Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition utbildning av läkare. angående ökad

1963-05-14 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:112, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition utbildning av läkare. angående ökad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

1

Nr 112

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition

utbildning av läkare.

angående ökad

(2:a avd.)

I propositionen nr 142 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 april 1963, föreslagit

riksdagen att

a) godkänna av departementschefen förordade förslag och riktlinjer för utbyggande

av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund och karolinska

mediko-kirurgiska institutet i Stockholm;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

departementschefen förordat dels godkänna avtal med Malmö stad angående

Malmö allmänna sjukhus, dels träffa avtal med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting angående anlitande av kommunala sjukhus för läkarutbildning;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att på sätt departementschefen förordat disponera

vissa anslag för ökning av läkarutbildningskapaciteten i Stockholm.

På grundval av resultatet av en utredning av läkarutbildningsberedningen

föreslås i propositionen, att läkarutbildningskapaciteten vid medicinska fakulteten

i Lund ökas från 120 till 190 platser i de teoretiska ämnena fr. o. m. höstterminen

1965 och från 100 till 180 platser i de propedeutiska och kliniska

ämnena fr. o. m. höstterminen 1967. Vidare föreslås en betydande förstärkning

av de personella resurserna vid medicinska fakulteten i Lund, bl. a. genom

successivt inrättande av sexton professurer och tre laboraturer.

I propositionen föreslås även, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att

godkänna ett villkorligt träffat avtal om Malmö allmänna sjukhus fortsatta utnyttjande

för läkarutbildning.

De årliga kostnaderna under åttonde huvudtiteln beräknas vid full utbyggnad

— såvitt gäller avlönings- och materielanslag — till i runt tal 5,5 miljoner kr.,

varav ca 1 miljon kr. motsvarar kostnaderna för tidigare beslutad utvidgning av

läkarutbildningen i Lund-Malmö. Därtill kommer under åttonde huvudtiteln

ännu ej beräknade kostnader för förstärkning av bl. a. universitetets administration

och bibliotek samt under femte huvudtiteln vissa kostnader enligt det nya

avtalet med Malmö stad för driftbidrag samt byggnads- och utrustningsbidrag,

liksom även engångskostnader under kapitalbudgeten för byggnadsåtgärder.

1 — Bihang Ull riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 112

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

Slutligen föreslås i propositionen en tidsbegränsad ökning av läkarutbildningskapaciteten

i Stockholm från 168 till 208 nybörjarplatser per år. Statsverkets

årliga driftkostnader vid full utbyggnad beräknas till ca 2,2 miljoner kr. Den

propedeutiska och kliniska utbildningen avses bli förlagd till sjukhus tillhöriga

Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

Utskottet kommer att behandla propositionen i två olika avsnitt, varav det

ena avser läkarutbildningen i Lund och Malmö och det andra läkarutbildningen

i Stockholm. Inledningsvis torde emellertid böra lämnas en kort redogörelse för

den förstärkning av läkarutbildningsorganisationen som ägt rum under senare år.

Den årliga intagningen av studerande till de medicinska läroanstalterna var i

mitten på 1940-talet ca 190. Genom ökning av utbildningskapaciteten inom de

äldre medicinska lärosätena — universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

institutet i Stockholm — samt genom inrättande av två nya medicinska utbildningsorganisationer

— i Göteborg år 1949 och i Umeå år 1959 — kunde den

årliga intagningen mot slutet av 1950-talet höjas till 453 nybörjare och har sedan

i enlighet med beslut av 1961 och 1962 års riksdagar fr. o. m. läsåret 1962/63

höjts till 546 per år samt kommer fr. o. m. läsåret 1965/66 att ytterligare höjas

till 560 per år.

Den nuvarande intagningskapaciteten om sammanlagt 546 nybörjarplatser

per år fördelar sig på de skilda medicinska lärosätena enligt följande: Uppsala

90, Lund 120, Göteborg 168 samt Stockholm 168. Angivna intagningskapacitet i

Göteborg — innebärande en höjning från tidigare 120 utbildningsplatser — är

emellertid enligt riksdagens beslut begränsad till perioden 1962/63—1964/65.

Kapaciteten efter denna period är beroende av bl. a. förhandlingar med vederbörande

huvudman.

Den medicinska högskolan i Umeå är ännu inte utbyggd till en fullständig

medicinsk läroanstalt. Undervisningen i Umeå omfattar i dag samtliga ämnen

i den medicinska studiegången fr. o. m. det tredje studieåret (det propedeutiska

året). Till kurserna under nämnda studieår intages i Umeå för närvarande årligen

40 studerande, vilka utbildats i teoretiska ämnen vid andra lärosäten.

Fr. o. m. läsåret 1965/66 kommer i Umeå även preklinisk undervisning att kunna

meddelas för 62 intagna nybörjare årligen, vilka samtliga därefter skall kunna

fullfölja propedeutisk och klinisk utbildning på samma plats.

Innebörden av det av 1962 års riksdag med bifall till propositionen 1962:104

fattade beslutet om ytterligare ökad läkarutbildning sammanfattas i följande

tablå. I tablån anges tidpunkterna för intagning av de studerande till preklinisk

(teoretisk) undervisning de två första studieåren (I), till propedeutisk undervisning

det tredje studieåret (II), till klinisk undervisning det fjärde studieåret

(III) samt omflyttningar av de studerande inför den propedeutiska undervisningen.

Inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen

jämfört med den av 1961 års riksdag beslutade utbildningskapaciteten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

3

Ökad läkarutbildning enligt prop. 1962:10k

Tid-

punkt

Plats i

studie- ordn.

Upp-

sala

Lund-

Malmö

Göteborg

Stockholm

Umeå

Totalt

1/7 1962

... I

90

120

168 (+48)

168

0

546 (+48)

Omflytta.

0

—14

—46

0

+60

1/7 1964

... n

86

100

115 (+15)

160 (+12)

60 (+20)

521 (+47)

1/7 1965

... m

86

100

115 (+15)

160 (+12)

60 (+20)

521 (+47)

I utlåtande över nämnda proposition framhöll statsutskottet (SU

1962:144)

med anledning av väckta motioner med förslag om ytterligare ökad läkarutbildning,

att den växande bristen på läkare inom olika verksamhetsområden enligt

utskottets mening talade för att undersökningar så snart som möjligt påbörjades

i syfte att vid lämplig tidpunkt anordna ytterligare utbildningsplatser.

l:o) Ökad läkarutbildning i Lund och Malmö. Den 15 september 1962 har

läkarutbildningsberedningen framlagt förslag rörande ökad läkarutbildning vid

medicinska fakulteten i Lund. Beredningen har funnit, att en ökning av läkarutbildningen

i Lund kan genomföras enligt två alternativ, nämligen dels ett

lägre — alternativ I — med ett intag av 168 nybörjare i de teoretiska

ämnena och 160 i de propedeutiska och kliniska ämnena, dels ett högre — alternativ

II — med ett intag av 190 elever i de teoretiska ämnena och 180

i de propedeutiska och kliniska ämnena.

De båda alternativen redovisas i följande sammanställning, i vilken den siffermässiga

ökningen anges i förhållande till redan beslutade förändringar av utbildningskapaciteten.

Plats i studieordn.

Antal utbildningsplatser

Enligt tidigare

beslut

Föreslagen

ökning

Totalt

Alternativ I

I .................................

120

+ 48

168

II .................................

115

+ 45

160

III .................................

115

+ 45

160

Alternativ II

I .................................

120

+ 70

190

II .................................

115

+ 65

ISO

III .................................

115

+ 65

180

Anm. I = intagning till de prekliniska kurserna. II = intagning till de propedeutiska kurserna.

III = intagning till de kliniska kurserna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

För en utförligare redogörelse för alternativen I och II torde få hänvisas till

propositionen s. 7—25.

Sammanfattningsvis skulle ett realiserande av alternativ II, vilket är det

alternativ beredningen i första hand förordar, innebära, att vid Lunds universitet

och därtill knutna undervisningssjukhus — utöver nuvarande personalorganisation

— inrättas 167 nya tjänster, varav 16 professurer, 3 laboraturer (motsvarande),

1 universitetslektorat, 19 kliniska lärartjänster, 37 kliniska amanuenstjänster,

14 forskarassistenttjänster, 6 assistenttjänster, 11 förste amanuenstjänster,

5 tredje amanuenstjänster samt 55 tekniska och övriga tjänster. I fråga

om personalförstärkningar enligt alternativ II torde i övrigt få hänvisas till propositionen

s. 22—25.

Enligt beredningens tidsplan medger båda alternativen, att den ökade

intagningen till de prekliniska studierna påbörjas höstterminen 1965 och till den

propedeutiska och kliniska utbildningen höstterminen 1967.

Förutsättningarna för tidsplanen anges vara, att tillbyggnadsarbetena för anatomiska

— vid alternativ II — och histologiska institutionerna är färdiga till

denna tidpunkt, att den planerade nybyggnaden för medicinsk kemi är färdig

sommaren 1966 och nybyggnaden för bakteriologi sommaren 1967 samt att tillbyggnaden

till den fysiologiska institutionen står färdig före den 1 januari 1967.

Vidare förutsattes, att de planerade om- och tillbyggnadsarbetena för de kliniska

ämnena, bl. a. vid Malmö allmänna sjukhus, står färdiga enligt följande,

nämligen för de kliniska laboratorieämnena till höstterminen 1967, för ämnet

medicin till höstterminen 1968, för ämnet kirurgi till vårterminen 1969 samt för

de övriga kliniska ämnena till höstterminen 1969.

Beredningens kostnadsberäkningar, avseende full utbyggnad, utvisar,

att de föreslagna personalförstärkningarna enligt 1962 års löneläge

skulle draga en årlig merkostnad av ca 3 235 000 kr. enligt alternativ I och

ca 4 180 000 kr. enligt alternativ II. I dessa belopp ingår för alternativ I

ca 175 000 kr. och för alternativ II ca 100 000 kr. för arvoden till överläkare vid

Allmänna sjukhuset i Malmö och till biträdande lärare m. m. Då personalökningarna

beräknats med utgångspunkt i nuvarande organisation och inrättandet

av vissa av de förut redovisade nya tjänsterna redan godkänts enligt 1961 års

riksdagsbeslut, bör enligt beredningen den av nu ifrågavarande förslag föranledda

utgiftsstegringen dock minskas med ett belopp motsvarande kostnaderna för

sistnämnda tjänster (790 000 kr.). Den egentliga utgiftshöjningen för personalförstärkningarna

stannar därför enligt beredningens kalkyler vid ca 2 445 000 kr.

för alternativ I och ca 3 390 000 kr. för alternativ II.

