Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgning av kommunernas bestämmanderätt över hamntaxorna.
1963-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1963:12, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vidgning av kommunernas bestämmanderätt över hamntaxorna.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1963
1
Nr 12
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om vidgning av kommunernas bestämmanderätt över
hamntaxorna.
I de likalydande till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 190
i första kammaren av herrar Nilsson, Yngve, och Arvidson och nr 223 i
andra kammaren av herrar Nilsson i Bästekille och Dar lin hemställes, »att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t måtte
låta företaga en utredning angående möjligheterna att vidga hamnkommunernas
bestämmanderätt över hamntaxorna, eventuellt inom ramen för av
sjöfartsstyrelsen utfärdade normalbestämmelser».
Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån redogörelse därför icke
lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.
Utskottet har berett Svenska hamnförbundet tillfälle att yttra sig över
motionerna.
Enligt 74 § första stycket kommunallagen skall fullmäktiges beslut om
nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen för begagnande av de
platser, som anvisats åt densamma, eller de inrättningar, som är gjorda
till dess betjänande, för att vinna bindande kraft underställas Konungens
prövning och fastställelse.
Jämlikt andra stycket må dock fastställelse av beslut om nya eller förhöjda
hamnavgifter eller grundpenningar eller sluss-, kanal- eller andra
farledsavgifter meddelas av myndighet som Konungen därtill förordnar.
Konungen må jämväl föreskriva, att i rörelse, för vilken avgifter som nu
sagts blivit fastställda, avgifterna samt övriga intäkter må användas allenast
för rörelsens direkta behov, där ej myndighet som Konungen därtill förordnar
medgiver, att medlen användas för annat ändamål.
Med stöd av 74 § andra stycket och motsvarande bestämmelse i äldre
kommunallag har Kungl. Maj :t dels utfärdat kungörelse den 21 april 1950
om fastställelse av hamn- och grundpenningtaxor samt taxor å sluss-, kanaloch
andra farledsavgifter (SFS 152/1950), dels i kungörelse den 16 december
1955 (SFS 674/1955) förklarat att i 1950 års kungörelse meddelade bestämmelser
rörande kommerskollegium i stället gäller sjöfartsstyrelsen.
Enligt 1950 års hamntaxekungörelse fastställer sjöfartsstyrelsen på ansökan
av ägare eller innehavare av allmän hamn taxa å ersättning för
begagnande av hamnar med tillhörande kajer, bryggor och andra förtöj - ningsanordningar (hamnavgift). Hamnavgiften får icke sättas till högre
1 Biliang till riksdagens protokoll 1963. 5 samt. 2 avd. Nr 12
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1963
belopp än att den årliga uppbörden jämte övriga intäkter av hamnrörelsen
för år beräknas motsvara summan av 1. kostnader för hamnens drift och
underhåll, 2. skälig ränta på anläggningskapitalet efter avdrag av verkställda
avskrivningar, samt 3. skälig avskrivning på anläggningarna.
Sjöfartsstyrelsen kan dock fastställa hamnavgift till sådant belopp att
den årliga hamnavgiftsuppbörden beräknas överstiga självkostnaden med
högst tolv procent. Härigenom erhållna extra medel får emellertid inte utan
sjöfartsstyrelsens medgivande användas för annat ändamål än att täcka
förlust på hamnrörelsen.
Uppkommer vinst på hamnrörelsen skall den i första hand användas för
att täcka i hamnens räkenskaper kvarstående förlust. Eventuell återstod
får inte användas för annat ändamål än till att bestrida utgifter för hamnens
direkta behov. Utan sjöfartsstyrelsens medgivande får hamnens vinstmedel
inte disponeras på annat sätt än nu sagts.
Hamntaxekungörelsen innehåller vidare förutom bestämmelser om hamnavgiftsområde
och om möjligheter till avgiftsdifferentiering detaljerade föreskrifter
om bl. a. grunder för olika slag av hamnavgifter samt förandet
av hamnräkenskaperna. Dessa räkenskaper skall vara så uppställda, att
sammanblandning icke sker med annan av hamninnehavaren bedriven
rörelse.
Hamntaxekungörelsens bestämmelser gäller för handelshamnar men har
också betydelse för sådana fiskehamnar, till vilka statsbidrag utgått. Kommuner
är huvudmän för flertalet handelshamnar men endast i undantagsfall
huvudmän för fiskehamnar.
Statsbidrag till hamnväsendet utgår enligt kungörelser den 10 augusti
1928 (SFS 328/1928), den 17 maj 1935 (SFS 189/1935) och den 17 juni
1948 (SFS 525/1948).
Motionernas syfte är begränsat till att avse utvidgning av hamnkommunernas
bestämmanderätt över hamntaxorna. Detta ger utskottet anledning
att erinra om att kommunalrättskommittén som tillkallats enligt Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 23 januari 1959 enligt samma dag meddelade
direktiv har att bland annat utreda frågor om begränsningar i kommuns
skyldighet att underställa statlig myndighet vissa beslut. Av direktiven
framgår att det meddelade utredningsuppdraget jämväl omfattar kommunala
beslut om avgifter på den allmänna rörelsen av vilka hamnavgifterna
utgör en viktig grupp. I sitt remissvar till konstitutionsutskottet har
Svenska hamnförbundet med hänsyn till det uppdrag som lämnats kommunalrättskommittén
samt det sätt på vilket sjöfartsstyrelsen i tillämpningen
av nu gällande bestämmelser hittills handlagt ifrågakommande fastställelseärenden
ej funnit någon ytterligare utredning av förevarande spörsmål
erforderlig.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1963
3
Enär det i motionerna väckta spörsmålet således faller inom ramen för
kommunalrättskommitténs utredningsuppdrag, får utskottet hemställa,
att motionerna 1:190 och 11:223 icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 9 maj 1963
På konstitutionsutskottets vägnar:
TORSTEN ANDERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, Sveningsson,
Olsén, Erik Olsson, Isacson, Dahl och Källqvist; samt
från andra kammaren: herrar Spångberg, von Friesen, Magnusson i
Tumhult, Adamsson, Bengtsson i Halmstad, Hammar, Braconier, Alemyr,
Boo och Johansson i Trollhättan.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebo’:ig 630655
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.