Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1963-04-25 · 47 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 44 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1963:14, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1''t- år 1963

1

Nr 14

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område,

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln

föreslagit riksdagen dels att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1963/64 till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område beräkna

ett förslagsanslag av 153 000 000 kr. och dels att för budgetåret 1963/

64 till kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd anvisa ett

reservationsanslag av 13 640 000 kr. Vidare har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att i avbidan på särskild proposition i ämnet, till särskild lagring av

livsmedel för budgetåret 1963/64 beräkna ett investeringsanslag av 10 000 000

kr.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 29 mars 1963 dagtecknad proposition,

nr 134, angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets

område, m. in., under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

_såvitt avser anslaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

med ändring av det i årets statsverksproposition framlagda förslaget

— att

dels godkänna vad i det föregående förordats såvitt avser tillämpningen

av den s. k. treprocentregeln i det av 1959 års riksdag fastställda sexårsavtalet

på jordbrukets område

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande, statens

jordbruksnämnd att i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som angivits i det föregående, vidta erforderliga regleringsåtgärder för att

genomföra omförmälda förslag

dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande användningen

av de medel, som influtit under regleringsåret 1961/62 och som influtit

eller inflyter under regleringsåren 1962/63 och 1963/64 genom upptagande

av införselavgifter, ävensom av andra i samband med jordbruksregleringen

under nämnda reglcringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel
dels

lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande totalramen

för införselavgiftsmedel för regleringsåret 1964/65

dels godkänna det i det föregående framlagda förslaget angående prisutjämning

för kärabindemedel

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att medge Hallands läns linodlareförening

uppskov med erläggande av de under åren 1964 och 1965 till betalning för
1

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 10 samt. Nr H

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 74 år tf)63

fallande amorteringarna på och räntorna för föreningens ur hemslöjdslånefonden

beviljade lån

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens

jordbruksnämnd att vidta erforderliga åtgärder för reglering av införseln

och utförseln av torkade sockerbetor

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta ändringar i regleringsförfattningarna

rörande slaktdjursavgift och utjämningsavgift å mjölk, grädde och ost

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i det föregående

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, på förslag av statens jordbruksnämnd,

meddela bestämmelser rörande lagring av fodersäd i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som angivits i det föregående

dels till Prisreglerande åtgärder på jordbruekts område för budgetåret

1963/64 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 153 000 000 kr.

dels till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 18 640 000 kr.

dels till Särskild lagring av livsmedel för budgetåret 1963/64 under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kr.

dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande dispositionen

av den rörliga kredit, som står till förfogande för Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening, för beredskapslagring m. m.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

A. i samband med statsverkspropositionen:

1) I: 177 av herr Eskilsson m. fl., likalydande med II: 212 av herr Hedin

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådana ändringar i nu gällande regler

för skördeskadeskyddet att 1) en allmän arealinventering skall lämnas den

1 juli, 2) även matärter inräknas i skördeskadeskyddet, 3) spillundersökningen

förenklas så att skördeskadeersättningen kan utbetalas under det

aktuella året, 4) de totala torkningskostnaderna för alla grödor medräknas,

5) onormala bärgningskostnader beaktas samt att vad i motionen i övrigt

anförts måtte beaktas;

2) I: 178 av herr Hagberg m. fl., likalydande med II: 211 av herr Heckscher

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

uttala, att enligt dess mening åtgärder omedelbart bör vidtagas i syfte att

förverkliga målsättningen i 1959 års jordbruksavtal, samt hemställa, att

förslag i sådant syfte snarast måtte föreläggas riksdagen;

3) I: 180 av herr Jonasson m. fl., likalydande med II: 209 av herr Gustafsson

i Borås m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla att en utredning tillsättes med syfte att föreslå

åtgärder vilka i första hand med tanke på landets försvarsberedskap främjar

och effektiviserar befintliga bygdekvarnar;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr It år 1963

3

4) I: 295 av herr Nilsson, Ferdinand, m. fl. och II: 348 av herr Svensson i

Vä m. fl, i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte begära prövning av möjligheterna att hos jordbrukets

egna kreditinrättningar placera medel från skördeskadefonden till

minst den andel som svarar mot av jordbrukarna till fonden inbetalade avgifter;
5)

I: 298 av herr Pettersson, Harald, och herr Jonasson, likalydande med

II: 339 av herrar Dahlgren och Gustafsson i Kårby, i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte A. för sin del besluta, med verkan från och med

skördeåret 1963, 1) att självriskprocenten i skördeskadeförsäkringen skall

utgöra 10 procent av normskördens värde; 2) att årligen ett belopp motsvarande

två procent av utgående allmänna skördeskadeersättningar, dock lägst

800 000 kr., må ställas till förfogande ur skördeskadefonden för utbetalning

av individuellt prövade skördeskadebidrag; 3) att staten skall bidraga till

skördeskadefonden med ett årligt anslag av 15 000 000 kr., under förutsättning

att jordbrukarna kollektivt tillskjuter minst samma belopp; B. anvisa

under nionde huvudtiteln till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

för budgetåret 1963/64 ett reservationsanslag av 18 640 000

kronor; C. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla 1) om skyndsam utredning

om komplettering av skördeskadeförsäkringens grundskydd med jordbrukskonto

enligt de principer som gäller för skogskontot; 2) om skyndsam utredning

angående komplettering av skördeskadeförsäkringens grundskydd

med ett system av skördeskadelån, i enlighet med vad i motionen har anförts;
6)

I: 387 av herr Nilsson, Ferdinand, och herr Gustafsson, Nils-Eric, likalydande

med 11:458 av herr Börjesson i Glömminge, vari hemställts, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte framhålla angelägenheten av

att översynen av skördeskadeskyddet påskyndas i möjlig mån så att förslag

till förbättring därav ävensom kompletterande åtgärder kan föreläggas riksdagen

snarast; att det statliga bidraget till skördeskadefonden måtte i årets

stat höjas från 33 procent till 50 procent d. v. s. med 10 miljoner kronor;

att av skördeskadefondens sålunda förhöjda medel högst 10 miljoner kronor

måtte ställas till förfogande till individuella bidrag utan behovsprövning

åt jordbrukare som drabbats av skördeskador men på grund av strataindelningens

ojämnhet icke kan på ordinarie sätt erhålla skördeskadebidrag;

samt att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag

till innevarande års riksdag om skördeskadelån med låg ränta och lång

amorteringstid såsom beredskapsåtgärd för alt möta likviditetssvårigheter

som av nedsatt skörd kan vållas, men då skördeskadebidrag likväl icke anses

kunna ifrågakomma;

7) I: 459 av herr Bengtson m. fl., likalydande med II: 556 av herr Hedlund

m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla om vidtagande av erforderliga åtgärder i syfte att den i jordbruksavtalet

och riksdagsbeslutet 1959 åsyftade utfyllnaden av inkomstklyftan

mellan industrien och jordbruket skall uppnås under sexårsperioden;

8) I: 460 av herr Jonasson och II: 555 av herr Hansson i Skegrie, i vilka

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr U- år 1963

likalydande motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj:t

måtte anhålla om utredning av behovet och möjligheterna att utvidga den

objektiva upplysningsverksamheten rörande jordbrukets ekonomiska förhållanden;
9)

II: 455 av herrar Antby och Nyberg, i vilken motion hemställts, att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag angående

möjligheten att genom lagring av svensk spannmål tillgodose behovet av en

jämnare tillgång på foderspannmål; och

10) II: 554 av herr Elmwall m. fl., vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om så skyndsam undersökning av orsakerna

till den ogynnsamma inkomstutvecklingen för jordbruket i de mellansvenska

och norrländska områdena, att erforderliga åtgärder till förbättring

av inkomstutvecklingen i de berörda områdena kan vidtagas redan i

samband med de förhandlingar, som förutsättes komma till stånd mellan

statens och jordbrukets förhandlingsorgan under våren 1963, och att

jordbruksutskottet måtte behandla motionen så skyndsamt, att riksdagsbeslut

i frågan kan fattas för tillgodoseende av motionens syfte om åtgärder

redan vid den ovannämnda tidpunkten.

B. i anledning av propositionen nr 134:

1) 1:730 av herr Jonasson in. fl., likalydande med 11:887 av herr Elmwall

in. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr

134 matte dels i skiivelse till Kungl. Maj it anhålla, att åtaganden rörande

jordbruket gentemot EFTA eller särskilt land inom EFTA av det slag, som

angivits i motionen, icke måtte göras utan att överenskommelse därom träffats

med jordbrukets förhandlingsdelegation, dels oek uttala att överenskommelser

om sådana åtaganden må underställas riksdagen;

2) I. 731 av herr Jonasson och herr Pettersson, Harald, likalydande med

II: 886 av herr Dahlgren in. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av propositionen nr 134 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

om framläggande för innevarande års höstriksdag av plan för åtgärder

i syfte att garantera, att den jordbrukspolitiska målsättningen om inkomstlikställighet

för den i jordbruket arbetande befolkningen kan förverkligas

under sexårsperioden i överensstämmelse med vad som åsyftades i riksdagsbeslutet

1959;

3) I: 732 av herr Nilsson, Ferdinand, i vilken motion hemställts,

a 11 riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att den i s. k. sexårsavtalet

och riksdagens beslut 1959 angivna målsättningen om jordbrukets

likställande med industrien måtte under återstående avtalstid med alla till

buds stående medel effektivt främjas;

a 11 därvid måtte särskilt uppmärksammas att möjligheterna för erhållande

av i avtalet avsedda produktpriser försvårats, då produkterna fördyrats

av s. k. varubeskattning för jordbrukets del, per år överstigande 500

milj. kronor;

a 11 principen om det svenska jordbrukets uppgift att tillgodose den in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr ti år 1963

5

hemska konsumtionen icke måtte beskäras genom ytterligare eftergifter

vid EFTA-förhandlingarna för påträngande utländska intressen;

a 11 utformningen av skördeskyddet måtte skyndsammast överses och

systemet utbyggas till bättre effektivitet i enlighet med i motionen berörda

synpunkter för beredande av rättvisare förhållande för av skördeskador

drabbade;

att för tillgodoseende av utav skördeskador drabbade, som på grund av

brister i systemets utformning eller strataindelningen icke erhåller rättvis

skadeersättning varje år måtte avsättas visst större belopp att i individuella

fail utan ekonomisk behovsprövning tilldelas skadelidande; samt

a 11 den i propositionen avsedda omprövningen av jordbrukets kreditproblem

måtte omfatta även lånebehov i samband med skador å skörden under

beaktande av vad i motionen därom anföres;

4) I: 733 av herr Pettersson, Harald, och herr Jonasson, likalydande med

II: 885 av herr Dahlgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 134 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att förslag om införande av den s. k. falltalsmetoden för kvalitetsbestämning

vid inlösen av brödsäd icke måtte framläggas utan att överenskommelse

därom träffats med jordbrukets förhandlingsdelegation;

5) II: 888 av herrar Elmwall och Persson i Heden, i vilken motion hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 134 måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla dels om prövning och förslag till innevarande

års höstriksdag angående sådan utformning av stödet till fläskproduktionen

och fodersädsodlingen, att dels överskottsproduktionen av fläsk effektivt

motverkas och dels fodersädsodlarna garanteras ett pris på fodersäden, som

kan giva eu i förhållande till fläskpriset likvärdig arbetsersättning, i enlighet

med vad i motionen har anförts; samt dels om skyndsam prövning av

utjämningsavgifternas verkningar på mjölkproduktionens lokalisering i

syfte att garantera en sådan utformning av utjämningssystemet, att mjölkproduktionen

kring de stora konsumtionsorterna kan bibehållas;

6) 11:889 av herr Hedlund m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 134 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

skyndsam prövning och förslag rörande en sådan utformning av skördeskadeförsäkringen,

att en mera tillfredsställande och rättvis skördeskadeersättning

kan garanteras.

Beträffande det närmare innehållet i förenämnda motioner får utskottet

hänvisa till motionerna II: 212, II: 211, II: 209, I: 295, II: 339, I: 387, II: 556,

II: 555, II: 455, II: 554, II: 887, II: 886, I: 732, II: 885, II: 888 och II: 889.

Över motionerna I: 178 och II: 211, I: 459 och II: 556 samt II. 554 hai

statens jordbruksnämnd efter hörande av konsumentdelegationen och jordbrukets

förhandlingsdelegation avgivit utlåtande.

över motionerna 1:460 och 11:555 samt 11:455 har statens jordbruksnämnd

yttrat sig. Över sistnämnda motion har även Svensk spannmålshandel

avlämnat yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Jordbruksutskottets utlåtande nr H år 1063

Över motionerna 1:177 och 11:212, 1:298 och 11:339 samt 1:387 och

II: 458 har utlåtanden avgivits av statens jordbruksnämnd, skördestatistiska

nämnden och Hushållningssällskapens förbund.

Remissyttranden över motioner rörande prisregleringsfrågor, m. m.

Vad gäller motionerna I: 178 och II: 211 angående förverkligande

av målsättningen i 1 959 års jordbruksavtal

samt 1:459 och 11:556 angående inkomstklyftan

mellan industrien och jordbruket anför statens jordbruksnämnd

i likhet med motionärerna att en expertgrupp, tillsatt av jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation, under hösten 1962

undersökt det ekonomiska läget för jordbruket. Den kom därvid fram till att

inkomsklyftan, som enligt vad som förutsattes vid förhandlingarna våren

1959, år 1962 skulle uppgått till 1 300 kr. i stället kunde beräknas till ca

7 150 kr. På grundval av ytterligare material har samma expertgrupp under

januari 1963 avlämnat beräkningar, sam tyder på en inkomstklyfta 1962 av

ca 7 900 kr.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 december

1962 erinrat om de stora felmarginaler, som kalkyler av ifrågavarande slag

med nödvändighet är behäftade med. Nämnden har vidare anfört att nu

liksom vid förhandlingarna våren 1959 kan inkomstklyftan vara större

eller mindre än beräknat. Jordbruksnämnden har emellertid av den framlagda

undersökningen dragit den slutsatsen att inkomstklyftan, som vid avtalets

slutande förutsattes skola minska fram till den 1 september 1965 i

stället har avsevärt ökat under den hittills gångna delen av avtalsperioden.

Nämnden har vidare berört orsakerna till inkomstklyftans ökning och därvid

framhållit att en av de viktigaste grundförutsättningarna i 6-årsavtalet

att inkomstklyftan genom den fortgående rationaliseringen skulle successivt

utjämnas har alltså visat sig icke föreligga. Effekten härav kommer

sannolikt att kumuleras under återstoden av avtalsperioden.

Med anledning av resultaten av ovan nämnda undersökningar har, enligt

vad som anges i särskild skrivelse, Riksförbundet Landsbygdens folk och

Sveriges lantbruksförbund i en framställning den 6 december till Kungl.

Maj :t hemställt att få upptaga förhandlingar med syfte att skyndsamt åstadkomma

erforderliga åtgärder för att förverkliga den jordbrukspolitiska målsättningen.

Då de förhandlingar mellan jordbrukets representanter och regeringen,

som därefter upptagits, alltjämt pågår finner sig nämnden sakna anledning

att yttra sig över motionernas innehåll.

Jordbrukets konsumentdelegation anser anledning för närvarande saknas

att kommentera de föreliggande motionerna, då överläggningar pågår mellan

regering och representanter för jordbruksnäringen i de i detta sammanhang

aktuella frågorna.

Jordbrukets förhandlingsdelegation delar motionärernas uppfattning att

målsättningen om inkomstlikställigheten är det primära i gällande jordbruksavtal

och uttalar därvid följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr l''i år 1963 7

I propositionen nr 147 till 1959 års riksdag anförs sålunda också, att »målsättningen

för prispolitiken på jordbrukets område under de närmaste åren

bör vara att jordbruket under den kommande prissättningsperioden beredes

möjlighet att dels följa med i den allmänna inkomstutvecklingen och dels

därjämte, genom att tillgodoföras rationaliseringsvinsten inom den egna näringen,

successivt utjämna inkomstklyftan». De olika regler, inkomstregeln

och treprocentregeln, som konstruerades 1959 för att möjliggöra den av riksdagen

beslutade målsättningen, har emellertid ej åstadkommit den inkomstutveckling

man syftat till. Detta har på ett entydigt sätt framkommit i de

utredningar rörande inkomstklyftans storlek 1962, som utförts av en expertgrupp

bestående av representanter från saväl jordbruksnämnden som jordbrukets

organisationer. Jordbruksnämnden har också i sin skrivelse till

Kungl. Maj :t den 4 december 1962 uttalat, att »inkomstklyftan som vid avtalets

''slutande förutsatts skola minska fram till den 1/9 1965 i stället har

avsevärt ökat under den hittills gångna delen av avtalsperioden».

Sedan vid överläggningarna mellan jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationen

konstaterats, att nämnden saknat fullmakt att föra förhandlingar

beträffande åtgärder för att minska den successivt ökande inkomstklyftan,

har Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges lantbruksförbund

i framställning den 6 december till Kungl. Maj :t hemställt att »fä

upptaga förhandlingar med syfte att skyndsamt åstadkomma erforderliga

åtgärder för att förverkliga den jordbrukspolitiska målsättningen». Då de

förhandlingar mellan företrädare för jordbrukets organisationer och regeringen

som därefter upptagits ännu ej är avslutade anser delegationen sig

icke böra gå närmare in på de frågor rörande utfyllnaden av inkomstklyftan

som behandlas i motionerna.

I anledning av motionen II; 5 54 rörande jordbrukets

inko in st ut vecklin g i Mellansverige o c h N orrl a n d hänvisar

statens jordbruksnämnd till att en vid 1962 ars riksdag fiamlagd motion

med likartat innehåll överlämnades av riksdagen till 1960 års jordbruksutredning.

Jordbruksnämnden kan cj finna, att bärande skäl föieliggei att

frångå detta riksdagsbeslut genom att bryta ut det komplex av frågor, som

bär samband med den av motionärerna berörda inkomstutvecklingen. Motionen

bör därför enligt nämndens mening icke föranleda någon åtgärd.

Jordbruksnämndens konsumentdelegation anför i sammanhanget följande.

