Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

1963-04-04 · 39 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 37 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1963:7, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

l

Nr 7

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag angående ändring i

lagen om val till riksdagen m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

Till konstitutionsutskottet har båda kamrarna den 12 mars 1963 hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 56, vari Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 15 februari 1963 föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen; samt

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft följande

i anledning av propositionen väckta, till utskottet hänvisade motioner,

nämligen

likalydande I: 597 av herr Eric Carlsson m. fl. och II: 739 av herr Larsson

i Luttra m. fl.,

likalydande I: 598 av herr Dahlberg m. fl. och II: 738 av herr Johansson

i Norrköping m. fl. samt

likalydande I: 599 av herr Svanström m. fl. och II: 737 av herr Hamrin i

Kalmar m. fl.

De i propositionen framlagda lagförslagen är av följande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 5 samt. 2 avd. iVr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, dels att 90 och 90 a §§ lagen den 26 november 1920

om val till riksdagen skola upphöra att gälla, dels ock att 1, 32, 33, 35, 39, 40,

42, 43, 45, 46, 50, 53, 55 a, 57, 58, 91, 95 och 96 §§ samma lag1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

1

För valen till första kammaren indelas

riket i nitton valkretsar nämligen:
1.

Stockholms stad.

2. Stockholms län och Uppsala län.

3. Södermanlands län och Västmanlands

län.

4. Östergötlands län med Norrköpings

stad.

5. Jönköpings län.

6. Kronobergs län och Hallands län.

7. Kalmar läns norra och södra

landstingsområden samt Gotlands län.

8. Blekinge län och Kristianstads

län.

9. Malmöhus län med Malmö stad

och Hälsingborgs stad.

10. Göteborgs stad.

11. Göteborgs och Bohus län.

12. Älvsborgs län.

13. Skaraborgs län.

14. Värmlands län.

15. Örebro län.

16. Kopparbergs län.

17. Gävleborgs län med Gävle stad.

18. Västernorrlands län och Jämtlands

län.

19. Västerbottens län och Norrbottens

län. 1

(Föreslagen lydelse)

§•

För valen till första kammaren indelas

riket i nitton valkretsar nämligen:
1.

Stockholms stad.

2. Stockholms län och Uppsala län.

3. Södermanlands län och Västmanlands

län.

4. Östergötlands län med Norrköpings

stad.

5. Jönköpings län.

6. Kronobergs län och Hallands län.

7. Kalmar läns norra och södra

landstingsområden samt Gotlands län.

8. Blekinge län och Kristianstadslän.

9. Malmöhus län med Malmö stad.

10. Göteborgs stad.

It. Göteborgs och Bohus län.

12. Älvsborgs län.

13. Skaraborgs län.

14. Värmlands län.

15. Örebro län.

16. Kopparbergs län.

17. Gävleborgs län.

18. Västernorrlands län och Jämtlands

län.

19. Västerbottens län och Norrbottens

län.

1 Senaste lydelse av 32 §, se SFS 1930:180, av 35 §, se SFS 1931:185, av 90 §, se SFS 1932: 271,

av 91 §, se SFS 1940: 271, av 45 §, se SFS 1942:175, av 42 § och 46 §, se SFS 1946: 329, av 39 §, so

SFS 1946: 498, av 40 §, se SFS 1947: 202, av 90 a §, se SFS 1953:294, av 33 §, se SFS 1953: 757,

samt av 55 a §, 57 §, 58 §, 95 § och 96 §, se SFS 1962: 71.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

3

(Gällande lydelse)

32

1. Förslag om indelning i valdistrikt,

som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,

må väckas genom framställning hos

Konungens befallningshavande av

den, som är boende och vid riksdagsmannaval

röstberättigad inom den

kommun eller del av kommun, om

vars delning i valdistrikt är fråga.

Ej må framställning bifallas med

mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma

eller i stad magistrat

och stadsfullmäktige. Skall kommun

på landet delas, må delar av samma

by eller hemman ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare

Konungens befallningshavande berättigad

och i fall, varom stadgas i

31 § 6 mom., pliktig att om indelning

i valdistrikt eller ändring i redan

skedd indelning förordna, sedan på

landet kommunalstämma och i stad

stadsfullmäktige beretts tillfälle att i

ärendet avgiva yttrande. Om ändring

i distriktsindelning vare Konungens

befallningshavande pliktig att i den

ordning "nyss sagts förordna även

för det fall" att så erfordras, då kommun,

efter att tidigare hava indelats

i valdistrikt för riksdagsmannaval,

delas i valkretsar för val av kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige.

Beslut angående indelning i valdistrikt

skall av Konungens befallningshavande

omedelbart kungöras och,

där det icke på anförda besvär undanröjts,

träda i tillämpning, på landet

beträffande val, som förrättas enligt

den under nästpåfoljande år upprättade

röstlängden, och i stad å tid,

som i beslutet skall angivas.

2. Över beslut, —---------------o

(Föreslagen lydelse)

§■

1. Förslag om indelning i valdistrikt,

som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,

må väckas genom framställning hos

Konungens befallningshavande av

den, som är boende och vid riksdagsmannaval

röstberättigad inom den

kommun eller del av kommun, om

vars delning i valdistrikt är fråga. Ej

må framställning bifallas med mindre

yttrande inhämtats från kommunalfullmäktige

eller i stad stadsfullmäktige.

Skall kommun på landet

delas,"må delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl förläggas

till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare

Konungens befallningshavande berättigad

och i fall, varom stadgas i 31 §

6 inom., pliktig att om indelning i

valdistrikt eller ändring i redan skedd

indelning förordna, sedan på landet

kommunalfullmäktige och i stad

stadsfullmäktige beretts tillfälle att i

ärendet avgiva yttrande. Om ändring

i distriktsindelning vare Konungens

befallningshavande pliktig att i den

ordning nyss sagts förordna även för

det fall, att så erfordras, då kommun,

efter att tidigare hava indelats

i valdistrikt för riksdagsmannaval,

delas i valkretsar för val av kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige.

Beslut angående indelning i valdistrikt

skall av Konungens befallningshavande

omedelbart kungöras

och, där det icke på anförda besvär

undanröjts, träda i tillämpning å tid,

som i beslutet skall angivas.

kommunal styrelse.

33

För varje valdistrikt å landet skall

finnas en valnämnd av fem inom distriktet

boende personer, vilka utses

för fyra år. Ordförande i denna

nämnd jämte suppleant för honom

förordnas av Konungens befallnings
-

§•

För varje kommun skall finnas en

valnämnd .av fem inom kommunen

boende personer, vilka utses för fyra

år. Ordförande i denna nämnd jämte

suppleant för honom förordnas av

Konungens befallningshavande före

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

(Gällande lydelse)

havande före utgången av året näst

efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige

ägde rum. De fyra ledamöterna

jämte lika antal suppleanter

väljas under nyssnämnda år

å tid, då val till befattningar inom

kommunen eljest anställas. Utses ny

valnämnd under annat år än nu sagts,

skall valet avse allenast den tid, som

återstår av löpande fyraårsperiod.

Det åligger kommunalfullmäktiges

ordförande att ofördröjligen om valet

underrätta valnämndens ordförande

samt utan lösen låta tillställa

en var av de valda ledamöterna och

suppleanterna i valnämnden ett utdrag

av protokollet, i vad dem rörer.

Om de personers namn och bostad,

som blivit till ordförande och suppleant

för honom utsedda, låter Konungens

befallningshavande i länskungörelserna

årligen meddela underrättelse.

35

Av kommunalstämma lämnat uppdrag

att vara ledamot eller suppleant

i valnämnd må ej annan avsäga sig

än ämbets- eller tjänsteman, som av

sin befattning är hindrad att uppdraget

fullgöra; den, som uppnått sextio

års ålder; samt den, vilken eljest uppgiver

hinder, som av stämman godkännes.

(Föreslagen lydelse)

utgången av året näst efter det, då

allmänna val av kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige ägde rum.

De fyra ledamöterna jämte lika antal

suppleanter väljas under nyssnämnda

år å tid, då val till befattningar

inom kommunen eljest anställas. Utses

ny valnämnd under annat år än

nu sagts, skall valet avse allenast den

tid, som återstår av löpande fyraårsperiod.

Det åligger kommunalfullmäktiges

och i stad stadsfullmäktiges

ordförande att ofördröjligen om valet

underrätta valnämndens ordförande

samt utan lösen låta tillställa en var

av de valda ledamöterna och suppleanterna

i valnämnden ett utdrag av

protokollet, i vad dem rörer. Om de

personers namn och bostad, som blivit

till ordförande och suppleant för

honom utsedda, låter Konungens befallningshavande

i länskungörelserna

årligen meddela underrättelse.

§•

Av kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige lämnat uppdrag att

vara ledamot eller suppleant i valnämnd

må ej annan avsäga sig än

ämbets- eller tjänsteman, som av sin

befattning är hindrad att uppdraget

fullgöra; den, som uppnått sextio års

ålder; samt den, vilken eljest uppgiver

hinder, som av fullmäktige godkännes.

39 §.

Senast den 30 juni skall röstlängd Senast den 30 juni skall röstlängd

vara avsand eller avlämnad för landet vara avsänd eller avlämnad till ordtill

ordföranden i valnämnden och föranden i valnämnden.

i stad till magistraten.

Envar, som------avskrift därav.

40 §.

—-----för granskning.

Där å--------valdistriktets område.

Det åligger Konungens befallnings- Det åligger Konungens befallningshavande

att senast den 30 juni kun- havande att senast den 30 juni kungora,

på sätt i 41 § sägs, tid och ställe göra, på sätt i 41 § sägs, tid och ställe

tor tramlaggandet av röstlängd. Å val- för framläggandet av röstlängd. Ä

nämndens ordförande eller magistra- valnämndens ordförande ankommer

ten ankommer att ofördröjligen till att ofördröjligen till envar i röstläng
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

5

(Gällande lydelse)

envar i röstlängden upptagen person,

som däri icke antecknats såsom röstberättigad,

härom med allmänna posten

sända underrättelse med angivande

av den eller de omständigheter, på

grund varav han från rösträtt uteslutits.

Till dem, vilka sakna stadigt

hemvist, vare dock ej nödigt att sända

underrättelse.

1 kungörelse samt underrättelse,

varom i denna paragraf förmäles,

skall jämväl angivas tiden, inom vilken

anmärkning mot röstlängd för

att upptagas till prövning bör, jämlikt

42 § här nedan, vara till valnämndens

ordförande eller magistraten

inlämnad, samt tid och ställe för

prövning enligt 45 § av sålunda gjorda

anmärkningar.

42

Vill någon, vilken rösträtt enligt

längden ej tillkommer, för sig påstå

sådan rätt, eller anser någon, att annan

icke må vara däri upptagen såsom

röstberättigad, äger han att sina

anmärkningar, skriftligen avfattade

och åtföljda av de bevis han vill åberopa,

ingiva till valnämndens ordförande

eller magistraten sist den 18

juli.

Närmare föreskrifter-----

43

Har någon i rätt tid gjort anmärkning

däremot, att annan i röstlängden

upptagits såsom röstberättigad,

skall härom till denne av valnämndens

ordförande eller magistraten

ofördröj ligen med allmänna posten

sändas underrättelse med angivande

av dagen för anmärkningens prövning.

Sådan underrättelse skall avfattas

enligt av Konungen fastställt

formulär.

45

Den 25 juli eller, om söndag då infaller,

nästa dag sammanträder på

landet för varje valdistrikt valnämnden

för prövning av de mot röstlängden

framställda anmärkningarna.

fl liihaiu7 till riksdagens protokoll 19(111.!

(Föreslagen lydelse)

den upptagen person, som däri icke

antecknats såsom röstberättigad, härom

med allmänna posten sända underrättelse

med angivande av den

eller de omständigheter, på grund

varav han från rösträtt uteslutits.

Till dem, vilka sakna stadigt hemvist,

vare dock ej nödigt att sända

underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse,

varom i denna paragraf förmäles,

skall jämväl angivas tiden, inom vilken

anmärkning mot röstlängd för

att upptagas till prövning bör, jämlikt

42 § här nedan, vara till valnämndens

ordförande inlämnad, samt

tid och ställe för prövning enligt 45 §

av sålunda gjorda anmärkningar.

§•

Vill någon, vilken rösträtt enligt

längden ej tillkommer, för sig påstå

sådan rätt, eller anser någon, att annan

icke må vara däri upptagen såsom

röstberättigad, äger han att sina

anmärkningar, skriftligen avfattade

och åtföljda av de bevis han vill

åberopa, ingiva till valnämndens ordförande

sist den 18 juli.

-- av Konungen.

§•

Har någon i rätt tid gjort anmärkning

däremot, att annan i röstlängden

upptagits såsom röstberättigad, skall

härom till denne av valnämndens

ordförande ofördröjligen med allmänna

posten sändas underrättelse med

angivande av dagen för anmärkningens

prövning. Sådan underrättelse

skall avfattas enligt av Konungen

fastställt formulär.

§•

Den 25 juli eller, om söndag då

infaller, nästa dag sammanträder

valnämnden för prövning av de mot

röstlängden framställda anmärkningarna.

Sammanträdet skall bör
i

samt. 2 avd. Nr 7

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

(Gällande lydelse)

Samma lag vare i stad för magistraten,

dock att sammanträde, som skulle

hållas å måndag, i stället äger rum

nästa dag. Sammanträdet skall börja

klockan sju eftermiddagen, och

vare förhandlingarna offentliga.

Sedan vid sammanträdet tillfälle

lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar

med rätt för den, mot

vilkens rösträtt anmärkning blivit

enligt 42 § framställd, att åberopa

jämväl omständigheter, som inträffat

efter den 18 juli, skall valnämnden

eller magistraten över varje i behörig

tid framställd anmärkning

omedelbart eller senast dagen efter

slutad förhandling avkunna beslut,

som, med angivande i korthet av skälen

därför, tecknas å den prövade

anmärkningsskriften.

I röstlängden —---------beslut föranledas.

(Föreslagen lydelse)

ja klockan sju eftermiddagen, och

vare förhandlingarna offentliga.