De årliga kostnaderna för den enligt beredningens mening erforderliga höjningen

av materielanslagen anges totalt till 915 000 kr. enligt alternativ I och

1 160 000 kr. enligt alternativ II. Dessa kostnader bör emellertid i analogi med

den beräkningsgrund, som tillämpats för personalkostnaderna, reduceras med

kostnaderna för den enligt 1961 års riksdagsbeslut godkända uppräkningen av

materielanslagen (240 000 kr.). Den tillkommande höjningen av materielanslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

uppgår sålunda enligt beredningen till ca 675 000 kr. för alternativ I och ca

920 000 kr. för alternativ II.

De totala årliga merkostnaderna för personalförstärkningar och uppräkning

av materielanslagen för en ökning av utbildningskapaciteten vid medicinska

fakulteten i Lund beräknas — efter evalvering till 1963 års löneläge — enligt

alternativ I till ca 4 265 000 kr. och enligt alternativ II till ca 5 485 000 kr., varav

1 065 000 kr. i båda fallen motsvarar tidigare beslutade kostnadsökningar.

Efter att ha vägt för- och nackdelar mot varandra har beredningen med hänsyn

till den växande läkarbristen stannat för att i första hand förorda ett genomförande

av alternativ II. Beredningen framhåller, att ett slutligt ställningstagande

i frågan om ökad läkarutbildning måste bli beroende av de ekonomiska

konsekvenserna av de förhandlingar mellan staten och berörda kommunala

huvudmän som ett realiserande av det ena eller andra alternativet förutsätter.

Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund och Malmö har

framlagt ett den 21 januari 1963 med delegerade för Malmö stad villkorligt

slutet avtal angående Malmö allmänna sjukhus. Avtalet, som är avsett att

träda i kraft den 1 juli 1963 och ersätta nu gällande avtal mellan staten och

staden angående den medicinska utbildningen vid sjukhuset, är grundat på den

förutsättningen att läkarutbildningsberedningens alternativ II kommer att genomföras,

dvs. att praktiskt taget fullständig klinisk läkarutbildning skall äga

rum vid Malmö allmänna sjukhus med en årlig intagning av 90 medicine kandidater

mot hittillsvarande 45 i endast vissa ämnen.

I det villkorligt slutna avtalet, vars giltighetstid utgår den 30 juni 1970 och

sammanfaller med den tid som i huvudsak gäller enligt nu löpande avtal, kvarstår

väsentligen nuvarande bidragsregler för de kliniker och övriga anläggningar,

som redan är ianspråktagna för utbildning och forskning. Även det särskilda

läkarlönebidraget kvarstår således för dessa sjukhusenheter. Beträffande de kliniker

m. m. vid sjukhuset, som framdeles kommer att tagas i anspråk, skulle

däremot icke utgå något läkarlönebidrag men väl driftbidrag, motsvarande 10%

av den del av driftkostnaderna, som efter antalet vårddagar belöper på ifrågavarande

sjukhusenheter. I dessa driftkostnader får inläggas även löne- och pensionskostnader

för av staden tillsatta läkare vid enheterna. För vissa framdeles

upplåtna kliniker, som beräknas komma att belastas i endast mindre omfattning

av utbildning och forskning, skall staten slutligen över huvud taget icke erlägga

något bidrag till driftkostnaderna.

Byggnads- och utrustningsbidrag skall däremot utgå för samtliga upplåtna

anläggningar vid sjukhuset med i princip 25% av kostnaderna. Vidare skall

enligt 21 § ett statligt engångsbidrag av 1 800 000 kr. erläggas den 1 juli 1969

såsom ersättning för av staden vidtagna byggnads- och utrustningsåtgärder

beträffande vissa av de nytillkommande klinikerna.

Det nya avtalet, som eljest i sin allmänna utformning nära ansluter till det för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

lasarettet i Lund gällande avtalet, har genom skillnaderna i statsbidragshänseende

för olika sjukhusenheter erhållit en speciell konstruktion. Sjukhusets

kliniker och medicinska serviceanläggningar har sålunda uppdelats i tre grupper

för vilka olika bidragsbestämmelser gäller.

Beträffande innebörden av ifrågavarande avtal torde i övrigt få hänvisas till

propositionen s. 30—42.

Avgivna remissyttranden över beredningens förslag om ökad läkarutbildning

i Lund och Malmö samt det föreslagna avtalet redovisas i propositionen på s.

43—49, till vilken redovisning torde få hänvisas.

Departementschefen förklarar, att han vid sitt övervägande av beredningens

förslag funnit lcsultatct i stort sett väl avvägt och att han därför anser att detta

bör läggas till grund för ett ställningstagande. Departementschefen anför vidare

bl. a. följande.

