Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer och organisation för naturvårdsverksamheten, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1963-04-04 · 25 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1963:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer och organisation för naturvårdsverksamheten, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

riktlinjer och organisation för naturvårdsverksamheten,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 1 mars 1963 dagtecknad proposition, nr 71, vilken hänskjutits

till jordbruksutskottet, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att dels godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna

för naturvårdsverksamheten och dess organisation, dels besluta

att från och med den 1 juli 1963 inrätta ett statligt centralt naturvårdsorgan,

benämnt statens naturvårdsnämnd, med i huvudsak de uppgifter

som angivits i propositionen, dels medge att under domänfonden inrättas

en delfond, varå naturvårdsobjekt i kronans ägo redovisas i enlighet med

i propositionen angivna grunder, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa

personalförteckning för statens naturvårdsnämnd i enlighet med vad som

föreslagits i propositionen, dels fastställa viss angiven avlöningsstat för

statens naturvårdsnämnd, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64, dels å riksstaten för budgetåret 1963/64 under nionde

huvudtiteln anvisa till Statens naturvårdsnämnd: Avlöningar och Omkostnader

förslagsanslag av 564 000 kr. respektive 125 000 kr., samt till Naturvård:

Kostnader för länsstyrelsernas naturvårdsarbete, Bidrag till naturvårdsupplysning,

m. m. ävensom Ersättningar till markägare m. m. reservationsanslag

av respektive 480 000 kr., 200 000 kr. och 200 000 kr., dels

ock å kapitalbudgeten för budgetåret 1963/64 under Statens affärsverksfonder,

domänverket, till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. anvisa

ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande till utskottet hänvisade

motioner, nämligen

1) 1:38 av herr Pettersson, Harald, m. fl., likalydande med 11:45 av

herr Mattsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa om sådana tilläggsdirektiv till fritidsutredningen, att

utredningen även får pröva möjligheterna till ianspråktagande av förslagsvis

hälften av domänverkets markfond för förvärv av fritidsområden i

enlighet med vad i motionen anförts,

2) I: 383 av herr Hubinette m. fl. och II: 347 av herr Magnusson i Tumhult

m. fl., i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels att ändra grunderna för disponeringen av domänverkets markfond

enligt vad i motionen anförts, dels att inrätta en fond för främjande

av naturvård och naturskydd, dels ock att anvisa till ifrågavarande fond

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 10 samt. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

•den behållning på domänverkets markfond som den 1 juli 1963 överstiger

20 milj. kr.

3) 1:601 av herr Osvald, i vilken motion hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av propositionen nr 71 angående riktlinjer och organisation

för naturvårdsverksamheten m. m. måtte uttala sig för att en utredning

om samhällsplaneringens organisation snarast tillsättes,

4) 1:626 av herr Hubinette och herr Ohlsson, Ebbe, likalydande med

II: 777 av herr Hamilton m. fl., vari hemställts, att riksdagen med avslag

å Kungl. Maj :ts proposition nr 71 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

att Kungl. Maj :t måtte efter närmare utredning förelägga innevarande

års höstriksdag förslag om att ansluta den framtida naturvårdens förvaltningsuppgifter

till redan befintligt organ som befinnes mest lämpat

härför,

5) I: 627 av herr Larsson, Lars och herr Carlsson, Eric, likalydande med

II: 778 av herr Kellgren m. fl., i vilka motioner hemställts, att till Statens naturvårdsnämnd

upptages anslag för tre byråer i stället för föreslagna två,

så att en självständig naturvårdsbyrå kan inrättas och att omkostnadsanslaget

med hänsyn härtill också må uppräknas, att å reservationsanslaget

för länsstyrelsernas naturvårdsarbete upptages 720 000 kr., att å reservationsanslaget

för ersättningar till markägare m. m. upptages 300 000 kr.

samt att å reservationsanslaget bidrag till naturvårdsupplysning m. m. upptages

300 000 kr.,

6) I: 628 av herr Mattsson in. fl., likalydande med II: 776 av herr Börjesson

i Glömminge m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 71 måtte dels medge att medel ur domänverkets markfond

får användas för statens förvärv av ur naturvårdssynpunkt värdefull

mark och att för budgetåret 1963/64 får disponeras 2 000 000 kr. ur sagda

fond för det i propositionen angivna ändamålet Markförvärv för naturvårdsändamål

m. in., dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla a) om förslag

till årets höstsession angående fasta grunder för kostnadsfördelningen

mellan stat och kommun i fråga om naturområden för rekreation och friluftsliv

i enlighet med vad i motionen anförts, b) om skyndsam utredning

av frågan om allmänhetens rättigheter och skyldigheter på annans mark i

enlighet med vad i motionen anförts, dels ock i övrigt beakta vad i motionen

anförts,

7) 1:629 av herr Åkesson och herr Pettersson, Gunnar, likalydande med

II: 779 av herr Nyberg m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att å reservationsanslaget för länsstyrelsernas naturvårdsarbete

upptages 720 000 kr., att å reservationsanslaget för ersättningar till

markägare m. m. upptages 300 000 kr., att å reservationsanslaget Bidrag till

naturvårdsupplysning m. m. upptages 300 000 kr., samt att riksdagen i övrigt

måtte ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts angående

de allmänna riktlinjerna för naturvården, samt

8) II: 561 av herr Elmwall rn. fl., i vilken motion hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att 1962 års fritidsutredning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr It år 1963

får i uppdrag att utreda formerna för bl. a. ett vidgat interkommunalt samarbete

Pvad gäller planering och finansiering av fritidsverksamhet m. m.

i enlighet med vad i motionen anförts.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna torde utskottet fa

hänlftUl motLerna II: 45, II: 347, I: 601, II: 777, II: 778, II: 776, II: 779

och II: 561.

Vidare torde få anmälas, att till jordbruksutskottet i förevarande sammanhang

inkommit skrift den 5 mars 1963 från östra Sveriges Skogsägare,

ekonomisk förening och skrift den 18 mars 1963 från jagmastaren

Otto Ritter.

Remissyttranden över vissa motioner

över motionerna I: 38 och II: 45 samt II: 561 har remissyttranden avgivits

av 1962 års fritidsutredning, statens fritidsnämnd, Landsorganisationen i

Sverige, Riksförbundet Landsbygdens folk, styrelsen for Svenska landskommunernas

förbund, Svenska stadsförbundet och Sveriges nksidrottsfornund.

Vidare har över förstnämnda båda motioner yttrande avgivits av domanstyrelsen.

I yttrandena anförs i huvudsak följande.

Domänsturelsen erinrar om att i propositionen 1963: 71 föreslagits, att en

särskild delfond av domänfonden tillförs medel genom investenngsanslag

å kapitalbudgeten samt att för budgetåret 1963/64 under statens affarsverksfonder,

domänverket, upptages ett investeringsanslag för naturvårdsändamål

m. m. av 2 000 000 kr. Syftemålet med motionerna I: 38 och II: 45

— att samhället i god tid säkrar tillgången på tillräckliga fritidsområden

— torde enligt styrelsen härmed ha funnit sin lösning. Då av motionärerna

föreslagna tilläggsdirektiv till fritidsutredningen sålunda icke synes erforderliga,

avstyrker styrelsen de remitterade motionerna.

1962 års fritidsutredning har ansett sig sakna anledning att narmare uppehålla

si» vid den i motionerna 1:38 och 1:45 väckta frågan. Beträffande

motionen II: 561 hemställer utredningen, att motionen jamte darover avgivna

yttranden överlämnas till utredningen att tagas i övervägande vid fullgörandet

av utredningsuppdraget. Utredningen anför bland annat följande.

Vad beträffar planering och finansiering av de åtgärder, som faller inom

fritidsutredningens arbetsområde, har utredningen redan i sin nuvarande

arbetsplan förutsatt, att det kommer att bil nödvändigt att goia en allmän

översyn av nu gällande ansvarsfördelning mellan staten, kommunerna oc

enskilda intressenter, exempelvis exploatörer. Bland annat torde bil-erforderligt

att närmare undersöka, hur kostnaderna for olika kollektiva an gg

ningar för fritidsbebyggelsen lämpligen skall fordelas. I likhet med motionärerna

anser utredningen det viktigt att soka finna sadana former för finansieringen

av kostnaderna för fritidsbebyggelse och fnluftsanlaggningar,

att det för vederbörande kommun framstår som en ekonomiskt acceptabel

uppgift att vara »värd» för dessa anläggningar. — Att finansieringsfrågorna

icke uttryckligen nämns i utredningens direktiv torde sammanhanga med

■fl llihang Ull riksdagens protokoll 1963. 10 samt. Nr 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

''• Cfc*

4 Jordbruksutskottets utlåtande nr il år 1963

att kostnadsansvaret ingår som element i det författningskomplex som ut

enskilda''vägar. * Pr°Va’ 6Xempelvis byggnadslagstiftningen och lagen om

Statens fritidsnämnd anför beträffande motionerna 1:38 och 11-45 att

nämnden sjäWfaUet är positivt inställd till varje möjlighet att skaffa fram

pengar tdl forvarv av mark for friluftsändamål. Nämnden finner, att det

1 och för sig vore gladjande om staten utöver för närvarande anlitade vägar

ville lamna bidrag till inkop av friluftsområden. Om det därvid är en lämpig

väg att anlita domänverkets markfond undandrager sig emellertid nämndens

bedömande. Vad angår motionen 11:561 uttalar nämnden, att aktiv

medverkan från kommunerna, när det gäller planering och finansiering av

ska fsverksamheten, ar en nödvändig förutsättning, om effektiva resultat

och nnT r-H n TP “ " aHa åtgärder värdefulla, som kan stimulera

hunH ^ n na- de kommunala insatserna. Samverkan inom kommunalför
Nämni

6 gt nämndens menin§ vara eu bra framgångsväg.

