Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av 21 § riksdagsstadgan.

1963-03-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1963:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av 21 § riksdagsstadgan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

1

Nr 6

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

ändring av 21 § riksdagsstadgan.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion

nr 360 av herr Hamilton hemställes, »att riksdagen måtte besluta sådan

ändring av § 21 riksdagsstadgan att sista meningen får följande lydelse:

''Det åligger talmannen tillse, att anteckning om anmälan verkställes å föredragningslistan

för kammarens nästa sammanträde’».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Riksdagsstadgans 21 § lyder sålunda:

Har från något riksdagens verk till utskott inkommit framställning, som

kan föranleda beslut av riksdagen, vare utskottet pliktigt att ofördröjligen

göra anmälan därom till vardera kammarens talman och till kanslideputerade.

Vid anmälan skall framställningen fogas, i huvudskrift till talmännen

och i avskrift till kanslideputerade. Det åligger talmannen tillse, att anteckning

om anmälan verkställes å föredragningslistan för kammarens nästa

sammanträde, varefter förfares på sätt i 58 § första stycket riksdagsordningen

sägs.

I förevarande motion föreslås uteslutning ur paragrafen av satsen, »varefter

förfares på sätt i 58 § första stycket riksdagsordningen sägs».

Med anledning av detta förslag får utskottet framhålla följande.

I det betänkande med förslag angående riksdagens arbetsformer och därmed

sammanhängande frågor, som år 1947 avgavs av inom justitiedepartementet

tillkallade sakkunniga (SOU 1947: 79) uppmärksammades, att riksdagens

ledamöter dittills praktiskt taget saknat möjlighet att väcka motioner

i anledning av till utskott från riksdagens verk ingivna framställningar,

som påkallade riksdagens beslut, något som föranledde de sakkunniga till

följande uttalande:

Då detta synes vara en oformlighet, föreslå vi att sådana framställningar

skola anmälas av talmannen vid kammarplenum. Det skall därför åligga utskott

att för anmälan i kamrarna till talmännen meddela sådana framställningar.

De skola uppföras på föredragningslistan för den dag då de anmälas

i kamrarna, så att de bli kända av kammarledamöterna. Motion med anledning

av sålunda anmäld framställning synes böra få avlämnas i samma

ordning som motion i anledning av proposition. Motionstiden skall löpa från

den dag då framställningen till utskottet anmäles i kammaren.

I proposition (nr 244) till 1948 års riksdag med förslag till ändringar i

regeringsformen och riksdagsordningen förklarade föredragande departementschefen

i frågan om motionsrätten i anledning av framställning från

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 5 samt. 2 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

riksdagens verk att det av de sakkunniga framlagda förslaget borde genomföras.

Av förslaget i denna del föranledda ändringar i och tillägg till § 55

riksdagsordningen antogos vid 1948 års riksdag — på hemställan av särskilda

utskottet i dess utlåtande nr 1 — såsom vilande för vidare grnndlagsenlig

behandling. Slutligt antogos de vid 1949 års riksdag.

Vid sistnämnda riksdag antogs också, på hemställan av konstitutionsutskottet

förslag till riksdagsstadga, i vars 21 § föreskrevs skyldighet för utskott,

till vilket inkommit framställning från något riksdagens verk, att

ofördröjligen göra anmälan därom till vardera kammarens talman, vilken

hade att tillse, att anteckning om sådan anmälan verkställdes å föredragningslistan

för kammarens nästa sammanträde.

Med anledning av motioner vid 1953 års riksdag, nr 64 i första kammaren

av herrar Sunne och Andersson, Axel, och nr 91 i andra kammaren av

herr Anderson i Sundsvall m. fl., antogos samma år vissa ändringar i §§ 21

och 28 riksdagsstadgan till säkerställande av att kamrarnas ledamöter skola

erhålla kännedom om innehållet i sådana framställningar från riksdagens

verk, som kunna föranleda riksdagens beslut. Sålunda föreskrevs bl. a., att

till anmälan om sådan framställning skall fogas avskrift av framställningen

samt att talmannen skall tillse att sådan avskrift finns tillgänglig i kammarens

kansli (konstitutionsutskottets utlåtande nr 8).

