Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående jäv för kommunala förtroendemän.

1963-03-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1963:2, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående jäv för kommunala förtroendemän.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1963

1

Nr 2

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående jäv för kommunala förtroendemän.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 265

i första kammaren av herr Arvidson och herr Per Petersson och nr 317 i

andra kammaren av herr Hedin m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om en utredning av de för kommunala förtroendemän

gällande jävsbestämmelserna.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Gällande bestämmelser. Det grundläggande stadgandet om jäv för kommunala

förtroendemän återfinnes i 16 § första stycket kommunallagen och

gäller jäv för kommunalfullmäktige. Stadgandet lyder:

Fullmäktig må ej deltaga i behandling av ärende, som personligen rör honom

eller någon honom närstående, som sägs i 4 kap. 13 § 2. rättegångsbalken

om jäv emot domare.

Enligt bestämmelser i 37 och 45 §§ kommunallagen skall ifrågavarande

jävsregel äga motsvarande tillämpning med avseende å ledamot i kommunens

styrelse (kommunalnämnd, drätselkammare, stadskollegium) samt ledamot

i s. k. fakultativ nämnd.

Jävsregler motsvarande de nämnda bestämmelserna i kommunallagen återfinnes

i kommunallagen för Stockholm 17, 39 och 51 §§, landstingslagen

28, 48, 53 och 54 §§ och nya lagen om församlingsstyrelse 19, 50, 57, 62 och

63 §§.

I det stora flertalet fall är sålunda förtroendemannen jävig endast vid

behandling av ärende som personligen rör honom eller sådan honom närstående

som sägs i 4 kap. 13 § 2 p. rättegångsbalken. Detta lagrum har följande

lydelse.

(Domare vare jävig att handlägga mål:---)

2. om han med part är eller varit gift eller är trolovad eller är i rätt uppeller

nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i den släktskap,

att den ene är avkomling till den andres syskon eller att de äro syskonbarn,

eller i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres

syskon eller syskons avkomling eller med någon, från vilkens syskon den

andre härstammar, eller om han på grund av adoption står i motsvarande

förhållande till part.

Det må anmärkas, att med rätt upp- eller nedstigande svågerlag avses förhållandet

mellan t. ex. svärföräldrar och svärsöner (svärdöttrar) och mellan

styvfar (styvmor) och styvbarn samt att med syskonbarn avses kusiner.

1 II i lutn g till riksdagens protokoll 19C3. 5 samt. 2 and. AV 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1963

Jämte förutnämnda jävsregler finnes i ovannämnda lagar regler om att

varken den, vilken såsom ledamot eller suppleant i kommunens styrelse eller

eljest är redovisningsskyldig till kommunen, eller den som är den redovisningsskyldige

närstående på sätt som avses i 16 § kommunallagen, må

vara revisor eller revisorssuppleant för granskning av förvaltning, som omfattas

av redovisningsskyldigheten, eller deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant

för granskning av sådan förvaltning eller i beslut med anledning

av granskningen (kommunallagen 16 och 63 §§, kommunallagen för

Stockholm 17 och 67 §§, landstingslagen 28 och 67 §§ och nya lagen om

församlingsstyrelse 19 och 77 §§).

Gällande bestämmelsers tillkomst. Jävsreglerna för kommunala förtroendemän

har i allt väsentligt införts i samband med tillkomsten av ovan nämnda

lagar. Före tillkomsten av kommunallagen innehöll kommunallagstiftningen

för land och stad sålunda en enda jävsregel, nämligen föreskriften i

63 § lagen om kommunalstyrelse på landet och 58 § lagen om kommunalstyrelse

i stad, att den som var redovisningsskyldig till kommunen icke fick

deltaga i val av revisorer för granskning av förvaltning, för vilken han hade

att redovisa, eller i beslut med anledning av granskningen. En i huvudsak

motsvarande bestämmelse fanns i 51 § andra stycket lagen om kommunalstyrelse

i Stockholm. Däremot fanns ej heller i sistnämnda lag någon motsvarighet

till jävsreglerna i 17 § nuvarande kommunallagen för Stockholm.

Även jävsregeln i 28 § landstingslagen innebar en nyhet i förhållande till

innehållet i 1924 års landstingslag. I 1930 års lag om församlingsstyrelse

fanns ingen annan jävsregel än föreskriften i 61 § av innehåll motsvarande

63 § lagen om kommunalstyrelse på landet.

