Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret under budgetåret 1963/64 jämte i ämnet väckta motioner.

1963-05-14 · 57 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 57 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret under budgetåret 1963/64 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

1

Nr 113

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa

anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret under

budgetåret 1963/64 jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Riktlinjer för den framtida utformningen av det militära försvaret.

I propositionen nr 108 har Kungl. Maj :t (Avd. I, s. 3—63 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15 mars 1963) föreslagit

riksdagen att godkänna av departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll

angivna riktlinjer för det militära försvarets inriktning under budgetåren

1963/67 m. m.

/

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Per-Olof Hanson m. fl. (I: 704) och den andra inom andra kammaren

av herr Turesson m. fl. (II: 861), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling

av Kungl. Maj :ts proposition nr 108 år 1963 måtte på sätt i motionerna

angivits uttala sin anslutning till den målsättning för krigsmakten

som ligger till grund för 1962 års försvarsöverenskommelse,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Torsten Andersson m. fl. (I: 690) och den andra inom andra kammaren

av herr Hamrin i Jönköping (II: 844), i vilka hemställts att riksdagen

i samband med behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 108 måtte

uttala sin anslutning till tanken att tillskapa ett parlamentariskt försvarsråd

med företrädare för försvarsmakten, regeringen och de i riksdagen representerade

demokratiska partierna i syfte att utgöra ett organ för fortlöpande

kontakt och utbyte av ömsesidig information rörande försvarsmakten

samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om tillsättande

av ett sådant försvarsråd,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lager (I: 706) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg

m. fl. (II: 849), i vilka hemställts att riksdagen i anledning av proposition

nr 108 i skrivelse till Kungl. Maj :t begär en allsidig utredning om den svenska

försvarspolitikens uppgifter och målsättningar, om garantier för den

svenska neutraliteten kan erhållas och möjliggöra en minskning av militärutgifterna

och en ökning av vårt lands säkerhet, om betingelser och förut1

— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 113

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

sättningar att utveckla hela folkets försvarskraft i det s. k. fria kriget under

en eventuell ockupation samt om rationaliseringar och besparingar i

syfte att nedbringa de betungande militärutgifterna,

dels en inom första kammaren av herr Isacson väckt motion (I: 705), vari

hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 108 beslutar

om en effektivisering av vårt lands hembygdsförsvar samt att organiserandet

av det obligatoriska hembygdsförsvaret igångsättes med medel från för

flygvapnet föreslagna anslag eller, om detta icke är möjligt, genom anvisande

av medel i annan ordning,

dels ock en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion

(11:226), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att inom ramen för

det i propositionen redovisade kostnadsförslaget till försvaret avdela 50

milj. kr. per år för uppbyggnad av en funktionsduglig försvarets hälso- och

sjukvårdsorganisation, som kan fylla en reell uppgift, att hos Kungl. Maj :t

anhålla om att, efter vederbörlig beredning och hörande av medicinsk sakkunskap,

Kungl. Maj :t till riksdagen måtte inkomma med förslag till inrättande

av en fristående sjukvårdsorganisation som skall omfatta hela vårt

försvar, där vederbörligt samarbete i en kostnads- och personalbesparande

sjukvård inom både militär och civil sjukvård blir möjligt, samt att i övrigt

pröva inrättandet av en av försvarets sjukvårdsorganisation, landsting och

andra huvudmän gemensamt uppbyggd hälsokontroll, där även inmönstringen

av militär personal kan ske.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionerna II: 861, II: 844, II: 849, I: 705 och II: 226.

Såvitt avses riktlinjerna för det militära försvarets inriktning under budgetåren

1963/67 m. m. har departementschefen anfört följande.

»Försvarsbeslutet år 1958, som byggde på en överenskommelse mellan de

fyra stora riksdagspartierna, innebar dels att en ekonomisk ram för de

militära utgifterna på driftbudgeten fastställdes för budgetåret 1958/59,

dels att ramen från och med budgetåret 1959/60 skulle ökas med 2,5 %

årligen för teknisk utveckling och justeras med hänsyn till inträffande

pris- och löneförändringar. Vid 1959 års riksdag fastställdes regler för beräkningen

av dessa förändringar.

Giltighetstiden för 1958 års försvarsbeslut angavs ursprungligen till de

närmaste tre å fyra budgetåren. 1961 års riksdag har sedermera fattat beslut

angående försvarskostnaderna under budgetåren 1961/63. Detta beslut

innebär i huvudsak en fortsatt utveckling av försvarshuvudtiteln enligt de

riktlinjer som angavs år 1958. Tillägg skall sålunda alltjämt utgå för teknisk

fördyring samt justering ske för löne- och prisförändringar. Detta

gäller, i motsats till 1958 års beslut, även kapitalbudgeten. Planering och

inriktning bör fullföljas i överensstämmelse med 1958 års beslut. Genom

riksdagsbeslutet 1961 fastställdes vidare en gemensam ram för utgifterna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963 3

för det militära försvaret avseende såväl driftbudgeten som kapitalbudgeten.

Riksdagsbeslutet år 1961 angående principerna för bestämmande av kostnadsramen

för krigsmakten avser tiden till och med budgetåret 1962/63.

Med anledning härav utverkade jag, som förut nämnts, Kungl. Maj:ts bemyndigande

att tillkalla en kommitté för att utreda försvarets allmänna

inriktning, omfattning och kostnader för tiden efter innevarande budgetår.

Jag har i det föregående redogjort för de förslag rörande det militära försvaret

som framlagts av denna utredning, 1962 års försvarskommitté.

Huvudpunkterna i försvarskommitténs förslag vill jag sammanfatta

sålunda.

Den utrikes- och militärpolitiska, militärtekniska och strategiska utvecklingen

ger enligt försvarskommitténs mening icke anledning att frångå

huvudpunkterna i den allmänna målsättning för vårt försvar som varit

riktgivande för riksdagens försvarsbeslut år 1958 och senare. Denna målsättning

bör alltjämt vara utgångspunkt för den fortsatta utvecklingen av

försvarsorganisationen. Försvarskommittén understryker, att krigsmakten

i första hand skall verka fredsbevarande och att i krig invasionsförsvar

skall vara krigsmaktens huvuduppgift.

Försvarskommittén förordar ett bibehållande av den sedan år 1958 tilllämpade

ordningen med fleråriga försvarsbeslut. Kommittén föreslår vidare,

att nu aktuellt beslut skall omspänna de närmaste fyra budgetåren.