Av det material rörande jordbrukarnas inkomster under de senaste åren,

som presenterats av lantbruksstyrelsen, synes otvivelaktigt framgå, att mvecklingen

varit ogynnsammast i de av motionärerna angivna områdena.

Vilka de faktorer är, som framkallat detta resultat, är emellertid inte klarlagt.

Motionärerna har pekat på ett par iakttagbara fakta, t. ex. den relativt

ringa animalieproduktionen i de berörda landsdelarna och en därmed

sammanhängande minskning av mjölkproduktionen. De bakom dessa utvecklingstendenser

liggande orsakerna har dock inte antytts av motionärerna.

konsumentdelegationen skulle finna det naturligt och önskvärt att

hithörande frågor gjordes till föremål för ett inträngande studium av i första

hand den kommitté, 1960 års jordbruksutredning, som enligt sina direktiv

har att ägna uppmärksamhet åt bl. a. här aktuella problem.

Delegationen erinrar om att vid 1962 års riksdag väcktes motioner med i

stort sett samma innehåll som den föreliggande. Motionerna blev föremål

för en omfattande remiss (JoU 1962: 10 s. 11—19). Riksdagens beslut att

överlämna motionerna till nyssnämnda utredning tinner delegationen väl

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr H år 1063

motiverat. Delegationens önskemål att hithörande spörsmål utreds torde

därmed redan ha tillgodosetts. Motionen II: 554 synes därför inte kräva någon

riksdagens åtgärd.

Jordbrukets förhandlingsorganisation uttalar med anledning av motionerna

följande.

Frågan i vad män särskilda åtgärder till förmån för de mellansvenska och

norrländska områdena för förbättring av inkomstläget utöver generellt för

hela landet verkande åtgärder torde endast i mindre utsträckning kunna

upptas till behandling vid de stundande förhandlingarna mellan representanter

för jordbrukets organisationer och statsmakterna. Vad angår begärd

utredning om orsakerna till den ogynnsamma inkomstutvecklingen i Mellansverige

och i Norrland vill förhandlingsdelegationen erinra om att dessa

i viss mån blir belysta genom den jordbruksekonomiska undersökningen. Fn

djupare analys av orsakerna till sagda inkomsteftersläpning torde emellertid

krava längre tid för sitt utförande än den motionärerna förutsatt. Det bör

också erinras om att den jordbruksekonomiska undersökningen föreli°°er

klar endast t. o. m. år 1961. oö

Förhandlingsdelegationen önskar framhålla, att speciella åtgärder för förbättring

av mkomstläget inom vissa delar av landet förutsätter prisdifferentiering

i den ena eller andra formen. Den nuvarande jordbrukspolitiken

asyttar emellertid, bortsett från vissa åtgärder till förmån för norra Sverige

en generell prissättning lika för hela landet. Frågan rörande differentierade

priser ar av principiell natur och lämpar sig knappast för snabbehandling,

.ligt vad delegationen har sig bekant kommer frågan om prisdifferentier,

1.ny.a.r att uPI3tas av 1960 ai''s jordbruksutredning, och delegationen förordar

darlor, att motionen overlamnas till denna för att tagas under övervägande

i dess arbete. °

I utlåtande över motionen 1 1:45 5 angående lagring a v

svensk fodersäd anför statens jordbruksnämnd följande.

Motionärerna grundar sin begäran om eu utredning på att vissa år eu avse^

ard export av fodersad ägt rum medan andra år importbehov förelegat.

Man pekar särskilt på förhållanden under regleringsåret 1961/62 då exporten

hade en sådan omfattning att import redan under slutet av samma re«- enngsar behövde komma till stånd. Motionärerna tycks vidare vilja «e uttryck

åt den uppfattningen, att även om skördarnas storlek växlar avsevärt

iran ar till år skulle det genomsnittliga skördeutfallet under en femårsperiod

visa en ganska stor jämnhet. 1

Vad beträffar skördevariationerna bifogas till skrivelsen en sainmunStl]

u-n? °SOm Jlsar utvecklingen av skördeutfallen för fodersäd, brödsäd

eu iM<,°dlad J0rd imder de tre senaste femårsperioderna, d. v. s. från

1448 till 1962. Av sammanställningen framgår att den genomsnittliga fodersadsskorden

okade med över 300 000 ton från 1948—1952 till 1953_1957

siv h^vf ■M5i00VOn nrål\ .1953~1957 «11 1058-1962. Däremot visar vare

S?„SadSSHrfden.e er höskörden motsvarande utveckling. Motionärernas

nlfoiitt g att4.femårsperioderna som helhet skulle visa ett jämnt skördectäM

• oveien.sstanimer sålunda icke med verkliga förhållandet. Sannnan,

3 Ilning env isar aven de synnerligen stora variationerna i skördeutfall undeirn

de fbåda senaste femårsperioderna, då skillnaden mellan största och

minsta fodersadsskord vård drygt 900 000 ton resp. närmare 1 miljon ton.

skrf^icPPfSta n»ng ™rande skördade arealer som även bifogas ifrågavarande

v“tr att dejSa varatl0ner i fråga om fodersädsskördarna icke

senthöen vård beroende av ändringar i arealerna utan nästan helt kan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr år 1963

9

tillskrivas förändringar i skördeavkastningen. Härav följer, att en uppskattning

av kommande fodersädsskörd icke kan grundas på besådda arealer,

utan först kan göras sedan man erhållit en säkrare uppfattning om utvecklingen

under vegetationsperioden. Så länge är det emellertid inte möjligt att

vänta med ett ställningstagande till frågan om eventuell export av överskottskvantiteter

av föregående års skörd. Dessa bedömanden måste därför

i stället grundas på ett »normalt» skördeutfall.

Av fodersädsskörden behålles normalt större delen av odlarna själva, medan

endast en relativt liten del saluföres. Den kvantitet, som behålles för hemmautfodring

och utsäde, torde kunna anses vara tämligen konstant medan

däremot salukvantiteten direkt påverkas av skördeutfallet, d. v. s. ökar vid

stor skörd, men minskar vid liten skörd. Belysande härför kan vara, att den

saluförda kvantiteten av 1955 års skörd (som var den minsta sedan 1948)

uppgick till knappt 800 000 ton, medan nära 850 000 ton salufördes av 1961

års rekordskörd.

Till övervägande del önskar jordbrukarna leverera sin spannmål i omedelbar

anslutning till skörden. Under år med stor skörd uppstår härigenom

för de mottagande spannmålshandlarna en mycket stor belastning i fråga

om lagringsutrymmen. Dessa är anpassade till normala mottagningsförhållanden,

enär en förräntning av det i lagerbyggnader nedlagda kapitalet eljest

skulle medföra en kraftig ökning av lagringskostnaderna.

Mottagningssvårigheterna blir speciellt stora då skörden bärgas under

besvärliga väderleksförhållanden och den av odlarna levererade spannmålen

omedelbart behöver torkas. Sådana väderleksförhållanden medför dessutom

ofta kvalitet sskador på brödsädsskörden innebärande att denna delvis endast

kan användas för utfodring. Vid bedömande av fodersituationen måste

därför även utfallet av brödsäasskördens kvalitet beaktas.

Under de senaste åren har jordbruksnämnden med Kungl. Maj :ts bemyndigande

och efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation genom

föreningen Svensk spannmålshandel lämnat bidrag vid export av fodersäd

för att stödja fodersädspriserna. Alltför låga fodersädspriser skulle

ha kunnat leda till en överproduktion av animalieprodukter — särskilt

fläsk — som skulle ha varit svårare att avsätta på exportmarknaden än

spannmålen. Stödet åt fodersädsexporten har därför finansierats med medel

som egentligen varit avsedda för stöd åt animalieproduktionen och har

primärt haft till uppgift att påverka inriktningen av denna produktion.

Vid bedömandet av frågan om fodersädsexportens berättigande måste

beaktas, att denna export regelmässigt företagits från överskottsområdena

i Mellansverige, medan den import, som förekommit, varit avsedd för underskotlsområdet

i södra Sverige. Fraktkostnaden till de tyska hamnar dit

exporten huvudsakligen skett, är icke väsentligt högre än til! hamnar i

Skåne, Halland och Blekinge, utan »merkostnaden» kan enligt föreningen

Svensk spannmålshandel beräknas vara högst t krona per deciton. Frakten

till Sydsverige från Hamburg (varifrån fodersädesimporten vanligtvis ägt

rum) uppges normalt vara omkring 2 kronor per deciton. Under förutsättning

av oförändrade världsmarknadspriser bör kostnaderna för ränta

och lagring sålunda icke överstiga 3 kronor per deciton för att eu lagring

skall kunna anses ekonomiskt fördelaktigare än export från överskottsområdena

och import till underskottsområdena. Fn av handeln på den

nu tillämpade successiva prisstegringen grundad beräkning innebär alt

ränle- och lagringskostnaden skulle utgöra omkring 45 öre per deciton och

månad (varav ränteandelen utgör närmare 20 öre). »Exportförlusten» skulle

sålunda knappast motsvara mer än kostnaderna för ungefär ett halvt

års lagring på s. k. ordinarie utrymmen. Vid lagring på extraulrymmen till
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande nr H är 1063

kommer kostnader för transport, in- och uttagning m. in., som kan bli betydande.

Motionärerna har särskilt uppehållit sig vid förhållandena i fråga om

1961 års osedvanligt stora fodersädsskörd. De har härvid själva framhållit

att förseningen av 1962 års skörd »spelat en roll» i fråga om behovet av

import i slutet av föregående regleringsår. Jordbruksnämnden vill i anslutning

härtill påpeka följande. Av den sammanlagda kvantitet av cirka 245 000

lön fodersäd, som exporterades under regleringsåret 1961/62 utgjordes

nära 100 000 ton av maltkorn, grynhavre och utsädesvara. Den del av exporten,

som avsåg egentlig fodersad — knappt 150 000 ton — kontrakterades

huvudsakligen under hösten och vintern. Den sena våren 1962 medförde

genom senare betessläppning ett större behov av fodersäd än man

haft anledning att räkna med. Efter denna tid försåldes emellertid praktiskt

taget enbart korn och havre för specialändamål och vid dessa försäljningar

erhölls högre priser än de för fodervara gällande världsmarknadspriserna.

Den import av korn och havre, som ägde rum var koncentrerad

till tiden juli—september, och synes främst ha skett på grund av skördeförhållandena

hösten 1962, som dels innebar en försening på omkring en

månad och dels hade till följd att den regnskadade skörden till en början

icke oblandad kunde användas för utfodring. Under tremånadersperioden

juli/september importerades sålunda nära 50 000 ton havre och korn,

inedan importkvantiteten under tidigare del av regleringsåret endast var

cirka 12 400 ton. Sammanlagt torde importen icke ens kunna anses motsvara

det genom skördeförhållandena ökade foderbehovet. Om skördeförhållandena

blivit normala, skulle den verkställda exporten därför snarast

ha kunnat anses för liten. I sammanhanget bör även hänsyn tagas till att

överskottsproduktionen av fläsk under 1962 uppgått till cirka 40 000 ton,

vilket kan anses motsvara omkring 225 000 ton fodersäd.

Även innevarande regleringsår har för övrigt en icke oväsentlig kvantitet

fodersäd sålts för export oaktat 1962 års skörd blev betydligt mindre

än föregående års. Sålunda har cirka 60 000 ton korn och 30 000 ton havre

konstaterats. För täckande av det inhemska foderbehovet står mycket stora

kvantiteter mältningsskadad brödsäd till förfogande, men det är icke osannolikt

att eu viss import av fodersäd trots detta kommer till stånd under

senare delen av året, eftersom jordbrukarna icke önskar en alltför stor del

brödsäd i foderstaterna.

För belysande av exporten och importen av fodersäd under de sex närmast

föregående regleringsåren bifogas till skrivelsen en sammanställning

vari även upptagits handelns övergångslager av korn, havre och blandsäd

vid slutet av varje regleringsår, d. v. s. den 31 augusti.

I syfte att stimulera jordbrukarna att avvakta med sina leveranser och

härigenom minska mottagningssvårigheterna i samband med skörden har

under de båda senaste åren skapats garantier för ett under säsongen successivt

stigande odlarpris. Prisstegringsskalan, som väl torde svara mot

kostnaderna för ränta och lagring, har emellertid icke haft den återhållande

effekt, som åsyftas. Anledningen synes vara dels att en på grund av

hög vattenhalt erforderlig nedtorkning som regel icke kunnat ske hos odlarna,

dels att dessa genom omedelbar försäljning önskat erhålla likvid

för de kvantiteter som icke avsetts för förbrukning på den egna gården.

En viss propaganda har förekommit för inrättande av torkningsmöjligheter

— bland annat kalluftstorkning — pa åtminstone större brukningsenheter.

Särskilt viktigt torde emellertid i detta sammanhang vara om möjligheter

kunde skapas för belåning av hos jordbrukare lagrad spannmål. I viss utsträckning

torde detta kunna ske genom förskottsbetalning från spannmålshandel

för kvantiteter avtalade för senare leverans.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr li år 1963

11

Motionärerna har ansett det önskvärt med en undersökning rörande de

ekonomiska betingelserna för en ökad lagerhållning av fodersäd. Jordbruksnämnden

vill med anledning därav framhalla att föreningen Svensk

spannmålshandel redan har företagit ingående utredningar i detta hänseende

rörande spannmål över huvud taget. Enligt vad nämnden ei farit kommer

föreningen att i sitt eget yttrande över motionen närmare beröia dessa

spörsmål. Nämnden vill för övrigt även papeka att det statsägda Svenska

lagerhusaktiebolaget, i samband med genomförandet av ett utbyggnadsprogram

i fråga om utrymmen för beredskapslagring, bär skaffat sig goda

erfarenheter rörande "kostnader för uppförande av sådana magasin som

här närmast skulle kunna komma i fråga. Någon särskild utredning i frågan

synes därför enligt nämndens mening knappast erforderlig.

Svensk spannmålshandel anför sammanfattningsvis följande.

Motionen berör dels ett korttidsproblem — nämligen huruvida tillförseln

under skördeåret skulle kunna utjämnas genom lagring hos producenterna

inom överskottsområdena, där dessa disponerar över lämpliga lagringslokaler

— dels ett långtidsproblem — nämligen frågan om det kan vara lämpligt

att utjämna årsöverskott genom att lagra inom landet från en överskottsperiod

till en underskottsperiod, i stället för att exportera vid överskott

och importera vid underskott, med risk för att exporten vid överskott blir

så stor, att mot slutet av året kompletteringsimport måste företagas.

Vad korttidsproblemet beträffar finns redan nu förutsättningar för att

jordbrukare lagrar fodersäd hemma, varvid ersättning för ränta och lagring

utgår med samma belopp som handeln erhåller för samma tjänster. Föreningen

utgår härvid från att jordbruksnämnden även under återstående del

av sexårsavtalet godkänner, att stödåtgärder vidtages efter samma riktlinjer

som under de senaste två åren.

Föreningen har för avsikt att taga upp förhandlingar med handeln för

att få utrett om några särskilda åtgärder skulle behöva vidtagas i fråga om

finansieringen av sådan lagring.

Frågan om lämpligheten av den under de senaste åren tillämpade exportpolitiken

besvaras tveklöst med ja, under de förutsättningar som förelegat.

Emellertid har EEC:s jordbrukspolitik infört nya frågeställningar, och därigenom

kan utan tvivel förutsättningarna för vår hittillsvarande marknadspolitik

förändras. Föreningen, som med uppmärksamhet följer dessa frågor,

har därför funnit det vara angeläget att som en beredskapsåtgärd få möjlighet

att, när så efter noggrant övervägande kan befinnas lämpligt, utjämna

skördevariationerna genom lagring. Föreningen har beslutat att hos statens

jordbruksnämnd göra en framställning i ärendet.

I anledning av motionerna I : 4 6 0 och 1 1:5 5 5 o in ö k a d u p p1

y s n i n g s v e r k s a in h e t rörande jordbrukets ekonomiska

f ö r h å 11 a n d e n meddelar statens jordbruksnämnd att statlig information

i ekonomiska jordbruksfrågor för närvarande huvudsakligen sker genom

nämndens försorg och anför därvid följande.

Ett viktigt organ för sådan information är nämndens månatliga tidskrift

Jordbruksekonomiska Meddelanden. I tidskriften publiceras bl. a. fortlöpande

statistik och annan information över produktion, handel och konsumtion,

redogörelser för speciella undersökningar rörande jordbruksekonomiska

förhållanden (inventeringar, deklarationsundersökningar in. in.) ävensom

uppgifter från jordbruksnämndens löpande verksamhet (däribland angående

beslutade införselavgifter och andra avgifter på jordbrukets område).

Dagspressen samt den berörda fackpressen erhåller genom förmedling

av nämndens pressombudsman särskilda sammandrag av i tidskriften ut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr I i år 1963

kommande aktuellt informationsmaterial. Oberoende av tidskriften meddelar

jordbruksnämnden (pressombudsmannen) en fortlöpande information

om nämndens verksamhet och därmed sammanhängande förhållanden i form

av särskilda kommunikéer, vilka distribueras till statens upplysningsbyrå

och jordbrukets upplysningsnämnd, till TT och till berörda facktidskrifter

samt i flertalet fall även till Sveriges Radio. I dessa kommunikéer, vilka

uppgår till något hundratal om året, meddelas bl. a. uppgifter om nämndens

beslut angående avgiftsförändringar, importregleringar och andra prisregleringar,

rörande grunderna för kvalitetskontroll och över huvud ta-et

om sådana av nämnden meddelade beslut, som är av intresse för en större

ad manhet (besluten som sådana publiceras i nämndens tryckta cirkulärserie).

Innehållet i kommunikéerna kan vidare utgöras av referat av yttranden

eller framställningar från nämnden i frågor av mera allmän betydelse eller

referat av resultaten av nämndens överläggningar med jordbrukets förhandlingsorganisationer

eller med andra förhandlingsorgan o. s. v. Mycket vanigt

är att nämndens chefstjänstemän själva eller genom pressombudsman
n,

ein ?er,.teie!011.besvarar av oIika tidnings- eller tidskriftredaktioner framstadcla

förtrågningar i aktuella jordbruksekonomiska ärenden. Information

1., y i<a arenden lämnas även från tid till annan genom offentliga föredrag

e ler genom uttalanden i radio eller TV av nämndens chef eller andra ansvariga

tjänstemän.