Nämnden vill darfor garna för sin del tillstyrka, att formerna för ett vidgat

interkommunalt samarbete på friluftsområdet blir föremål för undersöknmg

genom 1962 års fritidsutredning

ne™ ?’TTuT" ! SVfge <L0) “Ser> “,l riksda«en b5r «-»• m°“<-

erna I. 38 och II: 4d utan åtgärd. LO anför bland annat följande,

i lenS^ myckef ^eksam till motionärernas förslag. LO anser att det

gSeVsom§eXrtkl%5 attstäUa

- a n} eni1gt 1960 ars naturvardsutredning benämns strövområden v»

»urtÄrr SiS r=Lä:i!

ti 1 r- Iai^gar att Utredningen bör vara oförhindrad framlägga de förslag

utLd°n k"8 ^ reSUrSerna inom olika o^n för samhällsplanering vartill

sitt fortsfn h t f Tlcening- L0 Vil1 därför förorda. att utredningen i

för m f Utr6der fragan om ett vidgat interkommunalt samarbete

tor planering av fritidsverksamheten. le

II-^^s amf 11- 561 ^nans*eviogsfrågor, vilka berörs i motionerna 1:38 och

-nff- Ln 561’ r Rlksf°rbundet Landsbygdens folk, att det princi

P ellt bor aligga samhället att svara för de kostnader som uppstår f sam

etUanCåksWndt6 " ''ri,id“"”''äd“- Man Kan säledes tänka sig

iansprakstagande av domänverkets markfond för förvärv av fritidsområ

debatt i ,ötmSlf"d i"°li0rn,a 38 “h ": «• D-* anser rikst67„„

det att t forsta hand bor undersökas möjligheten av att i betydligt höm-e

råd an vad som for narvarande är fallet upplåta mark som redan finns

. domänverkets ägo för friluftsliv och til, fritidsomrädeu. Härvid bör spe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

5

ciell uppmärksamhet riktas på tillgången av sådan mark i städernas och

tätorternas närhet, där behovet av lättillgängliga fritidsområden kan tänkas

vara störst och där förslitningen av naturen likaledes kan antas vara relativt

stor. Den mark som redan nu finns i samhällets ägo bör således tas i

anspråk i första hand. Dessutom torde flera städer och tätorter disponera

över egna markområden, som skulle kunna göras attraktiva ur rekreationssynpunkt.

Det kan enligt riksförbundets mening ej anses vara landsbygdskommunernas

eller de enskilda markägarnas uppgift att svara för markupplåtelser

och kostnader för att ge städernas och tätorternas invånare tillgång

till rekreation och fritidssysselsättning.

Med framhållande av att de av motionärerna uppdragna spörsmålen främst

är statliga angelägenheter uttalar styrelsen för Landskommunernas förbund,

att den intet har att erinra mot att motionerna hänskjutes till fritidsutredningen

för dess överväganden. Dock framhåller styrelsen beträffande motionen

II: 561, att någon utredning rörande formerna för det interkommunala

samarbetet för fritidsverksamhetens handhavande icke är erforderlig,

eftersom det interkommunala samarbetet för ifrågavarande verksamhet bör

kunna bedrivas i redan nu existerande former.

Svenska stadsförbundet har intet att erinra mot att fritidsutredningen får

de i motionerna föreslagna tilläggsdirektiven.

Sveriges riksidrottsförbund anser sig icke nu kunna göra något uttalande

om de olika sakfrågorna eller deras betydelse för den verksamhet riksidrottsförbundet

företräder. I den mån de i motionerna upptagna spörsmålen icke

redan kan anses ingå i direktiven för utredningen finner förbundet det lämpligt,

att frågorna hänskjutes till fritidsutredningen för prövning eller utredning.

I

I propositionen 1963: 71 har lämnats en redogörelse för de delar av 1960 års

naturvårdsutrednings betänkande angående naturen och samhället (SOU

1962:36) samt remissyttranden, som avser l-iktlinjer och organisation för

den statliga naturvårdsverksamheten, ävensom en kortfattad översikt över

utredningens förslag till naturvårdslag (s. 8—97). Vidare har anmälts skrivelse

den 5 februari 1962 från länsstyrelsen i Östergötlands län angående

inköp och förvaltning av fastigheter i länets skärgård och kustbygd, jämte

remissyttranden häröver (s. 97—102). Därjämte har anmälts vissa framställningar

rörande medel för naturvårdsändamål under budgetåret 1963/64

(s. 102—105). Utskottet tillåter sig hänvisa till sagda delar av propositionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

Departementschefen

Efter förenämnda redogörelser har departementschefen anfört följande.

»Allmänna riktlinjer för naturvården. De stora naturtillgångarna har varit

en av förutsättningarna för välståndsutvecklingen i vårt land. De utgör underlaget

för så viktiga näringar som jord- och skogsbruk, gruvhantering och

kraftförsörjning. Samtidigt utgör naturen en ständig källa för skönhetsupplevelser

med rika tillfällen till rekreation och avkoppling. Sverige är även i

detta hänseende väl lottat. Många olika landskapstyper finns representerade

alltifrån de gamla odlingsområdena i de syd- och mellansvenska slättbygderna,

de vidsträckta kust- och skärgårdsområdena och de stora skogs- och

sjöregionerna i inlandet till fjällandskapet i norr.

Den moderna tekniken gör det emellertid möjligt för människan att på ett

helt annat sätt än tidigare påverka naturen. Den allt intensivare markanvändningen

och de förbättrade brukningsmetoderna på jordbrukets område förändrar

det gamla odlingslandskapet. Skogsbruket bedrivs efter rationella metoder

som medför att landskapsbilden ändras. Samtidigt expanderar bebyggelsen.

I tätorternas ytterområden växer nya bostads- och industriområden upp

i rask takt och tar i anspråk allt större markområden. Fritidsbebyggelsen

utbreder sig inom de ur rekreationssynpunkt attraktiva regionerna. Kommunikationernas

utveckling leder till fler och mer utrymmeskrävande anläggningar,

såsom vägar och flygfält. Det växande behovet av material till

byggnader och anläggningar kräver en omfattande täktverksamhet. För att

tillgodose det ökande kraftbehovet genomförs utbyggnader av vattenfall och

sjöregleringar i stor omfattning.

Samtidigt ökar anspråken på naturen som källa till rekreation för den stora

allmänheten. Flera faktorer talar för att dessa anspråk kommer att växa

i hastig takt. Prognoser visar sålunda att inom ett tiotal år närmare 80

procent av landets befolkning kommer att bo i tätorter. Genom den allmänna

standardstegringen blir också befolkningen allt rörligare. Inom de närmaste

tio åren beräknas det finnas lika många personbilar som hushåll. En

arbetsvecka av 40 timmar synes även ligga inom räckhåll. Med hänsyn härtill

och till den ökning av semestertiden, som kan förutses, torde tämligen snart

de flesta människor vara lediga en dag av tre. Det är uppenbart att den växande

fritiden i stor utsträckning kommer att utnyttjas för rekreation i naturen.

Detta blir alltmer behövligt och önskvärt till följd av de krav som den

moderna tekniken och rationaliseringen på arbetslivets område ställer på

människans psykiska och fysiska prestationsförmåga.

Härutöver kvarstår med oförminskad styrka behovet av att bevara ur kulturella

synpunkter värdefulla områden och landskapsmiljöer samt att tillgodose

intresset av vetenskaplig forskning rörande växt- och djurlivet.

Den angivna utvecklingen har redan lett till att inom vissa delar av landet

stark konkurrens råder mellan de samhällsintressen, som medför att naturen

exploateras för kommunikationsleder, bebyggelse, täktverksamhet och dy
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

7

likt, och dem som syftar till att bevara naturområden för rekreation eller

för vetenskapliga och kulturella ändamål. Även den ökande omfattningen av

friluftslivet och bilismen har medfört problem genom tendenser till förslitning

av ömtåliga områden, till vanprydande nedskräpning, särskilt utmed

kommunikationslederna, och till intrång i landsbygdsnäringarna. De antydda

konkurrensförhållandena och problemen kommer säkerligen att i framtiden

bli än mer framträdande.

Mot denna bakgrund framstår det som synnerligen angeläget att dels söka

åstadkomma en rimlig avvägning mellan de olika krav som dagens samhälle

ställer på naturen, dels se till att dess tillgångar också bevaras åt kommande

generationer. En aktiv naturvårdspolitik från samhällets sida är därför

utomordentligt angelägen. Endast härigenom torde det nämligen vara

möjligt att åstadkomma den på lång sikt bästa hushållningen med naturvärdena.