I fiaga om de allmänna förutsättningarna för en vidgning av

utbildningskapaciteten vill jag konstatera att både lasarettet i Lund och ”Allmänna

sjukhuset i Malmö är stora och högt specialiserade sjukhus. Tillsammans

erbjuder de ett gott underlag för en ökning av läkarutbildningen. Vid övervägandena

om en utbyggnad av undervisningsorganisationen torde det för beredningen

ha statt som ett önskemal, att undervisningen i de kliniska ämnena — så

långt det vore möjligt — fördelas lika mellan sjukhusen, vilket skulle ge en

organisation med två i stort sett likvärdigt utnyttjade undervisningssjukhus.

Liknande synpunkter har framkommit i remissyttrandena i anslutning till uttalanden

till förmån för det högre alternativet. I likhet med remissinstanserna

finner jag beredningens argumentering i denna fråga övertygande. Då alternativ

II förutom ökat antal utbildningsplatser — även erbjuder fördelar från framför

allt undervisnings- men också forskningssynpunkt, har jag för egen del funnit

mig böra förorda, att läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund

utökas enligt detta alternativ. På grund härav behandlar jag i fortsättningen

endast frågor, som sammanhänger med alternativ II.

Enligt beredningens mening torde det planerade antalet vårdplatser vid såväl

la.sarettet i Lund som Allmänna sjukhuset i Malmö vara tillräckligt för undervisningens

behov, om utbildningsplanen utformas på det sätt beredningen föreslagit.

Viss tveksamhet föreligger dock beträffande ämnet kirurgi med hänsyn

till det begränsade vårdplatsantal, som kan komma att finnas vid den allmänkirurgiska

kliniken i Lund. Som ett alternativ till den även i ämnet kirurgi

förordade likafördelningen av antalet studerande mellan Lund och Malmö räknar

beredningen därför med möjligheten att fördela kirurgistuderandena med

100 i Malmö och 80 i Lund. I likhet med bl. a. medicinska fakulteten i Lund

anser jag emellertid, att det bör vara möjligt att vid lasarettet i Lund meddela

90 studerande årligen tillfredsställande undervisning i kirurgi. Jag finner därför

mte anledning att för närvarande gå ifrån den av beredningen i första hand

förordade lösningen i fråga om utbildningsorganisationen i detta ämne.

Såsom en avvikelse från principen om likafördelning mellan Lund och Malmö

av de studerande i de kliniska ämnena har beredningen föreslagit, att undervisning

i neurologi och i neurokirurgi skall meddelas endast i Lund. Orsaken

härtill är. att beredningen i överensstämmelse med huvudmannens tidigare pla
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963 7

ner utgått från att självständiga neurologiska och neurokirurgiska kliniker inte

inom överskådlig tid skulle komma att upprättas i Malmö. Vid remissbehandlingen

har emellertid sjukvårdsstyrelsen i Malmö anmält, att man synes kunna

räkna med att självständiga neurologiska och neurokirurgiska kliniker kommer

att anordnas vid Allmänna sjukhuset samt att dessa kliniker skulle vara i verksamhet,

när ökad intagning i dessa ämnen blir aktuell enligt beredningens planer.

Med hänsyn till dessa nytillkomna omständigheter anser ett flertal remissinstanser,

att frågan om undervisningsorganisationen i ämnet neurologi bör omprövas

För egen del vill jag i denna fråga erinra om dels att det från skilda hali

anförts vägande invändningar mot tanken att ytterligare en neurokirurgisk klinik

skulle upprättas inom Lund-Malmö-regionen, dels att slutlig ställning annu

inte tagits till frågan om en eventuell neurologisk sjukvårdsorganisation i Malmo.

Eftersom underlag således saknas för att bedöma bl. a. de sjukvårdsmässiga

förutsättningarna för anordnande av neurologisk undervisning i Malmö och da

dessutom en förläggning av undervisningen enbart till Lund torde vara lullt

möjlig, anser jag att det inte föreligger skäl att för närvarande ga ifrån beredningens

utbildningsplan i förevarande avseende. Jag räknar salunda tills vidare

med att undervisning i neurologi och i neurokirurgi skall meddelas endast i Lund.

Den ökade läkarutbildningen förutsätter byggnadsåtgärder av betydande

omfattning. I statlig regi skulle enligt beredningens förslag — forutom de

tidigare planerade nybyggnadsåtgärderna för ämnena bakteriologi och medicinsk

kemi — till- och ombyggnadsåtgärder behöva vidtagas för ämnena anatomi,

histologi, fysiologi, farmakologi och patologi. Ökningen av utbildningskapaciteten

förutsätter vidare i kommunal regi lokalutökningar vid sjukhusen i Lund

och Malmö. . . .

Det fortsatta planeringsarbetet på byggnadssidan bor enligt mm mening i

huvudsak kunna följa de riktlinjer i fråga om arten och omfattningen som angivits

av läkarutbildningsberedningen. Det bör ankomma pa läkarutbildnmgsberedningen

och byggnadsstyrelsen att — såvitt gäller åtgärder avseende de

teoretiska institutionerna samt institutionerna för farmakologi. och patologi,

samtliga i Lund — utarbeta erforderliga program- och projekteringshandlingar

och inkomma med därav föranledda förslag. Beträffande de kliniska ämnena böi

det ankomma på nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande att i fråga

om både Lund och Malmö medverka till att åtgärder vidtages för att tillgodose

uppkommande behov av lokaler m. m.