Kravet på kontinuitet förutsätter emellertid enligt kommitténs mening, att

planeringen fortsättes även för tiden efter den tidrymd som omfattas av

det politiska försvarsbeslutet.

Försvarskommittén framhåller, att olika utvecklingslinjer för krigsmaktens

utformning och sammansättning är möjliga och att det fortlöpande

studiearbetet inom krigsmakten därför bör inriktas på att penetrera

flera alternativa lösningar beträffande den framtida utformningen av

krigsmakten. Kommittén framhåller som angeläget att frågan om avvägning

mellan kvalitet och kvantitet därvid ägnas fortlöpande uppmärksamhet

och betonar vikten av att de kvalitativa kraven på ett vapensystem ej ställs

högre än som betingas av den uppgift som avses för systemet. När det gäller

avvägningen inom kostnadsramen mellan skilda ändamål har försvarskommittén

i princip inte funnit anledning frångå överbefälhavarens förslag

men betonar, att förskjutningar kan bli nödvändiga.

Det är enligt kommitténs mening önskvärt, att statsmakterna i god tid

före fyraårsperiodens slut låter företaga nya utredningar rörande försvarets

totalkostnader för kommande år. För att förbereda ifrågavarande utredningar

bör det militära utredningsarbetet bedrivas så att fullständigt

underlag föreligger för ett kommande ställningstagande till olika kostnadsalternativ

utformade bland annat enligt de på försvarskommitténs uppdrag

utarbetade alternativen »3 600» och »3 460».

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Kommittén föreslår, att basbeloppet för budgetåret 1963/64 — i 1962

års priser och löneläget för statsanställda från och med den 1 januari

1963 — bestäms till 3 780 miljoner kronor. Till det angivna basbeloppet

skall årligen läggas 2 Va % för teknisk utveckling. Försvarskommittén har

vidare förutsatt att löne- och prisförändringar skall beaktas enligt för närvarande

gällande grunder. Likaså har kommittén utgått från att hittillsvarande

normer för reglering av kostnadsramen med hänsyn till besparingar

eller nya fredsuppgifter skall bibehållas.

Som grund för sina förslag har försvarskommittén redovisat bedömanden

av den utrikespolitiska, militärpolitiska och militärtekniska utvecklingen

samt av de samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna

för de närmaste åren.

Kommittén konstaterar, att de djupgående motsättningarna mellan stormakterna

icke kunnat elimineras och att de stora tvistefrågorna dem emellan

kvarstår olösta. Risker för krig, som berör Nordeuropa, kan icke uteslutas.

Sverige måste bevara sin utrikespolitiska handlingsfrihet och klargöra

sin vilja att i enlighet med sin alliansfria politik ej ställa sitt territorium

till någon stormakts förfogande. Ett försvar som skapar tilltro till

vår förmåga härutinnan måste bibehållas. Vid försvarsplaneringen på

längre sikt bör resurserna avvägas mot bakgrund av det alltjämt bestående

osäkra världsläget. Den militärtekniska utvecklingen har fortsatt, sannolikt

i snabbare takt än man förutsåg för några år sedan. Liksom tidigare

är utvecklingen mest påtaglig när det gäller kärn- och robotvapen

samt kemiska och biologiska stridsmedel. Det bör dock observeras, att

stormaktsblockens resurser i stor utsträckning utnyttjas för strategiska

stridsmedel vilkas användande för ett anfall på Sverige i många lägen ter

sig mindre sannolikt. Vi har enligt kommitténs mening goda tekniska förutsättningar

att följa med i utvecklingen och bygga upp ett efter våra förhållanden

effektivt försvar.

Från samhällsekonomisk synpunkt bedöms, på grundval av 1959 års

långtidsutrednings prognos om produktivitetsökningen, ett genomförande

av försvarskommitténs förslag icke innebära någon alltför betungande

börda. Kommittén, som understryker osäkerheten i utgångsvärdena för

prognoserna, har emellertid ansett det nödvändigt att iaktta försiktighet

vid bestämmandet av försvarsutgifterna. När det gäller det statsfinansiella

läget uttalar kommittén, att detta alltid måste präglas av ovisshet och att

kommittén tagit hänsyn härtill vid prövning av försvarskostnadernas framtida

utveckling.

Försvarskommittén förutsätter att den sedan år 1958 gällande allmänna

målsättningen skall upprätthållas. Kommittén understryker att i krig invasionsförsvar

skall vara krigsmaktens huvuduppgift. Vidare uttalar kommittén

att för att uppfylla den allmänna målsättningen det är nödvändigt

att krigsmakten är allsidigt uppbyggd och dess delar väl avvägda mot var
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963 5

andra. Vår försvarsmakt bör byggas upp för att utan luckor i systemet

kunna motstå ett antal angreppsformer med sinsemellan gradvis ökad intensitet

och omfattning så långt våra resurser medger.

Den allmänna målsättningen anses emellertid inte tillräcklig som underlag

för planeringen inom krigsmakten. Härför har det ansetts erforderligt

att de operativa uppgifterna preciseras i en operativ målsättning. I anslutning

härtill anför kommittén bl. a. att det ankommer på statsmakterna

att avgöra vilka ekonomiska resurser och därmed vilken omfattning i fråga

om förband m. m. som krigsmakten mot bakgrund av den allmänna målsättningens

krav bör ha. Som underlag härför fordras en bedömning av vilka

operativa uppgifter krigsmakten skall lösa.

Försvarskommittén anser, att den allmänna målsättningen kräver att

bevakning och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom

landet i dess helhet. De rörligare stridskrafterna skall kunna koncentreras

till de delar av landet som är mest hotade i det aktuella läget. Försvarskommittén

bedömer det nödvändigt och i flertalet sannolika lägen möjligt

att krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet

eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningar och

samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Försvarskommittén

betonar emellertid att planläggningen måste vara flexibel.

För egen del vill jag betona det omedelbara samband som på olika sätt

råder mellan utrikespolitik och försvarspolitik. En bedömning av den politiska

händelseutvecklingen i vår omvärld och av riskerna för att Sverige

skall bli utsatt för militär aggression eller hot om sådan måste jämte de

ekonomiska och personella förutsättningarna vara avgörande vid bestämmandet

av vårt försvars omfattning och utformning. Alltjämt kan krigsrisken

inte uteslutas för Europas och därmed inte heller för vårt eget vidkommande.

