Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

1963-12-03 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1963:30, Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

1

Nr 30

Utlåtande i anledning av framställning av fullmäktige i riksgäldskontoret

angående omorganisation av riksgäldskontoret,

m. m.

Riksgäldsfullmäktige har i skrivelse till bankoutskottet den 17 oktober

1963 framlagt förslag till en omorganisation av riksgäldskontoret. Forslaget

grundar sig på en inom riksgäldskontoret företagen översyn av den

organisation som på grundval av en av dåvarande statens organisationsnämnd

verkställd organisationsundersökning genomfördes fr. o. m. den

1 juli 1960 (BoU 1960: 24). Skrivelsen jämte en därtill fogad promemoria

angående översyn av riksgäldskontorets organisation har såsom bilaga

fogats till detta utlåtande.

över framställningen har utskottet inhämtat yttranden från lonenamnden

för riksdagens verk och från delegerade för riksdagens verk. Delegerade,

som med anledning av förslaget haft att beakta frågan om viss andring

i avlöningsreglementet för riksdagens verk, har i sitt yttrande berört

även en annan sådan fråga, föranledd av att riksbankens pappersbruk

övergått till AB Tumba bruk.

Den nu företagna organisationsöversynen förutsattes redan vid tillkomsten

av nuvarande organisation. Särskilda skäl, som bidragit till att ak

tualisera den, är dels de fortsatta verkningarna av 1958 års inskrivningsstopp

för premieobligationer samt övergången till att utnyttja elektroniska

datamaskiner för vinstutlottning m. m., dels av personalorganisationerna

framförda krav på löneregleringar, översynen, som icke omfattat riksdagens

ekonomibyrå, har verkställts av en arbetsgrupp inom riksgäldskontoret

under ledning av riksgäldsdirektören; i vissa lönegradsfrågor har expertis

inom civildepartementet konsulterats. Arbetsgruppens förslag har

varit föremål för förhandlingar med i riksgäldskontoret representerade

personalorganisationer med undantag av vaktmästarna, som ej påkallat förhandlingar.

Fullmäktige har anslutit sig till arbetsgruppens förslag med

vissa jämkningar i fråga om lönegradsplaceringar m. m., vilka foranletts

av träffade förhandlingsöverenskommelser.

Den föreslagna omorganisationen, som avses träda i tillämpning fr. o. m.

den 1 januari 1964, innebär en minskning av antalet byråer i riksgaldskontoret

från tre till två. Obligationsbyrån föreslås utgå ur organisationen

och dess båda sektioner — statsskuldbokssektionen samt vinst- och

kupongsektionen — överflyttas till kanslibyrån resp. finansbyrån; därvid

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

skulle valvsavdelningen, som nu är fristående, ingå i statsskuldbokssektionen.

Den särskilda revisionsavdelningen kvarstår utanför byråorganisationen.

I fråga om personalorganisationen föreslås åtskilliga ändringar.

Den byråchef som förordnas såsom riksgäldsdirektörens ersättare föreslås

inplacerad i lönegrad Br 3, varvid nuvarande ställföreträdararvode bortfaller.

En byråchetstjänst samt tolv andra ordinarie tjänster i lönegrad

Ao It och högre utgår ur organisationen; samtidigt tillkommer dels fyra

ordinarie tjänster (1 i Ao 23, 2 i Ao 13 och 1 i Ao 9), dels två högre extra

ordinarie tjänster, placerade i högst Ae 27 resp. högst Ae 25. Samtliga

sektionschef stjänster uppflyttas i lönegrad, medan en annan tjänst nedflyttas.

Härutöver föreslås bl. a. vissa övergångsanordningar. Den nya organisationen

beräknas medföra en minskning av riksgäldskontorets avlöningskostnader

med ca 85 000 kronor per år.

Lönenämnden för riksdagens verk förklarar i sitt yttrande, att förslaget

icke givit lönenämnden anledning till erinran. Med hänsyn till att löneställningen

för de i organisationen ingående tjänsterna är ett resultat av

en förhandlingsöverenskommelse med vederbörande personalorganisationer,

har lönenämnden icke ansett sig böra ingå på en närmare prövning av

de föreslagna lönegradsplaceringarna.

Delegerade för riksdagens verk anför följande.

De skäl som riksgäldsfullmäktige anfört till stöd för den ändrade organisationen

av riksgäldskontoret har delegerade funnit bärande. Den föreslagna

personalorganisationen utgör resultatet av förhandlingar, som ägt

rum med de i riksgäldskontoret representerade personalorganisationer, vilka

berores av förslagen. Vid sådant förhållande och då, såvitt delegerade

kunnat finna, lönesättningen icke avviker från vad som i allmänhet tilllampas

inom statsförvaltningen, har delegerade icke funnit anledning till

erinran mot bifall till riksgäldsfullmäktiges hemställan i ärendet.

— yid bifall till förslaget om bemyndigande för fullmäktige att

ge en av byråcheferna förordnande tillsvidare i Br 3, (bör) den nuvarande

bestämmelsen i 36 § 2 mom. första stycket avlöningsreglementet för riksd?Sen,

s. v<rr,k; vilken medgiver fullmäktige möjlighet att tillerkänna riksgaldschrektorens

ersättare ställföreträdararvode — utgå. I anslutning här•

bor andra och tredje styckena i sagda moment undergå formell ändnng.

I detta sammanhang vill delegerade erinra om att riksbankens pappersbruk

från och med den 1 november 1963 övergått till AB Tumba bruk.

Pa la/-\ bor 36 § 1 mom-> som numera upptar endast bestämmelse

om stal foretradararvode till ersättare för direktören vid riksbankens pappersbruk

upphävas (jfr BoU:s uti. 1962:30). Eftersom bestämmelsen i

mom. vid bifall till dessa förslag i fortsättningen kommer att sakna tilliampmng

bor aven detta moment utgå.

Delegerade — som utan särskilt bemyndigande av riksdagen äger att

besluta mot andringar i statens allmänna avlöningsreglemente svarande

ändringar i avlöningsreglementet för riksdagens verk (se BoU 1959: 41)

— hemställer om befogenhet att vidtaga även här avsedda ändringar av

bestämmelserna rörande ställföreträdararvoden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande nr 30 år 1963

3

Utskottet

Den organisation av riksgäldskontoret, som riksdagen fastställde 1960,

har nu tillämpats i mer än tre år. Redan vid dess tillkomst forutsattes att

en översyn av den nya organisationen skulle ske, sedan närmare erfarenheter

vunnits av hur den fungerade i praktiken. En omständighet som bidragit

till att reducera riksgäldskontorets personalbehov är att antalet inskrivningar

av premieobligationer successivt minskats på grund av det

fr o m den 1 april 1958 genomförda s. k. inskrivningsstoppet. I samma

riktning verkar den övergång som i mars 1963 skett till att utnyttja elektroniska

datamaskiner för dragning av premieobligationsvinster m. fl. rutiner.

Å andra sidan har de senaste årens utveckling på kreditpolitik^

och penningpolitikens område skärpt kraven på de ledande tjänstemannens

insatser. Riksgäldsdirektören behöver i ökad utsträckning agna sig

åt planerings- och samordningsuppgifter samt åt riksgäldskontorets ledning

i stort. Till följd härav kommer byråchefernas självständiga ansvar

framdeles att betonas starkare. Motsvarande kommer även att galla sektionscheferna,

till vilka delegering av beslutanderätt avses ske i storre utsträckning

än hittills och vilkas lönegradsplaceringar i anslutning därtill

föreslagits höjda. ......

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att fullmäktige nu tagit initia iv

till och låtit genomföra en översyn av riksgäldskontorets organisation syftande

till en ytterligare rationalisering av denna. Fullmäktiges förslag, som

är grundat på förhandlingar med de i riksgäldskontoret representerade

personalsammanslutningarna, har lämnats utan erinran av lönenämnden

för riksdagens verk och av delegerade för riksdagens verk. Icke heller från

utskottets sida föranleder förslaget någon erinran. Utskottet vill i detta

sammanhang framhålla, att förslagets genomförande icke torde påverka

ställningstagandet till vad författningsutredningen föreslagit med avseende

på riksgäldskontoret.

Såsom delegerade för riksdagens verk i sitt yttrande påpekat, hor, sedan

riksbankens pappersbruk numera övergått till AB Tumba bruk, bestämmelsen

om ställföreträdararvode till ersättare för pappersbrukets direktör

utgå ur avlöningsreglementet för riksdagens verk. Delegerade torde

böra medges befogenhet att jämväl i detta hänseende besluta om ändring

i reglementet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

1. godkänna riksgäldsfullmäktiges förslag till omorganisation

av riksgäldskontoret, att tillämpas fr. o. in. den 1

januari 1964,

fl intrång till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 30

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

2. bemyndiga riksgäldsfullmäktige att besluta angående

för omorganisationens genomförande erforderliga övergångsanordningar,

däri inbegripet överförande av tjänster

på övergångsstat,

3. bemyndiga delegerade för riksdagens verk att vidtaga

de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för

riksgäldskontoret, som påkallas av nämnda omorganisationsförslag,

samt

4. bemyndiga delegerade för riksdagens verk att vidtaga

de ändringar i avlöningsreglementet för riksdagens verk,

som påkallas dels av nämnda omorganisationsförslag, dels

av överförandet av riksbankens pappersbruk till AB Tumba

bruk.

Stockholm den 3 december 1963

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÄHLE

Närvarande:

Qwån f^rxTtaJ kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Gorthon, Palm,

Melanson , Nordenson*, Augustsson och Svanström*;

från andra kammaren: herr Regnéll*, fru Renström-Ingenäs, herrar

Carlsson i Stockholm, Bengtsson i Landskrona*, Ekström i Iggesund, Rask

Hyltander och Börjesson i Falköping.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

5

Bilaga

Översyn av riksgäldskontorets organisation

Till Riksdagens Bankoutskott

Efter verkställd översyn av riksgäldskontorets organisation får riksgäldsfullmäktige

härmed för bankoutskottet framlägga förslag till därav påkallade

organisationsändringar m. m.

Inledning

Efter beslut av 1960 års riksdag (bankoutskottets uti. nr 24) genomfördes

fr. o. m. den 1 juli 1960 en omorganisation av riksgäldskontoret i överensstämmelse

med ett av fullmäktige framlagt förslag i ämnet, som i huvudsak

syftade till att ge riksgäldskontoret en med hänsyn till omfattningen

av föreliggande uppgifter väl avpassad, efter moderna administrativa

principer uppbyggd byråorganisation samt i övrigt åstadkomma en

rationell indelning i arbetsenheter. Nämnda omorganisation kunde icke

definitivt reglera samtliga hithörande spörsmål för framtiden; tvärtom

förutsattes vid dess genomförande att en översyn av den nya organisationen

skulle ske, sedan närmare erfarenheter vunnits av hur densamma

fungerade i praktiken. ..... ..

Sedan den nya organisationen nu varit i tillämpning i mer an tre är,

har fullmäktige ansett lämpligt att verkställa den sålunda förutsedda organisationsöversynen.

Särskilda skäl har härjämte förelegat för denna

översyn, såsom de fortsatta verkningarna av 1958 års inskrivningsstopp

för premieobligationer samt övergången till vinstutlottningar och vinstkontroll

på premielånen med utnyttjande av elektroniska datamaskiner.

Från de olika personalorganisationerna i riksgäldskontoret under de senaste

åren vid upprepade tillfällen framförda krav på löneregleringar har

jämväl aktualiserat en översyn.

Den sålunda av olika skäl påkallade översynen av riksgäldskontorets

organisation har nu på fullmäktiges uppdrag verkställts av en arbetsgrupp

inom riksgäldskontoret under ledning av riksgäldsdirektoren. Resultatet av

översynen innefattas i en till fullmäktige den 30 september 1963 överlämnad

promemoria, som här bilägges. Översynen bär ej omfattat riksdagens

ekonomibyrå. I vissa lönegradsfrågor har arbetsgruppen konsulterat expertis

inom civildepartementet.

De i promemorian framlagda förslagen har vant föremål for förhandlingar

med i riksgäldskontoret representerade personalorganisationer med

undantag av vaktmästarna, som ej påkallat förhandlingar. Resultatet av

därvid träffade förhandlingsöverenskommelser redovisas här nedan i sitt

sammanhang. , ,

Fullmäktige har upptagit ärendet till slutlig behandling denna dag och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

därvid beslutat för sin del godkänna det omorganisationsförslag, som

framlagts av arbetsgruppen med de jämkningar däri beträffande vissa lönegradsplaceringar

m. m., som innefattas i nämnda förhandlingsöverenskommelser.

1 j?^f.nde lämnas en redogörelse för den huvudsakliga innebörden

av det föreliggande organisationsförslaget. I övrigt torde fullmäktige få

hanvisa till arbetsgruppens promemoria.

