Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1963/64- inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1963-04-02 · 70 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 69 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1963/64- inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1963/64- inom handelsdepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

Handelsdepartementet m. m.

1 ;o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 (bilaga 12, punkt 1, s. 12—14 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1963) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1963/64, dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 114 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 692 000 kr.

Kungl. Maj :t har under hösten 1962 vidtagit åtgärder för att organisera

en särskild industriavdelning inom handelsdepartementet i syfte att förstärka

planeringsresursema inom den industriella sektorn. Avdelningen

skall bereda frågor som rör den industriella strukturutvecklingen och särskilt

beakta de långsiktigå utvecklingstendenserna mot bakgrunden av både

den tekniska utvecklingen och den handelspolitiska marknadsintegrationen.

Därjämte skall avdelningen delta i beredningen av de främst på inrikesdepartementet

ankommande frågorna rörande lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken.

På avdelningen skall dessutom beredas frågor om förvaltningen

av de statliga bolag, som sorterar under handelsdepartementet,

ävensom energipolitiska frågor. För att tillgodose det omedelbara personalbehovet

vid industriavdelningen har Kungl. Maj :t genom beslut den 2 november

1962 förordnat två tjänstemän inom departementet att tills vidare

1 Itihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

bestrida göromål som ankommer på resp. avdelningschef och byråchef. Från

och med den 1 juli 1963 — vid vilken tidpunkt en industriavdelning inom

departementet bör fast organiseras — bör inrättas en tjänst som avdelningschef

i Br 4 och en tjänst som byråchef i Br 2. Därutöver bör för industriavdelningen

från och med nästa budgetår medel beräknas dels till

ett vikariatslöneförordnande på tjänst som byråchef, dels till avlöning avföljande

nya tjänster, nämligen en tjänst som förste kanslisekreterare i

Ae 23 och en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång samt, för

biträdesgöromål, en kontorist- och en kanslibiträdestjänst i resp. Ae 9 och

Ae 7.

Arbetskraftsbehovet för nästa budgetår på departementets handelsavdelning

är svårt att bedöma i dag, sammanhängande med den ovisshet som

alltjämt råder om det framtida ekonomiska och handelspolitiska samarbetet

i Europa. Departementschefen saknar f. n. underlag för en annan bedömning

än att organisationen tills vidare bör hållas oförändrad.

Vid bifall till vad departementschefen föreslagit ökar i grundlönehänseende

anslaget med sammanlagt 171 300 kr. Den fortsatta utvecklingen på handelsdepartementets

område kan emellertid resa krav på utbyggnad av de

personella resurserna vid såväl handels- som industriavdelningen. Departementschefen

förutsätter att det behov av ytterligare personal, som sålunda

kan uppkomma under budgetåret 1963/64, får tillgodoses främst med anlitande

av anslagsposten Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft

och föreslår i anslutning härtill att expertisposten räknas upp till 381 000

kr., eller med 158 200 kr.

Vad gäller expeditionschefens avdelning bör — i anledning av vad chefen

för civildepartementet föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar

gemensamma frågor — 1 200 kr. beräknas för förändring av en tjänst som

kontorist i Ae 9 till en tjänst som kansliskrivare i Ae 11.

Vidare torde främst i anledning av automatiska förändringar på lönesidan

anslaget böra räknas upp med 225 100 kr.

Höjningarna under anslaget motvägs till en del av att i samband med

den omfördelning av statsdepartementens arbetsuppgifter, som förutsätts

skola äga rum från och med budgetåret 1963/64, vissa tjänster bör föras

över från handelsdepartementet till andra departement. Sålunda torde från

och med nästa budgetår, vid överflyttning av sjöfartsfrågorna till kommunikationsdepartementet,

dit föras över följande tjänster vid handelsdepartementet,

nämligen en tjänst som kansliråd i Bo 1, en tjänst som budgetsekreterare

i ABr 25 och en tjänst som förste kanslisekreterare i Ao 23 ävensom

en kanslibiträdestjänst i Ag 7 och en kontorsbiträdestjänst i reglerad

befordringsgång. Vidare bör till ecklesiastikdepartementet, vid omflyttning

dit av frågor om bidrag ur lotterimedelsfonden, föras över en tjänst som

byrådirektör i Ao 27. Avlöningsanslaget bör i anledning härav nedräknas

med 133 800 kr.

Vid bifall till vad departementschefen föreslagit blir anslaget i sin helhet

2 114 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Utskottet har icke något att erinra mot de av departementschefen föreslagna

tjänsterna i handelsdepartementets industriavdelning liksom ej heller

mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för handelsdepartementet, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3

januari 1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/

64:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen ............

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................................

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ................................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................

Summa kr. 2 114 000

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 114 000 kr.

54 000

677 000

381 000

464 100

514 000

23 900

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 2, s. 14) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 155 000 kr.

I anslutning till belastningen bör anslagsposten Sjukvård höjas med 1 000

kr. För reseersättningar och publikationstryck torde däremot böra räknas

med oförändrade belopp. Med hänsyn främst till vad som uttalats under föregående

anslagspunkt om inrättande av nya tjänster m. m. vid handelsdepartementet

från och med nästa budgetår föreslår departementschefen,

att delposten Övriga expenser höjs med dels 27 000 kr. för vissa utgifter av

engångsnatur, såsom anskaffning av möbler och kontorsmaskiner, dels 7 000

kr. för ökade löpande utgifter. Då samtidigt delposten bör räknas ned med

20 000 kr., motsvarande ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp,

blir nettoökningen under densamma 14 000 kr. Anslaget bör i enlighet härmed

tas upp med sammanlagt 170 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 170 000

kr.

3:°) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 14), innebärande

en uppräkning av anslaget med 8 000 kr. på grund av kostnadsökningar

främst av automatisk karaktär, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kr.

4:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 4, s. 15), innebärande en sänkning av anslaget med

50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

5:°) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 15),

innebärande en uppräkning av anslaget med 15 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 165 000 kr.

Industri, hantverk och handel

6:°) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 6, s. 16—20) att dels godkänna av departementschefen förordad

ändring i personalförteckningen för kommerskollegium, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1963/64, dels ock till Kommerskollegium:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 3 698 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 270 000 kr.

För sakkunniga i integrationsarbetet och för arvoden till ledamöterna

i delegationen för frihandelsfrågor och i den s. k. rådgivande kommittén är

för innevarande budgetår i anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal

inräknade 80 000 kr. Detta belopp kommer antagligen att visa sig

otillräckligt under budgetåret 1963/64. Den växlande aktiviteten i utred
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

5

ningsarbetet på det handelspolitiska området gör det emellertid svårt att på

förhand närmare uppskatta anslagsbehovet till sakkunniga m. fl. vid utrikes-

och utredningsavdelningen. Med hänsyn härtill föreslås att nyssnämnda

80 000 kr. jämte ett belopp av 40 000 kr. — motsvarande kostnaderna

för en redan nu på avdelningen tjänstgörande ytterligare sakkunnig —

bryts ut ur den obetecknade icke-ordinarieposten och anvisas under en

förslagsvis betecknad anslagspost, benämnd Avlöningar till sakkunniga och

tillfällig personal vid utrikes- och utredningsavdelningen, m. m. Med anlitande

av denna anslagspost blir det under nästa budgetår möjligt att snabbt

tillföra kollegium den ytterligare expertis och sakkunskap, varav behov kan

uppkomma. Rörande utrikes- och utredningsavdelningen förordas vidare,

att en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 utbyts mot eu tjänst som kanslist

i reglerad befordringsgång och beräknas härför under icke-ordinarieposten

1 300 kr.

I anledning av yrkandena om nya tjänster m. m. på kollegiets elektriska

byrå tillstyrker departementschefen, att där från och med nästa budgetår

inrättas dels en tjänst som kansliskrivare i Ae 11, dels en tjänst som förste

byråingenjör i Ae 21, i samband varmed bör dras in eu tjänst som ingenjör

i Ae 17. Icke-ordinarieposten ökar därvid med sammanlagt ytterligare 15 900

kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde sammanlagt 3 100

kr. böra beräknas för förändring av tre tjänster som kontorsbiträde i reglerad

befordringsgång till tjänster som kanslibiträde i Ao 7. Övriga förslag

om inrättande av nya och om förändring av befintliga tjänster torde lämnas

utan bifall.

För ökat medelsbehov i anledning av prop. 169/1962 samt för löneklassförändringar

har beräknats ökningar med 85 952 kr. resp. 4 152 kr. Vidare

torde anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

böra höjas med 333 800 kr. resp. minskas med 6 200 kr.

Slutligen föreslås att från och med nästa budgetår under kollegiets avlöningsanslag

medel ej längre beräknas till arvodesersättning åt befattningshavare

för viss kommersiell representation i Östtyskland ( prop.

1962:112, s. 26). Medelsbehovet under anslaget minskar då med 50 000

kr. För denna representation torde medel i stället böra anvisas under reservationsanslaget

Främjande av utrikeshandeln m. m.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits ökar anslaget med 428 000 kr. och

bör alltså uppföras med 3 698 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot de förordade personalförändringarna

och den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Ivungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för kommerskollegium, som angivits i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1963

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 ianuari

1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ....................................... 933 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 18 300

3. Avlöningar till sakkunniga och tillfällig personal

vid utrikes- och utredningsavdelningen, m. m.,

förslagsvis ................................ 120 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 565 900

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1010100

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 50 000

Summa kr. 3 698 000

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 3 698 000 kr.

7:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 21 och 22) innebärande en anslagsminskning av 21 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 307 000 kr.

8:o) Kommerskollegium: Befrämjande av landsbygdens elektrifiering.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 22—25) att dels medgiva

att under budgetåret 1963/64 statlig garanti för lån avseende nyanläggningsoch

upprustningsåtgärder berörande landsbygdens elnät må beviljas intill ett

belopp av 6 000 000 kr., dels ock till Kommerskollegium: Befrämjande av

landsbygdens elektrifiering för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 500 000 kr.

Ur förevarande anslag lämnas bidrag till befrämjande av landsbygdens

elektrifiering. Bidragen gäller dels nyanläggning av elektriska distributionsnät

m. m., dels upprustning av dylika nät. Under perioden 1958/59—1962/63

har via anslag på nionde huvudtiteln till dessa ändamål anvisats sammanlagt

resp. 13,3 och 23,7 milj. kr. Anslaget för innevarande budgetår är upptaget

med 7,5 milj. kr., varav ca 0,4 milj. kr. avser nyanläggningar och

6,6 milj. kr. upprustningsarbeten. Återstoden av anslaget disponeras för

administrationsändamål m. m. Den statliga bidragsgivningen är komplette
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

rad med kreditgarantigivning för lån till nyanläggningar och upprustnings
åtgärder

avseende landsbygdens elnät. . „or-N

Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 112, SU 94, Rskr 225)

har handläggningen av bidragsfrågorna och garantilånearendena flyttats

över till kommerskollegium. I anslutning därtill bor från och med nasta

budgetår förevarande riksstatsanslag anvisas över handelsdepartementets

huvudtitel. , , . . --

Vad då först gäller förslaget i petitaskrivelsen om medelsanvisning tor

budgetåret 1963/64 till nyanläggningar av elektriska distributionsnät m. m.

tillstyrker departementschefen att anslagsposten härför höjs med 0,5 milj.

kr. till 1 milj. kr. ...

I fråga om medelsbehovet till upprustning av elektriska distributionsnät

räknas med oförändrat 7 milj. kr. Skulle det mot förmodan visa sig att detta

belopp jämte reserverade medel inte räcker till för att under budgetåret 1963/

64 tillgodose inkommande bidragsanspråk, har departementschefen for avsikt

att senare ta upp frågan om ytterligare anvisning av medel. Han erinrar

härvid om riksdagens beslut, att landsbygdens elnät bör upprustas med hjälp

av statliga bidrag intill totalt 50 milj. kr.

Liksom f n bör de bidragsmedel, som författningsenligt återförs till

anslaget, ånyo få tas i anspråk för de med anslaget avsedda ändamålen.

Av tillgängliga medel under anslaget bör efter beslut av Kungl. Maj :t ta

disponeras högst 350 000 kr. för att vid länsstyrelserna anlita tillfällig expertis

i elkraftfrågor, högst 130 000 kr. för att täcka kommerskollegiets

kostnader för handläggning av bidragsärendena samt högst 30 000 kr. för

att bestrida kostnaderna för information rörande upprustning av elnat

och därmed sammanhängande frågor. Härutöver torde liksom tidigare från

anslaget få utgå bidrag för att upprätthålla verksamheten i vissa elektriska

länsföreningar.

Ramen för statliga kreditgarantier för lån till finansiering av nyanläggning

och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden föreslås

höjd från 5 milj. kr. till 6 milj. kr.

Anslaget för budgetåret 1963/64 bör i enlighet med vad som anförts upptas

med 8 milj. kr.

Utskottet. Den av Kungl. Maj it framlagda anslagsberäkningen och den

föreslagna garantilåneramen föranleder icke någon erinran från utskottets

sida. Då vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört och yrkat under förevarande punkt

ej heller möter någon invändning hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1963/64 statlig garanti

för lån avseende nyanläggnings- och upprustningsåtgärder

berörande landsbygdens elnät må beviljas intill ett belopp

av 6 000 000 kr.;

b) till Kommerskollegium: Befrämjande av landsbygdens

elektrifiering för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 000 kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

9:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

9, s. 25 och 26), innebärande en uppräkning av anslaget med avrundat

51 000 kr. för bestridande av kostnadsökningar av automatisk natur, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64:

A vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 245 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 25 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 111 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 5 000

Summa kr. 386 000

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 386 000 kr.

10:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 27), innebärande en uppräkning av anslaget med 6 000 kr.,

hänförande sig till posten Reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 54 000 kr.

11 :o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 11, s. 27 och 28), innebäi-ande en ökad medelstilldelning med

35 000 kr. för automatiska utgiftsstegringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 85 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 216 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 117 joq

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 6 000

Summa kr. 425 000

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 425 000 kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963 9

12 :o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 12, s. 28 och 29), innebärande att posten till expenser

uppräknas med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

55 000 kr.

13:o) Statens institut för hantverk och industri: Avlöningar till viss personal.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 29—32) att dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för statens institut för

hantverk och industri, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64, dels ock till Statens institut för hantverk och industri: Avlöningar

till viss personal för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 980 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 819 000 kr.

Departementschefen förordar att institutets namn från och med nästa budgetår

ändras till Statens institut för hantverk och industri.

För att möjliggöra en rationalisering av inköpsverksamheten och bättre

kontroll av kalkyleringen över kostnaderna för kurser och informationsverksamhet

föreslås, att vid institutet från och med nästa budgetår inrättas en

tjänst som byråassistent i Ae 17 och att därför under icke-ordinarieposten

beräknas 16 000 kr. Ytterligare bör två sedan länge hos institutet på arvodesbasis

— med anlitande av det särskilda reservationsanslaget för kursverksamheten

— tjänstgörande befattningshavare beredas extra-ordinarie anställning,

den ena som kontorist i Ae 9 och den andra som laboratoriebiträde i

högst Ae 9. Medelsbehovet under icke-ordinarieposten ökar härigenom med

21 200 kr. Övriga förslag om inrättande av nya och om förändring av befintliga

tjänster torde böra lämnas utan bifall.

För merkostnader i anledning av prop. 169/1962 samt för löneklassändringar

beräknas 21 762 kr. resp. 2 482 kr. Vidare torde anslagsposterna Rörligt

tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter böra höjas med

101 400 kr. resp. 1 100 kr. Slutligen bör i anledning av numera genomförd

reglering av vissa styrelsearvoden den härför avsedda anslagsposten uppräknas

med 700 kr.

Utskottet har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen

och departementschefens förslag i övrigt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för

hantverk och industri, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1963/64:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 261 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 4 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 414 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 286 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 13 500

Summa kr. 980 000

b) till Statens institut för hantverk och industri: Avlöningar

till viss personal för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 980 000 kr.

14:o) Statens institut för hantverk och industri: Vissa omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 32), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens institut för hantverk och

industri: Vissa omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 69 000 kr.

15:o) Statens institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten

m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 32 och 33)

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 485 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 435 000 kr.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stefanson m. fl. (I: 399) och den andra inom andra kammaren

av herr Nordgren m. fl. (II: 477), hemställts att riksdagen måtte till Statens

institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten m. m.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 535 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 399.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär, att avlöningskostnaderna för två

befattningshavare överflyttas från förevarande anslag till institutets avlöningsanslag.

Härigenom frigöres under detta anslag ett belopp av 30 000 kr.

för kursverksamheten. Vidare föreslås anslaget höjt med 50 000 kr.

Utskottet, som är medvetet om betydelsen av den med stöd av bl. a. förevarande

anslag bedrivna kursverksamheten, anser sig dock icke böra förorda

någon uppräkning av anslaget utöver vad som förordats av Kungl. Maj :t.

Motionerna I: 399 och II: 477 avstyrkas sålunda.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 399 och II: 477, till Statens insti
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

tut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten

m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 485 000 kr.

16:o) Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inredning.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 34) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 250 000 kr.

Detta anslag har för innevarande budgetår höjts med 70 000 kr. och utgör

nu 250 000 kr. Departementschefen är ense med institutets styrelse om önskvärdheten

av att maskin- och apparatbeståndet ersätts och kompletteras i

en snabbare takt, än som är möjlig med ett utrustningsanslag av nämnda

storlek. Därför vill han i så måtto biträda yrkandet om en uppräkning av

anslaget, att han föreslår höjning därav för nästa budgetår med 150 000 kr.

till 400 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens institut för hantverk och industri:

Utrustning och inredning för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kr.