I samband med tillkomsten av nuvarande jävsregler övervägdes i vilken

mån domarjäven skulle få motsvarighet inom kommunalrätten. Kommunallagskommittén

anförde härom bl. a. (SOU 1952: 14 s. 247):

Om man därvid börjar med de mera periferiska jävsgrunder, som avses i

Pni ^erna 6 9 i ^ kap. 13 § rättegångsbalken, torde saknas anledning att

nil kommunallagarna överföra det jäv som föreligger, då domare är parts

vederdeloman, d. v. s. invecklad i rättegång med part.---Mot att inom

kommunalrätten skapa en motsvarighet till det s. k. tvåinstansjävet eller

det som är för handen om domaren i annan rätt såsom domare eller befattmngshavare

fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än dom,

„ ei,ler sasom skiljeman tagit befattning därmed, tala direkta positiva

ska.. kommunalt jäv av detta slag skulle strängt taget innebära, att fullmäktig

ej ägde deltaga i behandling av ärende, om han såsom ledamot av

Kommunal nämnd eller såsom kommunal befattningshavare medverkat vid

ärendets beredning.---Jävet för domare, om han i saken såsom rätte
gångsombud

fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakunmg,

torde ej oundgängligen påkalla en motsvarighet i kommunallagen,

uivetvis kan det förefalla stötande, om t. ex. den, som för en fastighetsägares

räkning fört underhandlingar med en kommun om försäljning av markområden

till kommunen, deltager i ärendets behandling i de kommunala

?r^aiJen‘ ^ andra sidan synes det oskäligt att förbjuda exempelvis den, som

bitratt en stipendiesökande med att uppsätta ansökningshandlingar, att deltaga

i prövningen av ansökningen.---Att slutligen efter mönster av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1963

3

domarjävsreglerna stadga jäv, om eljest särskild omständighet föreligger,

som är ägnad att rubba förtroendet till vederbörandes opartiskhet, lärer icke

kunna komma i fråga med hänsyn till svårigheten att bestämma gränserna

för detta jäv på det kommunala området. Det kan för övrigt befaras, att

jävet där mången gång skulle åberopas i oträngt mål. —--Det betydel
sefullaste

jävet för domare föreligger, om antingen han själv eller någon

person, fysisk eller juridisk, till vilken han står i ett i lagen närmare angivet

förhållande, är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan

vänta synnerlig nytta eller skada (punkterna 1—5 i 4 kap. 13 § rättegångsbalken).

---De jäv som hänföra sig till partsställning och delaktighet

i saken äro avpassade efter processrättens behov och kunna därför icke oförändrade

överföras till det kommunala området. Jävet på grund av väntad

nytta eller skada låter givetvis lättare anpassa sig på kommunala förhållanden.

Emellertid kan en''regel om jäv för ledamot, som kan vänta nytta eller

skada av utgången i ett ärende, lätt givas en vidare innebörd än vad som

är påkallat. Detta kan bliva fallet, då ärendets avgörande medför nytta för

en begränsad grupp av kommunens medlemmar, exempelvis invånarna i en

viss del av kommunen eller utövarna av visst yrke eller näring.---

För att hindra en tillämpning av jävsreglerna vid behandling av ärende,

vari utgången på anfört sätt kan medföra »nytta eller skada» för ett kollektiv,

synes det nödvändigt att begränsa jäven för de kommunala organens ledamöter

till de fall, då ärende personligen rör ledamot (respektive vissa honom

närstående). Att ett ärende rör någon personligen tager sig vanligen uttryck

däri, att vederbörandes namn finnes angivet i de till ärendet hörande

handlingarna. Ärendet är så att säga personindividualiserat. Det kan gälla

ingående av avtal med viss person, behandling av ansökningar till kommunal

befattning, prövning av framställningar om bostadssubvention o. s. v.

Ett särskiljande på antytt sätt av ärenden, som angå kollektiv, och personindividualiserande

ärenden kan emellertid, om det sker alltför formellt, stundom

leda till resultat, som icke sakna drag av godtycklighet. Så kan bliva

fallet, då ett »kollektiv» består av blott ett fåtal personer och beslutets karaktär

av att kunna lända till fördel eller nackdel för de enskilda individerna

är starkt framträdande. Givetvis kan det även eljest inträffa, att någons

förhållande till ett ärende är sådant, att ärendet måste anses röra honom

personligen, oaktat han icke är nämnd i saken, t. ex. om han äger huvudparten

av aktierna i ett bolag, som ärendet angår. —-----Att jäv icke före
finnes

för ställföreträdare eller styrelseledamot då ett kommunalt ärende

angår den företrädde, respektive den sammanslutning styrelseledamotskapet

avser — bortsett från fall där ärendet tillika rör ställföreträdaren eller styrelseledamoten

personligen — kan visserligen stundom synas betänkligt.