Aled anledning av att vissa remissinstanser anfört tveksamhet om möjligheterna

att förverkliga de olika byggnadsprojekten inom den tidsplan, som

beredningen förutsatt, förklarar departementschefen, att han finner det angeläget,

att den planerade ökningen av utbildningskapaciteten snarast kommer till

stånd. Det fortsatta planeringsarbetet bör därför inriktas så, att den ökade intagningen

kan påbörjas vid den av beredningen angivna tidpunkten, d\s. höstterminen

1965. Om förseningar av sjukhusens utbyggnad skulle uppkomma,

anser departementschefen att provisorier bör kunna tillgripas för att övergångsvis

ordna utbildningsplatser i de kliniska ämnena.

Den av beredningen förordade personalplancn har departementschefen funnit

vara i stort sett väl avvägd och kunna tjäna som underlag för anslagsäskanden.

Departementschefen förutsätter, att en närmare granskning av personalplanen

sker vid det årliga budgetarbetet, samt förordar, att tjänster successivt inrättas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

Då det emellertid från bl. a. planeringssynpunkt är angeläget, att riksdagen

redan nu fattar principbeslut om ordinarie tjänster — dvs. professurer, laboraturer

(motsvarande) och lektorat — samt om tidsperioderna för inrättande av

sådana tjänster, förordar departementschefen att så sker. I samband härmed förklaiar

departementschef en att, om nagra för utbildningen mera väsentliga förändringar

i det redovisade programmet för intagningsökningen skulle inträffa,

justeringar i personalplanen givetvis kan bli aktuella.

Departementschefen föreslår, att vid medicinska fakulteten i Lund inrättas

tjänster enligt i huvudsak följande tidsordning.

Budgetåret 1965/66: En prosektur i histologi i Lund.

Budgetåret 1966/67: En professur i medicinsk kemi samt en laboratur i fysiologi,

båda i Lund.

Budgetåret 1967/68: En professur i virologi i Lund, en professur i klinisk kemi

i Malmö med samtidig indragning av laboraturen i ämnet, två professurer i

klinisk fysiologi, av vilka den ena i Lund och den andra i Malmö, två prosekturer

i patologi, av vilka den ena i Lund och den andra i Malmö, samt ett

universitetslektorat i farmakologi i Lund.

Budgetåret 1968/69: En professur i internmedicinskt specialämne i Malmö,

två professurer i kirurgiska specialämnen, av vilka den ena i Lund och den

andra i Malmö, samt en professur i ortopedi i Malmö.

Budgetåret 1969/70: En professur i klinisk epidemiologi och en professur i

rättsmedicin i Lund samt en professur i psykiatri, en professur i dermatovenereologi,

en professur i oftalmiatrik och en professur i oto-rhino-laryngologi,

samtliga i Malmö.

Budgetåret 1970/71: En professur i pediatrik i Malmö.

Professuren i medicinsk kemi samt laboraturerna (motsvarande) i histologi,

fysiologi och patologi bör enligt departementschefen vara gemensamma för medicinsk

och odontologisk undervisning och forskning.

Beträffande det villkorligt slutna avtalet angående Malmö allmänna sjukhus

anför departementschefen bl. a. följande.

Med hänsyn till att det måste innebära påtagliga fördelar för Malmö stad att

ett ökat utnyttjande av Malmö allmänna sjukhus för utbildningen och forskningen

kommer till stånd, vill jag fästa uppmärksamheten på att staden likväl

gjort anspråk på att det särskilda läkarlönebidraget alltjämt skall utgå för redan

lanspråktagna kliniker och anläggningar. Ett sådant bidrag kan enligt min mening

knappast betraktas som motiverat från andra än rent förhandlingsmässiga

synpunkter. Det återfinnes ej i andra jämförbara avtal som ingåtts under senare

ar- bortser från det förut nämnda avtalet om S:t Görans sjukhus, som innebär

ett fullföljande av det redan 1947 träffade s. k. sabbatsbergsavtalet. Med

hänsyn till innehållet i nu gällande avtal för Malmö allmänna sjukhus har det

emellertid tydligen inte varit möjligt att i förevarande sammanhang slopa detta

särskilda bidrag. På grund härav och då det framför allt från utbildningssynpunkt

är synnerligen angeläget, att ett nytt avtal, som tar sikte på den plane
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

9

rade ökade läkarutbildningen, ersätter gällande avtal beträffande sjukhuset,

finner jag mig icke böra motsätta mig ett godkännande av avtalet enbart på den

grunden, att särskilt läkarlönebidrag skall utgå även enligt det nya avtalet.

Jag vill emellertid i sammanhanget kraftigt understryka, att det särskilda läkarlönebidraget

måste betraktas såsom en övergångsanordning. Jag räknar således

inte med att — därest ett senare avtal kommer till stånd för tiden efter den

1 juli 1970 — ifrågavarande läkarlönebidrag också i fortsättningen skall komma

att utgå. Att jag är beredd att godtaga förevarande avtalsförslag i detta avseende

får icke heller tilläggas prejudicerande betydelse när det gäller framtida

uppgörelser angående upplåtelse av kommunala sjukvårdsanstalter för medicinsk

utbildning och forskning.

