det kan också erinras om att under de senaste
åren åtskilliga byråchefsbefattningar inom statlig verksamhet uppflyttats
till lönegrad B 3. Det anförda visar, att en lyftning i lönegrad av
båda byråchefstjänsterna oavsett ersättarfrågans reglering får anses ha en
betydande aktualitet, vilket också vid förhandlingarna understrukits av
personalorganisationerna. Fullmäktige har dock ansett sig icke i förevarande
sammanhang böra framställa något förslag till en sådan generell lönegradsuppflottning,
men förutsätter att frågan härom får upptagas till förnyad
prövning när så med hänsyn till förhållandena inom statsförvaltningen
i övrigt kan påkallas.
Sekretariatet. Förslaget innebär uppflyttning av sektionschef stjänsten
tran Ao 23 (forste byråsekreterare) till Ao 25 (byrådirektör) samt av förestandaren
för skrivcentralen, som föreslås permanent skola överta vissa
av kontorsskriyarens arbetsuppgifter, från Ao 7 till Ao 9; kontorsskrivartjänsten
föreslås utgå ur organisationen. Förslaget härom har godtagits vid
förhandlingarna. Övergångsvis bör ytterligare en jurist i 23:e lönegraden
vara knuten till sektionen.
Per sonal sektionen. Sektionschefstjänsten föreslås uppflyttad från Ao 21
(förste revisor) till Ao 23 (kamrerare). I övrigt förutsättes ingen föränd
-
9
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
ring. Fullmäktige vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att
den centrala personalplanering, som ankommer på sektionen, ytterligare intensifieras
för att ernå ett fullt effektivt utnyttjande av tillgängliga personalresurser.
Statsskuldbokssektionen med valvsavdelningen. Denna sektion berörs nara
av inskrivningsstoppets verkningar, eftersom drygt hälften av tjänstemännen
på denna sektion sysselsättes med ärenden rörande inskrivna premieobligationer.
Detta förhållande har självfallet beaktats vid översynen av
sektionens personalorganisation. Samtidigt har mot bakgrunden av arbetsvolymutvecklingen
studerats de olika arbetsrutinerna på sektionen. Härvid
bär en omläggning ansetts böra ske i syfte att förenkla och rationalisera
handläggningen av på sektionen ankommande ärenden. Vad angår personalen
på denna sektion föreslås en uppflyttning av chefstjänsten från Ao
till Ao 25 med oförädrad tjänstebenämning, kamrerare. Beträffande lorste
revisorn (Ao 21), som enligt den föreslagna omläggningen av vissa arbetsrutiner
skulle få en i någon mån ändrad och mera central ställning inom
sektionen såsom sektionschefens närmaste man, har arbetsgruppen icke
ifrågasatt någon ändrad lönegradsplacering, medan en sänkning föreslås
för chefen för valvsavdelningen från Ao 21 (kamrerare) till Ao 19 (revisor).
Vid förhandlingarna har emellertid från personalens sida bl a.
gjorts gällande, att den ytterligare minskning av arbetsvolymen, som kan
bli en följd av inskrivningsstoppet för premieobligationer och som i viss
mån motiverat arbetsgruppens bedömning beträffande lönegradsplaceringen
av ifrågavarande tjänster, komme att bli påtaglig först mot slutet av
1960-talet. De närmaste årens väntade konverteringar av vissa äldre piemielån
kunde i själva verket förväntas föranleda eu betydande arbetsborda
för sektionen. Fullmäktige har med beaktande av dessa synpunkter lunnit
sia böra godtaga den på denna punkt träffade förliandlingsöverenskommelsen,
som innebär att ifrågavarande båda befattningar övergångsvis placeras
i resp. Ae 23 (förste revisor) och Ae 21 (förste revisor). I riksgaldskontorets
ordinarie personalorganisation bör dock befattningarna, såsom i promemorian
föreslagits, uppföras i resp. lönegraderna Ao 21 och Ao 19. Vid
den förnyade översyn av statsskuldbokssektionens organisation, som torutsatts
skola komma till stånd inom några år, kommer ifrågavarande tjänster
liksom sektionens personalorganisation i övrigt att upptagas till om
1)1
översynen innebär beträffande statsskuldbokssektionen ytterligare följande.
Den för närvarande i organisationen upptagna korresjiondenttjansten
(revisor i Ao 19) utgår. Förslaget sammanhänger med att ansvaret tor
korrespondensen — med undantag för viss del av posien som överflyttas
på valvsavdelningen — läggcs på förste revisorn. De fyra kontorsskrivartjänsterna
(Ao 13) samt de två kansliskrivartjansterna (Ao 11) bibelialles,
ehuru med delvis nya arbetsuppgifter i enlighet med den i promemorian
närmare angivna omläggningen av arbetsrutinerna på sektionen.
Emissionssektionen. Inledningsvis har betonats den alltmer ökade betydelsen
och omfattningen av de arbetsuppgifter, som åvilar denna. sektion.
Den förstärkning av riksgäldskontorets personalresurser, som till toljd harav
befunnits erforderlig, föreslås skola ske på så satt, att emissionssektionen
tillföres en tjänst i Ao 23 (kamrerare) samt att en s. k. stabstjanst direkt
underställd finansbyråchefen inrättas med speciella planerings- och analysuppgifter.
Sistnämnda tjänst föreslås placerad i högst lönegrad Ae 27.
Den nuvarande souschefstjänsten på finansbyrån (byrådirektör i Ao 27)
10
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
samt en vakant kamrerstjänst i Ae 23 föreslås samtidigt utgå ur organisa™n.
e_n- Kvalificerat arbetsbiträde, bl. a. i amanuenskarriären, förutsättes
härjämte stå till förfogande i erforderlig utsträckning.
Chefen för emissionssektionen avses få en väsentligt ansvarsfullare ställning
än tidigare, bl. a. beroende på att den hittillsvarande souschefsbefattningen,
vars innehavare praktiskt taget helt haft att ägna sig åt frågor berörande
^missionsverksamheten, såsom nämnts skulle bortfalla. Nu angivna
forhållanden liksom en värdering även utifrån andra utgångspunkter
av de kvalificerade uppgifter, som kommer att åvila emissionssektionens
chet, har ansetts böra föranleda tjänstens inplacering i lönegrad Ao 27
(byrådirektör). Beträffande den högre biträdespersonalen på denna sektion
toreslås ingen annan ändring än att befattningen som föreståndare för den
s. k. emission skassan (kansliskrivare i Ao It), vars innehavare vid konverteringar
och större låneemissioner sedan många år regelmässigt föroidnats
i 13:e lönegraden, nu inplaceras i denna lönegrad som kontorsskrivare.
Räkenskapssektionen. Sektionschef stjänsten föreslås med hänsyn till den
okade självständighet, som i allmänhet förutsatts för sektionscheferna, och
de aven i ovngt kvalificerade arbetsuppgifterna på denna tjänst uppflyttad
tran Ao 23 till Ao 25 med bibehållen tjänstebenämning, kamrerare. Vidare
föreslås inrättandet av en kontorsskrivartjänst i Ao 13 med uppgift att leda
det direkta bokföringsarbetet. I samband härmed skulle två kansliskrivartjanster
i Ao 11 bortfalla. Ytterligare en kansliskrivartjänst i Ao 11 föreslås
skola utgå i samband med att expeditionen för statsskuldboksärenden
in. m. nu förutsättes även lokalmässigt skola sammanföras med den Övriga
kassaexpeditionen. Sektionen beräknas även i fortsättningen ha behov av
viss rörlig personal i amanuens- och kammarskrivarkarriärerna.
Vinst- och kupongsektionen. Förutom en höjning, av skäl som tidigare
anförts, av sektionschefstjänsten från Ao 21 till Ao 23 föreslås beträffande
denna sektion icke någon ändring av den fasta personalorganisationen.
Kontorssknyaren avses dock få något vidgade funktioner. I övrigt må framhallas,
att biträdespersonalens omfattning och sammansättning kan komma
att påverkas av den omläggning av arbetsrutinen för den maskinella
vinstkontrollen m. m., som för närvarande håller på att genomföras. Den
definitiva bedömningen härav måste emellertid anstå ännu någon tid.
Revisionsavdelningen. Arbetsgruppen har i sin promemoria föreslagit, att
avdelningen i fortsättningen skulle förestås av en förste revisor i lönegrad
Ao 23 med erforderlig biträdespersonal. Vid förhandlingarna framfördes
emellerhd från personalorganisationens sida krav på en höjning av tjänsten
till Ao 25 under motivering främst, att revisionschefen icke borde ges en
lagre lonegradsplacering än som genomsnittligt föreslagits för sektionsche1
er na, vilkas tjänsteutövning han hade att övervaka och granska. Fullmäktiges
forhandlingsdelegerade fann denna svnpunkt värd visst beaktande
men gjorde å andra sidan gällande, att det med hänsyn till tjänstens speciella
karaktar finge anses lämpligt med en mindre fastlåst lönegradsplace*\n
for närvarande. Den förhandlingsöverenskommelse som slutligen
trallades rörande denna tjänst, innebar att tjänsten skulle placeras såsom
extra ordinarie i högst Ae 25 (byrådirektör eller förste revisor). Fullmäktige
har biträtt denna överenskommelse.
Rörlig personal. I riksgäldskontorets organisation redovisas vissa befattningshavare
såsom rörlig personal, innebärande att de icke är fast knutna
till vissa arbetsuppgifter eller organisationsenheter. Denna personal jämte
11
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
viss biträdespersonal samt amanuens- och kammarskrivarpersonal i befordringsgången
avses utgöra den rörliga reserv, som är nödvändig for att
ge kontorets organisation erforderlig flexibilitet. Enligt grundtankarna vid
1960 års omorganisation skulle byråerna personalmässigt sett ges en minimiorganisation,
d. v. s. för varje särskild arbetsgrupp eller arbetsrutin borde
finnas en stomorganisation med ett mycket begränsat antal tjänsteman.
Personalen i övrigt skulle utgöra en rörlig reserv för inplacering i olika arbetsgrupper
allt efter behov. Dessa organisationsprinciper anser fullmäktige
alltjämt böra vara gällande.
Inom sistberörda personalkategori finns för närvarande en revisors- och
två förste kammarskrivartjänster (Ao 19 resp. Ao 17). Då något behov av
att placera rörliga tjänster av denna karaktär på ordinarie stat icke torde
föreligga, föreslås att nämnda tre tjänster utgår ur organisationen. Behovet
av rörlig personal bör i stället normalt på längre sikt täckas med icke
ordinarie befattningshavare ur amanuens- och kammarskrivarkarriärerna.
