Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av lantbruks journalister.

1963-11-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1963:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av lantbruks journalister.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 22 år 1963

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbildning av

lantbruks journalister.

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 384 av herrar Isacson och Mossberger samt

II: 460 av herrar Grebäck och Antby, har hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till nästa års riksdag

i syfte att skapa utbildnings- och stipendiemöjligheter för lantbruksjournalister.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa

till motionen I: 384.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden av lantbruksstyrelsen,

lanthrukshögskolan och samarbetsnämnden för journalistinstituten.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker motionärernas förslag om anordnande

av viss lantbruksjournalistutbildning och anför därvid följande.

Den möderne yrkesutövaren måste för att kunna hävda sig vara väl informerad

om senast framkomna praktiska och vetenskapliga rön. Detta

gäller icke minst inom vårt jord- och skogsbruk, som just nu befinner sig

i en snabb omvandlingsprocess. Pressen är ett av våra snabbaste och billigaste

media för information till allmänheten om forskarnas och försöksmännens

senaste resultat och undersökningar. Liksom motionärerna

anser lantbruksstyrelsen att tillgång till väl kvalificerade lantbruksjournalister

i såväl dagspress som fackpress skulle högst väsentligt kunna medverka

i jordbrukets utvecklingsprocess.

Tyvärr råder det för närvarande brist på goda lantbruksjournalister,

som kan skriva populärt. Pressen tvingas därför att förlita sig antingen på

duktiga journalister utan nämnvärda kunskaper om lant- eller skogsbruk

eller fackmän, som icke har tillräckliga kunskaper i journalistyrket för

att kunna meddela sig populärt.

Vad beträffar anordnande av kortare kurser i journalistik lorde detta

kunna ske inom ramen för fortbildning av lärare och rådgivare. Lantbruksstyrelsen

har för avsikt att i sitt förslag till petita till nästa års

riksdag föreslå dylika kurser och beräkna medel härför.

För den som vill skaffa sig en grundligare journalistutbildning finnes

redan nu möjlighet att genomgå journalistinstitutet. Likaså finnes lämpliga

utbildningsmöjligheter för journalister, som önskar genomgå fackutbildning

i jord- och skogsbruk. I vilken utsträckning de som önskar

genomgå sådan utbildning bör komma i åtnjutande av speciellt gynnsamma

stipendieförmåner synes höra närmare övervägas, varvid stipendieförmånerna

inom relevanta områden hör beaktas.

Lantbrnkshögskolan vill som eget utlåtande åberopa ett från lantbrukshögskolans

lärarkollegium inhämtat yttrande. Kollegiet har i huvudsak

anfört följande.

1 Bihatuj till riksdagens protokoll 1963. 10 sant!. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 22 år 1963

1. Journalistutbildning av agronomer etc.

Intresse för dylik utbildning, närmast med sikte på medarbetarskap i

fackpressen, har sedan länge förelegat vid lantbrukshögskolan. Dess studentkår

har sålunda under senare tid vartannat år, hittills med bistånd

från Jordbrukets upplysningsnämnd, anordnat journalistkurser för agronomer

och agronomi studerande omfattande 20 timmar föreläsningar samt

övningsuppgifter. Platsantalet har varit 30 men betydligt fler har önskat

deltaga. Även i år planeras en dylik kurs. Starkt intresse har vidare visat

sig föreligga för en utvidgad kurs.

Den föreslagna enmånadskursen bör uppenbarligen syfta till att göra

deltagarna skickade att medverka även i dagspressen. Kollegiet finner det

angeläget att en dylik kurs kommer till stånd, men är icke berett att utan

särskild utredning yttra sig om kursens utformning och förläggning.

Motionärerna föreslår vidare att stipendiemedel ställs till förfogande för

en mera långtsyftande utbildning vid journalistinstitutet av personer med

god lantbruks- eller skogsutbildning, vilket kollegiet obetingat önskar tillstyrka.