Departementschefen förklarar sammanfattningsvis att han anser sig böra,

ehuru med viss tvekan, tillstyrka att ifrågavarande avtal godkännes.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har läkarutbildningsberedningen

framhållit, att de allmänna förutsättningarna för ökad läkarutbildning

i Lund vore mycket goda tack vare tillgången till två så stora och högt

specialiserade sjukhus som lasarettet i Lund och Allmänna sjukhuset i Malmö.

Beredningen har i sitt alternativ II — vilket av departementschefen förordats —

framlagt förslag om en ökad årlig intagning av studerande vid medicinska fakulteten

i Lund från 120 till 190 till de prekliniska kurserna samt från 100 till 180

till de propedeutiska och kliniska kurserna. Den prekliniska utbildningen och

undervisningen i de propedeutiska och kliniska ämnena farmakologi, allmän

bakteriologi, neurologi, neurokirurgi samt rättsmedicin skall enligt beredningen

även i fortsättningen förläggas helt till Lund liksom också huvuddelen av undervisningen

i de kliniska ämnena hygien och krigsmedicin. I fråga om den övriga

kliniska undervisningen förordar beredningen, att eleverna fördelas lika mellan

Lund och Malmö. Departementschefen har anslutit sig till beredningens ifrågavarande

förslag.

Utskottet vill för sin del framhålla, att utskottet är ense med departementschefen

om att det är synnerligen angeläget, att alla möjligheter tillvaratages att

utan dröjsmål vidga läkarutbildningskapaeiteten. Utskottet får härjämte understryka

vikten av ytterligare insatser på detta område. Departementschefen har

också uttalat, att han hade för avsikt att i annat sammanhang återkomma till

hithörande frågor. Utskottet tillstyrker bifall till vad departementschefen förordat

med avseende å ökad läkarutbildning i Lund och Malmö.

Emot vad departementschefen uttalat beträffande byggnadsåtgärder och personalorganisationen

har utskottet icke funnit något att erinra. Utskottet anser

sig emellertid böra framhålla, att utskottet liksom departementschefen förutsätter

att om några för utbildningen mera väsentliga förändringar i det av departementschefen

redovisade programmet för intagningsökningen skulle inträffa

justeringar i personalplanen kan bli aktuella.

Enligt beredningens tidsplan medger alternativ II, att den ökade intagningen

till de prekliniska studierna påbörjas höstterminen 1965 och till den propedeutiska

och kliniska utbildningen höstterminen 1967. Departementschefen finner

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

det angeläget att den planerade ökningen av utbildningskapaciteten snarast

kommer till stånd och framhåller, att det fortsatta planeringsarbetet därför bör

inriktas så, att den ökade intagningen kan påbörjas vid den av beredningen

angivna tidpunkten. Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i detta

avseende anfört.

För närvarande är klinisk utbildning anordnad vid Malmö allmänna sjukhus

för 45 studerande årligen i vissa ämnen enligt ett av Kungl. Maj:t den 3 oktober

1952 godkänt avtal jämte vissa tilläggsavtal. Behovet av ett nytt avtal angående

ianspråktagande av sjukhuset för medicinsk utbildning har aktualiserats av det

av departementschefen förordade förslaget om ökad läkarutbildning vid medicinska

fakulteten i Lund. Det i propositionen framlagda avtalet, som villkorligt

träffats mellan å ena sidan kommissionen för förhandlingar om högre utbildning

i Lund och Malmö samt å andra sidan förhandlingsdelegerade för Malmö stad,

har utskottet liksom departementschefen ehuru med viss tvekan funnit sig böra

godtaga. Utskottet vill för sin del understryka departementschefens uttalande

om att det särskilda läkarlönebidraget, som skall utgå jämväl enligt det nya

avtalet, måste betraktas såsom en övergångsanordning och icke får tilläggas

prejudicerande betydelse när det gäller framtida uppgörelser angående upplåtelse

av kommunala sjukvårdsanstalter för medicinsk utbildning och forskning.

Vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang anfört och förordat

har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

LTnder åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade förslag och

riktlinjer för utbyggande av läkarutbildningen vid medicinska

fakulteten i Lund;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen förordat godkänna avtal

med Malmö stad angående Malmö allmänna sjukhus.