Sedan vid sammanträdet tillfälle

lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar

med rätt för den, mot

vilkens rösträtt anmärkning blivit

enligt 42 § framställd, att åberopa

jämväl omständigheter, som inträffat

efter den 18 juli, skall valnämnden

över varje i behörig tid framställd

anmärkning omedelbart eller

senast dagen efter slutad förhandling

avkunna beslut, som, med angivande

i korthet av skälen därför,

tecknas å den prövade anmärkningsskriften.

Röstlängden, sålunda rättad, underskrives

av valnämnden eller magistraten.

Har anmärkning mot röstlängden

ej inom behörig tid framställts,

varde intyg därom av valnämndens

ordförande eller magistraten

tecknat å längden.

Röstlängden, sålunda rättad, underskrives

av valnämnden. Har anmärkning

mot röstlängden ej inom

behörig tid framställts, varde intyg

därom av valnämndens ordförande

tecknat å längden.

46

1. Vill någon klaga över beslut,

som i 45 § sägs, göre härom anmälan

hos valnämndens ordförande eller

magistraten genast eller sist å tredje

dagen från den dag, då beslutet avkunnades,

och ingive sina besvär till

Konungens befallningshavande sist

å tionde dagen från sistnämnda dag.

Det åligger valnämndens ordförande

eller magistraten att, då anmälan

om besvär sker, därom göra anteckning

vid beslutet å anmärkningsskriften

samt att, sedan den för anmälan

bestämda tid utlupit, ofördröjligen

insända till Konungens befallningshavande

utdrag av röstlängden

i de delar, som angå besvär, varom

anmälan skett, ävensom handlingarna

rörande dessa besvär.

2. Avse besvären------

§•

1. Vill någon klaga över beslut,

som i 45 § sägs, göre härom anmälan

hos valnämndens ordförande genast

eller sist å tredje dagen från

den dag, då beslutet avkunnades, och

ingive sina besvär till Konungens befallningshavande

sist å tionde dagen

från sistnämnda dag.

Det åligger valnämndens ordförande

att, då anmälan om besvär sker,

därom göra anteckning vid beslutet

å anmärkningsskriften samt att, sedan

den för anmälan bestämda tid

utlupit, ofördröj ligen insända till Konungens

befallningshavande utdrag

av röstlängden i de delar, som angå

besvär, varom anmälan skett, ävensom

handlingarna rörande dessa besvär.

för delgivningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

1

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

— - u
Då

inkommet besvärsmål är i skick Då inkommet besvärsmål är i skick

att kunna avgöras, teckne Konungens att kunna avgöras, teckne Konungbefallningshavande

å besvärshand- ens befallningshavande å besvärslingarna

sitt beslut och återsände handlingarna sitt beslut och återsänhandlingarna

till valnämndens ord- de handlingarna till valnämndens

förande eller magistraten. De rättel- ordförande. De rättelser, som av Koser,

som av Konungens befallnings- nungens befallningshavandes beslut

havandes beslut föranledas, skola av föranledas, skola av ordföranden inordföranden

eller magistraten i röst- föras i röstlängden,

längden införas.

Ej må — — — —--part återställas.

53 §.

Ej må vid klagan över beslut i frå- Ej må vid klagan över beslut i

ga om anmärkning mot röstlängd fråga om anmärkning mot röstlängd

andra bevis gälla än de, som hos val- andra bevis gälla än de, som hos

nämnden eller magistraten varit i valnämnden varit i laga ordning fölaga

ordning företedda. retedda.

55 a §.

Då val i hela riket till andra kam- Då val i hela riket till andra kammaren

skall förrättas, skall, i den maren skall förrättas, skall, i den

mån icke Konungen annorledes för- mån icke Konungen annorledes förordnar,

för envar i röstlängden som ordnar, för envar i röstlängden som

röstberättigad vid valet upptagen per- röstberättigad vid valet upptagen

son genom valnämndens eller magi- person genom valnämndens försorg

stråtens försorg upprättas röstkort, upprättas röstkort, utvisande den

utvisande den röstberättigades namn, röstberättigades namn, yrke eller tiyrke

eller titel, det valdistrikt den tel, det valdistrikt den röstberättigaröstberättigade

tillhör, dagen för va- de tillhör, dagen för valet samt den

let samt den Konungens befallnings- Konungens befallningshavande, som

havande, som skall verkställa röst- skall verkställa röstsammanräkning

sammanräkning för den valkrets den för den valkrets den röstberättigade

röstberättigade tillhör. tillhör.

Röstkorten skola-------de röstberättigade.

Då annat-------erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden eller ma- muntligen till valnämnden. Vid framgistraten.

Vid framställningen skall ställningen skall uppgivas den röstuppgivas

den röstberättigades full- berättigades fullständiga namn och

ständiga namn och födelsetid samt födelsetid samt hemvist i den ort,

hemvist i den ort, där han är upp- där han är uppförd i röstlängd. Där

förd i röstlängd. Där så begäres skall så begäres skall röstkortet med posröstkortet

med posten tillställas den ten tillställas den röstberättigade,

röstberättigade. Möter för upprättan- Möter för upprättande av röstkort

de av röstkort hinder, som icke ome- hinder, som icke omedelbart kan deldelbart

kan delgivas sökanden, skall givas sökanden, skall meddelande

meddelande med angivande av hind- med angivande av hindrets art oförrcts

art ofördröjligcn översändas till dröjligen översändas till honom,

honom.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Röstkort må -------till efterrättelse.

Närmare föreskrifter —------—av Konungen.

57 §.

1. Val förrättas på landet inför val- 1. Val förrättas inför valnämnden

nämnden samt i stad, som utgör ett eller, om i kommun åro flera valdivaldistrikt,

inför magistraten och i strikt, inför valnämndens deputeraannan

stad inför magistratens de- de, varom i 91 § sägs.

puterade, varom i 91 § sägs.

Om rätt -----------i 70—75 §§.

2. Valet äger--------inom vallokalen.

Det åligger-------avbryta förrättningen.

I vallokal —---—----- ---omförmälda lista.

58 §.

Valet skall---- -----gi

Där å någon ort andra tider för

valets förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning av

valnämnden eller magistraten förordna,

med iakttagande att tillträde

till valet skall finnas minst två timmar

före klockan tre eftermiddagen

samt å landet minst två timmar efter

klockan fem eftermiddagen och

i stad minst två timmar efter klockan

sju eftermiddagen.

91

Äro i stad flera valdistrikt, skall

magistraten eller i stad utan magistrat

valnämnden för varje valdistrikt

utse tre eller flera personer

att såsom magistratens eller valnämndens

deputerade vara valförrättare

i distriktet. Av dessa förer den

främste ordet. Protokollet över valförrättningen

föres av den magistraten

eller valnämnden därtill utsett.

95

Valnämnden eller magistraten åligger

ombesörja, att de anordningar,

som avses i 60 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar

och för kungörande, som åligger valnämndens

ordförande eller magistrat

samt för blanketter till röstkort, skall

gäldas av kommunerna, vilka jäm
-

dstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för

valets förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande

att därom på framställning av

valnämnden förordna, med iakttagande

att tillträde till valet skall finnas

minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen samt å landet

minst två timmar efter klockan fem

eftermiddagen och i stad minst två

timmar efter klockan sju eftermiddagen.

§•

Äro i kommun flera valdistrikt,

skall valnämnden för varje valdistrikt

utse tre eller flera personer

att såsom valnämndens deputerade

vara valförrättare i distriktet. Valnämnden

förordnar en av dem att föra

ordet. Protokollet över valförrättningen

föres av den valnämnden därtill

utsett.

§•

Valnämnden åligger ombesörja, att

de anordningar, som avses i 60 §, ordentligen

verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar

och för kungörande, som åligger valnämndens

ordförande, samt för blanketter

till röstkort skall gäldas av

kommunerna, vilka jämväl hava att

tillhandahålla lämpliga vallokaler.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

9

(Gällande lydelse)

väl hava att tillhandahålla lämpliga

vallokaler.

Röstmottagare å------

96

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Kuverten skola vara försedda

med ändamålsbeteckning enligt

av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg samt på

dess bekostnad tillhandahållas valnämnden

eller magistraten ävensom

röstmottagare. I 63 § omförmälda

kuvert ävensom ytterkuvert som avses

i 73 § skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i

riksdagen representerat politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert

som avses i 73 § skola i god

tid före valet finnas tillgängliga på

landet hos ordförande och ledamöter

i valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten eller valnämnden

ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

magistraten eller valnämnden uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid härjämte

finnas tillgängliga å postanstalt

samt å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt fartyg,

där röstmottagning äger rum.

Det åligger------- —

Blanketter till valsedlar ävensom

sådana ytterkuvert och omslag, som

avses i 68 § 3 inom., skola på statsverkets

bekostnad tillhandahållas

valnämnden eller magistraten.

(Föreslagen lydelse)

uppdragets fullgörande.

§•

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Kuverten skola vara försedda

med ändamålsbeteckning enligt

av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg samt på

dess bekostnad tillhandahållas valnämnden

ävensom röstmottagare. I

63 § omförmälda kuvert ävensom ytterkuvert

som avses i 73 § skola på

statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert

som avses i 73 § skola i god

tid före valet finnas tillgängliga hos

valnämnden ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

valnämnden uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna.

Nyssnämnda ytterkuvert skola inom

samma tid härjämte finnas tillgängliga

å postanstalt samt å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller

svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

--73 §§ sägs.

Blanketter till valsedlar ävensom

sådana ytterkuvert och omslag, som

avses i 68 § 3 inom., skola på statsverkets

bekostnad tillhandahållas

valnämnden.

Denna lag träder i kraft den l januari 1964.

Valnämnd för den fyraårsperiod, som börjar den 1 januari 1964, skall under

år 1963 utses med tillämpning av nya lagens bestämmelser.

Uppdrag såsom ordförande, ledamot eller suppleant i valnämnd, vilket

meddelats med stöd av äldre lag och omfattar tid efter 1963 års utgång, skall

upphöra vid nya lagens ikraftträdande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 33 §

den 6 juni 1930 skola upphöra att gäll

1 och 2 mom., 20 § 3 mom., 22 §, 34 i

49 § 2 inom., 51 §, 56 §, 59 § och 60 §"

se på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

3

4 mom. Beslut om distriktsindelning

enligt lagen om val till riksdagen

skall, där det icke på anförda

besvär undanröjts, träda i tillämpning

på landet beträffande kommunalval,

som förrättas enligt den under

nästfoljande år upprättade röstlängden,

och i stad å tid, som angives

i beslutet.

3 mom. och 63 § kommunala vallagen

a, dels ock att 3 § 4 mom., 5 §, 9 §, 19 §

!> 42 §, 43 §, 44 § 5 mom., 48 § 1 mom.,

samma lag1 skola erhålla ändrad lydel
-

(Föreslagen lydelse)

§•

4 mom. Beslut om distriktsindelning

enligt lagen om val till riksdagen

skall, där det icke på anförda

besvär undanröjts, träda i tillämpning

å tid, som angives i beslutet.

5

Kommunalval förrättas för varje

valdistrikt på landet inför den valnämnd,

som enligt lagen om val till

riksdagen har att förrätta val till

riksdagens andra kammare för distriktet,

samt i stad inför magistraten

eller sådana dess deputerade,

som avses i nämnda lag.

Har länsstyrelse meddelat förordnande,

som avses i 3 § 2 mom., skall

val av municipalfullmäktige förrättas

inför valnämnden i vart och ett av de

valdistrikt vid val till riksdagens andra

kammare, vilka helt eller delvis

ingå i municipalsamhället. Eljest

skall i municipalsamhälle, som ej

helt sammanfaller med ett eller flera

§•

Kommunalval förrättas inför den

valnämnd, som enligt lagen om val

till riksdagen har att förrätta val till

riksdagens andra kammare för kommunen,

eller, om i kommunen är o flera

valdistrikt, inför deputerade, som

valnämnden utser. Beträffande deputerade

som nu sagts äger 91 § lagen

om val till riksdagen motsvarande

tillämpning.

er>\Stnfi% 22 i 2 34 § och 43 §> se SFS 1942:177, av 9 §, se SFS 1946: 491, av

, n o o 1953: 29f* av 5 § «>ch 22 § 1 mom., se SFS 1953: 756, av 48 § 1 mom., se SFS 1959: 60,

59 /och 60™0™'' SFS51962-572S’ ^ SFS 6°6’ S3mt av 19 § 1 mom” 20 § 3 mom-> 44 § 5 mom->

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

11

(Gällande lydelse)

valdistrikt vid val till andra kammaren,

val av municipalfullmäktigc

förrättas inför valnämnden i det distrikt

vid val till andra kammaren,

varav municipalsamhället utgör del,

eller, där samhället ingår i flera sådana

distrikt, inför valnämnden i

det distrikt, som länsstyrelsen bestämmer.

Där valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige

ej helt sammanfaller

med valdistrikt vid val till riksdagens

andra kammare, skall val av kyrkofullmäktige

förrättas inför valnämnden

i det distrikt vid val till andra

kammaren, varav det kyrkliga valdistriktet

utgör del. Meddelar länsstyrelse

beträffande valdistrikt på landet

förordnande, som avses i 3 § 3

mom., skall länsstyrelsen tillika förordna,

inför vilken valnämnd val av

kyrkofullmäktige i det sålunda bildade

distriktet skall förrättas.

(Föreslagen lydelse)

Meddelar länsstyrelse vid val av

kyrkofullmäktige förordnande, som

avses i 3 § 3 mom., skall länsstyrelsen

tillika, om det därigenom bildade

valdistriktet kommer att omfatta delar

av flera kommuner, förordna, inför

vilken valnämnd eller valnämnds

deputerade val av kyrkofullmäktige

i det sålunda bildade distriktet skall

förrättas.

9

Senast den 30 juni skall röstlängden

vara upprättad och avsänd eller

avlämnad på landet till valnämndens

ordförande och i stad till magistraten.

Envar äger-----— --- -—-

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om röstlängds framläggande

till granskning och om kungörelse

därom, om underrättelse till person,

som i längden upptagits såsom icke

röstberättigad, om framställande av

anmärkning mot längden och om underrättelse

till den, mot vilkens rösträtt

anmärkning framställts, om

prövning av sådan anmärkning samt

om längdens justering ävensom om

klagan över valnämndens eller magistratens

beslut skall äga motsvarande

tillämpning beträffande röstlängd,

som avses i detta kapitel.

