Betänkande med förslag angående anslag för budgetåret 1963/6i till ombudsmännen och deras expeditioner samt ändringar i tjänsteoch personalförteckningarna för dessa expeditioner, m. m.
1963-05-15 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KB1LU 1963:2, Betänkande med förslag angående anslag för budgetåret 1963/6i till ombudsmännen och deras expeditioner samt ändringar i tjänsteoch personalförteckningarna för dessa expeditioner, m. m.
Dokumentets text
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
1
Nr 2
Betänkande med förslag angående anslag för budgetåret 1963/6i
till ombudsmännen och deras expeditioner samt ändringar
i tjänste- och personalförteckningarna för
dessa expeditioner, m. m.
I anledning av olika förslag och framställningar angående JO- och MOämbetenas
organisation och verksamhetsformer samt anslagen till ämbetena
för budgetåret 1963/64 m. m. har genom överenskommelse mellan
konstitutionsutskottet, banko- och första lagutskottet bildats ett av deputerade
från dessa tre utskott sammansatt konstitutions-, banko- och första
lagutskott, till vars behandling ifrågavarande förslag och framställningar
överlämnats. Utskottet har i sitt betänkande nr 1 den 12 mars 1963 hemställt
dels att riksdagen måtte antaga sådan ändring av instruktionen för
ombudsmännen, att ombudsman kan uppdraga åt sin ställföreträdare att
tjänstgöra sammanlagt högst nio månader årligen, dels att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t ville föranstalta om
en allsidig och förutsättningslös utredning angående riksdagens ombudsmannaämbetens
framtida organisation och verksamhetsformer, dels ock
att vissa motioner och viss framställning från JO skulle anses besvarade,
såvitt de icke avsåg anslag till riksdagens ombudsmän eller deras expeditioner.
Vad utskottet sålunda hemställt har av riksdagen bifallits (rskr 132).
De till utskottet överlämnade framställningar, vilka icke behandlats i utskottets
betänkande nr 1, redovisas och upptages, såsom i betänkandet nr 1
förutskickades (ss. 1 och 18), till behandling nedan.
I. Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen, fjortonde huvudtiteln, gjorda
framställningar angående anslag för budgetåret 1963/64 till bestridande
av kostnaderna för ombudsmännen och deras expeditioner (p. 18—22) har,
sedan huvudtiteln i fråga av kamrarna hänvisats till bankoutskottet, överlämnats
till behandling av sammansatta konstitutions-, banko- och första
lagutskottet.
I nämnda huvudtitel angives, att beträffande bl. a. Justitieombudsmannen
och hans expedition och Militieombudsmannen och hans expedition
anslagen uppförts i överensstämmelse med framställningar från vederbörande
myndighet.
Propositionens yrkanden i nämnda punkter (18—22) har följande lydelse.
»18. Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
] Bihang till riksdagens protokoll 1963. 5 samt. 3 and. Nr 2
2 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
att till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 575 000 kr.
19. Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kr.
20. Justitieombudsmannen och hans expedition: Utgivande av register till
justitieombudsmannens ämbetsberättelser. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Justitieombudsmannen och hans expedition: Utgivande av register
till justitieombudsmannens ämbetsberättelser för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 kr.
21. Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 324 000 kr.
22. Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kr.»
De skrivelser från ombudsmännen, vilka ligger till grund för propositionsyrkandena,
fogas i avtryck såsom bilagor till detta betänkande; JO:s
skrivelse såsom Bilaga 1, MO:s skrivelse såsom Bilaga 3 och MO:s sammanställning
för anslagsberäkning såsom Bilaga 4.
Angående innehållet i nämnda skrivelser, vilka således innehåller motiveringen
till ovannämnda anslagsyrkanden, torde, i den mån redogörelse
därför inte lämnas i det följande, hänvisning få göras till nämnda bilagor.
It. I de likalydande motionerna till innevarande riksdag I: 187 av herr
Elmgren och herr Torsten Andersson samt II: 222 av herrar von Friesen och
Braconier hemställes bl. a., att riksdagen i anslutning till vad i motionerna
anförts »måtte fatta de beslut som kan erfordras för att stärka riksdagens
ombudsmäns ställning och öka effektiviteten i deras arbete».
Beträffande motiveringen för motionsyrkandena torde få hänvisas till
ifrågavarande motioner.
III. Utskottet har till behandling i nu förevarande sammanhang även
förehaft en av JO i ämbetsberättelsen till innevarande riksdag gjord framställning
att riksdagen måtte medgiva, att JO:s ställföreträdare tillerkännes
semesterrätt hos ämbetet för den tid ställföreträdaren fungerar som tjänstförrättande
ombudsman.
Såväl beträffande sistnämnda yrkande som övriga av JO begärda avlöningsförstärkningar,
alternativt uppflyttningar i lönegrad, har MO hemställt
att vad riksdagen i anledning därav kan komma att besluta måtte få
giltighet även för MO-ämbetet. (Jfr MO:s till utskottet överlämnade skri
-
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 3
betänkande nr 2 år 1963
velse till bankoutskottet den 16 februari 1963, vilken skrivelse fogas till detta
betänkande såsom Bilaga 5.)
Den nuvarande tjänsteförtecknade personalen hos ombudsmännen och
denna personals lönegradsplacering framgår av följande uppställning:
JO:s personal
MO:s personal
1 kanslichef
Bp 4
1 byråchef
Br 2
2 byråchefer
Br 2
1 byråchef
Bp 1 el. Br 2
2 sekr. högst
År 25
1 byrådir.
Ao el. År 27
1 kontorsskriv.
Ao 13
1 kansliskriv.
Ao 11
1 kanslibiträde
Ao 7
1 kanslibiträde
Ae 7
1 exp. vakt
Ao 7
1 exp. vakt
Ao 7 (jfr dock
Bilaga 4)
A) 1. JO har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 (skrivelse
den 16 november 1962, fogad härvid såsom Bilaga 1, jfr riksgäldskontorets
anslagsberäkning, Bilaga 2) anhållit dels om inrättande av ytterligare en
byråchefstjänst i Br 2, i första hand avsedd för en kvalificerad förvaltningsj
uris t, dels ock om bemyndigande att tillerkänna innehavarna av de å personalplanen
upptagna juristtjänsterna avlöningsförstärkning med högst
kronor
6 000 för kanslichefen
4 800 för envar av byråcheferna samt
3 600 för envar av sekreterarna.
I motiveringen för dessa yrkanden har JO anfört bl. a.:
Som jag redan framhållit---har den kraftiga ansvällning av arbets
bördan,
som successivt skett efter genomförande av 1957 års reform, uppenbarligen
sprängt ramen för den ursprungligen fastställda personalorganisationen.
Denna organisation upptager fem fasta tjänster, en tjänst som kanslichef
i Bp 4, två tjänster som byråchef i Br 2 och två tjänster som sekreterare
i högst År 25. Med hänsyn till utvecklingen under de gångna åren —
särskilt markerad under år 1962 — står det utom tvivel att ett stadigvarande
behov föreligger av ytterligare minst en fast tjänst på förvaltningsavdelningen.
Denna tjänst bör lämpligen vara en tjänst som byråchef, avsedd i
första hand för en kvalificerad förvaltningsjurist. Inrättandet av en sådan
tjänst synes mig utgöra en nödvändig förutsättning för att överhuvudtaget
kunna påräkna en dylik önskvärd arbetskraftsförstärkning. Som jag framhållit
i min förenämnda skrivelse till riksdagen har det hittills icke heller
visat sig möjligt att förvärva förvaltningsjurister annat än för rekrytering av
de fasta tjänsterna.