Vaktmästarpersonalen. Någon ändring beträffande riksgäldskontorets
vaktmästarpersonal har fullmäktige icke för närvarande funnit påkallad. I
anslutning till de rekryteringsprinciper beträffande vaktmästarkåren, som
framfördes i samband med 1960 års omorganisation, bör dock antalet ordinarie
vaktmästartjänster i framtiden vid uppkommande vakanser kunna
ytterligare successivt minskas.
Vissa biträdestjänster. I syfte att tillgodose behovet av ökat antal tjänster
för relativt kvalificerade göromål inom biträdeskarriären närmast kontorsskrivar-
och kansliskrivargraderna och samtidigt förbättra befordringsläget
för viss biträdespersonal med långvarig tjänstgöring i riksgäldskontoret har
fullmäktige ansett sig böra godtaga en nu träffad förhandlingsöverenskommelse
om inrättande av ytterligare fem kontoristtjänster och tre kameralbiträdestjänster.
Samtliga dessa tjänster föreslås uppförda på extra ordinarie
stat i resp. lönegraderna Ae 9 och Ae 7. Vid förordnanden på tjänster
i Ae 9 bör motsvarande ordinarie tjänster i lägre lönegrad hållas vakanta.
Sammanfattning av förslaget till ny personalorganisation
Fullmäktiges förslag till ny personalorganisation för riksgäldskontoret
innebär sammanfattningsvis följande.
1. Ur organisationen utgår: 1 byråchef (Bo 1), 1 byrådirektör (Ao 27), 1
förste revisor (Ao 23), 1 kamrerare (Ae 23), 2 revisorer (Ao 19), 2 förste
kammarskrivare (Ao 17), 1 kontorsskrivare (Ao 13) och 4 kansliskrivare
(Ao 11). „ .
2. Följande nya tjänster tillkommer: 1 tjänst i högst Ae 27 (byrådirektör/kamrerare),
1 tjänst i högst Ae 25 (byrådirektör/förste revisor), 1
kamrerare (Ao 23), 2 kontorsskrivare (Ao 13), 6 kontorister (1 i Ao 9 och
5 i Ae 9) samt 3 kameralbiträden (Ae 7).
3. Följande tjänster uppflyttas i lönegrad: 1 kamrerare från Ao 23 till
Ao 27 (byrådirektör), 1 förste byråsekreterare och 2 kamrerare från Ao 23
till Ao 25 (byrådirektör resp. kamrerare), 2 förste revisorer från Ao 21 till
Ao 23 (kamrerare).
4. Följande tjänst nedflyttas i lönegrad: 1 kamrerare från Ao 21 till Ao
19 (revisor).
5. Följande tjänster inrättas övergångsvis: 1 förste revisor i Ae 23 samt
-f2 llihang till riksdagens protokoll 1!)G3. 8 samt. Nr 30
12
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
1 förste revisor i Ae 21. Häremot svarande ordinarietjänster i Ao 21 och Ao
19 vakantsattes.
Den föreslagna nya personalorganisationen för riksgäldskontoret åskådliggores
i har nedan intagna tablå, som i vissa i det föregående närmare angivna
hanseenden avviker från motsvarande tablå i arbetsgruppens promemoria.
Tablån upptar tjänster i lönegrad A 11 och högre. P
Sekretariatet
1 byrådirektör (A 25), sektionschef
1
jurist i befordringsgången
(f. n. förste byråsekreterare
i Ae 21)
Övergångsvis:
1 förste byråsekreterare
(A 23)
Kanslibyrån
Byråchef (B l)1
Personalsektionen
kamrerare ( A 23), sektionschef
revisorer
(A 19)
kansliskrivare (A 11)
Statsskuldbokssektionen
kamrerare (A 25), sektionschef
förste
revisor (A 21), övergångsvis
i Ae 23
revisor (A 19), övergångsvis
förste revisor i Ae 21
kontorsskrivare (A 13)
kansliskrivare (A 11)
1 övervaktmästare (A 13)
Em iss ionssekt ionen
1 byrådirektör (A 27), sektionschef
1
kamrerare (A 23)
1 kontorsskrivare (A 13)
På finansbyrån tillkommer
derställd byråchefen.
Finansbyrån
Byråchef (Bl)1
Räkenskapssekt i onen
1 kamrerare (A 25), sektionschef
1
förste revisor (A 21)
1 revisor (A 19)
3 kontorsskrivare (A 13)
2 kansliskrivare (All)
Vinst- och kupongsektionen
1 kamrerare (A 23), sektionschef
1
kontorsskrivare (A 13)
1 kansliskrivare (A 11)
dessutom en stabstjänst i högst lönegraden Ae 27 direkt un
-
Revisionsavdelningen
1 byrådirektör eller förste revisor
i högst Ae 25
1 kansliskrivare (All)
Inom organisationen bör härjämte — utom biträdespersonal i
och 9:e lönegraderna — finnas rörlig personal i amanuens- och
dessa karriärer finns för närvarande följande tjänstemän:
befordringsgången samt i 7:e
kammarskrivarkarriärerna. I
Amanuenskarriären
1 förste revisor i Ae 21
1 amanuens i Af 17
Kammarskrioarkarriären
2 förste kammarskrivare i Ao
17, vilka tjänster icke skall
återbesättas med ordinarie
innehavare
2 kammarskrivaraspiranter i
Af 10
tnr^fn °rga^isa/i0I^en beräknas medföra en minskning av riksgäldskontorets
avloningskostnader med ca 85 000 kronor per år. 8
1 Den byråchef, som förordnas till riksgäldsdirektörens ersättare, inplaceras i lenegrad Br 3.
Bankoutskottets utlåtande nr 30 är 1963
13
Personalförteckning m. m.
Vid den nu företagna översynen har förutsatts alltjämt böra gälla, att befattningar,
varav ett mera permanent behov ansetts föreligga, i regel bör
ordinariesättas. Bl. a. med tanke på den minskning av arbetskraftsbehovet,
som kan väntas bli följden av inskrivningsstoppets fortsatta verkningar,
vilka beräknas ha i huvudsak slagit igenom år 1968, samt i övrigt inom
kontoret pågående rationaliseringssträvanden, bör såsom i promemorian
framhållits tillsättning av ledigbliven ordinarie tjänst på kontorets personalstat
icke ske utan att dessförinnan behovet av tjänstens återbesättande
noga prövats.
Den tablå över riksgäldskontorets föreslagna personalorganisation, som
ovan intagits och som avser tjänster i lönegrad 11 och högre, förutsätter
ordinarietjänster i förevarande lönegrader till ett antal av 32, vilket i jämförelse
med nuvarande organisation innebär en minskning med 9 ordinarietjänster.
Inom biträdespersonalen under 11 :e lönegraden tillkommer härutöver
en ordinarie kontoristtjänst i Ao 9. Vidare har två tjänster upptagits
i högstlönegrad Ae 27 résp. Ae 25. Det torde böra ankomma på delegerade
för riksdagens verk att i anslutning härtill fastställa ny personalförteckning
för riksgäldskontoret samt även vidtaga de jämkningar i gällande tjänsteförteckning
för kontoret, som kan påkallas av föreliggande omorganisationsförslag.
Ikraftträdande m. m.
De av fullmäktige här ovan föreslagna ändringarna i riksgäldskontorets
organisation föreslås träda i tillämpning tr. o. m. den 1 januari 1964. Vissa
övergångsanordningar torde härvid bli påkallade. Bl. a. får förutsättas, att
några tjänster kan behöva föras på övergångsstat. Fullmäktige torde därför
lämpligen böra erhålla bemyndigande att vidtaga för organisationens genomförande
erforderliga åtgärder.
De föreslagna nya och höjda ordinarietjänsterna avses skola tillsättas
genom ansökningsförfarande.
Hemställan
Under åberopande av det anförda får fullmäktige härmed hemställa,
att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att
dels godkänna fullmäktiges förslag till omorganisation av
riksgäldskontoret, att tillämpas fr. o. in. den 1 januari 1964,
dels bemyndiga fullmäktige att besluta angående för omorganisationens
genomförande erforderliga övergångsanordningar,
däri inbegripet överförande av tjänster på övergångsstat,
dels ock bemyndiga delegerade för riksdagens verk att
vidtaga de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna
14
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
för riksgäldskontoret samt i avlöningsreglementet för riksdagens
verk, som påkallas av nämnda omorganisationsför
Stockholm
den 17 oktober 1963
På fullmäktiges vägnar:
GÖSTA RENLUND
Torsten Bjerlöw
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
15
PM
angående översyn av riksgäldskontorets organisation
Inledning
Det huvudsakliga syftet med den omorganisation av riksgäldskontoret,
som genomfördes fr. o. m. den 1 juli 1960, var att erhålla en med hänsyn
till omfattningen av föreliggande uppgifter väl avpassad, efter moderna
administrativa principer uppbyggd byråorganisation. Organisationen borde
icke endast fylla de krav på en rationell indelning i arbetsenheter, som
krävdes i dagens läge, utan också vara anpassningsbar till framtida förändringar
i arbetsuppgifternas struktur.
Den nya organisationen innebar en krympning av antalet byråer, nämligen
från fem byråer (kanslibyrån, räkenskapsbyrån, obligationsbyrån,
statsskuldboksbyrån och revisionsbyrån) till tre byråer (kanslibyrån, finansbyrån
och obligationsbyrån), varjämte revisionen skulle bilda en egen
enhet. Det bör emellertid anmärkas, att samtliga tidigare arbetsenheter kvarstår
i den nya organisationen där de sammanhålles i särskilda under respektive
byrå sorterande sektioner, två för varje hyra. En grundtanke i den nya
organisationen är, att man till en enda hyra sammanfört arbetsuppgifter, som
har att göra med dels riksgäldskontorets direkta låne- och kredit verk samhet
inklusive emissioner, dels medelsförvaltningen. Denna byrå — finansbyrån
_ är också avsedd att svara för det kontinuerliga studiet av kredit
marknaden
och att tillhandahalla fullmäktige och riksgäldsdirektören material
för bedömande av lånebehov, såväl lång- som kortfristigt. Till en
annan byrå — obligationsbyrån — har samlats i första hand alla arbetsuppgifter,
som sammanhänger med ränte- och premielån efter emission,
d. v. s. huvudsakligast de uppgifter som tidigare åvilat statsskuldboksbyrån,
men därjämte också t. ex. dragningar på premielånen samt kontroll
av utbetalda vinster, inlösta obligationer och kuponger. Under kanslibyrån
har lagts bl. a. personalplaneringen och en centraliserad handläggning av
ärenden rörande uträkning och kontroll av avlöningar och pensioner för
samtliga riksdagens verk utom riksbanken.