Vidare antogs vid 1954 års riksdag — i anledning av motion nr 1 i andra

kammaren av fröken Vinge — såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

förslag till sådana ändringar i §§ 55 och 58 riksdagsordningen att

reglerna om uppskov med behandlingen av proposition till höstsession samt

om motionstid i sådant fall gjordes tillämpliga även i fråga om framställningar

från riksdagens verk (konstitutionsutskottets betänkande nr 19).

Slutligt antogos ändringarna vid 1957 års riksdag.

Riksdagsstadgans 21 § ändrades på nytt år 1961 med anledning av en inom

första kammaren väckt motion nr 176 av fru Segerstedt Wiberg. Motionen

syftade till att även sådana framställningar från något riksdagens verk, som

kunna föranleda beslut av riksdagen, skulle komma att hänvisas till det

utskott, vederbörande kammare ansåge böra bereda ärendet. I konstitutionsutskottets

till grund för riksdagens beslut liggande utlåtande (nr 3) i ämnet

framhöll utskottet bl. a. följande.

Motionären vill i förevarande motion fästa uppmärksamheten på ytterligare

en punkt, där frånvaron av bestämmelser angående ifrågavarande grupp

av ärenden kan föranleda en ur riksdagens synpunkt olämplig särbehandling.

I anslutning till vad i motionen uttalas vill utskottet framhålla, att propositioner

och motioner avlämnas i kamrarna och därifrån remitteras till

det utskott, som enligt i riksdagsordningen §§ 36—44 givna kompetensregler

har att bereda ärendet. Framställningar från riksdagens verk riktas

understundom till riksdagen och bliva då föremål för remiss på enahanda

sätt. När åter en dylik framställning ingives direkt till ett utskott, förekommer

ingen hänvisning från kamrarna, trots att det — såsom i något fall

förekommit — kan visa sig, att ärendet enligt riksdagsordningens bestämmelser

helt eller till någon del borde handläggas av annat utskott. Med hänsyn

härtill finner konstitutionsutskottet det önskvärt, att de regler, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

3

gälla för remiss till utskott av propositioner och motioner, göras tillämpliga

även på sådana till utskott ingivna framställningar från riksdagens verk,

som kunna föranleda beslut av riksdagen. Då anmälan om en dylik framställning

uppföres på kammarens föredragningslista, bör detta därför icke

endast såsom för närvarande utgöra utgångspunkt för motionstiden utan

även följas av beslut om hänvisning av framställningen till vederbörligt utskott.

För sådant ändamål bör framställningen i huvudskrift bifogas anmälan

till talmännen.

Bestämmelser i angivet syfte borde egentligen ha sin plats i riksdagsordningen,

men i avvaktan på den inom författningsutredningen pågående allmänna

översynen av reglerna angående riksdagens arbetsformer får utskottet

förorda, att föreskrifter tills vidare införas i riksdagsstadgan.

Den av riksdagen år 1961 med stöd av 78 § riksdagsordningen beslutade

ändringen av 21 § riksdagsstadgan får alltså betraktas som en rent provisorisk

åtgärd i avvaktan på en mera allmän översyn av riksdagens arbetsformer.

Gällande föreskrifter om riksdagsbehandlingen av framställningar

från riksdagens verk torde härvid böra överses i ett sammanhang. Utskottet

finner därför ej anledning att nu tillstyrka den i förevarande motion

åsyftade ändringen av bestämmelsen i 21 § riksdagsstadgan om remiss till

utskott av dylika framställningar. Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 mars 1963

På konstitutionsutskottets vägnar:

TORSTEN ANDERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren*, Torsten Andersson, Damström,

Sveningsson, Olsén, Erik Olsson, Kronstrand, Isacson* och Dahlberg;

samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping*, von

Friesen*, Adamsson, Larsson i Luttra, Bengtsson i Halmstad*, Nilsson i Östersund,

Hammar, Braconier* och Hedin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G30478

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.