Behovet av en sådan naturvårdspolitik har också klarlagts av 1960

års naturvårdsutredning i det betänkande, för vilket redogjorts i det föregående.

Av betänkandet och av vad som anförts i remissyttrandena framgår att

det med de resurser, som nu står naturvården till buds, ej är möjligt att lösa

ens dagens problem på området. Framträdande brister har sålunda påvisats

såväl i fråga om lagstiftningen som beträffande organisation och medelsresurser.

Mot bakgrunden härav anser jag liksom utredningen och det övervägande

flertalet remissinstanser att det krävs en högst väsentlig intensifiering

av det allmännas insatser i fråga om naturvården.

Jag övergår härefter till att närmare behandla de allmänna riktlinjerna för

den framtida naturvårdspolitiken. Utredningen har som benämning på samhällets

olika åtgärder i sammanhanget använt beteckningen naturvård i stället

för naturskydd, som är den hittills vanligaste termen. Jag ansluter mig

helt till denna utredningens terminologi. Enligt min mening är nämligen ordet

skydd knappast en lämplig benämning på de aktiva åtgärder i fråga om

naturens användning, som bör ingå i samhällets insatser på området. Härutöver

vill jag understryka vad som i betänkandet uttalats rörande betydelsen

för naturvården av en ingående kännedom om de biologiska sammanhanger

i naturen.

Vad gäller syftet med naturvårdspolitiken betonar utredningen främst vikten

av att jämsides med bevarandet av vetenskapligt och kulturellt värdefulla

naturområden tillgodose det ur social synpunkt angelägna behovet av

mark för rekreation och friluftsliv. Liksom utredningen anser jag att de åtgärder

som erfordras för att naturen alltjämt skall kunna användas som en

källa till rekreation för den stora allmänheten måste vara ett utomordentligt

viktigt inslag i naturvårdspolitiken. Denna sociala sida av naturvården

bör därför, såsom redan i viss mån är fallet i gällande naturskyddslag, helt

jämställas med den kulturellt och vetenskapligt betonade sidan. För egen del

finner jag behovet härav så klart belyst i betänkandet att det saknas anledning

att, såsom vissa remissinstanser ansett, i detta hänseende avvakta resultatet

av den nyligen tillsatta fritidsutredningens arbete. I likhet med ut
2-j-

Bihanrj till riksdagens protokoll 1963. 10 samt. Nr 11

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

redningen är jag också av den uppfattningen att det vid en lämplig avvägning

ej behöver uppkomma några motsättningar av betydelse mellan dessa

båda sidor av naturvården.

Utöver de angivna uppgifterna för naturvården bör denna syfta till att naturvårdsintresset

beaktas i all verksamhet som rör naturens utnyttjande och

exploatering för skilda ändamål. Tillsammantagna utgör dessa funktioner de

uppgifter, som bör ingå i förvaltningen på naturvårdens område. I fråga

om den närmare innebörden av uppgifterna kan jag ansluta mig till vad utredningen

anfört i ämnet. Enligt min mening bör särskilt betonas vad som

uttalats i betänkandet rörande den avvägning mellan å ena sidan naturvårdsintresset

och å andra sidan motstående samhällsintressen, som ofta måste

ske.

Utredningen har därefter närmare utvecklat vilka åtgärder som i dagens

läge bör vidtas inom naturvården. Härvid betonar utredningen till en början

behovet av att säkerställa vissa landskapsmiljöer. I princip bör eftersträvas att

samtidigt tillgodose den kulturella och den sociala sidan av naturvården. Enligt

utredningens uppfattning bör ur vetenskaplig och kulturell synpunkt säkerställas

områden i sådan omfattning att de tillsammans skall kunna anses

representativa för svensk natur och det svenska odlingslandskapet. För att

detta skall kunna ske fordras en betydande komplettering av det nuvarande

beståndet av sådana objekt. Det stora behovet av områden för rekreation och

friluftsliv anser utredningen böra tillgodoses i sådan utsträckning att allmänheten

ges valmöjligheter. Med hänsyn härtill understryker utredningen

att sammanhanget mellan befolkningskoncentration och behovet av friluftsområden

gör att uppmärksamhet i första hand bör ägnas åt sådana områden

i södra och mellersta Sveriges tätbefolkade regioner. Utredningen framhåller

också angelägenheten av att en avvägning sker mellan markutnyttjandet

för naturområden och för fritidsbebyggelsen, vars syfte ju också är att bereda

tillfälle till rekreation i naturmiljö.

Vid sidan av säkerställandet av naturområden utgör enligt utredningen

landskapsvården ett viktigt arbetsfält. De angelägnaste uppgifterna på detta

område anser utredningen vara viss kontroll av bebyggelsen, kontroll av vissa

arbetsföretag i naturen — särskilt täktverksamheten och bilskrotningsföretagen

— samt åtgärder i fråga om utomhusreldamen.

Utredningen framhåller att det skisserade programmet för naturvården

bör grundas på en kartläggning av de nuvarande förhållandena. Härefter bör

en planering ske med syfte att bland annat få till stånd en riksomfattande

översiktlig plan till ledning för naturvårdsverksamheten.

Slutligen pekar utredningen i detta sammanhang på angelägenheten av

att alla medborgare genom upplysningsverksamhet kommer till insikt om

den enskilda människans ansvar vid vistelse i naturen.

Det här i korthet återgivna principprogrammet för naturvårdsarbetets inriktning

har i huvudsak biträtts av de flesta remissinstanserna. För egen del

anser jag programmet vara väl ägnat att ligga till grund för den intensifie
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

9

ring av det allmännas insatser i fråga om naturvården, soin jag redan uttalat

mig för. Särskilt vill jag framhålla vikten av att avsätta tillräckliga områden

för rekreation och friluftsliv. Rörande behovet härav anser jag mig

utöver vad utredningen anfört endast böra hänvisa till den beskrivning

av förhållandena i detta hänseende inom några av landets befolkningscentra,

som lämnats av länsmyndigheterna och som återgetts i redogörelsen

för remissyttrandena. Av vad exempelvis länsstyrelsen i Stockholms län uttalat

framgår enligt min mening klart det överhängande behovet av åtgärder

för att skydda ännu återstående områden i länet med orörd natur. Högst

angeläget anser jag härutöver vara att den särskilda strandregleringen effektivt

upprätthålls i enlighet med strandlagens syfte så att allmänhetens

tillträde till landets kuster och sjöstränder inte hindras av okontrollerad bebyggelse.

Vidare är det enligt min mening önskvärt att åtgärder vidtas för

att hindra att landskapet förfulas genom olämpligt placerad eller utformad

bebyggelse. Samtidigt bör tillses att täktverksamheten såvitt möjligt lokaliseras

och bedrivs så att den inte spolierar oersättliga naturvärden. Slutligen

fäster jag stor vikt vid att den tilltagande nedskräpningen med avfallsprodukter

av olika slag kan bringas att upphöra. Det gäller härvid bland annat att

skapa en större ansvarskänsla hos dem som vistas i naturen. Enligt min mening

är detta en betydelsefull uppgift för den upplysningsverksamhet, som

utredningen förordat i sitt principprogram.

För att genomföra det nyss nämnda principprogrammet för naturvårdsarbetet

föreslår utredningen dels reformer i fråga om lagstiftningen på området,

dels en betydande utbyggnad av naturvårdsorganisationen, dels ock

en kraftigt ökad ekonomisk insats från statens sida.

Utredningens förslag på lagstiftningsområdet, för vilket en översiktlig redogörelse

lämnats i det föregående, innebär i huvudsak följande ändringar i

jämförelse med vad som nu gäller. I stället för naturskyddslagens »naturminne»

— i den del detta har karaktär av områdesskydd — och »naturpark», införs

för att säkerställa vissa områden ett nytt institut, som benämnes naturreservat.

Detta institut, som avses för ur kulturell eller social synpunkt viktiga

naturområden, skall liksom det nuvarande institutet naturminne men

till skillnad från institutet naturpark kunna användas även utan markägarens

samtycke. Vidare föreslår utredningen, att bestämmelserna i strandlagen

samt 8G och 122 §§ byggnadslagen infogas i naturvårdslagstiftningen. I

fråga om skyddet för landskapsbilden förordar utredningen att tillståndsplikt

införs för alla täktföretag av någon betydelse. Även för arbetsföretag i

övrigt framläggs förslag om effektivare kontrollmöjligheter, bland annat syftande

till att komma till rätta med bilskrotupplag. Också reklamen i landskapet

förutsätts bli restriktivare behandlad än vad som nu är fallet. Skärpta

bestämmelser föreslås mot nedskräpning i naturen. Vissa ändringar förordas

härjämte i fråga om ersättningsreglerna.

''[''ill utredningens förslag i fråga om ändrad lagstiftning avser jag alt återkomma

till Kungl. Maj :l i sådan lid att proposition i ämnet såvitt möjligt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

skall kunna framläggas vid innevarande års riksdags höstsession. Det är min

förhoppning att en förbättrad naturvårdslagstiftning skall kunna träda i

kraft den 1 juli 1964. Enligt min uppfattning har nämligen goda skäl framförts

såväl av utredningen som av många remissinstanser för att samhället

i olika avseenden måste ha ett effektivare stöd i lagstiftningen för att säkerställa

naturvårdsintresset. Samtidigt vill jag emellertid uttala, att jag i likhet

med utredningen anser att vid naturvårdsarbetet i första hand bör eftersträvas

frivilliga överenskommelser med berörda markägare m. fl.