Omorganisationen 1960 kunde icke definitivt reglera samtliga hithörande
spörsmål för framtiden, tvärtom förutsattes vid dess genomförande att
en översyn av den nya organisationen skulle ske, sedan närmare erfarenheter
vunnits av hur densamma fungerade i praktiken. Även andra
skäl har talat för att en översyn av verkets organisation skulle ske nu, såsom
de fortsatta verkningarna av 1958 års inskrivningsstopp och övergången
till vinstutlottningar och vinstkontroll på premielånen med utnyttjande
av elektroniska datamaskiner. Vid förhandlingar med personalorganisationerna
de senaste åren har vidare framförts krav på löneregleringar,
som gjort frågan om en översyn ytterligare aktuell.
Den sålunda av olika skäl påkallade översynen av riksgäldskontorets
organisation har nu skett. Den påbörjades, som tidigare anmälts för full
-
16 Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
mäktige, våren 1963 och har utförts av en arbetsgrupp inom riksgäldskontoret
under ledning av riksgäldsdirektören. Gruppen har för övrigt bestått
av de bada organisationsföredragandena förste revisorerna Ch. Reuterwald
och O Norell samt e. o. förste byråsekreteraren I. Jansson. Översynen har
ej omfattat riksdagens ekonomibyrå, vilken är underställd riksgäldsfullmaktige
och riksgäldsdirektören men i övrigt intar en i förhållande till
nksgaldskontoret självständig ställning. Arbetsgruppens resultat redovisas
i denna promemoria.
I arbetets slutfas har för bedömning av vissa lönegradsfrågor konsulterats
avdelningschefen I. Wetterblad, civildepartementet. Riksgäldskonlorets
personal har vidare beretts tillfälle att genom sina organisationer framlora
synpunkter på i promemorian innefattade förslag.
Betiäffande byråchefernas löneställning har arbetsgruppen icke ansett
att denna fråga bör upptas till prövning av gruppen.
Utvecklingen av riksgäldskontorets verksamhet
Personalutvecklingen
Antalet tjänstemän, som den 1/7 1959 uppgick till 114, utgjorde efter
genomforande av 1960 års omorganisation den 1 juli 1960 109 och hade
den 1/7 1963 nedgått till 102 enligt nedanstående tabell.
Ord. tjm E. o. tjm Asp. Extra tjm tjm med Sa
arvode
1/7 1959 .............. 82 22 2 5 s
1(7 1960 .............. 79 20 — 3 7 Jo
i/7 1963 .............. 73 11 12 2 4 iq2
Härutöver har för vissa uppräknings- och sorteringsarbeten i samband
med premie anskonverteringar under åren 1960—1963 tidvis anlitats tillfälligt
anstalld arbetskraft på halvtid.
Det väsentliga skälet till att arbetskraftsbehovet kunnat reduceras under
perioden ar den minskade volymen av inskrivna premieobligationer,
vdvet belyses narmare 1 det följande. Denna utveckling av kontorets personal
_ stämmer val med den bild av kontorets framtida utveckling, som
redovisades 1 samband med omorganisationen 1960.
Emissionsverksamheten
Bade på kort och lång sikt har givetvis omfattningen och utformningnksgaJdskontorets
emissionsverksamhet en avgörande betydelse, såväl
kvalitativt som kvantitetsmässigt, för kontorets verksamhet/Härvidlag
kan konstateras, att utvecklingen kommit att ställa växande krav på kontorets
resurser. Riksgäldskontorets lånepolitik har under senare år blivit
mer differentierad och aktiv, ett förhållande som givetvis får ses i samband
med utvecklingen i stort av vårt lands kreditmarknad under samniä
tiQ.
Riksgäldskontorets ökade aktivitet gäller inte minst den korta upplå
rnr5!n''nDei“
korta kred*tmarknadei1 påverkas i hög grad av riksgäldskontorets
dagslaneverksamhet och Övriga kortfristiga upplåning. Riksgäldskontorets
upplåning hos affarsbankerna och postbanken i form av dags
-
17
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
lån har sedan starten 1957 fått allt mer ökad omfattning. Samtidigt har
under senare år dagslån upptagits även utanför banksystemet. Utvecklingen
har i sistnämnda avseende varit densamma även beträffande skattkammarväxelförsälj
ningen. Sedan 1960 har denna skett löpande, förutom
på traditionellt vis till ''bankerna, även till kommuner, företag och privatpersoner.
Även korta statsobligationer har under senare år placerats utanför
bankerna i ökad utsträckning.
Även på den långa marknaden har riksgäldskontoret under senare tid
bedrivit en allt mer aktiv upplåningspolitik. Förutom emissioner av ränte-
och premieobligationslån har, såsom ett led i statens strävan att öka
det enskilda sparandet, under åren 1960 och 1961 upplagts s. k. sparlån
och denna lånetyp får numera anses tillhöra kontorets fasta upplåningsformer.
I detta sammanhang kan också nämnas tillkomsten av det allmänna
lönsparandet, som liksom ungdomens lönsparande till stor del administreras
av riksgäldskontoret. Av betydelse för riksgäldskontorets ennssionsverksamhet
kan också resultatet av den pågående utredningen om
värdesäkra låneformer bli.
I stabiliseringsutredningens betänkande »Mål och medel i stabilisenngspolitiken»
(SOU 1961: 42) betonades den ökade roll, som den statliga upplåningen
och statsskuldförvaltningen kommit att spela i den ekonomiska
politiken. Utredningen anlade också vissa synpunkter på upplånmgspolitikens
utformning, vilka i allt väsentligt delades av riksgäldsfullmaktige
i remissyttrande. Bl. a. framhöll utredningen, att den statliga upplåningsverksamheten
med hänsyn till den omfattning den numera fått måste hedrivas
inom ramen för en allmän penningpolitik målsättning och danned
stödja penningpolitiken i övrigt. Upplåningspolitiken måste främja sy - tet att skapa en likviditetsnivå, vilken med hänsyn till både nuet och tramtiden
var lämplig. För att nå dessa mål ansåg utredningen det nödvändigt
att staten bedrev en aktiv och differentierad upplåningspolitik. Utredningen
hälsade därför med tillfredsställelse den fantasifullare och konventionellt
mindre bundna emissionsteknik, som utvecklats under senare
år vid den statliga upplåningen. „
Givetvis ställer en sådan upplåningsverksamhet stora krav pa riksgaldskontorets
resurser både för löpande analys av läget på penning- och kapitalmarknaderna
och i avseende på planering och analys av olika laneformer
och av den framtida lånepolitiken. Dessa både omfattande och betydelsefulla
uppgifter avser en planering av lånepolitiken icke endast tor
de närmaste 12—24 månaderna utan även på längre sikt och en planering
av mera principiell karaktär, exempelvis den lämpliga utformningen av
konverteringsoperationer mot slutet av 1960-talet och senare, utvecklandet
av de olika låneformerna, sparstimulerande åtgärder, inverkan pa riksgäldskontorets
politik vid en framtida liberalisering av de internationella
kapitalrörelserna in. in. ... , , . .
Arbetsgruppen har vid översynen konstaterat, att riksgäldskontorets nuvarande
kapacitet för ifrågavarande ändamål är otillräcklig. Uppgifterna
klaras för närvarande delvis genom provisoriska arrangemang men maste
delvis eftersättas. Arbetsgruppen framlägger därför förslag om dels en viss
förstärkning av emissionssektionen och dels inrättande av en särskild
tjänst med stabsfunktioner på finansbyrån.
18
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
Inskrivningarna i statsskuldboken hittills och i framtiden
1 statsskuldboken är inskrivna huvudsakligen ränteobligationer och pre
44
ÖfVea f.orfnamnda inskrivningar finns f. n. utfärdade ca
44 000 certifikat, fördelade pa ca 18 000 deponenter. Såvitt man nu kan
se kommer nagra storre förändringar i omfattningen och karaktären av
harmed sammanhangande arbetsuppgifter icke att ske. Vad åter beträffar
msknvnmgar av premieobligationer har antalet sådana inskrivningar
minskat och kommer att ytterligare minska på grund av det s. k. inskrivningsstoppet,
som innebär, att riksgäldskontoret fr. o. m. den 1 april 1958
lan§re mottar premieobligationer för inskrivning i statsskuldboken,
med undantag för obligationer tillhörande omyndiga eller ingående i av
statsinstdutioner förvaltade donationsmedel. Den vid nämnda tidpunkt
efintliga stocken inskrivna obligationer avarbetas sålunda successivt, i
huvudsak i samband med inlösen och konvertering av premielånen. Den
minskning av arbetsbelastningen inom kontoret, som sammanhänger med
inskrivningsstoppet, galler i första hand obligationsbyråns statsskuldbokssektion
(inklusive valvsavdelningen).
För att få en ungefärlig mätare på utvecklingen av ifrågavarande arbets!
.ym,h,ar 1 följande tabla gjorts en sammanställning av antalet vid olika
5.unk''er utelopande foryaringsbevis. Det bör vid läsningen av denna
Jiå å- °bse,ryeras> att samtliga återverkningar av inskrivningsstoppet icke
står i direkt proportion till forändringarna i antalet utelöpande förvarings
-
Antal u
telöpande förvaringsbevis
Premielån
1942 ......
1/1 1959
31/8 1963
1943 (inlöst
1944 ......
år 1963).
31 354
13 680
45 910
797
4 256
923
1945 ( »
1946 ( »>
1947 ( »
1951 ......
» 1959).
» 1962).
» 1961).
1954 ......
23 437
1955 ......
7 360
1955 Bo-lånet.......
7 372
1958 ......
1959 ......
(Inskrivningsstoppet 1/4 1958)
1 637
153
1960 .......
815
80
1961 ......
1962 .......
434
1963 ......
545
524
Totalt 306 483
139 277
1Q4^dieo4cenu b6lysta Perioden 1/1 1959—31/8 1963 har 1943,
1945, 1946 och 1947 års premielån inlösts. Antalet utelöpande förvarings
som''S;innSeenC
e (1.essa län> 19.6«}6 stycken, utgöres sålunda av sådana bevis,
som annu inte foretetts for inlösen. Beträffande 1943 års lån kan inskrivningarna
vantas relativt snabbt minska med ytterligare ca 10 000 och totala
S Ä fe<?es gå ned tm ca 130 00°- Grovt räknat kan man
ahtså utgå från att det arbete, som har direkt samband med inskrivningsforfarandet,
år 1964 minskat till ca 40 % av 1959 års arbetsvolym Den
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
19
minskade arbetsvolymen har även föranlett en nedgång av antalet anställda.