II. Utbildning inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring för journalister
En

bredare upplysning om lantbrukets och skogsbrukets förhållanden

är synnerligen önskvärd, och det vore givetvis önskvärt att en de! av

journalistkåren bereddes tillfälle att genom särskilda kurser vidga sina

kunskaper på detta område. Betydande svårigheter synes dock föreligga

att planlägga en dylik kurs för deltagare med vitt skilda förkunskaper

och kollegiet är icke berett att utan särskild utredning taga ställning till

frågan. Det bör framhållas att den föreslagna enmånadskursen för journalister

under inga omständigheter kan tänkas ersätta behovet inom dagsoch

fackpress av folk med verklig fackutbildning på lantbruks- och skogsområdena.

Samarbetsnämnden för journalistinstituten delar motionärernas uppfattning,

att journalister som har goda kunskaper om lantbruk och skogsbruk

på ett inte oväsentligt sätt kan bidra till att öka förståelsen för och

därmed underlätta genomförandet av den genomgripande omställningsprocess,

som det svenska lantbruket och skogsbruket genomgår.

När det gäller de i motionerna framförda förslagen att dels snabbt, dels

på längre sikt öka antalet journalister som äger speciella förutsättningar,

kunskaper och insikter för att behandla frågor rörande lantbruk och skogsbruk,

anför samarbetsnämnden med instämmande i motionernas syfte följande.

Enstaka månadskurser

Fortbildningskurser av den typ motionärerna föreslår har samarbetsnämnden

i princip ingenting att invända mot. Den erfarenhet som hittills

kunnat vinnas genom den av Stiftelsen Pressinstitutet i nära samarbete

med de statliga journalistinstituten bedrivna fortbildningsverksamheten

talar för att redan verksamma journalister genom koncentrerade

ämneskurser kan skaffa sig goda insikter inom ett specialområde. De

översiktliga och aktuella kunskaper som sålunda inhämtas ger vederbö
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 22 år 19(13

3

rande journalist bättre förutsättningar att via olika slag av massmedia

upplysa en bred allmänhet om vad som sker och vad som planeras inom

exempelvis lantbrukets och skogsbrukets områden. Samarbetsnämnden

kan därför tillstyrka att på sätt som motionärerna föreslår statsmakterna

ställer medel till förfogande för anordnande av en fortbildningskurs i

lantbruks- och skogsbruksfrågor för redan verksamma journalister. Uppdraget

att arrangera en dylik kurs kan lämpligen ges åt samarbetsnämnden

för journalistinstituten. Kursernas förläggning och program bör fastställas

i samarbete med representanter för lantbrukets och skogsbrukets utbildningsanstalter.

Vad gäller den i motionerna föreslagna kursen i journalistik för personer

med fackutbildning är det enligt samarbetsnämndens uppfattning

inte möjligt att under en månad utbilda ifrågavarande fackmän till journalister.

En kurs av denna längd kan endast ge en orientering om journalistens

yrke, om de krav olika massmedia ställer på, i detta fall, en lantbruksjournalist.

Nämnden vill framhålla, att de svenska lantbruksjournalisternas relativt

fåtaliga skara sannolikt inte får några fler medlemmar genom eu dylik

»orienteringskurs».

Långsiktig utbildning

Vad gäller den långsiktiga utbildningen av lantbruksjournalister vill

samarbetsnämnden erinra om att ecklesiastikministern i årets statsverksproposition

föreslagit att alternativa studiekurser med inriktning på konsumentupplysning

försöksvis skall inrättas vid de statliga journalistinstituten

fr. o. in. höstterminen 1963. Som elever i dessa alternativa studiekurser

skulle med fördel också kunna antas sökande med föregående lantbruks-

eller skogsutbildning. Därest riksdagen bifaller ecklesiastikministerns

sålunda framlagda förslag, kan den av motionärerna föreslagna långsiktiga

utbildningen av »lantbruksjournalister» inledas redan instundande

höst.

