Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets memorial nr 4 dr 1963

1963-03-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1963:4, Konstitutionsutskottets memorial nr 4 dr 1963

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 4 dr 1963

1

Nr 4

Konstitutionsutskottets memorial angående televisionsutsändningar

av kamrarnas förhandlingar.

Konstitutionsutskottet får med begagnande av sin initiativrätt angående bestämmelser

av karaktär att tillhöra riksdagsstadgan föreslå viss ändring av

bestämmelserna om utsändning i television av kamrarnas förhandlingar.

Historik m. m.

Frågan om radioutsändningar av riksdagens förhandlingar väcktes första

gången i riksdagen genom två motioner i andra kammaren ar 1925. I den ena

av dessa motioner (nr 125) föreslag Värner Rydén och Eliel Löfgren, att

andra kammaren för sin del måtte medgiva, att telegrafstyrelsen finge i kammarens

plenisal uppsätta anordningar, som möjliggjorde återgivande genom

s. k. rundradio av kammarens förhandlingar, ävensom uppdraga åt kammarens

presidium att bestämma, när sådan radioutsändning finge äga rum.

I den andra motionen (nr 126) av herr Oskar Hagman anfördes, att från och

med år 1925 den sedan ett par år tillbaka påbörjade rundradioverksamheten

antagit mera fasta konturer och att redan under år 1924 i pressen behandlats

frågan om möjligheten av sådana anordningars vidtagande, att riksdagens

förhandlingar skulle kunna avlyssnas per radio. Vidare uttalades, att några

principiella eller praktiska invändningar mot ett bifall därtill icke torde

kunna anföras. Som skäl för denna ståndpunkt angavs, att kamrarnas förhandlingar

vore offentliga och att väsentligt kunna utöka kretsen av åhörare

därför endast torde kunna sägas vara ett steg i grundlagens anda. Motionen

utmynnade i en hemställan att andra kammaren måtte uttala, att från kammarens

sida inga erinringar vore att göra mot att sådana anordningar vidtoges,

att kammarens överläggningar kunde, då så ansågs lämpligt, åhöras

per radio.

Motionerna hänvisades till andra kammarens femte tillfälliga utskott, som

i utlåtande (nr 2) avstyrkte motionerna och anförde, att invändningar kunde

göras mot utsändningen per radio. Utskottet anförde därefter vissa invändningar,

vilka dock icke berörde den av Hagman framkastade tanken att en

utökning av åhörarkretsen finge ses som en åtgärd för en vidare tillämpning

av offentlighetsprincipen. Mot utlåtandet anmäldes reservationer av herrar

Spångberg och Västberg. Den sistnämnde anförde, att grundlagen inte lade

hinder i vägen för en radiering, då förhandlingarna var offentliga. I riksdagsdebatten

(prot. 11: 16 § 10) yttrade herr Löfgren bl. a. att det gällde att

ytterligare tillämpa offentlighetsprincipen. Kammaren avslog motionerna

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. 2 avd. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial nr 4 år 1963

med 115 röster mot 60 för den av herr Västberg avgivna reservationen. Själv

väckte herr Västberg motion i frågan såväl år 1929 i andra kammaren (motion

nr 99) som år 1933 i första kammaren (motion nr 238). Båda motionerna

avslogs emellertid efter avstyrkande utskottsutlåtanden.

I en motion (nr 434) år 1936 i första kammaren hemställde herr Åkerberg

m. fl. att första kammaren måtte ge sitt tillstånd till att det sammanträde,

vid vilket utrikesministern skulle besvara herr Bagges interpellation

angående Sveriges ställning till Nationernas förbund, genom radion gjordes

tillgängligt för intresserade medborgare i landet på det sätt som kammarens

presidium, efter samråd med Radiotjänst, funne vara lämpligt. xMotionen hänvisades

till första kammarens första tillfälliga utskott, som i utlåtande (nr

17) anförde bl. a.: »Mot det sålunda framförda förslaget synes ur principiell

synpunkt icke några invändningar med fog kunna framställas. Riksdagens

förhandlingar äro offentliga, pressen har sin egen läktare och debatterna få

utan censur publiceras och refereras. Förslaget innebär således endast en av

den moderna teknikens utveckling påfordrad ny form för publiciteten. —

Ur praktisk synpunkt kunna vissa erinringar måhända framställas mot ett

generellt medgivande av rundradiering av båda kamrarnas förhandlingar.