Medan statsskuldbokssektionen år 1959 sysselsatte ca 22 personer med
ifrågavarande arbetsuppgifter, har denna siffra f. n. sjunkit till ca 12 personer.
Inom de närmaste åren kommer ytterligare två stora lån att inlösas,
nämligen 1944 års premielån år 1965 och 1942 års premielån år 1967%År
1968 beräknas därför arbetsvolymen ha minskat till ca 16 % av 1959 års.
Mot mitten av 1970-talet har den gamla stocken inskrivningar, härrörande
från tiden före inskrivningsstoppet, försvunnit. Kvar står då endast inskrivningar
för omyndiga och statliga donationsfonder. Såsom framgår av
tabellen bär sådana inskrivningar en ringa omfattning. Utöver vad här
redan påpekats angående effekten av inskrivningsstoppet i personalhänseende
bör framhållas, att inlösen- och konverteringsoperationer i sig själva
medför en, visserligen övergående, kraftig ansvällning av personalbehovet
för hithörande arbetsuppgifter. Detta har i hög grad påverkat personalbehovet
under perioden sedan 1959 och detsamma blir förhållandet under
den närmaste fyraårsperioden.
Ovannämnda undersökning har i stort sett bekräftat det lesultat, som
organisationsnämnden år 1959 kom fram till vid sin bedömning av inskrivningsstoppets
verkningar på längre sikt. Det är uppenbart, att personalorganisationen
vad gäller denna del av kontorets verksamhet måste
starkt påverkas av här ovan redovisade utveckling.
Sedan övergång numera har skett till vinstutlottningar med elektronisk
datamaskin, finns möjligheter att relativt enkelt ersätta den nuvarande
manuella vinstsökningen på inskrivna premieobligationer med ett maskinellt
vinstsökningsförfarande. Detta skulle möjligen kunna aktualisera ett
återupptagande av inskrivningarna på premielånen genom att de kostnadsmässiga
förutsättningarna för en sådan service har ändrats. Att ett påtagligt
intresse för inskrivningsservice föreligger från allmänhetens sida visar
en enkät, som år 1962 gjordes bland premieobligationsköpare rörande bl. a.
denna fråga. Det är emellertid ännu för tidigt att uttala sig om det lämpliga
i att återinföra inskrivningen. Arbetsgruppen, som förutsätter att denna
fråga kommer att bli föremål för utredning, har här utgått från att inskrivningsstoppet
tills vidare kommer att bestå.
Vinstutlottning och vinstkontroll med hjälp av elektroniska datamaskiner
Övergången i mars 1963 till maskinell dragning av premieobligationsvinster
med hjälp av elektroniska datamaskiner och därmed sammanhängande
rutiner (maskinell kontroll av inlösta vinster och automatisk framställning
av restlistor m. in.) beräknas ha fått full effekt vid årsskiftet
1963/1964. Utredning pågår dessutom för närvarande om att genom fotografisk
reproduktion komma fram till ett system för framställandet av
den tryckta dragningslistan, som i största möjliga utsträckning eliminerar
behovet av korrekturläsning. Den omläggning av arbetet på vinst- och
kupongsektionen, som dessa förändringar medfört och beräknas komma
att medföra, bör förutom direkt personalminskning åstadkomma en jämnare
arbetsbelastning på sektionen.
Vissa erfarenheter av personalplanering, ansvarsfördelning, m. m.
Vid den organisationsundersökning, som utfördes 1959 av statens organisationsnämnd
och som låg till grund för förslaget 1960 till ny organisation,
konstaterades, att arbetet inom riksgäldskontoret kännetecknades av
20 Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
starka fluktuationer vad beträffar arbetsvolymen. Härtill kom att arbetsuppgifternas
struktur kunde utsättas för skiftningar beroende på ändringar
i upplåningsformerna. Dessa synpunkter beaktades vid utformningen
av den nya organisationen. I denna inordnades bl. a. en funktion för
systematisk personalplanering, som skulle underlätta ett effektivt utnyttjande
av pei sonalresurserna. Den nu företagna översynen har till fullo bekiäftat
behovet för riksgäldskontorets del av en flexibel organisation och
en effektiv personalplanering. Med hänsyn till den i många fall ojämna arbetsbelastningen
inom kontoret har det vid översynen särskilt eftersträvats
att sammanföra arbetsrutinerna till större enheter i syfte att så mycket som
möjligt underlätta att effektivt och rationellt utnyttjande av tillgängliga
personalresurser. Personalplaneringen synes böra ytterligare effektiviseras
genom en ökad systematisering av metoderna. Även underlaget härför i
form av löpande eller intermittenta uppgifter, belysande arbetsvolymernas
utveckling, synes böra förbättras.
„ viktig erfarenhet av den nya organisationen liksom av de senare
aiens snabba och skiftande utveckling på kreditpolitikens och penningspolitikens
område är att riksgäldsdirektören så långt möjligt bör avlastas vissa
arbetsuppgifter av mer löpande natur, i första hand sådana som icke
direkt sammanhänger med kontorets lånepolitik, för att möjliggöra för honom
att i ökad utsträckning ägna sig åt planerings- och samordningsuppgifter
samt kontorets ledning i stort. Icke minst viktigt för riksgäldskontorets
verksamhet är här det utåtriktade kontaktarbete — samråd med
riksbanken och olika kreditinstitutioner, med departement och statsförvaltnmgen
i övrigt samt deltagande i kommittéarbete — som bör ankomma på
riksgäldsdirektören. I konsekvens härmed lägges ökad vikt vid byråchefernas
självständiga ansvarsställning. Denna betoning av byråchefernas ansvar
och självständighet i det dagliga handlandet har arbetsgruppen ansett böra
ha sin motsvarighet även på sektionschefsplanet. Sektionscheferna bör ha
att i stöire utsträckning än hittills självständigt träffa avgöranden i ärenden
av icke enbart rutinmässig karaktär och åläggas ett däremot svarande
okat ansvar. Härvid förutsättes, att den samordning av olika sektioners
åtgärder, som erfordras beträffande åtskilliga typer av ärenden och för
vilka givetvis i sista hand byråcheferna och riksgäldsdirektören har ansvar,
i största utsträckning sker genom att kontakt etableras mellan sektionerna
på dessas eget initiativ.
De ändringar av sektionernas interna arbetsrutiner och däremot svarande
personalstruktur, som i vissa fall föreslås i det följande, syftar bl. a.
till att i lämplig grad precisera ansvarsområdena för i första hand personal
i chefs- och arbetsledarställning utan att därför behöva i detalj binda vissa
ärenden till viss befattningshavare. Det ankommer givetvis primärt på respektive
sektionschef att genom sin arbetsledning löpande tillse att arbetsuppgifterna
på sektionen löses på ett ändamålsenligt sätt.
Den utökning av sektionschefernas arbetsuppgifter med därav följande
okat ansvar, som enligt det ovan anförda förutsätts skola ske, motiverar
enligt arbetsgruppens mening en höjning i lönegrad av nuvarande sektionschefstjänster
varom mera i det följande.
Rankontskottets utlåtande nr 30 år 19G3
21
Arbetsgruppens förslag
k
Bijråorganisationen
Riksgäldskontoret är, som framgått av det föregående, sedan år 1960
uppdelat på tre byråer, var och en med en chef i lönegrad Bo 1, nämligen
kanslibyrån, finansbyrån och obligationsbyrån, varjämte revisionen under
ledning av en förste revisor i lönegraden Äo 23 bildar en egen enhet direkt
underställd fullmäktige. På finansbyrån finnes även en souschef placerad
i Ao 27 (byrådirektör). Varje byrå är i sin tur uppdelad på två sektioner.
Kanslibyrån består av sekretariatet och personalsektionen, finansbyrån av
emissionssektionen och räkenskapssektionen samt obligationsbyrån av
statsskuldbokssektionen och vinst- och kupongsektionen. Under obligationsbyrån
sorterar härjämte en särskild valvsavdelning för inskrivna obligationer.
Cheferna för sekretariatet, emissions-, räkenskaps- och statsskuldbokssektionerna
är placerade i Ao 23 samt cheferna för personal- och
vinst- och kupongsektionerna i Ao 21.
Mot bakgrunden av den gångna tidens erfarenheter har arbetsgruppen
tagit upp spörsmålet om den nuvarande byrå- och sektionsindelningens
ändamålsenlighet. Vad först beträffar den med byråindelningen nära sammanhängande
frågan om en lämplig sektionsindelning har arbetsgruppen
funnit, att den nuvarande indelningen i allt väsentligt ansluter sig till var
för sig förhållandevis omfattande och väl avgränsade arbetsområden för
kontoret. Den nuvarande sektionsindelningen bör därför, även om den icke
i alla delar kan anses självskriven, i stort sett kunna bibehållas tillsvidare.
Däremot har arbetsgruppen funnit, att vissa ändringar av arbetsrutiner
och organisation bör ske inom sektionernas ram, varom mera i det
följande. Arbetsgruppen har också, såsom redan inledningsvis redovisats,
funnit att sektionscheferna lämpligen bör åläggas ett ökat ansvar genom
delegering till dem av beslutanderätt i större utsträckning än hittills. Den
avlastning av byråchefernas arbetsbörda, som därigenom åstadkommes,
och det förhållandet att flera av de nuvarande sektionerna personellt är
av mindre omfattning talar för att antalet byråer bör kunna reduceras till
två. Enligt arbetsgruppens uppfattning är det lämpligt, att den nya byråorganisationen
byggs upp på nuvarande kanslibyrån och finansbyrån.
Obligationsbyrån föreslås alltså utgå ur organisationen.
Fråga uppkommer då hur den nuvarande obligationsbyråns sektioner
skall fördelas på de båda övriga byråerna. Först måste härvid bedömas,
huruvida nämnda sektioner måste vara sammankopplade under samma
byrå eller om de kan läggas på var sin byrå. Den bakomliggande tanken
med den nuvarande ordningen är bl. a., att till obligationsbyrån skall hänföras
alla arbetsuppgifter, som sammanhänger med ränte- och premielån
efter emission. Det kan då först konstateras, att nagot arbetstekniskt samband
icke råder mellan obligationsbyråns sektioner, statsskuldbokssektionen
samt vinst- och kupongsektionen. Vidare har nämnda uppdelning
av arbetsuppgifterna icke i praktiken kunnat genomföras fullt konsekvent.