Allmänna synpunkter

I promemorian redovisas inledningsvis vissa fakta av vikt vid bedömningen

av riksgäldskontorets organisationsfråga. Sålunda framhålles bl. a.

den avgörande betydelse, såväl kvalitativt som kvantitetsmässigt, som omfattningen

och utformningen av riksgäldskontorets emissionsverksamhet

på både kort och lång sikt har för kontorets verksamhet. Härvidlag konstateras,

att utvecklingen kommit att ställa växande krav på kontorets resurser

i och med att riksgäldskontorets lånepolitik under senare år blivit

mer differentierad och aktiv, vilket i sin tur får ses i samband med utvecklingen

i stort av vårt lands kreditmarknad under samma tid. Den

okade roll, som den statliga upplåningen och statsskuldförvaltningen kommit

att spela i den ekonomiska politiken, har också betonats av stabiliseringsutredningen

i dess betänkande »Mål och medel i stabiliseringspolitiken».

Bl. a. framhöll utredningen, att den statliga upplåningsverksamheten

med hänsyn till den omfattning den numera fått måste bedrivas inom ramen

för en allmän penningpolitisk målsättning och därmed stödja pennmgspolitiken

i övrigt. I anslutning härtill har viss upprustning befunnits

nödvändig av riksgäldskontorets resurser för löpande analys av läget

på penning- och kapitalmarknaden och i avseende på planering och analys

av olika låneformer och av den framtida lånepolitiken. Å andra sidan

har verkningarna av inskrivningsstoppet för premieobligationer samt övergången

till vinstutlottning och vinstkontroll med hjälp av elektroniska datamaskiner

befunnits kunna medföra icke obetydliga personalbesparingar.

Översynen har vidare till fullo bekräftat behovet för riksgäldskontorets

del av en flexibel organisation och en effektiv personalplanering. Med hänsyn

till den i många fall ojämna arbetsbelastningen inom kontoret har

vid översynen särskilt eftersträvats att sammanföra arbetsrutinerna till

större enheter i syfte att så mycket som möjligt underlätta ett effektivt

och rationellt utnyttjande av tillgängliga personalresurser. I samband härmed

föreslås

däremot svarande personalstruktur, bl. a. syftande till att i lämplig grad

precisera ansvarsområdena för i första hand personal i chefs- och arbetsledarställning

utan att därför i detalj binda vissa ärenden till viss befattningshavare.

En viktig erfarenhet av den nya organisationen liksom av de senare

årens snabba och skiftande utveckling på kreditpolitikens och penningpolitikens

område är, att riksgäldsdirektören så långt möjligt bör avlastat

vissa arbetsuppgifter av mer löpande natur, i första hand sådana som icke

direkt sammanhänger med kontorets lånepolitik, för att möjliggöra för

honom att i ökad utsträckning ägna sig åt planerings- och samordningsuppgifter

samt kontorets ledning i stort. I konsekvens härmed lägges ökad

vikt vid byråchefernas självständiga ansvarsställning. Denna betoning av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

byråchefernas ansvar och självständighet i det dagliga handlandet har ansetts

böra ha sin motsvarighet även på sektionschefsplanet. Sektionscheferna

bör sålunda ha att i större utsträckning än hittills självständigt tratfa

avgöranden i ärenden av icke enbart rutinmässig karaktär och alaggas

ett däremot svarande ökat ansvar. I anslutning härtill har en höjning av

lönegradsplaceringen för sektionscheferna ansetts motiverad.

Byrå- och sektionsindelning

Såsom ovan nämnts var ett av huvudsyftena med 1960 års omorganisation

att åstadkomma en rationell och efter moderna principer uppbyggd

byråorganisation. Resultatet av nämnda omorganisation blev i nu iorevarande

hänseende en krympning av antalet byråer från fem till tre, nämligen

kanslibyrån, finansbyrån och obligationsbyrån, varjamte revisionen

under ledning av en förste revisor bildar en egen enhet direkt underställd

fullmäktige. Varje byrå är i sin tur uppdelad på två sektioner. Kanslibyran

består sålunda av sekretariatet och personalsektionen, finansbyran av

emissionssektionen och räkenskapssektionen samt obligationsbyrån av

statsskuldbokssektionen och vinst- och kupongsektionen. Under obligationsbyrån

sorterar härjämte en särskild valvsavdelning för inskrivna obligationer.

Vid översynen har ändamålsenligheten av den namnda hyra- och

sektionsindelningen upptagits till prövning. Den nuvarande sektionsindelningen

har därvid såsom i allt väsentligt anslutande till var för sig

förhållandevis omfattande och väl avgränsade arbetsområden befunnits

kunna i stort sett bibehållas tills vidare. Smärre ändringar i fråga om arbetsrutiner

och organisation har dock ansetts påkallade inom sektionernas

Det ökade ansvar, som på sätt ovan nämnts avses skola laggas på sektionscheferna,

liksom det förhållandet att flera av sektionerna personellt

är av mindre omfattning har ansetts böra föranleda en minskning av byraorganisationen

med ytterligare en byrå. Obligationsbyrån, som narmast

beröres av verkningarna av inskrivningsstoppet, föreslås salunda utga ur

organisationen, varvid byråns båda sektioner — statsskuldsbokssektionen

samt vinst- och kupongsektionen — på sätt narmare motiverats i promemorian

föreslås överflyttade till resp. kanslibyrån och finansbyrån. Valvsavdelningen

skulle härvid ingå i statsskuldbokssektionen. Byra- och sektionsindelningen

skulle alltså enligt förslaget bil följande:

Sekretariatet

Emissionssektionen

Kanslibyrån

Personalsektionen Statsskuldbokssektionen

Finansbyrån

Räkenskapssektionen

Vinst- och kupongsektionen

Härtill skulle såsom hittills komma en särskild revisionsavdelnmg.

Fullmäktige delar för sin del arbetsgruppens uppfattning, att en etter

angivna riktlinjer genomförd organisation skulle vara agnad att framja

snabbhet och effektivitet vid handläggningen av nksgaldskontorets förvaltningsuppgifter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

Personalorganisation m. m.

Byråchefernas löneställning. Arbetsgruppen har vid sin översyn av riksgaldskontorets

organisation icke ansett sig böra pröva frågan om byråchefernas

löneställning. Fullmäktige har emellertid funnit lämpligt att

uppta även denna fråga till bedömning i förevarande sammanhang.

De tre nuvarande byråcheferna är placerade i Bo 1, varjämte den av bvraclieferna

som förordnas som riksgäldsdirektörens ersättare uppbär ett

århgt arvode med f. n. 3 450 kronor. Speciellt på den sistnämnda byråchefen

ställes krav på god överblick över och fortlöpande kontakt med kontorets

samtliga grenar. I riksbanken har under en följd av år förekommit

en avvägning av ersättararvodena, som nära överensstämmer med vad som

galit riksgäldsdirektörens ersättare, nämligen beträffande sådana bankokommissarier

som tillika är ersättare för bankdirektör. Dessa befattningshavare

bär ar 1962 uppflyttas till lönegrad B 3, varvid samtidigt det särskilda

ersattararvodet slopats. Det synes fullmäktige naturligt, att en mots\

aiande reglering sker av löneförmånerna för den av byråcheferna i riksgaldskontoret

som förordnas som riksgäldsdirektörens ersättare. Detta syn.

es lämpligen kunna ske genom att sådant förordnande, som icke bör avse

viss tid utan meddelas tills vidare, föranleder inplacering i lönegrad Br 3

varvid det särskilda arvodet skulle bortfalla. Vid bifall härtill bör bestämmelsen

i 36 § avlöningsreglementet för riksdagens verk angående nämnda

ersattararvode utgå.

Även om skälen för en lönereglering är särskilt starka beträffande den

av byråcheferna, som innehar förordnande som riksgäldsdirektörens ersättare,

synes fuHinäktige i detta sammanhang böra understrykas, att goda

skäl i och för sig också kan anföras för en höjning i lönegrad av riksgäldskontorets

byråchefer redan med hänsyn till byråchefsfunktionerna.''Motiven

harfor får en ytterligare accentuering genom den vidgning av de två

kvarvarande byråchefstjänsternas ansvar, som skulle bli följden av ett bifall

till förslaget till ny byråindelning. Fn jämförelse med löneläget för befattningshavare

med likartad ställning inom statligt och privat bankväsen

torde leda till samma slutsats. Det kan också erinras om att under de senaste

åren åtskilliga byråchefsbefattningar inom statlig verksamhet uppflyttats

till lönegrad B 3. Det anförda visar, att en lyftning i lönegrad av

båda byråchefstjänsterna oavsett ersättarfrågans reglering får anses ha en

betydande aktualitet, vilket också vid förhandlingarna understrukits av

personalorganisationerna. Fullmäktige har dock ansett sig icke i förevarande

sammanhang böra framställa något förslag till en sådan generell lönegradsuppflottning,

men förutsätter att frågan härom får upptagas till förnyad

prövning när så med hänsyn till förhållandena inom statsförvaltningen

i övrigt kan påkallas.

Sekretariatet. Förslaget innebär uppflyttning av sektionschef stjänsten

tran Ao 23 (forste byråsekreterare) till Ao 25 (byrådirektör) samt av förestandaren

för skrivcentralen, som föreslås permanent skola överta vissa

av kontorsskriyarens arbetsuppgifter, från Ao 7 till Ao 9; kontorsskrivartjänsten

föreslås utgå ur organisationen. Förslaget härom har godtagits vid

förhandlingarna. Övergångsvis bör ytterligare en jurist i 23:e lönegraden

vara knuten till sektionen.

Per sonal sektionen. Sektionschefstjänsten föreslås uppflyttad från Ao 21

(förste revisor) till Ao 23 (kamrerare). I övrigt förutsättes ingen föränd
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

ring. Fullmäktige vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att

den centrala personalplanering, som ankommer på sektionen, ytterligare intensifieras

för att ernå ett fullt effektivt utnyttjande av tillgängliga personalresurser.

Statsskuldbokssektionen med valvsavdelningen. Denna sektion berörs nara

av inskrivningsstoppets verkningar, eftersom drygt hälften av tjänstemännen

på denna sektion sysselsättes med ärenden rörande inskrivna premieobligationer.

Detta förhållande har självfallet beaktats vid översynen av

sektionens personalorganisation. Samtidigt har mot bakgrunden av arbetsvolymutvecklingen

studerats de olika arbetsrutinerna på sektionen. Härvid

bär en omläggning ansetts böra ske i syfte att förenkla och rationalisera

handläggningen av på sektionen ankommande ärenden. Vad angår personalen

på denna sektion föreslås en uppflyttning av chefstjänsten från Ao

till Ao 25 med oförädrad tjänstebenämning, kamrerare. Beträffande lorste

revisorn (Ao 21), som enligt den föreslagna omläggningen av vissa arbetsrutiner

skulle få en i någon mån ändrad och mera central ställning inom

sektionen såsom sektionschefens närmaste man, har arbetsgruppen icke

ifrågasatt någon ändrad lönegradsplacering, medan en sänkning föreslås

för chefen för valvsavdelningen från Ao 21 (kamrerare) till Ao 19 (revisor).

Vid förhandlingarna har emellertid från personalens sida bl a.

gjorts gällande, att den ytterligare minskning av arbetsvolymen, som kan

bli en följd av inskrivningsstoppet för premieobligationer och som i viss

mån motiverat arbetsgruppens bedömning beträffande lönegradsplaceringen

av ifrågavarande tjänster, komme att bli påtaglig först mot slutet av

1960-talet. De närmaste årens väntade konverteringar av vissa äldre piemielån

kunde i själva verket förväntas föranleda eu betydande arbetsborda

för sektionen. Fullmäktige har med beaktande av dessa synpunkter lunnit

sia böra godtaga den på denna punkt träffade förliandlingsöverenskommelsen,

som innebär att ifrågavarande båda befattningar övergångsvis placeras

i resp. Ae 23 (förste revisor) och Ae 21 (förste revisor). I riksgaldskontorets

ordinarie personalorganisation bör dock befattningarna, såsom i promemorian

föreslagits, uppföras i resp. lönegraderna Ao 21 och Ao 19. Vid

den förnyade översyn av statsskuldbokssektionens organisation, som torutsatts

skola komma till stånd inom några år, kommer ifrågavarande tjänster

liksom sektionens personalorganisation i övrigt att upptagas till om
1)1

översynen innebär beträffande statsskuldbokssektionen ytterligare följande.

Den för närvarande i organisationen upptagna korresjiondenttjansten

(revisor i Ao 19) utgår. Förslaget sammanhänger med att ansvaret tor

korrespondensen — med undantag för viss del av posien som överflyttas

på valvsavdelningen — läggcs på förste revisorn. De fyra kontorsskrivartjänsterna

(Ao 13) samt de två kansliskrivartjansterna (Ao 11) bibelialles,

ehuru med delvis nya arbetsuppgifter i enlighet med den i promemorian

närmare angivna omläggningen av arbetsrutinerna på sektionen.

Emissionssektionen. Inledningsvis har betonats den alltmer ökade betydelsen

och omfattningen av de arbetsuppgifter, som åvilar denna. sektion.

Den förstärkning av riksgäldskontorets personalresurser, som till toljd harav

befunnits erforderlig, föreslås skola ske på så satt, att emissionssektionen

tillföres en tjänst i Ao 23 (kamrerare) samt att en s. k. stabstjanst direkt

underställd finansbyråchefen inrättas med speciella planerings- och analysuppgifter.