Däremot torde ett förverkligande av motionärernas mera begränsade önskemål

icke möta motsvarande praktiska svårigheter.» Utskottet hemställde, att

första kammaren måtte ge sitt tillstånd till att sammanträdet i fråga genom

radion gjordes tillgängligt för intresserade medborgare i landet på sätt utskottet

angivit. Vid riksdagsbehandlingen (35: 20) avslogs emellertid förslaget

om radiering från sammanträdet.

Radioutsändningar av riksdagsmännens anföranden i kamrarna kom emellertid

efter hand till stånd. Den metod som härvid först användes var indirekt

och bestod däri att vederbörande riksdagsmans anförande (eller delar

därav) återupprepades och inspelades i ett för ändamålet särskilt iordningställt

rum under stora trappan, varefter återutsändning av talet skedde. Radiotjänst

önskade emellertid få tillstånd att göra inspelningar direkt i

kamrarna och sedan sända ut redigerade referat av debatten. Sedan en sådan

inspelning på prov ägt rum år 1947, synes andra kammarens talman ha lämnat

tillstånd till inspelningar av debatterna. Enahanda tillstånd torde ha

lamnats av första kammarens talman. Efter hand har även direktsändningar

medgivits av talmännen. Något formligt beslut av riksdagen om tillstånd till

radioutsändningar synes icke ha lämnats; dock synes ej heller någon ledamot

ha väckt fråga om ändring eller upphörande av de av talmännen lämnade

tillstånden.

Sedan provsändningar per television i slutet av 1940-talet och början av

1950-talet företagits i Stockholm på Tekniska högskolan över sändare som

disponerades av Nämnden för televisionsforskning, förekom under våren 1954

en serie försöksprogram, förmedlade av ett filmbolag och avsedda att ge i

törsta hand den pågående riksdagen information om televisionens möjligheter.

Sändningarna mottogs i riksdagshuset i en televisionsmottagare som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 4 år 1963

3

efter tillstånd, lämnat av talmanskonferensen den 2 februari 1954, uppställts

på prov i sammanbindningsbanan. Sedan dåvarande AB Radiotjänst hösten

1954 startat försökssändningar per television, inkom bolaget hösten 1955

med framställning om tillstånd att anordna försöksutsändningar i television

av kamrarnas förhandlingar. Talmanskonferensen uttalade i beslut den 26

oktober 1955, att den icke ville ställa sig principiellt avvisande mot tanken på

framtida televisionsutsändningar från kamrarnas sammanträden, men ansåg

att frågan var för tidigt väckt och för övrigt borde upptagas till övervägande

i varje särskilt fall. I enlighet härmed lämnade talmanskonferensen framställningen

utan bifall.

Från remissdebatten i januari 1957 ordnades en intern försökssändning

inom riksdagen. Den första sändningen till allmänheten från riksdagen gjordes

av andra kammarens remissdebatt höstsessionen 1957. Talmanskonferensen

biföll den 17 oktober en ansökan om tillstånd till sändningen och uttalade

därvid ånyo sin anslutning till principen om prövning från fall till fall. Sändningen

ägde därefter rum den 6 november 1957 i form av direktsändning.