Framförallt gäller detta gränsdragningen mellan emissions- samt vinsloch
kupongsektionerna. Sålunda ombesörjes dragningarna på premielån
och amorteringslån av vinst- och kupongsektionen, under det att dragningarna
på lönsparandet ansetts böra aligga emissionssektionen. 1 a denna
sektion ligger även försäljning och distribution av dragningslistor på
premielånen och korrespondens i samband därmed. Sparobligationsregist
-
22
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
ret hgger pa vinst- och kupongsektionen, medan transporter och byten av
sparobligationer ligger på emissionssektionen. Medan det sålunda å ena
i aiar,1Cike ^nes nå§ot egentligt organisatoriskt samband mellan statsskuldbokssektionen
samt vinst- och kupongsektionen inbördes, är det å
andra sidan svart att klart dra gränsen mellan sistnämnda sektion och
emissionssektionen. Dessa förhållanden visar, dels att det icke är nödvändigt
att sammankoppla obligationsbyråns sektioner på samma byrå och
dels att vinst- och kupongsektionen bör ligga på den byrå, där emissionssektionen
ligger, nämligen finansbyrån.
Mot sistnämnda ordning kunde måhända tala att till samma byrå skulle
hora rakenskapssektionen, som genom sin kassaexpedition utanordnar
bkvider tor inlösta obligationer, kuponger och vinster, och vinst- och kupongsektionen,
som har till uppgift att granska häremot svarande värden.
Enar dessa båda sektioner i fortsättningen liksom hittills förutsätts
redovisningsmässigt hållas helt åtskilda samt i tjänstgöringsordningen finnes
bestämmelser, som noga reglerar handläggningen av ifrågavarande
ärenden, synes dock inga avgörande invändningar kunna riktas mot den
föreslagna sammanslagningen. Nödvändigheten av en klar avgränsning
mellan de ifrågavaraande båda sektionerna bör givetvis beaktas vid disposition
av personalen inom byrån.
Vad beträffar statsskuldbokssektionen torde icke några särskilda skäl
deciderat peka hän mot en anknytning till vare sig kanslibyrån eller finansbyrån.
Det synes emellertid ligga närmast till hands att lägga den på
anshbyran. Härför talar bl. a. de på sektionen förekommande ärendena
med juridisk anknytning samt det förhållandet, att de båda byråerna
därigenom personellt får en likartad omfattning.
Sammanfattningsvis föreslår arbetsgruppen sålunda, att riksgäldskontoret
organiseras på två byråer, kanslibyrån och finansbyrån, den förstnämnda
byrån uppdelad på sekretariatet, personalsektionen och statsskuldbokssektionen
samt den sistnämnda byrån uppdelad på emissionssektionen,
rakenskapssektionen och vinst- och kupongsektionen. En efter här
angivna riktlinjer genomförd organisation torde vara ägnad att främja
snabbhet och effektivitet vid handläggningen av riksgäldskontorets förvaltningsuppgifter.
Beträffande revisionsavdelningens ställning föreslås ingen ändring.
Byråernas inre organisation
Kanslibyrån
Enligt arbetsgruppens förslag skall kanslibyrån bestå av sekretariatet,
personalsektionen och statsskuldbokssektionen.
Sekretariatet
På sekretariatet finnes förutom sektionschefen, placerad i lönegraden
2f’ C,n •''Urist m!d 3/4 tjänstgöring i lönegraden Ae 21. Sedan ett år
tillbaka finnes anställd ytterligare en jurist, placerad i lönegraden Ae 23.
Rekryteringssynpunkter och behov av kvalificerad arbetskraft för utredningsarbete
m. m. har motiverat denna nyanställning. Personalen för övrigt
utgores av en kontorsskrivare (Ao 13) och ett kameralbiträde, f. n.
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
23
förordnat som kontorist i 9:e lönegraden, som förestår den till sekretariatet
hörande skrivcentralen, ävensom skrivbiträden.
Juristuppsättningen på sekretariatet bör normalt utgöras av sektionschefen
och eu jurist i befordringsgången. Med hänsyn till att sekretariatet
erhållit vissa nya arbetsuppgifter, som emellertid torde vara av mer tillfällig
karaktär, bl. a. ärenden angående fartygskreditgarantier, torde ett
bibehållande tills vidare av den nuvarande juristuppsättningen vara motiverad.
Genom naturlig avgång kommer emellertid på något längre sikt
den härovan angivna normaluppsättningen att uppnås. För att såvitt möjligt
begränsa arbetsbelastningen på sektionens juristpersonal förutsättes,
att övriga sektioner icke påkallar juristernas medverkan annat än beträffande
sådana ärenden, vilkas handläggning så kräver. Det förutsättes, att
sektionschefen på sekretariatet skall relativt självständigt kunna handlägga
även mera komplicerade juridiska ärenden, varigenom kanslibyråns
chef kan erhålla avlastning i sin egenskap av kontorets ombudsman.
Kontorsskrivartjänsten på sekretariatet har sedan lång tid tillbaka till
följd av tjänsteinnehavarens sjukdom de facto uppehållits på halvtid. Dels
till följd härav och dels på grund av att det av andra skäl befunnits rationellt
har under hand vissa med kontorsskrivartjänsten förenade göromål
överflyttats på andra tjänster. Med tjänsten är förenat registratorsgöromål,
men vad som i huvudsak ansetts motivera en placering i 13 :e lönegraden
har varit de med tjänsten förenade göromålen, som fordrar särskilda
språkkunskaper. Dessa göromål, främst avseende kontorets utlandskorrespondens,
har emellertid successivt minskat i omfattning. Arbetsgruppen
föreslår, att nämnda tjänst utgår ur organisationen samt att
tjänsten nu åvilande göromål, ntom sådana som kräver speciella språkkunskaper,
delvis överflyttas på föreståndaren för den till sekretariatet
hörande skrivcentralen, vilken tjänsteman redan nu i viss omfattning utför
vissa av kontorsskrivarens göromål i huvudsak sådana som är att hänföra
till registratorsgöromål. Den nuvarande innehavaren av den ordinarie
kontorsskrivartjänsten torde i fortsättningen höra utnyttjas, förutom
för göromålen beträffande utlandskorrespondensen, även för andra uppgifter
inom kontoret.
Skrivcentralen består för närvarande av — förutom föreståndaren —
två skrivbiträden. Tillfälligtsvis sker förstärkning med andra biträden
inom kontoret. Erfarenheterna har visat, att skrivcentralen fyller en viktig
funktion. Då den är avsedd att utnyttjas av hela kontoret, hör antalet
skrivbiträden på densamma anpassas därefter. Detta torde innebära, alt
biträdenas antal även mera varaktigt kan behöva ökas något. Såsom ovan
angivits föreslås, att föreståndaren för skrivcentralen skall från kontorsskrivaren
överta vissa av dennas göromål, dock icke sådana göromål som
kräver speciella språkkunskaper. Liksom hittills torde på skrivcentralens
personal böra ankomma alt biträda riksgäldsdirektören och i någon mån
även riksgäldssekreteraren med ordnande och sortering av handlingar, lelefonpassning
m. in. De arbetsuppgifter som föreslås skola ankomma på
föreståndaren, motiverar en tjänsteställning i 9:e lönegraden. Arbetsgruppen
föreslår således, att tjänsten som föreståndare för skrivcentralen
placeras i nämnda lönegrad.
Vad beträffar sektionschefens lönegradsplacering anser arbetsgruppen
med hänsyn till arbetsuppgifternas karaktär och det ökade ansvar som
föreslagits skola läggas på sektionschefen, att han bör vara placerad i
Ao 25 med tjänstebenämningen byrådirektör. Personalen i övrigt på sek
-
24
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
retaiiatet bör normalt utgöras av en jurist i reglerad befordringsgång samt
en kontorist (Ao 9) jämte erforderligt antal skrivbiträden. Övergångsvis bör
ytterligare en jurist i 23:e lönegraden vara knuten till sektionen.
Personalsektionen
Sektionen består f. n. av en förste revisor i Ao 21 (sektionschef), två reaisoiei
i Ao 19, en kansliskrivare i Ao 11 jämte övrig biträdespersonal. Till
sektionens uppgifter hör bl. a. att vara central för avlöningsarbetet och
personalbokföringen beträffande tjänstemän vid riksdagens samtliga verk
utom riksbanken. Pensionsärenden berörande nämnda personalkategorier
skall också handläggas inom sektionen. Vidare granskas alla reseräkningar
utom riksdagsledamöternas. Under personalsektionen sorterar även den
centrala personalplaneringen liksom upphandlingsärendena och postöppningen.
rr
Vad angår sektionschef stjänsten föreslår arbetsgruppen, att densamma
höjes till Ao 23. Motiveringen för denna höjning är, att enligt den nya organisationen
på förevarande befattningshavare skall ankomma att under
bjiåchefen mer självständigt än hittills handha ledningen av samtliga
ärenden, som lyder under sektionen. Ett genomförande av förslaget syftar
bl. a. till eu påtaglig avlastning av byråchefens arbete i dennes egenskap av
personalchef. Den centrala personalplaneringen, som är betydelsefull för
att personalresurserna utnyttjas på ett fullt effektivt sätt, torde böra ytterligare
intensifieras genom en mer genomarbetad systematisering av metoden.
I övrigt förutsättes ingen förändring på sektionen. En av revisorerna
handlägger i huvudsak ärenden rörande riksdagens löner och pensioner
och är därför av praktiska skäl större delen av året placerad i ekonomibyråns
lokaler. Arbetsgruppen har funnit, att befattningshavaren kommit
att belastas även med arbetsuppgifter, som enligt 1960 års omorganisation
förutsattes skola handhas av ekonomibyråns egen personal. Då lämpligheten
av denna ordning hör ihop med ekonomibyråns interna organisation
och då såsom inledningsvis nämnts ekonomibyrån ej tagits upp till granskning
nu, har arbetsgruppen inskränkt sig till att här peka på nyssnämnda
förhållande.
Personalen på personalsektionen skulle således utgöras av en sektionschef
i Ao 23 (kamrerare), två revisorer i Ao 19, en kansliskrivare i Ao 11
samt övrig biträdespersonal.