17:o) Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17, s. 35 41) att dels medgiva

att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag m. m. må under

budgetåret 1963/64 beviljas intill ett belopp av 45 000 000 kr., dels ock till

Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader för nämnda

budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Erik Filip Petersson och Hilding (I: 315) och den andra inom andra

kammaren av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. (II: 367), i vilka hemställts

att riksdagen måtte besluta att under anslaget Bidrag till företagareföreningar

m. fl. anvisade medel för risktäckning uppräknas med 0,7 milj.

kr., att efter Kungl. Maj :ts prövning fördelas mellan företagareföreningarna

och således till Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Mattsson och Ferdinand Nilsson (I: 314) och den andra inom andra

kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Börjesson i Falköping (II:

370), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

att utredningen angående företagareföreningarnas organisation och

verksamhet måtte erhålla uppdrag att skyndsamt pröva möjligheten att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

minska eller undanröja de olägenheter som den tidskrävande behandlingen

av ärenden rörande statlig kreditgaranti innebär, så att förslag i frågan snarast

kan föreläggas riksdagen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sundin (I: 498) och den andra inom andra kammaren av herr Nilsson

i Tvärålund m. fl. (II: 605), i vilka hemställts att riksdagen måtte medge

att i avvaktan på förslag från kommittén för näringslivets lokalisering företagareföreningarna

i områden med sysselsättningssvårigheter må äga rätt

att utlämna lån med mera liberala säkerhetskrav än vad hittills gällt samt

att eventuella förluster härigenom må täckas genom medel över arbetsmarknadsstyrelsen,

allt i enlighet med vad som anförts i motionen II: 605, ävensom

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om härför erforderliga

åtgärder och tillämpningsföreskrifter.

Beträttande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 367,

I: 314 och II: 605.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår upptaget med 1 500 000

kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom lån till företagareföreningar har under statens hantverks- och industrilånefond

för budgetåret 1962/63 anvisats 15 milj. kr. Med tillägg av

innestående odisponerade lånemedel hos föreningarna samt av inflytande

amorteringar pa tidigare lämnade lån blir föreningarnas utlåningskapacitet

under det nu löpande budgetåret ca 30 milj. kr. Detta belopp torde komma

att vara helt taget i anspråk vid ingången av budgetåret 1963/64. För ny utlåning

under sistnämnda budgetår kommer föreningarna därvid att vara

hänvisade till dels inflytande amorteringar, dels det lånemedelsanslag, som

kan komma att anvisas. Amorteringarna beräknas under nästa budgetår

uPP§å till 15,5 milj. kr. För att möjliggöra en ökning av utlåningsvolymen

under budgetåret 1963/64, jämfört med det låneutrymme, som står till föreningarnas

förfogande under det nu löpande budgetåret, torde — såsom kommerskollegium

föreslagit — för den reguljära utlåningsverksamheten under

nästa budgetår böra anvisas 18 milj. kr. Därutöver bör fonden tillföras ett

belopp av 3 milj. kr. att hållas i beredskap och användas för lån i sådana

fall, då lånestöd är en lämplig åtgärd för att motverka sysselsättningssvårigheter.

Mina förslag innebär sålunda en höjning av fondavsättningen för budgetåret

1963/64 med 6 milj. kr. Hemställan görs i det följande under vederbörlig

punkt på kapitalbudgeten.

Ramen för statlig garanti åt hantverks- och industriföretag m. m. är för

budgetåret 1962/63 bestämd till 45 milj. kr., varav en mindre del är avsedd

för i första hand turisthotellnäringen. Ramen har under vart och ett av

de två sistförflutna budgetåren tagits i anspråk endast till belopp av mellan

20 och 25 milj. kr. Kommerskollegium anser därför inte någon höjning erforderlig

utan hemställer, att garantiramen för nästa budgetår bestäms till

oförändrat 45 milj. kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

13

När det gäller garantigivningen för turisthotellnäringen erinrar Svenska

turisthotellens riksförbund om att under en treårsperiod garantier har medgivits

med sammanlagt 3,4 milj. kr. Erfarenheterna av verksamheten bedöms

som goda. Lånen har i allmänhet använts för att förse turisthotellen

med moderna rum, bättre sanitär utrustning, konferenslokaler, rationella

ekonomiutrymmen etc. Förbundet hemställer att i framtiden hotellgarantilån

skall kunna ifrågakomma även för att finansiera nyetablering eller för

att täcka köpeskillingen vid övertagande av ett turisthotellföretag, som är

till salu. För egen del har jag varit tveksam om en sådan utvidgning bör

komma till stånd. Ett av motiven för den nuvarande garantigivningen är

emellertid att turistnäringen i vissa delar av landet, exempelvis Bohuslänskusten

samt Jämtlands och Härjedalens fjälltrakter, ger goda sysselsättningsmöjligheter

och utgör en betydelsefull inkomstkälla för befolkningen.

Jag vill därför inte motsätta mig att i begränsad omfattning och med särskilt

beaktande av sysselsättningsaspekten garantilån från och med nästa

budgetår skall kunna komma ifråga även för att finansiera en nyetablering.

Däremot är jag inte nu beredd tillstyrka att garanti skall kunna ges vid

övertagande av ett turisthotellföretag. Om riksdagen inte reser någon invändning

däremot, torde alltså med giltighet från och med den 1 juli 1963

de ifrågavarande garantilånebestämmelserna böra ändras i enlighet med

vad jag nu anfört.

Vad gäller storleken av garantiramen för nästa budgetår synes — med

hänsyn till att för vart och ett av budgetåren 1960/61 och 1961/62 bara

ungefär hälften av de för resp. budgetår beslutade ramarna har tagits i anspråk

— någon höjning inte behövlig för nästa budgetår. Jag föreslår därför

i likhet med kommerskollegium, att garantiramen bestäms till oförändrat

45 milj. kr., varav någon del bör reserveras i första hand för turisthotellnäringen.

Med prövning av den av riksdagen upptagna frågan om

en sänkning av den nedre gränsen för utställande av lånegarantier (se SU

1962: 10, s. 15) bör emellertid anstå i avvaktan på närmare erfarenheter

av de utav 1960 års riksdag (se X ht, s. 161) beslutade reglerna angående

avvägningen mellan direktlån och garantilån. Det må erinras om att till

grund för dessa regler låg bl. a. uppfattningen, att det är principiellt och

praktiskt otillfredsställande att använda båda låneformerna parallellt. Jag

ämnar emellertid uppmärksamt följa frågan.

Såsom bidrag till företagareföreningarnas m. fl administrationskostnader

har under detta anslag för budgetåret 1962/63 anvisats 1,2 milj. kr.

De samlade utgifterna för administrationen under nämnda budgetår kommer

enligt föreningarnas beräkningar att röra sig om 4,7 milj. kr., inkl. det belopp

av i runt tal 0,1 milj. kr., som årligen ställs till vissa centrala sammanslutningars

förfogande. Mellanskillnaden täcks via landstingsbidrag, nettoränteinkomster

och en del andra intäkter ävensom genom ianspråktagande

av fonderade medel. Nettoränteinkomsterna hänför sig till marginalen mellan

den ränta, vilken låntagande företag som regel betalar till föreningarna

(garantilåneräntan), och den ränta, vilken föreningarna själva har att betala

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

å de lånemedel, som staten ställer till föreningarnas förfogande (statens normallåneränta).

Sistnämnda ränta fastställs av Kungl. Maj :t på grundval av

genomsnittsräntan på viss statlig upplåning under de senaste tio åren. Ifrågavarande

räntemarginal utgjorde, när normalräntan började tillämpas, ca 2

procent. Utvecklingen på räntemarknaden under de senaste åren har inneburit

å ena sidan en sänkning av garantilåneräntan från 6,5 procent år 1960

till f. n. 5,5 procent och å andra sidan en höjning av normallåneräntan från

4,5 procent år 1960 till f. n. 5 procent. Genom denna utveckling har föreningarna

fått vidkännas en betydande minskning av inkomsterna, varigenom

förluster uppkommit. Dessa uppskattas för innevarande budgetår till 750 000

kr. och torde budgetåret 1963/64 under i övrigt oförändrade förhållanden

komma att uppgå till 1 milj. kr. Med hänvisning härtill har föreningarna

hemställt att ytterligare medel för administrationsändamål måtte ställas till

föreningarnas förfogande för i första hand det nu löpande budgetåret. Vid

bedömning av frågan om den uppkomna situationen motiverar särskild medelsanvisning

på tilläggsstat för innevarande budgetår anser jag emellertid

bör beaktas, att föreningarna disponerar ej oväsentliga besparingar av

nettoränteinkomster från tidigare år, vilka besparingar ännu den 30 juni

1962 utgjorde 2,7 milj. kr. Enligt tidigare beslut av riksdagen har dessa medel

ansetts böra disponeras för att bestrida även föreningarnas utgifter för

administration. Då det sålunda är möjligt för föreningarna att täcka den

för innevarande budgetår beräknade bristen genom att anlita egna fonder

av detta slag, finner jag ej skäl att för innevarande budgetår tillstyrka ytterligare

statsmedel för administrationsändamål.

Möjligheten att ta föreningarnas fonder i anspråk för alt täcka löpande

administrationskostnader kan dock givetvis inte tillgripas under någon

längre tid, bl. a. med hänsyn till att fonderna inte är jämnt fördelade mellan

olika föreningar och därför på de flesta håll ganska snart skulle vara uttömda.

Det framstår samtidigt som otillfredsställande, att föreningarnas

räntemarginaler skall kunna vara underkastade sådana växlingar, som blir

resultatet av nuvarande system. Bl. a. är det inte möjligt för föreningarna —

och ej heller för statsmakterna vid den årliga anslagsprövningen — att med

större grad av säkerhet bedöma inkomstsidan för ett efterföljande verksamhetsår.

En förändring av de former, i vilka föreningarna får täckning för

sina administrationskostnader, anser jag därför vara påkallad. Riktpunkten

för en dylik förändring bör vara, att — oberoende av ränteväxlingarna —• företagareföreningarna

skall kunna i vad gäller ränteintäkterna på förhand

räkna med en fast räntemarginal. Jag vill förorda att en sådan fixerad marginal

bestäms till 1,5 procent av de vid förslagsvis mitten av resp. budgetår

utestående lånemedlen. Då jag för budgetåret 1963/64 räknar med ca 100

milj. kr. i dylika utestående lånemedel, motsvarar marginalen 1,5 milj. kr.

Jag föreslår att frågan tekniskt löses på så sätt, att på riksstaten tas upp

ett förslagsvis betecknat anslag med rubriken Bidrag till företagareföreningar:

Räntegaranti. Detta anslag må sedan för resp. budgetår belastas med ett

belopp, motsvarande 1,5 procent av föreningarnas den 1 januari utestående

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

15

lånemedel, med avdrag för vad föreningarna faktiskt uppbär i ränteinkomster

på grundval av gällande regler för räntesättningen. Då f. n. den faktiska

ränteskillnaden i låneverksamheten är 0,5 procent, kommer föreningarna

med utestående lånemedel budgetåret 1963/64 av 100 milj. kr., att i

ränteinkomster uppbära 0,5 milj. kr. Vid bifall till vad jag nyss föreslagit

om att föreningarna skall vara garanterade en räntemarginal motsvarande

1,5 procent av utestående lånemedel, bör till administrationsändamål under

ifrågavarande förslagsanslag för budgetåret 1963/64 anvisas 1 milj. kr., att

efter beslut av Kungl. Maj:t ställas till föreningarnas förfogande. Hemställan

om denna medelsanvisning görs under nästa anslagspunkt.

Därutöver bör företagareföreningarna på sedvanligt sätt erhålla statliga

bidrag till sin administration över ett särskilt reservationsanslag. Vad gäller

storleken därav må erinras om att genom beslut av Kungl. Maj :t den

23 november 1962 chefen för handelsdepartementet bemyndigats att tillkalla

högst fem sakkunniga för att verkställa utredning angående företagareföreningarnas

organisation. Jag förutsätter att föreningarna skall finna det

välbetänkt att i avvaktan på resultatet av denna utredning iaktta en viss

återhållsamhet i utbyggnaden av administrationen. Med hänsyn härtill och

i huvudsaklig anslutning till kommerskollegiets bedömning av administrationsmedelsbehovet

under nästa budgetår föreslår jag att till ändamålet under

förevarande anslag anvisas 1 milj. kr. Detta belopp innefattar även

det särskilda bidraget till företagareföreningen i Norrbotten såsom stöd åt

företagsamheten i Tornedalen och vad som kan komma att utgå i bidrag

efter prövning av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall till vissa centrala sammanslutningar

på hantverks- och industriområdet, däribland Svenska turisthotellens

riksförbund.

Till subventioner har för innevarande budgetår anvisats 0,3 milj. kr. Av

subventionsmedel finns f. n. ute hos föreningarna och under förevarande

anslag i form av reservationer sammanlagt ca 2,5 milj. kr. Detta belopp

överstiger vida de årliga normala förlusterna i låneverksamheten. Någon ökning

av subvetionsmedelsposten för nästa budgetår synes därför inte behövlig.

Jag föreslår, i likhet med kommerskollegium, att till ändamålet för budgetåret

1963/64 anvisas oförändrat 0,3 milj. kr.

Förevarande anslag bör från och med budgetåret 1963/64 benämnas Bidrag

till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader. Den 1 juli

1963 bör dit föras vid utgången av budgetåret 1962/63 innestående behållningar

under det nuvarande reservationsanslaget Bidrag till företagareföreningar

m. fl.»

Utskottet. Vad angår kreditgarantiramen är denna för innevarande budgetår

bestämd till 45 milj. kr. Ramen har under de senaste budgetåren endast

till omkring hälften tagits i anspråk. Den 1 mars i år var densamma

enligt vad utskottet inhämtat fortfarande ej använd till mer än 25 milj.

kr. Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ls förslag, återkommer framdeles

under riksdagen till ett motionsvis gjort yrkande om bemyndigande för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Kungl. Maj :t att upp till ett maximalt belopp om 60 milj. kr. avgöra garantiramens

storlek under budgetåret 1963/64.

Inom ramen för den statliga kreditgarantigivningen har en mindre del

använts till turisthotellnäringen. Lånen ha fått användas för upprustning

men ej till nyetablering eller inköp av turisthotellföretag. Utskottet anser

aig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka, att garantilånehestämmelserna

ändras att omfatta även nyetablering av turisthotellföretag.

Utskottet kommer framdeles under riksdagen att avgiva yttrande över vissa

motioner om vidgad tillämpning av det statliga kreditstödet.

Ett lånemedelsanslag för budgetåret 1963/64 av 21 milj. kr., som departementschefen

föreslår, kommer i förening med inflytande amorteringar att

tillåta en utlåning av ca 36,5 milj. kr. Med inräkning av det nya anslaget

kommer hela lånefonden att uppgå till 136 milj. kr. Utskottet tillstyrker den

föreslagna medelsanvisningen.

Under anslaget till bidrag till företagareföreningar m. fl. har för innevarande

budgetår till administrationskostnader beräknats 1,2 milj. kr. och till

subventioner 0,3 milj. kr. eller tillhopa 1,5 milj. kr.

Beträffande administrationskostnaderna föreslår departementschefen dels

att bidrag liksom hittills utgår över förevarande anslag, dels att föreningarna

gottgöras för den minskning av ränteinkomsterna, som uppstår vid förändringar

i ränteläget. Gottgörelse för inkomstbortfall vid ränteförändringar

bör regleras genom medelsanvisning över ett särskilt förslagsanslag

till räntegaranti. Föreningarna skola enligt förslaget kunna räkna med en

fast räntemarginal av 1,5 procent av de vid mitten av resp. budgetår utestående

medlen. Förevarande anslag föreslås upptaget med 1 milj. kr. och

anslaget till räntegaranti med 1 milj. kr. Föreningarna förutsättas skola

iakttaga en viss återhållsamhet i utbyggnaden av sin administration i avvaktan

på resultatet av den tillsatta utredningen angående föreningarnas

organisation. Utskottet har ej något att erinra mot vad departementschefen

sålunda föreslagit och anfört.

Till subventioner anser utskottet i likhet med departementschefen att

medelsanvisningen bör bestämmas till oförändrat 300 000 kr. med hänsyn

till att subventionsmedlen behövts i så ringa omfattning att en försvarlig

reserv finnes. Motionerna 1:315 och 11:367 avstyrkas därför.

I motionerna I: 314 och II: 370 har föreslagits att den nyligen tillsatta

utredningen om företagareföreningarnas organisation skulle ges i uppdrag

att pröva möjligheten av att minska eller undanröja de olägenheter,

som den tidskrävande behandlingen av ärenden rörande statlig kreditgaranti

innebär. Enligt motionärerna bör i sådant syfte undersökas, huruvida

man icke intill ett visst belopp bör kunna delegera garantigivningen till

företagareföreningarna eller ge föreningarna möjligheter att förskottera

medel. Utskottet vill erinra om att förstnämnda fråga var föremål för prövning

av 1960 års riksdag vid behandlingen av då redovisat betänkande angående

statligt kreditstöd till hantverk och småindustri m. m. Vissa remissmyndigheter

hade i ämnet uttalat, att det icke kunde anses riktigt att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

n

på enskilda sammanslutningar överföra befogenheten att ingå för staten

bindande avtal med ekonomiska förpliktelser av väsentlig omfattning utan

att de själva iklädde sig något ansvar. Riksdagen liksom departementschefen

anslöt sig härtill. Utskottet anser, att riksdagen bör vidhålla denna sin

uppfattning. Vad motionerna i övrigt beträffar anser utskottet att det icke

gärna bör ifrågakomma att i ett garantilåneärende förskottera medel, innan

ärendet är slutligt avgjort. I motionerna har uttalats att det ofta

uppstår lång väntetid, innan lånegaranti beviljas och lån utbetalas. Utskottet

vill i anledning härav framhålla, att då det gäller krediter å större belopp

grundliga utredningar och överväganden självfallet krävas för de ofta

långsiktiga investeringar, om vilka här är fråga. Huruvida det för mindre

lån är möjligt att påskynda det administrativa förfarandet och att med

bibehållande av rimliga krav på säkerhet vinna större snabbhet undandrager

sig utskottets bedömande. Utskottet anser emellertid, att frågan är värd

att närmare undersökas och vill därför i anslutning till det motionsvis gjorda

yrkandet föreslå, att Kungl. Maj :t uppdrager åt den förenämnda utredningen

om företagareföreningarnas organisation att närmare undersöka

detta spörsmål.