Sistnämnda tjänst föreslås placerad i högst lönegrad Ae 27.

Den nuvarande souschefstjänsten på finansbyrån (byrådirektör i Ao 27)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

samt en vakant kamrerstjänst i Ae 23 föreslås samtidigt utgå ur organisa™n.

e_n- Kvalificerat arbetsbiträde, bl. a. i amanuenskarriären, förutsättes

härjämte stå till förfogande i erforderlig utsträckning.

Chefen för emissionssektionen avses få en väsentligt ansvarsfullare ställning

än tidigare, bl. a. beroende på att den hittillsvarande souschefsbefattningen,

vars innehavare praktiskt taget helt haft att ägna sig åt frågor berörande

^missionsverksamheten, såsom nämnts skulle bortfalla. Nu angivna

forhållanden liksom en värdering även utifrån andra utgångspunkter

av de kvalificerade uppgifter, som kommer att åvila emissionssektionens

chet, har ansetts böra föranleda tjänstens inplacering i lönegrad Ao 27

(byrådirektör). Beträffande den högre biträdespersonalen på denna sektion

toreslås ingen annan ändring än att befattningen som föreståndare för den

s. k. emission skassan (kansliskrivare i Ao It), vars innehavare vid konverteringar

och större låneemissioner sedan många år regelmässigt föroidnats

i 13:e lönegraden, nu inplaceras i denna lönegrad som kontorsskrivare.

Räkenskapssektionen. Sektionschef stjänsten föreslås med hänsyn till den

okade självständighet, som i allmänhet förutsatts för sektionscheferna, och

de aven i ovngt kvalificerade arbetsuppgifterna på denna tjänst uppflyttad

tran Ao 23 till Ao 25 med bibehållen tjänstebenämning, kamrerare. Vidare

föreslås inrättandet av en kontorsskrivartjänst i Ao 13 med uppgift att leda

det direkta bokföringsarbetet. I samband härmed skulle två kansliskrivartjanster

i Ao 11 bortfalla. Ytterligare en kansliskrivartjänst i Ao 11 föreslås

skola utgå i samband med att expeditionen för statsskuldboksärenden

in. m. nu förutsättes även lokalmässigt skola sammanföras med den Övriga

kassaexpeditionen. Sektionen beräknas även i fortsättningen ha behov av

viss rörlig personal i amanuens- och kammarskrivarkarriärerna.

Vinst- och kupongsektionen. Förutom en höjning, av skäl som tidigare

anförts, av sektionschefstjänsten från Ao 21 till Ao 23 föreslås beträffande

denna sektion icke någon ändring av den fasta personalorganisationen.

Kontorssknyaren avses dock få något vidgade funktioner. I övrigt må framhallas,

att biträdespersonalens omfattning och sammansättning kan komma

att påverkas av den omläggning av arbetsrutinen för den maskinella

vinstkontrollen m. m., som för närvarande håller på att genomföras. Den

definitiva bedömningen härav måste emellertid anstå ännu någon tid.

Revisionsavdelningen. Arbetsgruppen har i sin promemoria föreslagit, att

avdelningen i fortsättningen skulle förestås av en förste revisor i lönegrad

Ao 23 med erforderlig biträdespersonal. Vid förhandlingarna framfördes

emellerhd från personalorganisationens sida krav på en höjning av tjänsten

till Ao 25 under motivering främst, att revisionschefen icke borde ges en

lagre lonegradsplacering än som genomsnittligt föreslagits för sektionsche1

er na, vilkas tjänsteutövning han hade att övervaka och granska. Fullmäktiges

forhandlingsdelegerade fann denna svnpunkt värd visst beaktande

men gjorde å andra sidan gällande, att det med hänsyn till tjänstens speciella

karaktar finge anses lämpligt med en mindre fastlåst lönegradsplace*\n

for närvarande. Den förhandlingsöverenskommelse som slutligen

trallades rörande denna tjänst, innebar att tjänsten skulle placeras såsom

extra ordinarie i högst Ae 25 (byrådirektör eller förste revisor). Fullmäktige

har biträtt denna överenskommelse.

Rörlig personal. I riksgäldskontorets organisation redovisas vissa befattningshavare

såsom rörlig personal, innebärande att de icke är fast knutna

till vissa arbetsuppgifter eller organisationsenheter. Denna personal jämte

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

viss biträdespersonal samt amanuens- och kammarskrivarpersonal i befordringsgången

avses utgöra den rörliga reserv, som är nödvändig for att

ge kontorets organisation erforderlig flexibilitet. Enligt grundtankarna vid

1960 års omorganisation skulle byråerna personalmässigt sett ges en minimiorganisation,

d. v. s. för varje särskild arbetsgrupp eller arbetsrutin borde

finnas en stomorganisation med ett mycket begränsat antal tjänsteman.

Personalen i övrigt skulle utgöra en rörlig reserv för inplacering i olika arbetsgrupper

allt efter behov. Dessa organisationsprinciper anser fullmäktige

alltjämt böra vara gällande.

Inom sistberörda personalkategori finns för närvarande en revisors- och

två förste kammarskrivartjänster (Ao 19 resp. Ao 17). Då något behov av

att placera rörliga tjänster av denna karaktär på ordinarie stat icke torde

föreligga, föreslås att nämnda tre tjänster utgår ur organisationen. Behovet

av rörlig personal bör i stället normalt på längre sikt täckas med icke

ordinarie befattningshavare ur amanuens- och kammarskrivarkarriärerna.

Vaktmästarpersonalen. Någon ändring beträffande riksgäldskontorets

vaktmästarpersonal har fullmäktige icke för närvarande funnit påkallad. I

anslutning till de rekryteringsprinciper beträffande vaktmästarkåren, som

framfördes i samband med 1960 års omorganisation, bör dock antalet ordinarie

vaktmästartjänster i framtiden vid uppkommande vakanser kunna

ytterligare successivt minskas.

Vissa biträdestjänster. I syfte att tillgodose behovet av ökat antal tjänster

för relativt kvalificerade göromål inom biträdeskarriären närmast kontorsskrivar-

och kansliskrivargraderna och samtidigt förbättra befordringsläget

för viss biträdespersonal med långvarig tjänstgöring i riksgäldskontoret har

fullmäktige ansett sig böra godtaga en nu träffad förhandlingsöverenskommelse

om inrättande av ytterligare fem kontoristtjänster och tre kameralbiträdestjänster.

Samtliga dessa tjänster föreslås uppförda på extra ordinarie

stat i resp. lönegraderna Ae 9 och Ae 7. Vid förordnanden på tjänster

i Ae 9 bör motsvarande ordinarie tjänster i lägre lönegrad hållas vakanta.

Sammanfattning av förslaget till ny personalorganisation

Fullmäktiges förslag till ny personalorganisation för riksgäldskontoret

innebär sammanfattningsvis följande.

1. Ur organisationen utgår: 1 byråchef (Bo 1), 1 byrådirektör (Ao 27), 1

förste revisor (Ao 23), 1 kamrerare (Ae 23), 2 revisorer (Ao 19), 2 förste

kammarskrivare (Ao 17), 1 kontorsskrivare (Ao 13) och 4 kansliskrivare

(Ao 11). „ .

2. Följande nya tjänster tillkommer: 1 tjänst i högst Ae 27 (byrådirektör/kamrerare),

1 tjänst i högst Ae 25 (byrådirektör/förste revisor), 1

kamrerare (Ao 23), 2 kontorsskrivare (Ao 13), 6 kontorister (1 i Ao 9 och

5 i Ae 9) samt 3 kameralbiträden (Ae 7).

3. Följande tjänster uppflyttas i lönegrad: 1 kamrerare från Ao 23 till

Ao 27 (byrådirektör), 1 förste byråsekreterare och 2 kamrerare från Ao 23

till Ao 25 (byrådirektör resp. kamrerare), 2 förste revisorer från Ao 21 till

Ao 23 (kamrerare).

4. Följande tjänst nedflyttas i lönegrad: 1 kamrerare från Ao 21 till Ao

19 (revisor).

5. Följande tjänster inrättas övergångsvis: 1 förste revisor i Ae 23 samt

-f2 llihang till riksdagens protokoll 1!)G3. 8 samt. Nr 30

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

1 förste revisor i Ae 21. Häremot svarande ordinarietjänster i Ao 21 och Ao

19 vakantsattes.

Den föreslagna nya personalorganisationen för riksgäldskontoret åskådliggores

i har nedan intagna tablå, som i vissa i det föregående närmare angivna

hanseenden avviker från motsvarande tablå i arbetsgruppens promemoria.

Tablån upptar tjänster i lönegrad A 11 och högre. P

Sekretariatet

1 byrådirektör (A 25), sektionschef
1

jurist i befordringsgången

(f. n. förste byråsekreterare

i Ae 21)

Övergångsvis:

1 förste byråsekreterare

(A 23)

Kanslibyrån

Byråchef (B l)1

Personalsektionen

kamrerare ( A 23), sektionschef
revisorer

(A 19)

kansliskrivare (A 11)

Statsskuldbokssektionen

kamrerare (A 25), sektionschef
förste

revisor (A 21), övergångsvis

i Ae 23

revisor (A 19), övergångsvis

förste revisor i Ae 21

kontorsskrivare (A 13)

kansliskrivare (A 11)

1 övervaktmästare (A 13)

Em iss ionssekt ionen

1 byrådirektör (A 27), sektionschef
1

kamrerare (A 23)

1 kontorsskrivare (A 13)

På finansbyrån tillkommer

derställd byråchefen.

Finansbyrån

Byråchef (Bl)1

Räkenskapssekt i onen

1 kamrerare (A 25), sektionschef
1

förste revisor (A 21)

1 revisor (A 19)

3 kontorsskrivare (A 13)

2 kansliskrivare (All)

Vinst- och kupongsektionen

1 kamrerare (A 23), sektionschef
1

kontorsskrivare (A 13)

1 kansliskrivare (A 11)

dessutom en stabstjänst i högst lönegraden Ae 27 direkt un
-

Revisionsavdelningen

1 byrådirektör eller förste revisor

i högst Ae 25

1 kansliskrivare (All)

Inom organisationen bör härjämte — utom biträdespersonal i

och 9:e lönegraderna — finnas rörlig personal i amanuens- och

dessa karriärer finns för närvarande följande tjänstemän:

befordringsgången samt i 7:e

kammarskrivarkarriärerna. I

Amanuenskarriären

1 förste revisor i Ae 21

1 amanuens i Af 17

Kammarskrioarkarriären

2 förste kammarskrivare i Ao

17, vilka tjänster icke skall

återbesättas med ordinarie

innehavare

2 kammarskrivaraspiranter i

Af 10

tnr^fn °rga^isa/i0I^en beräknas medföra en minskning av riksgäldskontorets

avloningskostnader med ca 85 000 kronor per år. 8

1 Den byråchef, som förordnas till riksgäldsdirektörens ersättare, inplaceras i lenegrad Br 3.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 är 1963

13

Personalförteckning m. m.

Vid den nu företagna översynen har förutsatts alltjämt böra gälla, att befattningar,

varav ett mera permanent behov ansetts föreligga, i regel bör

ordinariesättas. Bl. a. med tanke på den minskning av arbetskraftsbehovet,

som kan väntas bli följden av inskrivningsstoppets fortsatta verkningar,

vilka beräknas ha i huvudsak slagit igenom år 1968, samt i övrigt inom

kontoret pågående rationaliseringssträvanden, bör såsom i promemorian

framhållits tillsättning av ledigbliven ordinarie tjänst på kontorets personalstat

icke ske utan att dessförinnan behovet av tjänstens återbesättande

noga prövats.

Den tablå över riksgäldskontorets föreslagna personalorganisation, som

ovan intagits och som avser tjänster i lönegrad 11 och högre, förutsätter

ordinarietjänster i förevarande lönegrader till ett antal av 32, vilket i jämförelse

med nuvarande organisation innebär en minskning med 9 ordinarietjänster.

Inom biträdespersonalen under 11 :e lönegraden tillkommer härutöver

en ordinarie kontoristtjänst i Ao 9. Vidare har två tjänster upptagits

i högstlönegrad Ae 27 résp. Ae 25. Det torde böra ankomma på delegerade

för riksdagens verk att i anslutning härtill fastställa ny personalförteckning

för riksgäldskontoret samt även vidtaga de jämkningar i gällande tjänsteförteckning

för kontoret, som kan påkallas av föreliggande omorganisationsförslag.

Ikraftträdande m. m.

De av fullmäktige här ovan föreslagna ändringarna i riksgäldskontorets

organisation föreslås träda i tillämpning tr. o. m. den 1 januari 1964. Vissa

övergångsanordningar torde härvid bli påkallade. Bl. a. får förutsättas, att

några tjänster kan behöva föras på övergångsstat. Fullmäktige torde därför

lämpligen böra erhålla bemyndigande att vidtaga för organisationens genomförande

erforderliga åtgärder.

De föreslagna nya och höjda ordinarietjänsterna avses skola tillsättas

genom ansökningsförfarande.