19

7 mom. Då kommunalval skall förrättas,

skall, i den mån icke Konungen

annorledes förordnar, för envar i

röstlängden som röstberättigad vid

§•

Senast den 30 juni skall röstlängden

vara upprättad och avsänd eller

avlämnad till valnämndens ordförande.

--avskrift därav.

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om röstlängds framläggande

till granskning och om kungörelse

därom, om underrättelse till person,

som i längden upptagits såsom icke

röstberättigad, om framställande av

anmärkning mot längden och om underrättelse

till den, mot vilkens rösträtt

anmärkning framställts, om

prövning av sådan anmärkning samt

om längdens justering ävensom om

klagan över valnämndens beslut skall

äga motsvarande tillämpning beträffande

röstlängd, som avses i detta kapitel.

§•

1 mom. Då kommunalval skall förrättas,

skall, i den mån icke Konungen

annorledes förordnar, för envar i

röstlängden som röstberättigad vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

(Gällande lydelse)

våld upptagen person genom valnämndens

eller magistratens försorg

upprättas röstkort, utvisande den

röstberättigades namn, yrke eller titel,

det valdistrikt den röstberättigade

tillhör, dagen för valet samt den

myndighet, som skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets den

röstberättigade tillhör. Röstkort må

upprättas gemensamt för flera kommunalval.

Är väljaren icke röstberättigad

vid samtliga valen, skall förhållandet

tydligt angivas å kortet.

Röstkorten skola-------

Upprättande och-------

2 mom. Har röstkort------

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden eller magistraten.

Vid framställningen skall

uppgivas den röstberättigades fullständiga

namn och födelsetid samt

hemvist i den ort, där han är uppförd

i röstlängd. Där så begäres, skall röstkortet

med posten tillställas den röstberättigade.

Möter för upprättande

av röstkort hinder, som icke omedelbart

kan delgivas sökanden, skall

meddelande med angivande av hindrets

art ofördröjligen översändas till

honom.

Röstkort må--------

20

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige

skall i den för kyrkostämma föreskrivna

ordningen kungörelse sist

trettioförsta dagen före valdagen utfärdas,

i stad av magistraten samt på

landet av valnämndens ordförande.

I kungörelsen skola upptagas de uppgifter,

som angivas i 1 mom. a)—d).

22

1 mom. Val skall-------—

Vallokal och valtider för varje valdistrikt

bestämmas i stad av magistraten

och på landet av valnämnden.

Om beslut beträffande vallokal och

valtider vid val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall underrättelse medde
-

(Föreslagen lydelse)

valet upptagen person genom valnämndens

försorg upprättas röstkort,

utvisande den röstberättigades namn,

yrke eller titel, det valdistrikt den

röstberättigade tillhör, dagen för valet

samt den myndighet, som skall

verkställa röstsammanräkning för

den valkrets den röstberättigade tillhör.

Röstkort må upprättas gemensamt

för flera kommunalval. Är väljaren

icke röstberättigad vid samtliga

valen, skall förhållandet tydligt

angivas å kortet.

de röstberättigade.

--vid valet.

— erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden. Vid framställningen

skall uppgivas den röstberättigades

fullständiga namn och

födelsetid samt hemvist i den ort,

där han är uppförd i röstlängd. Där

så begäres, skall röstkortet med posten

tillställas den röstberättigade.

Möter för upprättande av röstkort

hinder, som icke omedelbart kan delgivas

sökanden, skall meddelande

med angivande av hindrets art ofördröjligen

översändas till honom.

--före valdagen.

§•

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige

skall valnämndens ordförande

sist trettioförsta dagen före valdagen

utfärda kungörelse i den för kyrkostämma

föreskrivna ordningen. I

kungörelsen skola upptagas de uppgifter,

som angivas i 1 mom. a)—d).

§•

— gudstjänsten pågår.

Vallokal och valtider för varje valdistrikt

bestämmas av valnämnden.

Om beslut beträffande vallokal och

valtider vid val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall underrättelse meddelas

länsstyrelsen före juli månads ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

13

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

las länsstyrelsen före juli månads utgång

det år, då valet skall äga rum.

2 mom. Där flera val förrättas å

samma dag och inför samma valförrättare,

skola valen förrättas i samband,

så att tillfälle beredes väljare,

som äger utöva rösträtt vid flera val,

att samtidigt avgiva sina röster. Om

sammanräkning av de vid de särskilda

valen avgivna rösterna skall verkställas

av olika myndigheter, skall

särskilt exemplar av röstlängden användas

vid varje val. Förrättas samtidigt

flera än två val, skola dock i

ett och samma exemplar införas anteckningar

om utövad rösträtt vid de

val, för vilka sammanräkning skall

verkställas av samma myndighet.

gång det år, då valet skall äga rum.

2 mom. Där flera val förrättas å

samma dag och inför samma valförrättare,

skola valen förrättas i samband,

så att tillfälle beredes väljare,

som äger utöva rösträtt vid flera val,

att samtidigt avgiva sina röster.

34 §.

1 mom. Vid val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige och municipalfullmäktige

så ock vid val av

stadsfullmäktige för stad, som ej deltager

i landsting, ävensom vid val av

kyrkofullmäktige för församling,

som består av enbart landsbygd eller

av landsbygd och stad förfares, sedan

i 33 § 2 mom. föreskrivna åtgärder

vidtagits, på följande sätt.

a)

b)

c)

d)

e)

f)

g)

h) Sedan de i a)—f) föreskrivna

åtgärderna vidtagits samt valprotokollet

upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de

närvarande, avslutas valförrättningen.

Skall röstsammanräkningen verkställas

av annan än valförrättaren,

åligger det denne att ofördröjligen till

den myndighet, som har att verkställa

sammanräkningen, insända dels de

förseglade omslag, som avses i detta

moment, dels valprotokollet, dels ock

röstlängden. Sker insändandet med

posten, skall försändelsen anordnas

som värdepost. Då sådant insändande

Sedan i 33 § 2 mom. föreskrivna

åtgärder vidtagits, förfares på följande

sätt.

Valkuverten öppnas---innehållet uttages.

Befinnes därvid —- —- ■— dessas antal.

Förekommer anledning — — — dessas antal.

De valsedlar,---samt antal.

De omslag, —--å protokollet.

I protokollet---sedlar inlagts.

Förrättningen bör--— äro obrutna.

h) Sedan de i a)-—f) föreskrivna

åtgärderna vidtagits samt valprotokollet

upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de

närvarande, avslutas valförrättningen.

Valförrättaren skall därefter ofördröjligen

till den myndighet, som har

att verkställa sammanräkningen, insända

dels de förseglade omslag, som

avses i denna paragraf, dels valprotokollet,

dels ock röstlängden. Sker

insändandet med posten, skall försändelsen

anordnas som värdepost.

2f Mhang till riksdagens protokoll 1963. samt. 2 and. Nr 7

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ej skall äga rum, skola omslagen jämte

protokollet läggas i säkert förvar.

2 mom. Vid val av stadsfullmäktige

för stad, som deltager i landsting,

samt vid val av kyrkofullmäktige för

stadsförsamling äger magistraten besluta,

att de i 1 mom. omförmälda

åtgärderna skola vidtagas.

42

Sammanräkning av de vid kommunalval

avgivna rösterna verkställes

vid val av landstingsmän

för valkrets, som består av enbart

landsbygd eller av landsbygd och stad,

av länsstyrelsen;

för stad, som bildar egen valkrets,

av magistraten; och

för annan stadsvalkrets av magistraten

i den folkrikaste staden;

vid val av kommunalfullmäktige

och municipalfullmåktige av länsstyrelsen;
vid

val av stadsfullmäktige av

magistraten; samt

vid val av kyrkofullmäktige

för församling, som består av enbart

landsbygd eller av landsbygd och

stad, av länsstyrelsen, och

för stads församling av magistraten.

43

Sammanräkning verkställes vid offentlig

förrättning, som ej må påbörjas

förrän å åttonde dagen efter

valdagen. Där sammanräkning verkställes

av magistrat, skall den påbörjas

senast å femtonde dagen efter valdagen

samt i annat fall ske så snart

omständigheterna medgiva det. Där

magistrat har att verkställa sammanräkning

för flera samtidigt förrättade

val, må dock sammanräkning, som

icke kan påbörjas inom sagda tid, företagas

så snart omständigheterna

medgiva det.

Där sammanräkning verkställes av

länsstyrelse, skall om förrättningen

utfärdas kungörelse med uppgift i förekommande

fall å den ordningsföljd,

§•

Sammanräkning av de vid kommunalval

avgivna rösterna verkställes

av länsstyrelsen.

§•

Sammanräkning verkställes vid offentlig

förrättning, som skall påbörjas

så snart ske kan, dock icke förrän

å åttonde dagen efter valdagen.

Om förrättningen utfärdas kungörelse

med uppgift i förekommande

fält å den ordningsföljd, vari sammanräkningen,

därest hinder icke

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

15

(Gällande lydelse)

vari sammanräkningen, därest hinder

icke möter, kommer att företagas för

olika val. Sådan kungörelse skall senast

sex dagar före förrättningens

början införas i en eller flera av ortens

mest spridda tidningar.

Där sammanräkning verkställes av

magistrat, skall tid och ställe för sammanräkningen

sist dagen dårföriit

kungöras i en eller flera av ortens

mest spridda tidningar.

Det åligger den myndighet, som

har att verkställa sammanräkningen,

att i god tid före förrättningen tillse,

att valprotokoll, röstlängd och omslag,

som avses i 33 § 3 mom. eller

34 § 1 mom., inkomma från samtliga

de valdistrikt, vilkas röster skola

sammanräknas, samt, där så ej sker,

från försumlig valförrättare infordra

vad som fattas. Myndigheten verkställer

även förberedande granskning

av nämnda handlingar. Befinnas dessa

därvid icke vara i behörigt skick,

införskaffar myndigheten, där så prövas

nödigt, på lämpligt sätt erforderliga

upplysningar rörande anledningen

härtill.

44

5 mom. De kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna

uttagas ur dessa kuvert och ur

de från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte, där förfarande som avses

i 34 § 1 mom. ägt rum, de från

valförrättarna insända valsedlarna

granskas, varefter myndigheten prövar

valsedlarnas giltighet och meddelar

de beslut, vartill valsedlarna och

protokollen, med hänsyn jämväl till

enligt 43 § sista stycket inhämtade

upplysningar, må giva anledning. Hava

avgivna valsedlar icke förvarats

på föreskrivet sätt, skola de förklaras

ogilla, såframt ej skälig anledning

förekommer till antagande, att

obehörig åtgärd icke vidtagits med

valsedlarna.

(Föreslagen lydelse)

möter, kommer att företagas för olika

val. Sådan kungörelse skall senast sex

dagar före förrättningens början införas

i en eller flera av ortens mest

spridda tidningar.

Det åligger länsstyrelsen att i god

tid före förrättningen tillse, att valprotokoll,

röstlängd och omslag, som

avses i 34 §, inkomma från samtliga

de valdistrikt, vilkas röster skola

sammanräknas, samt, där så ej sker,

från försumlig valförrättare infordra

vad som fattas. Länsstyrelsen

verkställer även förberedande granskning

av nämnda handlingar. Befinnas

dessa därvid icke vara i behörigt

skick, införskaffar länsstyrelsen, där

så prövas nödigt, på lämpligt sätt erforderliga

upplysningar rörande anledningen

härtill.

§■

5 mom. De kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna

uttagas ur dessa kuvert och ur de

från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna

jämte de från valförrättarna insända

valsedlarna granskas, varefter länsstyrelsen

prövar valsedlarnas giltighet

och meddelar de beslut, vartill

valsedlarna och protokollen, med

hänsyn jämväl till enligt 43 § sista

stycket inhämtade upplysningar, må

giva anledning. Hava avgivna valsedlar

icke förvarats på föreskrivet sätt,

skola de förklaras ogilla, såframt ej

skälig anledning förekommer till antagande,

att obehörig åtgärd icke vidtagits

med valsedlarna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

(Gällande lydelse)

48

1 mom. Utses någon för samma tid

i två eller flera valkretsar till landstingsman

eller fullmäktig, skall på

honom ankomma att bestämma, i vilken

valkrets han skall anses vald. Det

åligger honom att om sitt beslut göra

skyndsam anmälan, då fråga är om

val till landstingsman, hos länsstyrelsen

och eljest hos den myndighet, som

verkställt sammanräkningen.

Då anmälan —--—----

49

2 mom. Kan förrättningen icke på

en dag bringas till slut eller finnes eljest

nödigt att uppskjuta eller avbryta

densamma, skola alla valsedlar inläggas

i omslag, vilka förseglas under

minst två närvarandes sigill. Dessa

omslag jämte andra till valet hörande

handlingar skola därefter läggas i säkert

förvar; och förrättningen må ej

ånyo företagas, innan den myndighet,

som har att verkställa sammanräkningen,

inför öppna dörrar förvissat

sig, att de åsatta sigillen äro obrutna.

Öl

Efter röstsammanräkning för val

av landstingsmän åligger det länsstyrelsen

eller magistrat, som verkställt

sammanräkning, att översända avskrift

av protokollet över förrättningen

till landstingets expedition samt

att utan avgift skyndsamt låta tillställa

var och en landstingsman och

suppleant ett utdrag av detsamma i

vad det rör honom, gällande detta

protokollsutdrag såsom fullmakt för

den valde. Magistraten skall ock inom

tre dagar efter röstsammanräkningen

till länsstyrelsen insända utdrag av

protokollet över förrättningen, upptagande

de personers namn och boningsort,

som blivit utsedda till landstingsmän

och suppleanter, med angivande

tillika av den ordning, i vilken

de för varje särskild landstingsman

valda suppleanterna blivit utsedda.

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Utses någon för samma tid

i två eller flera valkretsar till landstingsman

eller fullmäktig, skall på

honom ankomma att bestämma, i vilken

valkrets han skall anses vald.

Det åligger honom att om sitt beslut

göra skyndsam anmälan hos länsstyrelsen.