I motionerna 1:498 och 11:605 hemställes om rätt för företagareföreningar

i områden med sysselsättningssvårigheter att i avvaktan på förslag

från kommittén för näringslivets lokalisering lätta på säkerhetskraven vid

långivningen. Vidare föreslås att i dylika fall eventuella förluster skola

täckas genom medel från arbetsmarknadsstyrelsen. Utskottet vill erinra om

att enligt gällande bestämmelser skall den som erhåller kreditstöd ställa

den säkerhet, som med hänsyn till hans ekonomiska ställning och behovav

rimlig ekonomisk rörelsefrihet samt till omständigheterna i övrigt kan

påfordras. Härav framgår att det för närvarande icke finnes några direkta

bestämmelser om vilka säkerheter som skola ställas i företagareföreningarnas

långivning; lånebestämmelserna taga sålunda i huvudsak sikte på den

lånesökandes personliga förutsättningar. Enligt vad utskottet inhämtat har

lånegivningen icke sällan karaktär av förtroendekrediter. Det må erinras

om att eventuella förluster i långivningen täckas genom medelsanvisning

till subventioner, som sker under förevarande anslag. Av dessa subventionsinedel

står en del till föreningarnas förfogande, en del reserveras centralt

för att sättas in, där de särskilt behövas. Med hänsyn härtill och till vad

nyss sagts om den för närvarande mycket betryggande reserven av dylika

medel avstyrker utskottet motionerna.

1 fråga om investeringsanslaget till hantverks- och industrilånefonden

gör utskottet hemställan under punkten 80 i det följande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må medgiva att statsgaranti för lån till

hantverks- och industriföretag m. m. må under budgetåret

1968/64 beviljas intill ett belopp av 45 000 000 kr.;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 315 och II: 367, till Bidrag

2 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 10

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

till företagareföreningar in. fl.: Administrationskostnader för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000

kr.;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:314

och 11:370, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att utredningen

angående företagareföreningarnas organisation och

verksamhet får i uppdrag att undersöka det administrativa

förtärandet vid handläggningen av ärenden rörande statlig

kreditgaranti;

IV. att motionerna I: 498 och 11:605 icke må av riksdagen

bifallas.

18:o) Bidrag till företagareföreningar: Räntegaranti. Under hänvisning till

vad utskottet anfört under närmast föregående punkt får utskottet i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 41) hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till företagareföreningar: Räntegaranti

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kr.

19:o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till

hantverks- och industriföretag m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 19, s. 41 och 42), innebärande en uppräkning av anslaget med 200 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Täckande av förluster i anledning av

statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag

m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

1 200 000 kr.

20 :o) Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 20, s. 42 och 43) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 615 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 566 000 kr.

Departementschefen föreslår, att anslaget uppräknas med 49 000 kr. till

615 000 kr. De ökade medlen bör falla på »övrig standardiseringsverksamhet».

Vad byggstandardiseringen beträffar må erinras om att statens råd för

byggnadsforskning från och med innevarande budgetår lämnar ett effektivt

ekonomiskt stöd åt denna gren av kommissionens arbete. Bidragen därifrån

torde för innevarande budgetår komma att uppgå till 200 000 kr. och för

budgetåret 1963/64 till 300 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission

för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av

615 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

19

21 :o) Befrämjande av hemslöjden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 21, s. 43 och 44), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 266 000 kr.

22 :o) Bidrag till Svenska slöjdföreningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 22, s. 44 och 45), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska slöjdföreningen

för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 50 000 kr.

23:o) Främjande av utrikeshandeln m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 23, s. 45—50) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 5 446 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 3 500 000 kr.

Beträffande medelsbehoven för budgetåret 1963/64 till de olika ändamålen

under anslaget har departementschefen anfört följande.

»Till handelssekreterareorganisationen har för innevarande budgetår anvisats

1 370 000 kr. för att bestrida kostnaderna för en organisation av åtta

handelssekreterare. Häri ingår en s. k. rörlig handelssekreterare, vilken utnämnts

under innevarande budgetår och tilldelats delar av den afrikanska

marknaden som verksamhetsfält. Exportstödsberedningen förordade, som

redovisats i förra årets statsverksproposition (prop. 1962: 1, Bil. 12, s. 49),

uppbyggandet i första hand av en normalorganisation av tio handelssekreterare.

För egen del tillmäter jag handelssekreterareorganisationen en sådan

betydelse, att jag anser att en ytterligare utbyggnad nu bör komma till

stånd. För nästa budgetår förordar jag en utökning med en handelssekreterare.

Det sammanlagda medelsbehovet till handelssekreterare för nästa budgetår

kommer därvid att uppgå till 1 700 000 kr.

Sedan en följd av år har till generalkonsulatet i Berlin varit knuten en

befattningshavare med särskild uppgift att bevaka vårt lands kommersiella

intressen i Östtyskland. För innevarande budgetår belastar kostnaderna härför

kommerskollegiets avlöningsanslag (s. 16). Från och med nästkommande

budgetår bör medel för ändamålet i stället anvisas under förevarande anslag.

Medelsbehovet uppgår till 65 000 kr.

Statsbidraget till de svenska handelskamrarna i utlandet utgör innevarande

budgetår tillhopa 745 000 kr. Då jag finner en förstärkning av bidragen

till vissa handelskamrar motiverad lämnar jag kommerskollegiets förslag

om ett sammanlagt bidrag för nästa budgetår om 842 000 kr. utan erinran.

Likaledes ansluter jag mig till förslaget om en omläggning av tidsperioderna

för bidragen. Härigenom kommer tilldelningen av medel fortsättningsvis

att genomgående sammanfalla med det budgetår för vilket me
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

del anvisas över riksstaten. Genom att av innevarande års anslag 327 500 kr.

reserverats för utbetalning under nästa budgetår begränsas medelsbehovet

till avrundat 515 000 kr.

Småindustriens exportråds av kommerskollegium tillstyrkta hemställan

om medelsanvisning för budgetåret 1963/64 föranleder ingen erinran från

min sida. I anledning av en redan genomförd reglering av vissa styrelsearvoden

torde emellertid beloppet böra räknas upp till 166 000 kr.

Vad beträffar andra exportfrämjande åtgärder, såsom bidrag till marknadsundersökningar,

utrikeshandelsstipendier och praktikanter har för innevarande

budgetår beräknats sammanlagt 200 000 kr. Praktikanter hos

handelssekreterare finns för närvarande i Los Angeles, Chicago och Toronto.

Jag finner det önskvärt att ytterligare en praktikant utses. Anslagsbehovet

kommer därvid för nästa budgetår att uppgå till sammanlagt 220 000 kr.

Till upplysningsverksamhet av skilda slag i utlandet har för budgetåret

1962/63 under tionde huvudtiteln beräknats dels 300 000 kr. till informationskontor

m. m. vid mässor och utställningar i utlandet, dels 735 000 kr.

till kommersiell information m. m. i Förenta staterna och Europa. Därjämte

har 650 000 kr. anvisats ur handels- och sjöfartsfonden för den

s. k. USA-kampanjen. Vid sidan härav har under tredje huvudtitelns anslag

Utländska pressbesök och Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige

anvisats sammanlagt 2 745 000 kr. för information om Sverige och

svenska förhållanden. Som jag framhållit i föregående års statsverksproposition

är det angeläget att en nära samordning sker mellan de olika instanser,

som är verksamma på detta område. Genom förordnandet under innevarande

budgetår av en särskild rådgivare att stå till vederbörande departementschefers

förfogande i frågor rörande svensk upplysningsverksamhet

i utlandet, vilken rådgivare även utsetts att vara ordförande i upplysningsberedningen,

har förutsättningar skapats härför. Beträffande denna

verksamhet torde få hänvisas till anslagspunkten Upplysningsverksamhet

i utlandet angående Sverige under tredje huvudtiteln i årets statsverksproposition.

Ministern för utrikes ärendena framhåller där bl. a. att de

medel, som anslås för de redan beslutade och under förberedelse varande

aktionerna i Förbundsrepubliken Tyskland samt Frankrike och Belgien,

på grund av dessa aktioners starka kommersiella och resefrämjande syften,

i fortsättningen bör anvisas uteslutande under tionde huvudtiteln. I

anslutning härtill förordar jag, att medlen till ändamålet fortsättningsvis

tas upp under en särskild anslagspost, benämnd Kommersiell information,

under förevarande anslag. Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår

under anslagsposten beräknar jag först 1 000 000 kr. för USA-kampanjen i

enlighet med den finansieringsprincip som tidigare fastslagits. Till övrig

kommersiell information, vartill jag hänför bl. a. de pågående speciella

upplysningsaktionerna i Förbundsrepubliken Tyskland, i Frankrike och

Belgien samt mäss- och utställningsverksamheten utomlands, torde vidare

anvisas 1 780 000 kr. Detta innebär, att anslagsposten för nästa budgetår

bör föras upp med sammanlagt 2 780 000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

21

Vid bifall till vad jag nu föreslagit bör för budgetåret 1963/64 anslaget

föras upp med tillhopa 5 446 000 kr. Härav utgör anslagsposten Kommersiell

information 2 780 000 kr. I övrigt beräknas till handelssekreterareorganisationen

m. m. 1 765 000 kr., till bidrag till svenska handelskammare

i utlandet 515 000 kr., till exportbyrån och exportrådet 166 000 kr. samt till

övriga exportfrämjande åtgärder 220 000 kr. Liksom tidigare torde det få

ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser om användningen

av dessa medel ävensom att vid behov göra jämkningar mellan olika

ändamål.»

Utskottet. Den pågående utvecklingen mot marknadsintegration och fri

handel samt den skärpta internationella konkurrensen över huvud har medfört,

att de exportstödjande verksamheter, som bedrivas med anlitande av

medel från förevarande anslag, ha fått en successivt ökad betydelse. Det

gäller handelssekreterarverksamheten, som på de marknader den berör utgör

ett värdefullt komplement till den ordinarie utrikesrepresentatiönen. Det

gäller vidare den verksamhet, som utövas av de svenska handelskamrama

utomlands, och de insatser, som fortlöpande göras för att manifestera de

svenska exportintressena genom mäss- och utställningsframträdanden etc.

I sitt utlåtande nr 3 har utskottet tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag, att de

medel, som anslås för de redan beslutade och under förberedelse varande

aktionerna i Förbundsrepubliken Tyskland samt Frankrike och Belgien, på

grund av dessa aktioners starka kommersiella och resefrämjande syften, i

fortsättningen anvisas uteslutande under tionde huvudtiteln.

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning,

hemställer,

att riksdagen må till Främjande av utrikeshandeln m. m.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

5 446 000 kr.

Sveriges geologiska undersökning

24:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 51—53) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för Sveriges geologiska undersökning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64, dels ock till Sveriges

geologiska undersökning: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 2 788 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Erik Olsson

in. fl. (I: 102) och den andra inom andra kammaren av herr Jönsson i

lngemarsgården m. fl. (II: 118), i vilka yrkas att riksdagen måtte — utöver

vad departementschefen föreslagit — anslå medel för budgetåret 1963/

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

(54 för ytterligare en geolog i lönegrad 23 jämte erforderliga rese- och traktamentsanslag

för fullföljande av påbörjade berggrundskarteringsarbeten inom

Jämtlands län.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 118.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 776 000 kr.

För en erforderlig förstärkning av den administrativa biträdespersonalen

föreslår departementschefen inrättande vid geologiska undersökningen från

och med nästa budgetår av två tjänster som kanslibiträde i Ae 7 och beräknar

härför under anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

19 200 kr. Nämnda anslagspost bör därjämte räknas upp med 9 600 kr. för

att möjliggöra extra-ordinariesättning i oförändrad lönegrad och med oförändrad

benämning av en f. n. med anlitande av medel ur reservationsanslaget

Malmletning inrättad tjänst som ritbiträde i Ag 7.

Enligt vad departementschefen under hand inhämtat är det ämbetsverkets

avsikt att år 1963 i samband med framläggandet av förslag till slutlig lösning

av ämbetsverkets organisation även underställa Kungl. Maj :t en långsiktig

Plan för uppläggning av karteringsarbetet. Under sådana förhållanden är han

inte beredd att nu pröva frågan om personalbehovet m. m. för denna verksamhetsgren.

Utskottet är medvetet om berggrundskarteringens betydelse för prospektering,

stadsplanering och andra praktiska ändamål. Såsom emellertid departementschefen

framhållit är det Sveriges geologiska undersöknings avsikt att i

år i samband med framläggandet av förslag till slutlig lösning av ämbetsverkets

organisation även underställa Kungl. Maj:t en långsiktig plan för

uppläggning av karteringsarbetet. I avvaktan härpå synes med prövningen

av frågan om personalbehovet in. m. för denna verksamhetsgren böra anstå.

Under hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna om inrättande av

ytterligare en geologtjänst. Beträffande yrkandet i desamma, i vad de avse

ökad medelsanvisning för bestridande av rese- och traktamentskostnader,

gör utskottet hemställan under punkten 26 i det följande.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 102 och II: 118, såvitt nu är i

fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, förslagsvis . .

523 400

1 200

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

23

3. Avlöningar till extra personal, förslagsvis---- 500 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 092 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 038 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ ^2 300

Summa kr. 2 788 000

b) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 788 000 kr.

25:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 54), som innebär att posterna Sjukvård,

och Övriga expenser uppräknas med resp. 1 000 och 8 000 kr. och att posten

Omkostnader i anledning av uppdrag sänkes med 50 000 kr., får utskottet

under erinran om att anslagsminskningen utgör 41 000 kr. — hemställa,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 995 000 kr.

26:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26, s. 55) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 178 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 176 000 kr.

För automatiska kostnadsökningar tillstyrker departementschefen i enlighet

med geologiska undersökningens förslag anvisande av ytterligare 2 000

Ur. Däremot bör anstå med en uppräkning av anslaget för att möjliggöra förlängning

av fältarbetssäsongen. Först bör avvaktas den mera långsiktiga planering

av karteringsverksamhetens uppläggning, varom nyss har talats under

avlöningsanslaget.

Av anslaget torde liksom f. n. sker 5 000 kr. få användas till bekostande

av internordiska resor i studiesyfte eller för deltagande i sammanträden

med företrädare för geologinstitutionerna i de övriga nordiska länderna.

Utskottet, som under punkten 24 avstyrkt motionerna I: 102 och II: 118,

biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 102 och II: 118, såvitt nu är i

fråga, till Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 178 000 kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

27 :o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 27, s. 55 och 56), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

28:o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 28, s. 56—61) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 2 791 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 991 000 kr.

Geologiska undersökningens malmletningsverksamhet började för ca 45

år sedan och har därefter undan för undan ökat i omfattning. Den har

resulterat i upptäckt och sedermera brytning av flera betydande malmförekomster

i vårt land. Det ekonomiska utbytet av verksamheten har blivit

gott. För en fortsatt utvidgning och intensifiering av malmprospekteringen

talar ej blott ekonomiska utan i måhända lika hög grad sysselsättningspolitiska

skäl. Ytterligare medel för ändamålet bör därför enligt departementschefen

ställas till geologiska undersökningens förfogande. Ämbetsverkets

bedömningar av det för budgetåret 1963/64 ökade medelsbehovet, i

runt tal 800 000 kr., torde böra godtas och anslaget uppföras med 2 791 000

kr.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 2 791 000 kr.

29:o) Sveriges geologiska undersökning: Järnmalmsinventering m. m. i

Norrbotten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 29, s. 61_63) att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 2 865 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likaJydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lager (I:

40) och den andra inom andra kammaren av herrar Holmberg och Hagberg

(II: 48), i vilka hemställts att riksdagen måtte anvisa ytterligare 2 milj. kr.

för påskyndande av prospekteringsarbeten i Kaunisvaara samt för undersökningar

i övrigt med syfte att snarast få till stånd gruvbrytning i detta område.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 48.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

25

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000 kr.

För utformningen av den i fjol igångsatta järnmalmsinventeringen i Norrbotten

och för motiven bakom denna verksamhet lämnades en utförlig redogörelse

i 1962 års statsverksproposition (Bil. 12, driftbudgeten, p. 5 och 6).

Kungl. Maj :ts i det sammanhanget framlagda förslag biträddes av riksdagen

(SU 10; Rskr 10), innebärande bl. a. en medelsanvisning för innevarande

budgetår av 1,5 milj. kr. Till grund för prospekteringsarbetena ligger

planer, vilka utarbetats av den för ändamålet tillkallade malmutredningen

för Norrbotten. Dessa planer kompletteras successivt. Även under budgetåret

1963/64 kommer emellertid arbetena i allt väsentligt att gälla Kirunaområdet

samt Pajala- och Tärendöområdena.

Geologiska undersökningen har med tillstyrkan av malmutredningen uppskattat

de samlade kostnaderna för arbetena under nästa budgetår till ca

2,9 milj. kr. Med understrykande ånyo av malmprospekteringens stora betydelse

ur såväl ekonomiska som sysselsättningspolitiska synpunkter lämnar

departementschefen ämbetsverkets kostnadsuppskattning utan erinran och

föreslår för budgetåret 1963/64 anvisande till ändamålet av nämnda belopp.

Det innebär en höjning av anslagsmedlen med ca 1,4 milj. kr.