Motsättningarna mellan maktblocken är djupgående och torde

bli bestående för överskådlig tid. Betydande tvistefrågor är fortfarande

olösta. Allvaret i situationen understryks av att upprustningen i såväl öst

som väst är så omfattande att den snarast har karaktären av kapprustning.

Koncentrationen i Europa av krigsorganiserade, stående styrkor med hög

beredskap är påtaglig.

Likväl finns det inte anledning att se enbart till dessa oroande sidor av

världsläget. Under inflytande av maktbalansen i stort mellan de dominerande

stormakterna söker man uppenbarligen lösa problemen på politisk

väg och undvika situationer, där motparten kan känna sig tvungen att

använda våld. Utvecklingen i Berlinfrågan synes intill nu ha präglats av

en sådan strävan. På båda sidor bar ansträngningar gjorts för att få avgörande

inflytande över svårkontrollerbara faktorer som innesluter krigsrisker.

Karakteristiskt synes vara att de stormakter som förfogar över resurser

till oinskränkt kärnvapenkrig mot varandras territorier på olika sätt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

söker begränsa riskerna för att krig uppkommer genom misstag eller felbedömningar.

Av intresse är också att notera den strävan att ge ökad stabilitet och

bredd åt maktbalansen som alltmer synes vara vägledande för stormakterna.

Pågående förändringar i baspolitiken är ett uttryck härför. För att

bl. a. öka skyddet mot överraskande anfall görs baseringen av strategiska

vapen och terrorvapen allt mindre sårbar. I stabiliserande riktning verkar

också försöken att få till stånd mera av maktbalans på lägre nivåer än supervapnens.

Dessa allmänna, differentierade drag i utvecklingen ger de grundläggande

betingelserna för vår utrikes- och försvarspolitik. Maktbalansen mellan

de stora verkar krigsavhållande i stort, en inverkan som anses bli förstärkt

med tilltagande soliditet och allsidighet i de stridskrafter som konstituerar

denna balans. Med hänsyn härtill och till de speciella förhållanden

som präglar de dominerande motsättningarna i Europa synes här begränsade

krig mindre sannolika.

Nu liksom tidigare bedömes krigsriskerna för vårt lands vidkommande

främst vara förbundna med en storkonflikt i vår närhet. Faran för en

sådan konflikt kan, trots motverkande faktorers inverkan, inte uteslutas.

Innehavet av svenskt territorium kan under nuvarande militärpolitiska förhållanden

inte antas vara något absolut nödvändigt för någotdera maktblocket

i en storkonflikt. Vi måste på allt sätt söka vidga de möjligheter

vi således kan bedömas ha att stå utanför en sådan konflikt. Alliansfrihe;en

— syftande till neutralitet i krig — är härvid en första förutsättning.

Den måste emellertid vara underbyggd av ett försvar som såväl inom landet

som i vår omvärld skapar tilltro till vår förmåga att avvisa varje eventuellt

krav från stormakternas sida på att komma i besittning av och utnyttja

svenskt territorium. Trots den vapentekniska utvecklingen och

maktkoncentrationen är det alltfort och för överskådlig tid möjligt för oss

att vidmakthålla och utveckla ett försvar, som effektivt motverkar försök

att besätta och utnyttja vårt land eller delar därav. Detta gäller särskilt vid

en storkonflikt, då båda huvudmotståndarna har begränsade resurser vid

sidan om dem som bindes för de primära operationerna. En på detta sätt

konsekvent genomförd utrikes- och försvarspolitik bör verksamt bidraga till

att hindra uppkomsten av misstro mot fastheten i vår neutralitetspolitik

eller av förväntningar om medgivanden.

Vår utrikes- och försvarspolitik har till mål att skydda vår egen säkerhet

och bidra till fredens bevarande. Denna fredspolitik är inte bara av

fundamental betydelse för vårt eget land utan är, enligt vårt bedömande,

även ett bidrag till stabiliteten i Norden. Den kompletteras med de ansträngningar

som från svensk sida görs för att inom ramen för Förenta

Nationernas verksamhet trygga världsfreden på längre sikt. De förslag jag

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

7

i det följande framlägger måste ses mot bakgrunden av de grundläggande

värderingar som här i grova drag tecknats.

Försvarskommittén har tagit upp frågan om en allmän målsättning för

totalförsvaret. Jag delar kommitténs uppfattning, att en sådan målsättning

bör anges, varvid begränsning bör ske till vissa grundprinciper, som bör

gälla på lång sikt.

Totalförsvarets främsta uppgift är att vara så förberett för kriget, att det

verkar fredsbevarande. Totalförsvaret måste därför snabbt kunna höja

beredskapen och utveckla full styrka. Det skall ge uttryck åt vårt folks

vilja att bevara landets frihet och vår motståndskraft mot påtryckningar.

Skulle vi likväl utsättas för angrepp, är det krigsmaktens uppgift att möta

detta och förhindra att svenskt territorium besätts. Civilförsvarets huvuduppgift

är att skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall

samt att rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste

bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. Det psykologiska

försvarets uppgift är att vidmakthålla en fast försvarsvilja och

motståndsanda.

Sjukvård, socialvård, polisväsendet, kommunikationer och annan samhällelig

verksamhet anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade

försvarsansträngningarna.

Totalförsvarets olika delar samverkar och understödjer varandra så, att

största försvarseffekt ernås.

Den sedan år 1948 för krigsmakten gällande allmänna målsättningen, som

senast bekräftats vid 1958 och 1961 års riksdagar, bör bibehållas och alltjämt

vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta utvecklingen

av försvarsorganisationen. Detta innebär bl. a., att försvarskrafterna

bör utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på

svensk mark och att varje del av landet skall försvaras. Jag kan ansluta mig

till kommitténs bedömning att det föreligger behov av en operativ målsättning

för krigsmakten som underlag för planeringen. En sadan maste fastställas

mot bakgrund av bl. a. det rådande militärpolitiska läget och en så

långt möjligt realistisk bedömning av en angripares sannolika insats mot oss.

Om detta underlag förändras i det ena eller andra avseendet, vilket snabbt

kan bli fallet, kan det bli nödvändigt att omarbeta gällande operativa målsättning.