Hemställan

Under åberopande av det anförda får fullmäktige härmed hemställa,

att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att

dels godkänna fullmäktiges förslag till omorganisation av

riksgäldskontoret, att tillämpas fr. o. in. den 1 januari 1964,

dels bemyndiga fullmäktige att besluta angående för omorganisationens

genomförande erforderliga övergångsanordningar,

däri inbegripet överförande av tjänster på övergångsstat,

dels ock bemyndiga delegerade för riksdagens verk att

vidtaga de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

för riksgäldskontoret samt i avlöningsreglementet för riksdagens

verk, som påkallas av nämnda omorganisationsför
Stockholm

den 17 oktober 1963

På fullmäktiges vägnar:

GÖSTA RENLUND

Torsten Bjerlöw

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

15

PM

angående översyn av riksgäldskontorets organisation

Inledning

Det huvudsakliga syftet med den omorganisation av riksgäldskontoret,

som genomfördes fr. o. m. den 1 juli 1960, var att erhålla en med hänsyn

till omfattningen av föreliggande uppgifter väl avpassad, efter moderna

administrativa principer uppbyggd byråorganisation. Organisationen borde

icke endast fylla de krav på en rationell indelning i arbetsenheter, som

krävdes i dagens läge, utan också vara anpassningsbar till framtida förändringar

i arbetsuppgifternas struktur.

Den nya organisationen innebar en krympning av antalet byråer, nämligen

från fem byråer (kanslibyrån, räkenskapsbyrån, obligationsbyrån,

statsskuldboksbyrån och revisionsbyrån) till tre byråer (kanslibyrån, finansbyrån

och obligationsbyrån), varjämte revisionen skulle bilda en egen

enhet. Det bör emellertid anmärkas, att samtliga tidigare arbetsenheter kvarstår

i den nya organisationen där de sammanhålles i särskilda under respektive

byrå sorterande sektioner, två för varje hyra. En grundtanke i den nya

organisationen är, att man till en enda hyra sammanfört arbetsuppgifter, som

har att göra med dels riksgäldskontorets direkta låne- och kredit verk samhet

inklusive emissioner, dels medelsförvaltningen. Denna byrå — finansbyrån

_ är också avsedd att svara för det kontinuerliga studiet av kredit
marknaden

och att tillhandahalla fullmäktige och riksgäldsdirektören material

för bedömande av lånebehov, såväl lång- som kortfristigt. Till en

annan byrå — obligationsbyrån — har samlats i första hand alla arbetsuppgifter,

som sammanhänger med ränte- och premielån efter emission,

d. v. s. huvudsakligast de uppgifter som tidigare åvilat statsskuldboksbyrån,

men därjämte också t. ex. dragningar på premielånen samt kontroll

av utbetalda vinster, inlösta obligationer och kuponger. Under kanslibyrån

har lagts bl. a. personalplaneringen och en centraliserad handläggning av

ärenden rörande uträkning och kontroll av avlöningar och pensioner för

samtliga riksdagens verk utom riksbanken.

Omorganisationen 1960 kunde icke definitivt reglera samtliga hithörande

spörsmål för framtiden, tvärtom förutsattes vid dess genomförande att

en översyn av den nya organisationen skulle ske, sedan närmare erfarenheter

vunnits av hur densamma fungerade i praktiken. Även andra

skäl har talat för att en översyn av verkets organisation skulle ske nu, såsom

de fortsatta verkningarna av 1958 års inskrivningsstopp och övergången

till vinstutlottningar och vinstkontroll på premielånen med utnyttjande

av elektroniska datamaskiner. Vid förhandlingar med personalorganisationerna

de senaste åren har vidare framförts krav på löneregleringar,

som gjort frågan om en översyn ytterligare aktuell.

Den sålunda av olika skäl påkallade översynen av riksgäldskontorets

organisation har nu skett. Den påbörjades, som tidigare anmälts för full
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

mäktige, våren 1963 och har utförts av en arbetsgrupp inom riksgäldskontoret

under ledning av riksgäldsdirektören. Gruppen har för övrigt bestått

av de bada organisationsföredragandena förste revisorerna Ch. Reuterwald

och O Norell samt e. o. förste byråsekreteraren I. Jansson. Översynen har

ej omfattat riksdagens ekonomibyrå, vilken är underställd riksgäldsfullmaktige

och riksgäldsdirektören men i övrigt intar en i förhållande till

nksgaldskontoret självständig ställning. Arbetsgruppens resultat redovisas

i denna promemoria.

I arbetets slutfas har för bedömning av vissa lönegradsfrågor konsulterats

avdelningschefen I. Wetterblad, civildepartementet. Riksgäldskonlorets

personal har vidare beretts tillfälle att genom sina organisationer framlora

synpunkter på i promemorian innefattade förslag.

Betiäffande byråchefernas löneställning har arbetsgruppen icke ansett

att denna fråga bör upptas till prövning av gruppen.

Utvecklingen av riksgäldskontorets verksamhet

Personalutvecklingen

Antalet tjänstemän, som den 1/7 1959 uppgick till 114, utgjorde efter

genomforande av 1960 års omorganisation den 1 juli 1960 109 och hade

den 1/7 1963 nedgått till 102 enligt nedanstående tabell.

Ord. tjm E. o. tjm Asp. Extra tjm tjm med Sa

arvode

1/7 1959 .............. 82 22 2 5 s

1(7 1960 .............. 79 20 — 3 7 Jo

i/7 1963 .............. 73 11 12 2 4 iq2

Härutöver har för vissa uppräknings- och sorteringsarbeten i samband

med premie anskonverteringar under åren 1960—1963 tidvis anlitats tillfälligt

anstalld arbetskraft på halvtid.

Det väsentliga skälet till att arbetskraftsbehovet kunnat reduceras under

perioden ar den minskade volymen av inskrivna premieobligationer,

vdvet belyses narmare 1 det följande. Denna utveckling av kontorets personal

_ stämmer val med den bild av kontorets framtida utveckling, som

redovisades 1 samband med omorganisationen 1960.

Emissionsverksamheten

Bade på kort och lång sikt har givetvis omfattningen och utformningnksgaJdskontorets

emissionsverksamhet en avgörande betydelse, såväl

kvalitativt som kvantitetsmässigt, för kontorets verksamhet/Härvidlag

kan konstateras, att utvecklingen kommit att ställa växande krav på kontorets

resurser. Riksgäldskontorets lånepolitik har under senare år blivit

mer differentierad och aktiv, ett förhållande som givetvis får ses i samband

med utvecklingen i stort av vårt lands kreditmarknad under samniä

tiQ.

Riksgäldskontorets ökade aktivitet gäller inte minst den korta upplå
rnr5!n''nDei“

korta kred*tmarknadei1 påverkas i hög grad av riksgäldskontorets

dagslaneverksamhet och Övriga kortfristiga upplåning. Riksgäldskontorets

upplåning hos affarsbankerna och postbanken i form av dags
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

lån har sedan starten 1957 fått allt mer ökad omfattning. Samtidigt har

under senare år dagslån upptagits även utanför banksystemet. Utvecklingen

har i sistnämnda avseende varit densamma även beträffande skattkammarväxelförsälj

ningen. Sedan 1960 har denna skett löpande, förutom

på traditionellt vis till ''bankerna, även till kommuner, företag och privatpersoner.

Även korta statsobligationer har under senare år placerats utanför

bankerna i ökad utsträckning.

Även på den långa marknaden har riksgäldskontoret under senare tid

bedrivit en allt mer aktiv upplåningspolitik. Förutom emissioner av ränte-

och premieobligationslån har, såsom ett led i statens strävan att öka

det enskilda sparandet, under åren 1960 och 1961 upplagts s. k. sparlån

och denna lånetyp får numera anses tillhöra kontorets fasta upplåningsformer.

I detta sammanhang kan också nämnas tillkomsten av det allmänna

lönsparandet, som liksom ungdomens lönsparande till stor del administreras

av riksgäldskontoret. Av betydelse för riksgäldskontorets ennssionsverksamhet

kan också resultatet av den pågående utredningen om

värdesäkra låneformer bli.

I stabiliseringsutredningens betänkande »Mål och medel i stabilisenngspolitiken»

(SOU 1961: 42) betonades den ökade roll, som den statliga upplåningen

och statsskuldförvaltningen kommit att spela i den ekonomiska

politiken. Utredningen anlade också vissa synpunkter på upplånmgspolitikens

utformning, vilka i allt väsentligt delades av riksgäldsfullmaktige

i remissyttrande. Bl. a. framhöll utredningen, att den statliga upplåningsverksamheten

med hänsyn till den omfattning den numera fått måste hedrivas

inom ramen för en allmän penningpolitik målsättning och danned

stödja penningpolitiken i övrigt. Upplåningspolitiken måste främja sy - tet att skapa en likviditetsnivå, vilken med hänsyn till både nuet och tramtiden

var lämplig. För att nå dessa mål ansåg utredningen det nödvändigt

att staten bedrev en aktiv och differentierad upplåningspolitik. Utredningen

hälsade därför med tillfredsställelse den fantasifullare och konventionellt

mindre bundna emissionsteknik, som utvecklats under senare

år vid den statliga upplåningen. „

Givetvis ställer en sådan upplåningsverksamhet stora krav pa riksgaldskontorets

resurser både för löpande analys av läget på penning- och kapitalmarknaderna

och i avseende på planering och analys av olika laneformer

och av den framtida lånepolitiken. Dessa både omfattande och betydelsefulla

uppgifter avser en planering av lånepolitiken icke endast tor

de närmaste 12—24 månaderna utan även på längre sikt och en planering

av mera principiell karaktär, exempelvis den lämpliga utformningen av

konverteringsoperationer mot slutet av 1960-talet och senare, utvecklandet

av de olika låneformerna, sparstimulerande åtgärder, inverkan pa riksgäldskontorets

politik vid en framtida liberalisering av de internationella

kapitalrörelserna in. in. ... , , . .

Arbetsgruppen har vid översynen konstaterat, att riksgäldskontorets nuvarande

kapacitet för ifrågavarande ändamål är otillräcklig. Uppgifterna

klaras för närvarande delvis genom provisoriska arrangemang men maste

delvis eftersättas. Arbetsgruppen framlägger därför förslag om dels en viss

förstärkning av emissionssektionen och dels inrättande av en särskild

tjänst med stabsfunktioner på finansbyrån.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

Inskrivningarna i statsskuldboken hittills och i framtiden

1 statsskuldboken är inskrivna huvudsakligen ränteobligationer och pre
44

ÖfVea f.orfnamnda inskrivningar finns f. n. utfärdade ca

44 000 certifikat, fördelade pa ca 18 000 deponenter. Såvitt man nu kan

se kommer nagra storre förändringar i omfattningen och karaktären av

harmed sammanhangande arbetsuppgifter icke att ske. Vad åter beträffar

msknvnmgar av premieobligationer har antalet sådana inskrivningar

minskat och kommer att ytterligare minska på grund av det s. k. inskrivningsstoppet,

som innebär, att riksgäldskontoret fr. o. m. den 1 april 1958

lan§re mottar premieobligationer för inskrivning i statsskuldboken,

med undantag för obligationer tillhörande omyndiga eller ingående i av

statsinstdutioner förvaltade donationsmedel. Den vid nämnda tidpunkt

efintliga stocken inskrivna obligationer avarbetas sålunda successivt, i

huvudsak i samband med inlösen och konvertering av premielånen. Den

minskning av arbetsbelastningen inom kontoret, som sammanhänger med

inskrivningsstoppet, galler i första hand obligationsbyråns statsskuldbokssektion

(inklusive valvsavdelningen).

För att få en ungefärlig mätare på utvecklingen av ifrågavarande arbets!

.ym,h,ar 1 följande tabla gjorts en sammanställning av antalet vid olika

5.unk''er utelopande foryaringsbevis. Det bör vid läsningen av denna

Jiå å- °bse,ryeras> att samtliga återverkningar av inskrivningsstoppet icke

står i direkt proportion till forändringarna i antalet utelöpande förvarings
-

Antal u

telöpande förvaringsbevis

Premielån

1942 ......

1/1 1959

31/8 1963

1943 (inlöst

1944 ......

år 1963).

31 354

13 680

45 910

797

4 256

923

1945 ( »

1946 ( »>

1947 ( »

1951 ......

» 1959).

» 1962).

» 1961).

1954 ......

23 437

1955 ......

7 360

1955 Bo-lånet.......

7 372

1958 ......

1959 ......

(Inskrivningsstoppet 1/4 1958)

1 637

153

1960 .......

815

80

1961 ......

1962 .......

434

1963 ......

545

524

Totalt 306 483

139 277

1Q4^dieo4cenu b6lysta Perioden 1/1 1959—31/8 1963 har 1943,

1945, 1946 och 1947 års premielån inlösts. Antalet utelöpande förvarings
som''S;innSeenC

e (1.essa län> 19.6«}6 stycken, utgöres sålunda av sådana bevis,

som annu inte foretetts for inlösen. Beträffande 1943 års lån kan inskrivningarna

vantas relativt snabbt minska med ytterligare ca 10 000 och totala

S Ä fe<?es gå ned tm ca 130 00°- Grovt räknat kan man

ahtså utgå från att det arbete, som har direkt samband med inskrivningsforfarandet,

år 1964 minskat till ca 40 % av 1959 års arbetsvolym Den

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

19

minskade arbetsvolymen har även föranlett en nedgång av antalet anställda.