I fråga om naturvårdsorganisationen har utredningen förordat att ansvaret

för de samhälleliga åtgärderna på området fördelas på en central instans,

på länsorgan och på kommunerna. Utredningens förslag till en sådan

principiell uppbyggnad av organisationen har genomgående tillstyrkts i remissyttrandena.

Även jag ansluter mig härtill. Till följd härav och då jag

anser att en förstärkning av naturvårdsorganisationen bör komma till stånd

utan dröjsmål, avser jag att i det följande framlägga närmare förslag i

ämnet.

Enligt utredningens förslag skall staten svara för de huvudsakliga kostnaderna

för det intensifierade naturvårdsarbetet. I betänkandet föreslås sålunda

att — utöver utgifterna för naturvårdsorganisationen —- staten liksoni

nu skall bestrida kostnaderna för avsättande av nationalparker och naturreservat,

som är av utpräglad kulturell och vetenskaplig betydelse. Däremot

anser utredningen att det i fråga om naturreservat av övervägande social

betydelse bör eftersträvas en gemensam finansiering av staten och berörda

kommuner. Utredningen föreslår även regler för kostnadsfördelningen mellan

stat och komun. I fråga om kostnaderna i anledning av strandregleringen

och byggnadsförbud till skydd för landskapsbilden samt på grund av täktregleringen

har utredningen inte ansett sig kunna förutsätta ekonomisk medverkan

från kommunerna utan utgått från att staten ensam skall svara för

erforderliga medel.

Utredningen har för sin del uppskattat totalkostnaderna för att under en

tioårsperiod säkerställa landets viktigaste, nu oskyddade naturområden till

storleksordningen 80 å 100 miljoner kr., varav ungefär 50 ä 60 miljoner kr.

skulle falla på staten. Enbart för detta ändamål räknar utredningen med att

lör de tre första verksamhetsåren fordras en medelsanvisning av respektive

2, 3 och 4 miljoner kr. Härtill kommer de av utredningen till 2 miljoner

kr. per år uppskattade kostnaderna i anledning av täktregleringen samt det

till 0,8 miljon kr. årligen angivna medelsbehovet för ersättningar till följd

av strandlagen och byggnadsförbud till skydd för landskapsbilden. Slutligen

fordras enligt utredningen under första verksamhetsåret ett belopp av 0,5

miljon kr. för att täcka kostnaderna för vård och förvaltning av naturområden.

Mot bakgrunden av de relativt höga kostnaderna för naturvårdsarbetet har

utredningen undersökt möjligheterna att finansiera viss del därav genom avgifter.

Utredningen anser att av disponibla regleringsavgifter enligt vatten
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

11

lagen årligen 10 procent skulle kunna ställas till förfogande för alt täcka

kostnader för landskapsvård och lokala naturvårdsåtgärder i de bygder för

vilka regleringsavgiftcrna är avsedda. Vidare har utredningen funnit att

åtskilliga skäl talar för att en täktavgift uttas för att bestrida kostnader

som direkt hänger samman med täktregleringen. Enligt utredningens beräkningar

skulle en sådan avgift om 5 öre per kubikmeter uttaget material

tillföra statsverket minst 1,5 miljon kr. årligen. Slutligen diskuteras en

exploateringsavgift på fritidsbebyggelse, som enligt utredningen kan motiveras

med att denna bebyggelse tar i anspråk områden som eljest skulle kunna

disponeras för friluftslivet. En avgift av 200 kr. per bebyggelseenhet

anser utredningen skulle ge ett tillskott på 1 miljon kr. årligen till naturvårdskostnaderna.

Utredningens uttalanden rörande fördelningen av kostnaderna för naturvårdsåtgärder

mellan stat och kommun kan jag i allt väsentligt biträda. Jag

vill understryka att jag anser det vara väl motiverat att kommun antingen

i egen regi eller genom att delta i stiftelser och dylikt engagerar sig ekonomiskt

för alt skaffa sina invånare tillgång till områden för rekreation oeli

friluftsliv. Det kan dock ej förväntas att kommunerna skall vara beredda att

svara för kostnaderna för sådana områden av utpräglad rikskaraktär. Beträffande

vissa av dem synes det vara lämpligt att stat och kommun, såsom utredningen

förutsatt, delar på kostnaderna. Några fasta normer för sådan

fördelning bör dock enligt min mening ej fastställas, överenskommelse bör

i stället från fall till fall träffas med berörda kommuner.

Vanligen torde områden kunna säkerställas utan att det allmänna förvärvar

dem med äganderätt. Av den i det föregående återgivna framställningen

av länsstyrelsen i Östergötlands län angående markförvärv i länets skärgård

framgår dock att det i vissa fall kan vara ändamålsenligt att stat eller

kommun inköper ur naturvårdssynpunkt värdefull mark. Detsamma gäller

enligt vad som upplysts i remissyttrande över framställningen i andra delar

av landet. För egen del anser jag att starka skäl talar för dylika markförvärv

från det allmännas sida. Efter att ha övervägt olika lösningar i detta avseende

har jag funnit det mest ändamålsenligt att för statens förvärv inrättas

en delfond under domänfonden och att medel ställs till förfogande genom

investeringsanslag å kapitalbudgeten. Till de närmare riktlinjer, som bör

gälla för inköpsverksamheten, återkommer jag i det följande.

En intensifiering av naturvården enligt de riktlinjer, som jag nu uttalat

mig för, medför oundvikligen betydande utgifter för det allmänna. Enligt

min mening är det här också fråga om ett ändamål av sådan angelägenhet,

att staten bör vara beredd att fortlöpande anvisa betydande belopp. Det bör

dock framhållas, att en naturvårdspolitik enligt de i det föregående angivna

riktlinjerna ej automatiskt kommer att föranleda utgifter för ersättningar

till markägare, utan medelsåtgången bestäms av de särskilda beslut, som

fattas om avsättande av naturområden, om vägrad dispens från slrandregleringen,

om vägrat täkttillstånd in. in. I varje särskilt fall kan man således

väga fördelarna av eu åtgärd mot de kostnader den kan föranleda. Storlo
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

ken av medelsanvisningarna till naturvårdsutgifterna torde i gängse ordning

ta prövas i det årliga budgetarbetet. Till frågan om medelsbehovet för nästkommande

budgetår återkommer jag i det följande.

Utredningens tankegång att en del av naturvårdskostnaderna skulle kunna

finansieras genom avgifter har gett upphov till delade uppfattningar bland

remissinstanserna. Vad först angår användningen av regleringsavgifter enligt

vattenlagen ansluter jag mig till den av bland annat vattenöverdom stolen

hävdade meningen att nu gällande principer för fördelningen av sådana

medel ej bör ändras. Möjlighet föreligger enligt dessa principer att efter

bedömning från fall till fall ställa dylika avgiftsmedel till förfogande för naturvårdsändamål

inom vederbörande bygd. Någon exploateringsavgift på fritidsbebyggelse

anser jag mig inte böra förorda i detta sammanhang. Det torde

i stället böra ankomma på 1962 års fritidsutredning att pröva härmed

sammanhängande frågor mot bakgrunden av utredningens allmänna översyn

av spörsmål i samband med fritidsbebyggelsen. Vad slutligen angår frågan

om uttagande av en täktavgift har det enligt min mening ännu inte blivit

tillfredsställande klarlagt, att ett sådant avgiftssystem kan utformas enkelt

och med en kontrollapparat som står i rimlig proportion till inkomsterna av

avgiften. Jag är därför för närvarande inte beredd att ta ställning till frågan

om avgift å täktverksamheten.

Naturvårdsorganisationen. I det föregående har jag uttalat min anslutning

till utredningens förslag att ansvaret för de samhälleliga åtgärderna på naturvårdens

område skall fördelas på en central instans, på länsorgan och på

kommunerna. Liksom flertalet remissinstanser anser jag sålunda att ett

centralt naturvårdsorgan bör inrättas. Uppgiften som regionalt naturvårdsorgan

bör även i fortsättningen åvila länsstyrelsen.