I detta sammanhang vill jag understryka betydelsen av de studier och

det prognosarbete som myndigheterna utför. Med utnyttjande av modern

teknik och metodik har ett förbättrat underlag framtagits för de ställningstaganden

och bedömanden som nu görs. Men det är inte möjligt att nå fram

till preciserade bestämningar av den omfattning och karaktär anfall mot

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

vårt land kan tänkas få. Själva underlaget för sådana beräkningar är i

flera avseenden osäkert och utgör bedömningar snarare än fakta. I väsentliga

sammanhang tvingas man använda alternativa räkneexempel. Det är

med hänsyn härtill inte heller möjligt att exakt ange vilka egna försvarsresurser

som vid anfall på vårt land tryggar avvärj ning eller endast möjliggör

fördröjning. Det råder helt naturligt ett allmänt samband mellan resurser

och målsättning. Men någon precisering eller fastlåsning är varken

möjlig eller önskvärd.

Vid bestämmandet av operativ målsättning måste hänsyn tas till de ekonomiska

resurser som statsmakterna — mot bakgrund av den allmänna

målsättningen och en allmän bedömning av vilka operativa uppgifter som

krigsmakten skall lösa — avdelat för försvaret. En sådan allmän bedömning

har gjorts av försvarskommittén. Vad denna därvidlag uttalat kan

jag ansluta mig till. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av

överbefälhavaren bestämma den operativa målsättningen.

Försvarskommittén föreslår, att den sedan år 1958 tillämpade principen

med fleråriga försvarsbeslut bibehålls. Mot försvarskommitténs förslag i

denna del har jag icke någon erinran, övertygande skäl talar för att en

sådan ordning ger största försvarseffekt av tilldelade ekonomiska och personella

resurser. I sammanhanget behandlar kommittén spörsmålet om

flerårsbeslut försvårar möjligheterna att anpassa verksamheten inom det

militära försvaret till det aktuella konjunkturläget. Enligt kommitténs mening

ger nuvarande system möjligheter till konjunkturanpassning. Möjligheterna

härtill begränsas dock —- förutom av den försvarspolitiska målsättningen

— av de långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk

materiel. Kommittén erinrar om att önskemål vid flera tillfällen framställts

om en reserv av färdigprojekterade byggnads- och anläggningsobjekt, vilken

skulle användas i konjunkturpolitiskt syfte. Förutsättningarna för en motsvarande

reserv av sysselsättningsobjekt även på andra områden bör enligt

kommittén inventeras. Jag anser det angeläget att en sådan undersökning

kommer till stånd. Den synes lämpligen kunna utföras genom försorg

av överbefälhavaren med biträde av försvarets förvaltningsdirektion.

En viss anpassning till konjunkturpolitiken kan åstadkommas genom

att anslag och beställningsbemyndiganden hålles till Kungl. Maj:ts disposition

och ställes till myndigheternas förfogande vid lämplig tidpunkt. Dylika

åtgärder har i viss utsträckning vidtagits under de senaste budgetåren.

Jag förutsätter, att en dylik ordning skall tillämpas även fortsättningsvis.

Försvarskommittén understryker vikten av att kostnadsramen inte rubbas

med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikes- och militärpolitiska

läget. Förändringar av kostnadsramen kan, under den period ett långsiktigt

beslut avser, inte tillatas annat än i exceptionella lägen. Jag vill understryka

vikten av detta och erinra om att jag till 1962 års statsverksproposition

uttalade, att principbeslut av 1958 och 1961 års typ grundar sig på

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

9

bedömningen, att de avgörande motsättningarna stormakterna emellan

kommer att bestå under överskådlig tid. Mot denna bakgrund bör därför

de grundläggande principbesluten om försvarets utformning på längre

sikt respekteras oavsett om avspänning eller tilltagande motsättningar för

stunden sätter sin prägel på den utrikespolitiska situationen. Och när sådana

beslut fattas måste strävan vara att dra slutsatser om försvarets storlek

och inriktning mot bakgrunden av mera långsiktiga tendenser inom den

internationella politiken och strategien.

Försvarskommitténs förslag att ett beslut om ekonomisk ram för det

militära försvaret skall omspänna de närmaste fyra budgetåren ger jag

min anslutning. Kravet på fasthet och långsiktighet tryggas, när den ekonomiska

ramen anges för en inte alltför kort period. Men samtidigt får inte

bundenheten sträcka sig längre än att rimlig anpassning kan ske till ett

efter hand förändrat läge. Jag kan också ansluta mig till kommitténs uppfattning

beträffande den principiella konstruktionen av en kostnadsram

för det militära försvaret. Enligt kommitténs mening bör kostnadsramen

innefatta alla utgifter för det militära försvaret. Kostnadsramen bör vidare

vara så utformad att en oförändrad försvarseffekt kan erhållas under de

budgetår kostnadsramen gäller (jfr prop. 1958: 110, s. 96). Detta har med

nuvarande ordning åstadkommits genom dels årligt tillägg för teknisk

utveckling, dels hänsynstagande till pris-(löne-) förändringar, dels ock beaktande

av förändrade uppgifter o. dyl.

Kostnadsramen för det militära försvaret omfattar för närvarande dels

utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, dels försvarsdepartementets

kapitalbudget inklusive kapitalinvesteringar i försvarets fabriksfond.

Försvarskommittén har, som tidigare nämnts, föreslagit att investeringar

i fabriksfonden icke skall inräknas i ramen för det militära försvaret. Jag

ansluter mig till detta förslag. I övrigt har kommittén icke funnit påkallat

att föreslå några förändringar i fråga om innehållet i kostnadsramen.

Försvarskommittén har icke funnit skäl föreslå några ändringar i de

riktlinjer som gäller beträffande i vilka fall medelsanvisning bör ske utanför

försvarets kostnadsram. Enligt min mening är detta ändamålsenligt

med hänsyn till att någorlunda fast praxis ännu inte hunnit utbildas. Detta

torde ej heller vara möjligt med mindre riktlinjerna bibehålies oförändrade

under några år. Av aktuella ärenden i detta hänseende är flertalet markoch

byggnadsärenden. Försvarskommittén anser att i dessa ärenden väsentligen

två förutsättningar måste uppfyllas för att kostnaderna skall

läggas utanför ramen. Det måste sålunda visas dels att ett omedelbart,

adekvat samband föreligger mellan vad som avstås och vad som måste

nyanskaffas, dels att nyanskaffningen cj är föranledd av militära skäl. När

det gäller omdispositioncr som betingas av önskemål att tillgodose kommunernas

m. fl. behov för exploatering bör man emellertid enligt försvars
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

kommitténs mening icke ställa kraven på bevisning i sistnämnda hänseende

alltför höga. Mot kommitténs förslag i denna fråga har jag icke någon

erinran.