■ — fullmäktigs avgång.

§•

2 mom. Kan förrättningen icke på

en dag bringas till slut eller finnes eljest

nödigt att uppskjuta eller avbryta

densamma, skola alla valsedlar inläggas

i omslag, vilka förseglas under

minst två närvarandes sigill. Dessa

omslag jämte andra till valet hörande

handlingar skola därefter läggas i säkert

förvar; och förrättningen må ej

ånyo företagas, innan länsstyrelsen

inför öppna dörrar förvissat sig, att

de åsatta sigillen äro obrutna.

§•

Efter röstsammanräkning för val

av landstingsmän åligger det länsstyrelsen

att översända avskrift av protokollet

över förrättningen till landstingets

expedition samt att utan avgift

skyndsamt låta tillställa var och

en landstingsman och suppleant ett

utdrag av detsamma i vad det rör honom,

gällande detta protokollsutdrag

såsom fullmakt för den valde.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

17

(Gällande lydelse)

Efter röstsammanräkning för val

av fullmäktige åligger det länsstyrelsen

eller magistrat, som verkställt

sammanräkning, att översända avskrift

av protokollet över förrättningen

till kommunen eller församlingen

samt att utan avgift skyndsamt låta

tillställa var och en fullmäktig ett

utdrag av förrättningsprotokollet i

vad det rör honom.

(Föreslagen lydelse)

Efter röstsammanräkning för val

av fullmäktige åligger det länsstyrelsen

att översända avskrift av protokollet

över förrättningen till kommunen

eller församlingen samt att utan

avgift skyndsamt låta tillställa var

och en fullmäktig ett utdrag av förrättningsprotokollet

i vad det rör honom.

56

Är någon missnöjd med val, må

han däröver anföra besvär hos Konungen;

och skall han, vid förlust av

talan, sist inom trettio dagar efter

den dag, då valet avslutats, ingiva

sina till Konungen ställda besvär till

länsstyrelsen, som genom kungörelse,

vilken införes i en eller flera av

ortens mest spridda tidningar, utsätter

viss kort tid, inom vilken förklaring

över besvären må avlämnas till

länsstyrelsen, varjämte länsstyrelsen,

om sammanräkningen verkställts av

magistrat, från denna infordrar de

avgivna valsedlarna samt övriga

handlingar rörande valet. Sedan den

för förklarings avgivande bestämda

tiden tilländagått, har länsstyrelsen

att ofördröjligen insända besvären

jämte de förklaringar, som inkommit,

ävensom protokoll över valet,

valsedlarna och övriga handlingar rörande

valet till vederbörande statsdepartement

för att i regeringsrätten

skyndsamt föredragas och avgöras.

Skiljes den —-----------------

Vad i---------------------------------n;

§•

Är någon missnöjd med val, må

han däröver anföra besvär hos Konungen;

och skall han, vid förlust av

talan, sist inom trettio dagar efter

den dag, då valet avslutats, ingiva

sina till Konungen ställda besvär till

länsstyrelsen, som genom kungörelse,

vilken införes i en eller flera av

ortens mest spridda tidningar, utsätter

viss kort tid, inom vilken förklaring

över besvären må avlämnas till

länsstyrelsen. Sedan den för förklarings

avgivande bestämda tiden tilländagått,

har länsstyrelsen att ofördröjligen

insända besvären jämte de

förklaringar, som inkommit, ävensom

protokoll över valet, valsedlarna och

övriga handlingar rörande valet till

vederbörande statsdepartement för

att i regeringsrätten skyndsamt föredragas

och avgöras.

- för valet,

röstsammanräkning.

59

Valnämnden eller magistraten

åligger ombesörja, att de anordningar,

som avses i 26 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för blanketter

till röstkort och för kuvert,

som avses i 26 och 29 §§, samt de i

33 § 3 mom. och 34 § 1 inom. omförmälda

omslagen skola gäldas vid val

§•

Valnämnden åligger ombesörja, att

de anordningar, som avses i 26 §, ordentligen

verkställas.

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande,

ävensom utgifter för blanketter till

röstkort och för kuvert, som avses i

26 och 29 §§, samt de i 34 § omförmälda

omslagen skola gäldas vid val

av kyrkofullmäktige av församlingen

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

(Gällande lydelse)

av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommunen, vilken

jämväl har att tillhandahålla

lämpliga vallokaler och bestrida kostnaden

för de anordningar, som avses

i 26 §.

Röstmottagare å —

(Föreslagen lydelse)

och i övriga fall av kommunen, vilken

jämväl har att tillhandahålla lämpliga

vallokaler och bestrida kostnaden

för de anordningar, som avses i

26 §.

— uppdragets fullgörande.

60

Kuvert, varom-------

I 26 och ---------

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytterkuvert, som avses

i 38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden

eller magistraten. I 29 § omförmälda

kuvert samt ytterkuvert, som avses i

38 §, skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de

slag, som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola i

god tid före varje val finnas tillgängliga

på landet hos ordförande och ledamöter

i valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten

ävensom hos de tjänstemän eller andra

personer, åt vilka magistraten uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Sistnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid finnas

tillgängliga även å postanstalt samt

å svensk beskickning, svenskt konsulat

eller svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

Det åligger------------

statsverkets försorg.

- mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytterkuvert, som avses

i 38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden.

I 29 § omförmälda kuvert samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola på

statsverkets bekostnad tillhandahållas

jämväl i riksdagen representerat

politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag,

som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, samt ytterkuvert,

som avses i 38 §, skola i god tid före

varje val finnas tillgängliga hos valnämnden

ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka valnämnden

uppdrager att i sådant hänseende

tillhandagå väljarna. Sistnämnda

ytterkuvert skola inom samma

tid finnas tillgängliga även å postanstalt

samt å svensk beskickning,

svenskt konsulat eller svenskt fartyg,

där röstmottagning äger rum.

— 38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

Beträffande motiveringen till de i propositionen upptagna lagförslagen får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet.

Motionsyrkandena berör frågorna om dels antalet ledamöter i valnämnd,

dels rätt för ämbets- eller tjänsteman att avsäga sig uppdrag att vara ledamot

eller suppleant i valnämnd dels ock tiderna för öppethållande av vallokal.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år W63

19

I fråga om antalet ledamöter i valnämnd — i propositionen föreslås antalet

till fem, inberäknat ordföranden — yrkas i motionerna I: 597 av herr Ene

Carlsson m. fl. och II: 739 av herr Larsson i Luttra m. fl. att antalet skall

fastställas till lägst fem och högst nio, inberäknat ordföranden, medan i

motionerna I: 599 av herr Svanström m. fl. och II: 737 av herr Hamrin i Kalmar

m. fl. föreslås, att antalet ledamöter skall fastställas till sex förutom

ordföranden.

I motionerna I: 597 och II: 739 yrkas vidare, att den i 3a § lagen om val

till riksdagen (jfr 5 § KVL) intagna bestämmelsen om avsågelserätt för ämbets-

eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra uppdrag

såsom ledamot eller suppleant i valnämnd, skall borttagas, varefter bestämmelsen

om rätt till avsägelse skulle få ett innehåll som motsvarade vad som

enligt kommunallagens 7 § gäller beträffande avsägelse från uppdraget att

vara kommunalfullmäktig.

Frågan om tider för vallokals öppethållande — i propositionen föreslås ej

ändring i nu gällande regler därutinnan — upptages såväl i motionerna I:

597 av herr Eric Carlsson in. fl. och II: 739 av herr Larsson i Luttra m. fl.

som i motionerna I: 598 av herr Dahlberg m. fl. och II: 738 av herr Johansson

i Norrköping in. fl. I båda motionsparen föreslås såsom huvudregel, att

de öppethållandetider (8—15, 17—21, med uppehåll för högmässan) som nu

enligt 58 § första stycket lagen om val till riksdagen gäller för andrakammarval

också skall gälla för kommunala val. Dessutom förordas, att i de regler

som finnes i nämnda paragraf andra stycket (möjlighet för länsstyrelse

att medgiva andra valtider) skall utgå den tidsgräns som anges för val å landet

(minst 2 timmar efter klockan 5 e. m.) men behållas tidsgränsen gällande

stad (minst 2 timmar efter klockan 7 e. m.) och att reglerna i det sålunda

ändrade lagrummet också skall göras tillämpliga på kommunala val.

Den närmare utformningen av motionsyrkandena framgår av nedanstående

uppställning.

I motionerna I: 597 av herr Eric Carlsson m. fl. och II: 739 av herr Larsson

i Luttra m. fl. hemställes, »att riksdagen vid sin behandling av propositionen

nr 56 måtte besluta att nedan angivna lagrum skall erhålla den lydelse

som nedan sägs:

Lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

33 §.

För varje kommun skall finnas en valnämnd av lägst fem, högst nio inom

kommunen boende personer, vilka utses för fyra år. Ordförande - —- (lika med propositionen)----- — ägde rum. Ledamöterna jämte lika an
tal

suppleanter som ledamöter väljas under nyssnämnda år å tid, då val till

befattningar inom kommunen eljest anställes. Utses ny (lika

med propositionen)----meddela underrättelse.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

35 §.

Av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige lämnat uppdrag att vara

ledamot eller suppleant i valnämnd må ej annan avsäga sig än den, som uppnått

sextio års ålder, samt den, vilken eljest uppgiver hinder, som av fullmäktige

godkännes.

36 §.

Valet skall - — (lika med propositionen)----gudstjänsten

pagår.

Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga,

äge Konungens befallningshavande att därom på framställning av valnämnden

förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst två

timmar före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan

sju eftermiddagen.

Kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

22 §.

Valet skall pågå mellan klockan åtta förmiddagen och klockan tre eftermiddagen

samt mellan klockan fem och klockan nio eftermiddagen; dock

att, där högmässogudstjänst å valdagen hålles i den församling, till vilken

valdistriktet hör, uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga,

äger länsstyrelsen att därom på framställning av valnämnden förordna, med

iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.»

I motionerna I: 598 av herr Dahlberg m. fl. och II: 738 av herr Johansson

i Norrköping m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte besluta

att 58 § lagen om val till riksdagen ges en enhetlig utformning

för såväl stad som landsbygd;

att 22 § kommunala vallagen ges ett med 58 § lagen om

val till riksdagen överensstämmande innehåll samt

att vederbörande utskott får i uppdrag att utforma erforderlig

lagtext.»

I motionerna I: 599 av herr Svanström m. fl. och II: 737 av herr Hamrin

i Kalmar m. fl. hemställes, »att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj ris

proposition nr 56 måtte besluta fastställa antalet ledamöter i den för landskommun

föreslagna gemensamma valnämnden till — förutom ordföranden

—sex i stället för fyra som Kungl. Majri föreslår».

Beträffande motiveringarna för motionsyrkandena får utskottet, i den

mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

21

Inledning

Åtskilliga åtgärder av skilda slag och olika betydenhet har under årens

lopp vidtagits i avsikt att underlätta de röstberättigade medborgarnas deltagande

i de politiska och kommunala valen. På grund av ytterligare framkomna

reformkrav på området tillkallade chefen för justitiedepartementet

med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 kanslidirektören

S. Waller att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna

val. I de för utredningen gällande direktiven konstaterade departementschefen

att vad som under senare år genomförts inte inneburit någon

slutgiltig lösning av alla hithörande spörsmål. Avsikten hade i stället varit

den, att man sedan erfarenheter vunnits av de vidtagna åtgärderna skulle

undersöka om ytterligare förbättringar kunde åstadkommas utan att kravet

på valsäkerhet eftergavs. Sedermera tillkallades såsom ytterligare ledamöter

av utredningen, som antagit benämningen 1955 års valutredning, ledamoten

av riksdagens andra kammare redaktören J. Braconier, organisationschefen

C. H. Brolin, ombudsmannen S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren

C. E. R. Moberg. Den 25 april 1961 avgav utredningen ett betänkande (SOU

1961: 20) om vissa frågor rörande allmänna val. I betänkandet redovisades

en av utredningen företagen undersökning av möjligheterna att underlätta

valdeltagandet för en del mera speciella välj arkategorier samt dryftades

bl. a. olika frågor av valteknisk natur ävensom spörsmålet om en ändrad

valnämndsorganisation på landet. Utredningen framlade i sitt betänkande

flera förslag till reformer på valrättens område. Åtskilliga av dessa förslag

har redan blivit föremål för vederbörlig departementsbehandling och även

lagts till grund för lagstiftning (SFS 1962:71 och 72; prop. 1962:53; KU

1962: 9). I enlighet med vad valutredningen föreslagit har sålunda i syfte att

underlätta valdeltagandet den tid, varunder röstmottagning före val skall äga

rum, utsträckts till trettio dagar före valdagen och regler införts om fartygsröstning

samt sådan ändring vidtagits, att personal å sjukvårdsanstalt, där

postanstalt är inrättad, har möjlighet att å valdagen rösta å postanstalten,

även om sjukvårdsanstalten är belägen i vederbörandes hemort. Dessutom

har på grundval av valutredningens betänkande en del ändringar genomförts

i valtekniskt hänseende. Här må endast erinras om den uppmjukning

som skett i reglerna om verkan av att valsedlar icke förvarats under stadgad

försegling eller eljest på föreskrivet sätt. Den av valutredningen i betänkandet

behandlade frågan om en ändrad valnämndsorganisation på landet och

de av utredningen framlagda reformförslagen i denna del har lagts till grund

för förevarande proposition, nr 56.