Frågan om JO:s möjligheter att bemästra den ökade arbetsbördan och att
i tillbörlig utsträckning utöva den vidgade och intensifierade tillsyn över förvaltningen,
som avsågs med 1957 års reform, kan emellertid icke lösas enbart
genom att ett visst antal tjänster ställas till förfogande eller eljest genom
att själva antalet tjänstemän ökas. Med hänsyn till arlen av JO-ämbetets
verksamhet och till ordningen för ärendenas prövning är det — som jag
även påpekat i min skrivelse till riksdagen — av avgörande betydelse att en
-
4 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
dast säl skilt kvalificerade jurister knytas till ämbetet. Jag har i min skrivelse
i korthet angivit de krav, som ur JO:s synpunkt nödvändigtvis måste ställas
på befattningshavarna, om det i fortsättningen överhuvudtaget skall bli
möjligt åt i inom ett enda ämbete fullgöra vad som nu lagts på JO. Det är
häi\id bl. a. att märka, att JO-ämbetet till upplysning för allmänheten numera
skriver motivering även till beslut, varigenom klagomål lämnas utan
åtgärd. Eu förutsättning för att kunna förvärva och under avsedd tid behålla
lämpliga jurister och att kunna förvänta att de åt tjänsten ägna sin odelade
uppmärksamhet är emellertid att frågan om lönevillkoren för ämbetets
tjänstemän erhåller en tillfredsställande lösning. Denna viktiga fråga har
jag också berört i min skrivelse till riksdagen, ehuru jag då icke ansåg mig
böra framställa något yrkande i saken.
Som jag i skrivelsen framhållit har en icke obetydlig relativ försämring
av lönevillkoren för JO-ämbetets tjänstemän inträtt efter det att de sakkunniga
år 1955 framlade sitt förslag till lönesättning för tjänsterna vid ämbetet,
en lönesättning som fortfarande är gällande. Även under innevarande år
har åtskilliga höjningar av lönesättningen inom olika områden av den statliga
sektorn beslutats, bl. a. genom uppflyttning i lönegrad av eu mängd
tjänster å B-planen eller genom särskilda avlöningsförstärkningar, allt ägnat
att ytterligare minska den ursprungliga konkurrenskraften hos tjänsterna
vid JO-ämbetet. Med hänsyn till denna löneutveckling och till att JO-ämbetet
icke heller kan lörespegla befattningshavarna inkomstbrigande extrauppdrag
ar det uppenbart att JO icke längre har möjlighet att påräkna och behålla
den arbetskraft, som är oundgängligen nödvändig för att han med hänsyn till
arbetsansyällningen och de nya uppgifter som tillkommit skall kunna förvalta
sitt ämbete på avsett sätt. Att lönenivån för tjänsterna vid ämbetet anpassas
till de stora förändringar på den statliga lönemarknaden, som inträffat
efter det de sakkunniga år 1955 gjorde sina beräkningar, framstår därför
som ofrånkomligt. Härtill kommer, att tjänsterna såsom byråchef och sekreterare
vid JO-ämbetet äro mindre attraktiva med hänsyn till sin natur av
passagetjänster, avsedda allenast för tjänstgöring under 2—5 år. Jag väll
även nämna, att två utmärkta sekreterare efter kort tjänstgöring under detta
år lämnat JO-ämbetet och att det torde ha varit möjligt att behålla dem,
om ämbetet haft möjlighet att bereda dem bättre lönevillkor.
Av olika skäl synes mindre lämpligt att överväga uppflyttning av tjänsterna
i lönegrad. En annan utväg, som stundom använts, bl. a. när det gäller befattningar
som närmast äro att beteckna som passagetjänster — har varit
att besluta om avlöningsförstärkning med särskilt angivna belopp. Denna utvag,
som bl. a. föregående år begagnades när det gällde tjänsterna som byrådirektor
och sekreterare vid riksdagens revisorer, synes mig i första hand böra
ifrågakomma även för tjänsterna vid JO-ämbetet. Beträffande avlöningsforstärkningens
storlek synes mig icke finnas någon anledning att i fråga om
tjänsterna som sekreterare vid JO-ämbetet överväga lägre belopp än som beslutats
för nyssnämnda tjänster vid riksdagens revisorer. Avlöningsförstärkn
in gen bör därför bestämmas till att utgå med högst 3 600 kronor för år. För
de vid JO-ämbetet befintliga tjänsterna som byråchef och kanslichef synas
maximibeloppet böra sättas något högre för att JO skall få möjlighet att till
dessa nyckeltjänster förvärva och behålla för uppgiften skickade jurister.
Beloppen torde böra bestämmas till för byråchefstjänst högst 4 800 kronor
och för kanslichefstjänsten högst 6 000 kronor.
2. JO har dessutom, såsom framgår av Bilaga 1, anhållit om ett reservationsanslag
om 5 000 kr. för utarbetandet av ett alfabetiskt sakregister över
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 5
betänkande nr 2 år 1963
ärendena i JO:s ämbetsberättelser för åren 1911-—1960 och avsett att komplettera
det i 1963 års ämbetsberättelse systematiska registret för samma
tidsperiod. Såsom framgår av JO:s skrivelse har riksdagen år 1960 medgivit
att ett register, omfattande såväl ett alfabetiskt sakregister som ett systematiskt
register, upprättas för ifrågavarande period samt för utarbetandet därav
anvisat ett reservationsanslag av 8 000 kronor. De sålunda anslagna medlen
har, enlig vad JO i sin skrivelse (se Bilaga 1 s. 4) meddelar, visat sig
otillräckliga för utarbetandet av ett fullständigt samlingsregister av angiven
omfattning. JO har i enlighet därmed hemställt om ytterligare anslag, varvid
han angivit, att som skälig ersättning kan beräknas det av honom äskade beloppet.
3. JO:s yrkande angående semesterrätt för ställföreträdaren har av JO
motiverats sålunda (1963 års ämbetsberättelse s. 476):
Om tiden för ämbetets dubblering utsträckes på föreslaget sätt, (från sex
till nio månader) innebär detta, att ställföreträdaren kan komma att, inberäknat
tiden för JO:s egen semester, tjänstgöra under 10 1/2 månader per år.
Vid sådant förhållande synes ställföreträdaren även böra tillerkännas semesterrätt
på grundval av sin tjänstgöring vid ämbetet och sålunda jämväl under
sin egen semester åtnjuta arvode från avlöningsstaten för JO och hans
expedition.
B) 1. MO har i sin petitaskrivelse (Bilaga 3) hemställt om utbytande av
den nuvarande kansliskrivartjänsten i lönegrad Ao 11 mot en tjänst för kontorsskrivare
i lönegrad Ao 13 samt uppförande av den nuvarande e. o. kanslibiträdestjänsten
i A 7 till ordinarie.
Till motivering för nämnda yrkanden har MO anfört:
Genom riksdagens beslut har kansliskrivartjänsten vid JO-expeditionen
från och med den 1 juli 1962 uppflyttats från Ao 10 till Ao 13 med tjänstebenämningen
kontorsskrivare (se bankoutskottets utlåtande nr 32/1962).
Kansliskrivartjänsten vid militieombudsmansexpeditionen har i likhet med
övriga kansliskrivartjänster från och med den 1 juli 1962 placerats i 11 lönegraden.
Vid expeditionen är anställda tre jurister samt förutom kansliskrivaren
ett kanslibiträde och en expeditionsvakt. Vidare har en jurist stadigvarande
uppdrag att mot visst arvode granska från myndigheterna regelmässigt
inkommande arrestantkort, varjämte ytterligare jurister anlitas tillfälligtvis
vid behov för beredning av ärenden. Extra skrivhjälp användes i en
omfattning som ungefärligen motsvarar ett halvtidsanställt biträde. Personalorganisationen
vid expeditionen är visserligen icke lika stor som vid justiticombudsmansexpeditionen.
På kansliskrivaren har emellertid lagts mera
kvalificerade göromål än tidigare i samband med att kansliskrivaren befriats
från rutinmässig maskinskrivning samt i viss utsträckning även från kollationeringsarbete
och korrekturläsning. De arbetsuppgifter som åligger kansliskrivaren
är diarieföring, registrering, expediering och därmed sammanhängande
göromål såsom förande av åtals- och remissliggare samt personalliggare
och förfallobok, uppgörande av statistik, arkivering av registratur
in. m., ävensom uppsättande av förslag till remisser och enklare skrivelser.
Åt kansliskrivaren har därjämte sedan år 1960 uppdragits förandet av expoBihang
till riksdagens protokoll 1963. 5 samt. 3 avd. Nr 2
6 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
ditionens hemliga diarium och det därmed förenade handhavandet av hemliga
akter och protokoll ävensom skötseln av kassagöromålen, vari bl. a. ingår
handläggningen av ärenden angående reseersättningar. Såväl vid justitiekanslers
ämbetet som vid riksåklagarämbetet synes den främsta icke rättsbildade
befattningshavaren utgöras av kontorsskrivare i lönegrad 13. På grund
av det sålunda anförda bör enligt min mening den nuvarande kansliskrivartjänsten
i lönegrad Ao 11 utbytas mot en tjänst för kontorsskrivare i lönegrad
Ao 13.