Som komplettering till jordbruksnämndens informationsverksamhet iorde

ir o. m. detta år även inträda en viss upplysningsverksamhet genom den

s- k- konsumentdelegationens försorg. Denna av Kungl. Maj:t nyligen inrattade,

till jordbruksnämnden knutna delegation har enligt sin instruk
hT

nSf S \?6?:633) tiu uPPgift bl. a. att »inom förbrukarsidan verka för

Mdgad torsiaelse for och insikt i jordbrukets problem och ställning». Härunder

faller uppenbarligen även eu informationsverksamhet rörande de ekonomiska

forhållandena inom jordbruket.

Jordbruksnämndens samtliga ansvariga befattningshavare förses genom

jnessombudsmannens forsorg dagligen med ett stort antal urklipp ur dagspiessen

och fackpressen av sådana artiklar, som på något sätt berör nämndens

verksamhet eller eljest jordbrukets ekonomiska förhållanden. En granskning

av dylika artiklar kan i vissa fall leda till att beriktiganden från iordbruksnamndens

sida tiUställs pressen skriftligt eller - oftast - per telefon.

(Skriftligt til rattalades under ar 1962 oriktiga pressuppgifter angående restiutionen

av skatt för traktorbensin och om vissa försök i samband med den

ekonomiska beredskapen.) I flertalet fall föranleder emellertid artiklarna

icke nagot ingripande från nämndens sida. Innehållet ger med hänsyn till

det rent sakliga underlaget — vilket, såsom ovan har berörts, i många fall

-n hta„ln .mtats §enom förfrågan hos nämnden — ofta icke någon anledning

till erinran, eller också bedöms en uppmärksammad felaktighet icke

™aa,vrs"danlart och betydelse att ett sakligt tillrättaläggande skulle vara

nekad mohverat. Vad åter beträffar den av motionärerna speciellt ut::

( :;i;hat^khCle^ ,cHer den p°lemiska inriktning, som understundom kan

torekomma i vissa mlagg i pressdebatten, har ett bemötande av dylika tenc

enser icke ansetts vara en uppgift för statlig informationsverksamhet.

Jordbruksnämnden är överens med motionärerna om angelägenheten av

en saklig och objektiv upplysning i de aktuella frågorna rörande jordbrukets

ekonomiska förhållanden. Jordbruksnämnden är givetvis även medveten

om att skäl i och för sig kan föreligga för att den upplysningsverksamhet,

som nu bedrives på området, utvidgas till att avse ett mera fullständigt be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 fr år 1963

13

mötande av i pressen förekommande oriktiga eller bristfälliga uppgifter. Det

kan dock enligt nämndens mening starkt ifrågasättas om det resultat som

därmed skulle vara att uppnå, skulle motivera den betydande merbelastning

av jordbruksnämnden och de merkostnader för det allmänna, som utvidgningen

sannolikt skulle komma att medföra. Ett bemötande av en sådan

polemik, som avses i motionerna, finner jordbruksnämnden, såsom redan

har anförts, över huvud taget icke vara en uppgift för ett statligt informationsorgan.

Remissyttranden över motioner rörande det permanenta

skördeskadeskyddet

I anledning av motionerna 1:17 7 och 1 1:2 1 2, 1:2 9 8 och

1 1:3 3 9 samt 1:387 och 11:458 anför statens jordbruksnämnd följande.

Yrkanden om ändring av de av 1961 års riksdag antagna grunderna för

finansieringen av det nuvarande skördeskadeskyddet har framställts i motionerna

1:298, 11:339, 1:387 och 11:458 (yrkanden om höjning av det

årliga statsbidraget till skördeskadefonden och om översyn av fördelningen

av skördeskadeavgifterna mellan »olika grödor»). Dessa yrkanden har

föranlett olika uttalanden av dem som deltagit vid nämndens behandling

av ärendet. Generaldirektören och herr Brangmo har ansett, att anledning

för närvarande saknas för nämnden att ta ställning till yrkandena, eftersom

krav på ändringar av här förevarande slag hittills inte har väckts hos

nämnden i den ordning som synes ha förutsatts vid antagandet av det nuvarande

systemet för skördeskadeskyddet, d. v. s. »i samma ordning som

gäller för överläggningar i frågor rörande jordbruksregleringen» (prop.

1961: 94, s. 41). De har i sammanhanget även velat peka på, att det i motionerna

1:298 och 11:339 åberopade förhållandet, att statsbidrag till bekämpande

av arbetslöshet utgår med högre belopp än en tredjedel av inbetalade

avgifter, förelåg redan när beslut meddelades om genomförande av

systemet för skördeskadeskyddet. Herrar Lindskog och Odhner har förenat

sig om följande uttalande: »De förhållanden, på vilka avvägningen

av det statliga bidraget gentemot jordbrukarnas insatser grundades, när

skördeskadeskyddet beslutades, har icke väsentligt förändrats. Vi anser

därför inte att en omprövning härav nu är motiverad. Skördeskadeförsäkringen

bör enligt vår mening behålla sin karaktär av försäkring, vilket

inte skulle bli fallet, ifall en väsentlig förskjutning i förhållandena

mellan det statliga bidraget och försäkringstagarnas avgifter skulle komma

till stånd.» Herrar Håkansson och Grabö har gemensamt anfört följande:

»Enligt vår uppfattning synes det icke möjligt att draga en normerande

parallell med arbetslöshetsförsäkringen i vad gäller fördelningen av

kostnaderna mellan försäkringstagarna och det allmänna, eftersom skördeskadeförsäkringen

ur försäkringstagarens synpunkt icke är lika exakt

till sina verkningar som arbetslöshetsförsäkringen. Risken för att en premiebetalande

lantbrukare, som drabbats av kvalificerad skada, likväl icke

erhåller ersättning är, som erfarenheterna redan visat, dessvärre så betydande,

att det redan av detta skäl bör vara motiverat att han betalar en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr tJ år 1963

förhållandevis lägre del av kostnaderna för denna försäkring och staten en

däremot svarande större andel än vad fallet är i arbetslöshetsförsäkringen.

Härtill kommer, att varje kostnadsbesparande åtgärd för jordbruket

är angelägen, både med hänsyn till jordbrukets mycket dåliga relativa inkomstläge

inom landet och nödvändigheten av att på allt sätt öka konkurrenskraften

gentemot utlandet. Även detta skäl talar enligt vår uppfattning

för att en omprövning av fördelningen mellan det statliga bidraget

och försäkringstagarnas premier nu kommer till stånd.»

En ytterligare omprövning av bestämmelserna för individuellt prövade

skördeskadebidrag — varom förslag har framställts i motionerna I: 298 och

11:339 samt 1:387 och 11:458 — är enligt jordbruksnämndens mening

icke påkallad, innan erfarenhet vunnits om det nya system för utbetalande

av behovsprövade skördeskadebidrag, som antagits vid senaste höstriksdag

att tillämpas från och med skördeåret 1962 (prop. 1962: 190; JoU 36;

Rskr 412).

Beträffande de i motionerna 1:298, 11:339 samt II: 177 och 11:212 berörda

frågorna om någon form för skattemässig resultatutjämning som

komplement till skördeskadeskyddet anser sig nämnden böra vidhålla, vad

nämnden anfört härom i sitt yttrande den 4 oktober 1960 över den departementspromemoria,

som legat till grund för 1961 års riksdagsbeslut om

skördeskadeskyddet. Nämnden anser alltjämt, att en resultatutjämningsmöjlighet

genom jordbrukskonton, analogt med skogskontosystemet, vid

sidan om ett på annat sätt ordnat skördeskadeskydd skulle kunna bidraga

till en ökad ekonomisk stabilitet inom jordbruket.

I samtliga motioner har vidare efterlysts ett system för skördeskadelån

som komplement till det nuvarande skadeskyddet. Nämnden vill även i

denna del åberopa vad nämnden anfört i sitt yttrande över nyssnämnda

promemoria:

»Skördeskadelån kan icke, särskilt icke på längre sikt, utgöra någon

lösning för de drabbade jordbrukarna. Särskilt olyckligt förefaller det

nämnden att vara om, såsom i viss utsträckning torde ha varit fallet, de

låntagande jordbrukarna erhåller den uppfattningen att någon ovillkorlig

återbetalningsskjddighet icke skulle föreligga beträffande dessa lån. Emellertid

uppkommer otvivelaktigt i samband med större eller mindre skördeskador

för ett stort antal jordbrukare ett tillfälligt kreditbehov, som icke

kan täckas vid vanlig bankmässig säkerhetsbedömning men som utan åsidosättande

av sunda principer skulle kunna täckas genom någon form av

statliga lån. Detta nödvändiga kreditbehov bortfaller ingalunda genom ett

skördeskadeskydd, ehuru behovet givetvis reduceras i samma mån som

skyddet medför skadeersättning. Om, såsom i promemorian föreslagits,

skördeskadeskyddet inriktas endast på att utgöra ett katastrofskydd, kvarstår

en desto större del av det kreditbehov, som hittills i stor utsträckning

tillgodosetts genom skördeskadelån.

I enlighet med här anförda synpunkter bör enligt jordbruksnämndens

mening ett katastrofskydd kompletteras med ett system för skördeskadelån

som är så avvägt att det å ena sidan innebär en komplettering av de

vanliga bankmässiga kreditmöjligheterna för avhjälpande av ett tillfälligt

kreditbehov men å andra sidan icke medför en osund skuldsättning för

jordbrukarna.

I tgivande av nya stödlån i hittills tillämpade former kan såsom nämnden

redan antytt, icke betraktas som en önskvärd åtgärd. Däremot torde

man böra pröva möjligheten att införa en särskild form av statlig kreditgaranti.

Denna skulle kunna utnyttjas av de jordbrukare, som till följd

av skördeskador råkat i ekonomiska svårigheter, vilka av en eller annan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1J år 1963

15

anledning icke avhjälps genom införandet av katastrofskyddet. Nämnden

tänker härvid bl. a. på fall — liknande dem som i så stor utsträckning

inträffade under 1950-talet — då väderleksbetingelserna under en följd

av år medför en försämring av skördeutfallet för de enskilda jordbrukarna

utan att skadorna fördenskull är av sådan storleksordning, att katastrofskyddet

träder i funktion. Vid sådana fall av ackumulerade skador, som

var för sig icke är av katastrofal natur, men som steg för steg försämrar

jordbrukets ekonomiska motståndskraft, torde statliga garantilån kunna

få en viktig funktion. Det ligger vidare i sakens natur att katastrofskyddet

till följd av oundvikliga svagheter i det statistiska underlaget (den objektiva

skördeuppskattningn; — — —) icke under alla omständigheter kan

komma att verka effektivt, sett ur den enskilde jordbrukarens synpunkt.

Även i dylika fall skulle statlig kreditgaranti (i undantagsfall kombinerad

med statliga bidrag) kunna utgöra ett gott komplement till katastrofskyddet.

Frågan om hur vid ramen för en statlig kreditgivning bör vara blir

givetvis bland annat beroende av storleken av den genomsnittliga självrisk,

som skall gälla i systemet för det permanenta skördeskadeskyddet. Vid

den relativt höga självrisk, som föreslagits i promemorian torde kreditramen

få göras tämligen vid. Någon precisering av vad som här kan vara

erforderligt är självfallet omöjlig att göra på förhand. Det är därför endast

en exemplifiering, när nämnden utgår från ett belopp av en storleksordning

av 50 milj. kronor som övre gräns. Då den statliga kreditgivningen

ses som ett permanent led i skördeskadeskyddet är det tänkbart att

summan av utestående icke amorterade garantilån förr eller senare (vid

fall av från år till år upprepade skador) tenderar att överskrida kreditramen.

Det är därför tydligt att om en övre gräns för kreditgivningen sättes,

så kan denna icke få betraktas som gällande en gång för alla. Möjlighet

till omprövning av statens kreditgivning bör med andra ord föreligga,

därest denna form av stöd skulle förverkligas.»

De erfarenheter som hittills har vunnits av skördeskadeskyddet har

inte givit nämnden anledning att frångå vad som sålunda anfördes i

frågan.

/ övrigt får nämnden till besvarande av remisserna åberopa det utlåtande,

som skördestatistiska nämnden i skrivelse den 23 februari 1963 avgivit

över motionerna. Jordbruksnämnden vill för sin del särskilt understryka

angelägenheten av en fortsatt förbättring av områdesindelningen

och vikten av att frågan om inlemmandet i skördeskadeskyddet av mera

allmänt förekommande specialgrödor sådana som matärter snarast får

sin lösning. Dessa frågor är f. ö. föremål för behandling av skördestatistiska

nämnden på grund av en underhandsframställning av jordbrukets

förhandlingsdelegation, och jordbruksnämnden har i skrivelse till denna

nämnd den 2 oktober 1962 anhållit om att få del av nämndens ståndpunkt.

Skördestatistiska nämnden uttalar i sammanhanget följande.

Det första halvåret av nämndens verksamhet ägnades åt att precisera

beräkningsreglerna för 1961 års skörd. I fråga om tidpunkten för ersättningsberäkningarna

samt i fråga om utformningen av undersökningarna av

spill- och bärgningsförluster framlade nämnden förslag i skrivelse till

Kungl. Maj :t den 28 november 1961. Efter lösningen av frågorna för 1961

års skörd har nämnden inom ramen för tillgängliga ekonomiska och personella

resurser utrett frågor rörande skyddets utvidgning och förbättring

under de närmaste åren. Den 1 november 1962 framlade nämnden förslag

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr H år 1963

för 1962 års skörd. Dessa gick ut på en förbättring av beräkningen av de

normala skördevariationerna, ökad regional differentiering av skördebestämningarna

för oljeväxter, utvidgat regionalt beaktande av brödsädens

kvalitet samt schematiskt beaktande av torkningskostnaderna för brödsäd.

För närvarande är bl. a. följande frågor aktuella för utredning.

a) Förbättring och utveckling av normskördeberäkningarna

b) Fortsatt översyn av beräkningarna av de normala skördevariationerna

c) Utformning av definitiva regler för regionalt hänsynstagande till kvaliteten

på brödspannmål

d) Utformning av metoder att mäta foderväxternas kvalitativa egenskaper

som foder samt regler för deras värdering

e) Förbättring av kvalitetsbestämningen för potatis

t) Fortsatt prövning av möjligheterna att beakta torkningskostnaderna

för fodersäd vid skadebestämningen samt utformning av definitiva regler

för beaktande av torkningskostnaderna för brödsäd

g) Utredning rörande marknadsmässiga prisskillnader mellan skilda områden
h)

Utredning rörande behov och möjligheter att helt eller delvis inordna

de s. k. specialgrödorna i skyddet. Till specialgrödorna räknas bl a.:

frilandsodlingar av grönsaker

» » blommor

odlingar under glas

plantskolealster

vallfröodlingar

andra fröodlingar

mat- och konservärter

bär- och fruktodlingar

i) Ytterligare prövning av möjligheterna att utöka provyteundersökningarna

i samband med befarade eller inträffade skördeskador

j) Prövning av ny metod för bestämning av spillet för spannmål

k) Utredning av konsekvenserna för skyddets administration av en omtäggning

av anmälningsförfarandet till en“ allmän anmälan under försommaren.

För flertalet av dessa frågor pågår visst utredningsarbete. Nämnden vill

emellertid framhålla, att de ekonomiska och personella resurser som står

till nämndens förfogande inte är tillräckliga för en samtidig och snabb utredning

av alla aktuella problem. Svårigheter har förelegat att tillgodose

behovet av kvalificerad arbetskraft.

Områdesindelningen föir skördeskadeskyddet byggde ursprungligen på

en av jordbrukets utredningsinstitut genomförd indelning av landet i ca 300

områden. Då nämnda indelning inte var direkt anpassad för skördeskadeskyddets

syften, har statistiska centralbyrån och nämnden utfört en översyn

av indelningen. Arbetet som påbörjades vintern 1959/60 avslutades

under vintern 1961/62. År 1961, då skördeskadorna för första gången reglerades

enligt det nya systemet, tillämpades den nya områdesindelningen i

8 län, nämligen Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar,

Kristianstads, Örebro och Västmanlands. Andra året skördeskadeskyddet

var i kraft tillämpades den nya indelningen för hela landet. Översynen

av områdesindelningen har utförts i samråd med hushållningssällskapen

och lokala representanter för Riksförbundet Landsbygdens folk.

Målsättningen har varit att bilda så enhetliga områden som möjligt med

avseende på det årliga skördeutfallet. Härvid har hänsyn tagits till klimat,

jordart, topografiska förhållanden, odlingsinriktning m. m. Vid utformningen

av områdena har man — bl. a. därför att den äldre skördestatistiken avser

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr U år 1963

17

församlingar — varit hänvisad att i huvudsak följa församlingsgränserna.

För att undvika att exempelvis utpräglade slättbygder sammanfördes med

inpräglade skogsbygder har dock i ett flertal fall församlingsgranserna

frångåtts. Med hänsyn till statsmakternas beslut har man utgått från att

någon avsevärd utökning av antalet områden ej fick lfrågakomina vid översynen.

Totala antalet områden i landet har okats från ursprungliga 388 till

397

'' Nämnden avser att även framdeles uppmärksamma områdesindelningen

och då anledning härtill föreligger föreslå ändringar i densamma

1 det följande behandlas vissa särskilda frågor i resp. motioner. Nämnden

har härvid i princip ansett sig sakna anledning att yttra sig om frågor som

inte direkt berör skyddets statistiska och tekniska utformning.

Vad avser den i motionerna 1: 298 och II: 339 föreslagna sänkningen av

självrisken till 10 procent av normskördevärdet vill nämnden meddela, att

en sänkning av denna storleksordning kan beräknas medföra ungefär eu

fördubbling av det årliga medelsbehovet för skyddet. Det är vidare tveksamt,

om en så kraftig sänkning är tillrådlig med hänsyn till den statistiska säkerheten

i ersättningsberäkningarna. Den skulle troligen leda till att man

i ett antal fall skulle komma att utbetala ersättning, där vid sakrare skorde
uppskattning

ingen ersättning skulle utgått.

