Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ytterkuvert till äktamakeförsändelse vid allmänna val.

1963-04-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1963:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ytterkuvert till äktamakeförsändelse vid allmänna val.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1963

1

Nr 8

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående ytterkuvert till äktamakeförsändelse vid

allmänna val.

I de till konstitutionsutskottet hänvisade likalydande motionerna nr 188

i första kammaren av herrar Kristiansson och Mossberger och nr 221 i andra

kammaren av herr Bengtsson i Halmstad hemställes, »att riksdagen hos

Kungl. Maj :t måtte hemställa om en prövning av sättet att i lagen om val

till riksdagen och i den kommunala vallagen införa bestämmelser om hur

det skall förfaras med ytterkuvert till äktamakeförsändelse, sedan denna

avlämnats till valförrättaren».

Angående motiveringen får utskottet, i den män redogörelse därför inte

lämnas i det följande, hänvisa till motionen I: 188.

Gällande bestämmelser

I § 24 RO stadgas, att rösträtt ej må utövas av annan valberättigad än

den som, på sätt i vallagen sägs, vid valförrättning personligen sig inställer;

dock att dels sådan valberättigad, som till följd av vistelse utom riket eller

yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad att iakttaga sådan inställelse,

må, i den utsträckning och under de villkor som stadgas i nyssnämnda lag,

före valet avgiva valsedel, dels ock make må, i den ordning som stadgas i

samma lag, avgiva valsedel genom andra maken.

Lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen innehåller utförliga

bestämmelser om röstning genom make vid valförrättning (förstnämnda

lag 62—64, sistnämnda lag 28—30 §§). Bestämmelserna innebär i huvudsak

följande.

Vill äkta make ingiva valsedel genom andra maken, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast trettio dagar före valet. För sådan valsedelsförsändelse

skall användas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert, båda

av särskilt slag. Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet

och tillsluta detta samt i närvaro av ett vittne inlägga innerkuvertet

i ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring ätt sålunda tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt

väljaren vid liden för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet. Vittnet

intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets meddelande,

att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring. Finnes

att väljaren är röstberättigad, att ytterkuvertet är av stadgat slag samt

att därå är tecknad förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt

1 liihang till riksdagens protokoll 1963. 5 samt. 2 avd. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1963

skick och förekommer ej skälig anledning antaga, att ytterkuvertet blivit

efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall skall

det ej mottagas.

Historik

De svenska bestämmelserna om röstning vid riksdagsmannaval hade ända

till år 1921 det innehållet, att rösträtt ej fick utövas av annan valberättigad

än den, som vid valtillfället personligen inställde sig. Sistnämnda år antogs

emellertid slutligt bestämmelser, varigenom vid andrakammarval dels röstning

utan personlig inställelse (valsedelsförsändelse exempelvis med posten)

medgavs för vissa kategorier, som av yrkes- eller tjänsteförpliktelse

var hindrade att personligen inställa sig, dels ock make erhöll rätt att, i den

ordning som stadgades i vallagen, avgiva valsedel genom sin make, om denne

var röstberättigad. Ändringarna hade sin grund i önskemål om att underlätta

de gifta kvinnornas deltagande i valen; rösträtt för kvinnor vid andrakammarval

infördes samma år, 1921. För vissa kommunala val (val av kommunalfullmäktige,

stadsfullmäktige och landstingsmän) infördes motsvarande

möjligheter till valsedelsförsändelser år 1920 genom lag den 30 juni

samma år (nr 392) om rätt för vissa väljare att utan inställlese inför valförrättare

avgiva valsedel etc. I sammanhang därmed avskaffades den dittills vid

nämnda kommunala representantval förekommande fullmaktsröstningen. 1

8 § av nämnda lag stadgades, för de fall då äkta makar båda var röstberättigade,

rätt för den ena maken alt ingiva valsedel genom den andra.

I samband med ovannämnda ändringar infördes även bestämmelser om

anordnande av äktamakeförsändelse och om förfarandet vid valförrättarens

mottagande av försändelsen. Dessa bestämmelser kvarstår fortfarande i huvudsak

oförändrade.

Efter lagändringar 1937, 1942 och 1944 förelåg rätt för make att genom

den andra maken, om denne var röstberättigad, avgiva valsedel vid andrakammarval

och kommunala val såväl då röstningen skedde vid valförrättning

som då den skedde på postanstalt, beskickning eller konsulat. I sistnämnda

fall (röstning inför röstmottagare) var det dock en förutsättning

att den valsedelslämnande maken också själv röstade.

I proposition 1956: 166 föreslog Kungl. Maj:t på grundval av ett av 1955

års valutredning i slutet av år 1955 avlämnat delbetänkande (stencilerat)

bl. a., att kravet på att den valsedelslämnande maken själv skulle vara röstberättigad

borde slopas beträffande avlämnande av äktamakeförsändelse

vid valförrättning. Däremot föreslogs ej någon ändring i motsvarande avseende

beträffande röstning på postanstalt, beskickning eller konsulat. Förslaget

antogs av riksdagen.

I motion I: 386 till 1962 års riksdag av herr Lundström m. fl. hemställdes,

»att riksdagen måtte besluta sådan ändring av lagen om val till riksdagen

(§74) samt den kommunala vallagen (§39) att kravet på att den som röstar

för make inför röstmottagare själv måste rösta samtidigt slopas samt

att konstitutionsutskottet måtte utforma vederbörlig text i de berörda författningarna».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1963

3

Konstitutionsutskottet, till vilket motionen hänvisades, yttrade i utlåtande

1962:13:

Enligt utskottets mening synes motiven för ett slopande av kravet att den,

som inför röstmottagare skall äga avlämna valsedel från sin make, själv

samtidigt måste rösta vara av den art att motionärernas förslag bör närmare

övervägas. Därvid kan de skäl som talar till förmån för den föreslagna

ändrade regeln vägas mot de svårigheter som finnes av valteknisk art.