Den för närvarande såsom extra ordinarie upptagna kanslibiträdestjänsten
har uppförts som ordinarie, enär den visat sig vara för framtiden behövlig
2.
Såsom förut anförts har MO anhållit, att riksdagens beslut i anledning
av JO:s framställningar om avlöningsförstärkningar för vissa befattningshavare
samt framställningen om semesterrätt för ställföreträdaren för dennes
tjänstgöring därstädes, måtte få giltighet även för MO-ämbetet.
Remissyttrandena
Ombudsmännens framställningar har för yttrande remitterats till lönenämnden
för riksdagens verk och till delegerade för riksdagens verk. De i
anledning därav avgivna yttrandena fogas vid detta utlåtande såsom bilagor
ö och 7 (lönenämnden) samt 8 och 9 (delegerade).
Lönenämnden har beträffande JO:s framställning yttrat:
Lönenämnden får anföra, att huruvida den föreslagna byråchefstjänsten
i Br 2 bör inrättas undandrager sig lönenämndens bedömande. Mot den
löreslagna löneställningen har nämnden emellertid icke något att erinra.
„ Nämnden har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att kanslichefen, byråcheferna
och sekreterarna vid JO-ämbetet medgivas uppbära avlöningsförstärkningar
med i framställningen närmare angivna belopp. Lönenämnden
föreslår däremot att sekreterareänsterna i högst År 25 uppflyttas till högst
År 27. 0
Angående MO:s framställning har lönenämnden anfört:
Lönenämnden får anföra, att nämnden icke funnit tillräckliga skäl föreför
att byråcheferna och byrådirektören vid militieombudsmansexpeditionen
medgives uppbära avlöningsförstärkning med vissa angivna belopp.
Lönenämnden finner däremot icke anledning till erinran mot i framställnmgen
yrkad lönegradsuppflyttning av en kansliskrivare Ao 11 till kontorsskrivare
Ao 13 samt att den som extra ordinarie upptagna kanslibiträdestjänsten
uppföres som ordinarie.
Delegerade har för sin del beträffande JO:s och MO:s framställningar anfört
bl. a.:
JO har föreslagit, att de å personalförteckningen för justitieombudsmansexpeditionen
upptagna byråchefstjänsterna skulle ökas från två till tre, och
en sådan åtgärd kunna delegerade tillstyrka. Det vill nämligen synas som om
åtgärden skulle möjliggöra en påtaglig förbättring av den föreliggande situationen.
°
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 7
betänkande nr 2 år 1963
JO har vidare hemställt om bemyndigande att tillerkänna innehavarna av
samtliga ordinarie juristtjänster å hans expedition — kanslichefen i Bp 4,
byråcheferna i Br 2 samt de två sekreterarna i högst År 25 — avlöningsförstärkning,
kanslichefen med högst 6 000 kronor, envar av byråcheferna med
högst 4 800 kronor och sekreterarna med högst 3 600 kronor per år. Delegerade
finna visserligen för sin del att en dylik anordning skulle möjliggöra
en lösning av problemet. Med hänsyn till det avsteg från eljest tillämpade
statliga avlöningsgrunder, som anordningen skulle innebära, hava delegerade
emellertid, i likhet med lönenämnden, icke funnit sig kunna tillstyrka dessa
förslag. Delegerade vilja i stället — liksom lönenämnden — förorda att JO
erhåller möjlighet att förordna sekreterarna å tjänster i högst År 27 i stället
för, som nu är fallet, i högst Av 25, med samtidig ändring av tjänstebenämningen
till byrådirektör. Därvid förutsätta delegerade, att den högre lönegraden
skall förekomma endast i sådana fall då detta utgör en nödvändig
förutsättning för förvärv eller kvarhållande av en kvalificerad arbetskraft,
som anses vara av särskilt värde för arbetet inom JO:s expedition. En dylik
lösning av lönefrågan för sekreterarna skulle innebära en möjlighet att ge
dem t. o. m. något högre avlöning än enligt JO:s eget förslag (lönagrad 25:
löneklass 25 = 2 895 kr., lönegrad 27: löneklass 27 = 3 210 kr. i månaden å
5-ort; skillnaden alltså 315 kr. i månaden) ävensom förbättrade pensionsförmåner.
Såsom av det föregående framgår anse sig delegerade ej kunna biträda
JO:s framställning om möjlighet att tillerkänna kanslichefen och byråcheferna
avlöningsförstärkning. Däremot skulle delegerade för sin del vilja förorda,
att JO erhåller befogenhet att tillsätta byråchefstjänsterna antingen såsom
för närvarande i Br 2 eller, om han finner sådant av förhållandena påkallat,
i Br 3. Löneskillnaden mellan dessa båda lönegrader utgör för närvarande
216 kronor för månad. Delegerade erinra om att två av de tre byråchefstjänsterna
hos riksåklagarämbetet äro placerade i Bo 3.
JO har förklarat sig icke hava något att erinra mot en lösning av avlöningsproblemen
beträffande juristtjänsterna å hans expedition i enlighet
med vad delegerade ovan förordat.
Ä militieombudsmansexpeditionen finnas två byråchefstjänster, en i Bp 1
eller Br 2 och en i Br 2. I konsekvens med vad delegerade förslagit beträffande
byråchefstjänsterna å justitieombudsmansexpeditionen vilja delegerade —
med anledning av den av MO gjorda framställningen, sådan den av honom
muntligen kompletterats vid delegerades sammanträde denna dag — föreslå
att dessa tjänster må, enligt MO:s beprövande, tillsättas antingen i någon av
nuvarande lönegrader, respektive i nuvarande lönegrad, eller, om MO finner
detta erforderligt, i Br 3.
Angående utbyte av kansliskrivartjänsten i Ao It hos MO mot en tjänst
för kontorsskrivare i Ao 13 har delegerade, liksom lönenämnden, meddelat,
att de intet har att erinra mot en sådan förändring.
Såsom framgått av delegerades yttrande har JO förklarat, att han ej har
något att erinra mot den lösning av avlöningsproblcmen för juristtjänsterna
å hans expedition som delegerade föreslagit. Skillnaderna mellan nuvarande
stat och den av delegerade föreslagna lösningen beträffande juristtjänsterna
hos ombudsmännen framgår av nedanstående uppställning.
8 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
JO . ämbetet
Nuvarande stat
1 kanslichef
2 byråch. Br 2
2 sekr. högst År 25
Delegerade
Ej ändring
3 byråch. Br 2 el. Br 3
2 byrådir. h. År 27.
MO . ämbetet
Nuvarande stat
Delegerade
1 byråch. Br 2
1 byråch. Bp 1 el. Br 2
1 byrådir. Ao 27 el. År 27
1 byråch. Br 2 el. Br 3
1 byråch. Bp 1 el. Br 2 el. Br 3
Ej ändring
Utskottet
Riksdagens ombudsmän fyller en betydelsefull uppgift i det svenska samhällslivet.
Ämbetena har tillskapats såsom värn för den enskilde medborgaren
mot felaktiga myndighetsbeslut. Förutom denna uppgift fullgör ombudsmännen
genom sin övervakning av myndigheternas ämbetsutövning en
synnerligen viktig funktion. Denna har betydelse icke bara för åstadkommande
av rättelse i ett visst fall eller av en felaktig praxis utan även såsom
faktor till förhindrande av att fel begås. Det är därför utomordentligt angeläget
att ämbetenas verksamhet icke hämmas vare sig av brist på kvalificerade
tjänstemän eller av en mindre ändamålsenlig organisation. I sistnämnda hänseende
har utskottet i sitt betänkande nr 1 föreslagit riksdagen att hos Kungl.
Maj :t begära en allsidig och förutsättningslös utredning; förslaget har bifallits
av riksdagen (rskr 132).