När det gäller den framtida utformningen av krigsmakten tar försvarskommittén

upp några fundamentala problem. Kommittén pekar på att

olika utvecklingslinjer är möjliga och framhåller vikten av att vid avvägningen

mellan kvalitet och kvantitet de kvalitativa kraven ej ställs högre

än som betingas av den uppgift som avses för ett visst vapensystem. Vidare

bör vid studiearbetet flera alternativa lösningar av frågan om val av

optimal strategi och taktik penetreras och därmed krigsmaktens framtida

utformning. Jag anser dessa kommitténs påpekanden vara mycket betydelsefulla.

För egen del vill jag i anslutning härtill framföra följande.

Vid utredningsverksamheten inom krigsmakten är det väsentligt att

studiearbetet bedrivs med olika grundläggande förutsättningar för angriparens

strategi och taktik. Detta gäller bl. a. det strategiska målet för en

angripares aggression mot vårt land samt bedömningen av vilken tid som

åtgår och vilka territoriella vinster som erfordras för att målet skall anses

vara nått. Men variationen i förutsättningarna bör också gälla de medel

en angripare kan tänkas använda för att nå det antagna målet. Frågan om

olika bekämpningsmetoder hör till detta problemkomplex. När det gäller

utformningen av krigsmakten och principer för försvarets förande uppställer

sig bl. a. frågorna på vilket avstånd från vårt territorium vår bekämpning

skall, sedan Sverige anfallits, sättas in samt vilken uthållighet

och vilken beredskap som bör eftersträvas. Vid studierna bör enligt min

mening ingångsvärdena varieras även för dessa faktorer. När det gäller

värderingen av studieresultaten bör dessa ställas i relation endast till de

sannolikaste krigsfallen, som främst bör vara dimensionerande för krigsmaktens

utformning och omfattning. Det är angeläget att ett realistiskt

underlag skapas för den prioritering som en begränsad kostnadsram ofrånkomligen

framtvingar. Härvidlag har försvarskommittén bland annat anfört

att stridsenheternas effekt i invasionsförsvaret bör vara avgörande för

deras prioritering och i detta vill jag helt instämma. Jag vill också peka

på betydelsen av realistiska utgångspunkter i fråga om kostnaderna för

olika vapensystem.

Jag kan förorda, att en kostnadsram för det militära försvaret under

budgetåren 1963/67 bestämmes i enlighet med de riktlinjer som försvarskommittén

framfört. Basbeloppet för budgetåret 1963/64 bör alltså bestämmas

till 3 780 miljoner kronor i 1962 års priser och med beaktande av 1963

års löneläge för statsanställda. Detta innebär i förhållande till innevarande

budgetår en reell höjning av basbeloppet med — förutom stegringen

till följd av inträffade pris- och lönestegringar — 222 miljoner kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

11

Till det angivna basbeloppet skall årligen läggas 2 Va % för teknisk utveckling.

Löne- och prisförändringar förutsätts skola beaktas enligt för

närvarande gällande grunder, liksom hittillsvarande normer för reglering

av kostnadsramen med hänsyn till besparingar eller nya fredsuppgifter

skall bibehållas.

Den föreslagna kostnadsramen bör göra det möjligt att fortsätta arbetet

på att successivt modernisera och förbättra våra krigsförbands materiel.

De enskilda förbandens stridseffekt bör kunna höjas genom ökad eldkraft,

ökad rörlighet och förbättrat skydd. Begränsning av krigsorganisationens

omfattning blir i huvudsak erforderlig endast i sådana fall där kvalitetskraven

måst sättas särskilt höga och kostnadsutvecklingen till följd därav

nödvändiggör att antalet enheter efter hand något minskas. Jag anser i

likhet med försvarskommittén, att med den föreslagna kostnadsramen

skapas ekonomiska förutsättningar för att under de närmaste fyra åren

ernå en försvarseffekt som i varje fall ej är lägre än den som bedömdes

erforderlig år 1958 för att på längre sikt fylla målsättningen.

Mot vad försvarskommittén föreslagit beträffande den principiella inriktningen

av långsiktsplaneringen inom krigsmakten har jag icke någon

erinran. Självfallet innebär denna långsiktsplanering inte någon bindning

av kostnadsramen efter budgetåret 1966/67. Jag kan ansluta mig till kommitténs

förslag att uppskjuta ställningstagandet till vissa av överbefälhavaren

förutsatta objekt uppgående till ca 65 miljoner kronor per år. Sålunda

bör begränsningar göras i materielanskaffningen för pansartrupperna samtidigt

som ytterligare en infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre

Norrland. Ställningstagande bör vidare kunna anstå beträffande ifrågasatta

nya ubåts jaktenheter och flygande radarstationer. Kommittén har också

ansett det kunna anstå med vissa byggnads- och anläggningsarbeten för

totalt ca 20 miljoner kronor per år. Kommittén har emellertid bedömt att

vissa av nämnda arbeten kan komma att utföras för avhjälpande av inträffad

arbetslöshet.

Anskaffningsverksamheten under den närmaste fyraårsperioden bör såsom

försvarskommittén förutsatt inriktas efter en kostnadsram med basbeloppet

3 780 miljoner kronor för budgetåret 1963/64.

Försvarskommittén har understrukit att statsmakterna vid sitt ställningstagande

till försvarskostnadernas storlek efter utgången av den fyraårsperiod

kommittéförslaget omfattar skall vara helt obundna. Anskaffningsverksamheten

skall därför enligt kommittén inriktas efter en kostnadsram

med basbeloppet 3 780 miljoner kronor för budgetåret 1963/64. Detta

medför enligt min mening, att vid nyanskaffning måste tillses att utrustning

endast skaffas till sådana enheter som på längre sikt bedömes

kunna vidmakthållas inom den angivna kostnadsramen. Åtgärder bör

också vidtas för att endast sådana enheter organiseras som kan erhålla

fullständig utrustning. Anskaffningarna bör med andra ord ske med sikte på

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

att de olika komponenterna i den organisation som kan rymmas inom

anskaffningsramen på ett ändamålsenligt sätt avvägs mot varandra. Att

ställning nu ej tas till vissa objekt som förutsatts inom den av överbefälhavaren

utredda kostnadsramen 3 600 innebär inte att försvarsorganisationen

får en skev sammansättning som nödvändiggör anskaffningsbeslut

vid en senare tidpunkt. — Den planering för en högre kostnadsnivå som

förutsatts av försvarskommittén bör enligt min mening ha till följd, att

enheter som vid en lägre kostnadsram bör utgå ur organisationen bibehålies

under fyraårsperioden. Kostnader för omsättning av sådana enheters

utrustning måste emellertid undvikas.