Innan jag övergår till att närmare behandla de uppgifter inom naturvården,

som bör åvila det centrala organet, vill jag beröra de spörsmål om samordning

av naturvården med vissa andra verksamheter som diskuterats i

betänkandet och remissyttrandena. Utan tvekan föreligger ett nära samband

mellan å ena sidan naturvården och å andra sidan jakt- och viltvården samt

vattenvården. Även om goda skäl sålunda talar för att angivna verksamheter

organisatoriskt samordnas, delar jag utredningens uppfattning att detta

ej nu bör ske. Frågan bör emellertid tas upp på nytt när resultatet av pågående

utredningar beträffande bland annat domänverkets företagsform och

vattenvården föreligger. Även statens fritidsnämnds verksamhet är av sådan

karaktär att den enligt min mening ej för närvarande bör sammanföras

med naturvården. Ett nära samarbete med fritidsnämnden i vissa frågor

är dock önskvärt. Ej heller anser jag att naturvårdsverksamheten bör

mfogas i den nu befintliga organisationen för den statliga samhällsplaneringen

i allmänhet. Jag vill dock understryka att detta givetvis inte innebär

att naturvården bör bedrivas fristående från exempelvis planeringen enligt

ky&gna<lslagstiftningen. Det framstår enligt min mening som självklart att

en intim kontakt bör upprätthållas mellan dessa båda verksamheter.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

13

I betänkandet och vid remissbehandlingen har ingående diskuterats frågan

om den centrala naturvårdsinstansen bör ges ställning som ett självständigt

organ eller om den lämpligen bör anslutas till någon befintlig central

mvndighet. Mot bakgrunden av vad jag i det föregående anfört har jag

i likhet med utredningen funnit övervägande skäl tala för att den bästa lösningen

för närvarande är att inrätta en självständig myndighet. Med hänsyn

härtill och då den av utredningen föreslagna benämningen enligt min mening

är lämplig förordar jag, att från och med den 1 juli 1963 inrättas en statens

naturvårdsnämnd, som bör lyda under jordbruksdepartementet.

Naturvårdsnämndens huvuduppgift blir att under Ivungl. Maj :t ha överinseendet

över naturvården i landet och verka för att den ordnas och utvecklas

ändamålsenligt. Detta innebär bland annat, att det bör åvila nämnden

att leda inventerings- och planeringsarbetet för att utvälja naturvårdsobjekt

samt att utfärda vägledande råd och anvisningar om avsättande och

förvaltning av naturområden. Vidare bör ingå i nämndens uppgifter att genom

översiktlig planering samt råd och anvisningar verka för att täktverksamheten

ges en lämplig lokalisering och utformning. Även i övrigt bör

nämnden verka för att skyddet för landskapsbilden liksom det särskilda

strandskyddet får en ändamålsenlig tillämpning. En viktig uppgift för nämnden

blir också att biträda länsstyrelserna i mera invecklade juridiska

och ekonomiska frågor, som kan uppkomma vid handläggningen av naturvårdsärenden.

Riksregister över naturvårdsobjekt bör föras genom nämndens

försorg.

Det bör även åligga naturvårdsnämnden att bevaka naturvårdens intressen

beträffande sådan exploateringsverksamhet i naturen, som leds av andra

centrala myndigheter. I fråga om naturvårdsintressets bevakning vid vattenkraftsexploateringen

har ett förtjänstfullt arbete uträttats av naturvårdsdelegationen,

i vilken Kungl. Maj :t utsett ordförande och sekreterare. Deras

uppgifter bör, såsom delegationen själv förordat, övertas av naturvardsnämnden.

Delegationen bör kunna upphöra med sin verksamhet senast den

1 januari 1964. Utredningen och remissinstanserna har ingående behandlat

frågan om vilken ställning naturvårdsnämnden bör ha i vattenmål. Då det

ej förefaller uteslutet att frågans lösning kan föranleda ändringar i vattenlagen,

bör detta spörsmål slutligt avgöras i annat sammanhang.

Bland naturvårdsnämndens uppgifter bör vidare nämnas funktionen som

centralt remissorgan i naturvårdsfrågor. Nämnden bör också avge anslagsäskanden

till Kungl. Maj :t rörande medelsbehovet för naturvården.

Jag anser mig böra framhålla, att i det föregående angivna arbetsuppgifter

är överhängande och i väsentliga delar kan och bör utföras innan frågan

om ändrad lagstiftning behandlats.

I likhet med utredningen anser jag att det nya ämbetsverket bör organiseras

såsom en nämnd. För att tillräckligt utrymme skall finnas för en lämplig

sammansättning av nämnden har jag stannat för att antalet ledamöter

hör kunna uppgå till sju. De hör utan särskilt nomineringsförfarande utses

av Kungl. Maj:t för eu tid av högst sex år. Bland ledamöterna bör Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

Maj :t utse ordförande och vice ordförande. Nämndens chefstjänsteman bör

vara självskriven ledamot av nämnden. Vid behandling av ärende som har

samband med forn- och kulturminnesvården bör riksantikvarien eller den

han sätter i sitt ställe äga att närvara. Sådan rätt bör med hänsyn till de

uPPgifter beträffande förvaltningen av naturvårdsobjekt, som skall åvila domänverket

och skogsvårdsstyrelserna, också tillkomma cheferna för domänslyrelsen

och skogsstyrelsen.

För nämndens chefstjänsteman bör inrättas en överdirektörstjänst i Bp 5.

Under hans ledning bör arbetsuppgifterna fördelas på en administrativ-juridisk

byrå och en planeringsbyrå. Den förstnämnda byrån bör främst svara

för den juridiska och administrativa delen av nämndens verksamhet. Byrån

bör förestås av en byråchef i Be 1. Härjämte bör från och med den 1 juli 1963

inrättas en byrådirektörstjänst i Ae 27, en tjänst som kamrerare i Ae 19, en

kansliskrivartjänst i Ae 11, en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 samt en

kanslibiträdestjänst i Ae 7.

Planeringsbyrån, som också bör förestås av en byråchef i Be 1, bör organiseras

pa två sektioner. På den ena sektionen bör handhas nämndens verksamhet

i fråga om naturvårdsområden av olika slag och på den andra uppgifterna

beträffande landskapsvården. Chef för en var av sektionerna bör vara

en byrådirektör i Ae 27. Utöver angivna tjänster bör från och med den 1

juli 1963 inrättas en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23, en tjänst som

förste byråingenjör i samma lönegrad, en byråingenjörstjänst i Ae 19, en byråassistenttjänst

i samma lönegrad, en kontoristtjänst i Ae 9 samt en tjänst i

den för viss kartritningspersonal avsedda reglerade befordringsgången.

Härjämte bör nämnden kunna anlita sakkunniga och tillfällig arbetskraft.

För nästa budgetår beräknar jag att härför 20 000 respektive 40 000 kr. bör

ställas till nämndens förfogande.

överdirektörstjänsten och extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än Ae

19 bör upptas på personalförteckning. I detta sammanhang bör anmälas att

i det föregående framlagda förslag till lönegradsplacering av tjänster varit

föremål för överläggningar mellan företrädare för jordbruks- och civildepartementen

samt vederbörande personalorganisationer, som därvid godtagit

förslagen.

På grund av naturvårdsnämndens behov av nära samarbete med ett stort

antal andra centrala organ kan den enligt min mening ej lämpligen förläggas

annorstädes än i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Jag avser att

senare denna dag föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt byggnadsstyrelsen att

vidta förberedelser för att — vid riksdagens bifall till förslagen ''i det föregående

lämpliga lokaler skall kunna ställas till förfogande den 1 juli

1963.

Såsom jag uttalat i det föregående bör ansvaret för det regionala natur\aidsarbetet

sålunda ankomma de beslutsfunktioner inom naturvården, som ej förbehålls

Kungl- Maj :t, samt huvuddelen av den regionala inventerings- och plane
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr il år 1963

15

ringsverksamhet, som erfordras för att i praktiken omsätta de i det föregående

angivna riktlinjerna för naturvårdspolitiken. Länsstyrelsen bör härvid

erhålla medverkan av de lokalorgan, som har speciell kompetens beträffande

vissa grenar av naturvårdsarbetet eller som vid fullgörandet av sina uppgifter

kommer i kontakt med naturvårdsfrågorna. De viktigaste av dessa

organ är enligt min mening länsarkitekten, landsantikvarien, överlantmätaren,

skogsvårdsstyrelsen, domänverkets lokalförvaltning och lantbruksnämnden.

I anledning av vad som anförts i den förut berörda framställningen

från länsstyrelsen i Östergötlands län och de däröver avgivna remissyttrandena

rörande lantbruksnämnds befattning med naturvårdsfrågor anser

jag mig böra uttala, att jag finner det angeläget att lantbruksnämnderna —

så långt gällande lagbestämmelser och andra föreskrifter medger — i sin

verksamhet med jordbrukets rationalisering tillvaratar naturvårdsintressena.

Även i fortsättningen bör länsstyrelserna till sitt förfogande i naturvårdsarbetet

ha särskilda råd. Dessa naturvårdsråds uppgifter bör, såsom utredningen

uttalat, huvudsakligen vara att överlägga om den allmänna målsättningen

för naturvården i länet samt att avge yttranden i ärenden av principiell

betydelse. Jag delar även utredningens uppfattning att råden bör sammansättas

av företrädare för närmast berörda länsorgan och av naturvård

särskilt intresserade lekmän eller specialister. Lekmannaledamöterna bör

representera både tätortsbefolkningen och landsbygdsnäringarna. Antalet

ledamöter i råden bör vara omkring tio, varav i regel hälften bör utgöras av

lekmän. I likhet med utredningen anser jag att några bindande bestämmelser

rörande naturvårdsrådens verksamhet och sammansättning ej bör utfärdas.

Det bör sålunda ankomma på envar länsstyrelse att under beaktande

av förhållandena i länet besluta i ämnet. Till lekmannaledamöter i råden

bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande utgå arvode och i förekommande

fall traktamente och resekostnadsersättning.