Av de till utskottet överlämnade ärendena återstår nu att behandla frågorna
om anslag till ombudsmännen och deras expeditioner och vissa förändringar
angående ombudsmännens personalstater. Nämnda spörsmål upptages
till behandling i förevarande betänkande, sedan Kungl. Maj:t till
riksdagen avlämnat nedannämnda proposition 1963: 157 angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster m. m.
Vad först angår JO:s framställning om inrättande av ytterligare en byråchefstjänst,
vilken framställning tillstyrkts av delegerade för riksdagens
verk, vill utskottet förorda att en ytterligare byråchefstjänst inrättas på ämbetets
förvaltningsavdelning.
Beträffande lönegradsplaceringen av ombudsmännens personal vill utskottet
rent principiellt uttala, att denna personal naturligen icke bör vara placerad
i lägre lönegrader än jämförliga befattningshavare inom Kungl. Maj:ts
förvaltningsområde. Beträffande byråchefstjänsterna får utskottet framhålla,
att vid riksåklagarämbetet finnes inrättade två tjänster såsom byråchef i
Bo 3 medan byråchefstjänsterna hos ombudsmännen för närvarande är placerade
i lönegrad Br 2, dock att en tjänst hos MO kan placeras i Ep 1. Fram
-
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 9
betänkande nr 2 år 1963
hållas må dessutom att under senare år ett icke ringa antal tjänster i B 1
höjts till B 3. Även vid innevarande riksdag har förslag om sådana förändringar
väckts; se förutnämnda prop. 1963: 157.
Med hänsyn till de betydelsefulla arbetsuppgifter, som åvilar ombudsmännen,
är det av vikt att juristtjänsterna hos ombudsmännen kan besättas av
högt kvalificerade krafter. Ombudsmännen har därför hemställt om vissa
avlöningsförstärkningar åt sin juristpersonal. Utskottet kan visserligen icke
tillstyrka detta förslag. Den lösning av ifrågavarande spörsmål som delegerade
för riksdagens verk föreslagit, finner utskottet emellertid tillgodose de
mest angelägna behoven härutinnan, särskilt som en väl vitsordad tjänstgöring
hos ombudsmännen måste anses äga ett betydande meritvärde. Utskottet
vill därför förorda en lösning i nära anslutning till delegerades förslag
i denna del. Utskottet tillstyrker alltså att byråcheferna hos JO och MO
placeras i de lönegrader som delegerade föreslagit samt att sekreterareänsterna
i f. n. högst År 25 hos JO uppflyttas till högst År 27, i samband vaimed
tjänstebenämningen bör ändras till byrådirektör. Utskottet kan däremot,
i avvaktan på den av riksdagen begärda utredningen, icke tillstyrka att
någon avlöningsförstärkning eller ändrad lönegradsplacering beslutas beträffande
kanslichefen hos JO.
Inplacering i lönegrad bör beträffande tjänsterna i högst lönegrad År 27
liksom hittills få beslutas av ombudsmännen själva; utskottet vill härvid erinra
om att delegerade för riksdagens verk enligt 24 § avlöningsreglementet
för riksdagens verk äger besluta om inplacering i högre löneklass än som
eljest skulle varit tillämplig. Beträffande byråchefs inplacering i lägre lönegrad
än Br 3 bör, liksom för närvarande, ombudsmannen själv besluta därom.
Inplacering i Br 3 bör däremot beslutas av delegerade för riksdagens
verk efter lönenämndens hörande; utskottet förutsätter, att lönenämndens
yttrande tillmätes särskild vikt.
Utskottet har uppdragit åt riksgäldskontoret att med utgångspunkt från
ovannämnda ställningstaganden uppgöra ny anslagsberäkning beträffande
posten Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Den utförda
beräkningen vidfogas såsom Bilaga 11.
Utskottet har i likhet med lönenämnden och delegerade intet att erinra
mot att kansliskrivartjänsten i Ao 11 vid MO-äinbetet omändras till en kontorsskrivartjänst
i Ao 13 samt att den extra ordinarie kanslibiträdestjänsten
därstädes, f. n. inrättad i Ae 7, ändras till ordinarie.
Det begärda anslaget till JO-ämbetet med 5 000 kronor för utgivande av ett
alfabetiskt register vill utskottet likaledes tillstyrka.
Såsom förut redovisats har ombudsmännen hemställt att deras ställföreträdare
måtte för sin tjänstgöring vid ämbetet tillerkännas semesterrätt hos
ämbetena; f. n. åtnjuter ställföreträdarna, som båda är hovrättsråd, semester
för ifrågavarande lid på vederbörande hovrätts stat. Samma system med
semester i vederbörande verk tillämpas också för exempelvis tjänstemännen
i riksdagens utskott. Med hänsyn till sålunda gällande ordning, vartill riks
-
10 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
dagen senast föregående år tog ställning (jfr BoU uti. 1962/15), och i avvaktan
på resultatet av den av riksdagen begärda utredningen bör någon förändring
icke genomföras beträffande ombudsmännens ställföreträdares semesterrätt.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte uppdraga åt delegerade för riksdagens
verk att vidtaga de förändringar i tjänste- och personalförteckningarna
för ombudsmännens expeditioner som
utskottet ovan förordat (se Bilaga 11);
B. att riksdagen i anledning av vad Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen,
fjortonde huvudtiteln, punkterna 18—22
föreslagit för i sagda punkter nämnda ändamål anvisar följande
anslag för budgetåret 1963/64;
1 [18], Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar,
ett förslagsanslag av 556 000 kr.,
2 [19], Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader,
ett förslagsanslag av 32 000 kr.,
3 [20] Justitieombudsmannen och hans expedition: Utgivande
av register till justitieombudsmannens ämbetsberättelser,
ett reservationsanslag av 5 000 kr.,
4 [21]. Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar,
ett förslagsanslag av 324 000 kr., samt
5 [22], Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader,
ett förslagsanslag av 28 000 kr.-
C. att
a) ombudsmännens framställningar i övrigt samt
b) motionerna 1:187 och 11:222 till innevarande riksdag
måtte, såvitt de avser frågor angående anslag till riksdagens
ombudsmän eller ombudsmännens expeditioner, anses
besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt.
Stockholm den 15 maj 1963
På sammansatta konstitutions-, banko- och
första lagutskottets vägnar:
NILS G. FRÖDING
Närvarande:
från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Sveningsson, Damström,
Gustaf Henry Hansson, Mattsson och Åke Larsson; samt
från andra kammaren: herrar von Friesen, Bengtsson i Halmstad,
Adamsson, Sköldin, Persson i Appuna, Berglund, Landgren, Fröding, fröken
Bergegren och herr Gustafsson i Borås.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
H
Bilaga 1
Riksdagens justitieombudsman
Till fullmäktige i riksgäldskontoret
Med anledning av pågående beräkning av anslagsäskande för budgetåret
1963/64 får jag i fråga om anslagen till justitieombudsmannen och hans expedition
anföra följande.
Till en början får jag upptaga frågan om ökning av antalet juristtjänster
å ordinarie stat och om lönevillkoren för dessa.
I min den 10 januari 1962 till riksdagen avgivna ämbetsberättelse gjorde
jag en framställning angående åtgärder i syfte att trygga JO-ämbetets behov
av kvalificerad personal (s. 466 o. f.). I denna framställning erinrade jag
om innebörden av 1957 års reform av JO-ämbetet och om de åtgärder föi
tillgodoseende av ämbetets personalbehov, som då ansagos tillräckliga för
att bemästra den väntade ökning av arbetsbördan. Jag lämnade vidare en
redogörelse för utvecklingen av arbetsförhållandena vid ämbetet under de
4 1/2 år som förflutit efter reformens genomförande. Därvid framhöll jag
att den kraftiga ansvällning av arbetsbördan som skett — innebärande att
arbetsvolymen de sista åren mer än fördubblats i förhållande till tiden föi
de sakkunnigas beräkningar av personalbehovet — medfört uppkomsten av
en betydande arbetsbalans, en balans som det icke varit möjligt att nedbringa
trots att tiden för ämbetets dubblering utökats från tre° till sex månader
och inspektionsverksamheten — tvärt emot vad som avsågs med reformen
—- starkt begränsats. Under hänvisning till utvecklingen av arbetsförhållandena
framhöll jag i skrivelsen, att det uppkommit ett påtagligt och
ofrånkomligt behov att förstärka den vid ämbetet organiserade förvaltningsavdelningen,
å vilken huvuddelen av arbetsökningen fallit, samt att det funnes
anledning överväga att å denna avdelning inrätta ytterligare en fast
tjänst utöver de två befintliga tjänsterna såsom byråchef och sekreterare.