Statsskuldbokssektionen med valvsavdelningen
På sektionen finnes för närvarande en sektionschef i Ao 23, en förste revisor
i Ao 21 och en revisor i A 19 (korrespondent). Vinstsökningsavdelningen
förestås av en kontorsskrivare, avdelningen för uttag-transporter av
en kontorsskrivare med biträde av en kansliskrivare samt avdelningen för
certifikaträntor av en kansliskrivare. Under sektionen sorterar även en
eifografanläggning med där tjänstgörande lägre biträdespersonal. Med nära
anknytning till sektionens arbetsuppgifter fungerar en särskild valvsavdelning,
direkt underställd byråchefen. Nämnda avdelning består av en kamrerare
i Ao 21 såsom föreståndare samt två kontorsskrivare.
Sektionen och valvsavdelningen består för närvarande av ca 25 tjänstemän.
Drygt hälften av dessa sysselsättes med ärenden rörande inskrivning
av premielån och såsom framgått av ett tidigare avsnitt kommer ifrågavarande
personal att successivt minska med de bortfallande arbetsuppgifterna
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1003
25
på grund av inskrivningsstoppet för premieobligationer. Innebörden av
dessa förändringar i arbetsvolymen har behandlats i samma avsnitt. Vad
beträffar sektionens övriga personal kommer arbetskraftsbehovet såvitt nu
kan bedömas icke att undergå någon nämnvärd förändring.
Bl. a. mot bakgrunden av denna arbetsvolymutveckling har arbetsgruppen
vid genomgång av arbetsrutinerna på sektionen funnit sig böra framlägga
vissa förslag till omläggning av de nuvarande rutinerna och i anslutning
därtill av organisationen. Enligt arbetsgruppens mening bör statsskuldbokssektionen
organiseras på följande sätt.
Sektionschefen leder och planlägger arbetet på sektionen. Närmast under
honom skall en förste revisor svara för handläggningen av huvudparten av
sektionens arbetsuppgifter. Innebörden härav är bl. a., att korrespondensen
icke såsom nu skall ligga på en särskild korrespondenttjänst utan med
undantag av den s. k. lösposten handläggas direkt under förste revisorns
ledning. Om tillsvidare bortses från valvsavdelningen och citografanläggningen
bör sektionen under förste revisorn organiseras på två avdelningar,
den ena för handläggning av ärenden rörande inskrivna ränteobligationer,
benämnd certifikatavdelningen, och den andra för handläggning av ärenden
rörande inskrivna premieobligationer, benämnd förvaringsbevisavdelningen.
Den förstnämnda avdelningen motsvarar närmast den nuvarande avdelningen
för certifikaträntor och fvb-avdelningen närmast avdelningen för
uttag-transporter. Den nuvarande vinstsökningsavdelningen, där arbetet på
grund av inskrivningsstoppet successivt minskat, beräknas under de närmaste
åren komma att sysselsätta högst en tjänsteman under ca 8 månader
och 4 1/2 tjänstemän under ca 4 månader av året, varefter avdelningen
efter verkställd inlösen av 1942 och 1944 års premielån kommer att ytterligare
krympa. Avdelningen föreslås skola inordnas under fvb-avdelningen.
I konsekvens med den föreslagna uppdelningen överflyttas arbetet med
granskning av dels plåtar och dels bokföring av räntelånen från nuvarande
uttag-transporter till den föreslagna cert-avdelningen. Vidare överföres det
arbete med förvaringsbevis som nu handlägges på certifikaträntor till den
föreslagna fvb-avdelningen.
Hur arbetsgruppen tänkt sig arbetsgången inom sektionen i fortsättningen
skall åskådliggöras med följande exempel, avseende handläggningen av
den s. k. värdeposten.
Sedan ärendena inkommit per post eller genom expeditionen, överlämnas
de mot kvittens till fvb- resp. cert.-avdelningen för handläggning. Klara
ärenden färdigbehandlas och överlämnas därefter till förste revisorn för
slutligt godkännande. Oklara ärenden underställes förste revisorn, som
avgör vilka åtgärder som skall vidtagas samt föranstaltar om eventuellt erforderlig
korrespondens. Sedan komplettering av handlingarna etc. skett,
fullföljes handläggningen av ärendena på fvb- och cert.-avdelningarna och
överlämnas därefter till förste revisorn för slutligt godkännande. Den sålunda
skisserade ordningen får anses innebära en påtaglig rationalisering.
Beträffande valvsavdelningens ställning inom organisationen vill arbetsgruppen
först erinra om att man redan vid omorganisationen 1960 tog upp
denna fråga. Anledningen härtill var den minskade arbetsvolymen inom
avdelningen till följd av inskrivningsstoppet för premieobligationer. Man
fann emellertid, alt en indragning av valvsavdelningen såsom en särskild
enhet icke då var aktuell men att frågan därom borde följas med uppmärksamhet
och upplagas till förnyat övervägande, sedan ytterligare erfarenheter
vunnits av inskrivningsstoppets verkningar på avdelningens arbete. År
-
26
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
betsgruppen har vid översynen funnit tiden vara mogen att ompröva valvsavdelningens
ställning. Med hänsyn till den gångna tidens erfarenheter och
den ytterligare minskning av arbetet på valvsavdelningen som numera inträtt,
föreslås att avdelningen icke längre skall utgöra en från statsskuldbokssektionen
fristående enhet utan inordnas i denna och direkt underställas
sektionschefen. I samband härmed föreslås också, att handläggningen
av den s. k. lösposten överflyttas på valvsavdelningen. Det kan för övrigt
här förtjäna nämnas, att man med hänsyn till den krympande arbetsvolymen
inom valvsavdelningen tidigare funnit ändamålsenligt att överflytta
expedieringen av sektionens värdepost på en av kontorsskrivarna på
avdelningen.
Citrografanläggningen betjänar i första hand statsskuldbokssektionen men
därutöver även andra sektioner, t. ex. beträffande distribution av dragningslistor,
avlöningslistor, månadsblad och årsbok in. m„ samt ekonomibyrån
(prenumeration på riksdagstryck) och vissa av riksdagens övriga verk. Arbetet
på anläggningen står under direkt tillsyn av sektionschefen. Någon
ändring härutinnan föreslås icke.
Vad härefter angår frågorna om personaluppsättning och lönegradsplacering
av tjänsterna i statsskuldbokssektionens nya organisation får arbetsgruppen
anföra följande. Med hänsyn till det ökade ansvar som lägges på
sektionschefen finner arbetsgruppen det motiverat, att ifrågavarande tjänst
höjes till lönegraden Ao 25 med tjänstebenämningen kamrerare. Förste revisorstjänsten
bör liksom hittills vara placerad i lönegraden Ao 21. Genom att
ansvaret för korrespondensen — med undantag för den s. k. lösposten, som
överflyttats på valvsavdelningen — lägges på förste revisorn föreslås, att
den särskilda korrespondenttjänsten ntgår ur organisationen. Vid onormal
arbetsbelastning kan förste revisorn erhålla kvalificerat biträde i första
hand av rörlig personal i befordringsgång.
Beträffande valvsföreståndarens lönegradsplacering har arbetsgruppen
funnit, att de göromål och det ansvar som enligt förslaget skall åvila denne
motiverar, att tjänsten placeras i lönegraden Ao 19 med tjänstebenämningen
revisor. Detta innebär således en sänkning av tjänsten från Ao 21 till
Ao 19. Även beträffande personalen i övrigt på valvsavdelningen _ två
kontorsskrivare i Ao 13 — har övervägts huruvida en ändrad lönegradsplacering
för endera eller båda dessa tjänster med hänsyn till den redan inträffade
och i forsättningen väntade minskningen av arbetets omfattning
till töljd av inskrivningsstoppet kan vara påkallad. Arbetsgruppen har för
sin del ansett, att båda tjänsterna tillsvidare bör kunna bibehållas i 13:e
lönegraden, men förutsätter, att frågan om personaluppsättningen på valvsa\delningen
i dess helhet måste med hänsyn till nyss angivna omständigheter
upptagas till förnyat övervägande inom relativt snar framtid, i vart
fall efter det att 1942 och 1944 års premielån blivit inlösta.
Arbetsgruppen har vidare funnit, att arbetet på fvb- resp. cert.-avdelningarna
bör ledas av en kontorsskrivare (Ao 13). På de arbetsenheter inom
nuvarande statsskuldbokssektionen, som närmast motsvarar nämnda två
avdelningar, finns två kansliskrivare (Ao 11). Ehuru viss tveksamhet kan
råda, om behov av dessa tjänster föreligger i den nya organisationen, föreslås,
att tjänsterna tillsvidare bibehålls med placering på fvb-avdelningen.
Ifrågavarande befattningshavare förutsätts i första hand skola handlägga
ärenden avseende vinstsökning samt uttag och transporter.
Personaluppsättningen på statsskuldbokssektionen skulle således tillsvidare
utgöras av en sektionschef i Ao 25 (kamrerare), en förste revisor i Ao
27
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
21, en revisor i Ao 19, fyra kontorsskrivare i Ao 13 och två kansliskrivare
i Äo 11 ävensom övrig biträdespersonal.
Frågan om statsskuldbokssektionens organisation bor upptagas till lornyat
övervägande om några år, när inskrivningarna ytterligare minskat
genom inlösen av 1942 och 1944 års premielån.
Finansbyrån
Denna byrå skulle enligt arbetsgruppens förslag i fortsättningen bestå av
emissionssektionen, räkenskapssektionen samt vinst- och kupongsektionen.
E missionsverksamheten
Emissionssektionen består för närvarande av en sektionschef i Ao 23,
en kamrerare i Ae 23 (ekonomisk-statistisk expert i kreditmarknadsfrågor),
en kansliskrivare i Ao 11 jämte övrig biträdespersonal. Den i avsnittet
om bvråorganisationen omnämnde byrådirektören i Ao 27 har förutom små
souschefsuppgifter i första hand haft att medverka vid handläggningen av
emissions- och lånefrågor.
Inledningsvis har arbetsgruppen redogjort för utvecklingen under senare
år av riksgäldskontorets emissionsverksamhet samt därvid framhållit, att
ifrågavarande uppgifter, som är både omfattande och synnerligen betydelsefulla,
ställer stora krav på riksgäldskontorets resurser i avseende på
planering och analys av olika låneformer och av den framtida lånepolitiken,
ävensom för löpande kontakt med och analys av kreditmarknaden och dess
institutioner. Arbetsgruppen konstaterade vidare, att kontorets nuvarande
kapacitet för ifrågavarande ändamål var otillräcklig, delvis på grund av att
tjänsten i Ae 23 länge stått vakant.
I syfte att förstärka riksgäldskontorets resurser på detta område föreslås,
dels att emissionssektionen tillföres en tjänst i Ao 23 och dels att en s. k.
stabstjänst direkt underställd byråchefen inrättas med speciella planeringsoch
analysuppgifter i första hand sammanhängande med emissionsverksamheten.