Med denna ordning är t. ex. en förmyndare behörig att som ledamot av en

stipendieutdelande nämnd pröva myndlingens ansökan om stipendium. Eu

situation som den antydda hindras emellertid ofta av släktskapsjäv. Värre

är måhända, att direktör, firmatecknare eller styrelseledamot i bolag eller

förening i allmänhet icke blir jävig i vissa fall, då anledning därtill kan synas

föreligga. Sålunda kan t. ex. verkställande direktören i ett industribolag

eller styrelseledamöter i en kooperativ förening deltaga i sammanträde med

kommunal nämnd eller fullmäktige, då fråga om försäljning av mark till bolaget

eller föreningen behandlas. Emellertid skulle eu regel om jäv på grund

av ställföreträdare- och styrelscledamotskap komma att få icke önskvärda

verkningar. Den skulle t. ex. hindra styrelseledamot i ett i bolagsform drivet

kommunalt företag, såsom ett bostads- eller spårvägsbolag, från att deltaga

i fullmäktiges och kommunala nämnders behandling av ärenden rörande företagct.

Och att i förevarande hänseende bestämma eu gräns mellan kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1963

munala och icke kommunala bolag skulle säkerligen ställa sig svårt. Vidare

skulle styrelseledamöterna i alla de ideella föreningar, som samarbeta med

och åtnjuta anslag av kommunerna för olika slags allmännyttiga ändamål,

bliva jäviga i frågor om anslag för föreningsverksamheten. Med hänsyn till

det anförda torde ställföreträdare- och styrelseledamotsjäven icke böra få

någon motsvarighet inom kommunalrätten.

I den proposition, nr 210 år 1953, vari förslaget till kommunallagen framlades

för riksdagen, uttalade departementschefen att den av kommittén föreslagna

jävsregeln, frånsett att kretsen av anhöriga borde inskränkas till

hustru, föräldrar, barn och syskon, kunde av honom godtagas och att han i

det stora hela anslöt sig till de uttalanden kommittén gjort rörande den närmare

innebörden av regeln. Departementschefen uttalade vidare, att även

om ledamoten respektive den honom närstående icke vore särskilt omtalad i

ärendet, omständigheterna stundom kunde vara sådana, att ärendet finge

anses röra honom personligen samt att han icke kunde finna något hinder

lör en rättsutveckling enligt vilken inom jävsområdet fördes fall som med

avseende å jävsregelns anda och syfte vore fullt jämförbara med de särskilt

reglerade fallen. Den senare delen av uttalandet torde ha föranletts av att

besvärssakkunniga i yttrande över kommittéförslaget uttalat, att icke andra

jävsförhållanden torde kunna beaktas än de som angivits i lagen och att de

av kommittén åsyftade lägen, då jäv borde iakttagas, ehuru de ej gick in under

lagförslagets bestämmelse, borde kunna täckas med en supplementär bestämmelse

förslagsvis efter mönster av 4 kap. 13 § 9 punkten rättegångsbalken.

Konstitutionsutskottet uttalade i utlåtande nr 22/1953 att det i stort sett

anslöt sig till de uttalanden som kommittén och departementschefen gjort

rörande den närmare innebörden av bestämmelsen men förordade att kretsen

av anhöriga skulle bestämmas på sätt kommittén föreslagit. Utskottets

förslag antogs av riksdagen och lagen utfärdades sedan i den av riksdagen

antagna lydelsen (SFS 753/1953) och trädde i kraft den 1 januari 1955.

Vid samma tidpunkt trädde landstingslagen, som antogs år 1954, i kraft.

Kommunallagen för Stockholm antogs år 1957 och trädde i kraft den 1 januari

1958, medan den nya lagen om församlingsstyrelse antogs år 1961 och

trädde i kraft den 1 januari 1963.

Tidigare motioner. Den av motionärerna upptagna frågan har varit föremål

för behandling vid 1962 års riksdag. I de likalydande motionerna I: 199

av herr Ragnar Bergh och II: 301 av herrar Palm och Bohman hemställdes

nämligen då, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en

utredning av de för kommunala förtroendemän gällande jävsbestämmelserna.