Medan statsskuldbokssektionen år 1959 sysselsatte ca 22 personer med

ifrågavarande arbetsuppgifter, har denna siffra f. n. sjunkit till ca 12 personer.

Inom de närmaste åren kommer ytterligare två stora lån att inlösas,

nämligen 1944 års premielån år 1965 och 1942 års premielån år 1967%År

1968 beräknas därför arbetsvolymen ha minskat till ca 16 % av 1959 års.

Mot mitten av 1970-talet har den gamla stocken inskrivningar, härrörande

från tiden före inskrivningsstoppet, försvunnit. Kvar står då endast inskrivningar

för omyndiga och statliga donationsfonder. Såsom framgår av

tabellen bär sådana inskrivningar en ringa omfattning. Utöver vad här

redan påpekats angående effekten av inskrivningsstoppet i personalhänseende

bör framhållas, att inlösen- och konverteringsoperationer i sig själva

medför en, visserligen övergående, kraftig ansvällning av personalbehovet

för hithörande arbetsuppgifter. Detta har i hög grad påverkat personalbehovet

under perioden sedan 1959 och detsamma blir förhållandet under

den närmaste fyraårsperioden.

Ovannämnda undersökning har i stort sett bekräftat det lesultat, som

organisationsnämnden år 1959 kom fram till vid sin bedömning av inskrivningsstoppets

verkningar på längre sikt. Det är uppenbart, att personalorganisationen

vad gäller denna del av kontorets verksamhet måste

starkt påverkas av här ovan redovisade utveckling.

Sedan övergång numera har skett till vinstutlottningar med elektronisk

datamaskin, finns möjligheter att relativt enkelt ersätta den nuvarande

manuella vinstsökningen på inskrivna premieobligationer med ett maskinellt

vinstsökningsförfarande. Detta skulle möjligen kunna aktualisera ett

återupptagande av inskrivningarna på premielånen genom att de kostnadsmässiga

förutsättningarna för en sådan service har ändrats. Att ett påtagligt

intresse för inskrivningsservice föreligger från allmänhetens sida visar

en enkät, som år 1962 gjordes bland premieobligationsköpare rörande bl. a.

denna fråga. Det är emellertid ännu för tidigt att uttala sig om det lämpliga

i att återinföra inskrivningen. Arbetsgruppen, som förutsätter att denna

fråga kommer att bli föremål för utredning, har här utgått från att inskrivningsstoppet

tills vidare kommer att bestå.

Vinstutlottning och vinstkontroll med hjälp av elektroniska datamaskiner

Övergången i mars 1963 till maskinell dragning av premieobligationsvinster

med hjälp av elektroniska datamaskiner och därmed sammanhängande

rutiner (maskinell kontroll av inlösta vinster och automatisk framställning

av restlistor m. in.) beräknas ha fått full effekt vid årsskiftet

1963/1964. Utredning pågår dessutom för närvarande om att genom fotografisk

reproduktion komma fram till ett system för framställandet av

den tryckta dragningslistan, som i största möjliga utsträckning eliminerar

behovet av korrekturläsning. Den omläggning av arbetet på vinst- och

kupongsektionen, som dessa förändringar medfört och beräknas komma

att medföra, bör förutom direkt personalminskning åstadkomma en jämnare

arbetsbelastning på sektionen.

Vissa erfarenheter av personalplanering, ansvarsfördelning, m. m.

Vid den organisationsundersökning, som utfördes 1959 av statens organisationsnämnd

och som låg till grund för förslaget 1960 till ny organisation,

konstaterades, att arbetet inom riksgäldskontoret kännetecknades av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

starka fluktuationer vad beträffar arbetsvolymen. Härtill kom att arbetsuppgifternas

struktur kunde utsättas för skiftningar beroende på ändringar

i upplåningsformerna. Dessa synpunkter beaktades vid utformningen

av den nya organisationen. I denna inordnades bl. a. en funktion för

systematisk personalplanering, som skulle underlätta ett effektivt utnyttjande

av pei sonalresurserna. Den nu företagna översynen har till fullo bekiäftat

behovet för riksgäldskontorets del av en flexibel organisation och

en effektiv personalplanering. Med hänsyn till den i många fall ojämna arbetsbelastningen

inom kontoret har det vid översynen särskilt eftersträvats

att sammanföra arbetsrutinerna till större enheter i syfte att så mycket som

möjligt underlätta att effektivt och rationellt utnyttjande av tillgängliga

personalresurser. Personalplaneringen synes böra ytterligare effektiviseras

genom en ökad systematisering av metoderna. Även underlaget härför i

form av löpande eller intermittenta uppgifter, belysande arbetsvolymernas

utveckling, synes böra förbättras.

„ viktig erfarenhet av den nya organisationen liksom av de senare

aiens snabba och skiftande utveckling på kreditpolitikens och penningspolitikens

område är att riksgäldsdirektören så långt möjligt bör avlastas vissa

arbetsuppgifter av mer löpande natur, i första hand sådana som icke

direkt sammanhänger med kontorets lånepolitik, för att möjliggöra för honom

att i ökad utsträckning ägna sig åt planerings- och samordningsuppgifter

samt kontorets ledning i stort. Icke minst viktigt för riksgäldskontorets

verksamhet är här det utåtriktade kontaktarbete — samråd med

riksbanken och olika kreditinstitutioner, med departement och statsförvaltnmgen

i övrigt samt deltagande i kommittéarbete — som bör ankomma på

riksgäldsdirektören. I konsekvens härmed lägges ökad vikt vid byråchefernas

självständiga ansvarsställning. Denna betoning av byråchefernas ansvar

och självständighet i det dagliga handlandet har arbetsgruppen ansett böra

ha sin motsvarighet även på sektionschefsplanet. Sektionscheferna bör ha

att i stöire utsträckning än hittills självständigt träffa avgöranden i ärenden

av icke enbart rutinmässig karaktär och åläggas ett däremot svarande

okat ansvar. Härvid förutsättes, att den samordning av olika sektioners

åtgärder, som erfordras beträffande åtskilliga typer av ärenden och för

vilka givetvis i sista hand byråcheferna och riksgäldsdirektören har ansvar,

i största utsträckning sker genom att kontakt etableras mellan sektionerna

på dessas eget initiativ.

De ändringar av sektionernas interna arbetsrutiner och däremot svarande

personalstruktur, som i vissa fall föreslås i det följande, syftar bl. a.

till att i lämplig grad precisera ansvarsområdena för i första hand personal

i chefs- och arbetsledarställning utan att därför behöva i detalj binda vissa

ärenden till viss befattningshavare. Det ankommer givetvis primärt på respektive

sektionschef att genom sin arbetsledning löpande tillse att arbetsuppgifterna

på sektionen löses på ett ändamålsenligt sätt.

Den utökning av sektionschefernas arbetsuppgifter med därav följande

okat ansvar, som enligt det ovan anförda förutsätts skola ske, motiverar

enligt arbetsgruppens mening en höjning i lönegrad av nuvarande sektionschefstjänster

varom mera i det följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Rankontskottets utlåtande nr 30 år 19G3

21

Arbetsgruppens förslag

k

Bijråorganisationen

Riksgäldskontoret är, som framgått av det föregående, sedan år 1960

uppdelat på tre byråer, var och en med en chef i lönegrad Bo 1, nämligen

kanslibyrån, finansbyrån och obligationsbyrån, varjämte revisionen under

ledning av en förste revisor i lönegraden Äo 23 bildar en egen enhet direkt

underställd fullmäktige. På finansbyrån finnes även en souschef placerad

i Ao 27 (byrådirektör). Varje byrå är i sin tur uppdelad på två sektioner.

Kanslibyrån består av sekretariatet och personalsektionen, finansbyrån av

emissionssektionen och räkenskapssektionen samt obligationsbyrån av

statsskuldbokssektionen och vinst- och kupongsektionen. Under obligationsbyrån

sorterar härjämte en särskild valvsavdelning för inskrivna obligationer.

Cheferna för sekretariatet, emissions-, räkenskaps- och statsskuldbokssektionerna

är placerade i Ao 23 samt cheferna för personal- och

vinst- och kupongsektionerna i Ao 21.

Mot bakgrunden av den gångna tidens erfarenheter har arbetsgruppen

tagit upp spörsmålet om den nuvarande byrå- och sektionsindelningens

ändamålsenlighet. Vad först beträffar den med byråindelningen nära sammanhängande

frågan om en lämplig sektionsindelning har arbetsgruppen

funnit, att den nuvarande indelningen i allt väsentligt ansluter sig till var

för sig förhållandevis omfattande och väl avgränsade arbetsområden för

kontoret. Den nuvarande sektionsindelningen bör därför, även om den icke

i alla delar kan anses självskriven, i stort sett kunna bibehållas tillsvidare.

Däremot har arbetsgruppen funnit, att vissa ändringar av arbetsrutiner

och organisation bör ske inom sektionernas ram, varom mera i det

följande. Arbetsgruppen har också, såsom redan inledningsvis redovisats,

funnit att sektionscheferna lämpligen bör åläggas ett ökat ansvar genom

delegering till dem av beslutanderätt i större utsträckning än hittills. Den

avlastning av byråchefernas arbetsbörda, som därigenom åstadkommes,

och det förhållandet att flera av de nuvarande sektionerna personellt är

av mindre omfattning talar för att antalet byråer bör kunna reduceras till

två. Enligt arbetsgruppens uppfattning är det lämpligt, att den nya byråorganisationen

byggs upp på nuvarande kanslibyrån och finansbyrån.

Obligationsbyrån föreslås alltså utgå ur organisationen.

Fråga uppkommer då hur den nuvarande obligationsbyråns sektioner

skall fördelas på de båda övriga byråerna. Först måste härvid bedömas,

huruvida nämnda sektioner måste vara sammankopplade under samma

byrå eller om de kan läggas på var sin byrå. Den bakomliggande tanken

med den nuvarande ordningen är bl. a., att till obligationsbyrån skall hänföras

alla arbetsuppgifter, som sammanhänger med ränte- och premielån

efter emission. Det kan då först konstateras, att nagot arbetstekniskt samband

icke råder mellan obligationsbyråns sektioner, statsskuldbokssektionen

samt vinst- och kupongsektionen. Vidare har nämnda uppdelning

av arbetsuppgifterna icke i praktiken kunnat genomföras fullt konsekvent.

Framförallt gäller detta gränsdragningen mellan emissions- samt vinsloch

kupongsektionerna. Sålunda ombesörjes dragningarna på premielån

och amorteringslån av vinst- och kupongsektionen, under det att dragningarna

på lönsparandet ansetts böra aligga emissionssektionen. 1 a denna

sektion ligger även försäljning och distribution av dragningslistor på

premielånen och korrespondens i samband därmed. Sparobligationsregist
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

ret hgger pa vinst- och kupongsektionen, medan transporter och byten av

sparobligationer ligger på emissionssektionen. Medan det sålunda å ena

i aiar,1Cike ^nes nå§ot egentligt organisatoriskt samband mellan statsskuldbokssektionen

samt vinst- och kupongsektionen inbördes, är det å

andra sidan svart att klart dra gränsen mellan sistnämnda sektion och

emissionssektionen. Dessa förhållanden visar, dels att det icke är nödvändigt

att sammankoppla obligationsbyråns sektioner på samma byrå och

dels att vinst- och kupongsektionen bör ligga på den byrå, där emissionssektionen

ligger, nämligen finansbyrån.

Mot sistnämnda ordning kunde måhända tala att till samma byrå skulle

hora rakenskapssektionen, som genom sin kassaexpedition utanordnar

bkvider tor inlösta obligationer, kuponger och vinster, och vinst- och kupongsektionen,

som har till uppgift att granska häremot svarande värden.

Enar dessa båda sektioner i fortsättningen liksom hittills förutsätts

redovisningsmässigt hållas helt åtskilda samt i tjänstgöringsordningen finnes

bestämmelser, som noga reglerar handläggningen av ifrågavarande

ärenden, synes dock inga avgörande invändningar kunna riktas mot den

föreslagna sammanslagningen. Nödvändigheten av en klar avgränsning

mellan de ifrågavaraande båda sektionerna bör givetvis beaktas vid disposition

av personalen inom byrån.

Vad beträffar statsskuldbokssektionen torde icke några särskilda skäl

deciderat peka hän mot en anknytning till vare sig kanslibyrån eller finansbyrån.

Det synes emellertid ligga närmast till hands att lägga den på

anshbyran. Härför talar bl. a. de på sektionen förekommande ärendena

med juridisk anknytning samt det förhållandet, att de båda byråerna

därigenom personellt får en likartad omfattning.

