Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

1963-03-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1963:4, Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 4 år 1963

1

Nr 4

Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma styrd

och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges åtgärder, som avser metalliska kassans upprätthållande

samt myntväxlingens fortgång och bestånd.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll samt direktionens och

industristyrelsens protokoll ävensom protokoll från gemensamma sammanträden

med fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, samtliga protokoll

för tiden från och med den 10 januari 1962, intill vilken dag ansvarsfrihet

beviljats för fullmäktiges i protokollen antecknade beslut och

åtgärder, och till början av innevarande års riksdag, dels den av riksdagens

revisorer avgivna berättelsen om verkställd granskning av riksbankens tillstånd

och förvaltning under år 1961, dels ock fullmäktiges med utskottets

memorial nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1962, ävensom de redogörelser,

som av styrelserna för riksbankens avdelningskontor lämnats i avseende å

dessa kontors förvaltning under samma år.

Vid granskningen har för utskottet varit tillgängliga jämväl särskilda redogörelser

för verksamheten vid riksbankens pappersbruk vid Tumba och

vid riksbankens sedeltryckeri under år 1962.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivning, in- och utlåningsrörelse

ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och avdelningskontor

samt vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri tillåter sig utskottet

att för en närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa

till de redogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens

revisorer och fullmäktige i riksbanken.

Å sin utlånings- och övriga rörelse under år 1962 har riksbanken erhållit

en nettovinst av 227 150 447 kronor och 66 öre.

I avseende härå hänvisas till de specificerade uppgifter beträffande riksbankens

vinst- och förlusträkning, som förekommer i fullmäktiges nyssnämnda,

av utskottet med memorial nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse.

För den granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning, som

åligger innevarande års riksdags bankoutskott, har utskottet tagit del av

dels de allmänna och särskilda protokoll, som blivit förda hos fullmäktige

i riksgäldskontoret från och med den 10 januari 1962, intill vilken dag an
1

liihang till riksdagens protokoll 1963. 8 samt. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 4 år 1963

svarsfrihet tillerkänts fullmäktige för deras i protokollen antecknade beslut

och åtgärder, till och med den 9 januari 1963, dels den av riksdagens revisorer

avgivna berättelsen om granskning av riksgäldskontorets tillstånd och

förvaltning för tiden 1 juli 1961—30 juni 1962, dels ock fullmäktiges med

utskottets memorial nr 2 överlämnade, till 1963 års riksdag avgivna berättelse.

Sedan utskottet numera fullgjort sitt granskningsuppdrag får utskottet

avgiva berättelse över den verkställda granskningen.

1:°) Penning- och valutapolitiken. Den internationella konjunkturavmattningen

under 1962 satte spår även för Sveriges del i form av en avsaktning

av den ekonomiska tillväxten. För bruttonationalprodukt och industriproduktion

redovisades således mindre ökningar än under föregående år. Totalt

sett kan dock den ekonomiska utvecklingen i landet under det gångna året

sägas ha givit ett tillfredsställande resultat.

Industriens investeringar visade tecken på avmattning, och för de privata

investeringarna beräknas den volymmässiga ökningen 1962 till 3 procent

mot 7 procent under föregående år. På arbetsmarknaden framträdde vissa

tendenser till dämpning i den höga efterfrågan på arbetskraft som utmärkte

åren 1960 och 1961. De stimulanser som motverkat konjunkturavmattningen

har kommit främst från den offentliga investeringsverksamheten och bostadsbyggandet

samt från utrikeshandeln. Tyngdpunkten i investeringsökningen

försköts sålunda under 1962 från det privata till det offentliga området.

Som ett led i de konjunkturstimulerande åtgärderna skedde ett frisläppande

av investeringsfonderna. Den totala exportvolymen beräknas ha stigit

med 8 procent under 1962, och valutareserven ökade med inemot 600 milj.

kronor.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den ekonomiska utvecklingen i

Sverige under det gångna året resulterade i en mer splittrad konjunkturbild

och en något lägre expansionstakt än under föregående år.