Försvarskommitténs förslag avser, såsom anförts, budgetåren 1963/67.

Enligt kommitténs mening bör statsmakterna i god tid före fyraårsperiodens

slut låta företaga nya utredningar rörande försvarets totalkostnader

för kommande år, varvid såväl basbeloppens som utvecklingsprocentens

storlek bör övervägas. Mot försvarskommitténs förslag i denna del har

jag icke någon erinran. För att förbereda dessa utredningar bör enligt försvarskommitténs

mening det militära utredningsarbetet bedrivas så att

underlag föreligger för ett kommande ställningstagande till olika kostnadsalternativ

utformade bland annat enligt alternativen »3 600» och »3 460».

Härvid bör beaktas de av försvarskommittén anförda synpunkterna på alternativa

utvecklingslinjer inom olika kostnadsramar. Jag ansluter mig till

kommitténs förslag och understryker vikten av att handlingsfriheten effektivt

upprätthålles efter utgången av den nu aktuella fyraårsperioden.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till den avvägning mellan försvarsgrenarna

och den utveckling inom krigsmakten under den närmaste fyraårsperioden,

som försvarskommittén förutsatt. Av särskild vikt är härvid, att

stridsenheternas effekt och allsidiga användning i invasionsförsvaret tillmäts

avgörande betydelse vid prioriteringen. Jag vill därför understryka

värdet av att ytterligare en infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre

Norrland och att mark- och kustförsvarets eldunderstöd förstärkes. Detta

bör kunna ske genom att nästa skolflygplan utrustas så, att det blir användbart

som ett lätt attackflygplan för samverkan med arméstridskrafter

främst i övre Norrland och med marinstridskrafter i anslutning till vår

kust. Som försvarskommittén framhållit, bör dock den gjorda avvägningen

inte betraktas som fastlåst. Förskjutningar inom ramen kan bli nödvändiga;

inte minst den relativt långa period försvarsbeslutet avser aktualiserar

en viss anpassningsbarhet. Vid den fortsatta planeringen inom försvarsöverenskommelsens

ram bör strävan vara att ytterligare förbättra invasionsförsvarets

effekt och allsidighet. Särskild uppmärksamhet bör enligt

min mening vid det fortsatta planeringsarbetet ägnas åt att tillse att

tillräckliga markstridskrafter står till förfogande för försvaret av vårt territorium.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

13

När det gäller luftförsvarets framtida utformning kan jag ansluta mig

till vad försvarskommittén anfört. Jag vill särskilt understryka angelägenheten

av att vid utvecklingen av flygplan 37 prestandakraven avpassas så

att man inom fastlagd kostnadsram erhåller ett från operativ synpunkt tillräckligt

antal flygplan.

I detta sammanhang torde jag få beröra vissa förslag avseende värnpliktskontingentens

storlek, som framlagts av 1954 års utredning rörande

totalförsvarets personalbehov (jfr prop. 1963: 1, bil. 6, s. 15). Utredningen

har föreslagit att principbeslut snarast fattas om att framdeles höja inskrivningsåldern

från 18 år till 19 år. För egen del vill jag emellertid härvidlag

avvakta vad 1960 års värnpliktsutredning kan komma att föreslå.

Armén

Marinen

Flygvapnet

Gemensamt

Summa

A. Militära försvaret

Kostnadsram för drift- budget och kapitalbud- get 1963/64

Härtill kommer

1 214,3

505,5

»1 443,0

731,583

23 894,383

B. Flygtekniska försöksan- stalten

10,950

C. Investeringar i försvarets

fabriksfond

13,800

Totalt för försvarsdepar- tementet

3 919,133

Utredningen behandlar vidare frågan om metoder för att vid behov maximera

utbildningskontingenten genom att undanta en del krigsdugliga värnpliktiga

från all utbildning i fred, d. v. s. tillämpa kategoriklyvning. Utredningen

anser, att ingen lämplig metod härför finnes utan anvisar en annan

utväg. För egen del vill jag erinra om att enligt den allmänna målsättning

för krigsmakten, som innefattas i det förslag om försvarets framtida

utformning jag nu framlägger, varje vapenför man som icke bindes av

andra för totalförsvaret viktiga uppgifter bör sättas i stånd att delta i det

militära försvaret. Jag finner det därför inte aktuellt att närmare pröva

metoderna för kategoriklyvning.

Jag övergår härefter till kostnadsfördelningen mellan olika komponenter

inom det militära försvaret. För budgetåret 1963/64 förutsätter jag

icke någon ändring av det sammanlagda belopp, 3 919,1 miljoner kronor,

för försvarsdepartementets driftbudget och kapitalbudget som anmälts i

årets statsverksproposilion (bil. 6, s. 13). Beloppet bör fördelas enligt följande

tablå (se s. 62).

1 Härav 1,6 mkr för byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten.

* Utanför ramen har tillagts 3,6 mkr. på armén och 103,283 mkr på gemensamt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

I anslutning till tablån vill jag nämna, att överföringar till fastighetsfonden

nödvändiggjorts av den höjning av ersättningsanslaget till kasernbyggnaders

delfond som föreslagits i propositionen 1963:44 (jfr s. 18).

För att upprätthålla underhållsvolymen på längre sikt erfordras överföringar

jämväl följande budgetår under perioden. Jag räknar vidare för budgetåret

1963/64 med att medel för truppbefästningar skall upptas bland

gemensamma ändamål.

Den fortsatta planeringen bör ske med utgångspunkt i de ramar som

sålunda angivits för budgetåret 1963/64. Jag räknar för budgetåret 1964/65

med följande kostnadsramar för försvarsgrenarna: armén 1 247 miljoner

kronor, marinen 520 miljoner kronor, flygvapnet 1 470 miljoner kronor

och därefter en årlig ökning i stort sett lika med utvecklingsprocenten. —

För gemensamma ändamål förutsätter jag en kostnadsram av 638 miljoner

kronor och en årlig ökning med ca 10 miljoner kronor.