Sammanfattningsvis föreslår arbetsgruppen sålunda, att riksgäldskontoret

organiseras på två byråer, kanslibyrån och finansbyrån, den förstnämnda

byrån uppdelad på sekretariatet, personalsektionen och statsskuldbokssektionen

samt den sistnämnda byrån uppdelad på emissionssektionen,

rakenskapssektionen och vinst- och kupongsektionen. En efter här

angivna riktlinjer genomförd organisation torde vara ägnad att främja

snabbhet och effektivitet vid handläggningen av riksgäldskontorets förvaltningsuppgifter.

Beträffande revisionsavdelningens ställning föreslås ingen ändring.

Byråernas inre organisation

Kanslibyrån

Enligt arbetsgruppens förslag skall kanslibyrån bestå av sekretariatet,

personalsektionen och statsskuldbokssektionen.

Sekretariatet

På sekretariatet finnes förutom sektionschefen, placerad i lönegraden

2f’ C,n •''Urist m!d 3/4 tjänstgöring i lönegraden Ae 21. Sedan ett år

tillbaka finnes anställd ytterligare en jurist, placerad i lönegraden Ae 23.

Rekryteringssynpunkter och behov av kvalificerad arbetskraft för utredningsarbete

m. m. har motiverat denna nyanställning. Personalen för övrigt

utgores av en kontorsskrivare (Ao 13) och ett kameralbiträde, f. n.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

23

förordnat som kontorist i 9:e lönegraden, som förestår den till sekretariatet

hörande skrivcentralen, ävensom skrivbiträden.

Juristuppsättningen på sekretariatet bör normalt utgöras av sektionschefen

och eu jurist i befordringsgången. Med hänsyn till att sekretariatet

erhållit vissa nya arbetsuppgifter, som emellertid torde vara av mer tillfällig

karaktär, bl. a. ärenden angående fartygskreditgarantier, torde ett

bibehållande tills vidare av den nuvarande juristuppsättningen vara motiverad.

Genom naturlig avgång kommer emellertid på något längre sikt

den härovan angivna normaluppsättningen att uppnås. För att såvitt möjligt

begränsa arbetsbelastningen på sektionens juristpersonal förutsättes,

att övriga sektioner icke påkallar juristernas medverkan annat än beträffande

sådana ärenden, vilkas handläggning så kräver. Det förutsättes, att

sektionschefen på sekretariatet skall relativt självständigt kunna handlägga

även mera komplicerade juridiska ärenden, varigenom kanslibyråns

chef kan erhålla avlastning i sin egenskap av kontorets ombudsman.

Kontorsskrivartjänsten på sekretariatet har sedan lång tid tillbaka till

följd av tjänsteinnehavarens sjukdom de facto uppehållits på halvtid. Dels

till följd härav och dels på grund av att det av andra skäl befunnits rationellt

har under hand vissa med kontorsskrivartjänsten förenade göromål

överflyttats på andra tjänster. Med tjänsten är förenat registratorsgöromål,

men vad som i huvudsak ansetts motivera en placering i 13 :e lönegraden

har varit de med tjänsten förenade göromålen, som fordrar särskilda

språkkunskaper. Dessa göromål, främst avseende kontorets utlandskorrespondens,

har emellertid successivt minskat i omfattning. Arbetsgruppen

föreslår, att nämnda tjänst utgår ur organisationen samt att

tjänsten nu åvilande göromål, ntom sådana som kräver speciella språkkunskaper,

delvis överflyttas på föreståndaren för den till sekretariatet

hörande skrivcentralen, vilken tjänsteman redan nu i viss omfattning utför

vissa av kontorsskrivarens göromål i huvudsak sådana som är att hänföra

till registratorsgöromål. Den nuvarande innehavaren av den ordinarie

kontorsskrivartjänsten torde i fortsättningen höra utnyttjas, förutom

för göromålen beträffande utlandskorrespondensen, även för andra uppgifter

inom kontoret.

Skrivcentralen består för närvarande av — förutom föreståndaren —

två skrivbiträden. Tillfälligtsvis sker förstärkning med andra biträden

inom kontoret. Erfarenheterna har visat, att skrivcentralen fyller en viktig

funktion. Då den är avsedd att utnyttjas av hela kontoret, hör antalet

skrivbiträden på densamma anpassas därefter. Detta torde innebära, alt

biträdenas antal även mera varaktigt kan behöva ökas något. Såsom ovan

angivits föreslås, att föreståndaren för skrivcentralen skall från kontorsskrivaren

överta vissa av dennas göromål, dock icke sådana göromål som

kräver speciella språkkunskaper. Liksom hittills torde på skrivcentralens

personal böra ankomma alt biträda riksgäldsdirektören och i någon mån

även riksgäldssekreteraren med ordnande och sortering av handlingar, lelefonpassning

m. in. De arbetsuppgifter som föreslås skola ankomma på

föreståndaren, motiverar en tjänsteställning i 9:e lönegraden. Arbetsgruppen

föreslår således, att tjänsten som föreståndare för skrivcentralen

placeras i nämnda lönegrad.

Vad beträffar sektionschefens lönegradsplacering anser arbetsgruppen

med hänsyn till arbetsuppgifternas karaktär och det ökade ansvar som

föreslagits skola läggas på sektionschefen, att han bör vara placerad i

Ao 25 med tjänstebenämningen byrådirektör. Personalen i övrigt på sek
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

retaiiatet bör normalt utgöras av en jurist i reglerad befordringsgång samt

en kontorist (Ao 9) jämte erforderligt antal skrivbiträden. Övergångsvis bör

ytterligare en jurist i 23:e lönegraden vara knuten till sektionen.

Personalsektionen

Sektionen består f. n. av en förste revisor i Ao 21 (sektionschef), två reaisoiei

i Ao 19, en kansliskrivare i Ao 11 jämte övrig biträdespersonal. Till

sektionens uppgifter hör bl. a. att vara central för avlöningsarbetet och

personalbokföringen beträffande tjänstemän vid riksdagens samtliga verk

utom riksbanken. Pensionsärenden berörande nämnda personalkategorier

skall också handläggas inom sektionen. Vidare granskas alla reseräkningar

utom riksdagsledamöternas. Under personalsektionen sorterar även den

centrala personalplaneringen liksom upphandlingsärendena och postöppningen.

rr

Vad angår sektionschef stjänsten föreslår arbetsgruppen, att densamma

höjes till Ao 23. Motiveringen för denna höjning är, att enligt den nya organisationen

på förevarande befattningshavare skall ankomma att under

bjiåchefen mer självständigt än hittills handha ledningen av samtliga

ärenden, som lyder under sektionen. Ett genomförande av förslaget syftar

bl. a. till eu påtaglig avlastning av byråchefens arbete i dennes egenskap av

personalchef. Den centrala personalplaneringen, som är betydelsefull för

att personalresurserna utnyttjas på ett fullt effektivt sätt, torde böra ytterligare

intensifieras genom en mer genomarbetad systematisering av metoden.

I övrigt förutsättes ingen förändring på sektionen. En av revisorerna

handlägger i huvudsak ärenden rörande riksdagens löner och pensioner

och är därför av praktiska skäl större delen av året placerad i ekonomibyråns

lokaler. Arbetsgruppen har funnit, att befattningshavaren kommit

att belastas även med arbetsuppgifter, som enligt 1960 års omorganisation

förutsattes skola handhas av ekonomibyråns egen personal. Då lämpligheten

av denna ordning hör ihop med ekonomibyråns interna organisation

och då såsom inledningsvis nämnts ekonomibyrån ej tagits upp till granskning

nu, har arbetsgruppen inskränkt sig till att här peka på nyssnämnda

förhållande.

Personalen på personalsektionen skulle således utgöras av en sektionschef

i Ao 23 (kamrerare), två revisorer i Ao 19, en kansliskrivare i Ao 11

samt övrig biträdespersonal.

Statsskuldbokssektionen med valvsavdelningen

På sektionen finnes för närvarande en sektionschef i Ao 23, en förste revisor

i Ao 21 och en revisor i A 19 (korrespondent). Vinstsökningsavdelningen

förestås av en kontorsskrivare, avdelningen för uttag-transporter av

en kontorsskrivare med biträde av en kansliskrivare samt avdelningen för

certifikaträntor av en kansliskrivare. Under sektionen sorterar även en

eifografanläggning med där tjänstgörande lägre biträdespersonal. Med nära

anknytning till sektionens arbetsuppgifter fungerar en särskild valvsavdelning,

direkt underställd byråchefen. Nämnda avdelning består av en kamrerare

i Ao 21 såsom föreståndare samt två kontorsskrivare.

Sektionen och valvsavdelningen består för närvarande av ca 25 tjänstemän.

Drygt hälften av dessa sysselsättes med ärenden rörande inskrivning

av premielån och såsom framgått av ett tidigare avsnitt kommer ifrågavarande

personal att successivt minska med de bortfallande arbetsuppgifterna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1003

25

på grund av inskrivningsstoppet för premieobligationer. Innebörden av

dessa förändringar i arbetsvolymen har behandlats i samma avsnitt. Vad

beträffar sektionens övriga personal kommer arbetskraftsbehovet såvitt nu

kan bedömas icke att undergå någon nämnvärd förändring.

Bl. a. mot bakgrunden av denna arbetsvolymutveckling har arbetsgruppen

vid genomgång av arbetsrutinerna på sektionen funnit sig böra framlägga

vissa förslag till omläggning av de nuvarande rutinerna och i anslutning

därtill av organisationen. Enligt arbetsgruppens mening bör statsskuldbokssektionen

organiseras på följande sätt.

Sektionschefen leder och planlägger arbetet på sektionen. Närmast under

honom skall en förste revisor svara för handläggningen av huvudparten av

sektionens arbetsuppgifter. Innebörden härav är bl. a., att korrespondensen

icke såsom nu skall ligga på en särskild korrespondenttjänst utan med

undantag av den s. k. lösposten handläggas direkt under förste revisorns

ledning. Om tillsvidare bortses från valvsavdelningen och citografanläggningen

bör sektionen under förste revisorn organiseras på två avdelningar,

den ena för handläggning av ärenden rörande inskrivna ränteobligationer,

benämnd certifikatavdelningen, och den andra för handläggning av ärenden

rörande inskrivna premieobligationer, benämnd förvaringsbevisavdelningen.

Den förstnämnda avdelningen motsvarar närmast den nuvarande avdelningen

för certifikaträntor och fvb-avdelningen närmast avdelningen för

uttag-transporter. Den nuvarande vinstsökningsavdelningen, där arbetet på

grund av inskrivningsstoppet successivt minskat, beräknas under de närmaste

åren komma att sysselsätta högst en tjänsteman under ca 8 månader

och 4 1/2 tjänstemän under ca 4 månader av året, varefter avdelningen

efter verkställd inlösen av 1942 och 1944 års premielån kommer att ytterligare

krympa. Avdelningen föreslås skola inordnas under fvb-avdelningen.

I konsekvens med den föreslagna uppdelningen överflyttas arbetet med

granskning av dels plåtar och dels bokföring av räntelånen från nuvarande

uttag-transporter till den föreslagna cert-avdelningen. Vidare överföres det

arbete med förvaringsbevis som nu handlägges på certifikaträntor till den

föreslagna fvb-avdelningen.

Hur arbetsgruppen tänkt sig arbetsgången inom sektionen i fortsättningen

skall åskådliggöras med följande exempel, avseende handläggningen av

den s. k. värdeposten.

Sedan ärendena inkommit per post eller genom expeditionen, överlämnas

de mot kvittens till fvb- resp. cert.-avdelningen för handläggning. Klara

ärenden färdigbehandlas och överlämnas därefter till förste revisorn för

slutligt godkännande. Oklara ärenden underställes förste revisorn, som

avgör vilka åtgärder som skall vidtagas samt föranstaltar om eventuellt erforderlig

korrespondens. Sedan komplettering av handlingarna etc. skett,

fullföljes handläggningen av ärendena på fvb- och cert.-avdelningarna och

överlämnas därefter till förste revisorn för slutligt godkännande. Den sålunda

skisserade ordningen får anses innebära en påtaglig rationalisering.

Beträffande valvsavdelningens ställning inom organisationen vill arbetsgruppen

först erinra om att man redan vid omorganisationen 1960 tog upp

denna fråga. Anledningen härtill var den minskade arbetsvolymen inom

avdelningen till följd av inskrivningsstoppet för premieobligationer. Man

fann emellertid, alt en indragning av valvsavdelningen såsom en särskild

enhet icke då var aktuell men att frågan därom borde följas med uppmärksamhet

och upplagas till förnyat övervägande, sedan ytterligare erfarenheter

vunnits av inskrivningsstoppets verkningar på avdelningens arbete. År
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

betsgruppen har vid översynen funnit tiden vara mogen att ompröva valvsavdelningens

ställning. Med hänsyn till den gångna tidens erfarenheter och

den ytterligare minskning av arbetet på valvsavdelningen som numera inträtt,

föreslås att avdelningen icke längre skall utgöra en från statsskuldbokssektionen

fristående enhet utan inordnas i denna och direkt underställas

sektionschefen. I samband härmed föreslås också, att handläggningen

av den s. k. lösposten överflyttas på valvsavdelningen. Det kan för övrigt

här förtjäna nämnas, att man med hänsyn till den krympande arbetsvolymen

inom valvsavdelningen tidigare funnit ändamålsenligt att överflytta

expedieringen av sektionens värdepost på en av kontorsskrivarna på

avdelningen.