Jag är medveten om att det intensifierade naturvårdsarbetet kommer att

leda till ökad arbetsbelastning för länsstyrelserna. Med hänsyn härtill anser

jag i likhet med utredningen att medel bör anvisas för att länsstyrelserna

skall kunna anlita särskild arbetskraft för naturvårdsuppgifter av större

omfattning.

I likhet med utredningen fäster jag stor vikt vid kommunernas medverkan

i naturvårdsarbetet. 1 det föregående har jag framhållit att det är väl motiverat

att kommunerna engagerar sig ekonomiskt för att skaffa sina invånare

tillgång till naturområden för rekreation och friluftsliv. Enligt min

mening är det även angeläget att kommunerna inom andra delar av naturvården,

exempelvis i fråga om strandskyddet och landskapsvården, tar initiativ

till åtgärder och på annat sätt medverkar. Av vad jag nu sagt följer

att jag anser att, innan länsstyrelse fattar beslut i naturvårdsärende som

berör kommuns intresse, denna i allmänhet bör beredas tillfälle att yttra sig.

Kommunerna bör, såsom utredningen ansett, ha frihet att vid behandlingen

av naturvårdsfrågor i organisatoriskt hänseende anpassa sig till vad som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr It år 1963

är mest praktiskt för deras vidkommande. Om ej annat beslutas eller gäller

på grund av särskild författning bör det ankomma på kommunens styrelse

att handlägga naturvårdsfrågorna.

I detta sammanhang anser jag mig även böra beröra den del av naturvårdsorganisationen,

som avser förvaltningen och vården av naturvårdsobjekt.

Det är nämligen enligt min mening av stor vikt, att avsatta områden

och skyddade föremål av olika slag får den vård och den tillsyn, som

krävs för att syftet med deras avsättande skall kunna upprätthållas. För att

nå enhetlighet i förvaltningen och för att såvitt möjligt hålla kostnaderna

härför nere anser jag att förvaltningsansvaret ej bör splittras mer än vad

som är nödvändigt. Bland annat med hänsyn härtill delar jag utredningens

uppfattning, att ansvaret för förvaltningen av naturvårdsobjekt i kronans

ag° i princip bör åvila domänverket. I fråga om objekt, som inte låter sig

väl inordnas under domänverkets egen förvaltning, bör dock domänstyrelsen

kunna uppdra åt annan att ombesörja förvaltningen. Enligt min mening är

det av budgettekniska skäl ej lämpligt att med domänverkets driftsmedel

bestrida förvaltningskostnaderna, vilka ej såsom fallet är med utgifterna för

att anordna fritidsområden på kronoparlcerna kan anses ingå i normal skogsförvaltning.

Jag förordar därför, att från den 1 juli 1964 domänverkets fond

genom medelsanvisning på driftbudgeten erhåller ersättning med överslagsvis

beräknat belopp för förvaltningskostnader för naturvårdsobjekt. Sådana

objekt i kommunal ägo bör givetvis förvaltas av vederbörande kommun på

egen bekostnad. Ansvaret för tillsyn av objekt i annan markägares hand bör,

där ej annat befinns lämpligt, åvila vederbörande skogsvårdsstyrelse. Även

skogsvårdsstyrelses kostnader för tillsynen bör täckas genom medelsanvisning

på driftbudgeten.

Jag delar utredningens uppfattning att de ideella naturvårdsorganisalionerna

även efter utbyggnaden av den statliga organisationen på området bär

en viktig uppgift att fylla. Såsom jag berört i det föregående bör nämligen

såsom ett betydelsefullt led i det intensifierade naturvårdsarbetet ingå en

omfattande upplysningsverksamhet. De ideella organisationerna har särskilda

förutsättningar för att omhänderha denna upplysningsverksamhet. Med

hänsyn till naturvårdsupplysningens betydelse ur samhällssynpunkt bör

statsbidrag utgå till organisationernas kostnader för verksamheten.

Slutligen vill jag i detta sammanhang något beröra naturvårdsforskningen

och dess ställning i naturvårdsorganisationen. I detta hänseende anser jag

mig böra understryka vikten av att naturvårdsarbetet anknyts till den vetenskapliga

forskningens resultat. Av vad utredningen och remissinstanserna

anfört framgår att det finns ett uppenbart behov av forskning beträffande

skilda problem inom naturvården. Jag ansluter mig till utredningens uppfattning

att det är riktigast att dessa forskningsuppgifter hålls skilda från

de praktiskt-administrativa förvaltningsuppgifterna på naturvårdsområdet.

Den i betänkandet upptagna frågan om inrättande av ett målinriktat naturtorskningsorgan

bör emellertid, såsom utredningen uttalat, ytterligare över
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

17

vägas. I avvaktan härpå bör i naturvårdsfrågor alltjämt tas i anspråk bland

annat den naturvetenskapliga sakkunskap som är representerad i Vetenskapsakademiens

naturskyddskommitté. Med hänsyn härtill förordar jag,

att akademien tills vidare får åtnjuta fortsatt statligt stöd till kommitténs

verksamhet.

Anslagsfrågor. För att täcka medelsbehovet för statens naturvårdsnämnds

verksamhet bör på riksstatens nionde huvudtitel uppföras två nya förslagsanslag.

Under anslagsrubriken Statens naturvårdsnämnd: Avlöningar föreslår

jag, att för budgetåret 1963/64 anvisas 564 000 kr. Av detta belopp erfordras

enligt mina beräkningar 16 000 kr. för arvoden till naturvårdsnämndens

ledamöter, 488 000 kr. för avlöningskostnader till i det föregående angivna

tjänster, 40 000 kr. för tillfällig arbetskraft och 20 000 kr. för att anlita

sakkunniga. Vid beräkningen av avlöningskostnaderna för tjänsterna

har jag utgått från att vissa av dem kommer att besättas först den 1 januari

1964. Anslagsbeloppet bör fördelas på olika poster i en avlöningsstat på sätt

framgår av efterföljande hemställan.

Medel till omkostnader bör anvisas under anslagsrubriken Statens naturvårdsnämnd:

Omkostnader. Under anslaget bör Kungl. Maj:t fastställa omkostnadsstat

upptagande anslagsposter till sjukvård m. m., till reseersättningar,

till expenser och till publikationstryck. För budgetåret 1963/64 förordar

jag, att posten till sjukvård m. m. uppförs med 1 000 kr. Till reseersättningar

bör beräknas 35 000 kr. Under posten till expenser bör en delpost

till bränsle, lyse och vatten upptas med 3 000 kr. samt en delpost till övriga

expenser med 78 000 kr. Härav utgör 57 000 kr. ett engångsbelopp för att

täcka kostnaderna för inventarier och annan utrustning åt nämnden. Till

publikationstryck bör slutligen beräknas 8 000 kr. Anslaget bör sålunda för

nästa budgetår uppföras med 125 000 kr.

Såsom ett speciellt arrangemang för budgetåret 1963/64 bör medel till särskild

arbetskraft för länsstyrelsernas naturvårdsarbete samt till arvoden

ävensom till traktamente och resekostnadsersättning åt naturvårdsrådens

lekmannaledamöter anvisas under ett på riksstatens nionde huvudtitel uppfört

nytt reservationsanslag med rubriken Naturvård: Kostnader för länsstyrelsernas

naturvårdsarbete. Vid mina överväganden rörande medelsbehovet

under nästkommande budgetår för nyssnämnda ändamål har jag stannat

för att en medelsanvisning av 480 000 kr. är tillfyllest. Beslut om fördelningen

av medlen mellan länsstyrelserna bör fattas av Kungl. Maj:t.

Jag har i det föregående uttalat mig för att statsbidrag bör utgå till naturvårdsupplysning

genom de ideella naturvårdsorganisationernas försorg.

Medel för ändamålet bör anvisas under ett nytt reservationsanslag med anslagsrubriken

Naturvård: Bidrag till naturvårdsupplysning, m. in. Från anslaget

bör vidare utgå det statliga stöd till Vetenskapsakademien för dess naturskyddskommittés

verksamhet, som enligt vad jag förut anfört bör få åtnjutas

under nästa budgetår. Slutligen anser jag, att från anslaget bör kun
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1063

na utgå bidrag med begränsade belopp till de kostnader, som under andra

halvåret 1963 kan uppkomma i anslutning till utredningsarbeten i naturvårdsdelegationens

verksamhet. För budgetåret 1963/64 bör enligt min mening

förevarande anslag uppföras med 200 000 kr. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att besluta om anslagsbeloppets fördelning på de olika ändamålen

och om de närmare villkor som bör gälla för bidragsmedlens användning.

Under budgetåret 1963/64 erfordras medel för att bestrida sådana ersättningar

till markägare, som kan föranledas av beslut enligt gällande naturskyddslag.

Under tiden fram till den 1 juli 1964 räknar jag med att naturvårdsarbetet

till betydande del kommer att inriktas på det inventerings- och

planeringsarbete, som erfordras som underlag för den intensifierade naturvården.

