Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande fiskerilånefonden, m. m. jämte i ämnena väckta motioner.

1963-03-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1963:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande fiskerilånefonden, m. m. jämte i ämnena väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 5 år 1963

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning rörande fiskerilånefonden, m. m.

jämte i ämnena väckta motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t (bil. 11 p. 163) föreslagit

riksdagen att dels medge, att under budgetåret 1963/64 ett belopp av 6 000 000

kr. må av Kungl. Maj:t disponeras för lån från fiskerilånefonden, dels till

Fiskerilånef onden för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

2 700 000 kr., dels ock godkänna att det högsta belopp, som må utlämnas i

låneunderstöd från fiskerilånefonden, höjes till 150 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit följande till

utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 294 av herr Magnusson m. fl. likalydande med II: 343 av herr Johansson

i öckerö m. fl., i vilka motioner hemställts att riksdagen måtte

dels å tilläggsstat II för budgetåret 1962/63 till Fiskerilånefonden anvisa ett

investeringsanslag av 1 500 000 kr. dels ock medge, att under budgetåret

1962/63 ett belopp av sammanlagt 7 000 000 kr. må av Kungl. Maj:t disponeras

för lån från fiskerilånefonden;

2) I: 23 av herr Ringaby och herr Nilsson, Yngve, samt II: 28 av herr

Hedin m. fl., i vilka likalydande motioner hemställts att riksdagen måtte

besluta att avskrivning av fiskredskapslån från statens fiskredskapslånefond

må på ansökan därom medgivas varje låntagare som, efter återbetalning

av 80 procent av lånet, alltjämt bedriver yrkesmässigt fiske.

Beträffande motiveringen till yrkandena i motionerna får utskottet hänvisa

till motionerna II: 343 och II: 28.

över motionsparet I: 294 och II: 343 har yttrande avgivits av fiskeristyrelsen.

Fiskerilånefonden

Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden) inrättades

enligt beslut av 1891 års riksdag. Nu gällande bestämmelser för lån ur fonden

återfinns i kungörelsen 1962: 98. Ur fonden utlämnas lån till bl. a. inköp

av fiskebåtar, redskap och annan utrustning för yrkesfiskare.

Ramen för utlåning från fiskerilånefonden har för budgetåren 1961/62

och 1962/63 utgjort 5,5 miljoner kr. Vid början av innevarande budgetår

förelåg på fiskerilånefonden en behållning av närmare 0,8 miljon kr. Un
1

Bihang till riksdagens protokoll 1963.10 samt. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 5 år 1963

der innevarande budgetår såsom amortering på tidigare utlämnade lån till

tonden inflytande medel liksom det för budgetåret anvisade investeringsanslaget

på 1 miljon kr. beräknas helt åtgå för årets låneförmedling.

Fiskeristyrelsen — som anmält att det sammanlagda beloppet av låneförmedlarnas

ansökningar om fiskerilån för innevarande budgetår uppgår till i

runt tal 13 miljoner kr. — har hemställt, att under fiskerilånefonden för

budgetåret 1963/64 upptas ett investeringsanslag, som för nyssnämnda år

möjliggör en utlåning från fonden av 7,5 miljoner kr.

o Svenska västkustfiskarnas centralförbund har anhållit, att gränsen för

lån ur fiskerilånefonden höjs från nu gällande maximibelopp av 120 000 kr.

per båt till ett belopp motsvarande 50 procent av båtens anskaffningsvärde

samt att anslag beviljas under fonden som möjliggör utlåning enligt de sålunda

ändrade bestämmelserna. Till stöd för sin framställning anför centralförbundet

bl. a., att erhållna lån f. n. utgör endast 10—15 procent av anskaffningskostnaden

för en båt samt att konkurrensen från andra länder_

med i många fall statssubventionerat fiske — har tilltagit.

Över centralförbundets framställning har remissutlåtanden avgivits av

statskontoret, fiskeristyrelsen, statens jordbruksnämnd, Sveriges fiskares

riksförbund, Hushållningssällskapens förbund samt Göteborgs och Bohus

läns landsting.

Vidare har förvaltningsutskottet vid förenämnda landsting hemställt att

frågan om nya normer för att tillgodose fiskets kreditbehov måtte tas under

övervägande snarast möjligt.

Departementschef en har, efter redogörelse för angivna framställningar och

remissyttranden, anfört följande.

»Med hänsyn till kostnadsutvecklingen sedan tillkomsten år 1953 av gällande

bestämmelser om högsta belopp som må utlämnas i låneunderstöd

från fiskerilånefonden vill jag förorda, att beloppet från och med den 1

juli 1963 höjs med 30 000 kr. till 150 000 kr. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att vidta i anledning härav erforderlig författningsändring.

Såsom framgått av den föregående framställningen föreligger alltjämt

betydande anspråk på lån ur fiskerilånefonden. Enligt min mening bör ramen

för lån ur fonden för nästa budgetår höjas med 0,5 miljon kr. till

6,0 miljoner kr. Vid bifall till mitt förslag erfordras ett kapitaltillskott till

fonden av 2,7 miljoner kr. för budgetåret 1963/64.

Den av förvaltningsutskottet vid Göteborgs och Bohus läns landsting ingivna

1 ramställningen angående nya normer för att tillgodose fiskets kreditbehov

är föremål för överväganden inom jordbruksdepartementet.»

Jiskeristyrelsen har i sitt remissutlåtande över motionerna 1:294 och

It: 343 tillstyrkt bifall till motionsyrkandena om ökning av fiskerilånefondens

låneram till 7 milj. kr. samt kapitaltillskott med 1,5 milj. kr. för innevarande

budgetår. Styrelsen har erinrat om att styrelsen för såväl innevarande

som nästa budgetår föreslagit en låneram för fiskerilånefonden av

7,5 milj. kr., vilket belopp nära ansluter till det av motionärerna nu föror
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 5 år 1963

3

dade rambeloppet å 7 milj. kr. Till belysande av verkningarna av bifall till

motionerna har styrelsen hänvisat till en — här ej intagen — sammanställning,

upptagande de belopp styrelsen tilldelat låneförmedlarna inom ramen

för innevarande budgetår och de tilläggsbelopp låneförmedlarna, därest samma

fördelningsgrunder tillämpades, skulle erhålla till fördelning.

Statens fiskredskapslånefond

1962 års riksdag beslöt att fiskare, som vid utövning av yrkesmässigt

fiske förlorat eller fått fiskredskap skadade och till följd härav behöver

ekonomiskt bistånd för att kunna fortsätta sin näring, må kunna från statens

fiskredskapslånefond få lån upp till 75 procent av de skadade eller förlorade

redskapens värde. Högsta lånebelopp utgör 10 000 kr. Lånen skall i

princip återbetalas med 1/5 om året och vara räntebärande enligt för statens

normalränta gällande grunder. Låntagare, som återbetalat erhållet lån

intill 80 procent, må kunna befrias från kvarstående betalningsskyldighet,

därest han alltjämt bedriver yrkesmässigt fiske och om han genom svår eller

upprepad skada på eller förlust av fiskredskap fått sin ekonomi så hårt

ansträngd att han är i synnerligt behov av befrielse. I särskilt ömmande fall

må återbetalningsskyldigheten kunna eftergivas upp till högst 40 procent av

det totala lånebeloppet.

Utskottet

I statsverkspropositionen har föreslagits att ramen för lån ur fiskerilånefonden

skall för nästa budgetår höjas från 5,5 till 6 milj. kr. samt att

fonden skall tillföras ett kapitaltillskott å 2,7 milj. kr. Utskottet finner ej anledning

göra erinran mot förslagen. Ej heller föranleder Kungl. Maj :ts förslag

att maximibeloppet för varje fiskerilån skall höjas med 30 000 kr. till

150 000 kr. någon invändning från utskottets sida.

I motionsparet 1: 294 och II: 343 har yrkats att under innevarande

budgetår fiskerilånefondens resurser skall ökas så, att låneramen utvidgas

till 7 milj. kr. och anslaget till följd därav uppräknas med 1,5 milj. kr.

Motionärerna har till stöd härför åberopat att kostnaderna för anskaffande

av båtar, utrustning och annan redskap stigit i snabbare takt än vad som

motsvarar ökningen av låneramen under senare år. Den knappa tillgången

på lånemedel från fonden har enligt vad i motionerna anförts medfört att

lånesökande i många fall ej erhållit lån ur fiskerilånefonden till större belopp

än som motsvarat cirka 10 procent av inköpspriset för båt med utrustning.

För att det skall bli möjligt att i rimlig omfattning kunna tillgodose

låneanspråken, som enligt fiskeristyrelsens anslagsframställning för nästa

budgetår uppgår till i runt tal 13 milj. kr., anser utskottet att innevarande

budgetårs låneram bör på sätt motionärerna föreslagit utökas till 7 milj.

kr. I anslutning härtill tillstyrkes jämväl motionsyrkandet att såsom kapitalförstärkning

till fonden å tilläggsstat för löpande budgetår anvisas 1,5

milj. kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 5 år 1963

I motionerna 1: 23 och II: 28 har hemställts om utvidgad avskrivningsmöjlighet

i fråga om lån från statens fiskredskapslånefond. Utskottet, som

vid fjolårets riksdag tillstyrkte nu gällande stödform för fiskredskapsförluster,

fann vid sin behandling då av ärendet (JoU 5) ej anledning förorda

motionsvis framförda yrkanden av motsvarande innehåll som i de nu väckta

motionerna. Någon omständighet som motiverar att utskottet i år skulle inta

någon annan ståndpunkt har enligt utskottets mening ej inträffat. Utskottet

avstyrker därför motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

a) medge, att under budgetåret 1963/64 ett belopp av

6 000 000 kr. må av Kungl. Maj :t disponeras för lån från

fiskerilånef onden

b) till Fiskerilånef onden å riksstaten för budgetåret 1963/

64 anvisa ett investeringsanslag av 2 700 000 kr.

c) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

högsta belopp som må utlämnas i låneunderstöd från fiskerilånefonden
II.

med bifall till motionerna I: 294 och II: 343

a) medge, att under budgetåret 1962/63 ett belopp av

7 000 000 kr. må av Kungl. Maj:t disponeras för lån från

fiskerilånefonden

b) till Fiskerilånefonden å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000

kr.

III. avslå motionerna I: 23 och II: 28 om utvidgad avskrivningsmöjlighet

i fråga om lån från statens fiskredskapslånefond.

Stockholm den 12 mars 1963

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Lage Svedberg, Bertil Andersson, Nils

Hansson, Carl Eskilsson, Mossberger, Hermansson, Berg, Gunnar Pettersson,

Ringaby och Magnusson;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Lindström, fru Lindskog,

herrar Anveson, Johanson i Västervik, östlund, Johansson i öckerö,

Jonansson i Simrishamn, Jönsson i Ingemarsgården och Hedin.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 5 år 1963

5

Reservation

av herrar Carl Eskilsson, Ringaby, östlund och Hedin, vilka ansett

dels att första stycket å s. 4 i utlåtandet bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 23 och II: 28 har hemställts om utvidgad avskrivningsmöjlighet

i fråga om lån från statens fiskredskapslånefond. Med hänsyn

till att det för erhållande av ifrågavarande lån är fråga om förlust av

katastrofkaraktär, som vederbörande fiskare ej kunnat förutse eller förebygga,

och då den yrkesgrupp det gäller ligger på relativt låg inkomstnivå

synes det motiverat att mera generöst bedöma möjligheterna till avskrivning.

Det dubbla kravet för erhållande av 20-procentig avskrivning bör sålunda

slopas och ersättas med villkoret att låntagaren ''alltjämt bedriver yrkesmässigt

fiske’. Utskottet finner sig sålunda böra biträda motionerna.»

dels ock att utskottets hemställan under III. bort lyda sålunda:

»III. bifalla motionerna 1:23 och 11:28 om utvidgad avskrivningsmöjlighet

i fråga om lån från statens fiskredskapslånefond.

»

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630338

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:96 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ris * statsverkspropositionen gjorda framställning rörande fiskerilånefonden, m. m. jämte i ämnena väckta moti s. 1 i texten