Utskottet, som inhämtat att geologiska undersökningen genom det av

Kungl. Maj :t äskade anslaget kommer att tillföras de medel, som erfordras

för genomförande av järnmalmsinventeringen i Norrbotten enligt planer utarbetade

av malmutredningen för Norrbotten, avstyrker motionerna I; 40 och

II: 48 och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 40 och II: 48, till Sveriges

geologiska undersökning: Järnmalmsinventering m. m. i

Norrbotten för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 2 865 000 kr.

Teknisk provnings- och försöksverksamhet

30 :o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 30, s. 64—66) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för statens provningsanstalt,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64, dels

ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 1 483 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 254 000 kr.

I anslutning till den upprustning av statens provningsanstalts personella

och materiella resurser, varom 1961 års riksdag beslutade (prop. 1961:41),

föreslår departementschefen inrättande vid anstalten från och med nästa

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

budgetår av två tjänster som laboratoriechef i lönegraden högst Ae 27. Medelsbehovet

under icke-ordinarieposten ökar härigenom med 53 784 kr. Övriga

i petitaskrivelsen framförda yrkanden om nya tjänster torde ej böra

biträdas.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde under förevarande

anslag 1 152 kr. böra beräknas för uppflyttning i lönegrad av en tjänst som

kontorist i Ao 9 till en tjänst som kansliskrivare i Ao 11. Övriga förslag om

ändrad lönegradsplacering torde lämnas utan bifall.

Provningsanstaltens beräkningar av medelsbehovet för redan genomförda

grundlönehöjningar (-(- 8 000) och för löneklassändringar (+ 9 000) bör

godtas. Ytterligare bör anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation för

höjda folkpensionsavgifter höjas med resp. 151 100 och 1 600 kr.

Från och med nästa budgetår bör i avlöningsstaten medel beräknas för

arvoden till ledamöterna i provningsanstaltens styrelse. Med hänsyn härtill

och till en genom beslut av Kungl. Maj :t redan genomförd höjning av arvodet

till styrelsens ordförande ökar medelsbehovet under anslaget med

4 300 kr.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits blir anslaget i sin helhet 1 483 000

kr.

Utskottet har icke något att erinra mot de föreslagna ändringarna i personalförteckningen

liksom ej heller mot den verkställda anslagsberäkningen

och får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för statens provningsanstalt, som föranledes

av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 280 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 5 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 741 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 435 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 20 500

Summa kr. 1 483 000

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 483 000 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

27

31 :o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 31, s. 67 och 68), innebärande en anslagshöjning av 47 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

184 000 kr.

32 :o) Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 32, s. 68—70) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens provningsanstalts uppdragsverksamhet,

att tillämpas tills vidare under budgetåret 1963/64, dels ock

till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 2 821 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 488 000 kr.

Under detta anslag tillstyrker departementschefen i vad gäller avlöningsstaten

styrelsens yrkanden om höjningar för nästa budgetår med sammanlagt

304 000 kr., varav ungefär hälften gäller automatiska förändringar.

Beträffande de i omkostnadsstaten upptagna anslagsposterna Sjukvård

m. m., Reseersättningar och Expenser samt delposten Frakt och spedition

av provföremål föreslås uppräkningar med resp. 3 000, 25 000, 17 000 och

11 000 kr. Av den för Expenser avsedda höjningen gäller 12 000 kr. vissa engångsanskaffningar.

I anslutning till belastningen under budgetåret 1961/62

torde delposten Förbrukningsartiklar m. m. böra sänkas med 27 000 kr. Eljest

bör i omkostnadsstaten räknas med oförändrat medelsbehov.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalts

uppdragsverksamhet, att tillämpas tills vidare under

budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 02 400

2. Avlöningar till extra personal jämte rörligt till
lägg,

förslagsvis........................... 641 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 019 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 456 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 21 300

Summa kr. 2 201 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

b) till Statens provningsanstalt: Vppdragsverksamhet för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 821 000 kr.

33 :o) Statens provningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 33, s. 70 och 71) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 500 000 kr.

Departementschefen bedömer det motiverat, att provningsanstaltens bestånd

av maskiner, apparater och instrument ersätts och kompletteras i en

snabbare takt än som är möjlig inom ramen för nu anvisade medel. Anslaget

torde för budgetåret 1963/64 böra skrivas upp med 300 000 kr. till 800 000

kr.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och

hemställer,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

800 000 kr.

34:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 34, s. 71—74) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för statens skeppsprovningsanstalt,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1963/64, dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 522 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 040 000 kr.

I anledning av yrkandena om nya tjänster vid skeppsprovningsanstalten

tillstyrker departementschefen inrättande där från och med nästa budgetår

av en tjänst som förste forskningsingenjör i Ae 27 och av en tjänst som förste

avdelningsingenjör i Ae 23. Därjämte bör en tjänst som avdelningschef i

Bp 1 förändras till en dylik tjänst i Be 1. Övriga yrkanden om ändrad anställningsform,

liksom förslaget om uppflyttning i lönegrad av överdirektörstjänsten,

torde lämnas utan bifall. För extra personal i anslutning till en

förväntad fortsatt ökning av uppdragsvolymen bör i enlighet med anstaltsstyrelsens

förslag räknas med en höjning av 270 000 kr. Ytterligare''bör för

bestridande av kostnaderna för redan genomförda grundlöneändringar samt

till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknas

höjningar med resp. 47 200, 113 100 och 3 200 kr. Slutligen torde

i anledning av en redan genomförd reglering av vissa styrelsearvoden den

härför avsedda anslagsposten ökas med 800 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

29

Utskottet tillstyrker de förordade ändringarna i personalförteckningen.

Mot anslagsberäkningen har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för statens skeppsprovningsanstalt, som

föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 42 700

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 3 400

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden, förslagsvis .... 555 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 621 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 284 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 14 600

Summa kr. 1 522 000

c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 522 000 kr.

35 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 35, s. 74—76), innebärande en anslagshöjning av

32 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

219 000 kr.

36:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 36, s. 76), innebärande en minskning av anslaget med

25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kr.

37 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Vissa projekteringsarbeten. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 37, s. 76 och 77) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Statens skeppsprovningsanstalt arbetar som serviceorgan åt den svenska

varvsindustrien. Denna industri är på exportsidan en av våra mera betydande

näringsgrenar —- värdet av dess export motsvarar ej mindre än 6 procent

av den totala utförseln ur riket. Sverige är samtidigt ett av världens ledande

varvsindustriländer — vårt lands andel av den totala varvsindustriproduktionen

i världen utgör mellan 9 och 10 procent. Det syns då naturligt att

skeppsprovningsanstalten förfogar över en sådan utrustning, att den på ett

kvalitativt högtstående sätt kan fylla sina serviceuppgifter. Vad gäller särskilt

den ekonomiskt betydelsefulla propellerkavitationen är departementschefen

ense med anstaltens styrelse om att den snabba utvecklingen inom

skeppsbyggnadstekniken — markerad främst av tendenserna mot större fartygsenheter

och högre farter — understryker behovet på detta område av en

mera avancerad utrustning än den skeppsprovningsanstalten f. n. förfogar

över. Kostnaderna för en nyanläggning uppskattas på nu tillgängligt material

till mellan 3 och 4 milj. kr. Arbetena med iordningställande av en ny

kavitationstank måste emellertid föregås av utredning och teknisk penetrering

av projektet. Härför beräknar anstaltsstyrelsen 200 000 kr. erforderliga.

Denna beräkning torde böra godtas och ifrågavarande belopp anvisas under

ett särskilt reservationsanslag på riksstaten för nästa budgetår. Yrkandet om

projekteringsmedel även för en styrnings- och manöverbassäng bör lämnas

utan bifall.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Vissa

projekteringsarbeten för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kr.

Teknisk forskning

38 :o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 38, s. 78 och 79) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 244 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 210 000 kr.

Detta anslag höjdes förra året med i runt tal 50 000 kr. för att möjliggöra

bl. a. anställande av en biträdande sekreterare med arvode motsvarande högst

23 lönegraden.

Genom beslut av Kungl. Maj:t under hösten 1962 har dels arvodet åt rådets

ordförande höjts från 6 000 kr. till 7 200 kr., dels sekreterarens arvode

skrivits upp till motsvarande lön i lönegrad B 1. I anledning härav och då

departementschefen förordar höjning av även arvodet till rådets biträdande

sekreterare från löneklass A 23 till A 25 bör under anslagsposten 1 räknas

med ytterligare 1 200 kr. och under anslagsposten 4 med ytterligare 12 700

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

31

kr. Sistnämnda anslagspost torde därutöver böra höjas med 10 000 kr. i anledning

av allmänna lönehöjningar och fördyrade omkostnader. Slutligen bör

med hänsyn till det ökade antalet bidragsansökningar under anslagsposten 2

beräknas ytterligare 10 000 kr. i ersättningar till rådets ledamöter för särskilda

utredningar.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 244 000 kr.

39 :o) Teknisk forskning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

39, s. 79 och 80) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 6 500 000 kr.

Statens ekonomiska insatser för främjande av den tekniska forskningen

har under de senaste åren avsevärt ökat i omfattning. Det har skett genom

utbyggnad av de tekniska högskolorna, genom höjning av bidragen till de

statsunderstödda branschforskningsinstituten och genom en successiv uppräkning

av förevarande anslag, vilket för fem år sedan utgjorde ca 3 milj. kr.

och nu är uppfört med 6,5 milj. kr.

För intensifiering av strävandena att på forskningsområdet skapa nya

former för samarbete mellan staten och näringslivet och för att möjliggöra

utbyggnad över huvud taget av rådets forskningsprogram föreslås för nästa

budgetår en uppräkning av förevarande anslag med 1,6 milj. kr. till 8,1 milj.

kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Teknisk forskning för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.

40:o) Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 40, s. 81 och 82) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 471 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 330 000 kr.

Under en följd av år har Ingeniörsvetenskapsakademien hållit en svensk

tekniker fast stationerad i USA med uppgift att följa den industriella och

tekniska utvecklingen där samt att till Sverige rapportera sina iakttagelser

och rön. Denna art av kontaktverksamhet på det internationella planet har

visat sig vara värdefull för svensk industri och för svensk teknisk forskning.

Kostnaderna för verksamheten bestrids huvudsakligen ur förevarande

anslag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Med anlitande bl. a. av medel, som via tekniska forskningsrådet ställs

till Ingeniörsvetenskapsakademiens förfogande, bedriver akademien sedan

våren 1960 en liknande kontaktverksamhet med Sovjetunionen genom att

hålla en tekniskt-vetenskaplig attaché knuten till ambassaden i Moskva.

Akademien hemställer nu att detta arrangemang permanentas genom att

de för ändamålet erforderliga medlen, 140 000 kr., anvisas på riksstaten.

Med hänsyn till hittillsvarande gynnsamma erfarenheter av här åsyftad

lorm för inhämtande av teknisk information från utlandet tillstyrker departementschefen

denna hemställan. Övriga yrkanden om höjning av anslaget

till Ingeniörsvetenskapsakademien torde däremot lämnas utan bifall. I enlighet

härmed föreslås att anslaget för nästa budgetår bestäms till 471 000

kr., varav 500 kr. såsom arvode till en av Kungl. Maj :t utsedd revisor.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien

för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 471 000

kr.

41 :o) Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 41, s. 82 och 83), som innebär en uppräkning av anslaget

för huvudsakligen automatiska och avtalsenliga kostnadsökningar med

291 200 kr. och med 1 600 kr. för höjda styrelsearvoden, varvid anslaget

kommer att uppgå till avrundat 1 960 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

1 960 000 kr.

42 :o) Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 42, s. 84 och 85), att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 324 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 278 000 kr.

För att för textilforskningsinstitutets del på löneområdet vinna anpassning

till lönesättningen för statstjänstemännen har Kungl. Maj :t genom beslut

den 21 september 1962 medgivit uppflyttning vid institutet av två laboratorer

från A 24 till A 27, två forskningsassistenter från A 16 till A 17 samt

en kassor från A 10 till All. Anslagsposten Avlöningar till institutets personal

bör då räknas upp med 10 100 kr., anslagsposten Rörligt tillägg med

26 100 kr. och anslagsposten Pensionsavgifter med 7 000 kr. Vidare räknas

med 2 000 kr. för höjda styrelsearvoden.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 324 000 kr. 5

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

33

43 :o) Bidrag till Institutet för metallforskning. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 43, s. 85), som innebär en uppräkning av anslaget

med 1 000 kr. för höjda styrelsearvoden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Institutet för metallforskning

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

301 000 kr.

44:o) Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 44, s. 85 och 86) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 888 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 728 000 kr.

För utrustning av de nya laboratorielokalerna inom Svenska institutet för

konserveringsforsknings byggnad i Göteborg tillstyrker departementschefen

anvisande för nästa budgetår av 86 500 kr. eller samma belopp som institutsstyrelsen

föreslår. Med hänsyn härtill och då departementschefen lämnar

utan erinran vad styrelsen förordat om höjning av förevarande anslag med

73 000 kr. på grund av ökade löne- och pensioneringskostnader, torde anslaget

för nästa budgetår böra tas upp med avrundat 888 000 kr., varvid medel

beräknats med 300 kr. för höjda styrelsearvoden.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 888 000 kr.

45 :o) Bidrag till Institutet för optisk forskning. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 45, s. 86 och 87), innebärande en anslagshöjning av

22 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Institutet för optisk forskning

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

167 000 kr.

46 :o) Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 46, s. 87 och 88), innebärande avtalsenlig höjning med

7 700 kr. för ökade lönekostnader och 500 kr. för höjda styrelsearvoden, varvid

anslaget blir avrundat 134 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

134 000 kr.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 10

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

47 :o) Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 47, s. 88), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen

för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 15 000

kr.

Atomenergiverksamliet

48 :o) Delegationen för atomenergifrågor. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 48, s. 89 och 90), att dels godkänna av departementschefen förordad

ändring i personalförteckningen för delegationen för atomenergifrågor,

dels ock till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 225 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 150 000 kr.

Delegationens medelsbehov för nästa budgetår torde kunna bestämmas till

225 000 kr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår

med 75 000 kr. Beträffande föreslagna nya tjänster vid delegationen är departementschefen

beredd tillstyrka inrättandet av en befattning som reaktorinspektör

i lönegraden Ae 27.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för delegationen för atomenergifrågor,

som föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1963;

b) till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kr.

49:o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl Maj-t

har föreslagit riksdagen (punkt 49, s. 90—102) att till ifrågavarande ändamal

for budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 113 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 108 000 000 kr

Departementschefen har anfört bl. a. följande.

»Utformningen av det svenska atomenergiprogrammet har främst skett i

syfte att inom landet skapa förutsättningar för den utbyggnad av atomraftverk,

som under 1970-talet beräknas successivt avlösa vattenkraftutbyggnaden.

Aktiebolaget Atomenergi har givits resurser, som gjort det möjligt

att i samarbete med kraftindustrin och den tillverkande industrin ut
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

35

veckla för vårt land lämpade atomreaktorer av tungvattentyp. Denna reaktortyp

kännetecknas av mycket låga bränslekostnader och hög utbränning.

Detta är av betydelse antingen uranbränslet importeras eller framställes

ur de stora inhemska låghaltiga urantillgångarna, vilka ger både en

önskvärd handlingsfrihet och trygghet ur beredskapssynpunkt för den svenska

atomenergiverksamheten. Atombolagets omfattande forskningsutrustning

är även av stor betydelse för forsknings- och utvecklingsarbeten utanför

atomenergiområdet.

Den utredning beträffande kraftsystemets sannolika utveckling under

1970-talet, som nyligen utförts av en kommitté med företrädare för kraftföretagens

centrala driftledning och atombolaget, har kommit till slutsatsen

att atomkraften kommer att bli kommersiellt konkurrenskraftig under första

hälften av nämnda decennium för att under dess andra hälft representera

det största inslaget av erforderliga krafttillskott. Jag torde få anledning återkomma

till utredningens för den framtida kraftutbyggnaden intressanta resultat

i samband med anmälan av frågan om Marviken-stationens konstruktiva

utformning.

Som framgår av det föregående har slutlig ställning ännu icke tagits till

frågan om Marviken-anläggningens konstruktion. Tidigare har närmast

övervägts en tryckvattenreaktor senare utvidgad med en särskild tillsats för

provning av kokardrift. Under år 1962 redovisade utredningar, som utförts

gemensamt av bolaget och industrin beträffande dels konstruktionen av

större kokarreaktorer med och utan intern överhettning, dels turbinutrustningen

till dylika reaktorer, har emellertid givit resultat, vilka betecknats

som genomgående gynnsamma. Sannolika skäl har redovisats för att man till

en förhållandevis begränsad merkostnad skall kunna taga ett större utvecklingssteg

och uppnå en bättre driftsekonomi genom ett kokarutförande av

reaktorn. Frågan har behandlats av atomdelegationen, som i skrivelse till

chefen för handelsdepartementet redovisat sin uppfattning, att en detaljprojektering

av Marviken i kokarutförande bör genomföras, innan ställning

tages i konstruktionsfrågan. Projekteringsarbetet slutfördes under december

månad 1962, och delegationen räknar med att avge ett slutligt förslag

till Kungl. Maj:t i början av år 1963. — Enär en omläggning av Marvikenprojektet

i här förutsatt riktning innebär uppförande av en större anläggning

till ökad totalkostnad, torde frågan därom få i särskild proposition

underställas riksdagens prövning. Medelsförbrukningen för anläggningen

under nästa budgetår kan därför nu endast tas upp med ett preliminärt belopp.

För ändamålet torde såsom chefen för kommunikationsdepartementet

tidigare denna dag föreslagit böra beräknas det av delegationen föreslagna

beloppet 28,5 milj. kr. Till vattenfallsstyrelsens andel av slutkostnaden för

Ägesta-stationen beräknas 5 milj. kr.

För budgetåret 1963/64 beräknar Aktiebolaget Atomenergi ett totalt medelsbehov

av 137,6 milj. kr. mot 161,7 milj. kr. för innevarande budgetår.