Jag fann mig dock tills vidare böra försöka lösa personalfrågan genom anställande
av viss ytterligare extra arbetskraft, om riksdagen icke hade något
att erinra däremot.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande över min ifrågavarande framställning
— däri jag även berörde frågan om JO:s rätt att hos de statliga
myndigheterna anlita personal för tjänstgöring vid ämbetet ävensom vissa
frågor om värderingen ur meritsynpunkt av sådan tjänstgöring — förklarade
sig första lagutskottet icke ha något att erinra mot anställande av ytterligare
tillfällig personal i enlighet med vad jag angivit (uti. nr 3/1962).
Under år 1962 har arbetsbördan vid JO-ämbetet fortsatt att öka. Sålunda
kommer, såvitt nu kan bedömas, antalet under året nyupptagna ärenden att
icke oväsentligt överstiga de sista årens höga siffror, oaktat inspektionsverksamheten
fortfarande begränsats. Det är emellertid icke endast det totala antalet
ärenden som ökat; även antalet ärenden av vidlyftig och svårbedömbar
natur, särskilt förvaltningsavdelningen, har visat en tydlig tendens att stiga.
I syfte att bemästra denna ökade arbetsbörda och att samtidigt nedbringa
den redan befintliga, besvärande arbetsbalansen bar jag under året anställt
tillfällig arbetskraft i väsentligt större utsträckning än tidigare. Den under
år 1962 ianspråktagna tillfälliga arbetskraft, varom här är fråga, motsvarar
sålunda två heltidsanställda jurister mot tidigare mindre än en. Vidare har
12 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
liksom förut den medgivna tiden för ämbetets dubblering genom ställföreträdarens
samtidiga tjänstgöring helt tagits i anspråk. Trots dessa åtgärder
bär det icke lyckats att i någon mån avarbeta balansen. Denna har tyvärr
tvärt om ytterligare ökat, en ökning som dessutom är betydande och som innebär
att arbetsbalansen för närvarande stigit till icke mindre än över 450
ärenden.
Den utvecklingen av arbetsbördan vid JO-ämbetet, som under senare tid
sålunda ägt rum, är uppenbarligen ägnad att ingiva allvarliga bekymmer.
Med hänsyn till de enskilda rättssökandes befogade intresse av att få sina
klagomål prövade inom rimlig tid och till vikten ur allmän synpunkt av alt
tillsynen över förvaltningen effektiviseras i enlighet med vad riksdagen ansett
påkallat är det tydligt att ytterligare åtgärder nu måste övervägas i syfte
att stärka JO-ämbetets resurser.
Som jag redan framhållit i min ovannämnda skrivelse till riksdagen har
den krattiga ansvällning av arbetsbördan, som successivt skett efter genomförandet
av 1957 års reform, uppenbarligen sprängt ramen för den ursrungligen
fastställda personalorganisationen. Denna organisation upptager fem
fasta tjänster, en tjänst som kanslichef i Bp 4, två tjänster som byråchef
i Br 2 och två tjänster som sekreterare i högst År 25. Med hänsyn till utvecklingen
under de gångna åren — särskilt markerad under år 1982 —
står det utom tvivel att ett stadigvarande behov föreligger av ytterligare
minst en fast tjänst på förvaltningsavdelningen. Denna tjänst bör lämpligen
vara en tjänst som byråchef, avsedd i första hand för en kvalificerad förvaltningsjurist.
Inrättandet av eu sådan tjänst synes mig utgöra en nödvändig
förutsättning för att överhuvudtaget kunna påräkna en dylik önskvärd
arbetskraftförstärkning. Som jag framhållit i min förenämnda skrivelse till
riksdagen har det hittills icke heller visat sig möjligt att förvärva förvaltning^
urister annat än för rekrytering av de fasta tjänsterna.
Frågan om JO:s möjligheter att bemästra den ökade arbetsbördan och att
i tillbörlig utsträckning utöva den vidgade och intensifierade tillsyn över
förvaltningen, som avsågs med 1957 års reform, kan emellertid icke lösas
enbart genom att ett visst antal tjänster ställes till förfogande eller eljest
genom att själva antalet tjänstemän ökas. Med hänsyn till arten av JO-ämbetets
verksamhet och till ordningen för ärendenas prövning är det — som
jag även påpekat i min skrivelse till riksdagen — av avgörande betydelse att
endast särskilt kvalificerade jurister knytas till ämbetet. Jag har i min skrivelse
i korthet angivit de krav, som ur JO:s synpunkt nödvändigtvis måste
ställas på befattningshavarna, om det i fortsättningen överhuvudtaget skall
bli möjligt att inom ett enda ämbete fullgöra vad som nu lagts på JO. Det
är härvid bl. a. att märka, att JO-ämbetet till upplysning för allmänheten
numera skriver motivering även till beslut, varigenom klagomål lämnas utan
åtgärd. En förutsättning för att kunna förvärva och under avsedd tid behålla
lampliga jurister och att kunna förvänta att de åt tjänsten ägna sin odelade
uppmärksamhet är emellertid att frågan om lönevillkoren för ämbetets
tjänstemän erhåller en tillfredsställande lösning. Denna viktiga fråga har
jag också berört i min skrivelse till riksdagen, ehuru jag då icke ansåg mig
böra framställa något yrkande i saken.
Som jag i skrivelsen framhållit har en icke obetydlig relativ försämring
av lönevillkoren för JO-ämbetets tjänstemän inträtt efter det att de sakkunniga
år 1955 framlade sitt förslag till lönesättning för tjänsterna vid ämbetet,
en lönesättning som fortfarande är gällande. Även under innevarande
år ha åtskilliga höjningar av lönesättningen inom olika områden av den
statliga sektorn beslutats, bl. a genom uppflyttning i lönegrad av en mängd
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 13
betänkande nr 2 år 1963
tjänster å B-planen eller genom särskilda avlöningsförstärkningar, allt ägnat
att ytterligare minska den ursprungliga konkurrenskraften hos tjänsterna
vid JO-ämbetet. Med hänsyn till denna löneutveckling och till att JOämbetet
icke heller kan förespegla befattningshavarna inkomstbringande
extrauppdrag är det uppenbart att JO icke längre har möjlighet att påräkna
och behålla den arbetskraft, som är oundgängligen nödvändig för att han
med hänsyn till arbetsansvällningen och de nya uppgifter som tillkommit
skall kunna förvalta sitt ämbete på avsett sätt. Att lönenivån för tjänsterna
vid ämbetet anpassas till de stora förändringar på den statliga lönemarknaden,
som inträffat efter det de sakkunniga år 1955 gjorde sina beräkningar,
framstår därför som ofrånkomligt. Härtill kommer att tjänsterna
såsom byråchef och sekreterare vid JO-ämbetet äro mindre attraktiva med
hänsyn till sin natur av passagetjänster, avsedda allenast för tjänstgöring
under 2—5 år. Jag vill även nämna, att två utmärkta sekreterare efter kort
tjänstgöring under detta år lämnat JO-ämbetet och att det torde ha varit
möjligt att behålla dem, om ämbetet haft möjlighet att bereda dem bättre
lönevillkor. . ..
Av olika skäl synes mindre lämpligt att överväga uppflyttning av tjänsterna
i lönegrad. Én annan utväg, som stundom använts, bl. a. när det gäller
befattningar som närmast äro att beteckna som passagetjänster, har
varit att besluta om avlöningsförstärkning med särskilt angivna belopp.
Denna utväg, som bl. a. föregående år begagnades när det gällde tjänsterna
som byrådirektör och sekreterare vid riksdagens revisorer, synes mig i
första "hand böra ifrågakomma även för tjänsterna vid JO-ämbetet. Beträffande
avlöningsförstärkningens storlek synes mig icke finnas någon anledning
att i fråga om tjänsterna som sekreterare vid JO-ämbetet överväga
lägre belopp än som beslutats för nyssnämnda tjänster vid riksdagens revisorer.