Utvecklingen på penningpolitikens område får ses mot denna bakgrund.

Under året lättades således penningpolitiken i väsentliga hänseenden. Redan

i november 1961 hade riksbanken sänkt de för affärsbankerna rekommenderade

likviditetskvoterna. Det i maj 1961 införda räntetillägget vid upplåning

i riksbanken under vissa omständigheter slopades i januari 1962. Diskontot

sänktes i två omgångar från 5 till 4,5 procent fr. o. m. den 6 april och till

4 procent fr. o. m. den 8 juni. Beträffande riksbankens rekommendationer

till kreditinstituten avseende likviditet, placeringar och räntesättning skedde

en motsvarande anpassning till den nya linjen i kreditpolitiken. Ingen av

rekommendationerna torde under 1962 ha inneburit någon faktisk begränsning

av de berörda institutens kreditgivning.

På kreditmarknaden ledde de ändrade förhållandena till en stark kreditexpansion.

Denna framträdde främst i obligationsemissionerna för bostadssektorn,

näringslivet och kommunerna och i affärsbankskrediterna till näringslivet.

Resultatet blev att låneköerna kunde elimineras.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 4 år 1963

3

Den avgörande rollen i den allmänna kreditexpansionen spelades av affärsbankernas

kreditutvidgning. Likviditeten i dessa banker steg sålunda

mycket kraftigt 1962 under inflytande av valutareservens tillväxt och investeringsfondernas

frisläppande. Detta gjorde det möjligt för dem både att

öka utlåningen och förvärva värdepapper. Totalt kan affärsbankernas likvida

tillgångar, innefattande även obligationer, under föregående år beräknas

ha stigit med ca 1,5 miljarder kr. jämfört med omkring en halv miljard

kr. 1961.

Kreditutbudet på marknaden utanför affärsbankerna förblev totalt sett

i huvudsak oförändrat under 1962. Det kraftigt stegrade placeringsbehovet

för allmänna pensionsfondens del uppvägdes väsentligen av en nedgång i

allmänhetens förvärv av värdepapper. På marknaden utanför affärsbankerna

skedde också en förskjutning av placeringarna från reverslån mot obligationer.

Emissionerna av obligationer och förlagslån möjliggjordes i hög grad

genom att affärsbankerna köpte äldre obligationer av långtidsplacerarna,

vilka därigenom kunde skaffa medel till förvärv av nyemitterade hypoteksoch

industriobligationer.

Den i föregående års utlåtande av bankoutskottet över penning- och valutapolitiken

år 1961 (BoU 1962:4) redovisade förändringen av krediternas

fördelning på olika låntagarkategorier förstärktes ytterligare under 1962.

Statens inkomstöverskott var större än året innan och en nettominskning

av statsskulden ägde rum. På grund av att lån förföll i en större omfattning

än som svarade mot denna minskning förekom emellertid viss nyupplåning

som i allt väsentligt var kortfristig. Upplåningen var huvudsakligen förlagd

till andra halvåret 1962 som uttryck för en strävan att binda en del av likviditet

stillskotte t i affärsbankerna, vilket uppstod till följd av dels de säsongmässigt

uppkommande statliga budgetunderskotten under andra halvåret

och dels investeringsfondernas frisläppande.

Förmedlingen av krediter till bostadssektorn, kommunerna och näringslivet

över kapitalmarknaden ökade, som nämnts, väsentligt under 1962 och

innebar bl. a. ett utbyte av kortfristig upplåning mot långfristiga lån. Emissionerna

av obligations- och förlagslån för andra låntagare än staten steg

från 1 900 milj. kronor år 1961 till 3 800 milj. kronor år 1962. Medan kommunerna

under 1961 till följd av de begränsade upplåningsmöjligheterna i

viss utsträckning tvingades använda egna likvida medel för täckande av

finansieringsbehovet steg upplåningen under 1962 mer än finansieringsbehovet.