Samarbetsnämnden kan således tillstyrka att — såsom motionärerna

föreslår — den långsiktiga utbildningen av lantbruksjournalister förlägges

till de statliga journalistinstituten. Nämnden vill emellertid i detta sammanhang

understryka, att ej endast lantbruk och skogsbruk utan i minst

lika hög grad andra näringsgrenar — liksom press, radio och television —

har behov av journalister med specialkunskaper. Sålunda torde behovet

av journalister med fackkunskaper inom handel och industri i dagens

läge t. o. in. vara större än behovet av journalister med föregående lantbruks-

och skogsutbildning. Helt naturligt finns det också ett allt större

behov av journalister med vetenskaplig-teknisk specialinriktning.

Enligt samarbetsnämndens mening är det därför önskvärt att den av

motionärerna föreslagna utbildningen av lantbruksjournalister inpassas i

och samordnas med inrättandet av den av ecklesiastikministern i årets

statsverksproposition föreslagna alternativa studiekursen med inriktning

på konsumentupplysning.

Till främjande av den långtsyflande utbildningen av lantbruksjournalister

föreslår motionärerna att statsmakterna årligen skall ställa till förfogande

stipendiemedel för minst en person med god lantbruks- eller

skogsutbildning. Samarbetsnämnden vill gärna tillstyrka, att de föreslagna

stipendiemedlen ställes till förfogande. Tveklöst skulle sådana stipendier

stimulera intresset för tidigare fackutbildade personer med anlag för jour
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 22 år 1963

nalistik att söka inträde vid något av de statliga journalistinstituten.

Dock skulle, därest statsmakterna bifaller motionärernas yrkande, sådana

stipendiemöjligheter för blivande lantbruksjournalister ställa dessa

institutselever i ett förmånligare läge än elever med annan tidigare fackutbildning.

Samarbetsnämnden vill därför inte underlåta att i sammanhanget

framhålla, att även andra journalistinstitutselever än de som avser

att såsom journalister huvudsakligen ägna sig åt lantbruks- och skogsbruksfrågor

har stort behov av stipendier för att utan orimlig skuldsättning

kunna genomgå journalistinstitut.

Utskottet. I det skede av genomgripande omdaning, som för närvarande

präglar det svenska jordbruket och skogsbruket, är det av stor vikt, att

snabb och god information lämnas rörande de resultat, som framkommer

vid forskningen och försöksverksamheten på ifrågavarande områden. Pressens

roll i detta sammanhang är givetvis av stor betydelse. Såsom i motionerna

1:384 och 11:460 framhålles, råder emellertid för närvarande brist

på journalister med erforderliga insikter i de problem, som rör lantbruk,

skogsbruk och trädgårdsnäring. Då det uppenbarligen är av stort värde att

det finns kvalificerade och välinformerade lantbruksjournalister i såväl

dagspress som fackpress föreslår motionärerna, att speciella utbildningsstipendier

och utbildningsmöjligheter för sådana journalister inrättas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att behov föreligger att utbilda

journalister på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden.

Utifrån föreliggande förhållanden förutsätter utskottet dock, att överväganden

äger rum inom berörda myndigheter rörande möjligheterna att i detta

hänseende åstadkomma förbättringar. Med hänsyn härtill finner utskottet

motionerna icke böra föranleda annan åtgärd än att riksdagen bringar till

Kungl. Maj :ts kännedom vad utskottet nu anfört.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 384 och

II: 460, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

i det föregående anfört.

Stockholm den 12 november 1963

På jordbruksutskottets vägnar:

HJALMAR NILSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Nils Hansson, Mossberger,

Berg*, Gunnar Pettersson, Ringaby, Hedström, Magnusson, Jonasson

och Åkerlund*;

från andra kammaren: herrar Sköld, Lindström, Johanson i Västervik*,

Nilsson i Lönsboda, Franzén, Dahlgren*, fru Edin, herrar Persson i

Heden* och Hedin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631256

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:361 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående redovisningen av kommittékostnader. a1 i texten