Avlöningsförstärkningen bör därför bestämmas till att utgå med
högst 3 600 kronor för år. För de vid JO-ämbetet befintliga tjänsterna som
byråchef och kanslichef synes maximibeloppet böra sättas något högre iör
att JO skall få möjlighet att till dessa nyckeltjänster förvärva och behålla
för uppgiften skickade jurister. Beloppen torde böra bestämmas till för byråchefstjänst
högst 4 800 kronor och för kanslichefstjänsten högst 6 000 kronor.
De nu föreslagna avlöningsförstärkningarna representera ur det allmannas
synpunkt mycket obetydliga belopp. En sådan förbättring av lönevillkoren
skulle likväl vara ägnad att i hög grad underlätta för JO att försäkra
sig om den personal, som erfordras för att arbetsbördan skall kunna bemästras
och för att verksamheten i övrigt skall kunna bedrivas i enlighet
med av riksdagen givna direktiv. Jag vill härvid särskilt understryka, att
JO — med hänsyn till ämbetsområdets omfattning, verksamhetens inriktning,
ärendenas grannlaga och komplicerade beskaffenhet och den kraftiga,
successiva ökningen av klagomålen — på ett helt annat säl! än förr är beroende
av högkvalificerade medarbetare för att ämbetet skall kunna fylla
sin uppgift. Genom den radikala förändringen av arbetsuppgifter och arbetsbörda
är nämligen betydelsen av tjänstemännens arbetsinsatser eu annan
är förut. Ovan föreslagna åtgärder för att trygga JO-ämbetcts behov av
kvalificerad personal framstå därför som ofrånkomliga, om det skall bli
möjligt att fortfarande bibehålla ett odelat JO-ämbete.
Jag får därför anhålla dels att ytterligare en tjänst som byråchef i Br 2
måtte inrättas, dels att JO bemyndigas att tillerkänna innehavarna av de
ä personalplanen upptagna tjänsterna avlöningsförstärkning med högst de
belopp som ovan angivits.
14 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
Vidare får jag upptaga frågan om anslag till utgivande av register till
JO:s ämbetsberättelser.
I min till 1960 års riksdag avgivna ämbetsberättelse (s. 402 o. f.) hemställde
jag om riksdagens medgivande till upprättande av ett register över
JO:s ämbetsberättelser för åren 1911—1960 samt om erforderliga medel
härför. Detta register, om vars utgivande önskemål från riksdagens sida vid
flera tillfällen uttalats, avsågs omfatta dels ett alfabetiskt sakregister, dels
ett systematiskt register avseende de lagar och särskilda författningar, som
ärendena syntes närmast beröra. Min framställning bifölls av riksdagen,
därvid uttalades att det skulle ankomma på bankoutskottet att beräkna kostnaderna
och att föreslå därav betingade åtgärder (första lagutskottets utlåt,
nr 8/1960). På grundval av en av mig gjort ungefärlig kostnadsberäkning
anvisades därefter för ändamålet ett reservationsanslag å 8 000 kronor
(bankoutskottets utlåt, nr 25/1960 punkt 17).
Arbetet med genomgång, rubricering och systematisering av det omfattande
material, som innehålles i ämbetsberättelserna, har visat sig vara synnerligen
tidskrävande. Det anvisade — ungefärligt beräknade — beloppet är
med hänsyn härtill icke tillräckligt för att få ett register med den avsedda
omfattningen utarbetat. Arbetet, som uppdragits åt en befattningshavare
vid ämbetet, har nu fortskridit så långt, att ett efter lagar och författningar
u_PPgj°rt systematiskt register kan beräknas föreligga i samband med utgivandet
av 1963 års ämbetsberättelse. Det synes emellertid önskvärt att
detta register — i enlighet med det av riksdagen lämnade medgivandet —- kompletteras med ett alfabetiskt sakregister för den ifrågavarande 50-årsperioden.
Då det förut beräknade och anvisade anslaget, såsom förut nämnts,
visat sig otillräckligt för utarbetandet av ett fullständigt samlingsregister
av angiven omfattning, erfordras härför ytterligare medel. Som skälig ersättning
kan beräknas ett belopp å ytterligare 5 000 kronor. Jag får därför
anhålla, att ett reservationsanslag å nämnda belopp anvisas för ändamålet.
Jag övergår häretter till de olika anslagen och får härutinnan anföra följande.
Avlöningar
Anslaget till Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat torde böra uppräknas
med hänsyn bl. a. till den ökning av antalet tjänster och förbättring
av lönevillkoren, varom yrkande här ovan framställts.
Även om ytterligare en byråchefstjänst inrättas, är det nödvändigt att anlita
tillfällig arbetskraft i minst samma utsträckning som tidigare i allmänhet
varit fallet. Anslaget till Avlöningar till icke-ordinarie personal bör därför
fortfarande upptagas till 75 000 kronor.
Anslagen till Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
torde böra uppräknas med hänsyn till ökat anslagsbehov i fråga
om avlöningar till ordinarie personal.
Omkostnader
Ingen ändring påkallas i fråga om anslagen härunder, avseende sjukvård,
reseersättningar, expenser och övriga utgifter.
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 15
betänkande nr 2 år 1963
Utgivande av register till JO:s ämbetsberättelser
Anslag å 5 000 kronor torde böra upptagas i enlighet med vad förut angivits.
Stockholm i justitieombudsmansexpeditionen den 16 november 1962.
ALFRED BEXELIUS
C. G. Lidberg
Bilaga 2
Riksgäldskontorets förslagsberäkning 1963/64 för JO-ämbetet
Grund]
a) Avlöningar till JO:s tjänstemän å ordinarie stat
Bexelius Bp 7 .......................... 49 248
Nordqvist Bp 7 (8M.)>.......................... 32 832
Lidberg Bp 4 .......................... 40 200
Blomqvist Br 2 .......................... 36 456
Mannerfelt Br 2 .......................... 36 456
Br 2 .......................... 36 456
Rydin År 25:25 .......................... 24 252
Persson År 23:23 .......................... 21876
Danius Ao 13:15 .......................... 14 460
Anslagspost
kr.
Nielsén Ae 8:11 .......................... tji.
Wendel tf Ao 7:7 .......................... 9 576
= 301 812
Avlöningsförstärkning
Kanslichef .............................. 6 000
Byråchefer........................ 3.4.800 14 400
Sekreterare ...................... 2.3.600 7 200 27 600
Vikariatsersättning m. m........................... 588 330 000
b) Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 75 000
c) Rörligt tillägg; 43 % av a) (exkl. avl.förstärkning) + b)...... 162 000
d) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter; 2 % av a) + b) .._8 000
575 000
16
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
Bilaga 3
Riksdagens militieombudsman
Till fullmäktige i riksgäldskontoret
Härmed får jag överlämna beräkning av anslagen till militieombudsmannen
och hans expedition för budgetåret 1963/64. Vid beräkningen av anslaget
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat har med hänsyn till
inträdd ökning av arbetsgöromålens omfattning förutsatts att militieombudsmannens
ställföreträdare tages i anspråk för tjänstgöring — utöver
vad som föranledes av militieombudsmannens semester — under tre månader
årligen. Hittills i år har ställföreträdaren varit i tjänstgöring, bortsett
från tid då jag åtnjutit semester, under sammanlagt 75 dagar.
Vidare utgår beräkningen från följande förslag om ändrad lönestälining
för den nuvarande kansliskrivartjänsten vid militieombudsmansexpeditionen.
Genom riksdagens beslut har motsvarande tjänst vid justitieombudsmansexpeditionen
från och med den 1 juli 1962 uppflyttats från Ao 10
till Ao 13 med tjänstebenämningen kontorsskrivare (se bankoutskottets utlåtande
nr 32/1962). Kansliskrivartjänsten vid militieombudsmansexpeditionen
har i likhet med övriga kansliskrivartjänster från och med den 1 juli
1962 placerats i 11 lönegraden. Vid expeditionen är anställda tre jurister
samt förutom kansliskrivaren ett kanslibiträde och en expeditionsvakt.