Över sistnämnda del av valutredningens betänkande har efter remiss yttranden

avgivits av bl. a. statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet,

samtliga länsstyrelser, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas

förbund och Svenska landstingsförbundet. Därjämte har överståthållarämbetet

och länsstyrelserna överlämnat yttranden från ett nittiotal kommunala

organ.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

Jämlikt Kungl. Majrts bemyndigande den 30 december 1954 tillkallade dåvarande

chefen för justitiedepartementet den 5 mars 1955 såsom sakkunniga

att verkställa utredning rörande rådhusrätternas framtida ställning

samt därmed sammanhängande spörsmål landshövdingen Thorwald Bergquist,

tillika ordförande, direktören Sven-Olof Dahlman, ledamoten av riksdagens

andra kammare häradshövdingen Nils G. Fröding, professorn Åke

Hassler, överlantmätaren Valfrid Larsson, kanslirådet numera t. f. generaldirektören

Ivar Löfqvist, borgmästaren Carl Svennegård och dåvarande ledamoten

av riksdagens andra kammare överrevisorn E. Oskar Åkerström. Sedermera

förordnades hovrättsrådet Ingmar Lidbeck, som utsetts till sekreterare

åt de sakkunniga, att tillika vara ledamot av utredningen. De sakkunniga,

som antog namnet stadsdomstolsutredningen, slutredovisade sitt

utredningsuppdrag i ett den 12 januari 1961 avgivet betänkande, benämnt

»Underrätterna» (SOU 1961: 6). I detta betänkande upptog utredningen till

prövning även spörsmålet om en avveckling av magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna

och i samband därmed bl. a. frågan om valbestyrens

ombesörjande i städerna vid en sådan avveckling. Behandlingen av sistnämnda

fråga utmynnade i vissa principförslag till ändringar i vallagstiftningen.

Över stadsdomstolsutredningens betänkande i vad avser valbestyrens ombesörjande

i städerna har efter remiss yttranden avgivits av bl. a. kammarkollegiet,

statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet, samtliga

länsstyrelser och magistrater, uppbördsorganisationskommittén, 1955

års valutredning, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund,

Föreningen Sveriges kommunalborgmästare samt Föreningen Sveriges

kommunala förvaltningsjurister. Överståthållarämbetet och länsstyrelserna

har överlämnat yttranden från ett stort antal kommunala nämnder och beslutande

organ.

Erinras må i detta sammanhang att det även på ett annat område av vallagstiftningen

föreligger förslag till reformer. Det senaste resultatet av den

översyn, som 1955 års valutredning verkställer av denna lagstiftning, utgöres

av ett den 7 april 1962 avgivet betänkande rörande utlandssvenskars deltagande

i allmänna val (SOU 1962: 19). Innan frågan härom upptages till

slutlig prövning, har emellertid viss ytterligare utredning ansetts böra avvaktas.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1963 har

chefen för justitiedepartementet tillkallat en utredningsman med uppdrag

att undersöka möjligheterna att i vidgad utsträckning upptaga utlandssvenskar

i folkbokföringen och framlägga de förslag, vartill utredningen

kan ge anledning.

Gällande bestämmelser

I lagen om val till riksdagen (ValL) och kommunala vallagen (KVL) gives

bestämmelser om vilka myndigheter som skall taga befattning med de

allmänna valen och vilka uppgifter som därvid årilar dessa myndigheter.

Bestämmelserna härutinnan är i flera hänseenden olika för stad och landsbygd

samt för skilda slags städer.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

23

I magistratsstäderna utom Stockholm har magistraten att vid val till

andra kammaren och vid kommunalval fullgöra en råd åligganden i fråga

om indelning i valdistrikt, granskning av röstlängd samt valförrättande.

Dessutom verkställer magistraten röstsammanräkningen vid vissa i KVL

särskilt angivna kommunalval. Sammanräkningen vid övriga kommunalval

och vid andrakammarval ankommer däremot på länsstyrelse.

I ValL är närmare bestämmelser meddelade om valkretsarnas indelning

i valdistrikt vid val till andra kammaren. Dessa bestämmelser ligger till

grund även för indelningen i valdistrikt vid val av landstingsmän och stadsfullmäktige.

Om indelningen i valdistrikt beslutar länsstyrelsen antingen

på framställning om ändrad indelning eller av eget initiativ. Framställning

om ändrad indelning må ej bifallas med mindre yttrande inhämtats från

magistrat och stadsfullmäktige (ValL 32 § 1 mom.). Om länsstyrelse utan

framställning upptager fråga om ändrad indelning, behöver däremot yttrande

inhämtas endast från fullmäktige.

När röstlängd för året upprättats av lokal skattemyndighet, skall längden

överlämnas till magistraten (ValL 39 §, KVL 9 §). Röstlängden skall därefter

under viss tid vara framlagd för granskning. På magistraten ankommer

att till envar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats

såsom röstberättigad, sända underrättelse härom med angivande av skälen

till att han uteslutits från rösträtt (ValL 40 §, KVL 9 §). Anmärkningar

mot röstlängden skall ingivas till magistraten, som har att handlägga och

pröva anmärkningarna och att i röstlängden införa de rättelser, vartill prövningen

föranleder, samt att underskriva den sålunda rättade längden (ValL

42—45 §§, KVL 9 §). Magistratens beslut över anmärkningar kan överklagas

hos länsstyrelsen, och de rättelser som föranledes av länsstyrelsens beslut

skall magistraten införa i röstlängden (ValL 46 och 50 §§, KVL 9 §).

Sedan röstlängden blivit justerad, ombesörjer magistraten vid förekommande

fall av val utfärdandet av röstkort (ValL 55 a §, KVL 19 §).

Kungörelse om val utfärdas, såvitt gäller val av kyrkofullmäktige, av

magistraten (KVL 20 § 3 mom.) men eljest av länsstyrelsen. Valet förrättas

inför magistraten eller, om staden består av flera valdistrikt, inför

deputerade, som magistraten utser till valförrättare (ValL 57 § 1 mom. och

91 g, KVL 5 §). Magistraten bestämmer om vallokaler och, såvitt gäller

kommunalval, om valtider och svarar även i övrigt för de yttre arrangemangen

vid valet (ValL 58, 60, 95 och 96 §§, KVL 22 § 1 mom. 26, 59 och

60 §§). I fall då magistraten själv är valförrättare, har den att leda och

övervaka röstningen och alt mottaga valsedlar (ValL 57—67 §§, KVL 21—

32 §§). Sedan röstningen avslutats, skall valförrättaren upprätta protokoll,

upptagande bl. a. antalet valdeltagare och avlämnade valkuvert, samt verkställa

preliminär röstsammanräkning (ValL 68 §, KVL 33 och 34 §§); vid

stadsfullmäktigval för stad, som deltager i landsting, samt vid val av kyrkofullmäktige

för stadsförsamling beror det av magistratens beslut, huruvida

preliminär röstsammanräkning skall verkställas (KVL 34 § 2 inom.). Efter

avslutad valförrättning åligger det valförrättaren, försåvitt denne ej har att

företaga den slutliga sammanräkningen, att till sammanräkningsmyndighe
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 är 1963

ten överlämna valkuvert, valsedlar, protokoll och röstlängd (ValL G9 §,

KVL 34 § 1 mom.).

I Stockholm och i stad utan magistrat finnes en särskild valnämnd för

fullgörande av flertalet av de åligganden beträffande andrakammarval och

kommunalval, som enligt det redan anförda ankommer på magistraten

(ValL 90 och 90 a §§ och KVL 63 §). I Stockholm består valnämnden av

fem inom staden boende personer, vilka utses för fyra år. Ordföranden och

suppleant för honom förordnas av överståthållarämbetet; de fyra ledamöterna

och suppleanter för dem väljes av stadsfullmäktige. Såsom valnämndens

kansli fungerar uppbördsverket. I stad utan magistrat består valnämnden

av kommunalborgmästaren som ordförande samt två kommunalvalda

ledamöter jämte suppleanter. Vissa av de bestämmelser, som gäller valnämnd

på landet och som beröres i det följande, gäller även valnämnden i

Stockholm och valnämnd i stad utan magistrat. I Stockholm tager valnämnden

ej vid något slags val befattning med röstsammanräkningen utan denna

verkställes av överståthållarämbetet. På ämbetet ankommer jämväl att vid

kyrkofullmäktigval bestämma huruvida preliminär röstsammanräkning skall

äga rum. Liksom magistrat verkställer valnämnd i stad utan magistrat den

slutliga röstsammanräkningen vid vissa kommunalval.

På landet ombesörjes valbestyren av valnämnder. Dessa består av fem

personer, varav ordföranden förordnas av länsstyrelsen och övriga ledamöter

utses av kommunalfullmäktige. Särskilda bestämmelser är meddelade

med avseende å mandattiden, beslutmässighet, omröstning, rätt att avsäga

sig uppdrag som ledamot eller suppleant i valnämnd samt besvär över

val av ledamot eller suppleant (ValL 33—36 §§). Dessa bestämmelser äger

motsvarande tillämpning beträffande valnämnden i Stockholm och valnämnd

i stad utan magistrat. Vissa olikheter i fråga om organisation och

arbetsuppgifter föreligger dock mellan valnämnd på landet och valnämnd

i stad. Under det att arbetsområdet för valnämnd i stad utgöres av staden

i dess helhet, oberoende av indelningen i valdistrikt, finnes på landet en

valnämnd för varje för andrakammarval bildat valdistrikt; val på landet

förrättas därför alltid inför valnämnden själv och inte såsom i stad, bestående

av flera valdistrikt, inför särskilda deputerade. Ordföranden i valnämnd

på landet fullgör flertalet av de expeditionella åligganden som i stad

formellt ankommer på magistrat eller valnämnd. Valnämnd på landet tager

ej vid något slags val befattning med den slutliga röstsammanräkningen.

Eftersom en valnämnd skall finnas för varje valdistrikt på landet är organisationen

för valbestyrens ombesörjande därstädes direkt avhängig av indelningen

i sådana distrikt. För andrakammarvalen ges närmare bestämmelser

om valkretsarnas indelning i valdistrikt (ValL 31 och 32 §§). Dessa

bestämmelser ligger även till grund för indelningen i valdistrikt vid kommunalval

och samma valnämnder, som har att taga befattning med andrakammarvalen,

har även att förrätta kommunalval. Medan valdistriktsindelningen

vid val av landstingsmän och kommunalfullmäktige helt överensstämmer

med valdistriktsindelningen vid andrakammarval kan motsvarande

indelning vid val av municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige skilja

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

25

sig från den för andrakammarvalen gällande indelningen. Vissa särbestämmelser

har nämligen givits rörande indelningen i valdistrikt vid sistnämnda

slag av kommunalval (KVL 3 § 2 och 3 mom.). För de fall där sådan skiljaktighet

föreligger har dock särskilt reglerats vilken för andrakammarval

inrättad valnämnd, som skall taga befattning med valet av municipalfullmäktige

eller kyrkofullmäktige i valdistrikt som bildas särskilt för sådant

val (KVL 5 § andra och tredje styckena). Anmärkas må i detta sammanhang

att när det gäller kyrkofullmäktigval länsstyrelsen i vissa fall äger

förordna att delar av församling eller valkrets, vilka eljest skulle var för sig

bilda eget valdistrikt vid kyrkofullmäktigval, skall vid sådant val tillsammans

utgöra ett valdistrikt. Har sådant förordnande meddelats skall länsstyrelsen

tillika bestämma inför vilken valnämnd valet av kyrkofullmäktige

i det sålunda bildade valdistriktet skall förrättas.

Såsom framgått av ovanstående förrättas val till riksdagens andra kammare

och kommunalval på landet inför valnämnden, vilken skall bestå av fem

inom valdistriktet boende personer. I allmänhet skall i stad, som utgör ett

valdistrikt, ifrågavarande val förrättas inför magistraten och i stad, som utgör

flera valdistrikt, inför magistratens deputerade. I stad utan magistrat

förrättas valen inför en valnämnd, bestående av kommunalborgmästaren såsom

ordförande samt två ledamöter, valda av stadsfullmäktige. Finnes i sådan

stad flera valdistrikt, skall valnämnden dock för varje valdistrikt utse

tre eller flera deputerade att vara valförrättare. I Stockholm förrättas valen

inför deputerade, vilka utsetts av den särskilda valnämnden för Stockholm

bestående av fem personer; för varje valdistrikt skall, liksom i andra städer

med flera valdistrikt, minst tre deputerade utses att vara valförrättare.

Ordförande i valnämnd å landet jämte suppleant för honom förordnas av

länsstyrelsen. De sålunda förordnade innehar visserligen en kommunal befattning

men kunna ej anses som kommunala förtroendemän, enär de ej utsetts

av kommunen. För de fyra valda ledamöterna av valnämnden gäller

däremot de allmänna reglerna om innehavare av kommunala uppdrag. Sålunda

föreligger skyldighet att mottaga uppdraget; dock må ämbets- eller

tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra uppdraget, avsäga

sig detsamma. I övrigt gäller avsägelserätt för den som uppnått sextio års

ålder samt för den som eljest uppgiver hinder som av fullmäktige godkännes.

Sistnämnda regel torde dock ej medföra rätt för fullmäktige att vägra

befrielse då laga förfall för uppdragets fullgörande föreligger. Regeln om avsägelserätt

för ämbets- och tjänsteman infördes ursprungligen i 1909 års

vallag. I förarbetena till bestämmelsen uttalades, att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i kommunalförordningarna var för liknande fall stadgat,

torde inga andra äga att avsäga sig uppdrag att vara ledamot i valnämnd

eller extra ledamot av magistrat vid valförrättning, än de i [35 §] upptagna

personer. (I den lagtext som slutligen antogs blev konstruktionen med

extra ledamöter av magistrat ersatt av det ännu gällande systemet med av

magistrat utsedda deputerade.)

Beträffande öppethållande av vallokal gäller såsom huvudregel enligt 58 §

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

ValL, att vid riksdagsmannaval vallokalerna såväl å landet som i stad skali

hållas öppna mellan klockan åtta förmiddagen och klockan tre eftermiddagen

samt mellan klockan fem och klockan nio eftermiddagen; dock att, där

högmässogudstjänst å valdagen hålles i den församling, till vilken valdistriktet

hör, uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår. Emellertid kan, enligt

andra stycket av nämnda paragraf, länsstyrelsen på framställning av valförrättaren

förordna om andra tider därvid dock skall iakttagas, att tillträde

till valet skall finnas minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt

å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stad minst

två timmar efter klockan sju eftermiddagen. — För kommunala val bestämmes

öppethållandetiderna i stad av magistraten och på landet av valnämnden;

dock att valet skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen

samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen

och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen och uppehåll

göras för den tid under vilken högmässogudstjänst pågår i den församling,

till vilken valdistriktet hör.