1 motionerna 1:387 och II: 458 föreslås bl. a. högst 10 miljoner kronoi

skall ställas till förfogande till individuella bidrag utan behovsprövnmg »åt

jordbrukare som drabbats av skördeskador men på grund av strataindelningens

ojämnhet icke kunna på ordinarie sätt erbålla skördeskadebidrag».

Ehuru denna fråga inte kan anses vara av statistisk eller teknisk natur vin

nämnden likväl framhålla, att syftet med det nya systemet för skordeskadeskydd

skulle äventyras, om ett så stort belopp årligen fördelades pa mer

eller mindre subjektiva grunder. Enligt nämndens mening bör i stallet

ökade resurser insättas på att snabbast möjligt avhjälpa de brister som till

en början föreligger i det nya systemet.

Vad angår motionerna 1:177 och 11:212 skulle ur flera synpunkter en

allmän arealinventering i början på sommaren vara att föredraga framfor

det nuvarande systemet med anmälan i september—oktober. Jordbrukets

förhandlingsdelegation har också ifrågasatt, huruvida inte en omläggning i

denna riktning borde ske. Då nämnden emellertid efter framställning från

förhandlingsdelegationen och statens jordbruksnämnd åtagit sig att utreda

de administrativa följderna av en omläggning av anmälningsförfarandet,

svnes ev beslut i denna fråga böra anstå till den påbörjade utredningen

är avslutad. Nämnden vill framhålla, att en omläggning medför betydande

konsekvenser inte bara för lantbruksnämndernas granskmngsarbete och

den centrala administrationen av skyddet utan även för jordbruksstatisti
Frågan

om de s. k. specialgrödornas inordnande i skördeskadeskyddet

utreds0f. n. av nämnden. Det har visat sig, att betydande svårigheter föreligger

att få fram statistiskt material, som kan bilda underlag för skordeskadeberäkningar

för dessa grödor. Nämnden avser att till Kungl. Muj:t

framlägga förslag angående matärternas och andra specialgrodors inordnande

‘i skördeskadeskyddet, så snart tillräckligt underlag harfor forelig<rer.

” År 1962 företogs provundersökningar med en ny metod för spillbestamning

på spannmål. Metoden innebär att spillet — i likhet med vad som

nu ''sker för potatis — bestämmes genom provyteundersöknmgar. Resultatet

av 1962 års provundersökningar är uppmuntrande. Flera frågor återslai

dock att utreda, innan eu ev. övergång till metoden kan genomföras. 1 rov
2

llihang till riksdagens protokoll 1963. 10 samt. Nr 14

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr U år 1963

vtemetoden för bestämning av spillet är mera flexibel än den nuvarande

och resultaten kan framkomma betydligt snabbare. Det är dock inte enbart

spillundersökningarna som fördröjer ersättningsberäkningarna i skördeskadeskyddet.

Sålunda har hittills skördestatistik för sockerbetor och oljeväxter

kunnat erhållas först i februari månad. Insamling av material för

bestämning av kvalitet och torkningskostnader sker f. n. under januari

manad. J

Nämnden är klart medveten om önskvärdheten av en tidigare regler! n«

av skördeskadorna. Enligt nämndens mening finns vissa möjligheter att

genom omläggning av teknik, rationaliseringar m. m. så småningom få

tram beräkningsunderlaget något tidigare än vad nu sker. Utredning och

P,r?v”ln§ av °lika åtgärder i syfte att möjliggöra en tidigareläggning av

skordeskadereglenngen pågår. F. n. kan beräkningarna inte ske tidigare

an nu ar fallet, utan att säkerheten i resultaten blir lidande härav.

br. o. in. 1962 års skörd beaktas torkningskostnaderna för brödsäd enligt

ett provisoriskt system. Utredning pågår om möjligheterna att ta hänsvn

till torkningskostnaderna även för fodersäd. Med anledning av att cirka 75

procent av fodersäden förbrukas av producenterna själva, är det förenat

med särskilda svårigheter att fastställa torkningskostnadernas storlek för

lodersaden. Sa snart dessa problem har kunnat lösas på ett tillfredsställandex?.

. ’ amnar nämnden framlägga förslag till Kungl. Maj:t.

1 nmnden är medveten om att bärgningskostnaderna varierar från år till

ar'' , el. ,.de vara förenat med stora svårigheter och kostnader att faststaiia

de khmatbetingade kostnadsvariationernas storlek. Någon utredning

om möjligheterna att beakta variationer i bärgningskostnaderna har ej planerats

av nämnden. o o J i

Hushållningssällskapens förbunds styrelse framhåller i sitt remissvar följande.

Åtskilliga av de förslag till ändringar och förenklingar i skördeskadeskyduel,

som framförts i motionerna, har redan varit föremål för prövning och

överväganden inom skördestatistiska nämnden eller har denna sin uppmärksamhet

pa desamma. Detta gäller exempelvis indelningen i skördeuppskattningsomraden,

»spillets» inverkan och betydelse samt de ytterligare grödor

som bor inga eller medtagas i skyddet. Det är förbundsstyrelsens uppfattning

att sa snart erforderliga resultat framkommer från de i anslutning här"H

igångsatta undersökningarna kommer man att från nämndens sida successivt

loresla forändringar i de bestämmelser, som nu gäller. Förbundsstyrelsen

vill dock understryka angelägenheten av att skyddet får eu sådan

uppläggning att den tid, som ligger mellan skörd och skördeskadeersättningarnas

utbetalande kan begränsas. Nu rådande förhållanden i detta avseende

kan således ej anses tillfredsställande.

.. * e" aY m°ti°nsparen har yrkats på att jordbrukarnas självrisk skulle

sankas från nu gallande 15,5 procent i genomsnitt till 10 procent. I eif annat

bär lorordats en omprövning av självriskens storlek. Förbundsstyrelsen vill

or sin del icke bestrida att skäl kan anföras för en sådan sänkning av självnsken

men anser, att ytterligare erfarenhet rörande utfallet och verkningarna

av skyddet måste föreligga, innan man vidtager ändringar i fråga om

den barfor gallande procenten. I detta sammanhang vill emellertid förbundsstyrelsen

framhålla önskvärdheten av att de medel, som är avsedda för individuellt

provade skördeskadebidrag, ej tilltages för knappt under tiden fram

till dess man fatt någorlunda säkra belägg för skyddets utfall och hunnit

genomtora de eventuella ändringar i bestämmelserna, som dessa kan föranleda.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Jordbruksutskottets utlåtande nr ii år 1963

1 ctl avseende anser förbundsstyrelsen att en omläggning redan nu bör

övervägas och om möjligt vidtagas. Det gäller bestämmelsen för ansökan om

skördeskadeersättning. Med hänsyn till svårigheterna for den enskilde jordbrukaren

att avgöra om den skördeskada, som drabbat honom, berättigar till

ersättning eller ej, bör nuvarande system med ingivande av ansökningar ersättas

med en anmälan från samtliga jordbrukare rörande deras arealer av

olika grödor. Detta anmälningsförfarande, som samtidigt skulle utgöra grunden

för en allmän arealinventering, bör vidare ske väsentligt tidigare an vad

som nu gäller för ansökningarnas ingivande eller lämpligen vid halvårsskiftet.

Med hänsyn till skyddets allmänna konstruktion är det mycket, som talar

för att de jordbrukare, som blir berättigade till ersättning, får denna utan att

behöva ansöka härom i särskild ordning. Detta skulle kunna uppnås pa angivet

sätt på samma gång som även andra olägenheter elimineras.

I samtliga motioner har föreslagits, att skördeskadeskyddet bör kompletteras

med möjligheter för jordbrukaren att under dåliga skördeår kunna erhålla

lån på villkor, som är gynnsammare än de eljest gällande. Detta överensstämmer

med de synpunkter förbundsstyrelsen tidigare framfört i utlå

tande den 13 september 1960 över den inom jordbruksdepartementet utarbetade

promemoria, som låg till grund för beslutet om skyddets införande. De

erfarenheter, som under tiden därefter vunnits, har icke ändrat förbundsstyrelsens

uppfattning i dessa frågor.

Slutligen vill förbundsstyrelsen — i likhet med motionärerna — framhålla,

att det för jordbrukets del vore av värde, om det vid sidan av rätten till iorlustutjämning

även fanns möjligheter till en skattemässig resultatutjämning

genom jordbrukskonton liknande de konton, som finns för skogsbrukets del.

Framställningen i statsverkspropositionen

Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd (p. 33 i IX ht)

Statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån har hemställt, att

anslaget ökas med 689 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»För att bestrida statens andel av det belopp, som budgetåret 1963/64 skall

tillföras skördeskadefonden, bör anvisas oförändrat 10 000 000 kr. En förutsättning

härför bör vara att jordbrukarna av egna medel alltjämt skjuter

till minst 20 000 000 kr.

Till kostnaderna för den objektiva skördeuppskattningen och för skördeskadeskyddets

administration beräknades i 1962 års statsverksproposition

3 200 000 kr. För att täcka merkostnader för kvalitetsundersökningar och

ersättningsberäkningar på grund av det stora antalet skördeskadeanmälningar

hösten 1962 bär därutöver å tilläggsstat I anvisats 320 000 kr. Även

under budgetåret 1963/64 torde av samma anledning uppkomma vissa merkostnader.

Enligt min mening är det dock tillfyllest att härför beräknas

190 000 kr. På grund av inträffade automatiska kostnadsökningar bör anslaget

därutöver höjas med 250 000 kr. Kungl. Maj :t hör vidare liksom innevarande

budgetår kunna bestämma, att medel för erforderliga undersökningar

in. in. får tas ur det belopp under förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område, vilket är avsett för diverse utgifter.»

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr U år 1963

Proposition nr 134 angående vissa åtgärder i prisreglerande syfte på

jordbrukets område, m. m.

I propositionen har å s. 3—5 redogjorts för Överenskommelse den

27 mars 1963 rörande vissa åtgärder på jordbrukets

område. Å s. 5—7 har lämnats redogörelse för av jordbruksnämnden

avgivna förslag såvitt rör anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Ä s. 7—8 återges

jordbruksnämndens skrivelse den 9 oktober 1962 angående

pris utjämningen för kärnbindemedel och å s.

8—11 lämnas redogörelse över jordbruksnämndens förslag rörande

fortsatt stöd åt spånadslinodlingen. Vidare lämnas

å s. 11—21 en redogörelse för jordbruksnämndens framställning

den 5 februari 1963 i vissa frågor rörande jordbruk

s r e g 1 e r i n g e n in. in. och å s. 22 återges innehållet i jordbruksnämndens

skrivelse den 20 mars 1963 angående

stödet åt fodersäds marknaden.

Utskottet tillåter sig hänvisa till propositionens förenämnda redogörelser

jämte däröver avgivna yttranden.

Efter förenämnda redogörelser har departementschefen i propositionen nr

134 anfört följande.

»Inledningsvis har jag lämnat en redogörelse för den överenskommelse

den 27 mars 196 3, som — med förbehåll för riksdagens godkännande

i tillämpliga delar — ingåtts mellan regeringen och representanter

för Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges lantbruksförbund. Vid de

överläggningar som föregått överenskommelsen har rått enighet om att det

av riksdagen år 1959 fattade beslutet rörande jordbruksprisregleringen under

sexårsperioden 1959/60—1964/65 skall stå fast såsom ett betydelsefullt

medel för att fullfölja tidigare av statsmakterna fastlagda riktlinjer för jordbrukspolitiken

på längre sikt. Emellertid har 1959 års avtal inte helt kunnat

infria de förväntningar man ställt på detsamma, något som även framgått

av redogörelser som statens jordbruksnämnd lämnat i december 1962

och januari 1963. Förhållandet har också åberopats av de båda jordbruksorganisationerna,

vilka hos regeringen i december 1962 hemställt om förhandlingar

rörande åtgärder för att förverkliga den jordbrukspolitiska målsättningen.

I den nu träffade överenskommelsen har sålunda konstaterats, att vissa

vid sexårsavtalets ingående uppställda förutsättningar, bland annat om då

gällande inkomstförhållanden och beräkningar av den kommande löneutvecklingen,

under den förflutna delen av avtalsperioden inte helt uppfyllts.

Vidare har vissa brister i det till regleringen knutna indexsystemet kunnat

konstateras. Detta motiverar att vissa kompensationsåtgärder vidtas. De förändrade

förutsättningarna för jordbruksexporten torde också, i enlighet med

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 74 år 1963

21

1959 års riksdagsbeslut, föranleda att jordbruket bör tillföras vissa medel.

Utvecklingen har också visat att det är nödvändigt att ytterligare aktivera

den rationaliseringsverksamhet, som pågår inom näringen.

Innan jag närmare kommenterar överenskommelsens huvudpunkter vill

jag framhålla, att jag anser det synnerligen värdefullt att en uppgörelse

kunnat nås. Härigenom har skapats förutsättningar för att den återstående

tiden av den nuvarande avtalsperioden ostört skall kunna ägnas åt att finna

en samlande lösning av jordbrukets framtidsproblem.

Överenskommelsens inledande punkter berör tillämpningen av en av de

spärregler som ingår i sexårsavtalet, den s. k. treprocentregeln. Avsikten

med denna regel, vars närmare utformning framgår av propositionen 1959;

147, är att jordbruket skall erhålla ett visst skydd om priserna på världsmarknaden

visar en påtagligt sjunkande tendens eller kostnaderna för produktionen

väsentligt höjs. Genom treprocentregeln skall även konsumenterna

erhålla ett liknande skydd om världsmarknadspriserna stiger väsentligt

eller kostnaderna i jordbruket påtagligt sänks.

De avtalsmässiga villkoren för en regelutlösning i mars 1963 har uppfyllts.

Världsmarknadsprisindex har sålunda för tremånadersperioden december

1962—februari 1963 överstigit kostnadsindex med i genomsnitt 8,3 enheter.

Den erforderliga beräkningsmässiga sänkningen av producentprisindex uppgår

därför till 4,15 procent, motsvarande en total inkomstsänkning för jordbruket

med inte fullt 224 miljoner kr. räknat per år. För att uppnå detta resultat

krävs att importavgifterna sänks med genomsnittligt cirka 12 procent.

Till följd av vissa inadvertenser i världsmarknadsprisindex har jordbruket

vid tidigare regelutlösningar tillförts för små beräkningsmässiga belopp.

Enligt av statens jordbruksnämnd, i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,

gjorda beräkningar uppgår den för närvarande kvarstående retroaktiva

kompensationen i anledning av vad som sålunda förekommit till

35 miljoner kr. Jordbruksnämnden har nyligen beslutat, att detta belopp

skall tillföras jordbruket genom att treprocentregelns utlösning uppskjuts

till den 15 maj 1963.

För att möjliggöra en höjning av det svenska jordbrukets inkomstnivå

har i den med jordbruksorganisationerna träffade uppgörelsen överenskommits

att regelutlösningen den 15 maj 1963 skall begränsas till hälften

av vad den borde vara enligt gällande system. Härigenom kommer jordbruket

att tillföras cirka 112 miljoner kr. per tolvmånader speriod intill den

1 september 1965. För att trygga denna effekt krävs en viss höjning av de

nuvarande prisgränserna. Denna ändring bör göras enligt sexårsavtalets

regler.

Då den nu aktuella regelutlösningen till stor del framkallats av prisstegringar

på smör och socker har i överenskommelsen, i enlighet med gällande

regler, förutsatts alt av sänkningen av införselavgifterna ett större

belopp skall läggas på dessa varor än vad som motsvarar en lika fördelning

på samtliga jordbruksprodukter.

Beträffande smör bär förutsatts en sänkning av införselavgiften med 48

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 b år 1963

öre per kilogram, vilket innebär att avgiften sänks med 29 öre utöver vad

som skulle följa, därest treprocentregeln skulle utlösas i sin helhet. Denna

extra sänkning om 29 öre skall kombineras med en nedjustering av nu

gällande prisgräns till 523 öre per kilogram. De sålunda överenskomna åtgärderna

beträffande smör innebär inte en motsvarande sänkning av smörpriset,

eftersom detta redan nu ligger lägre än vad sexårsavtalets regler i och

för sig möjliggör. Nedjusteringen av införselavgifterna och prisgränserna för

smör innebär sålunda en anpassning till rådande markadsförhållanden. På

grund av normala säsongmässiga prissvängningar torde senare i vår genomföras

en prissänkning för konsumenterna. Även om således den avtalade avgiftssänkningen

inte omedelbart kommer konsumenterna till del, innebär å

andra sidan sänkningen av den nedre prisgränsen på smör att, vid ett eventuellt

prisfall på världsmarknaden, ökat utrymme ges för en prissänkning

på smör utan att man kommer i konflikt med sexårsavtalets spärregler.

För socker har i överenskommelsen förutsatts en sänkning av införselavgiften

med 2,74 öre per kilogram, vilket motsvarar full utlösning av treprocentregeln.

På grund av den för närvarande exceptionellt höga prisnoteringen

på världsmarknaden, till följd varav sockerpriset i Sverige legat vid

den övre prisgränsen, kan avgiftsjusteringen inte få någon omedelbar verkan

för konsumenterna.

Beträffande smör och socker motsvarar sänkningen av importavgifterna

ett beräkningsmässigt belopp per år av cirka 40 respektive 6,5 miljoner kr.

Det därefter återstående beloppet, cirka 65,5 miljoner kr., har förutsatts

medföra en sänkning av införselavgifterna på övriga produkter i enlighet

med sexårsavtalets huvudregel, d. v. s. en för dessa varor lika stor procentuell

förändring av avgifterna.

För att de i överenskommelsen sålunda förordade åtgärderna skall kunna

genomföras erfordras riksdagens godkännande och ett bemyndigande för

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens jordbruksnämnd

att vidta erforderliga regleringsåtgärder.

Vad gäller användningen av införselavgiftsmedel för egentlig, fortlöpande

prisregleringsverksamhet på jordbrukets område har riksdagen årligen efter

förslag av Kungl. Maj :t fastställt den totalram, inom vilken nämnda medel

skall få disponeras för angivna ändamål. För regleringsåret 1962/63 har 1962

års riksdag fastställt totalramen till 110 miljoner kr.