Våren 1958 förekom sändningar från andra kammaren dels av remissdebatten

den 21 januari och dels av pensionsdebatten den 23—25 april. I det följande

kom sändningarna att omfatta även motsvarande debatter i första

kammaren. Sedan talmanskonferensen i december 1958 och januari 1959

medgivit sändningar från remissdebatten i båda kamrarna vårsessionen

1959, skedde utsändningen (den 28 januari) genom utsändning från första

kammarens förmiddagsplenum och andra kammarens kvällsplenum. Från

1960 års remissdebatt förekom även direktutsändning (den 25 januari), nu

från andra kammarens förmiddagsplenum och första kammarens kvällsplenum.

I samband med denna utsändning framfördes i kamrarna kritik från

flera talare mot sändningarna och deras utformning.

Vid sistnämnda års riksdag väcktes även motioner angående televisionssändningar

från riksdagen.

I två likalydande motioner (I: 149 av fru Segerstedt Wiberg och herr Hagberg

och II: 182 av herr von Friesen) hemställdes sålunda att frågan om

och i vad mån televisionsutsändningar skulle få förekomma vid riksdagsdebatter

måtte regleras i riksdagsstadgan samt att konstitutionsutskottet måtte

utarbeta härför erforderlig författningstext.

I en annan motion (II: 539 av herr Lundberg) hemställdes om beslut för

underlättande och utökning av televisionssändningarna från riksdagen. Motionen

hänvisades till bankoutskottet.

Förstnämnda två motioner hänvisades till konstitutionsutskottet, som i

sitt utlåtande (nr 18/1960) anförde, att radioutsändningar från riksdagsdebatterna

dåmera ägde rum utan att tillstånd i varje särskilt fall inhämtades.

Utskottet lämnade därefter bl. a. vissa uppgifter angående televisionsutsändningar

från parlamentsdebatter i andra länder samt fortsatte därefter

:

Vid bedömningen av det i motionerna framställda förslaget finner utskottet

det riktigt, att tillstånd tills vidare från fall till fall lämnas till utsänd
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets memorial nr 4 år 1963

ning i television av de av kamrarnas förhandlingar, som ej hållas inom lyckta

dörrar- Frågan i vilken utsträckning och på vad sätt sådan utsändning

bor fa äga rum utan att kamrarnas arbete därigenom förryckes, torde med

hansyn till den allsidiga sammansättningen av talmanskonferensen — av

vilken talmannen, vice talmännen, de ständiga utskottens ordförande samt

fyra av vardera kammaren utsedda ledamöter äro röstberättigade medlemmar

— lämpligen böra anförtros detta organ.

Utskottet förordar alltså, att riksdagen uppdrager åt talmanskonferensen

att medgiva utsändning i television av de av kamrarnas förhandlingar, som

ej hallas inom lyckta dörrar. En regel härom borde egentligen ha sin plats i

riksdagsordningen eller i riksdagsstadgan. Men eftersom offentlighetsprincipen

för närvarande endast är fastslagen i kamrarnas ordningsstadgor, får

utskottet, i avvaktan på en mera allmän översyn av reglerna angående riksdagens

arbetsformer, förorda, att riksdagen nu fattar ett fristående beslut i

toreyarande ämne. Detta beslut får konstitutionellt sett ändock karaktär av

ett tillägg till riksdagsstadgan.

^''^f?10^svarai}<^e reglering bör enligt utskottets mening nu också äga rum

beträffande utsändningar i ljudradio av kamrarnas förhandlingar. Självfallet

bör dock ett sådant beslut kunna innefatta ett generellt medgivande till

sadana utsändningar.

Utskottet hemställde därefter, att riksdagen måtte uppdraga åt talmanskonferensen

att, i anslutning till vad utskottet anfört, lämna tillstånd till utsändning

i ljudradio och i television av de av kamrarnas debatter, som ej

hållas inom lyckta dörrar.

Kamrarna biföll den 11 maj 1960 utskottets hemställan.

