Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av väckt motion angående överenskommelse med främmande makt innebärande ömsesidig suveränitetsbegränsning.

1963-11-14 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1963:14, Utlåtande med anledning av väckt motion angående överenskommelse med främmande makt innebärande ömsesidig suveränitetsbegränsning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr li—15 Konstitutionsutskottets utlåtande nr li år 1963

1

Nr 14

Konstitutionsutskottets utlåtande med anledning av väckt motion

angående överenskommelse med främmande

makt innebärande ömsesidig suveränitetsbegränsning.

I en vid 1962 års riksdag inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet

hänvisad motion nr 420 av herr Bohman in. fl. — vars behandling

uppskjutits till innevarande riksdags höstsession (jfr konstitutionsutskottets

memorial 1962: 19 och 23 samt 1963: 13) — har hemställts, »att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt författningsutredningen

att snarast utarbeta förslag till sådan grundlagsändring som

erfordras för att Kungl. Maj :t med riksdagens samtycke skall äga med

andra makter ingå överenskommelse som innebär ömsesidiga suveränitetsbegränsningar».

Beträffande motiveringen till det framlagda förslaget får utskottet hänvisa

till motionen.

Enligt § 12 regeringsformen i dess ursprungliga lydelse ägde Konungen

rätt att ensam ingå överenskommelser med främmande makter. År 1921

infördes i förevarande grundlagsparagraf föreskrifter om riksdagens medbestämmanderätt

i traktatärenden.

I författningsutredningens innevarande år framlagda förslag till ny regeringsform

(SOU 1963: 16) finns bestämmelser i förevarande ämne upptagna

i 8 § av 4 kapitlet, som bär rubriken rikets styrelse och förvaltning

och behandlar regeringen och dess uppgifter, bl. a. beträffande utrikespolitiken,

samt förvaltningsmyndigheterna. De där föreslagna reglerna om

utrikesärendenas handläggning ansluter enligt utredningen i huvudsak till

nu gällande ordning.

Härutöver har emellertid i samma kapitels 9 § intagits en ny bestämmelse

för att möjliggöra överlåtande av befogenheter på mellanfolklig organisation.

Författningsutredningen har i »förslagets huvudlinjer» (s. 35 f.)

härom sammanfattningsvis anfört följande.

Överenskommelser av det slag som Sverige hittills ingått kan i vissa fall

innebära långtgående bindningar men de förpliktar regelmässigt medlemsstat

endast att i enlighet med den mellanfolkliga organisationens beslut genom

sina egna konstitutionella organ fatta erforderliga följdbeslut. Utvecklingen

har emellertid på senare år fört längre. Det förekommer numera

att internationella organisationer i helt annan omfattning än tidigare till
1

llihaiuj till riksdagens protokoll 1963. 5 samt. 2 avd. Nr 14—js

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 14 år 1963

delas självständig kompetens i förhållande till de enskilda medlemsstaterna.

Det karakteristiska för denna typ av organisationer, som har en permanent

karaktär, är att de upprättar organ, vilka med stöd av traktater

ges befogenheter, som normalt helt ligger inom vederbörande medlemsländers

egna kompetensområden.

Vårt land kan framdeles i en eller annan form vilja ansluta sig till mellanfolkliga

organisationer, som företer överstatliga drag av ovan nämnt

slag. Det kan således i framtiden visa sig nödvändigt att inom särskilda

ämnesområden överföra delar av svensk statsmyndighet på internationella

organ. Utredningen anser det påkallat att i regeringsformen skapas en

rättslig grundval för ingående av dylika överenskommelser.

Uppenbart är att överenskommelse, varigenom på mellanfolklig organisation

överlåtes lagstiftningsmakt eller annan i grundlag inskriven befogenhet,

i princip icke skall kunna godkännas i annan ordning än som gäller

för stiftande av grundlag. Emellertid kan en sådan ordning i brådskande

situationer medföra en besvärande tidsutdräkt, enär beslut måste fattas

av två riksdagar mellan vilka nyval ägt rum. Utredningen föreslår därför

en supplerande regel, som gör det möjligt för riksdagen att genom ett

beslut, varom minst fem sjättedelar av riksdagens ledamöter förenat sig,

godkänna en traktat av ifrågavarande slag. Föreligger ej sådan majoritet,

kan alltså beslutet endast fattas i den för grundlagsändring vanliga formen

och härvid kan då enligt utredningens förslag även folkomröstning

ifrågakomma.

Utredningens syn på spörsmålet om delegation till mellanfolklig organisation

har närmare utvecklats i SOU 1963: 17 s. 248 ff.

Författningsutredningens förslag i frågan om överlåtande av befogenheter

på mellanfolklig organisation är för närvarande föremål för remissbehandling.

Enligt vad utskottet inhämtat kan proposition i nu förevarande

ämne förväntas till nästa års riksdag. Med hänsyn härtill anser sig

utskottet icke nu böra föreslå någon grundlagsändring i motionens syfte.

Utskottet hemställer därför,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 november 1963

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson, Damström,

fru Segerstedt Wiberg, herrar Erik Olsson, Kronstrand, Isacson,

Dahl, Wallmarlc och Dahlberg; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Tumhult, Adamsson,

Larsson i Luttra, Braconier, Henningsson, Andersson i Billingsfors, Enskog,

Andersson i Storfors, Westberg och Johansson i Trollhättan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.