Utskottet hemställde, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte giva

till känna vad utskottet anfört, och denna hemställan bifölls av riksdagen

(rskr 185).

Motionerna

I motionerna anföres bland annat.

I § 64 första stycket säges att, sedan äktamakeförsändelsens ytterkuvert

konstaterats vara korrekt, »bryter ordföranden ytterkuvertet». Därefter skall

enligt andra stycket i samma paragraf ordföranden lägga ner innerkuvertet

i valurnan.

Vad som därefter skall ske med det öppnade ytterkuvertet omförmäles

inte i lagen. På detta ytterkuvert finns såväl den röstandes namn som namnet

på det vittne som intygar att väljaren egenhändigt undertecknat förklaringen

om att iordningställandet av äktamakeförsändelsen tillgått så som

lagen föreskriver.

Föreskrifterna i berörda delar är desamma i den kommunala vallagen. Det

synes oss inte vara tillfredsställande att vallagarna inte upptar någon regel

för hur det efter ytterkuvertets brytande skall förfaras med handling av den

karaktär ytterkuvertet har. Ett tillvägagångssätt, som förefaller oss naturligt,

vore att ytterkuvertet, som av den nuvarande lagtexten att döma inte har

någon funktion att fylla efter det att det öppnats, omedelbart efter valförrättningens

slut förstördes. En annan möjlighet vore måhända att hela äktamakeförsändelsen

med obrutet ytterkuvert nedlades i valurnan och i oöppnat

skick sändes till Konungens befallningshavande på samma sätt som sker

med äktamakeförsändelse vid poströstning. En olägenhet med detta senare

förfaringssätt är givetvis att antalet oräknade valsedlar som kommer Konungens

befallningshavande till handa blir större än som nu är fallet. Ett förstörande

av de brutna ytterkuverten redan i anslutning till valförrättningen

tycks oss därför från den synpunkten vara att föredraga, om det inte med

hänsyn till andra omständigheter befinnes olämpligt.

Under alla omständigheter synes det oss otillfredsställande att avsaknaden

av bestämmelser om hur i detta avseende skall förfaras lett till varierande

och godtycklig praxis i skilda valdistrikt. En prövning bör därför ske

av möjligheterna att i såväl lagen om val till riksdagen som i den kommunala

vallagen införa bestämmelser som reglerar det åsyftade förhållandet.

Utskottet

Det av motionärerna väckta spörsmålet avser enbart frågan angående bestämmelser

om hur valförrättaren skall förfara med ytterkuvert till äldamakeförsändelse,

sedan försändelsen mottagits vid förrättning som följes

av preliminär sammanräkning inför valförrättaren.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8 år 1963

Såsom motionärerna framhållit saknas bestämmelser i nämnda hänseende.

Anvisningar i frågan saknas också i de av inrikesdepartementet utgivna

promemoriorna för valförrättare. Å andra sidan finnes dock bestämmelser

i vallagarna om vad av valmaterialet som i nu avsett fall skall insändas

till Konungens befallningshavande. Då enligt sistnämnda bestämmelser

nämnda ytterkuvert ej skall insändas, torde det motsättningsvis vara fullt

tydligt att de skall i samband med förrättningen av valförrättaren förstöras.

Spörsmålet är därför enligt utskottets mening huvudsakligen, huruvida

valförrättarna på något sätt bör göras uppmärksamma på att kuverten sålunda

skall förstöras. Utskottet delar ej motionärernas uppfattning att det

i vallagarna bör införas lagbestämmelser därom. Emellertid torde, såsom

motionärerna antytt, praxis i fråga om tidpunkten för förstörandet variera.

För åstadkommande av ett effektivt skydd för valhemligheten är det givetvis

önskvärt att nämnda kuvert — vilkas vittnespåskrifter i många fall kan

antyda med vilket parti vederbörande röstat — förstöres före början av den

preliminära sammanräkningen, vilken ofta bevistas av utomstående. Utskottet

vill gärna medgiva, att ett påpekande i sådan riktning kan vara önskvärt.

Emellertid skulle det enligt utskottets mening vara fullt tillräckligt att

ett påpekande därom infördes i ovannämnda promemorior för valförrättare.

Utskottet har under hand erfarit, att frågan om en dylik ändring av nämnda

promemorior för närvarande överväges i inrikesdepartementet. Frågan är

sålunda föremål för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet, och det kan förväntas,

att promemoriorna i en eller annan form kommer att i framtiden innehålla

råd angående förstörandet av ifrågavarande ytterkuvert. Någon riksdagens

vidare åtgärd i saken torde därför ej behövas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet därför hemställa,

att ifrågavarande motioner I: 188 och II: 221 måtte anses

besvarade genom vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 18 april 1963

På konstitutionsutskottets vägnar:

TORSTEN ANDERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru

Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Olsén, Erik Olsson, Kronstrand,

Dahl, fröken Stenberg och herr Dahlberg*; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Magnusson i Tumhult,

Adamsson, Larsson i Luttra*, Nilsson i Östersund, Braconier, Alemyr, Hamrin

i Jönköping*, Andersson i Billingsfors och Westberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktieb >’.:ig 630584

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.