Utöver de för 1963/64 äskade anslagen — 129 milj. kr. — avser bolaget utnyttja

6 milj. kr. i inkomster och 2,6 milj. kr. i reservationer. Medelsbehovel

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskotlets utlåtande nr 10 år 1963

hänför sig till fullföljande och drift av tidigare beslutade anläggningar samt

till fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete. På anläggningssidan dominerar

utgifterna för Ranstad-verket vars uppförande sker med sikte på färdigställande

under budgetåret 1965/66. Med innevarande budgetår har för verket

anvisats drygt 80 milj. kr., och för nästa budgetår erfordras ytterligare

ca 28 milj. kr. De totala kostnaderna kan enligt atombolaget i 1961 års

prisnivå uppskattas till 140 milj. kr. — Beträffande anläggningarna i Studsvik,

Stockholm och Ågesta kan konstateras, att deras uppbyggnad i stort

sett fullbordas under innevarande budgetår. För nästa budgetår återstår

vissa kostnader, som sammanlagt kan uppskattas till ca 13 milj. kr. Bolagets

utgifter för annat än angivna anläggningar har bedömts till drygt

96 milj. kr. och hänför sig till verksamheten vid bolagets avdelningar, materiel-

och instrumentanskaffningar av olika slag etc. Det arbetsprogram och

de medelsberäkningar, som ligger till grund för bolagets yrkanden härvidlag,

kan jag i likhet med delegationen för atomenergifrågor i huvudsak godtaga.

Jag finner mig därför kunna biträda delegationens förslag, att åt bolaget

beviljas anslag för budgetåret 1963/64 med sammanlagt 128 milj. kr.

eller med samma belopp som för innevarande budgetår. Detta understiger med

1 milj. vad bolaget äskat i sin petitaskrivelse. Av beloppet torde 113 milj.

kr. anvisas under förevarande anslag. Jag kommer senare vid anmälan av

anslagsfrågorna under kapitalbudgeten att föreslå, att återstående medelsbehov

— 15 milj. kr. — anvisas bolaget under fonden för låneunderstöd.»

Utskottet. Departementschefen erinrar om det principbeslut, som av 1962

års riksdag fattades om uppförande av en atomkraftstation i Marviken inom

Östra Vikbolandets kommun i Östergötland. Till den konstruktiva utformningen

av anläggningen togs icke ställning i sammanhanget. Frågan härom

förutsattes ytterligare övervägd i anslutning till vissa inom atombolaget och

den berörda industrien bedrivna utredningar. Dessa slutfördes under våren

1962 och gav enligt departementschefen så positiva indikationer i fråga om

förutsättningarna för kokardrift av reaktorn, att skäl ansågs föreligga att

komplettera det tidigare framlagda utredningsmaterialet avseende ett tryckvattenuttörande

av reaktorn med en detaljprojektering av ett kokaralternativ

för denna. Resultatet av utrednings- och projekteringsarbetet och de i

anslutning därtill gjorda övervägandena av Marviken-anläggningens tekniska

utformning redovisas av Kungl. Maj:t i proposition nr 72, varöver utskottet

denna dag avgiver särskilt utlåtande. Medelsförbrukningen för anläggningsarbetena

under nästa budgetår har i statsverkspropositionen — under anslaget

Kraftstationer m. m. å statens vattenfallsverks fond — preliminärt beräknats

till 28,5 milj. kr.

Vad i övrigt angår medelsbehovet för atomenergiverksamheten inom atombolaget

har delta i bolagets petitaskrivelse beräknats till 129 milj. kr. Delegationen

för atomenergifrågor har i stort sett tillstyrkt de förslag, som ligga

till grund för yrkandena, men ansett det möjligt att minska medelstilldel
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

37

ningen till 128 milj. kr., vilket motsvarar departementschefens bedömning

av behovet och innebär oförändrad medelsanvisning.

Den föreslagna medelsanvisningen avser fullföljande och drift av tidigare

beslutade anläggningar i atombolagets regi samt fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete.

På anläggningssidan dominera utgifterna för Ranstad-verket.

Utskottet har icke något att erinra mot de sålunda gjorda anslagsbedömningarna

och tillstyrker, att i enlighet med departementschefens förslag ett

belopp av 128 milj. kr. ställes till atombolagets förfogande, därav 113 milj.

kr. på driftbudgeten och 15 milj. kr. på kapitalbudgeten.

Utskottet, som beträffande anslaget på kapitalbudgeten till bolaget kommer

att göra hemställan under punkten 81 i det följande, hemställer såvitt angår

här förevarande anslag,

att riksdagen må till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget

Atomenergi för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 113 000 000 kr.

50:o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 50, s. 102—104) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 9 260 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 4 600 000 kr.

Den inhemska forskningen på atomenergiområdet begränsas självfallet

av tillgången på materiella och personella resurser. Därför är vårt deltagande

i det internationella samarbetet på området av stort värde. Det möjliggör

för oss att till rimliga kostnader delta i projekt, som vi inte ensamma kan

genomföra.

Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår hänför sig detta liksom tidigare

i betydande utsträckning till vårt lands medverkan i de inom ramen för

ENEA bedrivna Eurochemic-, Halden- och Dragon-projekten. Beträffande de

båda sistnämnda har Kungl. Maj :t nyligen — såvitt angår Halden den 19

juli 1962 och såvitt angår Dragon den 26 oktober 1962 — lämnat sitt medgivande

till Aktiebolaget Atomenergi att deltaga i förlängda försöksprogram.

Medel torde böra beräknas för därav föranledda kostnader.

Med godkännande av delegationens för atomenergifrågor beräkningar av

medelsbehovet föreslår departementschefen, att anslaget upptages med

9 260 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 9 260 000

kr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskotiets utlåtande nr 10 år 1963

Pris- och konkurrensförhållanden m. m.

51:o) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. Kungi. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 51, s. 105) att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för näringsfrihetsrådet att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1963/64, dels ock till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 156 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 146 000 kr.

Den ökning av anslaget med 15 600 kr. som yrkats är av automatisk natur.

I anslutning till belastningen under sistförflutna budgetår synes en viss

minskning möjlig av anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj :t. Departementschefen uppskattar det minskade medelsbehovet

till 6 000 kr. I enlighet härmed bör anslaget föras upp med avrundat

156 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 25 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 113 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. J6 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 2 000

Summa kr. 156 000

b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 156 000 kr.

52:o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts för
S.

?f, (Punkt 52, s. 106), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

53:o) Ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar. I enighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 106 och 107), som innebär

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

en uppräkning av anslaget med 49 000 kr. huvudsakligen till följd av automatiska

utgiftsförändringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........

2. Rörligt tillägg, förslagsvis....................

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

....................................

321 500

121 100

6 400

Summa kr. 449 000

b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

449 000 kr.

54:o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 107 och 108), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 32 000 kr.

55:o) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 55, s. 108—110) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för statens pris- och kartellnämnd,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

statens pris- och kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64, dels ock till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 847 000 kr.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Per Petersson (I: 316) och den andra inom andra kammaren

av herrar Magnusson i Borås och Bohman (II: 369), hemställts att riksdagen

måtte dels för budgetåret 1963/64 under statens pris- och kartellnämnds

avlönings- och omkostnadsanslag anvisa resp. 2 567 000 och 359 000 kr., dels

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl. Maj :t måtte vid detta års

höstriksdag framlägga förslag om en ytterligare begränsning av verksamheten

vid statens pris- och kartellnämnd fr. o. m. den 1 januari 1964.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 369.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 522 000 kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid an
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1963

mälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde sammanlagt 3 100

kr. böra beräknas för förändring av en tjänst som kontorist i Ae 9 till en

tjänst som kansliskrivare i Ae 11 samt av två tjänster som kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång till två tjänster som kanslibiträde i Ae 7.

Tjänsten som byrådirektör i högst Ag 27 vid nämndens upplysningssektion

torde från och med nästa budgetår böra uppföras på extra-ordinarie

stat.

Ökningar av automatisk natur beräknas till 58 600 kr. Under anslagsposterna

Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter beräknas

höjningar med resp. 256 700 kr. och 1 100 kr.

Med anledning av numera genomförd reglering av vissa styrelsearvoden

bör den härför avsedda anslagsposten räknas upp med 5 500 kr.

Utskottet. I motionerna uttalas, att konkurrenssituationens förändringar de

senaste åren understryka, att en viss minskning av den inom pris- och kartellnämndens

övervaknings- och utredningsverksamhet är möjlig i dagens

läge. Prognoserna för det närmaste årets ekonomiska utveckling tala för att

en ytterligare skärpt konkurrens kan väntas för flertalet företag. En avveckling

bör redan nu kunna beslutas med avseende på de vid 1961 års riksdag

tillkomna befattningarna men torde också utan men för verksamhetens syfte

kunna göras mera omfattande.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att pris- och kartellnämndens

verksamhet så sent som för två år sedan var föremål för statsmakternas

överväganden och att som resultat av dessa en förstärkning av myndigheten

kom till stånd. Utskottet uttalade i sammanhanget, att läget icke var sådant,

att en skärpning av vaksamheten mot olika företeelser på pris- och konkurrensområdet

skulle vara obehövlig. Tvärtom fanns det övertygande skäl för

en effektivisering av verksamheten och främst då genom en administrativ

och personalmässig upprustning. Härigenom skulle särskilt nämndens undersökningsarbete,

som hittills hämmats av otillräckliga resurser, kunna

intensifieras.

„ Utskottet vidhåller denna sin uppfattning och avstyrker alltså motionerna,

såval i vad de avse särskild skrivelse till Kungl. Maj :t som i fråga om medelsanvisningen

under nämndens avlönings- och omkostnadsanslag.

Då anledning till erinran i övrigt icke finnes mot Kungl. Maj :ts förslag

under förevarande punkt, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 316 och II: 369, såvitt nu

är i fråga, bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens pris- och kartellnämnd vidtaga den ändring,

som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för

den 3 januari 1963;

II. att riksdagen ma, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 316 och II: 369, såvitt nu är

i fråga,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

41

a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och

kartellnämnd, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förlagsvis ................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..

Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................

89 100

40 000

1 877 500

801 200

39 200

Summa kr. 2 847 000

b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 847 000 kr.;

in. att motionerna I: 316 och II: 369, såvitt de avse skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

56:o) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 56, s. 110 och 111) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 399 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 388 000 kr.

Departementschefen godtar nämndens anslagsberäkning och föreslår, att

anslaget uppföres med avrundat 399 000 kr.

Utskottet, som under närmast föregående punkt avstyrkt motionerna I: 316

och 11:369, biträder Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 316 och II: 369, såvitt nu är i

fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 399 000 kr.

57 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 57, s. 111—114) att dels godkänna av föredragande

statsrådet förordad avlöningsstat för statens institut för konsumentfrågor,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64, dels ock

till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 244 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 067 000 kr.

För administrering av konsumentinstitutets permanenta utställning i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Stockholm föreslås inrättande från och med nästa budgetår av en tjänst som

konsulent i Ae 19 med placering på upplysningsavdelningen. Därutöver föreslås,

att till förstärkning av biträdespersonalen på textilavdelningen inrättas

en tjänst som institutionsbiträde i reglerad befordringsgång. Ytterligare bör

med hänsyn till ändrade arbetsuppgifter en tjänst som tekniskt biträde i

Ae 9 bytas ut mot en tjänst som ingenjör i högst Ae 15. Medelsbehovet under

anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal ökar härigenom med

sammanlagt 29 400 kr.

Med hänvisning till vad chefen för civildepartementet tidigare denna dag

föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde

600 kr. böra beräknas för uppflyttning i lönegrad av en tjänst som tekniskt

biträde från Ae 9 till Ae 11 med tjänstebenämningen instrumentmakare.

För merkostnader till följd av löneutvecklingen m. m. beräknas 40 600 kr.

Till extra personal och experter föreslås en ökning med 10 000 kr. Vidare

torde anslagsposterna Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

böra höjas med 114 700 kr. resp. minskas med 2 700 kr. Slutligen

bör i anledning av numera genomförd reglering av vissa styrelsearvoden

den härför avsedda anslagsposten räknas upp med 600 kr.

Utskottet har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för

konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 71 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 812 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 338 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 17 700

Summa kr. 1 244 000

b) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 244 000

kr.

58 :o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 58, s. 115 och 116) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 478 000 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

43

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 425 000 kr.

Hyreskostnaderna för institutets laboratorium belastar f. n. delposten Övriga

expenser. Från och med den 1 juli 1963 syns dessa kostnader böra betalas

av byggnadsstyrelsen via utgiftspost i staten för statens allmänna fastighetsfond.

Medelsbehovet under nämnda delpost minskar härigenom med

14 500 kr. Å andra sidan bör under delposten beräknas ytterligare 5 000 kr.

för ökade städningskostnader m. m., varvid framkommer en nettominskning

med 9 500 kr. Samtidigt torde anslagsposterna Sjukvård, Publikationstryck

och Övriga utgifter böra skrivas upp med resp. 2 500, 50 000 och 10 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Statens institut för konsumentfrågor:

Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 478 000 kr.

59 :o) Statens konsumentråd. Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

59, s. 116—118) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 83 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 75 000 kr.

I anledning av redan genomförd reglering av vissa styrelsearvoden bör den

härför avsedda anslagsposten ökas med 4 600 kr. Ytterligare torde för automatiska

löneklassändringar och för rörligt tillägg böra räknas med höjningar

av resp. 600 och 4 500 kr.

Enär i anslagsposten Expenser f. n. ingår medel för vissa engångsanskaffningar,

bör anslagsposten för nästa budgetår minskas med 1 700 kr. Beträffande

förslaget om en särskild tjänsteman för vissa public-relationfrågor kan

erinras om att konsumentrådet redan nu äger möjlighet att för speciella uppgifter

inom konsumentupplysningen anlita expertis och avlöna denna ur sitt

anslag för den ordinarie verksamheten. Då det enligt statsrådets mening

knappast är en pressombudsman, som rådet behöver, utan snarast en utredning

om principerna för pressens och televisionens konsumentupplysning

— bl. a. aktualiserad av tilläggsdirektiven för 1960 års radioutredning — föreställer

sig statsrådet att en sådan utredning kan utföras som ett expertuppdrag

inom ramen för det med 250 000 kr. förhöjda anslaget till konsumentvaruforskning

och konsumentupplysning.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Statens konsumentråd för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kr.

60 :o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 60, s. 118 och 119) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Hamrin-Thorell m. fl. (I: 26) och den andra inom andra kammaren av

fru Nettelbrandt och herr Jönsson i Ingemarsgården (II: 31), i vilka hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en översyn

av den statliga konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens

organisation i syfte att såväl organisatoriskt och personellt som i fråga om

andra resurser uppnå en förstärkning som svarar mot marknadsutvecklingens

krav,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ferdinand Nilsson (1:474) och den andra inom andra kammaren av

herrar Börjesson i Falköping och Persson i Heden (II: 568), i vilka hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om översyn

av nu inom olika institutioner bedriven konsumentupplysningsverksamhet i

syfte att åstadkomma en samordning inom en fristående upplysningsinstitution,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Virgin (I: 476) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman

m. fl. (II: 567), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels besluta att

till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning för budgetåret 1963/

64 anvisa ett reservationsanslag av 1 150 000 kr., dels i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om utredning under medverkan av bl. a. företrädare för näringslivet

rörande omfattningen av och formerna för den framtida konsumentupplysningen

och konsumentvaruforskningen.

Beträffande motiveringarna för yrkandena hänvisas till motionerna 1: 26,

I: 474 och II: 567.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 000 000 kr.

Vid flera tidigare tillfällen har föredragande statsrådet understrukit värdet

av de särskilda undersökningar i kvalitetsupplysande syfte, som äger

rum efter konsumentrådets prövning, ökade statsmedel har också undan för

undan ställts till rådets förfogande, huvudsakligen ur riksstatsanslaget för

konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Detta är för innevarande

budgetår upptaget med 1 milj. kr. Med hänsyn till de redovisade stora

behoven av utvidgad verksamhet på flera för konsumenterna väsentliga områden

förordar statsrådet höjning av anslaget för budgetåret 1963/64 med

250 000 kr.

Utskottet. Alltsedan de statliga insatserna på konsumentvaruforskningens

och konsumentupplysningens område fingo sin nuvarande utformning genom

beslut av 1956 års riksdag, har den organisatoriska sidan av verksamheten

varit föremål för uppmärksamhet och debatt. Att så skulle bli fallet förutsågs

redan vid nämnda beslut och är fullt naturligt med hänsyn till att erfarenheten

av dessa ting var och fortfarande är begränsad. Utskottet förutsatte

också (SU 1956: 124), att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet skulle följa

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

45

verksamheten och låta föranstalta om de ändringar, som efter närmare erfarenhet

kunde finnas påkallade. Samma uttalande har utskottet gjort vid

senare riksdagars behandling av motioner i ämnet.

I nu förevarande motioner begäres en brett upplagd utredning av konsumentupplysningens

bedrivande och i viss mån även av den därmed förknippade

konsumentvaruforskningen.

Utskottet vill erinra om att konsumentupplysningen delvis berördes av

1960 års prisövervakningskommitté, som ägnade upplysningsverksamheten

på prisområdet stor uppmärksamhet. 1961 års riksdag beslöt i anledning av

kommitténs betänkande en betydande förstärkning av pris- och kartellnämnden.

Genom tilläggsdirektiv har 1960 års radioutredning fått i uppdrag att

beakta konsumentupplysningen i televisionen, därvid utredningen i sitt arbete

bör samråda bl. a. med statens organ för konsumentupplysning och

sammanslutningar, företrädande näringslivet och konsumenterna. Vidare

har föredragande statsrådet vid behandlingen av anslaget för nästa budgetår

till statens konsumentråd uttalat, att en utredning vore önskvärd om principerna

för pressens och televisionens konsumentupplysning.