Valutredningens förslag

Valutredningen föreslår, att den nuvarande valnämndsorganisationen å

landet avskaffas och att i stället den ordningen införes, att en valnämnd

skall finnas för varje landskommun.

Rörande den närmare utformningen av de bestämmelser, varigenom den

ändrade ordningen skulle lagfästas, förklarar sig valutredningen — under

erinran om att valnämnd på landet för närvarande består av en av länsstyrelsen

förordnad ordförande jämte suppleant samt fyra kommunalvalda

ledamöter med lika många suppleanter — ha övervägt om anledning föreligger

att förorda avvikande regler beträffande sammansättningen av

den för landskommun föreslagna gemensamma valnämnden.

Utredningen anför i denna fråga.

Vad angår antalet ledamöter och suppleanter torde det väl knappast böra

komma i fråga alt låta en sådan för hel landskommun avsedd valnämnd erhålla

färre ledamöter och suppleanter än vad en nu för valdistrikt å landet

inrättad valnämnd har. Däremot synes en utökning av antalet ledamöter

och suppleanter kunna ifrågasättas. Utan tvivel är det ändamålsenligt om i

valnämnd, som är gemensam för en hel landskommun, finnes representanter

från skilda delar av kommun. Särskilt framstår detta såsom önskvärt,

då det gäller större och mera vidsträckta landskommuner. Härigenom möjliggöres

nämligen att det regelmässigt, då valbestyren skall ombesörjas för

någon del av kommunen, finnes någon ledamot eller suppleant inom valnämnden,

som äger kännedom om de lokala förhållandena därstädes. Även

om det redan med ett antal av fyra ledamöter och lika många suppleanter

finnes ett visst utrymme för att låta skilda orter bli företrädda inom valnämnden,

skulle uppenbarligen en utökning av antalet ledamöter och suppleanter

göra detta i än högre grad möjligt. En sådan utökning framstår måhända

ur denna synpunkt såsom lämplig. Emellertid kan det icke anses tillfredsställande

att ansvaret för valbestyrens ombesörjande fördelas på allt
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

27

för många personer. Den med reformen avsedda koncentrationen av dessa

bestyr torde även bäst kunna tillgodoses, om valnämnden icke erhåller en

alltför stor sammansättning, något som tillika skulle kunna medföra en viss

tungroddhet vid arbetets bedrivande. Valutredningen har med hänsyn härtill

ansett sig böra föreslå, att den gemensamma valnämnd, som utredningen

funnit böra inrättas för varje landskommun, erhåller samma antal ledamöter

och suppleanter som de valnämnder, vilka nu finnes för varje valdistrikt

å landsbygden.

Bestämmelserna om länsstyrelsernas åliggande att utse ordförande i valnämnd

jämte suppleant bör enligt valutredningens förmenande bibehållas

oförändrade även om valnämndsorganisationen å landsbygden ändras på

sätt här föreslagits. Visserligen skulle, såsom församlingsstyrelsekommittén

framhållit i sitt berörda betänkande, ett slopande av dessa bestämmelser

kanske stå i överensstämmelse med utvecklingen inom kommunalstyrelsen

i övrigt. Arten av de uppgifter som åvilar valnämnderna — dessa har

ju även att handlägga betydelsefulla frågor, som gäller andrakammarvalen

— finner valutredningen dock böra föranleda att statlig myndighet alltjämt

har inflytande på valnämndernas sammansättning genom att tillsätta ordförandena.

En sådan ordning synes även kunna befrämja en önskvärd kontakt

mellan valnämndsordförandena och länsstyrelserna i olika frågor rörande

valförberedelserna.

I detta sammanhang erinrar valutredningen tillika om att stadsdomstolsutredningen

i sitt betänkande »Underrätterna» föreslagit, att i städerna de

valbestyr, som icke skall ankomma på länsstyrelserna, övertages av valnämnder

med samma sammansättning som de nuvarande valnämnderna

på landet.

Är landskommun indelad i flera valdistrikt finner utredningen det böra

ankomma på den för kommunen gemensamma valnämnden att — på samma

sätt som nu i stad ankommer på magistrat eller där inrättad valnämnd,

om staden är uppdelad i flera valdistrikt — för varje valdistrikt utse erforderligt

antal deputerade att vara valförrättare i distriktet. Avgörande

för rätten att utse deputerade — vare sig det gäller landskommun

eller stad — bör enligt utredningen vara om valdistriktsindelning över huvud

taget förekommer i kommunen, även om det aktuella valet, exempelvis

ett municipalfullmäktigval, endast omfattar ett valdistrikt.

Enligt vad utredningen framhåller uttalades vid remissbehandlingen av

församlingsstyrelsekommitténs betänkande i vissa yttranden farhagor för

alt med den här angivna ordningen valförrättare skulle komma Rtt utses

mera cfler partipolitiska linjer än efter kunnighet och lämplighet. För valutredningen

synes dessa farhågor dock vara överdrivna och utredningen

förmodar, all de deputerade kommer att i stor utsträckning utväljas bland

dem, som nu i egenskap av ledamöter eller suppleanter i de för valdistrikten

inrättade valnämnderna har att förrätta val inom valdistrikten. Någon

anledning föreligger därför enligt utredningen icke att såsom föreslagits i

nyssnämnda remissyttranden låla länsstyrelserna få inflytande på dessa

valförrältande organs sammansättning. De valförrättare, som har att förrätta

val i stad, då denna är indelad i flera valdistrikt, tillsättes för övrigt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

utan varje medverkan av statlig myndighet. Såvitt utredningen har sig bekant

har några olägenheter härav icke gjort sig förmärkta.

För förslagets genomförande föreslår val utredningen ändringar av ValL

33 §, 57 § 1 mom. första stycket, 90 § andra stycket, 90 a §, 91 § och 96 §

andra stycket samt IvVL 5 och 60 §§.

Den av valutredningen föreslagna ändringen av KVL 5 § innebär, enligt

vad utredningen särskilt framhåller (se betänkandet s. 167—168), att samtliga

i landskommun förekommande kommunalval —- val av landstingsmän

samt val av kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige

skall förrättas av den för kommunen gemensamma valnämnden eller,

om i kommunen finnes flera valdistrikt, av denna valnämnds deputerade.

Den ifrågavarande valnämndens kompetensområde skall sålunda för samtliga

vals vidkommande som regel omfatta hela landskommunen. Undantag

härifrån skall enligt utredningen endast förekomma vid kyrkofullmäktigval

i vissa enstaka fall. Dessa undantagsfall betingas av att församlingsgränserna

icke alltid sammanfaller med den borgerliga kommunens gränser.

En församling kan, framhåller utredningen, i vissa fall omfatta delar

av olika landskommuner. Har i dylikt fall länsstyrelse vid kyrkofullmäktigval

meddelat förordnande enligt KVL 3 § 3 mom. om att olika områden

av församlingen tillsammans skall utgöra ett valdistrikt, kan det inträffa

att det sålunda bildade valdistriktet kommer att omfatta delar av skilda

landskommuner. För att en kompetenskonflikt icke skall uppstå mellan dessa

landskommuners valnämnder i fråga om kyrkofullmäktigvalets ombesörjande

i det ifrågavarande valdistriktet, finner utredningen det vara erforderligt

att länsstyrelsen i samband med sitt förordnande enligt KVL 3 § 3

mom. i sådant fall förordnar inför vilken landskommuns valnämnd eller

dess deputerade kyrkofullmäktigvalet i detta valdistrikt skall förrättas. En

bestämmelse härom anser utredningen böra intagas i KVL 5 §. För municipalfullmäktigvalens

del anser utredningen däremot den föreslagna ordningen

— oavsett vilka förordnanden som må meddelas rörande valdistriktsindelningen

vid valet av municipalfullmäktige -— icke erfordra några särbestämmelser

angående vem som skall förrätta municipalfullmäktigvalet

i för sådant val särskilt bildat valdistrikt. Municipalsamhälle utgör nämligen

alltid del av en enda landskommun.

När det gäller frågan om lagändringarnas ikraftträdande framhåller

valutredningen (se betänkandet s. 169) bl. a. att den funnit det mest

ändamålsenligt att genomföra den ändrade valnämndsorganisationen vid

den tidpunkt, då gällande mandatperiod för valnämndsledamöter utlöper.

Utredningen säger sig ha utgått ifrån att mandattiden för de ledamöter, som

nu tjänstgör i valnämnd för valdistrikt på landet, utlöper den 31 december

1963 och utredningen förordar därför att de berörda ändringarna i vallagstiftningen

får träda i kraft den 1 januari 1964. Vid utseende av valnämnd

under år 1963 för ny fyraårsperiod bör dock enligt utredningen ValL 33 §

tillämpas i sin ändrade lydelse.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

29

Remissyttrandena

I flertalet remissyttranden framhålles att den av valutredningen föreslagna

organisationen är förenad med väsentliga fördelar. Sålunda uttalar länsstyrelsen

i Västerbottens län, att det för allmänheten, som i en eller annan

angelägenhet söker kontakt med valnämnden, måste vara en fördel att ha

ett enda centralt kommunalt organ att vända sig till och icke behöva tveka

om vilken valnämnd eller vilken person i denna som är den rätta. En gemensam

valnämnd kommer tvivelsutan att förvärva större erfarenhet och

rutin i valförberedelsernas handhavande än vad de nuvarande valnämnderna

i allmänhet har möjlighet till. Att de förberedande valbestyren med den föreslagna

ordningen kommer att handläggas med större överblick, säkerhet

och rutin betonas även av länsstyrelsen i Västmanlands län. Länsstyrelsen i

Våsternorrlands län finner de olika valnämnderna åvilande uppgifterna överhuvudtaget

vara, icke minst från effektivitetssynpunkt, bäst lämpade att

ombesörjas av en enda valnämnd i kommunen. I flera yttranden från kommunala

organ framhålles, att med ett genomförande av förslaget skulle följa

en önskvärd rationalisering i fråga om kontakt med myndigheter, upphandling

och kungörande m. in.

Önskvärdheten av att icke alltför stora olikheter råder mellan den för

stad och den för landsbygd gällande ordningen med avseende å valbestyrens

ombesörjande talar enligt länsstyrelsen i Örebro län för en ändring i den

angivna riktningen. Kommunalnämnden i Asarums kommun framhåller, att

en reform av valnämndsorganisationen på landet blir än mer angelägen

om kommunindelningssakkunnigas betänkande rörande principerna för en

ny kommunindelning antages.

Att den föreslagna ordningen innebär en välbehövlig förenkling av valorganisationen

framhålles av bl. a. länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen

i Kristianstads län uttalar, att förslagets genomförande skulle

medföra att antalet valnämnder inom länet nedbringades till ungefär en

fjärdedel, vilket skulle vara ägnat att betydligt underlätta kontakten med

valnämnderna. Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner den ändrade valnämndsorganisationen

föra med sig en icke obetydlig lättnad i länsstyrelsens

arbete med valförberedelserna. Vissa fördelar ur kostnadssynpunkt torde

enligt länsstyrelsen i Gävleborgs län tillika vara förenade med förslaget.

Avstyrkande yttranden föreligger från kommunalfullmäktige i Kiviks

kommun, Skellefteå landskommun och Degcrfors kommun, kommunalnämnderna

i Olands kommun, Ronneby landskommun och Hällefors köping samt

valnämnderna i Mörlunda östra valdistrikt, Ryssby norra viddistrikt och

Ryda sockens valdistrikt ävensom valnämndens ordförande i Bunkeflo första

valdistrikt.

1 flera av dessa yttranden framhålles att många av de valförberedande

åtgärderna för de olika valdistrikten redan nu brukar samordnas och ombesörjas

centralt för hela kommunen och att i den mån ytterligare samordning

bör komma till stånd denna kan ske inom ramen för gällande val
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

nämndsorganisation, exempelvis på så sätt att samtliga valnämndsordförande

inom kommunen bildar ett gemensamt samarbetsorgan. Några väsentliga

fördelar står enligt samma yttranden icke att vinna med den föreslagna

ordningen.

I några yttranden hävdas att förslaget innebär en försämring för glesbygdskommunernas

del genom att allmänhetens möjligheter till kontakt

med valnämnderna där försämras i och med det ökade avståndet till dessa.

Valnämnden i Mörlunda östra valdistrikt framhåller i detta sammanhang

att den ändrade organisationen även för med sig att valnämndsledamöterna

i vidsträckta kommuner får långa resor till sammanträdesorten och att distributionen

av valmateriel blir besvärligare. Utredningens gjorda uttalande att

likformighet bör råda mellan stad och landsbygd med avseende å valbestyrens

handhavande föranleder kommunalnämnden i Ronneby landskommun

att erinra om att landskommunerna genom sammanslagningar kan

förväntas få en storlek, som arealmässigt är vida större än städernas.

Valnämnden i Ryssby norra valdistrikt betonar i sitt yttrande att den gemensamma

valnämnden i många fall aldrig kommer att fungera som valförrättare

och att dess ledamöter endast kommer att befatta sig med själva

valförberedelserna, ett arbete som enligt valnämnden icke förorsakar så stora

besvär, eftersom kommunala tjänstemän oftast anlitas som hjälp. Att ordförandeskapet

i en valnämnd med så begränsade funktioner skall utses av

länsstyrelse finner valnämnden onödigt. Kommunalfullmäktige i Degerfors

kommun håller det för sannolikt, att den gemensamma valnämndens deputerade

under alla omständigheter ändå kommer att fungera som permanenta

valnämnder i valdistrikten.

Utredningens förslag att antalet ledamöter och suppleanter

i den gemensamma valnämnden skall vara detsamma som

i de valnämnder, som nu finns för varje valdistrikt, biträdes i allmänhet

av remissinstanserna. Länsstyrelserna i Malmöhus och Gävleborgs län förklarar

sig sålunda helt dela de synpunkter, som utredningen framfört i

denna fråga. Länsstyrelsen i Gotlands län vill för sin del starkare än utredningen

framhålla likformighetssynpunkten. Enligt samma länsstyrelse

torde erfarenheten ge vid handen, att en utjämning så vitt möjligt bör ske

av olikheterna mellan stad och land beträffande valorganens sammansättning

och funktioner. Enligt styrelsens mening har man icke att räkna med

några olägenheter av att antalet ledamöter och suppleanter i valnämnd bestämmes

lika för stad och land, och styrelsen förordar därför att så sker.