Citrografanläggningen betjänar i första hand statsskuldbokssektionen men

därutöver även andra sektioner, t. ex. beträffande distribution av dragningslistor,

avlöningslistor, månadsblad och årsbok in. m„ samt ekonomibyrån

(prenumeration på riksdagstryck) och vissa av riksdagens övriga verk. Arbetet

på anläggningen står under direkt tillsyn av sektionschefen. Någon

ändring härutinnan föreslås icke.

Vad härefter angår frågorna om personaluppsättning och lönegradsplacering

av tjänsterna i statsskuldbokssektionens nya organisation får arbetsgruppen

anföra följande. Med hänsyn till det ökade ansvar som lägges på

sektionschefen finner arbetsgruppen det motiverat, att ifrågavarande tjänst

höjes till lönegraden Ao 25 med tjänstebenämningen kamrerare. Förste revisorstjänsten

bör liksom hittills vara placerad i lönegraden Ao 21. Genom att

ansvaret för korrespondensen — med undantag för den s. k. lösposten, som

överflyttats på valvsavdelningen — lägges på förste revisorn föreslås, att

den särskilda korrespondenttjänsten ntgår ur organisationen. Vid onormal

arbetsbelastning kan förste revisorn erhålla kvalificerat biträde i första

hand av rörlig personal i befordringsgång.

Beträffande valvsföreståndarens lönegradsplacering har arbetsgruppen

funnit, att de göromål och det ansvar som enligt förslaget skall åvila denne

motiverar, att tjänsten placeras i lönegraden Ao 19 med tjänstebenämningen

revisor. Detta innebär således en sänkning av tjänsten från Ao 21 till

Ao 19. Även beträffande personalen i övrigt på valvsavdelningen _ två

kontorsskrivare i Ao 13 — har övervägts huruvida en ändrad lönegradsplacering

för endera eller båda dessa tjänster med hänsyn till den redan inträffade

och i forsättningen väntade minskningen av arbetets omfattning

till töljd av inskrivningsstoppet kan vara påkallad. Arbetsgruppen har för

sin del ansett, att båda tjänsterna tillsvidare bör kunna bibehållas i 13:e

lönegraden, men förutsätter, att frågan om personaluppsättningen på valvsa\delningen

i dess helhet måste med hänsyn till nyss angivna omständigheter

upptagas till förnyat övervägande inom relativt snar framtid, i vart

fall efter det att 1942 och 1944 års premielån blivit inlösta.

Arbetsgruppen har vidare funnit, att arbetet på fvb- resp. cert.-avdelningarna

bör ledas av en kontorsskrivare (Ao 13). På de arbetsenheter inom

nuvarande statsskuldbokssektionen, som närmast motsvarar nämnda två

avdelningar, finns två kansliskrivare (Ao 11). Ehuru viss tveksamhet kan

råda, om behov av dessa tjänster föreligger i den nya organisationen, föreslås,

att tjänsterna tillsvidare bibehålls med placering på fvb-avdelningen.

Ifrågavarande befattningshavare förutsätts i första hand skola handlägga

ärenden avseende vinstsökning samt uttag och transporter.

Personaluppsättningen på statsskuldbokssektionen skulle således tillsvidare

utgöras av en sektionschef i Ao 25 (kamrerare), en förste revisor i Ao

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

21, en revisor i Ao 19, fyra kontorsskrivare i Ao 13 och två kansliskrivare

i Äo 11 ävensom övrig biträdespersonal.

Frågan om statsskuldbokssektionens organisation bor upptagas till lornyat

övervägande om några år, när inskrivningarna ytterligare minskat

genom inlösen av 1942 och 1944 års premielån.

Finansbyrån

Denna byrå skulle enligt arbetsgruppens förslag i fortsättningen bestå av

emissionssektionen, räkenskapssektionen samt vinst- och kupongsektionen.

E missionsverksamheten

Emissionssektionen består för närvarande av en sektionschef i Ao 23,

en kamrerare i Ae 23 (ekonomisk-statistisk expert i kreditmarknadsfrågor),

en kansliskrivare i Ao 11 jämte övrig biträdespersonal. Den i avsnittet

om bvråorganisationen omnämnde byrådirektören i Ao 27 har förutom små

souschefsuppgifter i första hand haft att medverka vid handläggningen av

emissions- och lånefrågor.

Inledningsvis har arbetsgruppen redogjort för utvecklingen under senare

år av riksgäldskontorets emissionsverksamhet samt därvid framhållit, att

ifrågavarande uppgifter, som är både omfattande och synnerligen betydelsefulla,

ställer stora krav på riksgäldskontorets resurser i avseende på

planering och analys av olika låneformer och av den framtida lånepolitiken,

ävensom för löpande kontakt med och analys av kreditmarknaden och dess

institutioner. Arbetsgruppen konstaterade vidare, att kontorets nuvarande

kapacitet för ifrågavarande ändamål var otillräcklig, delvis på grund av att

tjänsten i Ae 23 länge stått vakant.

I syfte att förstärka riksgäldskontorets resurser på detta område föreslås,

dels att emissionssektionen tillföres en tjänst i Ao 23 och dels att en s. k.

stabstjänst direkt underställd byråchefen inrättas med speciella planeringsoch

analysuppgifter i första hand sammanhängande med emissionsverksamheten.

Sistnämnda tjänst bör placeras i högst lönegraden Ae 27. Den

nuvarande tjänsten i Ao 27 liksom tjänsten i Ae 23 torde i samband därmed

utgå ur organisationen. Det förutsätts vidare, att kvalificerat arbetsbiträde,

bl. a. i amanuenskarriären, i erforderlig utsträckning står till förfogande.

Vad beträffar sektionschefens tjänsteställning vill arbetsgruppen erinra

om att han, liksom gäller övriga sektionschefer, i den nya byråorganisationen

förutsätts få ett vidgat ansvar, vilket motiverar en högre lönegrad

än f. n. Detta understrykes ytterligare av att den nuvarande souschefsbefattningen

i Ao 27, vars innehavare måst praktiskt taget helt ägna sig åt

frågor som direkt berör emissionsverksamheten, föreslagits skola utgå ur

organisationen. Innebörden av den nu iöreslagna organisationen är, att i

stort sett souschefens samtliga arbetsuppgifter i fortsättningen skall fullgöras

inom emissionssektionens ram. Detta gäller alltså bl. a. huvudparten

av det planerings- och analysarbete, som måste ligga till grund för kontorets

emissionsverksamhet. Den tjänst med stabsfunktioner, direkt underställd

finansbyråns chef, som i det föregående föreslagits inrättad, kan inte

förutsättas annat än komplettera emissionssektionens egna insatser i dessa

avseenden. Nämnda tjänst torde nämligen i hög grad böra utnyttjas för

olika utrednings- och analysuppgifter, vilka för närvarande måste eftersättas

till följd av otillräcklig tillgång på personal. Emissionssektionens clief

kommer alltså att till stor del få utföra de arbetsuppgifter, som f. n. åvilar

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

souschefen på finansbyrån. Detta förhållande liksom en värdering även

utitrån andra utgångspunkter av de kvalificerade uppgifter som kommer

att åvila emissionssektionens chef föranleder arbetsgruppen att föreslå, att

ifrågavarande tjänst placeras i lönegrad Ao 27 med tjänstebenämningen

byrådirektör.

Vad beträffar emissionssektionens valvsarbete bör den tidigare tremannakontrollen

under ledning av sektionschefen under normala förhållanden

kunna ersättas med tvåmannakontroll under ansvar av den tjänsteman

(f. n. kansliskrivare) som förestår emissionskassan. Detta motiverar, att

sistnämnda tjänst, vars innehavare vid konverteringar och större låneemissioner

sedan många år regelmässigt förordnats i 13 :e lönegraden, omändras

till en kontorsskrivartjänst. Vid de tillfällen, då i valvet inlagts obligationer,

t. ex. vid distribution av ett premielån etc., bör dock ytterligare en

tjänsteman (högre) inträda som kontrollant.

Beträffande liandhavandet av dragningslistorna tillämpas f. n. det förfarandet,

att dragningarna på premielånen och tryckningen av dragningslistorna

ombesörjes av vinst- och kupongsektionen. Efterföljande moment

(distribution, prenumeration och skötsel av register över prenumeranter,

bokföring och fakturering till bokhandlarna m. fl.) handlägges på emissionssektionen.

Vid översynsarbetet har övervägts att sammanföra alla

dessa arbetsuppgifter på en sektion, då närmast vinst- och kupongsektionen.

Arbetsgruppen har emellertid kommit till den slutsatsen, att flertalet

skäl talar för ett bibehållande av den nuvarande arbetsfördelningen, som

visat sig fungera väl under de tre år den existerat. Det föreslagna inordnandet

av vinst- och kupongsektionen under finansbyrån är ett ytterligare

motiv för att icke vidtaga någon ändring i nu förevarande hänseende.

Enligt arbetsgruppens förslag skulle personaluppsättningen på emissionssektionen

bli en sektionschef i Ao 27, en kamrerare i Ao 23 och en kontorsskrivare

i Ao 13 samt övrig biträdespersonal.

Räkenskapssektionen

Räkenskapssektionen består f. n. av en kamrerare (sektionschef) i Ao 23,

en lörste revisor i Ao 21, en amanuens i reglerad befordringsgång (f. n!

placerad i Ae 21), två kansliskrivare i Ao 11 samt övrig biträdespersonal!

Den under sektionen sorterande kassaexpeditionen ledes sedan 1/10 1960

av en kassaföreståndare i Ao 19 samt består i övrigt av en kassör i Ao 13,

en kontorsskrivare i Ao 13, tre kansliskrivare i Ao 11 samt övrig biträdespersonal.

Dessutom finns i organisationen en rörlig förste kammarskrivare i Ao 17,

som dock huvudsakligen måst användas för annat arbete inom kontoret och

vilkens arbetsuppgifter därför måst fördelas bland den Övriga personalen.

Arbetsgruppen föreslår, att denna rörliga tjänst utgår ur sektionens organisation.

På sektionen bör inrättas en kontorsskrivartjänst i Ao 13 med

uppgift att med erforderligt biträde handhava det direkta bokföringsarbetet

(maskinbokföring av huvudbok och bibok med specifikationer samt statistik

över utgifter för riksdagen och dess verk). Dessa arbeten har hittills

skotts av två kansliskrivare i Ao 11, vilka tjänster föreslås utgå och ersättas

med den nu föreslagna kontorsskrivaren jämte erforderligt biträde.

I kontorsskrivarens göromål bör även ingå att upprätta ett flertal av de

rapporter (månadsblad, veckorapport, kapitalmedelsrapport m. m.), som

nu sammanställs av högre tjänstemän.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

29

Omorganisationen år 1960 innebar bl. a., att den dittillsvarande under

statsskuld boksbyrån sorterande expeditionen för statsskuldboksärenden

överfördes till finansbyrån och inordnades under den egentliga kassaexpeditionen.

Förstnämnda expedition skötes av en kontorsskrivare i Ao 13 och

en kansliskrivare i Ao 11. Den är f. n. lokalmässigt placerad i en särskild

del av banksalen.

Inskrivningsstoppet för premieobligationer har medfört och kommer ytterligare

att medföra en minskning av arbetet med ifrågavarande ärendegrupper.

Vid översynen av kassaexpeditionen har arbetsgruppen, som ett

led i sin strävan att sammanföra arbetsrutiner till störren enheter, därför

funnit det mest rationellt, att expeditionen för statskuldboksärenden flyttas

från sin nuvarande lokal och sammanföres med den övriga kassaexpeditionen.

Den biträdespersonal som tjänstgör i kassan kan då biträda även

kontorsskrivaren i expeditionen för statsskuldboksärenden, varigenom

tjänsten som kansliskrivare i sistnämnda expedition torde kunna utgå.

Med hänsyn till den ökade självständighet, som förutsatts för sektionschefen

och de även i övrigt kvalificerade arbetsuppgifterna på denna tjänst

föreslås, att den placeras i lönegraden Ao 25. Det förutsätts bl. a., att sektionschefen

direkt handhar den betydelsefulla dagslåneverksamheten. I övrigt

föreslås ingen förändring av den fasta personalen inom sektionen.

Däremot bör man alltjämt räkna med att sektionen har behov av viss rörlig

personal i amanuens- och kammarskrivarkarriärerna.

Personaluppsättningen på räkenskapssektionen skulle sålunda bli en sektionschef

i Ao 25 (kamrerare), en förste revisor i Ao 21, en kassaföreståndare

i Ao 19 samt biträdespersonal, varav en kassör i Ao 13, två kontorsskrivare

i Ao 13 och två kansliskrivare i Ao 11.

Vinst- och kupongsektionen

Denna sektion består nu av en sektionschef i lönegraden Ao 21 samt en

kontorsskrivare i Ao 13, en kansliskrivare i Ao 11 jämte övrig biträdespersonal.