Enligt den nu träffade överenskommelsen har totalramen för införselavgiftsmedel

till den egentliga, fortlöpande prisregleringsverksamheten förutsatts

öka med 40 miljoner kr. till 150 miljoner kr. innevarande regleringsår.

För vart och ett av de närmaste två regleringsåren, d. v. s. 1963/64" och

1964/65, förutses en totalram om 160 miljoner kr. årligen. En förutsättning

härför är givetvis att införselavgiftsmedel finns tillgängliga. Det ytterligare

medelstillskott till jordbrukets olika regleringskassor, som dessa vidgade

ramar medför, är avsett att bereda möjligheter till ytterligare prisstödjande

åtgärder. Därjämte är medlen avsedda att täcka kostnader för rabattering,

lagring och kvalitetsfrämjande åtgärder.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr li är W63

23

Beloppet för regleringsåret 1962/63 skall dessutom enligt överenskommelsen

användas för att täcka de förluster som uppkommit till följd av ändrade

marknadsförhållanden. För vart och ett av de följande två regleringsåren

skall eventuella sådana förlustbelopp fastställas så snart detta kan

ske och medel för att täcka dem tas ur disponibla införselavgiftsmedel utanför

totalramen.

Vad nu föreslagits beträffande utökningen av totalramarna torde böra prövas

av riksdagen. Fördelningen av tillskottet av införselavgiftsmedel för innevarande

regleringsår synes böra göras av statens jordbruksnämnd. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att till riksdagen framlägga förslag i anledning

av de förluster som under regleringsåren 1963/64 och 1964/65 kan

uppkomma till följd av ändrade marknadsförhållanden.

Beträffande de åtaganden rörande jordbruket som Sverige kan komma att

godta gentemot EFTA förutsätter jag i enlighet med överenskommelsen att

kostnaden härför, liksom hittills, kommer att bestridas av inflytande fettregleringsavgifter.

Enligt överenskommelsen skall statens andel av det belopp som skall tillföras

skördeskadefonden från och med budgetåret 1963/64 höjas till 50

procent, vilket medför en årlig anslagsökning med 5 miljoner kr. För att

bestrida denna andel för budgetåret 1963/64 bör sålunda anvisas 15 miljoner

kr. Därvid förutsätts att jordbrukarna av egna medel tillskjuter minst

samma belopp. Med hänsyn härtill bör Kungl. Maj:t med ändring av förslaget

i årets statsverksproposition (bil. 11, p. 33) hemställa att till kostnader

i samband med permanent skördeskadeskydd under budgetåret 1963/64

anvisas ett reservationsanslag av 18 640 000 kr.

Avslutningsvis har i den nu föreliggande överenskommelsen uttalats, att

anslagen och kreditgarantiramarna för yttre och inre rationalisering ökas i

syfte att ytterligare främja jordbrukets rationalisering och därigenom möjliggöra

en inkomstförbättring för jordbruket på sikt. Ökningen förutsätts

ske med ett belopp, som tillsammans med höjd medelsanvisning till jordfonden

innebär en förstärkning av verksamheten med 40 miljoner kr. för

nästa budgetår utöver vad som föreslagits i årets statsverksproposition. Därutöver

kommer redan för innevarande budgetår vissa garantiramar att utökas

med sammanlagt 12 miljoner kr. Jag avser att senare denna dag föreslå

Kungl. Maj :t att framlägga förslag härom i proposition angående vissa

frågor rörande jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering, m. in.

.lag vill i detta sammanhang särskilt uttrycka min tillfredsställelse över

att jordbrukets organisationer i överenskommelsen så klart uttryckt sin vilja

att genom upplysning och rådgivning kraftigt stödja rationaliseringsverksamheten.

En sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna av den träffade

överenskommelsen för jordbrukets del under tiden från och med den 15 maj

1963 intill den 1 september 1965, då det nuvarande sexårsavtalet utlöper, vi
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr H år 1963

sar följande. Treprocentregelns utlösning innebär en inkomstminskning för

jordbruket om 224 miljoner kr. Genom halvering av beloppet tillförs jordbruket

ett beräkningsmässigt belopp av cirka 112 miljoner kr. årligen, d. v. s.

för den nyssnämnda perioden om 27 1/2 månader sammanlagt drygt 250

miljoner kr. Ökningen av totalramarna för innevarande och följande två

regleringsår tillför jordbruket (40 + 50 + 50 =) 140 miljoner kr. och tillskottet

till skördeskadefonden under nästkommande två budgetår (5 -j-%

5 =) 10 miljoner kr. Sammanlagt tillförs alltså jordbruket genom överenskommelsen,

därest den vinner riksdagens bifall, (250 -f- 140 + 10 =) 400

miljoner kr. eller något däröver intill avtalstidens utgång den 1 september

1965. Därtill bör sedan läggas värdet av de rationaliseringsfrämjande åtgärderna.

Den i överenskommelsen nämnda undersökningen om möjligheterna att

institutionellt förbättra jordbrukets kreditmöjligheter kommer att ske genom

chefens för finansdepartementet försorg.

Enligt beslut av 1962 års riksdag utgår från och med den 1 juli 1962

prisutjämning till kärnbinde medelsindustrin för sådant

vete eller veteeftermjöl som åtgår vid produktionen. Sedan det kommit

till jordbruksnämndens kännedom att ett av de större företagen i branschen

i sin fabrikation uteslutande använder förmalningsprodukter av annan

spannmål än vete, har nämnden hemställt att den ifrågavarande prisutjämningen

utsträcks att omfatta jämväl förmalningsprodukter av råg, korn och

havre. Mot jordbruksnämndens förslag har jag intet att erinra. Prisutjämningen

för de nyssnämnda varuslagen bör tillämpas retroaktivt från och

med den 1 juli 1962.

År 1961 fastställde riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t riktlinjer för

stödet åt spånadslinodlingen med avseende på 1961—1964 års

skördar. En av jordbruksnämnden under hösten 1962 verkställd översyn av

det nu gällande stödet har enligt nämndens mening givit vid handen att

1961 års riksdagsbeslut bör i oförändrat skick tillämpas även under återstående

del av den fastställda regleringsperioden. Jag ansluter mig till denna

uppfattning. Beträffande Hallands läns linodlareförenings lån ur hemslöjdslånefonden

erinrar nämnden om att Kungl. Maj :t efter bemyndigande

av riksdagen år 1959 medgivit uppskov med betalningen av räntor och amorteringar

under tiden intill utgången av år 1963. Den totala låne- och ränteskulden

uppgår per den 31 december 1962 till drygt 3,1 miljoner kr. Nämnden

hemställer, att bemyndigandet utsträcks att avse ytterligare en tvåårsperiod,

d. v. s. till och med den 31 december 1965. Statskontoret har i sitt

yttrande på denna punkt ifrågasatt om inte statens kapitalkostnader borde

medtas som en utgiftspost i stödverksamheten, i varje fall i den mån dessa

kostnader kan rymmas inom den ram som kan disponeras för stödet åt oljelinodlingen.

Ehuru den av jordbruksnämnden lämnade redogörelsen för Hallands läns

linodlareförenings ekonomiska ställning synes utvisa ett stigande ekono
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Jordbruksutskottets utlåtande nr 74 år 1963

miskt utbyte av fiberberedningen, torde förutsättningar ännu inte föreligga

för föreningen att göra återbetalningar av de från hemslöjdslånefonden erhållna

lånen. Det av statskontoret ifrågasatta förfarandet synes i och för

sig principiellt motiverat. Då jag har för avsikt att närmare överväga frågan

om stödet åt spånadslinhanteringen på längre sikt, anser jag mig dock inte

böra förorda några ändringar av det nuvarande regleringssystemet. Jag tillstyrker

därför i likhet med jordbruksnämnden att linodlareföreningen beviljas

uppskov med de under åren 1964 och 1965 till betalning förfallande

amorteringarna på och räntorna för lån från hemslöjdslånefonden.

Jag vill i detta sammanhang tillägga, att statens jordbruksnämnd med

skrivelse den 12 mars 1963 överlämnat en framställning från Hallands läns

linodlareförening angående minskning av inteckningssäkerheten för erhållna

lån ur hemslöjdslånefonden i samband med en eventuell försäljning av

föreningens spånskivfabrik till Hallands läns skogsägareförening. Framställningen

remissbehandlas för närvarande.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har statens jordbruksnämnd

inkommit med förslag i fråga om gränsskyddet in. m. för

vissa varor. Beträffande mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av

potatis, främst potatismospulver, innebär nämndens förslag att införselavgiften,

som för närvarande utgör visst belopp per deciton, i stället skall beräknas

efter varans sammansättning. Härigenom skulle vinnas, att beräkningsmetoden

gjordes likformig med vad som gäller för de potatisprodukter

som genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 95; JoU 10; rskr. 199)

överfördes till jordbruksregleringen. Därest jordbruksnämndens förslag genomfördes,

skulle resultatet bli att den nu gällande införselavgiften för varan

höjdes med uppskattningsvis 30 procent. En sådan höjning, motiverad

av regleringstekniska skäl, anser jag mig inte kunna biträda.

Torkade sockerbetor har hittills legat utanför jordbruksregleringen. Varan

är tullfri. Någon import av torkade sockerbetor har inte förekommit under

tidigare år. Med hänsyn till att visst importintresse numera föreligger,

finner jag det berättigat att överföra denna vara, som är ett fodermedel, till

jordbruksregleringen. Ett vägande skäl härför finner jag även vara det förhållandet

att såväl den obearbetade råvaran, färska sockerbetor, som den i

foderhänseende mindre värdefulla restprodukten, betmassa, är avgiftsbelagd.

Införselavgiften bör fastställas enligt samma grunder som gäller för

övriga fodervaror. Jordbruksnämnden bör därför från och med den 1 juli

1963 utta en rörlig avgift vid import av varuslaget i fråga. Vad nu förordats

påkallar ändringar i bilagorna till förordningarna den 7 juni 1956 (nr 401 —

402) angående reglering av införseln och utförseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter in. m.

Jordbruksnämndens förslag att utta införselavgift på senapsfrö, avsett

för tillverkning av bordssenap, kan jag inte för närvarande ansluta mig till.

Enligt min uppfattning bör ytterligare erfarenheter avvaktas av importutvecklingen

in. in. innan ett beslut fattas i enlighet med nämndens förslag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr It år 1963

Inte heller finner jag skäl föreligga att biträda nämndens förslag om prisutjämning

för maltextrakt.

Frågan om en omläggning av kvalitetsbestämmelserna vid

inlösen av brödsäd har berörts i flera tidigare prisregleringspropositioner,

senast i propositionen 1962: 95. I det föregående har jag även lämnat

en tämligen utförlig redogörelse för de under det senaste året gjorda undersökningarna

på området. Ehuru förutsättningar nu synes föreligga att införa

den s. k. falltalsmetoden vid bedömningen av 1964 års skörd, finner

jag, i likhet med jordbruksnämnden, att ett slutligt ställningstagande i frågan

bör anstå till dess kvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor hunnit

utarbetas.

Slaktd j ursavgiften för storboskap uttas nu med 30 kr. per djur

för den tyngsta djurgruppen i södra Sverige, vilket är det högsta belopp som

sedan år 1959 må utgå enligt förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående

slaktdj ursavgift m. m. Med hänsyn till det överskott på nötkött, som

för närvarande föreligger, tillstyrker jag jordbruksnämndens förslag att från

och med den 1 juli 1963 höja det nämnda maximibeloppet för storboskap

med 10 kr. till 40 kr. per djur.

Utjämningsavgift för mjölk och mjölkprodukter upptas

med vissa maximibelopp, som anges i förordningen den 10 juli 1947 (nr

378) om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost. Då de högsta avgiftsbeloppen

redan uppnåtts eller i det närmaste uppnåtts för de berörda varuslagen,

har jordbruksnämnden, såsom i det föregående redovisats, föreslagit höjda

maximibelopp från och med den 1 juli 1963. Mot nämndens förslag har jag

intet att erinra.

Jordbruksnämndens framställning rörande bemyndigande för Kungl. Maj :t

att på förslag av nämnden besluta om stödköp av fodersäd för

lagring till efterföljande regleringsår finner jag mig

kunna biträda. Jag anser emellertid att en dylik åtgärd bör tillgripas i undantagsfall

då vägande ekonomiska skäl talar härför. En lagring av fodersäd

för längre tid än vad hittillsvarande bemyndigande medger bör sålunda ske

endast då det är uppenbart, att export av fodersäd i en överskottssituation

med en efterföljande import, då behov därav föreligger, kan beräknas bli

kostsammare än lagring från ett regleringsår till ett annat.

I fråga om storleken och användningen av införselavgiftsmedel

på jordbrukets område har i det föregående lämnats en

redogörelse för vissa av jordbruksnämnden gjorda beräkningar och förslag.

I likhet med nämnden vill jag framhålla osäkerheten i beräkningarna för

regleringsåren 1962/63 och 1963/64 till följd av bland annat spärreglernas

verkningar och svårigheterna att förutse importutvecklingen.

Summan av de införselavgiftsmedel, som belöper på import under regleringsåret

1961/62, uppgår enligt jordbruksnämndens redogörelse till om
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr It år 1963

27

kring 190,4 miljoner kr. Av detta belopp har enligt riksdagens beslut — förutom

93 miljoner kr. till prisregleringen inom de olika regleringsföreningarnas

områden — tagits i anspråk tillhopa inemot 8,6 miljoner kr. för andra

ändamål än egentlig prisregleringsverksamhet på jordbruksområdet. Av därefter

återstående belopp, cirka 88,8 miljoner kr., hänför sig omkring 29,8

miljoner kr. till införselavgifter för brödsäd, som importerats såsom ersättning

för en ur handelspolitisk synpunkt angelägen och med prisregleringsmedel

stödd export av brödsäd. Beloppet synes böra överföras till föreningen

Svensk spannmålshandel för att täcka de vid ifrågavarande export lämnade

bidragen. Vidare hänför sig av det återstående beloppet cirka 15,4 miljoner

kr. till införselavgifter för fodermedel utöver den för fodermedelsavgifter

angivna normalramen. Sådan ökad avgiftsbeläggning har enligt

vad som anfördes vid 1959 års riksdag inte inneburit något inkomsttillskott

till jordbruket, eftersom jordbrukarna själva fått bära den därav föranledda

prishöjningen. De överskjutande införselavgifterna för fodermedel bör

därför, i den mån de inte erfordras för stödköp av fodersäd, av jordbruksnämnden

fördelas i enlighet med de regler, som gäller för fördelning av

fodermedelsavgifter. Från det återstående beloppet för införselavgifterna

för regleringsåret 1961/62 bör också, såsom nämnden föreslagit, avföras ett

belopp om cirka 1,9 miljoner kr. såsom avbetalning på sockerregleringens

skuld till fettclearingkassan.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat återstår av det totala beloppet för

införselavgifter under regleringsåret 1961/62 odisponerat ett belopp av cirka

41,7 miljoner kr. Det återstående beloppet av införselavgiftsmedlen för

regleringsåret 1960/61 jämte den därå per den 1 januari 1963 upplupna rantan

uppgår till i runt tal 22,5 miljoner kr. Frågan om dispositionen av dessa

överskott torde få prövas i ett senare sammanhang.

Enligt den av jordbruksnämnden verkställda reviderade beräkningen redovisas,

jämfört med de uppskattningar, som gjordes av nämnden i januari

1962, en inte oväsentlig ökning för de under regleringsåret 1962/63 inflytande

införselavgifterna eller med cirka 80 miljoner kr. till omkring 230,3

miljoner kr. För dessa medel har jordbruksnämnden såsom framgått av det

föregående — inom en totalram av 110 miljoner kr. — upprättat en preliminär

fördelningsplan. Såsom tillhörande normalramen har därvid av införselavgifterna

för fodermedel endast medräknats cirka 21,5 miljoner kr.

och av införselavgifterna för importerad brödsäd in. in. har inte medtagils

avgifterna för sådan import, som föranletts av att motsvarande kvantiteter

inhemsk brödsäd måste utföras till utlandet eller nyttiggöras för foderandamål

inom landet. I enlighet med den förut behandlade överenskommelsen

skall totalramen för regleringsåret 1962/63 utökas till 150 miljoner kr. Jordbruksnämnden

bör med anledning härav uppgöra ny fördelningsplan.

1 detta sammanhang vill jag erinra om att av de medel, som under regleringsåret

1962/63 inflyter utöver totalramen, skall enligt riksdagens beslut

högst I 000 000 kr. ställas till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund

för effektivisering av matpotatisodlingen in. in., 50 000 kr. utgå

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 14 år 1963

till SMAK för upplysning på matpotatisområdet, 30 000 kr. ställas till veterinärstyrelsens

förfogande för att täcka styrelsens kostnader vid importkontroll

av animala livsmedel och högst 100 000 kr. för att täcka veterinärstyrelsens

utgifter för pastöriseringskontrollen samt 50 000 kr. till Sveriges

utsädesförening såsom bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten.

Därjämte skall av de utöver ramen inflytande importavgifterna

bestridas utgifterna för prisutjämning på torkat äggalbumin och

kärnbindemedel.

I fråga om de för regleringsåret 1963/64 inflytande införselavgiftsmedlen

visar jordbruksnämndens beräkningar eu total inkomst av 201,7 miljoner

kr. Av de i detta belopp ingående införselavgiftsmedlen för matpotatis bör

i enlighet med beslut av 1962 års riksdag högst 1 000 000 kr. ställas till förfogande

för Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen

m. m. Vidare torde liksom under senare år för de under

regleringsåret 1963/64 inflytande införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur

30 000 kr. böra utgå för att täcka veterinärstyrelsens kostnader för importkontroll

av animala livsmedel. Ur de under regleringsåret 1963/64 inflytande

införselavgiftsmedlen bör även utgå ett belopp av högst 100 000

kr. för att av veterinärstyrelsen användas till att bestrida de statliga kostnaderna

för pastöriseringskontrollen under budgetåret 1963/64. En ökning

av bidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet finner jag motiverad. Utöver

i årets statsverksproposition (bil. 11, p. 24) föreslaget bidrag av 50 000

kr. bör SMAK därför, enligt min mening, tilldelas ytterligare ett belopp av

samma storlek,

terna bestridas utgifter för prisutjämning på torkat äggalbumin och kärnbindemedel.