Bankoutskottet, till vilket såsom förut nämnts motionen II: 539 hänvisats,

anhöll om talmanskonferensens yttrande över motionen. Konferensen

förklarade i yttrande den 17 maj 1960 sig ha för avsikt att i samarbete med

Sveriges Radio föranstalta om de åtgärder som kunde befinnas erforderliga

för underlättande av radions och televisionens arbete. Bankoutskottet hänvisade

i sitt utlåtande (nr 31) till vad konferensen förklarat och hemställde

att motionen därigenom skulle anses besvarad. Riksdagen biföll utskottets

hemställan.

Som ett led i de åtgärder talmanskonferensen åsyftade iordningställdes år

1961 i riksdagshusets södra del en studio för radio- och televisionsinspelningar.

Den 23 november 1960 beslöt talmanskonferensen, i samband med att den

lämnade tillstånd till televisionsutsändning av remissdebatten i januari 1961,

att uppdraga åt en delegation bestående av kamrarnas talmän, ledarna för de

i talmanskonferensen representerade partierna samt kamrarnas sekreterare

att söka åstadkomma en med hänsyn till televisionssändningarna lämplig

uPPläggning av debatterna. Utsändningen av nämnda remissdebatt ägde sedan

rum i enlighet med en inom delegationen träffad överenskommelse.

Televisionsutsändningen av remissdebatten i januari 1962 omfattade, efter

beslut av talmanskonferensen den 17 januari 1962, ett redigerat referat

kl. 18.00—19.30 av andra kammarens förmiddagsdebatt och en direktsändning

av första kammarens debatt samma dag kl. 20.30—ca 22.00. Det redi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr i är 1003

5

gerade referatet av andrakammardebatten upptog två anföranden å 7 min., ett

anförande å 14 min., fyra repliker å 6 min. samt en replik å 12 min. jämte

12 minuters kommentarer av programredaktören.

Vid sammanträde den 5 december 1962 beslöt talmanskonferensen medgiva

att redigerade televisionssändningar anordnades från första dagen (20

januari) av 1963 års remissdebatt. En plan för detaljutformningen av sändningen

överlämnades i början av januari 1963 till talmanskonferensen och

godkändes, frånsett viss justering, av konferensen vid sammanträde den 18

januari 1963. Sändningen innehöll redigerade referat om tillsammans 60

minuter från vardera kammaren. Förstakammarreferatet sändes kl. 18.30—

19.30 och andrakammarreferatet kl. 21.15—22.15.

I skrivelse den 13 oktober 1961 anhöll Sveriges Radio hos talmanskonferensen

om tillstånd bl. a. till kontinuerlig televisionsbevakning av i första

hand debatterna i andra kammaren. Sändningarna avsågs omfatta ca 10 minuter

och förekomma som inslag i programpunkten Aktuellt. Talmanskonferensen

beslöt vid sammanträde den 17 oktober 1961 att avslå framställningen

och hänvisade därvid till att det uppdrag konferensen genom beslutet

den 11 maj 1960 erhållit avsåg tillstånd från fall till fall.

I skrivelse till konstitutionsutskottet den 27 november 1962 anförde chefen

för Sveriges Radio därefter följande:

Enligt beslut av Riksdagens Konstitutionsutskott får televisionsutsändningar

från riksdagens debatter endast ske efter särskilt medgivande av talmanskonferensen.

Sådant medgivande skall inhämtas för varje särskilt

sändningstillfälle. Televisionen ser som en av sina viktigaste uppgifter att

liksom press och radio kunna informera allmänheten om vad som sker i

riksdagen. På grund av ovannämnda bestämmelse kan televisionen dock

icke fullfölja en kontinuerlig bevakning av kamrarnas arbete på samma sätt

som t. ex. ljudradion. Jag får därför hemställa, att Konstitutionsutskottet

måtte ta under övervägande möjligheterna att ändra bestämmelserna för

televisionssändningar från riksdagen, så att televisionen får frihet att utan

särskilt tillstånd återutsända kamrarnas debatter eller delar därav, .lag vill

framhålla, att en sådan bevakning av vanliga arbetsplena kan genomföras

utan de stora tekniska arrangemang, som är nödvändiga för återutsändningen

av t. ex. remissdebatterna.