De kostnadsramar för materielanskaffning som föreslås i det följande

har uppgjorts med utgångspunkt i de angivna kostnadsramarna för försvarsgrenarna.

Utrymmet för materielanskaffning har härvid bedömts med

hänsyn till sannolik personalutveckling, framlagda investeringsplaner, bedömt

underhållsbehov m. m. De av försvarsgrenscheferna framlagda förslagen

beträffande anskaffningsverksamhetens inriktning är — med hänsyn

till den begränsade tid som stått till förfogande för utarbetande av

planerna — i vissa hänseenden preliminära. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att efter en tekniskt-ekonomisk överarbetning på grundval av

förslag av vederbörande myndigheter reglera hur anskaffningsverksamheten

inom kostnadsramarna skall inriktas.»

Utskottet. Giltighetstiden för gällande försvarsöverenskommelse utlöper

med innevarande budgetår. För att utreda och avgiva förslag rörande försvarskostnaderna

för tiden därefter tillkallades i slutet av år 1961 en parlamentarisk

utredning, 1962 års försvarskommitté, som den 22 november

1962 meddelade, att den enats om en kostnadsram för det militära försvaret

för tyraårsperioden 1963/67 och den 6 februari 1963 redovisade sina överväganden

och förslag till försvarets framtida utformning.

Utskottet noterar med tillfredsställelse, att det lyckats försvarskommittén

att åstadkomma en samförståndslösning i försvarsfrågan, uppburen av de

fyra demokratiska partierna. Det är enligt utskottets mening en nationell

tillgång att försvarsfrågan ånyo kunnat lyftas över partigränserna och det

är samtidigt en manifestation utåt av vår vilja att försvara vår frihet och

vårt oberoende.

Den nu föreliggande propositionen grundar sig på försvarskommitténs

förslag.

Försvarskommittén har som utgångspunkter vid bestämmandet av försvarsutgifterna

redovisat sina bedömanden av de senaste årens utrikes- och

militärpolitiska förhållanden, den militärtekniska utvecklingen samt de

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

15

samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna. I väsentliga avseenden

har kommittén konstaterat, att bedömningarna bli desamma som

år 1958. Det allmänna världspolitiska läget har icke förbättrats, övervägande

skäl tala för att terrorbalansen kommer att bestå under den tid, som nu kan

överblickas. Den medför icke att risken för begränsade krig avtagit. Den

strategiska utvecklingen tenderar snarare att öka risken härför. Den militärtekniska

utvecklingen har fortskridit sannolikt i snabbare takt än man

förutsåg för några år sedan. Från samhällsekonomisk synpunkt bedöms på

grundval av 1959 års långtidsutrednings prognos om produktivitetsökningen

åren 1960—1965 ett genomförande av försvarskommitténs förslag icke innebära

någon alltför betungande börda. Vad gäller det statsfinansiella läget

uttalar kommittén, att detta alltid måste präglas av ovisshet och att kommittén

tagit hänsyn härtill vid prövningen av försvarskostnadernas framtida

utveckling.

Utskottet kan i likhet med departementschefen i stort ansluta sig till dessa

allmänna bedömningar.

Utskottet delar försvarskommitténs och departementschefens uppfattning

om att en allmän målsättning bör anges för totalförsvaret och har icke något

att erinra mot vad departementschefen i detta sammanhang antört.

I likhet med försvarskommittén har departementschefen understrukit,

att den sedan år 1948 för krigsmakten gällande allmänna målsättningen,

som senast bekräftats vid 1958 och 1961 års riksdagar, bör bibehållas och

alltjämt vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta

utvecklingen av försvarsorganisationen. Utskottet kan ansluta sig härtill

liksom också till kommitténs och departementschefens bedömning, att det

därutöver föreligger behov av en operativ målsättning för krigsmakten som

underlag för planeringen. I detta hänseende har kommittén erinrat om den

redovisning av de operativa möjligheterna, som återgavs i Kungl. Maj :ts

proposition 1958: 110 och som lämnades utan erinran av riksdagen och utgör

ett uttryck för den hittills gällande operativa målsättningen.

I anslutning härtill har försvarskommittén återgivit den operativa målsättning,

som enligt överbefälhavaren skulle kunna upprätthållas enligt

kostnadsramen 3 600 milj. kr. (i 1961 års prisläge) samt för egen del uttalat,

att den allmänna målsättningen krävde att bevakning och försvar mot

mindre företag skulle kunna organiseras inom landet i dess helhet. De rörliga

stridskrafterna skulle kunna koncentreras till de delar av landet, som

vore mest hotade i det aktuella läget. Kommittén bedömde det nödvändigt

och i flertalet sannolika lägen möjligt, att krigsmakten skulle kunna avvärja

en stort upplagd invasion över havet eller landgränsen samt i samband

därmed insatta luftlandsättningar och samtidigt upprätthålla ett segt

försvar mot andra invasionsföretag. Kommittén ville emellertid betona, att

planläggningen måste vara flexibel. Kommittén förutsatte vidare, att den

sedan år 1958 gällande målsättningen skulle upprätthållas.

Departementschefen har i anledning härav iramhållit, att vid bestäm
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

inandet av operativ målsättning hänsyn måste tagas till de ekonomiska resurser,

som statsmakterna — mot bakgrund av den allmänna målsättningen

och en allmän bedömning av vilka operativa uppgifter som krigsmakten

skulle lösa — avdelat för försvaret. Departementschefen erinrar i samband

därmed om att försvarskommittén gjort en sådan bedömning. Vad denna

därvid uttalat kunde departementschefen ansluta sig till.

Även utskottet anser sig kunna uttala sin anslutning till försvarskommitténs

sålunda gjorda ståndpunktstaganden. Vid sådant förhållande synas

motionerna I: 704 och II: 861 få anses besvarade.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka, att den operativa målsättningen

måste förutsätta en så långt möjligt realistisk beräkning av en

angripares sannolika insats mot oss och att det icke är möjligt att exakt

ange vilka egna försvarsresurser, som vid anfall mot vårt land trygga avvärj

ning eller möjliggöra endast fördröjning.