Vad gäller totalramen för införselavgiftsmedel till den egentliga, fortlöpande

prisregleringsverksamheten har jag i det föregående förordat att densamma

för regleringsåret 1963/64 bestäms till 160 miljoner kr.

Inom denna ram torde under nästa regleringsår liksom hittills inflytande

införselavgiftsmedel i mån av behov av jordbruksnämnden böra överföras

till de olika regleringsföreningarna m. m. på jordbrukets område och,

med beaktande av förenämnda överenskommelse, användas i enlighet med

följande.

Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening. Införselavgifterna för ärter, bönor,

hampfrö och fodermedel samt malt bör inom angiven normalram användas

för prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk- och mejeriprodukter genom

respektive Sveriges export- och importförening för ägg, u. p. a., Svensk

kötthandel, ekonomisk förening, och Svenska mejeriernas riksförening

u. p. a. Medlen bör, i enlighet med vad som gäller under innevarande regleringsår,

av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika ändamålen efter

samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, därvid avgifterna för majs

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 14 år 1963

29

och kli i första hand skall tillföras äggprisregleringen. Härutöver bör ifrågavarande

införselavgiftsmedel, liksom under innevarande regleringsår, kunna

tas i anspråk för stödköp av fodersäd, om Kungl. Maj :t så finner lämpligt,

samt för bidrag vid export av kött av fjäderfä. I fråga om matpotatis

hör införselavgiftsmedlen i mån av behov — sedan högst 1 000 000 kr. ställts

till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av

matpotatisodlingen m. m. och 100 000 kr. utgått till SMAK för upplysningsverksamhet

på matpotatisområdet samt 50 000 kr. i enlighet med förslag i

årets statsverksproposition (bil. 11, p. 71) utgått till Sveriges utsädesförening

såsom bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten

— tillföras Sveriges stärkelseproducenters förening för den föreningen åliggande

prisregleringen för potatis samt enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

förskottsvis för den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet, som kan

visa sig erforderlig, när verkningarna av EFTA-konventionen på detta område

gör sig gällande. Stärkelseföreningen bör vidare erhålla de under nästa

regleringsår inflytande införselavgifterna för stärkelse och stärkelseprodukter

för att användas för prisreglering på fabrikspotatisområdet. Införselavgifterna

för socker bör i enlighet med beslut av 1960 års riksdag (prop.

132; JoU 26; rskr. 184) tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker

och användas för pristillägg på sockerregleringens område. Vissa merbelopp,

vilka uppstått eller uppstår i samband med sockeravgifternas höjning

vid utlösning av treprocent- och inkomstreglerna — inberäknat medel

som överförs till regleringsfonden till följd av föreningen Svensk sockerhandels

verksamhet — skall emellertid användas till att gälda fondens skuld

till jordbruksnämndens clearingkassa för fettvaror. I fråga om fettvaror och

fettråvaror bör införselavgiftsmedlen liksom hittills dels användas för regleringsbidrag,

dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för

att täcka förluster i samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö samt för

stöd åt linodlingen. Införselavgifterna för mjölk och mejeriprodukter m. m.

bör tillföras Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa för prisreglering

på mejeriområdet. Införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur

(annat än fjäderfä) bör för prisregleringen för kött och fläsk m. in. tillföras

föreningen Svensk kötthandel. Införselavgifterna för ägg, äggprodukter och

fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till Sveriges export- och

importförening för ägg för att användas för prisregleringen av dessa varor.

Jordbruksnämnden bör liksom tidigare upprätta en preliminär fördelningsplan

för användningen av införselavgiftsmedlen. Det kan i detta sammanhang

erinras om att, enligt beslut av 1962 års riksdag, ett årligt belopp

av högst 1,7 miljoner kr. inom normalramen ställts till förfogande för Sveriges

export- och import förening för ägg att användas för åtgärder till förbättring

av kvaliteten på ägg i enlighet med bestämmelser, som utfärdas

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden.

Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område

får enligt bemyndigande av 1962 års riksdag inom en ram av 1 000 000 kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande nr 14 år 1063

efter jordbruksnämndens medgivande disponeras av regleringsföreningarna

på jordbrukets område för upplysningsverksamhet inom föreningarnas

intresseområden. Jordbruksnämnden har hemställt om ett motsvarande

bemyndigande för regleringsåret 1963/64. Häremot har jag intet

att erinra.

I fråga om användningen under detta regleringsår av interna regleringsav

gifter och av motsvarande kompensationsavgift

e r bör i enlighet med vad nämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som

för närvarande.

I årets statsverksproposition (bil. 11, p. 28) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område förbudgetåret 1963/64 beräkna

ett förslagsanslag av 153 miljoner kr. Anslaget avser allmänt mjölkpristillägg,

stöd åt odling och beredning av hampa in. m., prisutjämning av

vissa jordbruksreglerade råvaror till livsmedelsindustrin samt diverse kostnader

i samband med jordbruksregleringen.

Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under regleringsåret 1963/

64 samt för stödet åt odlingen och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök

m. m. avseende spånadsväxter har av jordbruksnämnden beräknats

till 101,5 miljoner kr. respektive 700 000 kr. Mot nämndens beräkningar,

som innebär oförändrat medelsbehov i förhållande till föregående år,

har jag intet att erinra.

Vad angår prisutjämningen för råvaror till livsmedelsindustrin har jordbruksnämnden

för budgetåret 1963/64 räknat med ett medelsbehov av cirka

50 miljoner kr., vilket innebär en ökning med 10 miljoner kr. i jämförelse

med det belopp, som anvisats för innevarande budgetår, ökningen

beror bland annat på verkningarna av jordbrukets spärregler. Nämndens beräkning

av medelsbehovet finner jag böra godtas.

För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen

bör i enlighet med nämndens beräkning av anslaget för budgetåret 1963/64

få disponeras ett belopp av högst 1 100 000 kr. Ur detta belopp bör utgå förslagsvis

400 000 kr. till fortsatt stöd åt ullproduktionen, högst 200 000 kr.

till ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för handhavande av vissa

med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter

samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter att disponeras efter beslut

av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. Av sistnämnda belopp om 500 000

kr. bör Kungl. Maj :t, på samma sätt som gäller för innevarande budgetår,

få anvisa medel för att bestrida kostnader för skördeuppskattning och administration

i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.

Med hänsyn till vad jag nu förordat synes Kungl. Maj :t böra hemställa

att till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1963/64

anvisas ett förslagsanslag av 153 miljoner kr.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 11, p. 168) har jordbruksnämnden

hemställt om medel under kapitalbudgeten för utbyggnad

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr It år 1963

31

av beredskapslagringen av livsmedel. Lagren torde enligt

nämnden under nästa budgetår i huvudsak uppnå den storlek, som avsetts i

meddelade riktlinjer (prop. 1961: 76 och 1962: 95). Lagringen beräknas därvid

komma att kräva en investering, som med 10 miljoner kr. överstiger de

belopp om sammanlagt 106 miljoner kr., vilka hittills anvisats för ändamålet.

Med hänsyn till jordbruksnämndens förslag förordar jag att till särskild

lagring av livmedel för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 10

miljoner kr.

I detta sammanhang torde jag få anmäla fråga rörande dispositionen av

den rörliga kredit, som står till förfogande för föreningen Svensk spannmålshandel

för beredskapslagring m. m. I enlighet med nyss berörda riktlinjer

har genom försorg av Svenska lagerhusaktiebolaget ett antal mindre

magasin nybyggts för beredskapslagringen. Byggnadskostnaderna för dessa

magasin har bestritts av bolaget. I skrivelse den 5 februari 1963 har jordbruksnämnden

föreslagit, att ytterligare lagermagasin skall uppföras. Nämnden

har därvid upplyst, att bolaget tillfälligt behöver låna medel för att anskaffa

de nya magasinen. Föreningen Svensk spannmålshandel är beredd

att av den rörliga krediten tillhandahålla bolaget rörelsemedel för ändamålet

intill ett belopp av 1 miljon kr. Därest riksdagen inte har något att erinra

däremot torde bolagets aktuella behov av rörelsemedel få täckas i enlighet

med vad nu angivits.»

Utskottet

I föreliggande proposition redovisas i ett första avsnitt resultatet av de

överläggningar, som i februari och mars 1963 ägt rum mellan regeringen

och representanter för jordbrukets organisationer. I en i samband därmed

träffad överenskommelse har — med förbehåll för riksdagens godkännande

i tillämpliga delar — bland annat förutsatts vissa åtgärder i fråga om

tillämpningen vid utlösningen den 15 maj 1963 av den s. k. treprocentregeln

i det nu gällande sexårsavtalet, en höjning av den totalram för vad

som av införselavgiftsmedel får disponeras för regleringsändamål, en ökning

av statens andel i skördeskadefonden samt en främjad rationaliseringsverksamhet.

Genom överenskommelsen beräknas jordbruket tillföras

drygt 400 milj. kr. under återstående del av nu löpande avtalsperiod.

Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av att överenskommelsen

har kommit till stånd. Som departementschefen särskilt framhållit

har härigenom förutsättningar skapals för att den återstående tiden av den

nuvarande avtalsperioden ostört skall kunna ägnas åt att finna en samlande

lösning av jordbrukets framtidsproblem. Utskottet ansluter sig till vad departementschefen

i propositionen föreslagit i anledning av överenskommelsen.

I enlighet härmed finner utskottet de vid riksdagens början väckta motionerna

I: 178 och II: 211 samt I: 459 och II: 556 med yrkanden om vissa

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr lb år 1963

åtgärder för utfyllnad av inkomstklyftan ej erfordra någon riksdagens åtgärd.

I förevarande sammanhang har vidare i motion II: 554 framförts yrkande

om skyndsam undersökning av orsakerna till den ogynnsamma inkomstutvecklingen

för jordbruket i de mellansvenska och norrländska områdena

så att erforderliga åtgärder till förbättring av inkomstutvecklingen i

dessa områden kunde vidtagas redan i samband med de förhandlingar som

i motionen förutsatts komma till stånd under våren 1963. I anledning härav

vill utskottet framhålla att frågan om differentierade priser är ett spörsmål

av principiell natur och därför ej synes lämpa sig för en sådan skyndsam

behandling, som i motionen förutsatts. På grund härav och med erinran

jämväl om att vid 1962 års riksdag väckta motioner med likartat innehåll

av riksdagen överlämnades till 1960 års jordbruksutredning, hör yrkandet i

motionen II: 554 lämnas utan åtgärd.

I motionerna I: 731 och II: 886 bär yrkats att förslag måtte framläggas

för innevarande års höstriksdag rörande plan för åtgärder i syfte att garantera,

att den jordbrukspolitiska målsättningen om inkomstlikställighet

för den i jordbruket arbetande befolkningen kan förverkligas under sexårsperioden

i överensstämmelse med vad som åsyftades i riksdagsbeslutet

1959. Med hänsyn till den i det föregående angivna överenskommelsen för

resterande del av sexårsperioden finner utskottet ej skäl biträda motionsyrkandet.

Likaså bör i sammanhanget framfört yrkande i motionen I: 732 av

enahanda skäl lämnas utan åtgärd. I samband härmed finner utskottet anledning

erinra om vad departementschefen i proposition 1963: 125 föreslagit

i fråga om rationaliseringsbefrämjande åtgärder i syfte att förbättra lönsamheten

inom jordbruket. Förslag till rationaliseringsåtgärder innefattas

också i överenskommelsen. Som departementschefen särskilt framhållit har

jordbrukets egna organ utlovat att genom upplysning och rådgivning verksamt

stödja rationaliseringsverksamheten.

Utöver de frågor som i det föregående berörts har i propositionen framlagts

förslag angående anslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område och till särskild lagring av livsmedel jämte vissa av statens jordbruksnämnd

aktualiserade frågor berörande ändrat gränsskydd för enstaka

varuslag, regleringsavgifter, m. m. Utskottet tillstyrker vad i propositionen

härvidlag förordats. I det följande upptar utskottet till närmare

behandling endast sådana spörsmål, som anses böra föranleda särskilt uttalande.

Frågor rörande det permanenta skördeskadeskyddet berör utskottet

därvid i ett särskilt avsnitt.

Vad först angår frågan om de åtaganden rörande jordbruket som Sverige

kan komma att godta gentemot EFTA förutsätter departementschefen

— i enlighet med överenskommelsen — att kostnaderna härför, liksom hittills,

kommer att bestridas av inflytande fettregleringsavgifter. I anledning

härav har i motionsparet I: 730 och II: 887 yrkats att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla dels att åtaganden rörande jordbruket gentemot

EFTA eller särskilt land inom EFTA av det slag, som angivits i mo
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 4 år 1063

33

tionen icke måtte göras utan att överenskommelse därom träffats med jordbrukets

förhandlingsdelegation och dels uttala att överenskommelser om

sådana åtaganden må underställas riksdagen. Därest åtaganden i anledning

av EFTA kommer att ligga utanför av 1960 års riksdag (prop. 25)

givet bemyndigande för Kungl. Maj :t utgår utskottet ifrån att dylika frågor

kommer att underställas riksdagen i vanlig ordning. Utskottet anser

sålunda att något särskilt uttalande härom ej är erforderligt. Motionsyrkandet

bör därför lämnas utan åtgärd. Utskottet förutsätter, att vid behandling

av hithörande förhandlingsfrågor det svenska jordbrukets intressen

kommer att beaktas. 1 samband härmed väckt yrkande i motion I: 732 bör

ej heller föranleda riksdagens bifall.

Beträffande kvalitetsbestämmelser vid inlösen av brödsäd föreslår departementschefen

— i likhet med jordbruksnämnden — att ett slutligt ställningstagande

till frågan om att införa den s. k. falltalsmetoden vid beräkning

av 1964 års skörd bör anstå till dess kvalitetsbestämmelser och prisskalor

hunnit utarbetas. I propositionen upplyses vidare att statens jordbruksnämnd

utgår från att föreningen Svensk spannmålshandel, efter samråd

med representanter för kvarnindustrien, spannmålshandeln och brödsädsodlarna,

i anslutning till de nya tekniska reglerna kommer att framlägga

fullständigt förslag till erforderliga nya kvalitetsbestämmelser och

prisregleringsskalor i så god tid, att ett slutligt avgörande i förevarande

ämne, däribland frågan om eventuell kompensation till jordbruket, skall

efter förnyad framställning från jordbruksnämnden kunna träffas senast

vid 1964 års vårriksdag. Med hänvisning härtill och då utskottet förutsätter

att kontakt i dessa frågor på vederbörligt sätt kommer att tas med jordbrukets

förhandlingsdelegation innan definitivt förslag i ämnet framlägges,

torde yrkandet i motionerna 1:733 och 11:885 därmed få anses besvarat.

I den vid riksdagens början väckta motionen 11:455 har hemställts att

riksdagen må hos Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag angående

möjligheterna att genom lagring av svensk spannmål tillgodose behovet

av en jämnare tillgång på foder spannmål. I sitt remissvar har föreningen

Svensk spannmålshandel anfört att den tillämpade exportpolitiken med

hänsyn till de hittillsvarande förhållandena på marknaden varit fullt riktig.

Föreningen har emellertid funnit det vara angeläget utifrån eventuellt

ändrade marknadsbetingelser att densamma som en beredskapsåtgärd får

möjlighet att när så efter noggrant övervägande kan befinnas lämpligt utjämna

skördevariationerna genom lagring. Föreningen har också beslutat

att hos statens jordbruksnämnd göra en framställning i ämnet. I förevarande

proposition har nu — efter framställning av jordbruksnämnden

__framlagts förslag om stödköp av fodersäd för lagring till efterföljande

regleringsår. Utskottet, som biträder framställningen, vill i likhet med departementschefen

understryka att lagring av fodersäd för längre tid än

vad hittillsvarande bemyndigande medger endast bör ske då det är uppenbart,

att export av fodersäd i en överskottssituation med efterföljande im
3

Dihang till riksdagens protokoll 1063. 10 saml. Nr 11

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr 14 år 1963

port, då behov därav föreligger, kan beräknas bli kostsammare än lagring

från ett regleringsår till ett annat. Utifrån vad sålunda anförts torde yrkandet

i förenämnda motion ej behöva föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida.

Samtidigt härmed vill utskottet jämväl behandla de frågor, som upptagits

i motionen II: 888. I densamma framföres yrkanden om att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning och förslag till innevarande

års höstriksdag angående sådan utformning av stödet till fläskproduktionen,

att överskottsproduktionen av fläsk effektivt motverkas och att fodersädsodlarna

garanteras ett pris på fodersäden, som kan giva en i förhållande

till fläskpriset likvärdig arbetsersättning. Vidare har i motionen

hemställts om skyndsam prövning av utjämningsavgifternas verkningar på

mjölkproduktionens lokalisering i syfte att garantera en sådan utformning

av utjämningssystemet att mjölkproduktionen omkring de stora konsumtionsorterna

kan bibehållas. Utskottet vill erinra om att motioner av likartat innehåll

tidigare varit föremål för riksdagens prövning. På förslag av jordbruksutskottet

beslöts sålunda vid 1961 års höstriksdag att frågorna om stödet åt

1''läskproduktionen och fodersädsproduktionen samt om sambandet mellan

åtgärderna till stöd åt dessa produktionsgrenar särskilt skulle utredas och

att förslag därom snarast möjligt skulle framläggas för riksdagen. Vad sedan

angår frågan om mjölkproduktionens lokalisering uttalade utskottet i

förenämnda sammanhang angelägenheten av att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet

riktad på utvecklingen beträffande utjämningsavgifternas verkningar

på mjölkproduktionens lokalisering. Med hänvisning till dessa tidigare

uttalanden från riksdagens sida finner utskottet nu framförda motionsyrkanden

böra lämnas utan åtgärd.