Även valnämnden i Hedemora stad finner anledning framhålla att antalet

valnämndsledamöter bör i enhetlighetens intresse vara lika för stad och

landskommun.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser möjlighet böra finnas att — då det

påkallas av särskilda förhållanden, t. ex. i större och vidsträckta landskommuner

— utöka antalet utöver fem ledamöter och fem suppleanter, varvid

antalet dock icke torde behöva överstiga sju ledamöter och lika många

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

31

suppleanter. Samma uppfattning kommer till uttryck i det yttrande, som

avgivits av valnämnden i Edsbruks valdistrikt.

Kommunalfullmäktige i Alvesta köping ifrågasätter huruvida icke varje

valdistrikt bör vara representerat med minst en ledamot i den gemensamma

valnämnden. Detta kan visserligen föranleda, att valnämnden i extrema

fall får ett mycket stort antal ledamöter, men är enligt fullmäktige ägnat

att bättre tillgodose behovet av lokalkännedom inom valnämnden. Den ifrågasatta

ordningen finner fullmäktige sannolikt medföra, att valdistriktets

representant i valnämnden blir ledare för nämndens deputerade inom valdistriktet.

Departementschefen

I departementschefens uttalande anföres, att han finner starka skäl tala

för att man nu bör genomföra en ändring av såväl valnämndsorganisationen

på landet som valorganisationerna i städerna i syfte att få till stånd en

för hela riket enhetlig ordning för bestyren med andrakammarvalen och

kommunalvalen. Departementschefen anför vidare:

Valutredningens förslag, att i varje kommun på landet endast skall finnas

en valnämnd, gemensam för hela kommunen, samt stadsdomstolsutredningens

förslag, att magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionernas åligganden

att förbereda och leda de allmänna valen skall överföras på valnämnder,

har tillstyrkts av det övervägande antalet remissinstanser. Även

jag anser mig kunna godtaga förslagen och en reform i här angiven riktning

synes mig därför lämpligen böra ske på grundval av vad de båda utredningarna

sålunda föreslagit. En sådan ordning bör alltså nu införas, att i varje

kommun — vare sig fråga är om landskommun, köping eller stad — förberedandet

och ledandet av de allmänna valen ombesörjes av en valnämnd,

gemensam för hela kommunen.

När det gäller de ifrågavarande valnämndernas sammansättning synes reglerna

härom böra göras enhetliga för samtliga dessa valnämnder. Valutredningens

och stadsdomstolsutredningens skilda förslag sammanfaller i detta

hänseende, i det att valnämnd i kommun på landet av valutredningen samt

valnämnd i stad av stadsdomstolsutredningen förordats erhålla en likartad

sammansättning som den nu i varje valdistrikt på landet inrättade valnämnden.

Jag har icke funnit anledning föreligga att på denna punkt frångå

utredningarnas samstämmiga förslag, som tillstyrkts eller lämnats utan

erinran av flertalet remissorgan. Valnämnd bör således bestå av fem inom

kommunen boende personer, vilka utses för fyra år. Det torde vara lämpligt

att ordföranden i denna nämnd jämte suppleant för honom förordnas

av länsstyrelsen medan de övriga fyra ledamöterna jämte lika antal suppleanter

väljes av kommunens fullmäktige, allt i motsvarande ordning som

gäller för utseende av ledamöter och suppleanter i nu inrättade valnämnder

för valdistrikt på landet. För Stockholms del överensstämmer den här föreslagna

ordningen med den nu föreskrivna, eftersom enligt bestämmelserna i

ValL 90 a § en valnämnd skall finnas inrättad för staden med den sammansättning

som här angivits.

De grundläggande bestämmelserna om valnämnd och om ledamöter och

suppleanter i sådan nämnd synes alltjämt böra vara upptagna i Vall, 33 §.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1907}

De nuvarande bestämmelserna i sagda lagrum föreslås emellertid ändrade

i enlighet med vad här anförts, varigenom de kommer att bli generellt tilllämpliga

för såväl landsbygd som samtliga städer. ValL 90 och 90 a §§ samt

KVL 63 g, vilka upptar stadganden om valorgan i vissa städer, kan i samband

härmed upphävas. De i ValL 34—36 §■§ intagna bestämmelserna rörande

bl. a. beslutmässighet, omröstning, rätt att avsäga sig uppdrag som

ledamot eller suppleant samt besvär över val av ledamot eller suppleant torde,

dock med någon mindre jämkning av 35 g, kunna göras tillämpliga på sådan

valnämnd som avses med förslaget. Någon komplettering av dessa bestämmelser

synes mig icke erforderlig.

År kommun — siad eller kommun på landet — indelad i flera valdistrikt,

kan tydligtvis val i kommunen icke förrättas inför kommunens valnämnd.

I sådant fall måste särskilda valförrättningsorgan tillsättas. De av valutredningen

och sladsd om stolsutredningen framlagda förslagen innebär, att valnämnden

i sådan kommun skall för varje valdistrikt utse erforderligt antal

personer att såsom valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet.

Några länsstyrelser har i sina yttranden över valutredningens berörda förslag

framhållit önskvärdheten av att statlig myndighet får inflytande på

dessa valförrättningsorgans sammansättning på så sätt, att ordförande i sådant

organ utses av länsstyrelse. En del kommunala myndigheter har å sin

sida ifrågasatt om icke valförrättarna i stället bör tillsättas "av den kommunala

fullmäktigförsamlingen. I likhet med flertalet remissinstanser finner

jag mig emellertid kunna godtaga de båda utredningarnas förslag om att i

förekommande fall av valdistriktsindelning valförrättarna i gemen utses av

valnämnden. En motsvarande ordning gäller för övrigt redan nu i städer,

som är indelade i flera valdistrikt, och denna ordning synes, enligt vad valutredningen

uppgivit, icke ha varit förenad med några olägenheter. Avgörande

för valnämndens rätt att utse deputerade som valförrättare bör, såsom

valutredningen förutsatt, vara om valdistriktsindelning över huvud taget

förekommer i kommunen vid något allmänt val, även om det aktuella

valet endast skulle omfatta ett valdistrikt.

Den befogenhet, som nu föreligger för valmyndighet i stad att utse deputerade

såsom valförrättare i valdistrikt inom staden, är närmare reglerad

i ValL 91 §. Bestämmelserna i detta lagrum föreslås ändrade så att de blir

tillämpliga på valnämnd, som här avses. Likaså bör ändring ske av ValL

57 § 1 mom. första stycket och KVL 5 § första stycket, som upptar allmänna

bestämmelser om de organ inför vilka andrakammarval respektive kommunalval

skall förrättas.

Med den här föreslagna ordningen följer, att samtliga allmänna val inom

en kommun skall förrättas inför kommunens valnämnd eller dess deputerade.

Eftersom municipalsamhälle alltid utgör del av en landskommun, erfordras

— oavsett vilka förordnanden, som må meddelas rörande valdistriktsindelningen

vid valet av municipalfullmäktige — med denna ordning icke

några särbestämmelser angående vem som skall förrätta municipalfullmäkligval

i valdistrikt, som bildas särskilt för sådant val. De nuvarande bestämmelserna

i KVL 5 § andra stycket torde därför kunna utgå. Däremot kräver

tydligtvis eu reform i här angiven riktning vissa särbestämmelser om valförrättningsorgan

vid kyrkofullmäktigval för del mindre vanliga fallet, alt

länsstyrelse enligt KVL 3 § 3 mom. förordnar att olika områden av församling,

vilka eljest skolat var för sig bilda eget valdistrikt, tillsammans skall

vid kyrkofulimäktigvalet utgöra ett valdistrikt, och det därvid inträffar att

det sålunda bildade distriktet kommer att omfatta delar av skilda borgerliga

kommuner. För undvikande av en kompetenskonflikt mellan dessa kommuners

valnämnder i fråga om kyrkofullmäktigvalets ombesörjande i det

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

33

ifrågavarande distriktet bör, såsom valutredningen funnit, länsstyrelse i sådant

fall jämväl ha att förordna, inför vilken kommuns valnämnd eller

dess deputerade kyrkofullmäktigvalet i detta valdistrikt skall förrättas. De

nuvarande stadgandena i KVL 5 § tredje stycket föreslås ersatta av bestämmelser

härom.

Valutredningens ståndpunkt, att införandet av en ny valnämndsorganisation

på landet icke bör föranleda ändring av den gällande kompetensfördelningen

mellan länsstyrelse och valnämnd på landet, har vunnit allmän anslutning

vid remissbehandlingen och jag finner mig också böra godtaga valutredningens

uppfattning härutinnan. Ay den föreslagna ordningen följer

att valnämnderna på landet liksom hittills icke skall vid något slags val taga

befattning med den slutliga röstsammanräkningen. Övervägande skäl talar

enligt milt förmenande för att en motsvarande kompetensfördelning även bör

genomföras mellan länsstyrelse och valmyndighet i stad, då nu vaiorganisationen

i städerna ändras i syfte att få till stånd en för hela riket enhetlig

ordning för valbestyrens ombesörjande. Stadsdomstolsutredningens förslag,

att den befattning med röstsammanräkningen vid vissa kommunalval, som

nu ankommer på valmyndighet i andra städer än Stockholm, skall överflyttas

till länsstyrelse, finner jag mig därför i likhet med det övervägande antalet

remissinstanser böra acceptera. Såsom framhållits i en del yttranden

över stadsdomstolsutredningens betänkande kommer en sådan överflyttning

visserligen att för länsstyrelserna medföra en ökad arbetsbelastning, då allmänna

kommunalval förrättas. Särskilt i län med stora städer kan till följd

härav svårigheter måhända uppkomma för länsstyrelsen att inom rimlig

tid slutföra sammanräkningsförrättningarna vid dessa val. Dessa svårigheter

torde dock kunna bemästras, om länsstyrelserna i större utsträckning än

hittills skett utnyttjar möjligheten att i och för sammanräkningarna vid allmänna

kommunalval anställa tillfällig personal — även kvalificerad sådan

— så att skilda sammanräkningsförrättningar kan hos vederbörande länsstyrelse

äga rum samtidigt.

Preliminär röstsammanräkning är för närvarande icke obligatorisk vid

samtliga allmänna val. Enligt de gällande bestämmelserna i KVL 34 § är

vid val av stadsfullmäktige för stad, som deltager i landsting, samt vid val

av kyrkofullmäktige för stadsförsamling eller kyrklig samfällighet i stad

frågan huruvida preliminär röstsammanräkning skall äga rum beroende på

beslut av stadens valmyndighet, som med nuvarande ordning jämväl har

att verkställa slutlig röstsammanräkning vid samma val. I Stockholm ankommer

det dock på överståthållarämbetet att vid kyrkofullmäktigval meddela

beslut som nu sagts och, såsoin redan nämnts, vara sammanräkningsmyndighet

vid samtliga val i staden. Stadsdomstolsutredningen har för sin

del utgått ifrån att preliminär röstsammanräkning alltjämt skall vara fakultativ

vid nyssnämnda kommunalval men föreslagit att beslutanderätten i trågan,

huruvida preliminär röstsammanräkning i dessa fall skall förekomma,

överlag överflyttas på länsstyrelse. Erinras må att i tidigare sammanhang

ifrågasatts, huruvida icke preliminär röstsammanräkning bör göras obligatorisk

vid samtliga kommunalval. I det betänkande (SOU 1941:28), som

låg till grund för poslröstningssystemets införande, framfördes förslag härom.

Vederbörande departementschef (se prop. 1942: 98 s. 41) ansåg sig

emellertid icke kunna godtaga förslaget. Skall såsom här nu förordats länsstyrelse

ha att verkställa slutlig sammanräkning vid samtliga kommunala

val, torde läget i avsevärd mån förändras och skäl föreligga för ett annat

bedömande av spörsmålet. Om länsstyrelserna skall på ett tillfredsställande

sätt kunna bemästra sammanräkningsbestyren torde del vara så gott som

nödvändigt att preliminär sammanräkning äger rum jämväl vid samtliga val

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

av stadsfullmäktige och val av kyrkofullmäktige i stadsförsamling eller kyrklig

samfällighet i stad. Något utrymme för att i nämnvärd utsträckning ge

avkall på kravet på sådan preliminär röstsammanräkning vid dessa val kommer

säkerligen icke att finnas med den föreslagna ordningen för slutlig röstsammanräkning.

Under sådana förhållanden finner jag mig böra förorda att

preliminär röstsammanräkning göres obligatorisk vid samtliga kommunalval;

förslaget i denna del synes från likformighetssynpunkt även böra avse

kyrkofullmäktigvalen i Stockholm.

Ett genomförande av vad här föreslagits angående slutlig och preliminär

röstsammanräkning vid kommunala val förutsätter upphävande av bestämmelserna

i KVL 33 § 3 mom. samt ändringar av 22 § 2 mom., 34 §, 42 §, 43 §,

44 § 5 mom., 48 § 1 mom., 49 § 2 mom., och 51 § i samma lag.

Med avseende å den valnämnd, som här förordas bli inrättad för varje

kommun på landet och för varje stad, torde samma fördelning av arbetsuppgifterna

böra genomföras som enligt vallagarnas skilda bestämmelser gäller

för den nu för varje valdistrikt på landet inrättade valnämnden.--—

Departementschefen anför vidare:

När det gäller frågan om ikraftträdandet av de föreslagna lagändringarna

bör såsom valutredningen framhållit beaktas, att mandattiden för de ledamöter,

som nu tjänstgör i valnämnd för valdistrikt på landet, utlöper den

31 december 1963. Den ändrade organisationen för valbestyrens ombesörjande

torde med fördel kunna genomföras vid utgången av nyssnämnda mandattid.

De här föreslagna ändringarna i vallagstiftningen föreslås därför i

sin helhet få träda i kraft den 1 januari 1964; dock förordas att valnämnd

för den fyraårsperiod, som börjar den 1 januari 1964, skall under år 1963

utses med tillämpning av de nya bestämmelserna. Vad angår valnämnd i

städer kan det inträffa att den nu löpande mandatperioden utgår senare än

vid utgången av 1963. Med tanke härpå bör föreskrivas att uppdrag såsom

ordförande, ledamot eller suppleant i valnämnd, vilket meddelats med stöd

av äldre lag och omfattar tid efter 1963 års utgång, skall upphöra vid de nya

bestämmelsernas ikraftträdande.