Konstitutionsutskottet har vid beredningen av frågan erhållit närmare informationer

genom förmedling av en representant för Sveriges Radio. Denne

har framhållit: Det begärda tillståndet avsågs skola omfatta även tillstånd

till utsändningar av remissdebatter etc. Utsändningarna vid dessa

större debatter avsågs skola ske som hittills. Bevakningen av vanliga arbetsplena

kunde av brist på resurser göras kontinuerlig först från och med höstsessionen

1963. Av samma skäl kunde, åtminstone första tiden, för upptagningarna

endast en televisionskamera tillhandahållas, vilken vid behov därav

finge flyttas mellan kamrarna. Avsikten vore att inspelningar skulle göras

i båda kamrarna. Sändningarna avsågs huvudsakligen få formen av ålerutsändningar,

anordnade som redigerade referat av debatterna. Programmen

skulle förekomma dels som inslag i Aktuellt och dels som särskilda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial nr 4 år 1963

riksdagsprogram av samma typ som radions Riksdagen i dag. I de redigerade

referaten komme de principer att tillämpas, som följts vid de redigerade

referaten av remissdebatter och i radions ordinarie riksdagssändningar.

Formen för sändningarna finge emellertid under cirka ett år framåt betraktas

som provisorisk, och den slutgiltiga formen för sändningarna kunde

bestämmas först efter utgången av denna tid och med ledning av de erfarenheter

som därunder vunnes.

Vad angår den enskilde riksdagsmannens rättigheter i avseende å innehållet

i anförandena må erinras om att 24 § av upphovsrättslagen den 30 december

1960, vilken trätt i kraft den 1 juli 1961, stadgar, att vad som muntligen

eller skriftligen anföres inför myndighet eller i statlig eller kommunal

representation eller vid offentlig överläggning om allmänna angelägenheter

må återgivas utan upphovsmannens samtycke, dock att upphovsman äger

ensam utgiva samling av sina anföranden. Anförandena är således i princip

föremål för upphovsmannarätt, ehuru enligt nämnda lagrum upphovsmannens

tillstånd ej behövs för återgivande av det enskilda anförandet. Departementschefen

uttalade till 24 § vid lagrådsremissen, att med hänsyn till

tryckfrihetsförordningens publicitetsprincip dylika anföranden i stor utsträckning

bör kunna fritt återges. Vad angår sättet för sådant återgivande

framhöll auktorrättskommittén, i ett i propositionen återgivet uttalande, att

återgivandet kunde ske, förutom i tryck, även genom inspelning t. ex. på

ljudband eller film eller genom att anförandena gjordes tillgängliga för allmänheten,

t. ex. genom utsändning i radio eller television eller genom filmförevisning.

Lagrådet framhöll, att det i detta sammanhang endast var fråga

om den upphovsrättsliga regleringen och att bestämmelsen ej uteslöt att

på annan grund hinder för återgivande kunde föreligga.

Radio- och televisionssändningar från vissa utländska parlament

Från vissa främmande länders beskickningar har inhämtats uppgifter om

radio- och televisionssändningar från parlamentens arbetsplena. Uppgifterna,

som i samtliga fall lämnats med reservation för eventuella felaktigheter,

återges här i sammandrag.

Förhållandena i Danmark, Finland, Frankrike, Västtyskland, Italien och

Polen liknar de förhållanden som hittills rått i Sverige, d. v. s. televisionssändningar

från arbetsplena förekommer endast vid särskilda tillfällen.