I motionerna I: 180 och 11:209 har yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla att en utredning tillsättes med syfte att föreslå

åtgärder vilka i första hand med tanke på landets försvarsberedskap främjar

och effektiviserar befintliga bygdekvarnar. I anslutning till nämnda motionsyrkande

vill utskottet hänvisa till sitt uttalande vid 1961 års riksdag i

anledning av då väckta motioner av likartat innehåll. Utskottet framhöll därvid

bland annat att i den mån bygdekvarnarna bedömes vara av betydelse

ur beredskapssynpunkt, det ankommer på 1960 års jordbruksutredning, vilken

enligt sina direktiv även skall pröva beredskapsfrågan, att till behandhng

upptaga jämväl sagda spörsmål. I enlighet med utskottets förslag lämnade

riksdagen motionerna utan åtgärd. Som utskottet ej finner skäl frångå

sin i förenämnda sammanhang intagna ståndpunkt får utskottet förorda afl

jämväl nu väckta motioner lämnas utan bifall.

Vad angår frågan om upplysningsverksamheten rörande jordbrukets ekonomiska

förhållanden har i motionsparet 1:460 och 11:555 föreslagits all

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en utredning avbehovet

och möjligheterna att utvidga den objektiva upplysningsverksamheten.

I sina motiv framhåller motionärerna särskilt betydelsen av ifrågavarande

upplysningsverksamhet. För att på ett tillfredsställande sätt kunna

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr H år 1963

35

fullgöra denna viktiga informationsuppgift anser motionärerna att det föreligger

behov av särskilda organ med tillräckliga ekonomiska och personella

resurser. Motionärerna ifrågasätter vidare, om det organ som inom statens

jordbruksnämnd har att fullgöra denna uppgift i nuvarande situation har

sådana resurser till sitl förfogande. I sitt remissvar över motionerna hänvisar

statens jordbruksnämnd till sin tidskrift Jordbruksekonomiska meddelanden

såsom varande ett viktigt organ, där statistik, undersökningsresultat

och andra fakta publiceras. Nämnden erinrar vidare om att den nyligen inrättade

konsumentdelegationen bl. a. har till uppgift att bedriva upplysningsverksamhet.

Utskottet är helt överens med motionärerna att objektiv upplysning

i jordbruksfrågorna är av betydelse för främjande av en saklig debatt

om de inom jordbruksnäringen förekommande problemen. Utskottet

utgår ifrån att jordbruksnämnden allt framgent med kraft verkar för en

så vid spridning som möjligt av sitt publikationsmaterial. Som berörts i det

föregående vill utskottet jämväl peka på konsumentdelegationens uppgifter

i förevarande sammanhang. Därutöver torde det få förutsättas att jordbrukets

egna organ verksamt bidrager till en allsidig information rörande jordbruksfrågorna.

Med hänsyn till det anförda synes i motionerna framfört

yrkande ej erfordra någon riksdagens åtgärd.

Utskottet övergår härefter till att behandla frågor rörande det permanenta

skördeskadeskyddet. Som i det föregående nämnts har departementschefen

i proposition 134 — med ändring av det i årets statsverksproposition

upptagna anslagsbeloppet — föreslagit en höjning av statens andel av det

belopp, som årligen skall tillföras skördeskadefonden till 50 procent eller

med 5 milj. kr. För att bestrida denna andel erfordras således en anvisning

av 15 milj. kr. Som förutsättning gäller härvid att jordbrukarna av egna

medel tillskjuter minst samma belopp. Utskottet tillstyrker vad härutinnan

föreslagits. Framställningarna i de vid riksdagens början väckta motionerna

1:298 och II: 339 med yrkande motsvarande vad nu förordats torde

därmed ha beaktats. Vidare bör med hänsyn till det anförda i motionerna

I: 387 och II: 458 framfört yrkande om att det statliga bidraget till skördeskadefonden

bör öka med 10 milj. kr. ej föranleda bifall.

Genom beslut vid 1961 års riksdag fastställdes nu gällande system för

permanent skördeskadeskydd. Därvid underströks särskilt att systemet i

åtskilliga hänseenden fick anses vara av försökskaraktär. Det förutsattes

sålunda att frågor av statistisk och beräkningsteknisk natur skulle följas

kontinuerligt och att eu successiv anpassning borde ske allteftersom erfarenheterna

av skyddssystemet framkom. Spörsmål av nu berört slag skulle

handläggas av en skördestatistisk nämnd. Vid årets riksdag har bl. a. väckts

motioner med yrkanden om vissa ändringar i skyddssystemet vilka i huvudsak

är av teknisk natur. Således har i motionsparet I: 177 och II: 212

hemställts att Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådana ändringar i nu gällande

regler för skördeskadeskyddet, att eu allmän arealinventering lämnas den

1 juli, att även matärter inräknas i skördeskadeskyddet, att spillundersök
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande nr li år 1963

ningen förenklas så att skördeskadeersättningen kan utbetalas under det

aktuella året, att de totala torkningskostnaderna för alla grödor medräknas

samt att även onormala bärgningskostnader beaktas. Vidare yrkas i motionsparet

I: 387 och II: 458 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

framhålla angelägenheten av att översynen av skördeskadeskyddet påskyndas

i möjlig mån så att förslag till förbättring därav ävensom kompletterande

åtgärder kan föreläggas riksdagen snarast.

Skördestatistiska nämnden har i sitt utlåtande över nyssnämnda motioner

hänvisat till att nämnden inom ramen för tillgängliga ekonomiska och

personella resurser utreder frågor rörande skyddets utvidgning och förbättring.

Bl. a. omnämnes att nämnden under första halvåret av sin verksamhet

ägnade sig åt att precisera beräkningssystemet för 1961 års skörd. Förslag

har i skrivelse till Kungl. Maj :t framlagts beträffande tidpunkten för

crsättningsberäkningarna samt i fråga om utformningen av undersökningarna

av spill och bärgningsförluster. Nyligen av nämnden framlagda förslag

avseende 1962 års skörd har gått ut på en förbättring av beräkningen av de

normala skördevariationerna, ökad regional differentiering av skördebestämningarna

för oljeväxter, utvidgat regionalt beaktande av brödsädens

kvalitet samt schematiskt beaktande av torkningskostnaderna för brödsäd.

1 sitt remissvar har nämnden även redogjort för nu aktuella utredningar.

Vad angår frågan om en allmän arealinventering i början på sommaren, har

nämnden — efter framställning av statens jordbruksnämnd — åtagit sig

att utreda de administrativa följderna av en omläggning av anmälningsförfarandet.

Med hänsyn härtill anser nämnden att beslut i denna fråga bör

anstå till den påbörjade utredningen är avslutad. Som framgår av vad skördestatistiska

nämnden i ärendet upplyst synes de i motionerna berörda frågorna

vara iöremål för behandling eller stå i tur att prövas av sakkunniginstansen

allteftersom betingelser härför föreligger. Utskottet, som anser det

angeläget att olika förbättringar av systemet snarast kan genomföras, förutsätter

att skördestatistiska nämnden erhåller tillräckliga resurser för att

genomföra de olika undersökningar som erfordras härför. Vid sådant förhållande

torde enligt utskottet motionerna I: 177 och II: 212 få anses besvarade.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes vidare ej vara påkallad i

anledning av i förevarande sammanhang framfört yrkande i motionsparet

1: 387 och II: 458.

I anslutning till proposition 134 har molionsledes ånyo framförts yrkanden

om skyndsam prövning och förslag rörande en sådan utformning av skördeskadeskyddet,

att en mera tillfredsställande och rättvis skördeskadeersättning

kan garanteras. Med hänvisning till vad i det föregående anförts om

skördestatistiska nämnden och dess arbete, finner utskottet ej skäl biträda

yrkandena i motion I: 732, såvitt nu är i fråga, samt motion II: 889.

I motionsparet I: 298 och II: 339 föreslås att jordbrukarens självrisk skall

sänkas från nu gällande 15,5 procent till 10 procent i genomsnitt av normskördens

värde. Enligt vad skördestatistiska nämnden uppgivit skulle en dylik

sänkning medföra en fördubbling av det årliga medelsbehovet för skyd
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 14 år 1963

37

det. Med hänsyn härtill och till föreliggande statistiska säkerhet i ersättningsberäkningarna

finner utskottet att skäl ej föreligger att föreslå någon

ändring i den genomsnittliga självriskprocenten. I enlighet härmed avstyrkes

förevarande motionsyrkanden.

Behovsprövade bidrag tillkom som en komplettering till det permanenta

skördeskadeskyddet för att kunna utbetalas i sådana fall då så betydande

skördeskador uppenbarligen föreligger att skadeersättning bör utgå men

detta ej kan ske på grund av systemets allmänna konstruktion eller oförutsedda

brister i detsamma. Därvid fastställdes det belopp som skulle stå till

förfogande för utbetalning av dylika bidrag till att motsvara en procent av

de utgående allmänna kontanta ersättningarna för skördeskada, dock lägst

100 000 kr. Vid föregående års riksdags höstsession höjdes sistnämnda belopp

till 400 000 kr., vilket samtidigt ställdes till Kungl. Maj :ts disposition

för att kunna utbetalas även om beräkningarna enligt enprocentregeln ger

till resultat ett belopp, som understiger 400 000 kr. Nu föreslås i motionerna

I: 298 och II: 339 att årligen ett belopp motsvarande två procent av utgående

allmänna skördeskadeersättningar, dock lägst 800 000 kr., ställes till föifogande

ur skördeskadefonden för utbetalning av individuellt prövade skördeskadebidrag.

Utskottet finner ej skäl att nu frångå sitt så sent som vid föregående

års riksdags höstsession gjorda ställningstagande beträffande ramen

för behovsprövade bidrag. På grund härav synes motionsyrkandena i

fråga ej böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionsparet I: 387 och II: 458 har föreslagits att av skördeskadefondens

medel högst 10 milj. kr. måtte ställas till förfogande till individuella bidrag

utan behovsprövning åt jordbrukare som drabbats av skördeskador in. m.

och som på grund av strataindelningens ojämnhet icke kan på ordinarie sätt

erhålla skördeskadebidrag. Även om — som framgår av det föregående —

förbättringar fortlöpande bör vidtagas i skördeskadesystemet, vill utskottet

i likhet med skördestatistiska nämnden framhålla att syftet med systemet

skulle äventyras, om ett så stort belopp som 10 milj. kr. årligen skulle fördelas

på mer eller mindre subjektiva grunder. Utskottet anser därför att ifrågavarande

motionsyrkanden bör avslås. I anslutning härtill avstyrkes jämväl

likartad i motionen I: 732 gjord hemställan.

Frågan huruvida skördeskadelån bör utgå till skördeskadedrabbade odlare

togs upp till behandling vid 1961 års riksdag i anledning av i ämnet väckta

motioner. Utskottet uttalade därvid, att några statliga lån av samma typ

som de tidigare stödlånen i anledning av skördeskador inte borde komma

i fråga i framtiden. Erfarenheterna av dittillsvarande stödlånegivning talade

klart däremot. Som utskottet ej finner skäl alt frångå sin i sammanhanget

uttalade uppfattning i fråga om skördeskadelån bör vid årets riksdag väckta

yrkanden i motionsparen I: 298 och II: 339 samt I: 387 och II: 458 om komplettering

av skördeskadesystemets grundskydd med ett system av skördeskadelån

ej föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion I: 732 har hemställts att den i proposition 134 avsedda omprövningen

av jordbrukets kreditproblem måtte omfatta även lånebehov i sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

?>8 Jordbruksutskottets utlåtande nr 74 år 1963

band med skador å skörden under beaktande av vad i motionen anföres.

Åsyftat uttalande i propositionen torde ej avse sådant kreditbehov, som

motionären anger. Med hänsyn härtill och vad i det föregående anförts anser

sig utskottet ej böra tillstyrka föreliggande yrkande.

Vad angår i motionsparet I: 298 och II: 339 jämväl väckt fråga om skyndsam

utredning om komplettering av skördeskadesystemets grundskydd med

jordbrukskonto enligt de principer som gäller för skogskonto får utskottet

erinra om att även denna fråga tidigare behandlats av riksdagen. Vederbörande

utskott (se bev.utsk. bet. 1961: 68 och bet. 1962: 47) avstyrkte därvid

bifall till motionsyrkandet bl. a. med hänsyn till att frågan om att åstadkomma

ökad resultatutjämning genom kontometoden ägnas uppmärksamhet av

allmänna skatteberedningen och då utskottet ansåg tillräckliga skäl icke föreligga

för en särskild utredning av frågan om jordbrukskonto. Vad bevillningsutskottet

sålunda förordade godtogs av riksdagen. Då frågan om jordbrukskonto

sålunda är föremål för prövning i särskild ordning, anser utskottet

att motionsyrkandena bör lämnas utan åtgärd.

I motionsparet I: 295 och II: 348 har framställts yrkande om att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära prövning av möjligheten att hos

jordbrukets kreditinrättningar placera medel från skördeskadefonden till

minst den andel som svarar mot av jordbrukarna till fonden inbetalade avgifter.

Vid de två närmast föregående riksdagarna har motioner av samma

innebörd behandlats utan att vinna riksdagens bifall. Som någon ny omständighet

ej synes ha tillkommit sedan ärendet senast var föremål för utskottets

prövning, anser utskottet motionsyrkandet böra avslås.

Då utskottet ansluter sig till de förslag i övrigt Kungl. Maj:t framlagt i

dessa sammanhang, hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. godkänna vad i det föregående förordats, såvitt avser

tillämpningen av den s. k. treprocentregeln i det av 1959 års

riksdag fastställda sexårsavtalet

II. bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande,

statens jordbruksnämnd att i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som angivits i det föregående,

vidta erforderliga regleringsåtgärder för att genomföra omförmälda

förslag

III. lämna motionerna I: 178 och II: 211 samt I: 459 och

II: 556 utan åtgärd

IV. lämna utan åtgärd motionen II: 554 angående inkomstutvecklingen

för jordbruket i de mellansvenska och norrländska

områdena

V. lämna utan åtgärd motionerna I: 731 och II: 886 samt

I: 732, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, angående

vissa åtgärder i syfte att främja den jordbrukspolitiska målsättningen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 14 år 1963

VI. lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande

användningen av de medel, som influtit under regleringsåret

1961/62 och som influtit eller inflyter under regleringsåren

1962/63 och 1963/64 genom upptagande av införselavgifter,

ävensom av andra i samband med jordbruksregleringen

under nämnda regleringsår influtna eller inflytande

avgiftsmedel

VII. lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande

totalramen för införselavgiftsmedel för regleringsåret

1964/65

VIII. lämna utan bifall motionerna 1:730 och 11:887

samt I: 732, såvitt nu är i fråga, angående åtagande gentemot

EFTA

IX. godkänna det i det föregående framlagda förslaget angående

prisutjämning för kärnbindemedel

X. bemyndiga Kungl. Maj :t att medge Hallands läns linodlarförening

uppskov med erläggande av de under åren

1964 och 1965 till betalning förfallande amorteringarna på

och räntorna för föreningens ur hemslöjdslånefonden beviljade

lån

XI. bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

medgivande, statens jordbruksnämnd att vidta erforderliga

åtgärder för reglering av införseln och utförseln av torkade

sockerbetor

XII. anse motionerna I: 733 och II: 885 angående kvalitetsbestämmelser

vid inlösen av brödsäd besvarade med vad

utskottet i det föregående anfört

XIII. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändringar i regleringsförfattningarna

rörande slaktdjursavgift och utjämningsavgift

å mjölk, grädde och ost i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som angivits i det föregående

XIV. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, på förslag av statens

jordbruksnämnd, meddela bestämmelser rörande lagring

av fodersäd i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som angivits i det föregående

b) lämna motionen II: 455 utan åtgärd

XV. lämna utan bifall motionen II: 888 angående utformningen

av stödet till fläskproduktionen och fodersädsodlingen

samt mjölkproduktionens lokalisering

XVI. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

å riksstaten för budgetåret 1963/64 under nionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 153 000 000 kr.

XVII. till Särskild lagring av livsmedel för budgetåret

1963/64 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,

anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande nr U år 1963

XVIII, lämna utan erinran vad i det föregående anförts

beträffande dispositionen av den rörliga kredit, som står till

förfogande för Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening,

för beredskapslagring m. m.

XIX. lämna utan bifall motionerna I: 180 och II: 209 angående

främjande och effektivisering av befintliga bygdekvarnar
XX.

lämna utan åtgärd motionerna I: 460 och II: 555 angående

utvidgad objektiv upplysningsverksamhet rörande

jordbrukets ekonomiska förhållanden

XXI. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 298 och II: 339 ävensom med avslag å motionerna I: 387

och II: 458, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Kostnader

i samband med permanent skördeskadeskydd å riksstaten

för budgetåret 1963/64 under nionde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 18 640 000 kr.

XXII. anse motionerna 1:177 och 11:212 angående vissa

ändringar i bestämmelserna för skördeskadeskydd besvarade

med vad utskottet i det föregående anfört

XXIII. lämna utan åtgärd motionerna 1:387 och 11:458

samt I: 732, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom

motionen II: 889 angående översyn av skördeskadeskyddet

XXIV. lämna motionerna 1: 298 och II: 339, såvitt rör förslag

om sänkning av självriskprocenten, utan åtgärd

XXV. lämna motionerna I: 298 och II: 339, såvitt rör belopp

för utbetalning av behovsprövade bidrag, utan åtgärd

XXVI. avslå motionerna 1:387 och 11:458 samt 1:732,

såvitt rör avsättning av belopp för utbetalning av individuella

bidrag utan behovsprövning

XXVII. lämna utan åtgärd motionerna 1:298 och 11:339

ävensom motionerna 1:387 och 11:458, såvitt rör skördeskadelån
XXVIII.

lämna utan bifall motionen 1: 732, såvitt avser

utredning av lånebehov i samband med skördeskador

XXIX. lämna utan åtgärd motionerna I: 298 och II: 339, såvitt

rör utredning om införande av jordbrukskonto

XXX. avslå motionerna 1: 295 och II: 348, såvitt rör placering

av medel från skördeskadefonden.

Stockholm den 25 april 1963

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr It år 1963

41

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Bertil Andersson,

Nils Hansson, Carl Eskilsson, Mossberger, Gunnar Pettersson, Isacson, Magnusson,

Jonasson och Erik Svedberg*;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Antby, fru Lindskog,

herrar Arweson, Nilsson i Lönsboda, Östlund, Eliasson i Moholm*,

Lundmark, Eskilsson i Likenäs och Persson i Appuna;

dock att vid behandlingen av frågor rörande skördeskadesltydd

e t herr Hedin deltagit i stället för herr Eliasson i Moholm.