Sedan anslagsfrågorna rörande statens konsumentinstitut framlagts i

statsverkspropositionen till årets riksdag, har statsrådet med Ivungl. Maj :ts

bemyndigande tillkallat en arbetsgrupp för att utreda frågan om den framtida

organisationen av konsumentinstitutets upplysningsavdelning. Resultatet

av denna utredning lär kunna föreligga i så god tid, att det kan presenteras

i statsverkspropositionen till 1964 års riksdag. Enligt vad utskottet inhämtat

ämnar utredningen söka medverka till en effektivisering och utvidgning

av konsumentupplysningen; utredningen kommer i det syftet att upptaga

bl. a. frågan om ett vidgat samarbete på upplysningssidan mellan sådana

statliga och statsunderstödda institutioner, vilka bedriva forskning och

undersökningar på konsumentområdet. Utredningen kommer också att

granska i vilken form och på vilka vägar upplysningsmaterialet, med hänsyn

till sin användning i det särskilda fallet, bör publiceras och spridas för

att nå en så stor del av konsumenterna som möjligt. Utredningen har vidare

aktualiserat frågan om ej konsumentinstitutet med fördel borde kunna sprida

upplysning om, förutom den egna forskningen, även sådana forskningar

och undersökningar på varu- och prisområdet, vilka äga rum vid andra statliga

och statsunderstödda institutioner.

Utskottet kan alltså konstatera, att de mest angelägna frågorna på konsumentupplysningens

och konsumentvaruforskningens område äro föremål

för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet. I de föreliggande motionerna beröras frågeställningar

på konsumentupplysningens och konsumentvaruforskningens

områden, vilka ha sitt intresse och kunna vara värda att få närmare belysta.

Utredningskraven i dessa motioner omspänna sådana spörsmål som omfattningen

av och formerna för den framtida konsumentupplysningen och konsumenlvaru

torsk ningen, den statliga konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens

organisation samt samordningen av konsumentupplysningsverksamheten

inom en fristående upplysningsinstitution. Såvitt ut
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

skottet kunnat finna komma dessa spörsmål åtminstone delvis att beröras av

nu pågående utredningar. Det torde enligt utskottets mening vara skäl att

avvakta resultaten av desamma, innan ställning tages till frågan om behovet

av en mera brett upplagd utredning i de olika avseenden, som angivits i

motionerna. Det torde även vara så, att tillgången på lämplig expertis för utredningar

på konsumentupplysningens och konsumentvaruforskningens område

är begränsad och att konsumentinstitutet skulle belastas i orimligt hög

grad genom ännu en utredning, som i stor utsträckning skulle komma att

gälla dess verksamhet. Med hänvisning till vad sålunda anförts torde de i

motionerna framställda utredningsyrkandena icke böra föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Utskottet har ej något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning

och avstyrker följaktligen motionerna I: 476 och 11:567, i vad de avse

en minskning av anslaget med 100 000 kr.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 476 och II: 567, såvitt nu

är i fråga, till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 1 250 000 kr.;

b) att motionerna I: 26 och II: 31, I: 474 och 11:568 samt

1:476 och 11:567, sistnämnda båda motioner såvitt nu är

i fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

61 :o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 61, s. 119 och 120) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 300 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 225 000 kr.

Varudeklarationer är verksamma medel i en objektiv konsumentupplysning,

och föredragande statsrådet finner ökad användning därav önskvärd.

För att möjliggöra en personell förstärkning av varudeklarationsnämndens

kansli tillstyrker statsrådet, att förevarande anslag höjs med 75 000 kr.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden

för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 300 000 kr.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

47

Patent- och registreringsväsendet m. m.

62:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 62, s. 121—131) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och

registreringsverket, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1963/64, dels ock till Patent- och registreringsverket:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 12 032 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 9 974 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Patentverksutredningen, som tillkallades i juni 1958 med uppdrag att

utreda i första hand patentavdelningens organisation och personaluppsättning,

har 1962 lagt fram en promemoria med förslag till rationaliseringar

av kansliarbetet med patentansökningar. Promemorian innefattar ett flertal

uppslag till underlättande av kontorsrutinen. Förslagen syftar även till en

omfördelning av arbetsuppgifterna mellan administrativa byrån och kanslisektionen,

så att den senares uppgifter renodlas till att avse endast den juridiska

och formella handläggningen av patentansökningar. Promemorians

förslag har i allt väsentligt rönt ett positivt mottagande från patent- och registreringsverkets

sida och det torde få ankomma på ämbetsverket självt att

på grundval av det föreliggande materialet närmare avgöra vilka åtgärder

som bör vidtagas för att effektivisera arbetsrutinen. Jag förutsätter att ämbetsverket

därvid tillvaratar alla de möjligheter till förenklingar i kansliarbetets

uppläggning, som vid praktiska försök visar sig nyttiga. I den mån ett

genomförande av dylika förenklingar i arbetsrutinen skulle kräva ändringar

i patentverkets instruktion, torde det få ankomma på verket att till

Kungl. Maj :t komma in med förslag till dylika ändringar. I organisatoriskt

hänseende delar jag patentverksutredningens mening att patentverkets kanslisektion,

som nu är inordnad under administrativa byrån men enligt förslaget

framdeles enbart skall betjäna patentavdelningen, bör inordnas under

sistnämnda avdelning. Detta innebär att kanslisektionens chef bör vara

direkt underställd patentavdelningens chef. Jag förordar att detta förslag

genomföres.

På grundval av förslag i förra årets statsverksproposition (Bil. 12, s.

251 ff.) ökades från och med den 1 juli 1962 antalet byråer på patentavdelningen

från sex till sju. Detta skedde inom ramen för ett i stort sett oförändrat

antal ledamotstjänster. Syftet därmed var främst att underlätta byråchefernas

arbetsledande funktioner. Jag anser, att man bör gå vidare på

den vägen och föreslår att vid patentavdelningen från och med nästa budgetår

nyinrättas en tjänst som byråchef i Bg 1. Vidare torde på avdelningen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

inrättas en ny tjänst som byrådirektör i Ae 25. Vid bifall härtill kommer

från och med den 1 juli 1963 antalet ledamöter på patentavdelningen att

uppgå till sammanlagt 109, fördelade på åtta byråer.

Vad den lägre ingenjör sper sonalen beträffar kan konstateras att den för

några år sedan beslutade reformen att inlemma läroverksingenjörer i karriären

vid patentverket har slagit väl ut. Detsamma gäller systemet med subrotlar,

vilket visat sig effektivt i strävandena att bemästra den stora balansen

av patentansökningar. För nästa budgetår föreslår jag att på patentavdelningen

inrättas en tjänst som ingenjör i högst Ae 15 (assistenttjänst) samt

fem tjänster som byråingenjör i Ae 19 (subroteltjänster). Jag tillstyrker vidare

att 10 befintliga tjänster, som ingenjör i Ae 19 (assistenttjänster) omvandlas

till 10 tjänster som byråingenjör i samma lönegrad (subroteltjänster).

Ytterligare förordar jag att 5 befintliga tjänster som byråingenjör (subroteltjänster)

uppflyttas i lönegrad från Ae 19 till Ae 21. Därjämte torde för

patentärendenas beredning under nästa budgetår böra räknas med 250 000

kr. — mot f. n. 100 000 kr. — för anställande av tillfällig arbetskraft, såsom

pensionerade tjänstemän och teknologer.

Med hänsyn till vad nu anförts och då jag i anledning av yrkandena om

förstärkning av biträdespersonalen på patentavdelningen tillstyrker inrättande

där från och med nästa budgetår av två tjänster som kansli skrivare

i Ag 11 samt en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång torde

för patentavdelningens del icke-ordinarieposten räknas upp med sammanlagt

353 000 kr.

På besvär savdelningen torde böra nyinrättas en tjänst som kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång och därför under icke-ordinarieposten beräknas

ytterligare 8 200 kr.

För att klara den ökade arbetsbelastningen på varumärkesbyrån bör

nämnda anslagspost skrivas upp med 24 200 kr. för ett förordnande att bestrida

göromål som ankommer på byrådirektör i A 25 samt med 11 800 kr.

för ett vikariatslöneförordnande på tjänst som kansliskrivare i A 11. Jag

tillstyrker extraordinariesättning av byråns chefstjänst.

Även på bolagsbyrån motiverar arbetsbelastningen medelsanvisning för ett

göromålsbestridande som byrådirektör i A 25. Vidare bör där nyinrättas en

tjänst som kansliskrivare i Ae 11. Vid bifall till mina förslag för bolagsbyråns

del ökar icke-ordinarieposten med i runt tal 36 000 kr.

Det är att räkna med att en ny namnlag kommer att träda i kraft den 1

januari 1964. Innan erfarenheter föreligger av den nya lagens tillämpning,

är jag inte beredd att föreslå, att nya tjänster inrättas på namnsektionen.

Förutom medel för den personal, som den 1 juli 1962 flyttades över från

statistiska centralbyrån, finns för namnärendenas beredning inräknade i patentverkets

icke-ordinarieanslag 75 000 kr. för anlitande av tillfällig arbetskraft.

Jag föreslår att nämnda belopp räknas upp med 50 000 kr., att efter

Kungl. Maj :ts prövning disponeras för ytterligare extra personal på namnsektionen,

om tillämpningen av den föreslagna nya lagen skulle göra en sådan

förstärkning motiverad. Därjämte torde för att möjliggöra en snabb

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

49

handläggning av namnärendena i vad gäller den språkvetenskapliga granskningen

de härför avsedda medlen böra ökas med 6 000 kr.

Med hänsyn till vad chefen för civildepartementet tidigare denna dag föreslagit

vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor torde under

anslaget 3 000 kr. böra beräknas för uppflyttning i lönegrad av i det

sammanhanget omnämnda tjänster.

Tre på patentverkets stat upptagna tjänster som kontorsbiträde i Ao 5

bör omvandlas till tjänster som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång

och 27 300 kr. därvid föras över från anslagsposten för ordinarie till anslagsposten

för icke-ordinarie personal. För redan inträffade lönegradshöjningar

och höjda grundlöner samt för löneklassändringar föreslår jag höjningar

med sammanlagt 369 900 kr. Slutligen bör anslagsposterna Rörligt tillägg

och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter skrivas upp med respektive

1 178 700 och 17 200 kr.

Övriga i petitaskrivelsen framförda förslag torde lämnas utan bifall. Anslaget

ökar därvid med 2 058 000 kr., varav ca 1 400 000 kr. är att anse som

automatik.»

Utskottet. Vid sin behandling av motsvarande anslag föregående år underströk

riksdagen vikten av att åtgärder vidtoges för att motverka den

ogynnsamma utvecklingen med anhopning av oavgjorda ärenden. Riksdagen

förutsatte, att Kungl. Maj :t hade sin uppmärksamhet riktad på behovet

av en planmässig och rationell uppbyggnad av patent- och registreringsverket.

Det vore enligt riksdagens mening även angeläget, att tillgängliga

personalresurser disponerades på ett så rationellt och effektivt sätt som

möjligt.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förstärkningen av ämbetsverkets organisation

finner utskottet sig mot bakgrunden av det anförda böra tillstyrka.

Utskottet förutsätter i likhet med departementschefen, att ämbetsverket

tillvaratager alla de möjligheter till förenklingar i kansliarbetets uppläggning,

som vid praktiska försök visa sig nyttiga.

Utskottet, som icke har något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och de förordade ändringarna i personalförteckningen, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för patent- och registreringsverket,

som föranledes av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

4 lliliang till riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 10

3 656 700

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis

....................................... 6 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .................................. 4 853 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 344 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 170 200

Summa kr 12 032 000

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 12 032 000

kr.

63:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 63, s. 131—133) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 664 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 604 000 kr.

Den föreslagna anslagshöjningen är i huvudsak föranledd av den successivt

ökade verksamheten vid patent- och registreringsverket.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 1 664 000 kr.

64:o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 64, s. 133 och 134) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 295 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 245 000 kr.

Under detta anslag må omnämnas att Svenska uppfinnarkontorets styrelse

i skrivelse den 18 december 1961 hemställt om en utredning angående

uppfinnarkontorets organisation och framtida verksamhet. Det är departementschefens

avsikt att inom kort underställa Kungl. Maj :t förslag i ämnet.

Dröjsmålet sammanhänger med att inom handelsdepartementet f. n.

pågår överväganden kring det vidare problemet om ett effektivare utnyttjande

av upptäckter och rön inom den statliga forskningsverksamheten.

Beträffande statens bidrag till uppfinnarkontorets administrationskostnader

för budgetåret 1963/64 föreslås en uppräkning av anslaget med begärda

49 500 kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

51

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett

anslag av 295 000 kr.

65:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 134 och 135), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande

verksamhet för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kr.

66:o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 135), innebärande en på grund av belastningen

med 15 000 kr. förhöjd medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 470 000 kr.

Ekonomisk försvarsberedskap

67:o) överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 67, s. 136—138) att dels godkänna

av departementschefen förordade ändringar å personalförteckningen för

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64,

dels ock till överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 790 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 447 000 kr.

Sedan överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap omorganiserades

för ett år sedan, har på styrelsen överflyttats ansvaret för planläggningen

av undanförsel och förstöring. Det är vidare att räkna med att det av 1962

års höstriksdag beslutade (jfr prop. 1962: 194) nya oljelagringsprogrammet

kommer att medföra någon ökning av arbetsuppgifterna på styrelsens

bränslebyrå. Även när det gäller administreringen av beredskapslagren och

upplysningsverksamheten förväntas ökade arbetsuppgifter.

Med hänsyn härtill föreslås inrättande vid överstyrelsen från och med

nästa budgetår av en tjänst på industri- och varubyrån som förste byrå
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

sekreterare i Ae 23 samt av en tjänst på bränslebyrån som förste byråsekreterare

i Ae 21. Medelsbehovet under icke-ordinarieposten ökar härigenom

med 41 604 kr. Nämnda anslagspost bör därjämte räknas upp med 23 000

kr. för att möjliggöra anlitande av extra arbetskraft på affärsbyråns förrådssektion

samt med 12 000 kr. för redigering av en upplysningsskrift om

det ekonomiska försvaret.

Under icke-ordinarieposten bör därjämte beräknas sammanlagt 59 500 kr.

för de tjänster, vilka med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1962:

112, SU 94, rskr. 225) inrättades vid överstyrelsen i samband med överflyttning

dit den 1 juli 1962 av vissa arbetsuppgifter på bränsleområdet.

Även vad överstyrelsen föreslagit under p. 5 och 6 torde böra biträdas. Anslagsposterna

Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

slutligen bör höjas med resp. 179 400 och 2 400 kr.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade medelsanvisningen

och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap vidta de

ändringar, som föranledes av vad departementschefen anfört

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 ianuari

1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................................... 241 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 22 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,

förslagsvis ................................ 1 026 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 477 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 22 300

Summa kr. 1 790 000

c) till överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 1 790 000 kr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

53

68:o) överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 138—140), innebärande

en anslagsminskning av 62 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 210 000 kr.

69:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 69, s. 140—143) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 33 240 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 34 300 000 kr., varav

29 700 000 kr. beräknats till räntekostnader för den rörliga krediten i riksgäldskontoret,

4 360 000 kr. till övriga kostnader för nämndens lagerhållning

och 240 000 kr. till det av statsmakterna beslutade stödet åt aluminiumindustrien

(se prop. 1949: 211). Från anslaget bestrids även kostnaderna

för överstyrelsens cisternförvaltning. Dessa kostnader täcks i allmänhet

av inkomster i förvaltningen.

Under detta anslag föreslår överstyrelsen å ena sidan en minskning med

5,4 milj. kr. av räntekostnadsposten, å andra sidan höjningar med sammanlagt

drygt 2,4 milj. kr. av posterna för hyror och lagringsersättningar samt

för omsättning och flyttning av varor. Minskningen sammanhänger med

sänkningen av diskontot. Höjningarna är motiverade bl. a. av önskemålen

om en snabbare omsättning av vissa varor för att undvika förluster genom

kvalitetsförsämring. Beräkningarna av anslagsbehovet — vilka i och för sig

inte föranleder någon erinran från departementschefens sida — bygger på

antagandet att den rörliga kredit, som efter beslut av Kungl. Maj :t står till

överstyrelsens förfogande för finansiering av inköpen, under nästa budgetår

kommer att utgöra oförändrat 540 milj. kr. Det är emellertid departementschefens

avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t att -— inom ramen

för det bemyndigande, som riksdagen har lämnat åt Kungl. Maj :t att disponera

ifrågavarande kredit intill ett belopp av 740 milj. kr. -— föreslå viss

höjning från och med den 1 juli 1963 av det till överstyrelsens förfogande

ställda kreditbeloppet. För att under anslaget bereda plats för de merkostnader,

som i det sammanhanget uppkommer, föreslår han att för räntekostnader

beräknas ytterligare 1,1 milj. kr. och för iordningställande av

lagerlokaler ytterligare 0,8 milj. kr. Vid bifall därtill blir för nu nämnda

ändamål budgetåret 1963/64 det samlade medelsbehovet under anslaget

drygt 33,2 milj. kr., innebärande en minskning med 1,1 milj. kr.

Departementschefen föreslår, att från och med den 1 juli 1963 en tjänst

som montör i Ag 11 överförs på extra ordinarie stat. Samtidigt torde för

denna tjänst — liksom för övriga tjänster som montör i A 11 — benämningen

böra ändras till tekniker.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Vad angår en framställning från Aktiebolaget Oljetransit om medel för

täckande av driftunderskott vid bolagets anläggning vid Trondheimsfjorden

kan framhållas, att undersökningar pågår om möjligheterna att genom

ökat utnyttjande av anläggningen tillförsäkra bolaget inkomster av sådan

storlek att driftkostnaderna kan täckas. Med hänsyn härtill är departementschefen

inte beredd att tillstyrka särskild medelsanvisning till detta

ändamål. Skulle emellertid bolagets inkomster under en övergångstid inte

racka till för oundgängligen nödvändiga utgifter, exempelvis för ett betryggande

underhåll av anläggningen, torde — därest riksdagen ej har någon

erinran däremot — mellanskillnaden få bestridas ur förevarande anslag.