Den omläggning till datamaskindragningar, som genomförts under år

1963, och den omläggning till maskinell kontroll av utbetalda vänster, automatisk

framställning av restlistor samt ev. fotografisk reproduktion av

dragningslistorna för eliminering av korrekturläsning, som påbörjats och

som beräknas vara helt genomförd vid slutet av året, kommer att medföra

en minskning av biträdespersonalen. Däremot ställer den nya tekniken

ökade krav på den ledande personalen. Då arbetsbelastningen inom sektionen

kommer att bli rätt ojämn under olika delar av året och månaden, äi

det nödvändigt, att den nuvarande uppspaltningen mellan de olika funktionerna

inom sektionen (vinstkontroll, kupongkontroll, sparobligationsregister

etc.) upphör. Kontorsskrivaren, som nu förestår endast den s. k.

vinstkontrollen, föreslås i den nya organisationen bli sektionschefens närmaste

medarbetare inom alla sektionens områden.

Såsom framgått av det föregående är omläggningen av arbetsrutinen för

den maskinella vinstkontrollen in. in. ännu ej helt genomförd och dess inverkan

på biträdespersonalens omfattning och sammansättning låter sig

f. n. icke säkert överblickas. Den definitiva bedömningen härav torde alltså

böra anstå ännu eu tid.

När det gäller sektionschefens löneställning kan visserligen konstateras

alt sektionens arbetsuppgifter icke är speciellt mångskiftande eller omfat
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

tande utan i huvudsak består av ett mindre antal fasta arbetsrutiner. Med

ansyn till att ifrågavarande sektionschef liksom övriga sektionschefer enhgt

den nya organisationen skall åläggas ett större ansvar i vissa frågor

samt till att sektionens arbete till stor del i fortsättningen kommer att vara

uppbyggt kring en relativt komplicerad maskinteknik i och med övergången

till maskinell yinstutlottningar etc., vilket ställer krav på förutseende,

precision och förmåga att bedöma systemets ändamålsenlighet och lämplga

förändringar dari, torde dock en uppflyttning av tjänsten böra ske.

Den bor darfor enligt arbetsgruppens mening placeras i Ao 23.

I gallande organisationsplan redovisas på vinst- och kupongsektionen

dessutom såsom rörlig personal en revisor och en förste kammarskrivare.

Dessa rörliga tjänster kommer att beröras i ett senare avsnitt.

Personaluppsättningen på vinst- och kupongsektionen föreslås tillsvidare

bh en sektionschef i Ao 23 (kamrerare), en kontorsskrivare i Ao 13 en

kanshskrivare i Ao 11 samt övrig biträdespersonal.

Revisionsavdelningen

Denna avdelning består f. n. av en förste revisor i Ao 23 såsom chef samt

en kanshskrivare i Ao 11 och ytterligare ett biträde.

I ett tidigare avsnitt har arbetsgruppen funnit sig icke böra föreslå någon

ändring i avdelningens nuvarande ställning inom organisationen. Icke heller

i övrigt finns anledning att ifrågasätta de riktlinjer beträffande revisionens

uppläggning som fastställdes år 1960.

Det kan förtjäna nämnas, att övergången till vinstutlottning med elektromsk

datamaskin medfört, att avdelningens tidigare arbete i samband

med dragningarna på premielånen, vilket beräknas ha sysselsatt en person

2 å 3 månader om året, bortfallit.

Arbetsgruppen föreslår, att revisionsavdelningen även i fortsättningen

torestås av en förste revisor i Ao 23 med erforderlig biträdespersonal. Det

synes tveksamt, om arbetsuppgifternas art motiverar en kansliskrivartjänst

i Ao 11. Vid tjänstens ledigblivande bör därför lönegradsplaceringen om
-

Den rörliga personalen

I riksgäldskontorets organisation redovisas vissa ordinarie befattningshavare

såsom rörlig personal, innebärande att de icke är fast knutna till

vissa arbetsuppgifter eller organisationsenheter. Denna personal jämte viss

biträdespersonal samt amanuens- och kammarskrivarpersonal i befordringsgången

avses utgöra den rörliga reserv, som är nödvändig för att ge

™°[ets organisation erforderlig flexibilitet. Enligt grundtankarna vid

lybO ars omorganisation skulle byråerna personalmässigt sett ges en minimiorganisation,

d. v. s. för varje särskild arbetsgrupp eller arbetsrutin

borde finnas en stomorganisation med ett mycket begränsat antal tjänstemän.

Personalen i övrigt skulle utgöra en rörlig reserv för inplacering på

olika arbetsgrupper allt efter behov. Dessa organisationsprinciper bör alltjamt

vara gällande.

Inom revisors- och kammarskrivargraderna finns f. n. en rörlig revisor

(Ao 19) och två rörliga förste kammarskrivare (Ao 17). En av de rörliga

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

31

kammarskrivartjänsterna har berörts i avsnittet om räkenskapssektionen

och föreslagits utgå ur organisationen. Beträffande de två återstående

tjänsterna har övervägts, huruvida desamma bör kvarstå i organisationen.

Arbetsgruppen har därvid funnit, att något behov av att placera

rörliga tjänster av denna karaktär på ordinarie stat icke föreligger, varför

även dessa båda tjänster föreslås utgå ur organisationen. Behovet av

rörlig personal torde i stället normalt på längre sikt böra täckas med icke

ordinarie befattningshavare ur amanuens- och kammarskrivarkarriärerna.

Förevarande förslag innebär en minskning av antalet ordinarie tjänster

i dessa lönegrader. I detta sammanhang må dock erinras om möjligheterna

att vid behov inrätta icke ordinarie tjänster ovanför befordringsgångarnas

sluttjänster.

Vaktmåstarper sonalen

Riksgäldskontorets fasta vaktmästarorganisation utgörs av en övervaktmästare

i Ao 13, en förste riksgäldsvaktmästare i Ao 10 och fyra riksgäldsvaktmästare

i Ao 7. Vidare finns f. n. en e. o. riksgäldsvaktmästare

i Ae 7 och en tillfällig, arvodesanställd vaktmästare. För bevakning av

riksgäldskontorets kassaexpedition finns slutligen en arvodesanställd, pensionerad

f. d. polisman.

Vid omorganisationen 1960 nedskärs antalet ordinarie vaktmästartjänster

med tre, varav två sedan länge stått vakanta. Åtgärder vidtogs såsom resultat

av vissa överväganden angående rekryteringen av vaktmästarpersonalen,

varvid befunnits ändamålsenligt att nämnda vakanser icke skulle

fyllas. I stället skulle i erforderlig utsträckning anlitas biträdespersonal

för budskickning inom kontoret, varjämte vid övergående arbetsanhopningar,

såsom vid premielånskonverteringar och andra låneemissioner, behovet

av vaktmästarpersonal skulle fyllas genom tillfällig personal eller lån

av vaktmästare från riksdagens ekonomibyrå. Om dessa anordningar visade

sig slå väl ut, borde antalet vaktmästare i framtiden vid uppkommande

vakanser kunna ytterligare successivt minskas.

Dessa riktlinjer för rekryteringen av vaktmästare anser arbetsgruppen

alltjämt äga tillämplighet. Det bör emellertid här anmärkas, att någon vakans

inom den ordinarie vaktmästarkåren under tiden efter 1960 icke

uppkommit. Å andra sidan har flera omständigheter, bl. a. stora konverteringsoperationer,

långvariga sjukledigheter inom kåren m. m., gjort det

nödvändigt att tillfälligt förstärka vaktmästarkåren. Såsom förutsattes

1960 bör i anslutning till nyss nämnda rekryteringsprinciper uppkommande

vakanser utnyttjas till att ytterligare reducera antalet ordinarie vaktmästartjänster.

Beträffande lönegradsplaceringen av de nuvarande vaktmästartjänsterna

föreslås ingen ändring.

Förslag till personalorganisation m. m.

Byråernas personaluppsättning i lönegrad A 11 och högre skulle enligt

vad föreslagits i det föregående utgöras av:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

Sekretariatet

1 byrådirektör (A 25), sektionschef
1

jurist i befordringsgången

(f. n. förste byråsekreterare

i Ae 21)

Övergångsvis

1 förste byråsekreterare

(A 23)

Em iss i onssektionen

1 byrådirektör (A 27), sektionschef
1

kamrerare (A 23)

1 kontorsskrivare (A 13)

Kanslibyrån

Byråchef (B 1)

Pers onalsekti onen

1 kamrerare (A 23), sektionschef
2

revisorer (A 19)

1 kansliskrivare (A 11)

1 övervaktmästare (A 13)

Finansbyrån

Byråchef (Bl)

Räkenskapsseklionen

1 kamrerare (A 25), sektionschef
1

förste revisor (A 21)

1 revisor (A 19)

3 kontorsskrivare (A 13)

2 kansliskrivare (Å 11)

Statsskuldbokssektionen

1 kamrerare (A 25), sektionschef
1

förste revisor (A 21)

1 revisor (A 19)

4 kontorsskrivare (A 13)

2 kansliskrivare (A 11)

Vinst- och kupongsektionen

1 kamrerare (A 23), sektionschef
1

kontorsskrivare (A 13)

1 kansliskrivare (A 11)

På finansbyrån tillkommer dessutom en stabstjänst i högst lönegraden

Ae 27 direkt underställd byråchefen.

Revisionsavdelning

1 förste revisor (A 23)

1 kansliskrivare (A 11)

Dessutom bör finnas rörlig personal i amanuens- och kammarskrivarkarriärerna.

I dessa karriärer finns f. n. följande tjänstemän:

amanuenskarriären kammarskrivarkarriären

1 förste revisor i Ae 21 2 förste kammarskrivare i Ao

1 amanuens i Af 17 17, vilka tjänster icke skall

återbesättas med ordinarie

innehavare

2 kammarskrivaraspiranter i

Af 10

Den föreslagna organisationen beräknas medföra en minskning av riksgäldskontorets

avlöningskostnader med ca 100 000 kronor per år.

Personalförteckning

Det har vid den företagna översynen förutsatts alltjämt böra gälla, att

befattningar, varav ett mera permanent behov ansetts föreligga, ordinariesättes.

Vad särskilt angår statsskuldbokssektionen, där arbetsvolymen väntas

komma att ytterligare minska till följd av inlösen och ev. konvertering

av 1942 och 1944 års pemielån, må framhållas att sektionen under

de närmast följande åren fram till 1968 kommer att belastas med betydande

extraarbete i samband med nämnda operationer. Härför erfordras

en fast kader av ordinarie tjänstemän. Bl. a. med tanke på nedgången

i arbetsuppgifter 1968 bör emellertid tillsättning av ledigbliven ordinarie

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 30 år 1963

33

tjänst på kontorets personalstat icke ske utan att dessförinnan behovet

av tjänstens återbesättande noga prövats.

Arbetsgruppen föreslår, att följande tjänster i riksgäldskontoret uppföres

på ordinarie stat i enlighet med här intagen tablå, som till jämförelse

upptar motsvarande uppgifter enligt nu gällande personalförteckning.

Löne-

Tj änstebenämning

Gällande

Föreslagen

grad

personal-

personal-

Bp 6

Riksgäldsdirektör..............

förteckn.

1

förteckn.

1

Bo 1

Byråchef......................

3

2

Ao 27

Byrådirektör..................

1

1

Ao 25

Byrådirektör, kamrerare........

—

3

Ao 23

Förste byråsekreterare, förste re- visor, kamrerare ............

5

4

Ao 21

Förste revisor ................

5

2

Ao 19

Revisor ......................

5

4

Ao 17

Förste kammarskrivare ........

2

—

Ao 13

Kontorsskrivare................

8

9

Ao 13

Övervaktmästare ..............

1

1

Ao 11

Kansliskrivare ................

11

7

Ao 10

Förste riksgäldsvaktmästare ....

1

1

Ao 9

Kontorist ....................

3

4

Ao 7

Kameralbiträde................

17

17

Ao 7

Riksgäldsvaktmästare ..........

4

4

Ao 5

Kontorsbiträde................

''20

''20

Högst

Ae 27

Byrådirektör eller kamrerare ....

—

1

1 Fullmäktige i riksgäldskontoret äger tillsätta det ytterligare antal

ordinarie tjänster såsom kontorsbiträden i lgr Ao 5, som betingas

av grunderna för den reglerade befordringsgången.

Ikraftträdande m. m.

Det förutsätts, att den föreslagna nya organisationen efter beslut av riksdagen

skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1964, varvid vissa övergångsanordningar

torde bli erforderliga. Bl. a. förutsätts, att tjänster kan behöva

föras på övergångsstat.

De föreslagna nya och höjda tjänsterna bör i samtliga fall tillsättas genom

ansökningsförfarande.

Stockholm den 30 september 1963

GEORG RINGSTRÖM

CH. REUTERWALD OLOF NORELL

l Ingmar Jansson

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631243

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:395 Skrivelse till delegerade för riksdagens verk i anledning av framställning av fullmäktige i riksgäldskontoret angående omorganisation av riksgäldskontoret, m. m a1 i texten
  2. Rskr. 1963:396 Skrivelse till delegerade för riksdagens verk i anledning av framställning av fullmäktige i riksgäldskontoret angående omorganisation av riksgäldskontoret, m. m a1 i texten