Vad gäller bostadskrediterna kunde genom hypoteksinrättningarnas

synnerligen omfattande obligationsemissioner avlyft av byggnadskreditiv

ske i sådan utsträckning alt förekomsten av dylika krediter i affärsbankerna

under senare hälften av 1962 begränsades till vad som normalt måste

förekomma i deras lånerörelse. Även för företagen skedde eu fortsatt ökning

av den långfristiga kapitalanskaffningen. Proportionerna mellan aktie- och

obligationsemissioner försköts härvid till de senares fördel. För företagens

del var dock upplåningsökningen till största delen förlagd till affärsbankerna.

Den nu skisserade utvecklingen ger utskottet anledning alt uttala sin till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 4 år 1963

fredsställelse över att framkommande önskemål om krediter kunnat tillgodoses

i sådan utsträckning att emissionsköerna kunnat elimineras. Utskottet

ser härvid också som ett betydelsefullt inslag att läget på kreditmarknaden

möjliggjort en sådan fördelning mellan långfristig och kortfristig upplåning

som ur olika synpunkter framstår som önskvärd. Förändringen i

kreditmarknadsläget år 1962 torde väsentligen få ses som en följd av ökningen

av valutareserven samt av åtgärder i anledning av den förändrade

konjunktursituationen. Dessa har tillåtit en ökning av bankernas likviditet

och utlåningskapacitet.

På valutaområdet har riksbanken biträtt det generella lånearrangemanget

för att stärka Internationella valutafondens reserver och avtalet om kortfristiga

krediter mellan centralbankerna i de nordiska länderna. Utskottet, som

i utlåtandet över penning- och valutapolitiken till föregående års riksdag

särskilt pekade pa vikten av att man finner medel att bemästra riskerna

för jämviktsrubbningar till följd av kapitalrörelsernas ökade omfattning, ser

dessa arrangemang som ett värdefullt bidrag till dessa strävanden.

Vad i detta ärende förekommit har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.

2:o) Protokoll och berättelser. Vid granskning av ovannämnda protokoll

och berättelser har utskottet i övrigt icke funnit något förhållande, som påkallat

särskilt yttrande från utskottets sida; vilket utskottet härmed får för

riksdagen

anmäla.

3:o) Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken. Riksdagens revisorer har

för sin del tillstyrkt att ansvarsfrihet för riksbankens förvaltning under den

tid revisionen omfattat beviljas fullmäktige i riksbanken.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen

vill utskottet meddela, att, med avseende å riksbankens tillstånd, styrelse

och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet för

sin del anser, att ansvarsfrihet bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige i riksbanken dels

för förvaltningen under år 1961 av bankens såväl huvudkontor

som samtliga avdelningskontor i orterna, dels ock för de

beslut och åtgärder, som finnes antecknade i fullmäktiges

protokoll från och med den 10 januari 1962 till och med den

9 januari innevarande år.

4:o) Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksgäldskontoret. Riksdagens revisorer

har för sin del tillstyrkt, att ansvarsfrihet för riksgäldskontorets förvaltning

under den tid revisionen omfattat beviljas fullmäktige i riksgäldskontoret.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 4 år 1963

5

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen

vill utskottet meddela, att, med avseende å riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet för sin

del anser att ansvarsfrihet bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas ansvarsfrihet

ej mindre för den av riksdagens revisorer granskade

förvaltningen av riksgäldskontoret under tiden 1 juli

1961—30 juni 1962 än även för alla beslut och åtgärder, som

finnes antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den

10 januari 1962 till och med den 9 januari innevarande år.

Stockholm den 5 mars 1963

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Fahlander, Schmidt, Gustaf Henry

Hansson, Åke Larsson, Palm, Nordenson och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, Persson i Appuna,

Berglund, fru Renström-Ingenäs, herrar Hagnell, Hyltander och Elmwall.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630359

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1963:90 Skrivelse till f ullmäktige i riksbanken angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten
  2. Rskr. 1963:91 Skrivelse till f ullmäktige i riksbanken angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten