Sök i Ratio Lex

Betänkande med förslag angående anslag för budgetåret 1963/6i till ombudsmännen och deras expeditioner samt ändringar i tjänsteoch personalförteckningarna för dessa expeditioner, m. m.

1963-05-15 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KB1LU 1963:2, Betänkande med förslag angående anslag för budgetåret 1963/6i till ombudsmännen och deras expeditioner samt ändringar i tjänsteoch personalförteckningarna för dessa expeditioner, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

1

Nr 2

Betänkande med förslag angående anslag för budgetåret 1963/6i

till ombudsmännen och deras expeditioner samt ändringar

i tjänste- och personalförteckningarna för

dessa expeditioner, m. m.

I anledning av olika förslag och framställningar angående JO- och MOämbetenas

organisation och verksamhetsformer samt anslagen till ämbetena

för budgetåret 1963/64 m. m. har genom överenskommelse mellan

konstitutionsutskottet, banko- och första lagutskottet bildats ett av deputerade

från dessa tre utskott sammansatt konstitutions-, banko- och första

lagutskott, till vars behandling ifrågavarande förslag och framställningar

överlämnats. Utskottet har i sitt betänkande nr 1 den 12 mars 1963 hemställt

dels att riksdagen måtte antaga sådan ändring av instruktionen för

ombudsmännen, att ombudsman kan uppdraga åt sin ställföreträdare att

tjänstgöra sammanlagt högst nio månader årligen, dels att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t ville föranstalta om

en allsidig och förutsättningslös utredning angående riksdagens ombudsmannaämbetens

framtida organisation och verksamhetsformer, dels ock

att vissa motioner och viss framställning från JO skulle anses besvarade,

såvitt de icke avsåg anslag till riksdagens ombudsmän eller deras expeditioner.

Vad utskottet sålunda hemställt har av riksdagen bifallits (rskr 132).

De till utskottet överlämnade framställningar, vilka icke behandlats i utskottets

betänkande nr 1, redovisas och upptages, såsom i betänkandet nr 1

förutskickades (ss. 1 och 18), till behandling nedan.

I. Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen, fjortonde huvudtiteln, gjorda

framställningar angående anslag för budgetåret 1963/64 till bestridande

av kostnaderna för ombudsmännen och deras expeditioner (p. 18—22) har,

sedan huvudtiteln i fråga av kamrarna hänvisats till bankoutskottet, överlämnats

till behandling av sammansatta konstitutions-, banko- och första

lagutskottet.

I nämnda huvudtitel angives, att beträffande bl. a. Justitieombudsmannen

och hans expedition och Militieombudsmannen och hans expedition

anslagen uppförts i överensstämmelse med framställningar från vederbörande

myndighet.

Propositionens yrkanden i nämnda punkter (18—22) har följande lydelse.

»18. Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

] Bihang till riksdagens protokoll 1963. 5 samt. 3 and. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

att till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 575 000 kr.

19. Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kr.

20. Justitieombudsmannen och hans expedition: Utgivande av register till

justitieombudsmannens ämbetsberättelser. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Justitieombudsmannen och hans expedition: Utgivande av register

till justitieombudsmannens ämbetsberättelser för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 kr.

21. Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 324 000 kr.

22. Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kr.»

De skrivelser från ombudsmännen, vilka ligger till grund för propositionsyrkandena,

fogas i avtryck såsom bilagor till detta betänkande; JO:s

skrivelse såsom Bilaga 1, MO:s skrivelse såsom Bilaga 3 och MO:s sammanställning

för anslagsberäkning såsom Bilaga 4.

Angående innehållet i nämnda skrivelser, vilka således innehåller motiveringen

till ovannämnda anslagsyrkanden, torde, i den mån redogörelse

därför inte lämnas i det följande, hänvisning få göras till nämnda bilagor.

It. I de likalydande motionerna till innevarande riksdag I: 187 av herr

Elmgren och herr Torsten Andersson samt II: 222 av herrar von Friesen och

Braconier hemställes bl. a., att riksdagen i anslutning till vad i motionerna

anförts »måtte fatta de beslut som kan erfordras för att stärka riksdagens

ombudsmäns ställning och öka effektiviteten i deras arbete».

Beträffande motiveringen för motionsyrkandena torde få hänvisas till

ifrågavarande motioner.

III. Utskottet har till behandling i nu förevarande sammanhang även

förehaft en av JO i ämbetsberättelsen till innevarande riksdag gjord framställning

att riksdagen måtte medgiva, att JO:s ställföreträdare tillerkännes

semesterrätt hos ämbetet för den tid ställföreträdaren fungerar som tjänstförrättande

ombudsman.

Såväl beträffande sistnämnda yrkande som övriga av JO begärda avlöningsförstärkningar,

alternativt uppflyttningar i lönegrad, har MO hemställt

att vad riksdagen i anledning därav kan komma att besluta måtte få

giltighet även för MO-ämbetet. (Jfr MO:s till utskottet överlämnade skri
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 3

betänkande nr 2 år 1963

velse till bankoutskottet den 16 februari 1963, vilken skrivelse fogas till detta

betänkande såsom Bilaga 5.)

Den nuvarande tjänsteförtecknade personalen hos ombudsmännen och

denna personals lönegradsplacering framgår av följande uppställning:

JO:s personal

MO:s personal

1 kanslichef

Bp 4

1 byråchef

Br 2

2 byråchefer

Br 2

1 byråchef

Bp 1 el. Br 2

2 sekr. högst

År 25

1 byrådir.

Ao el. År 27

1 kontorsskriv.

Ao 13

1 kansliskriv.

Ao 11

1 kanslibiträde

Ao 7

1 kanslibiträde

Ae 7

1 exp. vakt

Ao 7

1 exp. vakt

Ao 7 (jfr dock

Bilaga 4)

A) 1. JO har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 (skrivelse

den 16 november 1962, fogad härvid såsom Bilaga 1, jfr riksgäldskontorets

anslagsberäkning, Bilaga 2) anhållit dels om inrättande av ytterligare en

byråchefstjänst i Br 2, i första hand avsedd för en kvalificerad förvaltningsj

uris t, dels ock om bemyndigande att tillerkänna innehavarna av de å personalplanen

upptagna juristtjänsterna avlöningsförstärkning med högst

kronor

6 000 för kanslichefen

4 800 för envar av byråcheferna samt

3 600 för envar av sekreterarna.

I motiveringen för dessa yrkanden har JO anfört bl. a.:

Som jag redan framhållit---har den kraftiga ansvällning av arbets
bördan,

som successivt skett efter genomförande av 1957 års reform, uppenbarligen

sprängt ramen för den ursprungligen fastställda personalorganisationen.

Denna organisation upptager fem fasta tjänster, en tjänst som kanslichef

i Bp 4, två tjänster som byråchef i Br 2 och två tjänster som sekreterare

i högst År 25. Med hänsyn till utvecklingen under de gångna åren —

särskilt markerad under år 1962 — står det utom tvivel att ett stadigvarande

behov föreligger av ytterligare minst en fast tjänst på förvaltningsavdelningen.

Denna tjänst bör lämpligen vara en tjänst som byråchef, avsedd i

första hand för en kvalificerad förvaltningsjurist. Inrättandet av en sådan

tjänst synes mig utgöra en nödvändig förutsättning för att överhuvudtaget

kunna påräkna en dylik önskvärd arbetskraftsförstärkning. Som jag framhållit

i min förenämnda skrivelse till riksdagen har det hittills icke heller

visat sig möjligt att förvärva förvaltningsjurister annat än för rekrytering av

de fasta tjänsterna.

Frågan om JO:s möjligheter att bemästra den ökade arbetsbördan och att

i tillbörlig utsträckning utöva den vidgade och intensifierade tillsyn över förvaltningen,

som avsågs med 1957 års reform, kan emellertid icke lösas enbart

genom att ett visst antal tjänster ställas till förfogande eller eljest genom

att själva antalet tjänstemän ökas. Med hänsyn till arlen av JO-ämbetets

verksamhet och till ordningen för ärendenas prövning är det — som jag

även påpekat i min skrivelse till riksdagen — av avgörande betydelse att en
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

dast säl skilt kvalificerade jurister knytas till ämbetet. Jag har i min skrivelse

i korthet angivit de krav, som ur JO:s synpunkt nödvändigtvis måste ställas

på befattningshavarna, om det i fortsättningen överhuvudtaget skall bli

möjligt åt i inom ett enda ämbete fullgöra vad som nu lagts på JO. Det är

häi\id bl. a. att märka, att JO-ämbetet till upplysning för allmänheten numera

skriver motivering även till beslut, varigenom klagomål lämnas utan

åtgärd. Eu förutsättning för att kunna förvärva och under avsedd tid behålla

lämpliga jurister och att kunna förvänta att de åt tjänsten ägna sin odelade

uppmärksamhet är emellertid att frågan om lönevillkoren för ämbetets

tjänstemän erhåller en tillfredsställande lösning. Denna viktiga fråga har

jag också berört i min skrivelse till riksdagen, ehuru jag då icke ansåg mig

böra framställa något yrkande i saken.

Som jag i skrivelsen framhållit har en icke obetydlig relativ försämring

av lönevillkoren för JO-ämbetets tjänstemän inträtt efter det att de sakkunniga

år 1955 framlade sitt förslag till lönesättning för tjänsterna vid ämbetet,

en lönesättning som fortfarande är gällande. Även under innevarande år

har åtskilliga höjningar av lönesättningen inom olika områden av den statliga

sektorn beslutats, bl. a. genom uppflyttning i lönegrad av eu mängd

tjänster å B-planen eller genom särskilda avlöningsförstärkningar, allt ägnat

att ytterligare minska den ursprungliga konkurrenskraften hos tjänsterna

vid JO-ämbetet. Med hänsyn till denna löneutveckling och till att JO-ämbetet

icke heller kan lörespegla befattningshavarna inkomstbrigande extrauppdrag

ar det uppenbart att JO icke längre har möjlighet att påräkna och behålla

den arbetskraft, som är oundgängligen nödvändig för att han med hänsyn till

arbetsansyällningen och de nya uppgifter som tillkommit skall kunna förvalta

sitt ämbete på avsett sätt. Att lönenivån för tjänsterna vid ämbetet anpassas

till de stora förändringar på den statliga lönemarknaden, som inträffat

efter det de sakkunniga år 1955 gjorde sina beräkningar, framstår därför

som ofrånkomligt. Härtill kommer, att tjänsterna såsom byråchef och sekreterare

vid JO-ämbetet äro mindre attraktiva med hänsyn till sin natur av

passagetjänster, avsedda allenast för tjänstgöring under 2—5 år. Jag väll

även nämna, att två utmärkta sekreterare efter kort tjänstgöring under detta

år lämnat JO-ämbetet och att det torde ha varit möjligt att behålla dem,

om ämbetet haft möjlighet att bereda dem bättre lönevillkor.

Av olika skäl synes mindre lämpligt att överväga uppflyttning av tjänsterna

i lönegrad. En annan utväg, som stundom använts, bl. a. när det gäller befattningar

som närmast äro att beteckna som passagetjänster — har varit

att besluta om avlöningsförstärkning med särskilt angivna belopp. Denna utvag,

som bl. a. föregående år begagnades när det gällde tjänsterna som byrådirektor

och sekreterare vid riksdagens revisorer, synes mig i första hand böra

ifrågakomma även för tjänsterna vid JO-ämbetet. Beträffande avlöningsforstärkningens

storlek synes mig icke finnas någon anledning att i fråga om

tjänsterna som sekreterare vid JO-ämbetet överväga lägre belopp än som beslutats

för nyssnämnda tjänster vid riksdagens revisorer. Avlöningsförstärkn

in gen bör därför bestämmas till att utgå med högst 3 600 kronor för år. För

de vid JO-ämbetet befintliga tjänsterna som byråchef och kanslichef synas

maximibeloppet böra sättas något högre för att JO skall få möjlighet att till

dessa nyckeltjänster förvärva och behålla för uppgiften skickade jurister.

Beloppen torde böra bestämmas till för byråchefstjänst högst 4 800 kronor

och för kanslichefstjänsten högst 6 000 kronor.

2. JO har dessutom, såsom framgår av Bilaga 1, anhållit om ett reservationsanslag

om 5 000 kr. för utarbetandet av ett alfabetiskt sakregister över

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 5

betänkande nr 2 år 1963

ärendena i JO:s ämbetsberättelser för åren 1911-—1960 och avsett att komplettera

det i 1963 års ämbetsberättelse systematiska registret för samma

tidsperiod. Såsom framgår av JO:s skrivelse har riksdagen år 1960 medgivit

att ett register, omfattande såväl ett alfabetiskt sakregister som ett systematiskt

register, upprättas för ifrågavarande period samt för utarbetandet därav

anvisat ett reservationsanslag av 8 000 kronor. De sålunda anslagna medlen

har, enlig vad JO i sin skrivelse (se Bilaga 1 s. 4) meddelar, visat sig

otillräckliga för utarbetandet av ett fullständigt samlingsregister av angiven

omfattning. JO har i enlighet därmed hemställt om ytterligare anslag, varvid

han angivit, att som skälig ersättning kan beräknas det av honom äskade beloppet.

3. JO:s yrkande angående semesterrätt för ställföreträdaren har av JO

motiverats sålunda (1963 års ämbetsberättelse s. 476):

Om tiden för ämbetets dubblering utsträckes på föreslaget sätt, (från sex

till nio månader) innebär detta, att ställföreträdaren kan komma att, inberäknat

tiden för JO:s egen semester, tjänstgöra under 10 1/2 månader per år.

Vid sådant förhållande synes ställföreträdaren även böra tillerkännas semesterrätt

på grundval av sin tjänstgöring vid ämbetet och sålunda jämväl under

sin egen semester åtnjuta arvode från avlöningsstaten för JO och hans

expedition.

B) 1. MO har i sin petitaskrivelse (Bilaga 3) hemställt om utbytande av

den nuvarande kansliskrivartjänsten i lönegrad Ao 11 mot en tjänst för kontorsskrivare

i lönegrad Ao 13 samt uppförande av den nuvarande e. o. kanslibiträdestjänsten

i A 7 till ordinarie.

Till motivering för nämnda yrkanden har MO anfört:

Genom riksdagens beslut har kansliskrivartjänsten vid JO-expeditionen

från och med den 1 juli 1962 uppflyttats från Ao 10 till Ao 13 med tjänstebenämningen

kontorsskrivare (se bankoutskottets utlåtande nr 32/1962).

Kansliskrivartjänsten vid militieombudsmansexpeditionen har i likhet med

övriga kansliskrivartjänster från och med den 1 juli 1962 placerats i 11 lönegraden.

Vid expeditionen är anställda tre jurister samt förutom kansliskrivaren

ett kanslibiträde och en expeditionsvakt. Vidare har en jurist stadigvarande

uppdrag att mot visst arvode granska från myndigheterna regelmässigt

inkommande arrestantkort, varjämte ytterligare jurister anlitas tillfälligtvis

vid behov för beredning av ärenden. Extra skrivhjälp användes i en

omfattning som ungefärligen motsvarar ett halvtidsanställt biträde. Personalorganisationen

vid expeditionen är visserligen icke lika stor som vid justiticombudsmansexpeditionen.

På kansliskrivaren har emellertid lagts mera

kvalificerade göromål än tidigare i samband med att kansliskrivaren befriats

från rutinmässig maskinskrivning samt i viss utsträckning även från kollationeringsarbete

och korrekturläsning. De arbetsuppgifter som åligger kansliskrivaren

är diarieföring, registrering, expediering och därmed sammanhängande

göromål såsom förande av åtals- och remissliggare samt personalliggare

och förfallobok, uppgörande av statistik, arkivering av registratur

in. m., ävensom uppsättande av förslag till remisser och enklare skrivelser.

Åt kansliskrivaren har därjämte sedan år 1960 uppdragits förandet av expoBihang

till riksdagens protokoll 1963. 5 samt. 3 avd. Nr 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

ditionens hemliga diarium och det därmed förenade handhavandet av hemliga

akter och protokoll ävensom skötseln av kassagöromålen, vari bl. a. ingår

handläggningen av ärenden angående reseersättningar. Såväl vid justitiekanslers

ämbetet som vid riksåklagarämbetet synes den främsta icke rättsbildade

befattningshavaren utgöras av kontorsskrivare i lönegrad 13. På grund

av det sålunda anförda bör enligt min mening den nuvarande kansliskrivartjänsten

i lönegrad Ao 11 utbytas mot en tjänst för kontorsskrivare i lönegrad

Ao 13.

Den för närvarande såsom extra ordinarie upptagna kanslibiträdestjänsten

har uppförts som ordinarie, enär den visat sig vara för framtiden behövlig
2.

Såsom förut anförts har MO anhållit, att riksdagens beslut i anledning

av JO:s framställningar om avlöningsförstärkningar för vissa befattningshavare

samt framställningen om semesterrätt för ställföreträdaren för dennes

tjänstgöring därstädes, måtte få giltighet även för MO-ämbetet.

Remissyttrandena

Ombudsmännens framställningar har för yttrande remitterats till lönenämnden

för riksdagens verk och till delegerade för riksdagens verk. De i

anledning därav avgivna yttrandena fogas vid detta utlåtande såsom bilagor

ö och 7 (lönenämnden) samt 8 och 9 (delegerade).

Lönenämnden har beträffande JO:s framställning yttrat:

Lönenämnden får anföra, att huruvida den föreslagna byråchefstjänsten

i Br 2 bör inrättas undandrager sig lönenämndens bedömande. Mot den

löreslagna löneställningen har nämnden emellertid icke något att erinra.

„ Nämnden har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att kanslichefen, byråcheferna

och sekreterarna vid JO-ämbetet medgivas uppbära avlöningsförstärkningar

med i framställningen närmare angivna belopp. Lönenämnden

föreslår däremot att sekreterareänsterna i högst År 25 uppflyttas till högst

År 27. 0

Angående MO:s framställning har lönenämnden anfört:

Lönenämnden får anföra, att nämnden icke funnit tillräckliga skäl föreför

att byråcheferna och byrådirektören vid militieombudsmansexpeditionen

medgives uppbära avlöningsförstärkning med vissa angivna belopp.

Lönenämnden finner däremot icke anledning till erinran mot i framställnmgen

yrkad lönegradsuppflyttning av en kansliskrivare Ao 11 till kontorsskrivare

Ao 13 samt att den som extra ordinarie upptagna kanslibiträdestjänsten

uppföres som ordinarie.

Delegerade har för sin del beträffande JO:s och MO:s framställningar anfört

bl. a.:

JO har föreslagit, att de å personalförteckningen för justitieombudsmansexpeditionen

upptagna byråchefstjänsterna skulle ökas från två till tre, och

en sådan åtgärd kunna delegerade tillstyrka. Det vill nämligen synas som om

åtgärden skulle möjliggöra en påtaglig förbättring av den föreliggande situationen.

°

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 7

betänkande nr 2 år 1963

JO har vidare hemställt om bemyndigande att tillerkänna innehavarna av

samtliga ordinarie juristtjänster å hans expedition — kanslichefen i Bp 4,

byråcheferna i Br 2 samt de två sekreterarna i högst År 25 — avlöningsförstärkning,

kanslichefen med högst 6 000 kronor, envar av byråcheferna med

högst 4 800 kronor och sekreterarna med högst 3 600 kronor per år. Delegerade

finna visserligen för sin del att en dylik anordning skulle möjliggöra

en lösning av problemet. Med hänsyn till det avsteg från eljest tillämpade

statliga avlöningsgrunder, som anordningen skulle innebära, hava delegerade

emellertid, i likhet med lönenämnden, icke funnit sig kunna tillstyrka dessa

förslag. Delegerade vilja i stället — liksom lönenämnden — förorda att JO

erhåller möjlighet att förordna sekreterarna å tjänster i högst År 27 i stället

för, som nu är fallet, i högst Av 25, med samtidig ändring av tjänstebenämningen

till byrådirektör. Därvid förutsätta delegerade, att den högre lönegraden

skall förekomma endast i sådana fall då detta utgör en nödvändig

förutsättning för förvärv eller kvarhållande av en kvalificerad arbetskraft,

som anses vara av särskilt värde för arbetet inom JO:s expedition. En dylik

lösning av lönefrågan för sekreterarna skulle innebära en möjlighet att ge

dem t. o. m. något högre avlöning än enligt JO:s eget förslag (lönagrad 25:

löneklass 25 = 2 895 kr., lönegrad 27: löneklass 27 = 3 210 kr. i månaden å

5-ort; skillnaden alltså 315 kr. i månaden) ävensom förbättrade pensionsförmåner.

Såsom av det föregående framgår anse sig delegerade ej kunna biträda

JO:s framställning om möjlighet att tillerkänna kanslichefen och byråcheferna

avlöningsförstärkning. Däremot skulle delegerade för sin del vilja förorda,

att JO erhåller befogenhet att tillsätta byråchefstjänsterna antingen såsom

för närvarande i Br 2 eller, om han finner sådant av förhållandena påkallat,

i Br 3. Löneskillnaden mellan dessa båda lönegrader utgör för närvarande

216 kronor för månad. Delegerade erinra om att två av de tre byråchefstjänsterna

hos riksåklagarämbetet äro placerade i Bo 3.

JO har förklarat sig icke hava något att erinra mot en lösning av avlöningsproblemen

beträffande juristtjänsterna å hans expedition i enlighet

med vad delegerade ovan förordat.

Ä militieombudsmansexpeditionen finnas två byråchefstjänster, en i Bp 1

eller Br 2 och en i Br 2. I konsekvens med vad delegerade förslagit beträffande

byråchefstjänsterna å justitieombudsmansexpeditionen vilja delegerade —

med anledning av den av MO gjorda framställningen, sådan den av honom

muntligen kompletterats vid delegerades sammanträde denna dag — föreslå

att dessa tjänster må, enligt MO:s beprövande, tillsättas antingen i någon av

nuvarande lönegrader, respektive i nuvarande lönegrad, eller, om MO finner

detta erforderligt, i Br 3.

Angående utbyte av kansliskrivartjänsten i Ao It hos MO mot en tjänst

för kontorsskrivare i Ao 13 har delegerade, liksom lönenämnden, meddelat,

att de intet har att erinra mot en sådan förändring.

Såsom framgått av delegerades yttrande har JO förklarat, att han ej har

något att erinra mot den lösning av avlöningsproblcmen för juristtjänsterna

å hans expedition som delegerade föreslagit. Skillnaderna mellan nuvarande

stat och den av delegerade föreslagna lösningen beträffande juristtjänsterna

hos ombudsmännen framgår av nedanstående uppställning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

JO . ämbetet

Nuvarande stat

1 kanslichef

2 byråch. Br 2

2 sekr. högst År 25

Delegerade

Ej ändring

3 byråch. Br 2 el. Br 3

2 byrådir. h. År 27.

MO . ämbetet

Nuvarande stat

Delegerade

1 byråch. Br 2

1 byråch. Bp 1 el. Br 2

1 byrådir. Ao 27 el. År 27

1 byråch. Br 2 el. Br 3

1 byråch. Bp 1 el. Br 2 el. Br 3

Ej ändring

Utskottet

Riksdagens ombudsmän fyller en betydelsefull uppgift i det svenska samhällslivet.

Ämbetena har tillskapats såsom värn för den enskilde medborgaren

mot felaktiga myndighetsbeslut. Förutom denna uppgift fullgör ombudsmännen

genom sin övervakning av myndigheternas ämbetsutövning en

synnerligen viktig funktion. Denna har betydelse icke bara för åstadkommande

av rättelse i ett visst fall eller av en felaktig praxis utan även såsom

faktor till förhindrande av att fel begås. Det är därför utomordentligt angeläget

att ämbetenas verksamhet icke hämmas vare sig av brist på kvalificerade

tjänstemän eller av en mindre ändamålsenlig organisation. I sistnämnda hänseende

har utskottet i sitt betänkande nr 1 föreslagit riksdagen att hos Kungl.

Maj :t begära en allsidig och förutsättningslös utredning; förslaget har bifallits

av riksdagen (rskr 132).

Av de till utskottet överlämnade ärendena återstår nu att behandla frågorna

om anslag till ombudsmännen och deras expeditioner och vissa förändringar

angående ombudsmännens personalstater. Nämnda spörsmål upptages

till behandling i förevarande betänkande, sedan Kungl. Maj:t till

riksdagen avlämnat nedannämnda proposition 1963: 157 angående lönegradsplaceringen

för vissa tjänster m. m.

Vad först angår JO:s framställning om inrättande av ytterligare en byråchefstjänst,

vilken framställning tillstyrkts av delegerade för riksdagens

verk, vill utskottet förorda att en ytterligare byråchefstjänst inrättas på ämbetets

förvaltningsavdelning.

Beträffande lönegradsplaceringen av ombudsmännens personal vill utskottet

rent principiellt uttala, att denna personal naturligen icke bör vara placerad

i lägre lönegrader än jämförliga befattningshavare inom Kungl. Maj:ts

förvaltningsområde. Beträffande byråchefstjänsterna får utskottet framhålla,

att vid riksåklagarämbetet finnes inrättade två tjänster såsom byråchef i

Bo 3 medan byråchefstjänsterna hos ombudsmännen för närvarande är placerade

i lönegrad Br 2, dock att en tjänst hos MO kan placeras i Ep 1. Fram
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 9

betänkande nr 2 år 1963

hållas må dessutom att under senare år ett icke ringa antal tjänster i B 1

höjts till B 3. Även vid innevarande riksdag har förslag om sådana förändringar

väckts; se förutnämnda prop. 1963: 157.

Med hänsyn till de betydelsefulla arbetsuppgifter, som åvilar ombudsmännen,

är det av vikt att juristtjänsterna hos ombudsmännen kan besättas av

högt kvalificerade krafter. Ombudsmännen har därför hemställt om vissa

avlöningsförstärkningar åt sin juristpersonal. Utskottet kan visserligen icke

tillstyrka detta förslag. Den lösning av ifrågavarande spörsmål som delegerade

för riksdagens verk föreslagit, finner utskottet emellertid tillgodose de

mest angelägna behoven härutinnan, särskilt som en väl vitsordad tjänstgöring

hos ombudsmännen måste anses äga ett betydande meritvärde. Utskottet

vill därför förorda en lösning i nära anslutning till delegerades förslag

i denna del. Utskottet tillstyrker alltså att byråcheferna hos JO och MO

placeras i de lönegrader som delegerade föreslagit samt att sekreterareänsterna

i f. n. högst År 25 hos JO uppflyttas till högst År 27, i samband vaimed

tjänstebenämningen bör ändras till byrådirektör. Utskottet kan däremot,

i avvaktan på den av riksdagen begärda utredningen, icke tillstyrka att

någon avlöningsförstärkning eller ändrad lönegradsplacering beslutas beträffande

kanslichefen hos JO.

Inplacering i lönegrad bör beträffande tjänsterna i högst lönegrad År 27

liksom hittills få beslutas av ombudsmännen själva; utskottet vill härvid erinra

om att delegerade för riksdagens verk enligt 24 § avlöningsreglementet

för riksdagens verk äger besluta om inplacering i högre löneklass än som

eljest skulle varit tillämplig. Beträffande byråchefs inplacering i lägre lönegrad

än Br 3 bör, liksom för närvarande, ombudsmannen själv besluta därom.

Inplacering i Br 3 bör däremot beslutas av delegerade för riksdagens

verk efter lönenämndens hörande; utskottet förutsätter, att lönenämndens

yttrande tillmätes särskild vikt.

Utskottet har uppdragit åt riksgäldskontoret att med utgångspunkt från

ovannämnda ställningstaganden uppgöra ny anslagsberäkning beträffande

posten Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Den utförda

beräkningen vidfogas såsom Bilaga 11.

Utskottet har i likhet med lönenämnden och delegerade intet att erinra

mot att kansliskrivartjänsten i Ao 11 vid MO-äinbetet omändras till en kontorsskrivartjänst

i Ao 13 samt att den extra ordinarie kanslibiträdestjänsten

därstädes, f. n. inrättad i Ae 7, ändras till ordinarie.

Det begärda anslaget till JO-ämbetet med 5 000 kronor för utgivande av ett

alfabetiskt register vill utskottet likaledes tillstyrka.

Såsom förut redovisats har ombudsmännen hemställt att deras ställföreträdare

måtte för sin tjänstgöring vid ämbetet tillerkännas semesterrätt hos

ämbetena; f. n. åtnjuter ställföreträdarna, som båda är hovrättsråd, semester

för ifrågavarande lid på vederbörande hovrätts stat. Samma system med

semester i vederbörande verk tillämpas också för exempelvis tjänstemännen

i riksdagens utskott. Med hänsyn till sålunda gällande ordning, vartill riks
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

dagen senast föregående år tog ställning (jfr BoU uti. 1962/15), och i avvaktan

på resultatet av den av riksdagen begärda utredningen bör någon förändring

icke genomföras beträffande ombudsmännens ställföreträdares semesterrätt.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte uppdraga åt delegerade för riksdagens

verk att vidtaga de förändringar i tjänste- och personalförteckningarna

för ombudsmännens expeditioner som

utskottet ovan förordat (se Bilaga 11);

B. att riksdagen i anledning av vad Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen,

fjortonde huvudtiteln, punkterna 18—22

föreslagit för i sagda punkter nämnda ändamål anvisar följande

anslag för budgetåret 1963/64;

1 [18], Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar,

ett förslagsanslag av 556 000 kr.,

2 [19], Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader,

ett förslagsanslag av 32 000 kr.,

3 [20] Justitieombudsmannen och hans expedition: Utgivande

av register till justitieombudsmannens ämbetsberättelser,

ett reservationsanslag av 5 000 kr.,

4 [21]. Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar,

ett förslagsanslag av 324 000 kr., samt

5 [22], Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader,

ett förslagsanslag av 28 000 kr.-

C. att

a) ombudsmännens framställningar i övrigt samt

b) motionerna 1:187 och 11:222 till innevarande riksdag

måtte, såvitt de avser frågor angående anslag till riksdagens

ombudsmän eller ombudsmännens expeditioner, anses

besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 15 maj 1963

På sammansatta konstitutions-, banko- och

första lagutskottets vägnar:

NILS G. FRÖDING

Närvarande:

från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Sveningsson, Damström,

Gustaf Henry Hansson, Mattsson och Åke Larsson; samt

från andra kammaren: herrar von Friesen, Bengtsson i Halmstad,

Adamsson, Sköldin, Persson i Appuna, Berglund, Landgren, Fröding, fröken

Bergegren och herr Gustafsson i Borås.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

H

Bilaga 1

Riksdagens justitieombudsman

Till fullmäktige i riksgäldskontoret

Med anledning av pågående beräkning av anslagsäskande för budgetåret

1963/64 får jag i fråga om anslagen till justitieombudsmannen och hans expedition

anföra följande.

Till en början får jag upptaga frågan om ökning av antalet juristtjänster

å ordinarie stat och om lönevillkoren för dessa.

I min den 10 januari 1962 till riksdagen avgivna ämbetsberättelse gjorde

jag en framställning angående åtgärder i syfte att trygga JO-ämbetets behov

av kvalificerad personal (s. 466 o. f.). I denna framställning erinrade jag

om innebörden av 1957 års reform av JO-ämbetet och om de åtgärder föi

tillgodoseende av ämbetets personalbehov, som då ansagos tillräckliga för

att bemästra den väntade ökning av arbetsbördan. Jag lämnade vidare en

redogörelse för utvecklingen av arbetsförhållandena vid ämbetet under de

4 1/2 år som förflutit efter reformens genomförande. Därvid framhöll jag

att den kraftiga ansvällning av arbetsbördan som skett — innebärande att

arbetsvolymen de sista åren mer än fördubblats i förhållande till tiden föi

de sakkunnigas beräkningar av personalbehovet — medfört uppkomsten av

en betydande arbetsbalans, en balans som det icke varit möjligt att nedbringa

trots att tiden för ämbetets dubblering utökats från tre° till sex månader

och inspektionsverksamheten — tvärt emot vad som avsågs med reformen

—- starkt begränsats. Under hänvisning till utvecklingen av arbetsförhållandena

framhöll jag i skrivelsen, att det uppkommit ett påtagligt och

ofrånkomligt behov att förstärka den vid ämbetet organiserade förvaltningsavdelningen,

å vilken huvuddelen av arbetsökningen fallit, samt att det funnes

anledning överväga att å denna avdelning inrätta ytterligare en fast

tjänst utöver de två befintliga tjänsterna såsom byråchef och sekreterare.

Jag fann mig dock tills vidare böra försöka lösa personalfrågan genom anställande

av viss ytterligare extra arbetskraft, om riksdagen icke hade något

att erinra däremot.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande över min ifrågavarande framställning

— däri jag även berörde frågan om JO:s rätt att hos de statliga

myndigheterna anlita personal för tjänstgöring vid ämbetet ävensom vissa

frågor om värderingen ur meritsynpunkt av sådan tjänstgöring — förklarade

sig första lagutskottet icke ha något att erinra mot anställande av ytterligare

tillfällig personal i enlighet med vad jag angivit (uti. nr 3/1962).

Under år 1962 har arbetsbördan vid JO-ämbetet fortsatt att öka. Sålunda

kommer, såvitt nu kan bedömas, antalet under året nyupptagna ärenden att

icke oväsentligt överstiga de sista årens höga siffror, oaktat inspektionsverksamheten

fortfarande begränsats. Det är emellertid icke endast det totala antalet

ärenden som ökat; även antalet ärenden av vidlyftig och svårbedömbar

natur, särskilt förvaltningsavdelningen, har visat en tydlig tendens att stiga.

I syfte att bemästra denna ökade arbetsbörda och att samtidigt nedbringa

den redan befintliga, besvärande arbetsbalansen bar jag under året anställt

tillfällig arbetskraft i väsentligt större utsträckning än tidigare. Den under

år 1962 ianspråktagna tillfälliga arbetskraft, varom här är fråga, motsvarar

sålunda två heltidsanställda jurister mot tidigare mindre än en. Vidare har

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

liksom förut den medgivna tiden för ämbetets dubblering genom ställföreträdarens

samtidiga tjänstgöring helt tagits i anspråk. Trots dessa åtgärder

bär det icke lyckats att i någon mån avarbeta balansen. Denna har tyvärr

tvärt om ytterligare ökat, en ökning som dessutom är betydande och som innebär

att arbetsbalansen för närvarande stigit till icke mindre än över 450

ärenden.

Den utvecklingen av arbetsbördan vid JO-ämbetet, som under senare tid

sålunda ägt rum, är uppenbarligen ägnad att ingiva allvarliga bekymmer.

Med hänsyn till de enskilda rättssökandes befogade intresse av att få sina

klagomål prövade inom rimlig tid och till vikten ur allmän synpunkt av alt

tillsynen över förvaltningen effektiviseras i enlighet med vad riksdagen ansett

påkallat är det tydligt att ytterligare åtgärder nu måste övervägas i syfte

att stärka JO-ämbetets resurser.

Som jag redan framhållit i min ovannämnda skrivelse till riksdagen har

den krattiga ansvällning av arbetsbördan, som successivt skett efter genomförandet

av 1957 års reform, uppenbarligen sprängt ramen för den ursrungligen

fastställda personalorganisationen. Denna organisation upptager fem

fasta tjänster, en tjänst som kanslichef i Bp 4, två tjänster som byråchef

i Br 2 och två tjänster som sekreterare i högst År 25. Med hänsyn till utvecklingen

under de gångna åren — särskilt markerad under år 1982 —

står det utom tvivel att ett stadigvarande behov föreligger av ytterligare

minst en fast tjänst på förvaltningsavdelningen. Denna tjänst bör lämpligen

vara en tjänst som byråchef, avsedd i första hand för en kvalificerad förvaltningsjurist.

Inrättandet av eu sådan tjänst synes mig utgöra en nödvändig

förutsättning för att överhuvudtaget kunna påräkna en dylik önskvärd

arbetskraftförstärkning. Som jag framhållit i min förenämnda skrivelse till

riksdagen har det hittills icke heller visat sig möjligt att förvärva förvaltning^

urister annat än för rekrytering av de fasta tjänsterna.

Frågan om JO:s möjligheter att bemästra den ökade arbetsbördan och att

i tillbörlig utsträckning utöva den vidgade och intensifierade tillsyn över

förvaltningen, som avsågs med 1957 års reform, kan emellertid icke lösas

enbart genom att ett visst antal tjänster ställes till förfogande eller eljest

genom att själva antalet tjänstemän ökas. Med hänsyn till arten av JO-ämbetets

verksamhet och till ordningen för ärendenas prövning är det — som

jag även påpekat i min skrivelse till riksdagen — av avgörande betydelse att

endast särskilt kvalificerade jurister knytas till ämbetet. Jag har i min skrivelse

i korthet angivit de krav, som ur JO:s synpunkt nödvändigtvis måste

ställas på befattningshavarna, om det i fortsättningen överhuvudtaget skall

bli möjligt att inom ett enda ämbete fullgöra vad som nu lagts på JO. Det

är härvid bl. a. att märka, att JO-ämbetet till upplysning för allmänheten

numera skriver motivering även till beslut, varigenom klagomål lämnas utan

åtgärd. En förutsättning för att kunna förvärva och under avsedd tid behålla

lampliga jurister och att kunna förvänta att de åt tjänsten ägna sin odelade

uppmärksamhet är emellertid att frågan om lönevillkoren för ämbetets

tjänstemän erhåller en tillfredsställande lösning. Denna viktiga fråga har

jag också berört i min skrivelse till riksdagen, ehuru jag då icke ansåg mig

böra framställa något yrkande i saken.

Som jag i skrivelsen framhållit har en icke obetydlig relativ försämring

av lönevillkoren för JO-ämbetets tjänstemän inträtt efter det att de sakkunniga

år 1955 framlade sitt förslag till lönesättning för tjänsterna vid ämbetet,

en lönesättning som fortfarande är gällande. Även under innevarande

år ha åtskilliga höjningar av lönesättningen inom olika områden av den

statliga sektorn beslutats, bl. a genom uppflyttning i lönegrad av en mängd

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 13

betänkande nr 2 år 1963

tjänster å B-planen eller genom särskilda avlöningsförstärkningar, allt ägnat

att ytterligare minska den ursprungliga konkurrenskraften hos tjänsterna

vid JO-ämbetet. Med hänsyn till denna löneutveckling och till att JOämbetet

icke heller kan förespegla befattningshavarna inkomstbringande

extrauppdrag är det uppenbart att JO icke längre har möjlighet att påräkna

och behålla den arbetskraft, som är oundgängligen nödvändig för att han

med hänsyn till arbetsansvällningen och de nya uppgifter som tillkommit

skall kunna förvalta sitt ämbete på avsett sätt. Att lönenivån för tjänsterna

vid ämbetet anpassas till de stora förändringar på den statliga lönemarknaden,

som inträffat efter det de sakkunniga år 1955 gjorde sina beräkningar,

framstår därför som ofrånkomligt. Härtill kommer att tjänsterna

såsom byråchef och sekreterare vid JO-ämbetet äro mindre attraktiva med

hänsyn till sin natur av passagetjänster, avsedda allenast för tjänstgöring

under 2—5 år. Jag vill även nämna, att två utmärkta sekreterare efter kort

tjänstgöring under detta år lämnat JO-ämbetet och att det torde ha varit

möjligt att behålla dem, om ämbetet haft möjlighet att bereda dem bättre

lönevillkor. . ..

Av olika skäl synes mindre lämpligt att överväga uppflyttning av tjänsterna

i lönegrad. Én annan utväg, som stundom använts, bl. a. när det gäller

befattningar som närmast äro att beteckna som passagetjänster, har

varit att besluta om avlöningsförstärkning med särskilt angivna belopp.

Denna utväg, som bl. a. föregående år begagnades när det gällde tjänsterna

som byrådirektör och sekreterare vid riksdagens revisorer, synes mig i

första "hand böra ifrågakomma även för tjänsterna vid JO-ämbetet. Beträffande

avlöningsförstärkningens storlek synes mig icke finnas någon anledning

att i fråga om tjänsterna som sekreterare vid JO-ämbetet överväga

lägre belopp än som beslutats för nyssnämnda tjänster vid riksdagens revisorer.

Avlöningsförstärkningen bör därför bestämmas till att utgå med

högst 3 600 kronor för år. För de vid JO-ämbetet befintliga tjänsterna som

byråchef och kanslichef synes maximibeloppet böra sättas något högre iör

att JO skall få möjlighet att till dessa nyckeltjänster förvärva och behålla

för uppgiften skickade jurister. Beloppen torde böra bestämmas till för byråchefstjänst

högst 4 800 kronor och för kanslichefstjänsten högst 6 000 kronor.

De nu föreslagna avlöningsförstärkningarna representera ur det allmannas

synpunkt mycket obetydliga belopp. En sådan förbättring av lönevillkoren

skulle likväl vara ägnad att i hög grad underlätta för JO att försäkra

sig om den personal, som erfordras för att arbetsbördan skall kunna bemästras

och för att verksamheten i övrigt skall kunna bedrivas i enlighet

med av riksdagen givna direktiv. Jag vill härvid särskilt understryka, att

JO — med hänsyn till ämbetsområdets omfattning, verksamhetens inriktning,

ärendenas grannlaga och komplicerade beskaffenhet och den kraftiga,

successiva ökningen av klagomålen — på ett helt annat säl! än förr är beroende

av högkvalificerade medarbetare för att ämbetet skall kunna fylla

sin uppgift. Genom den radikala förändringen av arbetsuppgifter och arbetsbörda

är nämligen betydelsen av tjänstemännens arbetsinsatser eu annan

är förut. Ovan föreslagna åtgärder för att trygga JO-ämbetcts behov av

kvalificerad personal framstå därför som ofrånkomliga, om det skall bli

möjligt att fortfarande bibehålla ett odelat JO-ämbete.

Jag får därför anhålla dels att ytterligare en tjänst som byråchef i Br 2

måtte inrättas, dels att JO bemyndigas att tillerkänna innehavarna av de

ä personalplanen upptagna tjänsterna avlöningsförstärkning med högst de

belopp som ovan angivits.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

Vidare får jag upptaga frågan om anslag till utgivande av register till

JO:s ämbetsberättelser.

I min till 1960 års riksdag avgivna ämbetsberättelse (s. 402 o. f.) hemställde

jag om riksdagens medgivande till upprättande av ett register över

JO:s ämbetsberättelser för åren 1911—1960 samt om erforderliga medel

härför. Detta register, om vars utgivande önskemål från riksdagens sida vid

flera tillfällen uttalats, avsågs omfatta dels ett alfabetiskt sakregister, dels

ett systematiskt register avseende de lagar och särskilda författningar, som

ärendena syntes närmast beröra. Min framställning bifölls av riksdagen,

därvid uttalades att det skulle ankomma på bankoutskottet att beräkna kostnaderna

och att föreslå därav betingade åtgärder (första lagutskottets utlåt,

nr 8/1960). På grundval av en av mig gjort ungefärlig kostnadsberäkning

anvisades därefter för ändamålet ett reservationsanslag å 8 000 kronor

(bankoutskottets utlåt, nr 25/1960 punkt 17).

Arbetet med genomgång, rubricering och systematisering av det omfattande

material, som innehålles i ämbetsberättelserna, har visat sig vara synnerligen

tidskrävande. Det anvisade — ungefärligt beräknade — beloppet är

med hänsyn härtill icke tillräckligt för att få ett register med den avsedda

omfattningen utarbetat. Arbetet, som uppdragits åt en befattningshavare

vid ämbetet, har nu fortskridit så långt, att ett efter lagar och författningar

u_PPgj°rt systematiskt register kan beräknas föreligga i samband med utgivandet

av 1963 års ämbetsberättelse. Det synes emellertid önskvärt att

detta register — i enlighet med det av riksdagen lämnade medgivandet —- kompletteras med ett alfabetiskt sakregister för den ifrågavarande 50-årsperioden.

Då det förut beräknade och anvisade anslaget, såsom förut nämnts,

visat sig otillräckligt för utarbetandet av ett fullständigt samlingsregister

av angiven omfattning, erfordras härför ytterligare medel. Som skälig ersättning

kan beräknas ett belopp å ytterligare 5 000 kronor. Jag får därför

anhålla, att ett reservationsanslag å nämnda belopp anvisas för ändamålet.

Jag övergår häretter till de olika anslagen och får härutinnan anföra följande.

Avlöningar

Anslaget till Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat torde böra uppräknas

med hänsyn bl. a. till den ökning av antalet tjänster och förbättring

av lönevillkoren, varom yrkande här ovan framställts.

Även om ytterligare en byråchefstjänst inrättas, är det nödvändigt att anlita

tillfällig arbetskraft i minst samma utsträckning som tidigare i allmänhet

varit fallet. Anslaget till Avlöningar till icke-ordinarie personal bör därför

fortfarande upptagas till 75 000 kronor.

Anslagen till Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

torde böra uppräknas med hänsyn till ökat anslagsbehov i fråga

om avlöningar till ordinarie personal.

Omkostnader

Ingen ändring påkallas i fråga om anslagen härunder, avseende sjukvård,

reseersättningar, expenser och övriga utgifter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 15

betänkande nr 2 år 1963

Utgivande av register till JO:s ämbetsberättelser

Anslag å 5 000 kronor torde böra upptagas i enlighet med vad förut angivits.

Stockholm i justitieombudsmansexpeditionen den 16 november 1962.

ALFRED BEXELIUS

C. G. Lidberg

Bilaga 2

Riksgäldskontorets förslagsberäkning 1963/64 för JO-ämbetet

Grund]

a) Avlöningar till JO:s tjänstemän å ordinarie stat

Bexelius Bp 7 .......................... 49 248

Nordqvist Bp 7 (8M.)>.......................... 32 832

Lidberg Bp 4 .......................... 40 200

Blomqvist Br 2 .......................... 36 456

Mannerfelt Br 2 .......................... 36 456

Br 2 .......................... 36 456

Rydin År 25:25 .......................... 24 252

Persson År 23:23 .......................... 21876

Danius Ao 13:15 .......................... 14 460

Anslagspost

kr.

Nielsén Ae 8:11 .......................... tji.

Wendel tf Ao 7:7 .......................... 9 576

= 301 812

Avlöningsförstärkning

Kanslichef .............................. 6 000

Byråchefer........................ 3.4.800 14 400

Sekreterare ...................... 2.3.600 7 200 27 600

Vikariatsersättning m. m........................... 588 330 000

b) Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 75 000

c) Rörligt tillägg; 43 % av a) (exkl. avl.förstärkning) + b)...... 162 000

d) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter; 2 % av a) + b) .._8 000

575 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

Bilaga 3

Riksdagens militieombudsman

Till fullmäktige i riksgäldskontoret

Härmed får jag överlämna beräkning av anslagen till militieombudsmannen

och hans expedition för budgetåret 1963/64. Vid beräkningen av anslaget

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat har med hänsyn till

inträdd ökning av arbetsgöromålens omfattning förutsatts att militieombudsmannens

ställföreträdare tages i anspråk för tjänstgöring — utöver

vad som föranledes av militieombudsmannens semester — under tre månader

årligen. Hittills i år har ställföreträdaren varit i tjänstgöring, bortsett

från tid då jag åtnjutit semester, under sammanlagt 75 dagar.

Vidare utgår beräkningen från följande förslag om ändrad lönestälining

för den nuvarande kansliskrivartjänsten vid militieombudsmansexpeditionen.

Genom riksdagens beslut har motsvarande tjänst vid justitieombudsmansexpeditionen

från och med den 1 juli 1962 uppflyttats från Ao 10

till Ao 13 med tjänstebenämningen kontorsskrivare (se bankoutskottets utlåtande

nr 32/1962). Kansliskrivartjänsten vid militieombudsmansexpeditionen

har i likhet med övriga kansliskrivartjänster från och med den 1 juli

1962 placerats i 11 lönegraden. Vid expeditionen är anställda tre jurister

samt förutom kansliskrivaren ett kanslibiträde och en expeditionsvakt.

Vidare har en jurist stadigvarande uppdrag att mot visst arvode granska

trån myndigheterna regelmässigt inkommande arrestantkort, varjämte ytterligare

jurister anlitas tillfälligtvis vid behov för beredning av ärenden.

Kxtra skrivhjälp användes i en omfattning som ungefärligen motsvarar ett

halvtidsanställt biträde. Personalorganisationen vid expeditionen är visserligen

icke lika stor som vid justitieombudsmansexpeditionen. På kansliskrivaren

har emellertid lagts mera kvalificerade göromål än tidigare i samband

med att kansliskrivaren befriats från rutinmässig maskinskrivning

samt i viss utsträckning även från kollationeringsarbete och korrekturläsning.

De arbetsuppgifter som åligger kansliskrivaren är diarieföring, registrering,

expediering och därmed sammanhängande göromål såsom förande

av åtals- och remissliggare samt personalliggare och förfallobok, uppgörande

av statistik, arkivering av registratur m. in. ävensom uppsättande

av förslag till remisser och enklare skrivelser. Åt kansliskrivaren har därjämte

sedan år 1960 uppdragits förandet av expeditionens hemliga diarium

och det därmed förenade handhavandet av hemliga akter och protokoll

ävensom skötseln av kassagöromålen, vari bl. a. ingår handläggningen av

ärenden angående reseersättningar. Såväl vid justitiekanslersämbetet som

vid riksåklagarämbetet synes den främsta icke rättsbildade befattningshavaren

utgöras av kontorsskrivare i lönegrad 13. På grund av det sålunda

anförda bör enligt min mening den nuvarande kansliskrivartjänsten i lönegrad

Ao 11 utbytas mot en tjänst för kontorsskrivare i lönegrad Ao 13.

Den för närvarande såsom extra ordinarie upptagna kanslibiträdestjänsten

har uppförts som ordinarie, enär den visat sig vara för framtiden behövlig.

I fråga om anslaget till avlöningar för icke-ordinarie personal har hänsyn

tagits till det nyss berörda bortfallet av en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning.

Å andra sidan har beaktats dels de kostnader som enligt erfa
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 17

betänkande nr 2 år 1963

renheterna från senare budgetår belöper på extra skrivhjälp — i runt tal

5 000 kronor — och dels företagen höjning av arvodena till i samband med

inspektioner m. m. anlitade sakkunniga. Anslaget till omkostnader har upptagits

med oförändrat belopp. Stockholm i militieombudsmansexpeditionen

den 31 oktober 1962.

HUGO HENKOW

Sven Sjöberg

Bilaga 4

Beräkning av anslagen till militieombudsmannen och hans expedition för

budgetåret 1963/64

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat

Militieombudsmannen Bp 7 ................ 49 248

Militieombudsmannens ställföreträdare Bp 7 (41/2 mån.)---- 18 468

En byråchef Br 2................ 36 456

En byråchef Bp 1................ 34 716

Byrådirektör År 27:27 ............ 26 892

Kontorsskrivare Ao 13:16............ 15 240

Kanslibiträde Ao 7:7 (1/10 Ae 8:9) 10 359

Expeditionsvakt Ae 8:11 ............ 11 772

Vikariatsersättningar m. m............................... 849 204 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 20 000

Rörligt tillägg (43 %) .................................... 96 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter (2%)............ 4 000

Omkostnader

Sjukvård m. m.

Reseersättningar

Expenser.......

Övriga utgifter .

900

14 000

13 000

100 28 000

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

Bilaga 5

Riksdagens militieombudsman

Till riksdagens bankoutskott

Med skrivelse den 31 oktober 1962 till fullmäktige i riksgäldskontoret

överlämnade jag beräkning av anslagen till militieombudsmannen och hans

expedition för budgetåret 1963/64. Till komplettering härav får jag anföra

följande.

I justitieombudsmannens skrivelse den 16 november 1962 till fullmäktige

i riksgäldskontoret angående anslagen till justitieombudsmannen och hans

expedition för nämnda budgetår har bl. a. begärts bemyndigande att tillerkänna

innehavarna av de å personalplanen upptagna tjänsterna avlöningsiörstärkning

med högst vissa angivna belopp. Vad riksdagen i anledning

härav kan komma att besluta bör — liksom den av justitieombudsmannen i

särskild framställning (justitieombudsmannens ämbetsberättelse 1963 s.

474 ff) begärda utvidgningen av möjligheten att taga ställföreträdare för

ombudsman i anspråk för tjänstgöring måste förutsättas få generell giltighet

givas tillämpning även beträffande militieombudsmansexpeditionen

så att där tjänstgörande två byråchefer och en byrådirektör kan beredas

motsvarande förmåner.

I den man den sålunda gjorda framställningen vinner bifall torde anslaget

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat böra uppräknas med erforderligt

belopp. Stockholm i militieombudsmansexpeditionen den 16 februari

1963.

HUGO HENKOW

Sven Sjöberg

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

19

Bilaga 6

Lönenämnden för riksdagens verk

Till riksdagens bankoutskott

Bankoutskottet har i skrivelse den 5 februari 1963 hemställt, att lönenämmden

för riksdagens verk ville inkomma med yttrande över framställning

av riksdagens justitieombudsman i vad avser äskandena under avlöningsanslaget

för budgetåret 1963/64.

Lönenämnden får i anledning härav anföra, att huruvida den föreslagna

byråchefstjänsten i Br 2 bör inrättas, undandrager sig lönenämndens bedömande.

Mot den föreslagna löneställningen har nämnden emellertid icke något

att erinra.

Nämnden har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att kanslichefen,

byråcheferna och sekreterarna vid JO-ämbetet medgivas uppbära avlöningsförstärkningar

med i framställningen närmare angivna belopp. Lönenämnden

föreslår däremot att sekreterareänsterna i högst År 25 uppflyttas till

högst År 27.

I avgörandet av förevarande ärende har deltagit undertecknad samt ledamöterna

Bengtsson, Birke, Garén, Hiiglow, Ringström och Schmidt. Stockholm

den 27 februari 1963.

HANS GUSTAFSSON

S. Helander

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

Bilaga 7

Lönenämnden för riksdagens verk

Till riksdagens bankoutskott

Bankoutskottet har i skrivelser den 5 och den 19 februari 1963 hemställt,

att lönenämnden för riksdagens verk ville inkomma med yttrande över

framställningar av riksdagens militieombudsman i vad avser äskandena

under avlöningsanslaget för budgetåret 1963/64.

Lönenämnden får i anledning härav anföra, att nämnden icke funnit tillräckliga

skäl föreligga för att byråcheferna och byrådirektören vid militieombudsmannaexpeditionen

medgives uppbära avlöningsförstärkning med

vissa angivna belopp.

Lönenämnden finner däremot icke anledning till erinran mot i framställningen

yrkad lönegradsuppflyttning av en kansliskrivare Ao 11 till

kontorsskrivare Ao 13 samt att den som extra ordinarie upptagna kanslibiträdestjänsten

uppföres som ordinarie.

I avgörandet av förevarande ärende har deltagit undertecknad samt ledamöterna

Bengtsson, Birke, Garén, Hiiglow, Ringström och Schmidt. Stockholm

den 27 februari 1963.

HANS GUSTAFSSON

S. Helander

Bilaga 8

Delegerade för riksdagens verk

Till riksdagens bankoutskott

Genom remiss den 5 februari 1963 har bankoutskottet anhållit, att delegerade

för riksdagens verk ville avgiva yttrande över en av riksdagens justitieombudsman

(JO) i skrivelse till riksgäldsfullmäktige den 16 november

1962 gjord framställning angående anslagsberäkningen för budgetåret

1963/64 i vad avser äskandena under avlöningsanslaget till JO och hans

expedition.