Med hänsyn härtill och då medel för inlösen och förvärv av naturvårdsobjekt

bör utgå från det anslag på kapitalbudgeten, som jag återkommer

till i det följande, anser jag att medelsanvisningen till nu ifrågavarande

ersättningar under nästa budgetår kan begränsas till 200 000 kr. För

ändamålet bör å riksstaten uppföras ett nytt reservationsanslag med rubriken

Naturvård: Ersättningar till markägare in. in. Såsom reservation under

anslaget bör upptas den mindre reservationsmedelsbehållning som vid utgången

av innevarande budgetår beräknas kvarstå å det senast för budgetåret

1959/60 uppförda anslaget Bidrag till särskilda naturvårdsåtgärder. Vidare

bör det nya anslaget såsom reservation tillföras det belopp av 30 000

kr., som anvisats under reservationsanslaget Naturskydd: Kostnader i samband

med fridlysning av Smålands Taberg. Ehuru någon gruvdrift för närvarande

inte förekommer i Smålands Taberg, anser jag att medel fortfarande

bör finnas till hands för utgifter i samband med åtgärder som eventuellt

kan erfordras till skydd för bergets naturvärden. Det är min avsikt att senare

föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt naturvårdsnämnden att följa utvecklingen

av detta spörsmål och att inkomma med de förslag som kan befinnas

påkallade.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall meddela beslut

om dispositionen av medlen å det nya anslaget.

Utredningen har föreslagit att medel anvisas för att täcka kostnader för

vård och förvaltning av naturvårdsobjekt. Såsom jag uttalat i det föregående

bör domänverket och skogsvårdsstyrelserna erhålla ersättning för kostnaderna

för deras förvaltningsuppgifter i fråga om naturvårdsobjekt. Vidare

bör medel ställas till förfogande för erforderliga åtgärder för objektens

vård. För domänverkets vård och förvaltning av nationalparker har för 1963

medel avsatts i det av Kungl. Maj:t den 28 december 1962 fastställda generalförslaget

angående domänverkets driftskostnader. Med hänsyn härtill och

då det, såsom utredningen uttalat, beträffande övriga naturvårdsobjekt torde

krävas en genomgång av behovet av vård- och förvaltningsåtgärder anser

jag att medel för ändamålet bör anvisas först för budgetåret 1964/65.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr It år 1963

19

Vid behandlingen av de allmänna riktlinjerna för naturvården har jag

förordat, att kronan med äganderätt förvärvar vissa värdefulla naturområden

och att för ändamålet en särskild delfond av domänfonden tillförs medel

genom investeringsanslag å kapitalbudgeten. Det bör åvila länsstjTelserna

och naturvårdsnämnden att ta initiativ till sådana markförvärv. Givetvis

bör också naturområden å mark, som lantbruksnämnd förvärvar med anlitande

av jordfonden, kunna mot ersättning överföras till nämnda delfond.

Då lantbruksnämnd finner att sådan överföring kan ifrågakomma, bör nämnden

anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Vidare bör till delfonden kunna

efter prövning i varje särskilt fall överföras naturvårdsobjekt som redan är

1 kronans ägo. Sålunda torde exempelvis nationalparkerna böra redovisas å

delfonden.

Beslut om markförvärv eller överföring torde böra fattas av Kungl. Maj :t.

Det bör ej föreligga hinder för att inköp även omfattar mark, som ej bör avsättas

för naturvårdsändamål. Fall kan nämligen tänkas uppkomma då uppgörelse

om förvärv endast kan träffas i fråga om viss egendom i sin helhet.

Ur naturvårdssynpunkt ej erforderlig mark bör dock så snart som möjligt

allt efter omständigheterna i det enskilda fallet mot ersättning överföras till

domänfonden i övrigt eller till jordfonden eller ock försäljas till kommun,

stiftelse eller i allmänna marknaden. Inflytande medel bör tillföras fonden

och användas för inköp av naturvårdsobjekt.

Å ifrågavarande delfond bör härjämte redovisas sådana naturvårdsobjekt

som kronan på grund av naturvårdslagstiftningen har att inlösa.

Jag anser det angeläget, att angivna markförvärv kan påbörjas redan under

nästa budgetår. Med hänsyn härtill föreslår jag, att å kapitalbudgeten

för budgetåret 1963/64 under statens affärsverksfonder, domänverket, upptas

ett investeringsanslag till markförvärv för naturvårdsändamål, m. in. av

2 000 000 kr. Från anslaget bör även enligt beslut av Kungl. Maj :t i varje

särskilt fall medel ställas till förfogande för de löseskillingar kronan kan

komma att få erlägga vid inlösen av mark på grund av naturvårdslagstiftningen.

Det torde kunna förutsättas, att någon nettoinkomst för statsverket inte

uppkommer från den på förut nämnda delfond upptagna marken. Ersättning

bör därför enligt gängse grunder utgå till domänverkets fond. Medelsanvisning

härför erfordras dock först från och med budgetåret 1964/65.»

Utskottet

I förevarande proposition uppdras riktlinjer för en intensifierad naturvärdsverksamhet

från det allmännas sida. För att göra det möjligt att aktivera

denna verksamhet förordas en betydande utbyggnad av naturvårdsorganisationen

och ökad ekonomisk insats från statens sida. Kungl. Maj :ts

förslag bygger i allt väsentligt på det betänkande i ämnet, som föregående

år framlades av 1960 års naturvårdsutredning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 är 1963

Vad gäller den principiella uppbyggnaden av naturvårdsorganisationen

nar utredningens förslag genomgående tillstyrkts i remissyttrandena och

jämväl biträtts av departementschefen. Denne har ansett att en förstärkning

av ifrågavarande organisation bör komma till stånd utan dröjsmål och

har till följd härav i propositionen framlagt närmare förslag i ämnet.

Förslag till vissa reformer i fråga om lagstiftningen på naturvårdsområdet

avser departementschefen att återkomma med till Kungl. Maj:t i sådan

tid att proposition i ämnet såvitt möjligt skall kunna framläggas vid innevarande

års riksdags höstsession.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om angelägenheten av

att åtgärder snarast vidtages i syfte att intensifiera naturvårdsarbetet och

kan alltså i allt väsentligt biträda de riktlinjer för arbetet och förslag i övrigt

som propositionen innehåller. Utskottet har endast i vissa avseenden

funnit sig böra tillfoga några synpunkter av mera allmän karaktär, till

vilka utskottet återkommer i det följande. Av det sagda framgår, bland annat,

att utskottet avstyrker det i motionerna 1:626 och 11:777 framförda

yrkandet om att riksdagen med avslag å propositionen skulle i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t efter närmare utredning måtte förelägga

innevarande års höstriksdag förslag om att ansluta den framtida naturvårdens

förvaltningsuppgifter till redan befintligt organ.

Utskottet biträder den i propositionen uttalade meningen, att staten bör

svaia för de huvudsakliga kostnaderna för det intensifierade naturvårdsarbetet.

I likhet med departementschefen anser utskottet det motiverat att

kommun antingen i egen regi eller genom att delta i stiftelser och dylikt engagerar

sig ekonomiskt för att skaffa sina invånare tillgång till områden för

rekreation och friluftsliv. Såsom i propositionen anförs, kan det dock ej

förväntas att kommunerna skall vara beredda att svara för kostnaderna för

sådana områden av utpräglad rikskaraktär. Beträffande vissa av dessa finner

utskottet i likhet med departementschefen det vara lämpligt att stat

och kommun delar på kostnaderna. Därvid bör, i likhet med vad departementschefen

förordat, några fasta normer för fördelningen av kostnaderna

ej fastställas, utan överenskommelse bör i stället träffas från fall till fall.

Utskottet har således ej funnit sig böra tillstyrka i motionerna 1:628 och

II. 776 framfört yrkande om fasta grunder för nu ifrågavarande kostnadsfördelning.

I motion II: 561 har förordats, att 1962 års fritidsulredning får i uppdrag

att utreda formerna för bland annat ett vidgat interkommunalt samarbete

\ad gäller planering och finansiering av fritidsverksamheten m. in. Såsom

bland annat framhållits i remissyttrande över motionen finner utskottet,

att fritidsutredningen enligt sina direktiv har möjligheter att utreda denna

fråga. Samtidigt vill utskottet erinra om att möjligheter för interkommunalt

samarbete beträffande ifrågavarande verksamhet synes föreligga i redan nu

existerande former. Vid sådant förhållande synes motionen ej erfordra någon

riksdagens åtgärd.

Vad angår motionen I: 601 vill utskottet endast hänvisa till den utredning

angående samordning inom samhällsplaneringens område, som ställdes i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1063

21

utsikt av chefen för kommunikationsdepartementet i proposition nr 98 till

1962 års riksdag angående byggnadsstyrelsens omorganisation. Enligt vad utskottet

erfarit pågår förberedelser för en översyn av dessa problem genom en

för berörda departement gemensam arbetsgrupp. Utskottet finner sålunda att

motionen i förevarande sammanhang icke bör föranleda något riksdagens

särskilda uttalande.

Med hänvisning till att spörsmålen rörande lagstiftningen på naturvårdsområdet,

såsom i det föregående nämnts, kommer att behandlas av riksdagen

i annat sammanhang och att därvid bland annat frågan om en utredning

rörande allemansrättens omfattning och innebörd i anledning av

vid årets riksdag väckt motion I: 288 torde komma att upptas till närmare

prövning, finner utskottet ej heller skäl biträda i motionsparet I: 628 och

II: 776 framlagt utredningsyrkande rörande allmänhetens rättigheter och

skyldigheter på annans mark.