Motiveringen för utredningskravet var i allt väsentligt densamma som

återfinnes i de vid årets riksdag väckta motionerna i frågan. Angående behandlingen

av nämnda motioner vid 1962 års riksdag må nämnas, att konstitutionsutskottet

i utlåtande nr 12 förklarade, att det ej fann anledning föreligga

för någon åtgärd i motionernas syfte samt hemställde om avslag å desamma.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets hemställan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år W6.1

5

Utskottet. Utskottet, som beträffande redogörelse för rättspraxis får hänvisa

till sitt utlåtande nr 12 vid 1962 års riksdag, uttalade i nämnda utlåtande

bland annat:

Medan utgången i av domare handlagda mål och ärenden endast mycket

sällan kan medföra nytta eller skada för domaren, medför de kommunala

besluten i regel nytta eller skada även för de i beslutet deltagande. Detta är

en följd av att organen för utövandet av den kommunala självstyrelsen handhar

kommunmedlemmarnas egna angelägenheter. De kommunala jäven har

därför gjorts betydligt mindre omfattande än domarjäven och stadgar jäv

endast då ärendet personligen rör ledamoten eller vissa honom närstående.

Fall sådana som de av motionärerna anförda måste naturligen ses mot

bakgrunden av att det kommunala jävsområdet på anfört sätt begränsats,

och förekomsten av sådana fall har, såsom framgått av det föregående, förutsetts

vid lagstiftningens tillkomst.

Givet är att det ur allmän synpunkt kan vara önskvärt att ledamoten i

tveksamma fall avhåller sig från att deltaga i behandlingen av ärende, där

han kan tänkas sätta eget eller annans intresse framför kommunens. Departementschefen

framhöll också i ovannämnda proposition nr 210/1953, att

det kunde antagas att jävsregeln på detta sätt kunde utanför sitt egentliga

verkningsområde få en effekt som vore värdefull för samarbetet inom organen

samtidigt som den vore ägnad att utåt stärka förtroendet för kommunalförvaltningen.

Utskottet har den uppfattningen att departementschefens antagande i

stort sett visat sig riktigt. Att, såsom i motionen anförts och i viss mån

framgått av redogörelsen för rättspraxis, »grannlagenhetsjäv» i några kända

fall icke iakttagits i sålunda avsedda situationer, berättigar naturligen icke

till någon slutsats i motsatt riktning. Utskottet anser därför vad motionärerna

i denna del anfört icke kunna motivera en utredning om vidgning av

jävsområdet. Enligt utskottets mening kan det dessutom förväntas, att fall

av det slag motionärerna påtalat efter hand skall bli allt fåtaligare.

Den av motionärerna berörda tanken om en snävare jävsregel för ledamöter

av fullmäktige övervägdes vid kommunallagens tillkomst men förkastades

då, bland annat på grund av önskemål om enkelhet och överskådlighet

i lagstiftningen.

Den lösning av sistnämnda fråga som då valdes har enligt utskottets uppfattning

icke givit upphov till några större olägenheter.

Vad utskottet sålunda föregående år anfört är enligt utskottets mening tilllämpligt

även på de i årets motioner framförda skälen, vilka för övrigt är

väsentligen desamma som i motionerna föregående år. Utskottet finner ej

heller av annan orsak skäl föreligga för ett tillstyrkande av den av motionärerna

föreslagna åtgärden.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner I: 265 och II: 317 icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 mars 1963

På konstitutionsutskottets vägnar:

TORSTEN ANDERSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1963

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren*, Damström, Sveningsson, Georg

Pettersson, Olsén, Erik Olsson, Kronstrand och Isacson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Linköping, von Friesen,

Magnusson i Tumhult, Adamsson, Larsson i Luttra, Bengtsson i Halmstad,

Hammar*, Braconier, fru Thunvall* och herr Zetterberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Sveningsson, Isacson, Magnusson i Tumhult och Braconier, vilka

ansett att utskottets uttalande och hemställan bort ha följande lydelse:

De nuvarande jävsreglerna ger icke fullödiga garantier för att oväld iakttages.

Motionärernas önskemål om en utredning bör därför tillgodoses.

Även ur synpunkten av att jävsreglerna bör vara så klara som möjligt och

därigenom lätta att tillämpa bör motionärernas förslag bifallas. Kommunerna

har nämligen en rad omfattande uppgifter, icke minst i vad gäller

frågor av ekonomisk förvaltningskaraktär. Behovet av klarare jävsregler är

där särskilt stort.

Helt allmänt vill utskottet uttala, att med den kommunala förvaltningens

ökande betydelse det måste vara ett självklart krav att bästa möjliga garantier

ges för att avgörandena träffas på allenast objektivt godtagbara grunder

och att ledamot med starka personliga intressen i ärendets utgång icke får

deltaga i avgörandet.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen med bifall till förevarande motioner måtte i

skrivelse till Kungi. Maj :t anhålla om en utredning av de för

kommunala förtroendemän gällande jävsbestämmelserna.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630352

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.