Sistnämnda tjänst bör placeras i högst lönegraden Ae 27. Den
nuvarande tjänsten i Ao 27 liksom tjänsten i Ae 23 torde i samband därmed
utgå ur organisationen. Det förutsätts vidare, att kvalificerat arbetsbiträde,
bl. a. i amanuenskarriären, i erforderlig utsträckning står till förfogande.
Vad beträffar sektionschefens tjänsteställning vill arbetsgruppen erinra
om att han, liksom gäller övriga sektionschefer, i den nya byråorganisationen
förutsätts få ett vidgat ansvar, vilket motiverar en högre lönegrad
än f. n. Detta understrykes ytterligare av att den nuvarande souschefsbefattningen
i Ao 27, vars innehavare måst praktiskt taget helt ägna sig åt
frågor som direkt berör emissionsverksamheten, föreslagits skola utgå ur
organisationen. Innebörden av den nu iöreslagna organisationen är, att i
stort sett souschefens samtliga arbetsuppgifter i fortsättningen skall fullgöras
inom emissionssektionens ram. Detta gäller alltså bl. a. huvudparten
av det planerings- och analysarbete, som måste ligga till grund för kontorets
emissionsverksamhet. Den tjänst med stabsfunktioner, direkt underställd
finansbyråns chef, som i det föregående föreslagits inrättad, kan inte
förutsättas annat än komplettera emissionssektionens egna insatser i dessa
avseenden. Nämnda tjänst torde nämligen i hög grad böra utnyttjas för
olika utrednings- och analysuppgifter, vilka för närvarande måste eftersättas
till följd av otillräcklig tillgång på personal. Emissionssektionens clief
kommer alltså att till stor del få utföra de arbetsuppgifter, som f. n. åvilar
28
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
souschefen på finansbyrån. Detta förhållande liksom en värdering även
utitrån andra utgångspunkter av de kvalificerade uppgifter som kommer
att åvila emissionssektionens chef föranleder arbetsgruppen att föreslå, att
ifrågavarande tjänst placeras i lönegrad Ao 27 med tjänstebenämningen
byrådirektör.
Vad beträffar emissionssektionens valvsarbete bör den tidigare tremannakontrollen
under ledning av sektionschefen under normala förhållanden
kunna ersättas med tvåmannakontroll under ansvar av den tjänsteman
(f. n. kansliskrivare) som förestår emissionskassan. Detta motiverar, att
sistnämnda tjänst, vars innehavare vid konverteringar och större låneemissioner
sedan många år regelmässigt förordnats i 13 :e lönegraden, omändras
till en kontorsskrivartjänst. Vid de tillfällen, då i valvet inlagts obligationer,
t. ex. vid distribution av ett premielån etc., bör dock ytterligare en
tjänsteman (högre) inträda som kontrollant.
Beträffande liandhavandet av dragningslistorna tillämpas f. n. det förfarandet,
att dragningarna på premielånen och tryckningen av dragningslistorna
ombesörjes av vinst- och kupongsektionen. Efterföljande moment
(distribution, prenumeration och skötsel av register över prenumeranter,
bokföring och fakturering till bokhandlarna m. fl.) handlägges på emissionssektionen.
Vid översynsarbetet har övervägts att sammanföra alla
dessa arbetsuppgifter på en sektion, då närmast vinst- och kupongsektionen.
Arbetsgruppen har emellertid kommit till den slutsatsen, att flertalet
skäl talar för ett bibehållande av den nuvarande arbetsfördelningen, som
visat sig fungera väl under de tre år den existerat. Det föreslagna inordnandet
av vinst- och kupongsektionen under finansbyrån är ett ytterligare
motiv för att icke vidtaga någon ändring i nu förevarande hänseende.
Enligt arbetsgruppens förslag skulle personaluppsättningen på emissionssektionen
bli en sektionschef i Ao 27, en kamrerare i Ao 23 och en kontorsskrivare
i Ao 13 samt övrig biträdespersonal.
Räkenskapssektionen
Räkenskapssektionen består f. n. av en kamrerare (sektionschef) i Ao 23,
en lörste revisor i Ao 21, en amanuens i reglerad befordringsgång (f. n!
placerad i Ae 21), två kansliskrivare i Ao 11 samt övrig biträdespersonal!
Den under sektionen sorterande kassaexpeditionen ledes sedan 1/10 1960
av en kassaföreståndare i Ao 19 samt består i övrigt av en kassör i Ao 13,
en kontorsskrivare i Ao 13, tre kansliskrivare i Ao 11 samt övrig biträdespersonal.
Dessutom finns i organisationen en rörlig förste kammarskrivare i Ao 17,
som dock huvudsakligen måst användas för annat arbete inom kontoret och
vilkens arbetsuppgifter därför måst fördelas bland den Övriga personalen.
Arbetsgruppen föreslår, att denna rörliga tjänst utgår ur sektionens organisation.
På sektionen bör inrättas en kontorsskrivartjänst i Ao 13 med
uppgift att med erforderligt biträde handhava det direkta bokföringsarbetet
(maskinbokföring av huvudbok och bibok med specifikationer samt statistik
över utgifter för riksdagen och dess verk). Dessa arbeten har hittills
skotts av två kansliskrivare i Ao 11, vilka tjänster föreslås utgå och ersättas
med den nu föreslagna kontorsskrivaren jämte erforderligt biträde.
I kontorsskrivarens göromål bör även ingå att upprätta ett flertal av de
rapporter (månadsblad, veckorapport, kapitalmedelsrapport m. m.), som
nu sammanställs av högre tjänstemän.
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
29
Omorganisationen år 1960 innebar bl. a., att den dittillsvarande under
statsskuld boksbyrån sorterande expeditionen för statsskuldboksärenden
överfördes till finansbyrån och inordnades under den egentliga kassaexpeditionen.
Förstnämnda expedition skötes av en kontorsskrivare i Ao 13 och
en kansliskrivare i Ao 11. Den är f. n. lokalmässigt placerad i en särskild
del av banksalen.
Inskrivningsstoppet för premieobligationer har medfört och kommer ytterligare
att medföra en minskning av arbetet med ifrågavarande ärendegrupper.
Vid översynen av kassaexpeditionen har arbetsgruppen, som ett
led i sin strävan att sammanföra arbetsrutiner till störren enheter, därför
funnit det mest rationellt, att expeditionen för statskuldboksärenden flyttas
från sin nuvarande lokal och sammanföres med den övriga kassaexpeditionen.
Den biträdespersonal som tjänstgör i kassan kan då biträda även
kontorsskrivaren i expeditionen för statsskuldboksärenden, varigenom
tjänsten som kansliskrivare i sistnämnda expedition torde kunna utgå.
Med hänsyn till den ökade självständighet, som förutsatts för sektionschefen
och de även i övrigt kvalificerade arbetsuppgifterna på denna tjänst
föreslås, att den placeras i lönegraden Ao 25. Det förutsätts bl. a., att sektionschefen
direkt handhar den betydelsefulla dagslåneverksamheten. I övrigt
föreslås ingen förändring av den fasta personalen inom sektionen.
Däremot bör man alltjämt räkna med att sektionen har behov av viss rörlig
personal i amanuens- och kammarskrivarkarriärerna.
Personaluppsättningen på räkenskapssektionen skulle sålunda bli en sektionschef
i Ao 25 (kamrerare), en förste revisor i Ao 21, en kassaföreståndare
i Ao 19 samt biträdespersonal, varav en kassör i Ao 13, två kontorsskrivare
i Ao 13 och två kansliskrivare i Ao 11.
Vinst- och kupongsektionen
Denna sektion består nu av en sektionschef i lönegraden Ao 21 samt en
kontorsskrivare i Ao 13, en kansliskrivare i Ao 11 jämte övrig biträdespersonal.
Den omläggning till datamaskindragningar, som genomförts under år
1963, och den omläggning till maskinell kontroll av utbetalda vänster, automatisk
framställning av restlistor samt ev. fotografisk reproduktion av
dragningslistorna för eliminering av korrekturläsning, som påbörjats och
som beräknas vara helt genomförd vid slutet av året, kommer att medföra
en minskning av biträdespersonalen. Däremot ställer den nya tekniken
ökade krav på den ledande personalen. Då arbetsbelastningen inom sektionen
kommer att bli rätt ojämn under olika delar av året och månaden, äi
det nödvändigt, att den nuvarande uppspaltningen mellan de olika funktionerna
inom sektionen (vinstkontroll, kupongkontroll, sparobligationsregister
etc.) upphör. Kontorsskrivaren, som nu förestår endast den s. k.
vinstkontrollen, föreslås i den nya organisationen bli sektionschefens närmaste
medarbetare inom alla sektionens områden.
Såsom framgått av det föregående är omläggningen av arbetsrutinen för
den maskinella vinstkontrollen in. in. ännu ej helt genomförd och dess inverkan
på biträdespersonalens omfattning och sammansättning låter sig
f. n. icke säkert överblickas. Den definitiva bedömningen härav torde alltså
böra anstå ännu eu tid.
När det gäller sektionschefens löneställning kan visserligen konstateras
alt sektionens arbetsuppgifter icke är speciellt mångskiftande eller omfat
-
30 Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
tande utan i huvudsak består av ett mindre antal fasta arbetsrutiner. Med
ansyn till att ifrågavarande sektionschef liksom övriga sektionschefer enhgt
den nya organisationen skall åläggas ett större ansvar i vissa frågor
samt till att sektionens arbete till stor del i fortsättningen kommer att vara
uppbyggt kring en relativt komplicerad maskinteknik i och med övergången
till maskinell yinstutlottningar etc., vilket ställer krav på förutseende,
precision och förmåga att bedöma systemets ändamålsenlighet och lämplga
förändringar dari, torde dock en uppflyttning av tjänsten böra ske.
Den bor darfor enligt arbetsgruppens mening placeras i Ao 23.
I gallande organisationsplan redovisas på vinst- och kupongsektionen
dessutom såsom rörlig personal en revisor och en förste kammarskrivare.
Dessa rörliga tjänster kommer att beröras i ett senare avsnitt.
Personaluppsättningen på vinst- och kupongsektionen föreslås tillsvidare
bh en sektionschef i Ao 23 (kamrerare), en kontorsskrivare i Ao 13 en
kanshskrivare i Ao 11 samt övrig biträdespersonal.
Revisionsavdelningen
Denna avdelning består f. n. av en förste revisor i Ao 23 såsom chef samt
en kanshskrivare i Ao 11 och ytterligare ett biträde.