I flera remissyttranden över naturvårdsutredningens betänkande har

framhållits önskvärdheten av alt olika benämningar användes på reservat

för kulturell naturvård och sådana för social naturvård. Utskottet vill fästa

uppmärksamhet på denna fråga för att den om möjligt prövas vid utarbetandet

av den i utsikt ställda nya naturvårdslagen.

I propositionen förordas, att från och med den 1 juli 1963 inrättas en

statens naturvårdsnämnd, lydande under jordbruksdepartementet. Arbetsuppgifterna

vid nämnden skall enligt förslaget fördelas på en administrativjuridisk

byrå och en planeringsbyrå. Den sistnämnda byrån föreslås organiserad

på två sektioner, varvid på den ena bör handhas nämndens verksamhet

i fråga om naturvårdsområden av olika slag och på den andra uppgifterna

beträffande landskapsvården. Utskottet tillstyrker för sin del att

verksamheten organiseras på sätt i propositionen föreslagits och avstyrker

således bifall till i motionerna I: 627 och II: 778 framfört yrkande om att

antalet byråer vid nämnden skall vara tre.

De i propositionen föreslagna anslagen till länsstyrelsernas naturvårdsarbete,

naturvårdsupplysning samt för ersättningar till markägare m. m.

är enligt utskottets mening tillräckliga för att täcka uppkommande kostnader

för ändamålen i fråga under nästa budgetår. I motionsparen I: 627

och II: 778 samt I: 629 och II: 779 gjorda yrkanden om ytterligare medelsanvisning

under ifrågavarande anslag biträdes således ej av utskottet. Utskottet

förutsätter emellertid, att vid behandlingen av kommande anslagsäskanden

för ändamålen anslagen anpassas efter de ökade behov, som kan

uppkomma sedan naturvårdsnämndens verksamhet nått avsedd omfattning.

I propositionen anföres, att det i vissa fall kan vara ändamålsenligt att

stat eller kommun inköper ur naturvårdssynpunkt värdefull mark. För

egen del anser departementschefen att starka skäl talar för dylika markförvärv

från del allmännas sida. Efter att ha övervägt olika lösningar i detta

avseende har departementschefen funnit det mest ändamålsenligt att för

statens förvärv inrättas en delfond under domänfonden och att medel ställs

till förfogande genom invesleringsanslag å kapitalbudgeten. För nästa budgetär

föreslås i propositionen, att ett dylikt anslag av 2 000 000 kr. upptas

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

för ändamålet. Mot vad i förevarande avseende förordats i propositionen

har utskottet ej något att erinra. Utskottet avstyrker i enlighet härmed det

i motionerna I: 628 och II: 776 framförda förslaget, att domänverkets markfond

tas i anspråk för nu angivna ändamål. Likaså har utskottet ej ansett

sig böra biträda de i motionsparen I: 38 och II: 45 samt I: 383 och II: 347

gjorda framställningarna om ändrade grunder för dispositionen av markfonden.

Samtidigt härmed vill utskottet emellertid som sin mening uttala,

att domänverket i samband med sin allmänna inköpsverksamhet bör eftersträva

att så långt som möjligt också tillgodose det allmänna naturvårdsintresset.

Utskottet vill även ifrågasätta huruvida icke yttrande från lantbruksnämnd

bör inhämtas vid förvärv av mark för naturvårdsändamål för

att tillvarataga de intressen, som kan uppstå ur synpunkten av jordbrukets

rationalisering.

Utskottet har ej funnit sig böra tillstyrka i motionerna I: 628 och II: 776

samt I: 629 och II: 779 i sammanhanget i övrigt framlagda förslag. De uttalanden

och förslag i propositionen, vilka ej särskilt berörts i det föregående,

har inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. avslå motionerna I: 626 och II: 777;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med

avslag å motionerna 1:628 och 11:776, såvitt angår grunderna

för fördelning mellan stat och kommun av kostnaderna

för naturvårdsåtgärder, godkänna de i det föregående

förordade riktlinjerna för naturvårdsverksamheten

och dess organisation;

III. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning besluta

att från och med den 1 juli 1963 inrätta ett statligt centralt

naturvårdsorgan, benämnt statens naturvårdsnämnd, med

i huvudsak de uppgifter som angivits i det föregående;

IV. med bifall till Kungl. Maj:ts framställning samt med

avslag å motionerna I: 627 och II: 778, såvitt nu är i fråga,

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för statens naturvårdsnämnd i enlighet med vad

som föreslagits i det föregående,

2) fastställa följande avlöningsstat för statens naturvårdsnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 43 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 16 000

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ...... 20 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 333 000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr il år 1963 23

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 145 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 7 000

Summa kr. 564 000

3) å riksstaten för budgetåret 1963/64 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Statens naturvårdsnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag

av 564 000 kr.

b) till Statens naturvårdsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 125 000 kr.;

V. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning ävensom

med avslag å motionerna I: 627 och II: 778 samt 1:629

och II: 779, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, å riksstaten

för budgetåret 1963/64 under nionde huvudtiteln anvisa
1)

till Naturvård: Kostnader för länsstyrelsernas naturvårdsarbete

ett reservationsanslag av 480 000 kr.

2) till Naturvård: Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m.,

ett reservationsanslag av 200 000 kr.

3) till Naturvård: Ersättningar till markägare m. m. ett

reservationsanslag av 200 000 kr.;

VI. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med

avslag å motionerna I: 628 och II: 776, såvitt nu är i fråga,

1) medge att under domänfonden inrättas en delfond,

varå naturvårdsobjekt i kronans ägo redovisas i enlighet

med i det föregående angivna grunder,

2) å kapitalbudgeten för budgetåret 1963/64 under statens

affärsverksfonder, domänverket, till Markförvärv för

naturvårdsändamål, m. m., anvisa ett investeringsanslag av

2 000 000 kr.;

VII. lämna motionerna 1:38 och 11:45 samt 1:383 och

II: 347 utan åtgärd;

VIII. lämna motionen II: 561 utan bifall;

IX. avslå motionen I: 601;

X. besluta att motionerna 1:628 och II: 776, såvitt de ej

behandlats i det föregående, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

XI. lämna utan bifall motionerna 1:629 och 11:779, såvitt

de ej behandlats i det föregående.

Stockholm den 4 april 1963

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr it år 1963

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Lage Svedberg, Bertil Andersson, Nils

Hansson*, Carl Eskilssson, Berg, Gunnar Pettersson*, Ringaby, Kristiansson,

Augustsson och Harald Pettersson;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Sköld, Antby, Nilsson

i Lönsboda, Östlund*, Franzén, Lundmark, Eskilsson i Likenäs, Persson

i Appuna och Hedin*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1) av herrar Carl Eskilsson, Ringaby, Östlund och Hedin.

2) av herrar Carl Eskilsson, Ringaby, Harald Pettersson, Hansson i Skegrie,

östlund och Hedin, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets utlåtande, som på s. 21 börjar med orden

»I propositionen» och å s. 22 slutar med orden »jordbrukets rationalisering»

bort ha följande lydelse:

»I propositionen ----(lika med utskottet)---för ändamålet.

Enligt utskottets mening synes emellertid medel härför med fördel kunna

disponeras ur domänverkets markfond, som under senare år tillförts ständigt

ökat kapital, främst genom tomtmarksförsäljningar. Utskottet tillstyrker

i enlighet härmed det i motionerna I: 628 och II: 776 framförda förslaget,

att nyssnämnda markfond tas i anspråk för nu angivna ändamål.

Likaså vill utskottet, i anledning av motionerna I: 383 och II: 347 samt

med biträdande av vad i motionsparet 1:38 och 11:45 anförts, uttala, att

ianspråktagande av halva markfonden för förvärv av lämpliga fritidsområden

ur skilda synpunkter synes vara en rimlig åtgärd, som utan onödig

tidsspillan skulle avsevärt öka tillgången på fritidsområden, på vilka det

i framtiden i vissa delar av vårt land kan väntas bli en mycket kännbar

brist. Utskottet förordar därför att 1962 års fritidsutredning i sina överväganden

även skall få pröva möjligheterna till att hälften av domänverkets

markfond får disponeras för förvärv av fritidsområden. Samtidigt härmed

--—- (lika med utskottet)---jordbrukets rationalisering.»

dels ock att utskottets hemställan under VI. och VII. bort lyda sålunda:

»VI. i anledning av Kungl. Maj:ts framställning samt

med bifall till motionerna I: 628 och II: 776, såvitt nu är i

fråga, medge att medel ur domänverkets markfond får användas

för statens förvärv av ur naturvårdssynpunkt värdefull

mark och att för budgetåret 1963/64 får disponeras

2 000 000 kr. ur sagda fond för det i propositionen angivna

ändamålet Markförvärv för naturvårdsändamål m. m.;

VII. med bifall till motionerna I: 38 och II: 45 samt i anledning

av motionerna 1:383 och 11:347 i skrivelse till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1963

25

Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet i det föregående

anfört angående utredning av möjligheterna att disponera

hälften av domänverkets markfond för förvärv av fritidsområden.

»

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630510

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:139 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om utvidgning av Gotska Sandöns nationalpark. a1 i texten