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilda yttranden

1) av herrar Nils Hansson, Gunnar Pettersson, Antby och Nilsson i Lönsboda,

vilka anfört:

»Beträffande förhandlingarna mellan regeringen och representanter för

RLF och Lantbruksförbundet redovisar departementschefen i början av sitt

uttalande i proposition 134 att ''vid de överläggningar som föregått överenskommelsen

har rått enighet om att det av riksdagen år 1959 fattade beslutet

rörande jordbruksprisregleringen under sexårsperioden 1959/60—1964/65

skall stå fast såsom ett betydelsefullt medel för alt fullfölja tidigare av

statsmakterna fastlagda riktlinjer för jordbrukspolitiken på längre sikt’.

1 fortsättningen redovisas en efter överläggningarna träffad överenskommelse,

gällande återstoden av avtalstiden, och som i proposition underställs

riksdagens prövning.

De frågor som berörs i motionerna I: 178 och II: 211, I: 459 och II: 556

— samt I: 731 och II: 886 i tillämpliga delar — har i enlighet med motionärernas

önskan behandlats under ifrågavarande överläggningar. Yrkandena

om förhandlingar är sålunda uppfyllda och har ägt rum i vedertagen,

av motionärerna förutsatt ordning. Det uppnådda förhandlingsresultatet rekommenderar

utskottet riksdagen att antaga. Då vi således betraktar förhandlingsresultatet

utgöra ’svar’ på motionerna och då överenskommelser

av detta slag brukar av riksdagen i princip respekteras har vi anslutit oss

till utskottsmajoritetens mening, att motionerna icke bör föranleda någon

vidare åtgärd från riksdagens sida.

Vi vill uttala en livlig förhoppning om att det skall visa sig möjligt att

under den återstående tiden av nuvarande avtalsperiod finna en samlande

lösning av jordbrukets framtidsproblem.»

2) av herrar Carl Eskilsson, Isacson, östlund och Eliasson i Moholm,

vilka anfört:

»I motionerna 1:178 och 11:211 yrkades att jordbruket skulle beredas

tillfälle till förhandlingar i vanlig ordning i syfte att ge realitet åt det s. k.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr 14 år 1063

sexårsavtalets målsättning om inkomstlikställighet. Som stöd för detta yrkande

anfördes att bl. a. de utrikeshandelspoliliska förhållandena samt andra

företeelser, som ej kunnat förutses vid avtalets ingående, inverkat så ogynnsamt

på jordbrukets inkomstförhållanden, att det utgjorde skäl för att förhandlingar

upptoges. Vidare anfördes att avtalets målsättning är det primära

och dess konstruktion det sekundära. I dessa ståndpunkter har vi inte ändrat

uppfattning.

Vi beklagar därför att regeringen ej ansett sig böra tillmötesgå de förslag

som från jordbrukets förhandlingsdelegerade framförts för frågans lösning.

Resultatet av de förda överläggningarna kan vi ej anse stå i överensstämmelse

med avtalets målsättning. När en överenskommelse, som i detta fall,

träffats mellan jordbrukets organisationer och regeringen anser vi dock av

princip att en sådan överenskommelse skall respekteras. Vårt accepterande

av föreliggande utskottsutlåtande är också betingat av att tidsmässiga skäl

gör det omöjligt att begära nya förhandlingar. När vi under dessa förutsättningar

accepterar utskottsutlåtandet medför detta också att vi ej reserverar

oss för yrkanden, som avviker från den träffade överenskommelsen.

Vi förutsätter emellertid att åtgärder på områden som ej beröres av sexärsavtalet

och som kan medverka till att målsättningen infrias vidtages samt

att åtgärder som kan komma att få negativa verkningar på jordbrukets inkomstförhållanden

under återstående avtalsperiod undvikes.»

Reservationer

1) av herrar Jonasson och Hansson i Skegrie, vilka ansett

dels att andra och tredje styckena i utskottets utlåtande, vilka börjar på

s. 31 med orden »Utskottet vill» och slutar på s. 32 med orden »stödja rationaliseringsverksamheten»

bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill inledningsvis understryka betydelsen av att överenskommelsen

kommit till stånd. Departementschefen har i sammanhanget framhållit:

''Härigenom har skapats förutsättningar för att den återstående tiden av

den nuvarande avtalsperioden ostört skall kunna ägnas åt att finna en samlande

lösning av jordbrukets framtidsproblem.’ Såsom utskottet i det följande

framhåller är det dock angeläget att sådana åtgärder, som kan bedömas

möjliga, kommer till stånd i syfte att möjliggöra den jordbrukspolitiska

målsättningens förverkligande under sexårsperioden. Utskottet ansluter

—- —- — (lika med utskottet) —■ --utan åtgärd.

Den jordbrukspolitiska målsättning som riksdagen och regeringen tillsammans

fastställde 1959 innebär att jordbrukets folk skall ha uppnått inkomstlikställighet

med jämförelsegrupperna i industrien vid sexårsperiodens utgång

1965. Såsom utskottet framhållit är den överenskommelse, som i år

träffats mellan regeringen och representanter för jordbruksnäringen, av be
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr H år 1963 43

lydelse i detta syfte. Inkomstklyftan mellan jordbruksbefolkningen och jämförelsegrupperna

är emellertid av betydande storlek.

I de i anledning av föreliggande proposition väckta motionerna I: 731 och

11:886 har yrkats att förslag måtte framläggas för innevarande års höstriksdag

rörande plan för åtgärder i syfte att garantera, att den jordbrukspolitiska

målsättningen om inkomstlikställighet för den i jordbruket arbetande

befolkningen kan förverkligas under sexårsperioden i överensstämmelse

med vad som åsyftades i riksdagsbeslutet 1959. I den likaledes av

föreliggande proposition föranledda motionen I: 732 har bl. a. hemställts om

uttalande om att den angivna målsättningen måtte under återstående avtalstid

med alla till buds stående medel effektivt främjas.

Enligt utskottets mening måste det vara en angelägen uppgift för statsmakterna

att tillse, att den jordbrukspolitiska målsättningen kan förverkligas

på sätt som avsågs i riksdagsbeslutet 1959. Såsom framhållits i en del

av motionerna måste uppmärksamheten härvid riktas även på åtgärder av

mera allmän politisk natur. Det framstår exempelvis som angeläget, att

skattepolitiken och den ekonomiska politiken utformas på sådant sätt, att

den jordbrukspolitiska målsättningen så långt möjligt främjas. Utskottet

delar motionärernas uppfattning, att åtgärder i förenämnda syfte bör komma

till stånd snarast. Såsom förordats i motionerna I: 731 och II: 886 bör en

plan för sådana åtgärder föreläggas redan innevarande års höstriksdag.»

dels ock att utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:

»V. med bifall till motionerna 1:731 och 11:886 samt i

anledning av motionen I: 732, sistnämnda motion såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om framläggande

för innevarande års höstriksdag av plan för åtgärder

i syfte att den jordbrukspolitiska målsättningen om inkomstlikställighet

för den i jordbruket arbetande befolkningen

skall kunna förverkligas under sexårsperioden i överensstämmelse

med vad som åsyftades i riksdagsbeslutet 1959.»

2) av herrar Jonasson och Hansson i Skegrie, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets utlåtande å s. 32 som börjar med orden

»Vad först» och slutar å s. 33 med orden »riksdagens bifall» bort ha följande

lydelse:

»Vad först---(lika med utskottet) —--underställas riksdagen

Såsom framhållits i motionerna kan det här vara fråga om åtaganden, som

i inte oväsentlig utsträckning kan beröra vårt lands jordbrukspolitiska målsättning

och vårt jordbruks förutsättningar. Sådana åtaganden som t. ex. en

ändring av kompensationsbeloppet till Danmark eller andra medgivanden

av motsvarande inverkan måste enligt utskottets mening hänföras till den

kategori av överenskommelser, som bör underställas riksdagen. Det synes

utskottet också nödvändigt, att vårt land inte bindes för sådana åtaganden

rörande jordbruket utan att överenskommelse därom träffats med jordbrukets

förhandlingsdelegation. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna I: 730

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande nr 14 år 1963

och II: 887. Härmed anser sig utskottet även ha tillgodosett motionen I: 732

i förevarande del.»

dels ock att utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:

»VIII. med bifall till motionerna I: 730 och II: 887 samt i

anledning av motionen I: 732, sistnämnda motion såvitt nu

är i fråga,

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att åtaganden rörande

jordbruket gentemot EFTA eller särskilt land inom

EFTA av det slag som utskottet angivit icke må göras utan

att överenskommelse därom träffats med jordbrukets förhandlingsdelegation
b)

uttala att överenskommelser om sådana åtaganden må

underställas riksdagen.»

3) av herrar Jonasson och Hansson i Skegrie, vilka ansett

dels att de två stycken i utskottets utlåtande som börjar på s. 36, med orden

»Skördestatistiska nämnden» och slutar på samma sida med orden

»motion II: 889», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Skördestatistiska nämnden — —- — (lika med utskottet)---är av
slutad.

Som framgår av vad skördestatistiska nämnden i ärendet upplyst synes

de i motionerna berörda frågorna i väsentlig utsträckning vara föremål

för behandling. Syftet i motionerna I: 177 och II: 212 torde härmed vara beaktat.

I det vid riksdagens början framlagda motionsparet 1:387 och 11:458

samt i de i anslutning till propositionen 134 väckta motionerna I: 732 ävensom

II: 889 har framförts yrkanden om skyndsam prövning och förslag rörande

en sådan utformning av skördeskadeskyddet, att en mera tillfredsställande

och rättvis skördeskadeersättning kan garanteras. Såsom framhållits i motionerna

har försäkringens utfall under de gångna två åren varit sådant, att

många svåra skadefall lämnats utan ersättning. Att så blivit fallet måste anses

bero på brister i systemets allmänna konstruktion, framför allt i fråga om

skördeuppskattningsområdena. Enligt utskottets mening måste en sådan utformning

av skördeuppskattningsområdena eftersträvas, att ersättningsbehovet

i stort sett kan garanteras bli tillgodosett i den generella formen och

bidragsformen sålunda behöver användas endast som komplettering i undantagsfall.

Det kan dock bedömas nödvändigt med ett väsentligt större belopp

till förfogande för individuellt prövade bidrag än vad som för närvarande

medgivits.

Den skördestatistiska nämndens fortlöpande granskning av försäkringssystemets

funktion är enligt utskottets mening av stor betydelse. Bristerna

i systemets allmänna konstruktion synes utskottet emellertid så allvarliga,

att en verklig omprövning måste ske redan nu. En sådan prövning bör lämpligen

verkställas av skördestatistiska nämnden. Utskottet finner det angeläget,

att nämnden tillföres sådana resurser, att den skyndsamt kan överse

systemet i dess helhet och utarbeta förslag till en sådan utformning, att en

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr lb år 1963

45

mera tillfredsställande och rättvis skördeskadeersättning kan garanteras.

Utskottet biträder sålunda de i ämnet framförda motionsyrkandena.»

dels ock att utskottets hemställan under XXIII. bort ha följande lydelse:

»XXIII. med bifall till motionerna I: 387 och 11:458 samt

I: 732, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionen

11:889 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

skyndsam prövning och förslag rörande en sådan utformning

av skördeskadeskyddet, att en mera tillfredsställande

och rättvis skördeskadeersättning kan garanteras, i enlighet

med vad utskottet ovan anfört,»

4) av herrar Nils Hansson, Carl Eskilsson, Gunnar Pettersson, Isacson,

Jonasson, Hansson i Skegrie, Antby, Nilsson i Lönsboda, Östlund och Hedin,

vilka ansett

dels att det stycke i utskottets utlåtande på s. 37, som börjar med orden

»Behovsprövade bidrag» och slutar med orden »riksdagens åtgärd», bort ha

följande lydelse:

»Behovsprövade bidrag tillkom som en komplettering till de generella ersättningarna

för att kunna utbetalas i sådana fall då så betydande skördeskador

uppenbarligen föreligger att skadeersättning bör utgå men detta ej

kan ske i den generella formen på grund av systemets allmänna konstruktion

eller oförutsedda brister i detsamma. Därvid fastställdes det belopp

som skulle stå till förfogande för utbetalning av dylika bidrag till att motsvara

en procent av de utgående allmänna kontanta ersättningarna för skördeskada,

dock lägst 100 000 kronor. Såsom framhållits i motionerna 1:298

och II: 339 utbetalades vid skördeskaderegleringen av 1961 års skörd generella

ersättningar med 210 000 kronor. Vid den följande individuella prövningen

kom lantbruksnämnderna redan vid en mycket restriktiv bedömning

fram till ett sammanlagt bidragsbehov av drygt 620 000 kronor. Vid föregående

års riksdags höstsession höjdes det minimibelopp, som skall stå till

förfogande för bidrag, till 400 000 kronor. Nu föreslås i de sistnämnda motionerna

att årligen ett belopp motsvarande två procent av utgående allmänna

skördeskadeersättningar dock lägst 800 000 kronor skall ställas till förfogande

ur skördeskadefonden för utbetalning av individuellt prövade skördeskadebidrag.

Gällande minimibelopp av 400 000 kronor är såsom framgått

otillräckligt vid en skördeskadesituation av den typ som inträffade 1961.

Utskottet håller för sannolikt, att 1962 års skördeskadereglering kommer

att ge samma erfarenhet. Då ändamålet avser sådana skador, som enligt försäkringens

syfte bör ersättas, finner utskottet det nödvändigt, att ett väsentligt

större bidragsbelopp ställes till förfogande. Utskottet tillstyrker därför

yrkandet i motionerna I: 298 och II: 339 om ett belopp motsvarande två procent

av utgående allmänna skördeskadeersättningar, dock lägst 800 000

kronor.»

dels ock att utskottets hemställan under XXV. bort ha följande lydelse:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr 44 år 1963

»XXV. med bifall till motionerna 1:298 och 11:339, såvitt

nu är i fråga, besluta att årligen ett belopp motsvarande

två procent av utgående allmänna skördeskadeersättningar,

dock lägst 800 000 kronor, må ställas till förfogande ur skördeskadefonden

för utbetalning av individuellt prövade skördeskadebidrag.

»

5) av herrar Nils Hansson, Carl Eskilsson, Gunnar Pettersson, Isacson, Jonasson,

Hansson i Skegrie, Antby, Nilsson i Lönsboda, östlund och Hedin,

vilka ansett

dels att det stycke i utskottets utlåtande på s. 37, som börjar med orden

»Frågan huruvida» och slutar med orden »riksdagens åtgärd», bort ha

följande lydelse:

»Skördeskadeutredningen föreslog, att skördeskadelån skulle ingå i det

permanenta skördeskadeskyddet. Detta motiverades bl. a. av att skördeskadeförsäkringen

inte i tillräcklig utsträckning garanterade de enskilda jordbrukarna

ersättning vid inträffade skördeskador. I den departementspromemoria

som låg till grund för riksdagsbeslutet 1961 hade emellertid inte förslag

om skördeskadelån upptagits. I remissyttranden över promemorian förordade

bl. a. statens jordbruksnämnd och Hushållningsällskapens förbund, att

katastrofskyddet skulle kompletteras med möjligheter till skördeskadelån.

Förslaget upptogs i motioner men avslogs av riksdagen.

I motionsparen 1:298 och 11:339 samt 1:387 och 11:458 har nu förordats

prövning angående komplettering av skördeskadeförsäkringens grundskydd

med ett system av skördeskadelån. Statens jordbruksnämnd och Hushållningssällskapens

förbund har på grundvalen av de erfarenheter, som

vunnits av skördeskadeskyddet, i sina remissyttranden över motionerna tillstyrkt

yrkandet. Såsom framhållits i motionerna har erfarenheterna från

skördeskaderegleringen visat, att för ett stort antal jordbrukare uppkommer

vid skördeskada ett tillfälligt kreditbehov, som inte tillgodoses genom skördeskadeskyddet

men inte heller kan täckas vid vanlig bankmässig säkerhetsbedömning

på den allmänna kreditmarknaden. Särskilt gäller detta såsom

jordbruksnämnden framhållit vid sådana fall av ackumulerade skador,

som var för sig icke är av katastrofal natur men som steg för steg försämrar

jordbrukets ekonomiska motståndskraft. Enligt utskottets mening skulle

detta kreditbehov utan åsidosättande av sunda principer kunna täckas genom

någon form av särskilda skördeskadelån i enlighet med vad motionärerna

förordat. Utskottet tillstyrker därför en skyndsam prövning av frågan.»

dels ock att utskottets hemställan under XXVII. bort ha följande lydelse:

»XXVII. med bifall till motionerna I: 298 och II: 339 samt

i anledning av motionerna I: 387 och 11:458, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om skyndsam prövning angående komplettering av skördeskadeförsäkringens

grundskydd med ett system av skördeskadelån,

»

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr H år 1963 47

6) av herrar Jonasson och Hansson i Skegrie, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets utlåtande på s. 38, som börjar med orden

»I motionsparet I: 295» och slutar med orden »böra avslås», bort ha följande

lydelse:

»I motionsparet I: 295 ---(lika med utskottet)---inbetalade

avgifter. Såsom framhållits i motionerna är kreditbehovet för jordbrukets del

stort. Det synes utskottet angeläget, att de avgiftsmedel, som inlevererats

av jordbruket till skördeskadefonden, kan komma jordbruket direkt till godo

även i kreditavseende genom placering i jordbrukets egna kreditinrättningar.

Med den omfattning som jordbrukskasserörelsen har synes en sådan lösning

inte kunna medföra några problem ur försäkringens synpunkt. Utskottet

tillstyrker sålunda motionerna.»

dels ock att utskottets hemställan under XXX. bort ha följande lydelse:

»XXX. med bifall till motionerna I: 295 och II: 348 i skrivelse

till Kungl. Maj :t begära prövning av möjligheterna att

hos jordbrukets egna kreditinrättningar placera medel från

skördeskadefonden till minst den del som svarar mot av

jordbruket till fonden inbetalade avgifter.»

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630595

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63, såvitt a1 i texten