I ett tidigare avsnitt har arbetsgruppen funnit sig icke böra föreslå någon
ändring i avdelningens nuvarande ställning inom organisationen. Icke heller
i övrigt finns anledning att ifrågasätta de riktlinjer beträffande revisionens
uppläggning som fastställdes år 1960.
Det kan förtjäna nämnas, att övergången till vinstutlottning med elektromsk
datamaskin medfört, att avdelningens tidigare arbete i samband
med dragningarna på premielånen, vilket beräknas ha sysselsatt en person
2 å 3 månader om året, bortfallit.
Arbetsgruppen föreslår, att revisionsavdelningen även i fortsättningen
torestås av en förste revisor i Ao 23 med erforderlig biträdespersonal. Det
synes tveksamt, om arbetsuppgifternas art motiverar en kansliskrivartjänst
i Ao 11. Vid tjänstens ledigblivande bör därför lönegradsplaceringen om
-
Den rörliga personalen
I riksgäldskontorets organisation redovisas vissa ordinarie befattningshavare
såsom rörlig personal, innebärande att de icke är fast knutna till
vissa arbetsuppgifter eller organisationsenheter. Denna personal jämte viss
biträdespersonal samt amanuens- och kammarskrivarpersonal i befordringsgången
avses utgöra den rörliga reserv, som är nödvändig för att ge
™°[ets organisation erforderlig flexibilitet. Enligt grundtankarna vid
lybO ars omorganisation skulle byråerna personalmässigt sett ges en minimiorganisation,
d. v. s. för varje särskild arbetsgrupp eller arbetsrutin
borde finnas en stomorganisation med ett mycket begränsat antal tjänstemän.
Personalen i övrigt skulle utgöra en rörlig reserv för inplacering på
olika arbetsgrupper allt efter behov. Dessa organisationsprinciper bör alltjamt
vara gällande.
Inom revisors- och kammarskrivargraderna finns f. n. en rörlig revisor
(Ao 19) och två rörliga förste kammarskrivare (Ao 17). En av de rörliga
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
31
kammarskrivartjänsterna har berörts i avsnittet om räkenskapssektionen
och föreslagits utgå ur organisationen. Beträffande de två återstående
tjänsterna har övervägts, huruvida desamma bör kvarstå i organisationen.
Arbetsgruppen har därvid funnit, att något behov av att placera
rörliga tjänster av denna karaktär på ordinarie stat icke föreligger, varför
även dessa båda tjänster föreslås utgå ur organisationen. Behovet av
rörlig personal torde i stället normalt på längre sikt böra täckas med icke
ordinarie befattningshavare ur amanuens- och kammarskrivarkarriärerna.
Förevarande förslag innebär en minskning av antalet ordinarie tjänster
i dessa lönegrader. I detta sammanhang må dock erinras om möjligheterna
att vid behov inrätta icke ordinarie tjänster ovanför befordringsgångarnas
sluttjänster.
Vaktmåstarper sonalen
Riksgäldskontorets fasta vaktmästarorganisation utgörs av en övervaktmästare
i Ao 13, en förste riksgäldsvaktmästare i Ao 10 och fyra riksgäldsvaktmästare
i Ao 7. Vidare finns f. n. en e. o. riksgäldsvaktmästare
i Ae 7 och en tillfällig, arvodesanställd vaktmästare. För bevakning av
riksgäldskontorets kassaexpedition finns slutligen en arvodesanställd, pensionerad
f. d. polisman.
Vid omorganisationen 1960 nedskärs antalet ordinarie vaktmästartjänster
med tre, varav två sedan länge stått vakanta. Åtgärder vidtogs såsom resultat
av vissa överväganden angående rekryteringen av vaktmästarpersonalen,
varvid befunnits ändamålsenligt att nämnda vakanser icke skulle
fyllas. I stället skulle i erforderlig utsträckning anlitas biträdespersonal
för budskickning inom kontoret, varjämte vid övergående arbetsanhopningar,
såsom vid premielånskonverteringar och andra låneemissioner, behovet
av vaktmästarpersonal skulle fyllas genom tillfällig personal eller lån
av vaktmästare från riksdagens ekonomibyrå. Om dessa anordningar visade
sig slå väl ut, borde antalet vaktmästare i framtiden vid uppkommande
vakanser kunna ytterligare successivt minskas.
Dessa riktlinjer för rekryteringen av vaktmästare anser arbetsgruppen
alltjämt äga tillämplighet. Det bör emellertid här anmärkas, att någon vakans
inom den ordinarie vaktmästarkåren under tiden efter 1960 icke
uppkommit. Å andra sidan har flera omständigheter, bl. a. stora konverteringsoperationer,
långvariga sjukledigheter inom kåren m. m., gjort det
nödvändigt att tillfälligt förstärka vaktmästarkåren. Såsom förutsattes
1960 bör i anslutning till nyss nämnda rekryteringsprinciper uppkommande
vakanser utnyttjas till att ytterligare reducera antalet ordinarie vaktmästartjänster.
Beträffande lönegradsplaceringen av de nuvarande vaktmästartjänsterna
föreslås ingen ändring.
Förslag till personalorganisation m. m.
Byråernas personaluppsättning i lönegrad A 11 och högre skulle enligt
vad föreslagits i det föregående utgöras av:
32
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
Sekretariatet
1 byrådirektör (A 25), sektionschef
1
jurist i befordringsgången
(f. n. förste byråsekreterare
i Ae 21)
Övergångsvis
1 förste byråsekreterare
(A 23)
Em iss i onssektionen
1 byrådirektör (A 27), sektionschef
1
kamrerare (A 23)
1 kontorsskrivare (A 13)
Kanslibyrån
Byråchef (B 1)
Pers onalsekti onen
1 kamrerare (A 23), sektionschef
2
revisorer (A 19)
1 kansliskrivare (A 11)
1 övervaktmästare (A 13)
Finansbyrån
Byråchef (Bl)
Räkenskapsseklionen
1 kamrerare (A 25), sektionschef
1
förste revisor (A 21)
1 revisor (A 19)
3 kontorsskrivare (A 13)
2 kansliskrivare (Å 11)
Statsskuldbokssektionen
1 kamrerare (A 25), sektionschef
1
förste revisor (A 21)
1 revisor (A 19)
4 kontorsskrivare (A 13)
2 kansliskrivare (A 11)
Vinst- och kupongsektionen
1 kamrerare (A 23), sektionschef
1
kontorsskrivare (A 13)
1 kansliskrivare (A 11)
På finansbyrån tillkommer dessutom en stabstjänst i högst lönegraden
Ae 27 direkt underställd byråchefen.
Revisionsavdelning
1 förste revisor (A 23)
1 kansliskrivare (A 11)
Dessutom bör finnas rörlig personal i amanuens- och kammarskrivarkarriärerna.
I dessa karriärer finns f. n. följande tjänstemän:
amanuenskarriären kammarskrivarkarriären
1 förste revisor i Ae 21 2 förste kammarskrivare i Ao
1 amanuens i Af 17 17, vilka tjänster icke skall
återbesättas med ordinarie
innehavare
2 kammarskrivaraspiranter i
Af 10
Den föreslagna organisationen beräknas medföra en minskning av riksgäldskontorets
avlöningskostnader med ca 100 000 kronor per år.
Personalförteckning
Det har vid den företagna översynen förutsatts alltjämt böra gälla, att
befattningar, varav ett mera permanent behov ansetts föreligga, ordinariesättes.
Vad särskilt angår statsskuldbokssektionen, där arbetsvolymen väntas
komma att ytterligare minska till följd av inlösen och ev. konvertering
av 1942 och 1944 års pemielån, må framhållas att sektionen under
de närmast följande åren fram till 1968 kommer att belastas med betydande
extraarbete i samband med nämnda operationer. Härför erfordras
en fast kader av ordinarie tjänstemän. Bl. a. med tanke på nedgången
i arbetsuppgifter 1968 bör emellertid tillsättning av ledigbliven ordinarie
Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963
33
tjänst på kontorets personalstat icke ske utan att dessförinnan behovet
av tjänstens återbesättande noga prövats.
Arbetsgruppen föreslår, att följande tjänster i riksgäldskontoret uppföres
på ordinarie stat i enlighet med här intagen tablå, som till jämförelse
upptar motsvarande uppgifter enligt nu gällande personalförteckning.
Löne-
Tj änstebenämning
Gällande
Föreslagen
grad
personal-
personal-
Bp 6
Riksgäldsdirektör..............
förteckn.
1
förteckn.
1
Bo 1
Byråchef......................
3
2
Ao 27
Byrådirektör..................
1
1
Ao 25
Byrådirektör, kamrerare........
—
3
Ao 23
Förste byråsekreterare, förste re- visor, kamrerare ............
5
4
Ao 21
Förste revisor ................
5
2
Ao 19
Revisor ......................
5
4
Ao 17
Förste kammarskrivare ........
2
—
Ao 13
Kontorsskrivare................
8
9
Ao 13
Övervaktmästare ..............
1
1
Ao 11
Kansliskrivare ................
11
7
Ao 10
Förste riksgäldsvaktmästare ....
1
1
Ao 9
Kontorist ....................
3
4
Ao 7
Kameralbiträde................
17
17
Ao 7
Riksgäldsvaktmästare ..........
4
4
Ao 5
Kontorsbiträde................
''20
''20
Högst
Ae 27
Byrådirektör eller kamrerare ....
—
1
1 Fullmäktige i riksgäldskontoret äger tillsätta det ytterligare antal
ordinarie tjänster såsom kontorsbiträden i lgr Ao 5, som betingas
av grunderna för den reglerade befordringsgången.
Ikraftträdande m. m.
Det förutsätts, att den föreslagna nya organisationen efter beslut av riksdagen
skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1964, varvid vissa övergångsanordningar
torde bli erforderliga. Bl. a. förutsätts, att tjänster kan behöva
föras på övergångsstat.
De föreslagna nya och höjda tjänsterna bör i samtliga fall tillsättas genom
ansökningsförfarande.
Stockholm den 30 september 1963
GEORG RINGSTRÖM
CH. REUTERWALD OLOF NORELL
l Ingmar Jansson
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631243
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1963:395 Skrivelse till delegerade för riksdagens verk i anledning av framställning av fullmäktige i riksgäldskontoret angående omorganisation av riksgäldskontoret, m. m a1 i texten
- Rskr. 1963:396 Skrivelse till delegerade för riksdagens verk i anledning av framställning av fullmäktige i riksgäldskontoret angående omorganisation av riksgäldskontoret, m. m a1 i texten