Vidare har en jurist stadigvarande uppdrag att mot visst arvode granska
trån myndigheterna regelmässigt inkommande arrestantkort, varjämte ytterligare
jurister anlitas tillfälligtvis vid behov för beredning av ärenden.
Kxtra skrivhjälp användes i en omfattning som ungefärligen motsvarar ett
halvtidsanställt biträde. Personalorganisationen vid expeditionen är visserligen
icke lika stor som vid justitieombudsmansexpeditionen. På kansliskrivaren
har emellertid lagts mera kvalificerade göromål än tidigare i samband
med att kansliskrivaren befriats från rutinmässig maskinskrivning
samt i viss utsträckning även från kollationeringsarbete och korrekturläsning.
De arbetsuppgifter som åligger kansliskrivaren är diarieföring, registrering,
expediering och därmed sammanhängande göromål såsom förande
av åtals- och remissliggare samt personalliggare och förfallobok, uppgörande
av statistik, arkivering av registratur m. in. ävensom uppsättande
av förslag till remisser och enklare skrivelser. Åt kansliskrivaren har därjämte
sedan år 1960 uppdragits förandet av expeditionens hemliga diarium
och det därmed förenade handhavandet av hemliga akter och protokoll
ävensom skötseln av kassagöromålen, vari bl. a. ingår handläggningen av
ärenden angående reseersättningar. Såväl vid justitiekanslersämbetet som
vid riksåklagarämbetet synes den främsta icke rättsbildade befattningshavaren
utgöras av kontorsskrivare i lönegrad 13. På grund av det sålunda
anförda bör enligt min mening den nuvarande kansliskrivartjänsten i lönegrad
Ao 11 utbytas mot en tjänst för kontorsskrivare i lönegrad Ao 13.
Den för närvarande såsom extra ordinarie upptagna kanslibiträdestjänsten
har uppförts som ordinarie, enär den visat sig vara för framtiden behövlig.
I fråga om anslaget till avlöningar för icke-ordinarie personal har hänsyn
tagits till det nyss berörda bortfallet av en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning.
Å andra sidan har beaktats dels de kostnader som enligt erfa
-
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 17
betänkande nr 2 år 1963
renheterna från senare budgetår belöper på extra skrivhjälp — i runt tal
5 000 kronor — och dels företagen höjning av arvodena till i samband med
inspektioner m. m. anlitade sakkunniga. Anslaget till omkostnader har upptagits
med oförändrat belopp. Stockholm i militieombudsmansexpeditionen
den 31 oktober 1962.
HUGO HENKOW
Sven Sjöberg
Bilaga 4
Beräkning av anslagen till militieombudsmannen och hans expedition för
budgetåret 1963/64
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
Militieombudsmannen Bp 7 ................ 49 248
Militieombudsmannens ställföreträdare Bp 7 (41/2 mån.)---- 18 468
En byråchef Br 2................ 36 456
En byråchef Bp 1................ 34 716
Byrådirektör År 27:27 ............ 26 892
Kontorsskrivare Ao 13:16............ 15 240
Kanslibiträde Ao 7:7 (1/10 Ae 8:9) 10 359
Expeditionsvakt Ae 8:11 ............ 11 772
Vikariatsersättningar m. m............................... 849 204 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 20 000
Rörligt tillägg (43 %) .................................... 96 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter (2%)............ 4 000
Omkostnader
Sjukvård m. m.
Reseersättningar
Expenser.......
Övriga utgifter .
900
14 000
13 000
100 28 000
18
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
Bilaga 5
Riksdagens militieombudsman
Till riksdagens bankoutskott
Med skrivelse den 31 oktober 1962 till fullmäktige i riksgäldskontoret
överlämnade jag beräkning av anslagen till militieombudsmannen och hans
expedition för budgetåret 1963/64. Till komplettering härav får jag anföra
följande.
I justitieombudsmannens skrivelse den 16 november 1962 till fullmäktige
i riksgäldskontoret angående anslagen till justitieombudsmannen och hans
expedition för nämnda budgetår har bl. a. begärts bemyndigande att tillerkänna
innehavarna av de å personalplanen upptagna tjänsterna avlöningsiörstärkning
med högst vissa angivna belopp. Vad riksdagen i anledning
härav kan komma att besluta bör — liksom den av justitieombudsmannen i
särskild framställning (justitieombudsmannens ämbetsberättelse 1963 s.
474 ff) begärda utvidgningen av möjligheten att taga ställföreträdare för
ombudsman i anspråk för tjänstgöring måste förutsättas få generell giltighet
givas tillämpning även beträffande militieombudsmansexpeditionen
så att där tjänstgörande två byråchefer och en byrådirektör kan beredas
motsvarande förmåner.
I den man den sålunda gjorda framställningen vinner bifall torde anslaget
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat böra uppräknas med erforderligt
belopp. Stockholm i militieombudsmansexpeditionen den 16 februari
1963.
HUGO HENKOW
Sven Sjöberg
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
19
Bilaga 6
Lönenämnden för riksdagens verk
Till riksdagens bankoutskott
Bankoutskottet har i skrivelse den 5 februari 1963 hemställt, att lönenämmden
för riksdagens verk ville inkomma med yttrande över framställning
av riksdagens justitieombudsman i vad avser äskandena under avlöningsanslaget
för budgetåret 1963/64.
Lönenämnden får i anledning härav anföra, att huruvida den föreslagna
byråchefstjänsten i Br 2 bör inrättas, undandrager sig lönenämndens bedömande.
Mot den föreslagna löneställningen har nämnden emellertid icke något
att erinra.
Nämnden har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att kanslichefen,
byråcheferna och sekreterarna vid JO-ämbetet medgivas uppbära avlöningsförstärkningar
med i framställningen närmare angivna belopp. Lönenämnden
föreslår däremot att sekreterareänsterna i högst År 25 uppflyttas till
högst År 27.
I avgörandet av förevarande ärende har deltagit undertecknad samt ledamöterna
Bengtsson, Birke, Garén, Hiiglow, Ringström och Schmidt. Stockholm
den 27 februari 1963.
HANS GUSTAFSSON
S. Helander
20
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
Bilaga 7
Lönenämnden för riksdagens verk
Till riksdagens bankoutskott
Bankoutskottet har i skrivelser den 5 och den 19 februari 1963 hemställt,
att lönenämnden för riksdagens verk ville inkomma med yttrande över
framställningar av riksdagens militieombudsman i vad avser äskandena
under avlöningsanslaget för budgetåret 1963/64.
Lönenämnden får i anledning härav anföra, att nämnden icke funnit tillräckliga
skäl föreligga för att byråcheferna och byrådirektören vid militieombudsmannaexpeditionen
medgives uppbära avlöningsförstärkning med
vissa angivna belopp.
Lönenämnden finner däremot icke anledning till erinran mot i framställningen
yrkad lönegradsuppflyttning av en kansliskrivare Ao 11 till
kontorsskrivare Ao 13 samt att den som extra ordinarie upptagna kanslibiträdestjänsten
uppföres som ordinarie.
I avgörandet av förevarande ärende har deltagit undertecknad samt ledamöterna
Bengtsson, Birke, Garén, Hiiglow, Ringström och Schmidt. Stockholm
den 27 februari 1963.
HANS GUSTAFSSON
S. Helander
Bilaga 8
Delegerade för riksdagens verk
Till riksdagens bankoutskott
Genom remiss den 5 februari 1963 har bankoutskottet anhållit, att delegerade
för riksdagens verk ville avgiva yttrande över en av riksdagens justitieombudsman
(JO) i skrivelse till riksgäldsfullmäktige den 16 november
1962 gjord framställning angående anslagsberäkningen för budgetåret
1963/64 i vad avser äskandena under avlöningsanslaget till JO och hans
expedition.
I anslutning till nämnda remiss har bankoutskottet sedermera med skrivelse,
dagtecknad den 19 februari 1963, överlämnat en framställning från
riksdagens militieombudsman (MO) om att — i den mån JO:s förevarande
framställning vinner bifall bl. a. i vad avser möjlighet att tillerkänna befattningshavare
vid JO:s expedition avlöningsförstärkning — MO skulle erhålla
samma möjlighet att medge avlöningsförstärkning i fråga om vissa
befattningshavare vid militieombudsmansexpeditionen
Med anledning härav få delegerade, som tagit del av lönenämndens för
riksdagens verk uppfattning i ärendet, anföra följande.