Då kommunalval ägt rum före de nya bestämmelsernas ikraftträdande

men ny röstsammanräkning skall ske efter ikraftträdandet, lärer utan vidare

vara tydligt att de nya bestämmelserna om sammanräkningsmyndighet

skall äga tillämpning. I den mån valmaterialet i sådant fall icke finnes tillgängligt

hos länsstyrelsen har denna att infordra detsamma.

Utskottet

I propositionen föreslås, att den gällande organisationen med en valnämnd

för varje valdistrikt på landet avskaffas och ersättes av en ordning med en

enda valnämnd för varje kommun samt att magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionernas

befattning med andrakammarvalen och kommunalvalen

övertages av valnämnder. Enligt förslaget skall sålunda i varje kommun

— vare sig fråga är om landskommun, köping eller stad — de allmänna

valen förberedas och ledas av en valnämnd, gemensam för hela kommunen.

Sådan valnämnd föreslås i propositionen erhålla samma sammansättning

som den nu för varje valdistrikt på landet inrättade valnämnden.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

35

Är kommun indelad i flera valdistrikt, skall enligt förslaget kommunens

valnämnd för varje valdistrikt utse erforderligt antal personer att såsom

valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet. För Stockholms del

överensstämmer den föreslagna valorganisationen med den som för närvarande

är föreskriven för denna stad. I propositionen föreslås tillika, att

länsstyrelse skall för såväl landsbygd som städer vara sammanräkningsmyndighet

vid samtliga allmänna val. Vidare förordas, att preliminär röstsammanräkning

blir obligatorisk vid samtliga kommunalval.

Utskottet vill till en början framhålla, att propositionens förslag om en

för hela riket enhetlig organisation för valförberedelser och valförrättningar

innebär en önskvärd förenkling av vallagarnas uppbyggnad och är ägnat

att underlätta genomförandet av förenklingar i andra avseenden, såsom

i fråga om indelningen i valdistrikt och tiderna för öppethållande av vallokal.

Utskottet finner således i stort sett ej anledning till erinran mot propositionens

förslag.

I fråga om rätt för ämbets- eller tjänsteman att avsäga sig uppdrag i valnämnd

vill utskottet dock föreslå ändrade regler.

Såsom framgått av redogörelsen för gällande rätt har man vid tillkomsten

av den nuvarande bestämmelsen i fråga om nämnda avsägelserätt anknutit

till då gällande regler i kommunalförordningarna. Rätten för ämbets- eller

tjänsteman att med hänvisning till hinder på grund av sin befattning erhålla

befrielse från uppdrag i fullmäktigeförsamlingar och nämnder som

omlörmäles i kommunallagarna har emellertid borttagits i de nya kommunallagarna.

Kommunallagskommittén föreslog sålunda i sitt betänkande III (SOU

1952: 14) att den ovillkorliga avsägelserätten för ämbets- eller tjänsteman

skulle avskaffas. Till stöd för förslaget framhöll kommittén bl. a., att den

statliga och kommunala verksamhetens kraftiga tillväxt avsevärt ökat antalet

medborgare, som ägde avböja kommunala förtroendeuppdrag under

hänvisning till sin tjänst. Tillvaron av denna rätt innebure utan tvivel en

olägenhet för kommunerna. Vidare kunde man med skäl ifrågasätta det

rimliga i att många statstjänstemän i relativt underordnad ställning kunde

vägra mottaga kommunala uppdrag, medan befattningshavare med ansvarsfyllda

uppgifter i för hela samhället betydelsefulla företag och organisationer

vore pliktiga att ställa sig till kommunernas förfogande. Kommittén

framhöll också, att rätten för tjänsteman att själv bedöma om kommunalt

uppdrag var hinderligt för hans tjänst lämnade stort utrymme åt det enskilda

godtycket. — Departementschefen förklarade i propositionen om den

nya kommunallagen (prop. 1952:210) sig vara ense med kommittén härutinnan

samt föreslog avskaffande av nämnda avsägelserätt. Konstitutionsutskottet

(uti. 1953: 22) tillstyrkte och riksdagen biföll den föreslagna ändringen.

Ifrågavarande bestämmelse, 7 § sista stycket kommunallagen, lyder

därefter:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

Den som uppnått sextio års ålder må avsäga sig uppdrag att vara fullmäktig.

Eljest må ej någon avsäga sig sådant uppdrag med mindre han

uppgiver hinder, vilket godkännes av fullmäktige.

Utskottet finner de av kommunallagskommittén anförda skälen för ett

avskaffande av nämnda avsägelserätt ha tillämpning även på kommunernas

valförrättningsorgan, vilkas åligganden intar en mellanställning mellan

de rent kommunala och de statliga uppgifterna. Såsom framgått av redogörelsen

för gällande bestämmelser har man vid införandet av nämnda rätt

tagit då gällande avsägelserätt enligt kommunallagarna till utgångspunkt.

Då utskottet ej funnit några bärande skäl för ett bevarande av nämnda

avsägelserätt i vallagarna, sedan den borttagits i kommunallagarna, får utskottet

förorda, att bestämmelserna om nämnda rätt borttages och att 35 §

lagen om val till riksdagen erhåller den i förhållande till propositionsförslaget

ändrade lydelse, varom utskottet nedan hemställer.

I frågan om antalet ledamöter i valnämnd uttalade valutredningen (SOU

1961: 20 s. 60), att även om det redan med ett antal av fyra ledamöter och

lika mänga suppleanter funnes ett visst utrymme för att låta skilda orter

inom kommunen bli företrädda inom valnämnden, skulle uppenbarligen en

utökning av antalet ledamöter och suppleanter göra detta i än högre grad

möjligt. Valutredningem anförde emellertid vidare, att det icke kunde anses

tillfredsställande att ansvaret för valbestyrens ombesörjande fördelades

på alltför många personer. Den med reformen avsedda koncentrationen av

dessa bestyr skulle även, ansåg utredningen, bäst kunna tillgodoses, om

valnämnden icke erhöll en alltför stor sammansättning. Valutredningen föreslog

därför fem ledamöter, vilket förslag följts i propositionen.

Till belysande av Irågan om önskvärt antal valdistriktsrepresentanter i

valnämnden vill utskottet framhålla, att enligt uppgifter som lämnas i valutredningens

betänkande (s. 57) antalet valdistrikt på landsbygden vid

1958 års val var 4 634, vilket motsvarade i medeltal cirka fem valdistrikt

per landskommun.

Medan i motionerna I: 597 och II: 739 önskemålet om möjlighet till större

valnämnder baserats på nyssnämnda synpunkter om önskvärdheten av representanter

från olika valdistrikt, framhålles i motionerna 1:599 och II:

737, att de fyra ledamöterna väljes vid proportionella val inom kommunens

fullmäktige och att detta kan antagas medföra att med fyra kommunvalda

icpresentanter något av de fyra stora politiska partierna som regel inte blir

lepiesenterat i valnämnden och således i detta avseende blir utestängt från

ansvaret för valens handläggning. I motionerna föreslås i enlighet härmed

antalet nämnda ledamöter skola vax-a sex i stället för fyra enligt propositionen.

Utskottet vill gärna medgiva alt de i nämnda två motionspar anförda skälen

föi en utökning av antalet ledamöter i valnämnderna kan ha visst berättigande.

De skäl som valutredningen anfört mot en utökning grundad på intresset

av distriktsrepresenfation har utskottet emellertid funnit vara bärande. Det

i propositionen föreslagna antalet ledamöter jämte suppleanter torde ock i

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963 37

allmänhet vara tillräckligt för att medgiva en fullständig distriktsrepresentation.

Därtill kommer att i kommuner med flera valdistrikt valnämndernas

huvudsakliga uppgift blir att syssla med valförberedande åtgärder. Då dessa

åtgärder i regel torde vara av för samtliga valdistrikt enhetlig karaktär, bör

måhända olägenheterna av att i vissa fall samtliga valdistrikt ej blir representerade

i nämnden ej bli alltför stora. — Åsikten att — förutom ordföranden

— antalet ledamöter i nämnden bör vara sex för att medge representation

från samtliga fyra stora politiska partier kan utskottet ej dela. Antalet

ledamöter i nämnder för specialreglerad verksamhet torde av kommunerna

i många fall ha bestämts till fem utan att detta synes ha vållat några större

olägenheter. I allmänhet torde ej heller valnämndens utövande av valbestyren

bli föremål för politiska meningsmotsättningar. I många fall torde

därför överenskommelser kunna träffas som möjliggör den önskade partirepresentationen.

Utskottet vill i detta sammanhang slutligen framhålla att, såsom i vissa

remissyttranden framhållits, vissa skäl talar för att låta även ordföranden

i valnämnden utses av kommunerna. Emellertid torde, åtminstone under en

övergångstid, genomförandet av den nya organisationen ställa stora krav på

länsstyrelsernas ledande verksamhet i fråga om valförberedande åtgärder.

Det torde därvid vara av vikt även från kommunernas synpunkt, att länsstyrelsen

äger utse den ordförande, som den finner vara för uppdraget mest

lämpad.

Vad angår tiderna för vallokals öppethållande vill utskottet erinra om att

frågan förut varit föremål för uppmärksamhet.

I proposition 1961: 175 anfördes sålunda (s. 36) att valutredningen i avgivet

betänkande uttalat att det givetvis var önskvärt, att röstningen vid de

kommunalval som har större politisk betydelse ägde rum under motsvarande

tider som andrakammarvalen. Härigenom främjades enligt utredningens

mening valdeltagandet och motverkades den ökning av antalet poströstande

som röstkortssystemet kunde komma att medföra. Utredningen fann emellertid

inte erforderligt att föreslå någon ändring av bestämmelserna. I departementschefens

uttalande i nämnda proposition anfördes, att det från länsstyrelsehåll

framhållits, att valtiderna starkt varierade inom skilda kommuner

och vid olika val. Departementschefen anslöt sig emellertid till valutredningens

ståndpunkt men förklarade sig dock å andra sidan vilja kraftigt understryka

olägenheterna för väljarna av olika valtider. Departementschefen

uttalade vidare, att länsstyrelserna borde verka för så stor enhetlighet som

möjligt inom länen i detta hänseende och att i allmänhet valtiderna vid

riksdagsinannaval borde kunna tillämpas.

I anledning av motioner till 1962 års riksdag (likalydande I: 555 av herr

Dahlberg in. fl. och II: 671 av herr Johansson i Trollhättan m. fl.) uttalade

konstitutionsutskottet (uti. 1962: 13), att olägenheter i olika avseenden

var förbundna med varierande valtider vid allmänna val. Utskottet uttalade

vidare:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

Utskottet anser emellertid att man — innan frågan om nya regler beträffande

valtiderna för kommunalval närmare överväges — bör avvakta resultatet

av de av departementschefen anbefallda åtgärderna för uppnående av

största möjliga enhetlighet inom de olika länen. Utskottet finner det önskvärt

att Kungl. Maj :t, sedan ytterligare erfarenheter sålunda vunnits, upptager

frågan till förnyat övervägande.

Utskottet hemställde vidare, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte giva till känna vad utskottet anfört.

Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr. 185).

Utskottet uttalade sålunda år 1962, att erfarenheter från länsstyrelsernas

samordnande verksamhet beträffande valtiderna borde avvaktas. Utskottet

vidhåller denna uppfattning. Emellertid torde erfarenheterna från kommunalvalet

1962 ej vara helt tillfredsställande. Utskottet finner det därför önskvärt

att Kungl. Maj :t uppmärksammar frågan.

Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med avslag å motionerna I: 598 och II:

738, I: 599 och II: 737 jämte I: 597 och II: 739, i vad dessa

två motioner berör annat än förutnämnda avsägelserätt, måtte

— med förklaring att riksdagen beträffande 35 § lagen

om val till riksdagen funnit viss ytterligare ändring böra ske

— för sin del, med bifall till sistnämnda två motioner i vad

gäller yrkandet däri angående förutnämnda avsägelserätt,

antaga de vid propositionen fogade lagförslagen med den

ändringen, att 35 § i lagen om val till riksdagen erhåller följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

35

Av kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige lämnat uppdrag att

vara ledamot eller suppleant i valnämnd

må ej annan avsäga sig än

ämbets- eller tjänsteman, som av sin

befattning är hindrad att uppdraget

fullgöra; den, som uppnått sextio års

ålder; samt den, vilken eljest uppgiver

hinder, som av fullmäktige godkännes.

(Utskottets förslag)

§•

Av kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige lämnat uppdrag att

vara ledamot eller suppleant i valnämnd

må ej annan avsäga sig än

den, som uppnått sextio års ålder,

samt den, vilken eljest uppgiver hinder,

som av fullmäktige godkännes.

Stockholm den 4 april 1963

På konstitutionsutskottets vägnar:

TORSTEN ANDERSSON

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1963

39

Närvarande:

från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru Segerstedt

Wiberg, herrar Sveningsson, Olsén, Erik Olsson*, Kronstrand, Dahl»

fröken Stenberg och herr Dahlberg; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg*, Magnusson i Tumhult, Larsson

i Luttra, Bengtsson i Halmstad, Nilsson i Östersund, Hammar, Braconier,

Henningsson och Andersson i Billingsfors.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

A) av herrar Torsten Andersson, Olsén, Erik Olsson, Dahlberg, Spångberg r

Larsson i Luttra och Nilsson i Östersund, vilka i fråga om vallokals öppethållande

ansett, att utskottet därjämte bort hemställa,

2) att riksdagen med hänsyn till olägenheterna med andra

valtider för kommunalval än för andrakammarval och andra

tider för val å landet än för val i stad måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om förnyat övervägande av frågan om

lika valtider vid allmänna val samt förslag till lagändringar å

sådan tid att ändringarna kan beslutas och träda i kraft till

1964 års andrakammarval.

B) av herr Larsson i Luttra i fråga om antalet ledamöter i valnämnd.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630514

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:182 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om semester, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner. s. 12 i texten