2:o) Ökad läkarutbildning i Stockholm. I skrivelse den 28 mars 1963 till

kanslern för rikets universitet har karolinska institutets lärarkollegium — efter

överläggningar med företrädare för vederbörande kommunala planeringsorgan

inom Stor-Stockholmsregionen — bl. a. framlagt förslag om anordnande redan

fr. o. m. hösten 1963 av ytterligare 40 nybörjarplatser per år vid institutets

teoretiska institutioner. Förslaget innebär, att den propedeutiska och kliniska

utbildningen för ifrågavarande studerande skall provisoriskt, fr. o. m. höstterminerna

1965 respektive 1966, anordnas vid sjukhus tillhörande Stockholms stad

och Stockholms läns landsting. Provisoriet har enligt förslaget begränsats till tio

intagningsårgångar, vilket innebär att — vid normal studiegång — den sista

intagningsårgången skulle avsluta sina licentiatstudier under läsåret 1978/79.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 april 1963 har kanslern tillstyrkt institutets

förslag. Statsverkets årliga kostnader vid full utbyggnad av ifrågavarande ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

11

bildning — vilka kostnader avser löner, materiel och omkostnader — har uppskattats

till ca 2,2 miljoner kr. Därtill kommer engångskostnader för anordnande

av lokaler — bl. a. en tillbyggnad till fysiologiska institutionen — och för viss

inredning och utrustning. Statens kostnader under nästa budgetår för löner,

materiel och omkostnader har beräknats till 123 000 kr. Därtill kommer engångskostnader

för inredning och utrustning, uppgående till 75 000 kr. Ifrågavarande

kostnader, alltså tillhopa 198 000 kr., avser åttonde huvudtiteln.

Formerna för den avsedda propedeutiska och kliniska utbildningen samt därmed

sammanhängande finansiella spörsmål har närmare övervägts vid överläggningar

mellan företrädare för berörda statsdepartement, Stockholms stad och

Stockholms läns landsting. Enighet har därvid nåtts om följande principöverenskommelse,

varvid förutsatts att denna senare skall utmynna i ett formligt avtal

mellan staten, å ena sidan, och Stockholms stad och Stockholms läns landsting,

å den andra. Nämnda överenskommelse innebär i huvudsak följande.

Stockholms stad och Stockholms läns landsting är beredda att ställa undervisningskliniker

till förfogande för ökad läkarutbildning i enlighet med det av

karolinska institutets lärarkollegium i skrivelse den 28 mars 1963 framlagda förslaget,

varvid följande förutsättes gälla:

1) Staten svarar för tillsättning, avlöning och pensionering av de personalkategorier

som upptages i lärarkollegiets kostnadsberäkningar, varvid staten icke

fordrar något bidrag från sjukvårdshuvudmännen till lönerna för de kliniska

amanuenserna. Sjukvårdshuvudmännen utbetalar i vanlig ordning arvode till

de kliniska lärarna för deras deltagande i sjukvården såsom biträdande överläkare.

2) Av sjukvårdshuvudmännen avlönade klinikchefer och annan läkarpersonal

vid de till undervisning upplåtna klinikerna anställes även fortsättningsvis enligt

sjukvårdslagens bestämmelser. Läkare, som anlitas för föreläsningar, examination,

kursledning och dylikt, uppbär ersättning härför av staten enligt därom

särskilt meddelade bestämmelser.

3) Sjukvårdshuvudmännen ställer till förfogande för undervisningen erforderliga

lokaler och utrustning ävensom andra nyttigheter och förbrukningsartiklar,

dock icke demonstrationsutensilier o. d. Kostnaderna för iordningställande och

utrustning av amanuens- och kandidatrum samt särskilda undervisningslaboratorier

skall dock bestridas av staten. Med utrustning till undervisningslaboratorier

avses — förutom möbler — instrument och andra inventarier av varaktig natur.

4) Sjukhusens lokaler, utrustning och personal får ej tagas i anspråk för

forskning utöver vad som normalt bedrives vid kommunala sjukhus.

5) Från och med den 1 juli 1970 skall staten för utnyttjandet av sjukvårdshuvudmännens

kliniker för här avsedd utbildning utbetala ersättning efter — i

tillämpliga delar — de grunder som då gäller för kommunala undervisningssjukhus

i allmänhet.

6) Förevarande överenskommelse får ej i något avseende ges prejudieerande

betydelse.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

Departementschefen uttrycker sin tillfredsställelse över de ökade möjligheter

som genom ifrågavarande förslag erbjudes att ytterligare öka läkarutbildningskapaciteten

samt framhåller att det tillskott av lärarkrafter, som ökningen av

den prekliniska utbildningskapaciteten kräver, begränsas till kategorien forskarassistenter

och lägre befattningshavare. Vad gäller ökningen av den propedeutiska

och kliniska utbildningskapaciteten — som avses bli etablerad i första hand

vid Södersjukhuset — erfordras för undervisningen, såvitt avser statliga befattningar,

högst tjänstetypen klinisk lärare och klinisk amanuens.

Enligt departementschefens mening innebär det framlagda förslaget, att en

mycket snabb väg att åstadkomma en kapacitetsökning anvisats. Utbildningen

av de 40 medicine studerande per år igångsättes redan hösten 1963. Utbildningskostnaderna

per studerande kommer dessutom att bli relativt sett mycket låga.

Departementschefen förordar, att anordningar vidtages för att den avsedda

ökningen av utbildningskapaciteten under den angivna tidsperioden skall komma

till stånd, samt förklarar, att han anser sig kunna i huvudsak godtaga de kostnadsberäkningar

som redovisats. Vidare föreslår departementschefen att Kungl.