I anslutning till nämnda remiss har bankoutskottet sedermera med skrivelse,

dagtecknad den 19 februari 1963, överlämnat en framställning från

riksdagens militieombudsman (MO) om att — i den mån JO:s förevarande

framställning vinner bifall bl. a. i vad avser möjlighet att tillerkänna befattningshavare

vid JO:s expedition avlöningsförstärkning — MO skulle erhålla

samma möjlighet att medge avlöningsförstärkning i fråga om vissa

befattningshavare vid militieombudsmansexpeditionen

Med anledning härav få delegerade, som tagit del av lönenämndens för

riksdagens verk uppfattning i ärendet, anföra följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 21

betänkande nr 2 år 1963

Genom vad JO i den remitterade skrivelsen anfört och vidare muntligen

utvecklat vid delegerades sammanträde denna dag ha delegerade blivit övertygade

om nödvändigheten att söka förbättra JO:s möjligheter att förvärva

och bibehålla erforderlig kvalificerad arbetskraft. Eljest torde det icke bliva

möjligt för JO att kunna fullgöra sina viktiga, omfattande och krävande

arbetsuppgifter. Det är en bedömningsfråga hur detta lämpligast bör ske.

JO har föreslagit, att de å personalförteckningen för justitieombudsmansexpeditionen

upptagna byråchefstjänsterna skulle ökas från två till tre, och

en sådan åtgärd kunna delegerade tillstyrka. Det vill nämligen synas som

om åtgärden skulle möjliggöra en påtaglig förbättring av den föreliggande

situationen.

JO har vidare hemställt om bemyndigande att tillerkänna innehavarna

av samtliga ordinarie juristtjänster å hans expedition — kanslichefen i Bp 4,

byråcheferna i Br 2 samt de två sekreterarna i högst År 25 — avlöningsförstärkning,

kanslichefen med högst 6 000 kronor, envar av byråcheferna

med högst 4 800 kronor och sekreterarna med högst 3 600 kronor per år.

Delegerade finna visserligen för sin del att en dylik anordning skulle möjliggöra

en lösning av problemet. Med hänsyn till det avsteg från eljest tilllämpade

avlöningsgrunder, som anordningen skulle innebära, hava delegerade

emellertid, i likhet med lönenämnden, icke funnit sig kunna tillstyrka

dessa förslag. Delegerade vilja i stället — liksom lönenämnden — förorda

att JO erhåller möjlighet att förordna sekreterarna å tjänster i högst År 27

i stället för, som nu är fallet, i högst År 25, med samtidig ändring av tjänstebenämningen

till byrådirektör. Därvid förutsätta delegerade, att den högre

lönegraden skall förekomma endast i sådana fall då detta utgör en nödvändig

förutsättning för förvärv eller kvarhållande av en kvalificerad arbetskraft,

som anses vara av särskilt värde för arbetet inom JO:s expedition.

En dylik lösning av lönefrågan för sekreterarna skulle innebära en

möjlighet att ge dem t. o. m. något högre avlöning än enligt JO:s eget förslag

(lönegrad 25: löneklass 25 = 2 895 kr.; lönegrad 27: löneklass 27 =

3 210 kr. i månaden å 5-ort; skillnaden alltså 315 kr. i månaden) ävensom

förbättrade pensionsförmåner.

Såsom av det föregående framgår anse sig delegerade ej kunna biträda

JO:s framställning om möjlighet att tillerkänna kanslichefen och byråcheferna

avlöningsförstärkning. Däremot skulle delegerade för sin del vilja

förorda, att JO erhåller befogenhet att tillsätta byråchefstjänsterna antingen

såsom för närvarande i Br 2 eller, om han finner sådant av förhållandena

påkallat, i Br 3. Löneskillnaden mellan dessa båda lönegrader utgör för närvarande

216 kronor för månad. Delegerade erinra om att två av de tre

byråchefstjänsterna hos riksåklagarämbetet äro placerade i Bo 3.

JO har förklarat sig icke hava något att erinra mot en lösning av avlöningsproblemen

beträffande juristtjänsterna å hans expedition i enlighet

med vad delegerade ovan förordat.

Å militieombudsmansexpeditionen finnas två byråchefstjänster, eu i Bp 1

eller Br 2 och en i Br 2. I konsekvens med vad delegerade föreslagit beträffande

byråchefstjänsterna å justitieombudsmansexpeditionen vilja delegerade

— med anledning av den av MO gjorda framställningen, sådan

den av honom muntligen kompletterats vid delegerades sammanträde denna

dag — föreslå att dessa tjänster må, enligt MO:s beprövande, tillsättas antingen

i någon av nuvarande lönegrader, respektive i nuvarande lönegrad,

eller, om MO finner detta erforderligt, i Br 3.

Vid bifall, helt eller delvis, till vad delegerade i detta yttrande föreslagit,

torde riksdagens bemyndigande böra utverkas för delegerade alt vidtaga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

därav föranledda ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för de

båda ombudsmannaexpeditionerna från och med den 1 juli 1963. Stockholm

den 27 februari 1963.

Å Delegerades vägnar:

AXEL STRAND

Hjalmar Ekengren

Bilaga 9

Delegerade för riksdagens verk

Till riksdagens bankoutskott

Genom remiss den 5 februari 1963 har bankoutskottet anhållit att delegerade

för riksdagens verk ville avgiva yttrande över en av riksdagens militieombudsman

i skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 31 oktober

1962 gjord framställning om dels utbyte av kansliskrivartjänsten i Ao 11

vid militeombudsmansexpeditionen mot en tjänst för kontor sskrivare i Ao 13

och dels uppförande som ordinarie å personalförteckningen av den nuvarande

extra ordinarie kanslibiträdestjänsten därstädes.

Med anledning härav få delegerade, som tagit del av lönenämndens för

riksdagens verk denna dag avgivna yttrande i ärendet, meddela att delegerade

i likhet med nämnden icke hava något att erinra mot vad militieombudsmannen

sålunda föreslagit. Vid bifall till framställningen torde delegerade

erhålla bemyndigande att från och med den 1 juli 1963 vidtaga därav

föranledda ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för militieombudsmansexpeditionen.

Stockholm den 27 februari 1963.

Å Delegerades vägnar:

AXEL STRAND

Hjalmar Ekengren

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets

betänkande nr 2 år 1963

23

Bilaga 10

Förslagsberäkning 1963/64 för JO-ämbetet

Grundlön

a) Avlöningar till JO:s tjänstemän å ordinarie stat

Justitieombudsmannen Bp 7 .......... 49 248

» ställföreträd. Bp 7 (8M).......... 32 832

Byråchef Bp 4 40 200

» Br 2 36 456

» Br 2 36 456

» Br 2 36 456

Byrådirektör År 27:27 .......... 26 892

» År 25:25 .......... 24 252

Kontorsskrivare Ao 13:15 .......... 14 460

Kanslibiträde tf. Ao 7:7 .......... 9 576

= 306 828

Vikafiatsersättning m. m............................... 1172

b) Avlöningar till icke-ordinarie personal....................

c) Rörligt tillägg; 43 % av a) + b)..........................

d) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter; 2 % av a) + b)

Anslagspost

kr.

308 000

75 000

165 000

8 000

556 000

Bilaga 11

Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets förslag till förändringar

i avseende å ombudsmännens tjänste- och personalförteckningar

fr. o. m. budgetåret 1963/64:

JO-ämbetet

1 byråchefstjänst Br 2—Br 3 nyinrättas.

Nuv. 2 byråchefstjänster i Br 2 inrättas likaledes i Br 2—Br 3.

Nuv. 2 sekreterartjänster i högst År 25 omändras till tjänster som byrådirektör

i högst År 27.

MO-ämbetet

Nuv. 2 byråchefstjänster i Br 2 resp. i Bp 1 el. Br 2 inrättas, den förstnämnda

i Br 2—Br 3 och den sistnämnda i Bp 1, Br 2—Br 3.

Nuv. 1 kanslibiträdestjänst i Ao 11 omändras till tjänst som kontorsskrivare

i Ao 13.

Nuv. tjänst som kanslibiträde i Ae 7 göres ordinarie med oförändrad lönegradsplacering.

Beträffande båda ombudsmannaämbetena skall gälla, att endast delegerade

för riksdagens verk må, efter lönenämndens hörande, inplacera befattningshavare

såsom byråchef i Br 3.

Stockholm 1983. Isaac Marcus Boktryckeri Aktieb>l''»g 030073

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:327 Skrivelse till delegerade för riksdagens verk i anledning av framställningar om anslag för budgetåret 1963/ 61f till ombudsmännen och deras expeditioner samt än a1 i texten