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets 21
betänkande nr 2 år 1963
Genom vad JO i den remitterade skrivelsen anfört och vidare muntligen
utvecklat vid delegerades sammanträde denna dag ha delegerade blivit övertygade
om nödvändigheten att söka förbättra JO:s möjligheter att förvärva
och bibehålla erforderlig kvalificerad arbetskraft. Eljest torde det icke bliva
möjligt för JO att kunna fullgöra sina viktiga, omfattande och krävande
arbetsuppgifter. Det är en bedömningsfråga hur detta lämpligast bör ske.
JO har föreslagit, att de å personalförteckningen för justitieombudsmansexpeditionen
upptagna byråchefstjänsterna skulle ökas från två till tre, och
en sådan åtgärd kunna delegerade tillstyrka. Det vill nämligen synas som
om åtgärden skulle möjliggöra en påtaglig förbättring av den föreliggande
situationen.
JO har vidare hemställt om bemyndigande att tillerkänna innehavarna
av samtliga ordinarie juristtjänster å hans expedition — kanslichefen i Bp 4,
byråcheferna i Br 2 samt de två sekreterarna i högst År 25 — avlöningsförstärkning,
kanslichefen med högst 6 000 kronor, envar av byråcheferna
med högst 4 800 kronor och sekreterarna med högst 3 600 kronor per år.
Delegerade finna visserligen för sin del att en dylik anordning skulle möjliggöra
en lösning av problemet. Med hänsyn till det avsteg från eljest tilllämpade
avlöningsgrunder, som anordningen skulle innebära, hava delegerade
emellertid, i likhet med lönenämnden, icke funnit sig kunna tillstyrka
dessa förslag. Delegerade vilja i stället — liksom lönenämnden — förorda
att JO erhåller möjlighet att förordna sekreterarna å tjänster i högst År 27
i stället för, som nu är fallet, i högst År 25, med samtidig ändring av tjänstebenämningen
till byrådirektör. Därvid förutsätta delegerade, att den högre
lönegraden skall förekomma endast i sådana fall då detta utgör en nödvändig
förutsättning för förvärv eller kvarhållande av en kvalificerad arbetskraft,
som anses vara av särskilt värde för arbetet inom JO:s expedition.
En dylik lösning av lönefrågan för sekreterarna skulle innebära en
möjlighet att ge dem t. o. m. något högre avlöning än enligt JO:s eget förslag
(lönegrad 25: löneklass 25 = 2 895 kr.; lönegrad 27: löneklass 27 =
3 210 kr. i månaden å 5-ort; skillnaden alltså 315 kr. i månaden) ävensom
förbättrade pensionsförmåner.
Såsom av det föregående framgår anse sig delegerade ej kunna biträda
JO:s framställning om möjlighet att tillerkänna kanslichefen och byråcheferna
avlöningsförstärkning. Däremot skulle delegerade för sin del vilja
förorda, att JO erhåller befogenhet att tillsätta byråchefstjänsterna antingen
såsom för närvarande i Br 2 eller, om han finner sådant av förhållandena
påkallat, i Br 3. Löneskillnaden mellan dessa båda lönegrader utgör för närvarande
216 kronor för månad. Delegerade erinra om att två av de tre
byråchefstjänsterna hos riksåklagarämbetet äro placerade i Bo 3.
JO har förklarat sig icke hava något att erinra mot en lösning av avlöningsproblemen
beträffande juristtjänsterna å hans expedition i enlighet
med vad delegerade ovan förordat.
Å militieombudsmansexpeditionen finnas två byråchefstjänster, eu i Bp 1
eller Br 2 och en i Br 2. I konsekvens med vad delegerade föreslagit beträffande
byråchefstjänsterna å justitieombudsmansexpeditionen vilja delegerade
— med anledning av den av MO gjorda framställningen, sådan
den av honom muntligen kompletterats vid delegerades sammanträde denna
dag — föreslå att dessa tjänster må, enligt MO:s beprövande, tillsättas antingen
i någon av nuvarande lönegrader, respektive i nuvarande lönegrad,
eller, om MO finner detta erforderligt, i Br 3.
Vid bifall, helt eller delvis, till vad delegerade i detta yttrande föreslagit,
torde riksdagens bemyndigande böra utverkas för delegerade alt vidtaga
22 Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
därav föranledda ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för de
båda ombudsmannaexpeditionerna från och med den 1 juli 1963. Stockholm
den 27 februari 1963.
Å Delegerades vägnar:
AXEL STRAND
Hjalmar Ekengren
Bilaga 9
Delegerade för riksdagens verk
Till riksdagens bankoutskott
Genom remiss den 5 februari 1963 har bankoutskottet anhållit att delegerade
för riksdagens verk ville avgiva yttrande över en av riksdagens militieombudsman
i skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 31 oktober
1962 gjord framställning om dels utbyte av kansliskrivartjänsten i Ao 11
vid militeombudsmansexpeditionen mot en tjänst för kontor sskrivare i Ao 13
och dels uppförande som ordinarie å personalförteckningen av den nuvarande
extra ordinarie kanslibiträdestjänsten därstädes.
Med anledning härav få delegerade, som tagit del av lönenämndens för
riksdagens verk denna dag avgivna yttrande i ärendet, meddela att delegerade
i likhet med nämnden icke hava något att erinra mot vad militieombudsmannen
sålunda föreslagit. Vid bifall till framställningen torde delegerade
erhålla bemyndigande att från och med den 1 juli 1963 vidtaga därav
föranledda ändringar i tjänste- och personalförteckningarna för militieombudsmansexpeditionen.
Stockholm den 27 februari 1963.
Å Delegerades vägnar:
AXEL STRAND
Hjalmar Ekengren
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets
betänkande nr 2 år 1963
23
Bilaga 10
Förslagsberäkning 1963/64 för JO-ämbetet
Grundlön
a) Avlöningar till JO:s tjänstemän å ordinarie stat
Justitieombudsmannen Bp 7 .......... 49 248
» ställföreträd. Bp 7 (8M).......... 32 832
Byråchef Bp 4 40 200
» Br 2 36 456
» Br 2 36 456
» Br 2 36 456
Byrådirektör År 27:27 .......... 26 892
» År 25:25 .......... 24 252
Kontorsskrivare Ao 13:15 .......... 14 460
Kanslibiträde tf. Ao 7:7 .......... 9 576
= 306 828
Vikafiatsersättning m. m............................... 1172
b) Avlöningar till icke-ordinarie personal....................
c) Rörligt tillägg; 43 % av a) + b)..........................
d) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter; 2 % av a) + b)
Anslagspost
kr.
308 000
75 000
165 000
8 000
556 000
Bilaga 11
Sammansatta konstitutions-, banko- och första lagutskottets förslag till förändringar
i avseende å ombudsmännens tjänste- och personalförteckningar
fr. o. m. budgetåret 1963/64:
JO-ämbetet
1 byråchefstjänst Br 2—Br 3 nyinrättas.
Nuv. 2 byråchefstjänster i Br 2 inrättas likaledes i Br 2—Br 3.
Nuv. 2 sekreterartjänster i högst År 25 omändras till tjänster som byrådirektör
i högst År 27.
MO-ämbetet
Nuv. 2 byråchefstjänster i Br 2 resp. i Bp 1 el. Br 2 inrättas, den förstnämnda
i Br 2—Br 3 och den sistnämnda i Bp 1, Br 2—Br 3.
Nuv. 1 kanslibiträdestjänst i Ao 11 omändras till tjänst som kontorsskrivare
i Ao 13.
Nuv. tjänst som kanslibiträde i Ae 7 göres ordinarie med oförändrad lönegradsplacering.
Beträffande båda ombudsmannaämbetena skall gälla, att endast delegerade
för riksdagens verk må, efter lönenämndens hörande, inplacera befattningshavare
såsom byråchef i Br 3.
Stockholm 1983. Isaac Marcus Boktryckeri Aktieb>l''»g 030073
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:327 Skrivelse till delegerade för riksdagens verk i anledning av framställningar om anslag för budgetåret 1963/ 61f till ombudsmännen och deras expeditioner samt än a1 i texten