Då det får anses klarlagt, att anläggningen vid Trondheimsfjorden inte

kan utnyttjas för kommersiell drift i vart fall i sådan skala, att täckning

erhålls för ränta och amortering, biträder departementschefen bolagets förslag

om avskrivning till 100 procent av de lån, som från Fonden för låneunderstöd

lämnats bolaget för anläggningens uppförande. Frågan om anvisning

över driftbudgeten av medel, som erfordras för detta ändamål eller

29 milj. kr., har i annat sammanhang anmälts av chefen för finansdepartementet.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 33 240 000 kr.

70 :o) Distributionsmateriel för olja. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 70, s. 143), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Distributionsmateriel för olja för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kr.

Diverse

71 :o) Statliga krisorganen: Avlöningar till viss personal. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 144), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga krisorganen: Avlöningar till

viss personal för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 92 000 kr.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

55

72 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, s. 144) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Bgggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 663 000 kr.

73:o) Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 73, s. 145 och 146) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 1 900 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 500 000 kr.

Med nuvarande snabba utveckling på det internationella reselivets område

är det angeläget, att vårt land försöker vidmakthålla och helst höja sin

andel i turistströmmen. Härför talar ej blott turismens samhällsekonomiska

betydelse utan i lika mån värdet av den good-will för Sverige, som de utländska

turisterna skapar utomlands, till gagn bl. a. för våra handelsförbindelser.

Ansvaret för den turistvärvande verksamheten åvilar Svenska turisttrafikförbundet.

ökade statsanslag har också under de tre, fyra senaste

åren ställts till förbundets förfogande. En del därav har emellertid konsumerats

av automatiska kostnadsökningar och bör ersättas. Ytterligare utbyggnad

av verksamheten är önskvärd. Anslaget till Svenska turisttrafikförbundet

torde därför för budgetåret 1963/64 böra höjas med 0,4 milj. kr.

till 1,9 milj. kr. Departementschefen utgår därvid från att bidragen från

enskilt håll blir av samma omfattning som nu. Av de enligt departementschefens

förslag för nästa budgetår ökade statsmedlen bör 53 000 kr. avses

för ett nytt turistkontor i Helsingfors, drygt 70 000 kr. för ett gemensamt

skandinaviskt informationskontor i Los Angeles samt 50 000 kr. för en gemensam

nordisk annonskampanj i Storbritannien sommaren 1963.

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört,

tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 1 900 000

kr.

74 :o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 74, s. 146 och 147), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Turist propaganda i Amerikas förenta

stater för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av

104 000 kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

75 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 75, s. 147—149) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 14 100 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundström m. fl. (I: 473) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (11:573), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta

att till Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1963/

64 anvisa ett anslag av 17 milj. kr.,

dels ock en inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping väckt

motion (II: 117), vari hemställts att riksdagen måtte besluta dels att ett

uttryckligt förbehåll fästes vid beslutet om anslag till fonden för idrottens

främjande av innebörd, att någon svensk representation vid olympiska spelen

från boxningssportens sida icke tillätes komma i fråga, dels att anslaget

icke heller i annat avseende må disponeras för stöd åt boxningssporten.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 573

och II: 117.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 12 700 000 kr.

Idrotten är en av våra stora folkrörelser, glädjande nog alltjämt under

stark tillväxt. Den utveckling, som f. n. äger rum mot ökad fritid för stora

grupper av befolkningen, bör utnyttjas för att intressera framför allt ungdomarna

att i än större omfattning söka sig till idrottsföreningarna och

idrottsklubbarna för utövande av aktiv sport i olika former. Härvid erinras

ej minst om de insatser, som idrotten gör i ett socialt värdefullt ungdomsarbete.

Rekryteringen hämmas emellertid av de begränsade ekonomiska

resurserna. Knappheten på medel är särskilt besvärande när det gäller ledarutbildningen.

Betydligt ökade anslag måste sättas in där, om effektiva

resultat skall vinnas. Även i fråga om bidrag till idrottsanläggningar överstiger

anspråken vida de härför i fonden tillgängliga medlen. För nästa

budgetår behövs också pengar för det olympiska förberedelsearbetet och för

vårt lands deltagande i vinterolympiaden i Innsbruck i februari 1964. Därför

vill departementschefen för budgetåret 1963/64 medverka till en väsentlig

uppräkning av idrottsanslaget och föreslår, att detsamma höjs från 12,7

till 14,1 milj. kr., eller med 1,4 milj. kr.

I detta sammanhang må omnämnas att den med stöd av Kungl. Maj :ts

bemyndigande den 7 november 1958 tillkallade utredningen rörande vissa

organisatoriska frågor på idrottens och friluftslivets område upphörde sommaren

1962, enär inom utredningen enighet inte kunde vinnas om förslag

till positiva lösningar enligt de för utredningsarbetet meddelade direktiven.

1 anledning härav har departementschefen med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande,

låtit inrätta en samarbetsnämnd mellan Sveriges riksidrottsförbund

och Svenska korporationsidrottsförbundet med huvudsakligt syfte

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963 57

att bereda budget- och övriga frågor av gemensamt intresse för de båda förbunden.

Utskottet. Förevarande anslag har under senare år successivt ökats. Trots

detta har medelstilldelningen icke räckt till för att tillgodose de växande

anspråk, som rests av idrottsorganisationerna och som främst betingas av

den ständigt stigande medlemsanslutningen till dessa. En ytterligare förbättring

av det ekonomiska stödet åt idrottsrörelsen ter sig därför motiverad.

Utskottet biträder också departementschefens förslag om en uppräkning

av anslaget med 1,4 milj. kr. till 14,1 milj. kr. Någon medelstilldelning

därutöver är utskottet dock icke berett att medverka till. Motionerna I: 473

och II: 573 avstyrkas sålunda.

I motionen II: 117 har yrkats dels att någon svensk representation vid

olympiska spelen från boxningssportens sida icke tillåtes, dels att ingen

del av anslaget till idrottens främjande må disponeras för stöd åt boxningssporten.

I anslutning härtill vill utskottet erinra om sitt av 1957 års riksdag godkända

utlåtande i anledning av då föreliggande motioner rörande boxningssporten.

Utskottet framhöll därvid, att riksdagen icke lämpligen borde uttala

sig i frågan, vilka idrottsgrenar som borde ifrågakomma för erhållande

av bidrag från idrottsanslaget. Utskottet har icke funnit skäl frångå denna

sin ståndpunkt och anser därför, att det liksom tidigare bör ankomma på

Riksidrottsförbundet att bestämma i fördelningsfrågan. Ifrågavarande yrkande

avstyrkes alltså. Uppenbart är emellertid att boxningssporten är förenad

med allvarliga risker. Det är därför angeläget, att de för sportens bedrivande

ansvariga vidtaga åtgärder för att i möjligaste mån minska riskerna

för boxarna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att Nordiska rådet nyligen

uttalat sig för en allsidig utredning av frågan om boxningens skadeverkningar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:473 och 11:573, till Avsättning

till fonden för idrottens främjande för budgetåret

1963/64 anvisa ett anslag av 14 100 000 kr;

b) att motionen II: 117 icke må av riksdagen bifallas.

76:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 76, s. 149 och 150) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 2 100 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 800 000 kr.

Departementschefen är medveten om de från olika håll ökade kraven på

ekonomiska insatser från statens sida, när det gäller tillkomsten av friluftsområden

och friluftsanläggningar. Han känner också väl till de stora behoven

i dag av nya sådan områden och anläggningar. Om styrkan av dessa behov

5 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 10

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

vittnar för övrigt 1960 års naturvårdsutredning i sitt nyligen avlämnade betänkande.

Departementschefen förordar att avsättningen till friluftsfonden

för nästa budgetår bestäms till 2,1 milj. kr., innebärande en höjning med

0,3 milj. kr., och tillstyrker, att till förhindrande av missförstånd om nämndens

arbetsuppgifter namnet Statens fritidsnämnd ändras till Statens friluftsnämnd.

Ytterligare föreslår departementschefen, att en reglering av arvodena

åt ordförande och ledamöter äger rum från och med den 1 juli 1963,

därvid för ordföranden bör räknas med ett fast årsarvode. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att besluta om arvodenas storlek.

Utskottet, som erinrar om att Kungl. Maj :t i proposition nr 71 till årets

riksdag framlagt förslag angående riktlinjer och organisation för naturvardsverksamheten,

m. m., tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och

har icke något att erinra mot vad departementschefen i ärendet anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av

2 100 000 kr.

77:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 77, s. 150 och 151) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 37 000 kr.

Under anslaget är medel beräknade för arvoden och expenser m. m. för

utställningsberedningen inom handelsdepartementet, statens lånenämnd för

den mindre skeppsfarten, granskningsnämnden för vissa patentansökningar,

oljelagringsrådet, statens oljeskyddsråd och statens krigsskadenämnd. Av

dessa har utställningsberedningen numera upphört. Vidare kommer från

och med budgetåret 1963/64 kostnaderna för statens lånenämnd för den

mindre skeppsfarten och för statens oljeskyddsråd att bestridas från anslag

under sjätte huvudtiteln (se Bil. 8, s. 278) samt kostnaderna för statens

krigsskadenämnd att bestridas från anslag under sjunde huvudtiteln (se Bil.

9, s. 126). Däremot bör från och med den 1 juli 1963 medel beräknas under

förevarande anslag till vissa avlöningar och till expenser m. m. för den

genom beslut av Kungl. Maj :t den 25 maj 1962 tillkallade upplysningsberedningen.

Granskningsnämnden för vissa patentansökningar har genom

beslut av Kungl. Maj :t den 14 december 1962 ändrat namn och heter numera

Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar.

Upplysningsberedningen inrättades genom beslut av Kungl. Maj :t den 25

maj 1962 med uppgift att samordna planering och utförande av sådan svensk

upplysningsverksamhet i utlandet, som till någon del bekostats av statsmedel.

Medelsbehovet för nästa budgetår har av beredningen beräknats till

200 000 kr., varav 33 000 kr. gäller biträdeslöner, 80 000 kr. arvoden åt sär
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr iO år 1963

59

skilt tillkallade experter, 6 000 kr. sammanträdesarvoden åt beredningens ledamöter,

40 000 kr. för verksamheten erforderliga resor samt 41 000 kr. expenser

m. m. Av sistnämnda belopp belöper huvuddelen, eller i runt tal

30 000 kr., på nyanskaffning av möbler samt skrivmaskiner och annan kontorsutrustning.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 210 000

kr.

78:o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 78, s. 151—153) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 112 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 392 000 kr.

Från detta anslag bestrids för närvarande kostnaderna för Sveriges deltagande

i åtskilliga internationella byråer och kommittéer m. m. Flertalet av

ändamålen sorterar under sjöfartsstyrelsen, varför kostnaderna i dessa fall

från och med nästa budgetår kommer att bestridas från anslag under sjätte

huvudtiteln. Det gäller (se Bil. 8 s. 278) internationella organisationen för

fyrtekniska frågor (IALA), internationella hydrografiska byrån, mellanstatliga

rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO), internationella kommissionen

i Bryssel för sjöf artskongresser, den internationella ispatrulleringstjänsten

i norra Atlanten, det kombinerade livräddnings- och väderleksfartyget i

Nordsjön, underhållet av vissa fyrar i Röda havet samt vissa åtgärder för

handelssjöfartens dirigering. Anslagsposten för internationella valfångstkommissionen

bör samtidigt överflyttas till nionde huvudtiteln (se Bil. 11, s.

362).

För budgetåret 1963/64 torde under förevarande anslag medel beräknas

för följande internationella byråer m. m., nämligen internationella byrån i

Paris för utställningar, patentunionens internationella byrå i Geneve, internationella

rådgivande bomullskommittén (ICAC), internationella studiegruppen

för bly- och zinkfrågor samt internationella kafferådet. Beträffande det

sistnämnda må anmärkas att under anslaget tidigare upptagits kostnaderna

för vårt lands deltagande i internationella kaffestudiegruppen (8 000 kr).

Den 5 oktober 1962 har Kungl. Maj :t — med förbehåll för riksdagens godkännande

— förordnat om Sveriges anslutning till 1962 års internationella

kaffeavtal. Lämnar riksdagen ett dylikt godkännande — frågan härom torde

i särskild proposition komma att underställas 1963 års riksdag — blir

Sverige medlem i Internationella kafferådet. Sveriges andel i kostnaderna för

rådets verksamhet belöper sig till ca 50 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppgår till 112 000 kr.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts proposition

nr 27 angående godkännande av 1962 års internationella kaffeavtal,

tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 112 000 kr.

79:o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 79, s. 153) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 150 000 kr.

Från anslaget bestrides kostnaderna för Sveriges deltagande i nordiska

ministerkommittén för ekonomiskt samarbete och nordiska ekonomiska samarbetsutskottet.

Vidare bestrides härifrån kostnaderna för den svenska kommittén

för nordiska patent samt för Sveriges deltagande i dels Nordiska kommittén

för konsumentfrågor, dels tre nordiska kommittéer rörande hälsotjänst

för sjöfolk. Ytterligare belastas anslaget med vissa kostnader i samband

med överläggningar mellan representanter för de nordiska patentverken

i frågor av betydelse för det nordiska patentsamarbetet.

Departementschefen uppskattar medelsbehovet för nästa budgetår till oförändrat

150 000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt

ekonomiskt samarbete för budgetåret 1963/64 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kr.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

61

KAPITALBUDGETEN

Statens utlåningsfonder

80 :o) Statens hantverks- och industrilånefond. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 80, s. 154) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 15 000 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 17

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverks- och industrilånefond

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

21 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

81 :o) Lån till Aktiebolaget Atomenergi Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 81, s. 154) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 20 000 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 49

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000

kr.

82 :o) Lån till utbyggnad av oljelagringen. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 82, s. 154 och 155) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 2 600 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 36 000 000 kr.

För genomförande av det år 1957 fastställda femårsprogrammet för utbyggnad

av oljelagringen — vilket något fördröjts och torde komma att vara

avslutat först under år 1963 — återstår i och för sig att anvisa över förevarande

anslag 12 milj. kr. Emellertid har Kungl. Maj:t inom ramen för lagringsprograminet

ålagt vissa statliga myndigheter lagringsskyldighet motsvarande

ett lånebelopp av ca 9,5 milj. kr. Dessa kostnader har antingen förskotterats

av vederbörande myndighet eller slutligt betalats av myndigheten

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

ur tillgängliga medel. Departementschefen kan inte tillstyrka att gottgörelse

bereds vederbörande genom att lånemedel under förevarande anslag nu i

efterhand ställs till myndighetens förfogande. Med hänsyn härtill och då

omkring 50 000 kr. bör beräknas såsom avskrivningsmedel å vissa lån för

lagring, som inte fullföljts, bör under anslaget för budgetåret 1963/64 anvisas

2,6 milj. kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Lån till utbyggnad av oljelagringen

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

2 600 000 kr.

83:o) Lån till utbyggnad av oljelagringen 1963—1969. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 83, s. 155 och 156) att till ifrågavarande ändamål

lör budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 59 000 000 kr.

I prop. 1962: 194 har lämnats en utförlig redogörelse för innehållet i 1961

års oljelagringskommittés betänkande (SOU 1962:40) med förslag till oljelagringsprogram

perioden 1963—1969 och för Kungl. Maj:ts ställningstaganden

i anledning av betänkandet. Propositionen har godkänts av riksdagen

(BevU 68, L2U 45, rskr. 418 och 420) och behövliga författningar i ämnet

utfärdats genom beslut av Kungl. Maj :t den 14 december 1962 (SFS 1962:

629 632) med giltighet från och med den 1 januari 1963. Programmet avser

en sjuårsperiod och omfattar i 1961 års prisläge 112 milj. kr. för år.

Av detta belopp skall staten bidra med 59 milj. kr. och återstoden finansieras

via prissättningen på olja. Liksom för lagringsprogrammet 1958—1962

skall statens bidrag utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån till de

lagnngsskyldiga. Lånemedlen bör anvisas över ett särskilt investeringsanslag

på kapitalbudgeten med rubriken Lån till utbyggnad av oljelagringen

1963—1969. Någon utbetalning av lånemedel inom ramen för det nya lagringsprogrammet

blir emellertid inte aktuell förrän efter den 1 juli 1963.

Anslag till ändamålet behöver sålunda tas upp först för budgetåret 1963/64.

1 anslutning till det av riksdagen meddelade principbeslutet föreslås att för

nasta budgetår anvisas 59 milj. kr. Principerna för fördelningen av lån mellan

olika lagringsskyldiga torde få fastställas av Kungl. Maj :t på grundval

av förslag av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap. Därvid bör

övervägas att låta statliga myndigheter och institutioner lika med enskilda

lagringsskyldiga komma i fråga för erhållande av lån.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Lån till utbyggnad av oljelagringen

1963 1969 för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsan
slag

av 59 000 000 kr.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

63

84 ro) Motion angående avvecklingen av skifferoljehanteringen i Kvarntorp.

I en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 230) har hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av handelsdepartementets redogörelse

för Kvarntorpskommissionens verksamhet måtte uttala, att 1961 års riksdagsbeslut

rörande avvecklingen av skifferoljehanteringen i Kvarntorp till

alla delar fortfarande skall utgöra riktlinje för kommissionens verksamhet.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

I propositionen har departementschefen på s. 8—11 lämnat en redogörelse

för verksamheten inom Svenska Skifferoljeaktiebolaget. Denna redogörelse

grundas på bolagets förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 1961/62 och

på ett yttrande, som avgivits av Kvarntorpskommissionen i anledning av berättelsen.

Utskottet får hänvisa till vad härutinnan anförts.