Däremot är radioutsändningar från arbetsplena ganska vanliga. Televisionssändningar

från arbetsplena förekommer i Schweiz, både i form av direktsändningar

samt återutsändningar beledsagade av kommentarer. En mera

restriktiv hållning intager England, som varken tillåter radio- eller televisionssändningar

eller fotografering, Belgien, som varken har direktsändning

i radio eller television (dock särskilda radioreportrar) samt Norge, som tilllåter

radio- men ej televisionssändningar. Av utomeuropeiska länder må

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 4 år 1963

7

nämnas Japan, som förutom radioutsändningar har televisionssändningar

såväl av större debatter som av vanliga arbetsplena, och Amerikas förenta

stater, varest visserligen televisionsutsändningar från vanliga arbetsplena i

kongressen ej medges men däremot sådana utsändningar från sammanträde

med utskott vid exempelvis s. k. utskottsförhör.

Utskottet

Ur konstitutionell synpunkt är främst att beakta det förhållandet att riksdagens

förhandlingar i princip är offentliga. Detta har visserligen inte utsagts

i grundlag eller i riksdagsstadgan men har fastslagits i 22 § av kamrarnas

enskilda ordningsstadgor.

I och med tillkomsten av radio och television har, såsom framgått av historiken,

frågor uppkommit om utsändning i radio och television av kamrarnas

förhandlingar. Såsom även framgått av historiken har riksdagen år 1960

bemyndigat talmanskonferensen att lämna Sveriges Radio tillstånd till televisionssändningar

från riksdagen, dock att tillstånd ej får lämnas annat än

från fall till fall. De tillstånd som lämnats har avsett större debatter, och

vid upptagningarna har jämförelsevis stora tekniska arrangemang vidtagits.

De sändningar som i enlighet med sålunda lämnade tillstånd kommit till

stånd torde ha visat att upptagningar för televisionssändning från riksdagen

bör kunna ordnas så, att de ej alltför mycket stör kamrarnas förhandlingar.

Utskottet finner därför ej hinder möta mot att generellt tillstånd lämnas på

prov för den kontinuerliga bevakningen, som angivits skola ske från såväl

första som andra kammaren. Härigenom öppnas möjlighet att fortlöpande

ge allmänheten en representativ bild av överläggningarna i riksdagens båda

kamrar. För de troligen alltmer sällsynta fall då större anordningar för sändningarna

erfordras anser utskottet det emellertid lämpligt att tillstånd liksom

hittills lämnas från fall till fall.

Enär det kan förväntas att resultatet av den kontinuerliga bevakningen

kan bedömas efter cirka ett års erfarenheter, torde tillstånd till upptagningarna

i riksdagshuset böra ges till vidare till och med utgången av vårsessionen

1964. Vid slutet av nämnda session torde frågan om televisionssändningarna

av kamrarnas förhandlingar böra ånyo upptagas till bedömande.

Det torde även denna gång böra uppdragas åt talmanskonferensen att meddela

tillstånden. På nämnda konferens eller av den tillsatt delegation torde

även ankomma att följa sändningarna samt att utgöra det organ med vilket

Sveriges Radio vid behov kan samråda i tekniska och andra frågor.

Under åberopande av vad ovan anföris får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte uppdraga åt talmanskonferensen all,

i anslutning till vad utskottet anfört, lämna tillstånd till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial nr 4 år 1963

upptagningar för televisionssändningar tills vidare till och

med slutet av 1964 års riksdags vårsession av de kamrarnas

förhandlingar, som ej hållas inom lvckta dörrar.

Stockholm den 6 mars 1963

På konstitutionsutskottets vägnar:

TORSTEN ANDERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru Segerstedt

Wiberg, herrar Sveningsson, Georg Pettersson, Olsén, Erik Olsson,

Kronstrand, Wallmark och Dahlberg; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping, von

Friesen, Adamsson, Larsson i Luttra, Bengtsson i Halmstad, Nilsson i Östersund,

Hedin, Westberg och Anners.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630361

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.