Maj:t inhämtar riksdagens medgivande att, i huvudsaklig överensstämmelse

med de uppdragna riktlinjerna för anordnande av den propedeutiska och kliniska

utbildningen, träffa avtal med vederbörande kommunala huvudmän om

formerna m. m. för ifrågavarande utbildning. Vad beträffar statsverkets kostnader

för nästa budgetår, avseende i huvudsak undervisningen i anatomi och

histologi, förordar departementschefen dels att vederbörliga förslagsanslag till

avlöningar och omkostnader vid karolinska institutet får anlitas och överskridas

för ifrågavarande ändamål, dels att till Kungl. Maj:ts disposition stående anslag

för övriga med läkarutbildning sammanhängande utgiftsändamål får användas i

erforderlig utsträckning.

Det bör ankomma på vederbörande universitetsmyndigheter att för budgetåret

1964/65 och därefter följande budgetår i sina reguljära förslag till anslagsäskanden

anmäla de anslagsfrågor m. m. som betingas av det av departementschefen

förordade förslaget.

Utskottet. I likhet med departementschefen vill utskottet uttrycka sin tillfredsställelse

över de möjligheter att öka läkarutbildningskapaciteten i Stockholm,

som innefattas i ovannämnda av departementschefen tillstyrkta förslag.

Förslaget innebär anordnande redan fr. o. m. hösten 1963 av ytterligare 40 nybörjarplatser

vid karolinska institutet samt att den propedeutiska och kliniska

utbildningen för ifrågavarande studerande skall provisoriskt fr. o. m. höstterminen

1965 respektive 1966 anordnas vid sjukhus tillhörande Stockholms stad och

Stockholms läns landsting. Provisoriet har föreslagits begränsat till tio intagningsårgångar

(den sista intagningsårgången skulle avsluta sina licentiatstudier

under läsåret 1978/79). Utskottet tillstyrker att anordningar vidtages i syfte att

den avsedda ökningen av utbildningskapaciteten under den angivna tidsperioden

kommer till stånd. I detta sammanhang vill utskottet emellertid fästa upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

13

märksamheten vid önskvärdheten av att erforderliga åtgärder i största möjliga

utsträckning vidtages i syfte att nu kvarstående köer till olika kurser vid den

medicinska utbildningen i Stockholm avarbetas.

Emot de redovisade kostnadsberäkningarna för genomförande av den ökade

utbildningskapaciteten i Stockholm har utskottet icke något att erinra.

Utskottet förordar, att Kungl. Maj:t erhåller riksdagens medgivande att, i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen angivna riktlinjer,

träffa avtal med vederbörande kommunala huvudmän om formerna m. m. för

ifrågavarande utbildning. Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen

föreslagit med avseende å bestridande av statsverkets kostnader för

nämnda utbildning under nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade förslag och

riktlinjer för utbyggande av läkarutbildningen vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet i Stockholm;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen förordat träffa avtal med

Stockholms stad och Stockholms läns landsting angående anlitande

av kommunala sjukhus för läkarutbildning;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, på sätt departementschefen

förordat, disponera vissa anslag för ökning av läkarutbildningskapaciteten

i Stockholm.

Stockholm den 14 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman, Axel Johannes

Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson,

Edström, Kaijser och Källqvist; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Dcgerfors, Gustafsson i

Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Nilsson i

Göingegårdcn, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lcwén-Eliasson, herr Svensson

i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Gustafsson i Skellefteå, Fagerlund och

Källstad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963

Särskilt yttrande

av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist, Svensson i Ljungskile,

Gustafsson i Skellefteå och KäRstad, vilka anfört följande.

»Mot bakgrunden av den radande läkarbristen, vilken med nuvarande utbildningskapacitet

beräknas öka ytterligare, är den förstärkning av utbildningskapaciteten

som föreslås i förevarande proposition självklart nödvändig men otillräcklig.

Propositionsförslaget innebär en utökning av intagningen vid de nuvarande

medicinska fakulteterna i Lund-Malmö och Stockholm. Möjligheterna att

genom en fortsatt ökad intagning vid de nuvarande medicinska fakulteterna höja

utbildningskapaciteten i den omfattning, som är nödvändig för att inom en översiktbar

framtid övervinna bristen på läkare, är emellertid begränsade på grund

av att den kliniska utbildningen i anslutning till de nuvarande fakulteterna enligt

sakkunnigas mening inte kan i någon större omfattning ytterligare utvidgas

kapacitetsmässigt utan skada för utbildningens kvalitet. Den mera väsentliga

förstärkning av läkarutbildningskapaciteten som är nödvändig kan därför endast

lösas genom inrättandet av nya medicinska fakulteter. Förslag härom har framförts

i de i januari väckta likalydande motionerna I: 330 och II; 388. I dessa har

bl. a. föreslagits att riksdagen skulle fatta principbeslut om en ny medicinsk högskola

för i första hand klinisk undervisning och forskning med förläggning förslagsvis

i Linköping-Norrköping eller Örebro och om omedelbar planläggning av

ytterligare en sådan högskola samt uppdraga åt Kungl. Maj:t att igångsätta och

snarast möjligt slutföra förhandlingar med vederbörande sjukvårdshuvudmän.

Enligt var mening borde utskottet ha upptagit nyssnämnda motionsyrkanden

till behandling i samband med förevarande proposition.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ökad utbildning av läkare. a1 i texten