Departementschefen har i anledning härav framhållit, att han icke har

något att erinra mot att Svenska Skifferoljeaktiebolagets verksamhet under

den närmaste tiden fortsättes efter de riktlinjer som Kvarntorpskommissionen

förordat och som enligt hans mening står i överensstämmelse med

det av 1961 års riksdag fattade principbeslutet. Därvid förutsättes att kommissionen

utan uppskov till departementschefen anmäler sådana förändringar

av de ekonomiska betingelserna för bolagets verksamhet, som kan

föranleda att nämnda riktlinjer bör prövas om eller som eljest bör underställas

Kungl. Maj :t.

Utskottet vill erinra om att enligt beslut av 1961 års riksdag skall Svenska

Skifferoljeaktiebolaget avvecklas enligt vissa riktlinjer (statsutskottets utlåtande

nr 191). I utskottets utlåtande förutsattes, att mera betydelsefulla

åtgärder, som beslöts i ärendet, skulle efter hand anmälas för riksdagen.

Utskottet, som inhämtat närmare upplysningar rörande bolagets fortsatta

verksamhet, har icke funnit något vara att erinra mot de åtgärder, som vidtagits

i samband med genomförandet av den första awecklingsetappen eller

mot vad Kvarntorpskommissionen allmänt anfört. Dessa åtgärder kunna enligt

utskottets mening med hänsyn till de bakomliggande betingelserna icke

anses utgöra avsteg från 1961 års förenämnda principbeslut, vilket, såsom i

motionen understrukits, bör stå fast. Med detta sitt uttalande finner utskottet

syftet i motionen vara tillgodosett, varför densamma icke torde påkalla

någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 230 icke må av riksdagen bifallas.

Fonden för statens aktier

85 :o) Motioner om anslag för teckning av aktier i Aktiebolaget Statens

skogsindustrier. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Lager (I: 39) och den andra inom andra kammaren av

herrar Holmberg och Hagberg (11:49), har hemställts att riksdagen måtte

besluta att till teckning av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier å ka
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr tO år 1963

pitalbudgeten, fonden för statens aktier, för budgetåret 1963/64 anvisa ett

investeringsanslag av 40 milj. kr. för att påbörja utbyggnaden av bolagets

anläggningar i Karlsborg.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

II: 49.

Utskottet. Vid behandlingen förra året av Kungl. Maj:ts proposition nr

35 angående teckning av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier in. m.

uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 121 bl. a., att

en av utskottet förordad strukturrationalisering av företaget även kunde komma

att innefatta planering för vidareutveckling av på sikt lönsamma nya

företagsgrenar och för utbyggnad av bolagets företagsenheter, varvid utskottet

i första hand hade Karlsborgs-anläggningen i tankarna. Givetvis måste

enligt utskottets mening ansträngningarna koncentreras på att färdigställa

Piteå-anläggningen. Vad angick utbyggnadsprojekt, som framstode som samhällsekonomiskt

och företagsekonomiskt motiverade, måste dessa självfallet

bedömas även mot den bakgrund, som lönsamhetsutvecklingen inom Statens

skogsindustrier skapade. Utskottet avstyrkte i samband därmed en då väckt

motion om medelsanvisning för att påbörja utbyggnaden av Karlsborgsanläggningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna och hemställer

alltså,

att motionerna 1: 39 och II: 49 icke må av riksdagen bifallas.

Fonden för förlag till statsverket

86 :o) Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor

i Västerbottens län m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84,

s. 156—159) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa

ett investeringsanslag av 6 300 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 000 000 kr.

För löpande undersökningar, tillredningar och ersättningsanskaffningar

vid Adakfältet torde enligt departementschefen böra anvisas 1,8 milj. kr.

De inom undersökningsområdet vid Stekenjokk i Vilhelminafjällen utförda

diamantborrningarna visar att där finns åtminstone 11 milj. ton

malm. Längre söderut har prospekteringar företagits, vilkas resultat antyder

förekomsten av malmtillgångar även inom stora delar av Frostvikens

kommun i norra Jämtland. Dessa mätningar kommer att följas upp med

diamantborrningar, som redan tagit sin början i närheten av Stekenjokk och

vid Ankarvattnet. Det är i vart fall att räkna med att upptagande av gruvdrift

i området skall visa sig ekonomiskt lönsam. Mera exakta bedömningar

därvidlag försvåras av att malmen ligger avsides med besvärliga transport
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

65

förhållanden som följd. Projektet bör ur tekniska synpunkter snarast utredas

mera ingående än som hittills varit möjligt. Härför torde under anslaget

för nästa budgetår böra beräknas 1 milj. kr. Om utredningarna ger gynnsamma

resultat bör gruvundersökning med schaktsänkning och provbrytning

företas. Till dessa ändamål uppskattas anslagsbehovet till 2 milj. kr.

Härvid förutsättes att kollegium skall underställa Kungl. Maj :t resultaten

av utredningsarbetet och frågan om medelsanvisning för den på grundval

därav ev. motiverade gruvundersökningen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Dispositionsanslag för legodriften vid

vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 6 300 000

kr.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

87 :o) Anordnande av drivmedelsförråd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 85, s. 159) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64

anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Anslaget är avsett för anordnande av ett förråd för beredskapslagring av

flygdrivmedel för civil luftfart.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av drivmedelsförråd för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000

kr.

Stockholm den 2 april 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Ivar Johansson, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,

herrar Bengtson, Per Jacobsson, Edström, Bertil Petersson, Herbert Larsson,

Per-Olof Hanson och Åkerlund; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors,

Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i

Ljungskile, Lassinantti, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå,

Bohman och Nelander.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

Reservationer

1) vid punkten 15 (Statens institut för hantverk och industri: Bidrag till

kursverksamheten m. m.) av herrar Ivar Johansson, Virgin, Bengtson, Per

Jacobsson, Edström, Per-Olof Hanson, Åkerlund, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,

Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå,

Bohman och Nelander, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 399 och II: 477 och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande på s. 10 bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om att riksdagen vid upprepade tillfällen understrukit

den stora betydelse, som småföretagsamheten inom hantverk och industri

utövar särskilt i syfte att åstadkomma ett mera differentierat näringsliv

på landsbygden. Riksdagen har även uttalat, att det är ett betydande samhällsintresse,

att denna verksamhet genom ett effektivt fruktbringande stöd

från statens sida får möjligheter att arbeta under så gynnsamma förutsättningar

som möjligt.

Vad statens institut för hantverk och industri beträffar kan det konstateras,

att någon mera genomgripande anpassning av anslagets belopp till

verksamhetsomfattningen icke skett på flera år. Med den nu föreslagna medelstilldelningen

kan det icke bli möjligt att i önskvärd omfattning utbygga

kursverksamheten inom ramen för gällande kursprogram liksom ej heller att

påbörja och utföra nya mycket aktuella arbetsuppgifter, beträffande vilka

det i dagens tekniska och ekonomiska situation föreligger uttalade behov

inom näringslivet. Det synes också angeläget, att bl. a. rationaliseringsverksamheten

inom hantverk och mindre industri väsentligt breddas och intensifieras.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t vid den fortsatta budgetbehandlingen

beaktar de medelsbehov, som föranledas härav. Redan nu anser

sig utskottet emellertid med hänsyn till det knappa utrymmet under

anslaget böra medverka till en viss förstärkning. Utskottet föreslår därför,

att anslaget i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag höjes med 50 000 kr.

Detta belopp motsvarar vad institutet under en följd av år uppburit från

Stiftelsen Centralfonden för anställda inom skogsbruket och skogsindustrien

för fortbildningsverksamhet inom huvudsakligen den mindre sågverksindustrien

och som enligt vad utskottet inhämtat från och med budgetåret

1963/64 kommer att upphöra.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1: 399 och II: 477, till Statens

institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten

m.m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 535 000 kr.»

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

67

2) vid punkten 55 (Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar) av herrar

Virgin, Åkerlund, Staxäng och Bohman, vilka ansett

dels att utskottets yttrande på s. 40 fr. o. m. det stycke, som börjar med »I

motionerna», t. o. m. det stycke, som slutar med »och omkostnadsanslag»,

bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om att pris- och kartellnämnden under senare år erhållit

betydande personalförstärkningar främst i samband med omsättningsskattens

införande 1960 och senare i anledning av de åtgärder, som föreslogs

i 1960 års prisövervakningskommittés betänkande »Effektivare prisövervakning»,

varigenom antalet anställda vid nämnden numera uppgår till

ca 110 personer.

Storleken av den institutionella apparat, som byggts upp för det allmännas

övervakning av utvecklingen på pris- och konkurrensområdet, måste

givetvis bedömas mot bakgrunden av rådande pris- och konkurrensförhållanden

inom näringslivet. Uppenbart är att, såsom i motionerna erinrats,

den rådande konkurrenssituationen under de senaste åren undergått förändringar

i en helt annan riktning än vad nämndens personalförstärkningar

givit uttryck för. Sålunda ha inom distributionsledet nya försäljningsformer

tillkommit, vilka lett till ökad konkurrens företagen emellan. I samma

syfte har den fortskridande liberaliseringen av handels- och valutapolitiken

verkat. En ytterligare skärpning av konkurrensen torde bli följden av det

pågående integrationsarbetet och av marknadsutvecklingen i övrigt. Allmänt

kan sägas, att under den senaste tiden inom allt flera branscher såväl inom

som utom landet framkommit tecken på avsaktande expansion och därmed

på en ur köparnas synpunkt allt gynnsammare relation mellan tillgång och

efterfrågan för olika förnödenheter. Mot bakgrunden av dessa förändringar

i konkurrenssituationen synes en minskning av den nuvarande administrationen

vara påkallad.

I motionerna I: 316 och II: 369 förordas i första hand en indragning av

de 13 tjänster som år 1961 tillfördes nämnden, vilket skulle möjliggöra en

minskning av nämndens avlönings- och omkostnadsanslag för nästa budgetår

med tillhopa 320 000 kr. Utskottet finner detta förslag i och för sig

väl motiverat liksom också samma motionärers förslag att det bör uppdragas

åt Kungl. Maj :t att redan vid detta års höstriksdag framlägga förslag

om en ytterligare begränsning av pris- och kartellnämndens verksamhet,

räknat fr. o. m. den 1 januari 1964. Å andra sidan finner utskottet det angeläget,

att nödigt rådrum beredes för en omplacering av de tjänsteinnehavare,

om vilka här är fråga. Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke nu

böra förorda någon omedelbar begränsning av de av Kungl. Maj :t föreslagna

anslagen. Detta utskottets ställningstagande är sålunda helt beroende av utskottets

uppfattning, att tidsfristen till nästa budgetårs ingång är för kort.

Därav följer att utskottet förväntar sig, att Kungl. Maj :t ingående prövar

frågan om en begränsning av nämndens verksamhet i den utsträckning motionärerna

föreslagit och för detta års höstriksdag framlägger förslag härom.

Utskottet vill förorda, att denna uppfattning bringas till Kungl. Maj:ls

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

kännedom. Av det anförda följer att utskottet avstyrker Kungl. Maj:ts förslag

att tjänsten som byrådirektör i högst Ag 27 uppföres på extra-ordinarie

stat.»

dels ock att utskottets hemställan under I. och III. bort ha följande lydelse:
»I.

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 316 och

II: 369, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om

bemyndigande för Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens pris- och kartellnämnd vidtaga den ändring, som

angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den

3 januari 1963;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:316

och II: 369, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört.»

3) vid punkten 60 (Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning)

av herrar Ivar Johansson, Virgin, Bengtson, Per Jacobsson, Edström, PerOlof

Hanson, Åkerlund, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, Eliasson i Sundborn,

Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå, Bohman och Neländer, vilka

ansett att utskottet bort hemställa om utredning rörande konsumentvaruforskning

och konsumentupplysning och att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 45 börjar med »I nu» och på

s. 46 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Något

initiativ från Kungl. Maj :ts sida har emellertid hittills icke tagits

i annan mån än att radioutredningen enligt hösten 1962 givna tilläggsdirektiv

anmodats utreda konsumentupplysningens uppläggning i televisionen,

varjämte föredragande statsrådet nyligen med Kungl. Maj :ts bemyndigande

tillkallat en arbetsgrupp för att utreda frågan om den framtida organisationen

av konsumentinstitutets upplysningsavdelning.

Såsom anföres i nu förevarande motioner har frågan om konsumentforskningens

och konsumentupplysningens organisation, resurser och problematik

fått förnyad aktualitet under de senaste åren. Den kritik i skilda

hänseenden, som riktats mot den nuvarande verksamheten, är av sådan art

och har tagit sig sådana uttryck, att en brett upplagd utredning på berörda

område enligt utskottets mening icke längre bör anstå. Behovet av eu ändamålsenlig

samordning av forsknings- och upplysningsverksamheten har således

kommit att bli alltmer framträdande. Det är desto mera påkallat, att

en undersökning kommer till stånd som de uppdrag som anförtrotts radioutredningen

och den nyss angivna arbetsgruppen icke torde kunna fullföljas

utan ett allsidigt klarläggande av konsumentupplysningens mål och metoder,

möjligheter och gränser samt konsekvenserna i skilda hänseenden av

upplysningsverksamhetens bedrivande. Att först klarlägga vissa delproblem

på förevarande område i avvaktan på en mer genomgripande utredning

skulle däremot enligt utskottets mening leda till både tidsförluster och

dubbelarbete.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

69

Den utredning, som sålunda enligt utskottets mening bör komma till stånd,

bör vara förutsättningslös och omfatta samtliga med konsumentvaruforskningen

och konsumentupplysningen sammanhängande problem. Den bör

klarlägga vilka resurser som erfordras samt hur genom samordning av insatser

från stat, näringsliv och konsumentgrupper största möjliga effekt

skall kunna uppnås. Utredningen bör vara oförhindrad att även pröva, huruvida

en i förhållande till forskningen helt fristående upplysningsverksamhet

med upprätthållande av hittillsvarande krav på objektivitet och vederhäftighet

kan vara ägnad att göra upplysningen snabbare och mer lättillgäng
lig.

»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 26 och

II: 31, I: 474 och II: 568 samt I: 476 och II: 567, sistnämnda

båda motioner såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj :t hemställa

om utredning rörande konsumentvaruforskning och

konsumentupplysning i enlighet med vad utskottet anfört.»

4) vid punkten 75 (Avsättning till fonden för idrottens främjande)

a) av herrar Bengtson, Per Jacobsson, Edström, Per-Olof Hanson, Eliasson

i Sundborn, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Skellefteå och Nelander,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 473 och II: 573 och

att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 57, som börjar med »Förevarande

anslag» och slutar med »avstyrkas sålunda», bort ha följande lydelse:

»Från samhällets sida ha vidtagits eller förberedas genom olika organ åtgärder

för att övervinna den nuvarande ungdomskrisen och att till positiva

insatser stimulera även sådan ungdom, som råkat på avvägar. De frivilliga

ungdomsorganisationerna ha härvid stor betydelse. Dock torde ingen annan

frivillig verksamhet ha förmått fånga ungdomens intresse i så hög grad som

idrotten. Detta återspeglas också bl. a. i det växande medlemsantalet i Riksidrottsförbundet.

ökade statliga insatser till gagn för idrottsrörelsen framstå

därför som naturliga och riktiga. Såsom departementschefen emellertid

framhållit är knappheten på medel särskilt besvärande, när det gäller ledarutbildningen;

i fråga om bidrag till idrottsanläggningar överstiga anspråken

vida de härför i fonden tillgängliga medlen. För nästa budgetår erfordras

därjämte, såsom departementschefen även framhållit, medel för det

olympiska förberedelsearbetet och för vårt lands deltagande i vinterolympiaden

i Innsbruck. Mängden av ansökningar om statligt bidrag på olika områden

är stor; många fullt utarbetade projekt måste vila i avvaktan på bidrag.

Mot bakgrunden av det anförda kan konstateras att den av Kungl.

Maj:t begärda anslagshöjningen, 1,4 milj. kr., icke är tillräcklig. Utskottet

vill därför tillstyrka det i motionerna I: 473 och II: 573 framställda yrkandet

om en ytterligare uppräkning av anslaget med 2,9 milj. kr. till 17 milj.

kr.»

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1963

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 473 och II: 573, till Avsättning

till fonden för idrottens främjande för budgetåret

1963/64 anvisa ett anslag av 17 000 000 kr.;»

b) av herrar Per Jacobsson, Edström, Staxäng, Svensson i Ljungskile, Gustafsson

i Skellefteå och Neländer, vilka i anledning av motionen II: 117 ansett
dels

att det stycke i utskottets yttrande på s. 57, som börjar med »I anslutning»

och slutar med »boxningens skadeverkningar», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om att frågan om boxningssportens skadeverkningar

har varit föremål för utredning av särskilt tillkallad sakkunnig. Utredningsmannen

har — under framhållande av att den svenska boxningssporten

domineras av amatörboxningen — förklarat att en expansion av den professionella

boxningen i Sverige syntes olämplig. Vid remissbehandlingen av

sakkunnigbetänkandet bär uttalats av medicinalstyrelsen att den professionella

boxningen från medicinsk synpunkt är en icke önskvärd företeelse på

grund av de hälsorisker, som äro förenade därmed, och av Svenska läkarsällskapet,

att boxning är den enda sport, som till sin syftning har att skada.

Utskottet anser med hänsyn härtill övertygande skäl tala för att i enlighet

med det i motionen II: 117 gjorda yrkandet att ingen del av anslaget till fonden

för idrottens främjande får disponeras för stöd åt boxningssporten. Vad

i motionen i övrigt föreslagits anser utskottet sig icke nu böra tillstyrka.»

dels ock att utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, i anledning av motionen II: 117, besluta

att ifrågavarande anslag icke må disponeras för stöd

åt boxningssporten.»

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630394

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1963/6fy inom jordbruksd s. 1 i texten