Vid statsmakternas bestämmande av den operativa målsättningen kan

det enligt utskottets mening självfallet endast komma i fråga, att riksdagen

anger de operativa uppgifter i stort som krigsmakten skall kunna fullgöra

med till förfogande ställda resurser. Vilka uppgifter krigsmakten tilldelas

i den aktuella krigsplanläggningen, hur densamma skall bedrivas och vilka

förberedelser som enligt denna skola vidtagas för försvar av olika delar av

landet vid olika tänkbara angreppsalternativ böra lika litet som tidigare på

förhand fastställas av riksdagen. En redovisning och en precisering i nämnda

hänseenden kan dessutom av sekretesskäl icke ifrågakomma. Utskottet

har därför intet att erinra emot att sistnämnda operativa uppgifter, vilka departementschefen

torde ha åsyftat i sitt uttalande om sättet för bestämmande

av den operativa målsättningen, bestämmas av Kungi. Maj :t på förslag

av överbefälhavaren.

I motionerna I: 704 och II: 861 har ifrågasatts, huruvida icke på grundval

av 1948 års allmänna målsättning och de delar av den operativa målsättningen,

som ange de operativa uppgifterna i stort, borde utformas en enda

målsättning för krigsmakten. Även om det förslag som motionärerna angivit

i detta syfte i allt väsentligt överensstämmer med statsmakternas tidigare

uttalanden och beslut och också ger uttryck för grundtankarna i den nu

träffade försvarsöverenskommelsen, torde, utöver vad utskottet ovan anfört,

någon precisering från riksdagens sida i angivna hänseende för närvarande

icke vara behövlig. Utskottet förutsätter därvid, att den av motionärerna

önskade preciseringen av vad som kan anses ingå i gällande målsättning för

krigsmakten överväges av Kungl. Maj:t för senare godkännande av riksdagen.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört och med hänvisning till den

motivering, som åberopats till stöd för yrkandet i motionerna 1: 690 och

II: 844, torde desamma icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Erfarenheterna under de gångna åren synas utskottet ha klart styrkt be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

17

hovet av att bibehålla nuvarande ordning med flerårsbeslut inom en fastlåst

kostnadsram. Det största värdet av ett sådant system torde vara, att man

därigenom åstadkommer ett fast underlag för långtidsplanering inom krigsmakten

och därmed största möjliga försvarseffekt av tilldelade ekonomiska

och personella resurser.

En betydelsefull fråga är huruvida flerårsbeslut försvårar möjligheterna

att anpassa statsutgifterna till det aktuella konjunkturläget. Försvarskommittén

har ansett att så icke är fallet men framhållit att möjligheterna att

åstadkomma konjunkturvariationer beträffande försvarsutgifterna dock

begränsas — bortsett från den försvarspolitiska målsättningen — av de

långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk materiel. Kommittén

har härvid erinrat om att önskemål vid flera tillfällen framställts om en reserv

av färdigprojekterade byggnads- och anläggningsobjekt, vilka skulle

användas i konjunkturpolitiskt syfte, och funnit motiverat att en inventering

göres beträffande förutsättningarna för en motsvarande reserv av sysselsättningsobjekt

även på andra områden. Utskottet anser i likhet med departementschefen

önskvärt, att en sådan undersökning kommer till stånd.

I likhet med vad som gällt under de senaste budgetåren bör, såsom kommittén

framhållit, jämväl fortsättningsvis en viss anpassning av konjunkturpolitiken

åstadkommas genom att anslag och beställningsbemyndiganden

hållas till Kungl. Maj :ts disposition och ställas till myndigheternas förfogande

vid lämplig tidpunkt.

Försvarskommittén har understrukit vikten av att kostnadsramen icke

rubbas med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikes- och inilitärpolitiska

läget annat än i exceptionella lägen. Utskottet anser detta angeläget.

De grundläggande principbesluten om försvarets utformning på längre sikt

böra därför respekteras oavsett om — såsom kommittén framhållit — avspänning

eller tilltagande motsättningar för stunden sätter sin prägel på

den utrikespolitiska situationen.

Vad gäller den tidrymd, som ett försvarsbeslut bör avse, må erinras om

att 1958 års försvarsbeslut omfattade tre budgetår, medan beslutet år 1961

endast omspände två budgetår. Utskottet anser, att kommittén anfört goda

skäl för att ett beslut om ekonomisk ram för det militära försvaret bör omfatta

de närmaste fyra budgetåren. Kraven på kontinuitet förutsätter emellertid,

att planeringen forlsättes även för tiden efter den tidrymd, som omspännes

av det politiska försvarsbeslutet.

Huvudsyftet med kostnadsramen för det militära försvaret sådan denna

konstruerats sedan år 1958 är, som da framhölls av statsmakterna, att

åstadkomma »ett rationellt utnyttjande av försvarsanslagen enligt en långsiktig

planering». Delta innebär att kostnadsramen så utformas, alt myndigheterna

stimuleras att planera verksamheten så att största möjliga effekt

crhålles. Mot bakgrunden härav bör, såsom föreslagits, kostnadsramen i

princip innefatta alla utgifter för det militära försvaret. Det äi vidare angc2

— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 113

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets uttåtande nr 113 år 1933

läget, att kostnadsramen är sa utformad att en oförändrad försvarseffekt

kan erhållas under de budgetår densamma gäller. Detta har med nuvarande

ordning åstadkommits genom dels årligt tillägg för teknisk utveckling, dels

hänsynstagande till pris-(löne-)förändringar, dels ock beaktande av förändrade

uppgifter o. d.

I fråga om innehållet i kostnadsramen har försvarskommittén endast

föreslagit den ändringen i förhållande till nuvarande ordning, att investeringar

i försvarets fabriksfond icke skola inräknas i ramen för det militära

törsvaret. Utskottet anser förslaget i denna del böra godtagas.

Statsutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1962: 117

att man borde söka åstadkomma mera preciserade riktlinjer beträffande i

vilka fall medelsanvisning borde ske utanför försvarets kostnadsram och

fann lämpligt, att detta spörsmål övervägdes av 1962 års försvarskommitté.

Kommittén har ägnat denna fråga särskild uppmärksamhet och därvid studerat

flertalet av de frågor, där tillägg till eller avdrag från den militära

kostnadsramen beslutats eller ifrågasatts under de senaste två budgetåren.

Kommittén har vid sina bedömanden kommit till den uppfattningen, att skäl

icke föreligga att föreslå några ändringar i de riktlinjer, som nu gälla. Utskottet

kan ansluta sig härtill och vill i likhet med kommittén betona betydelsen

av att en någorlunda fast praxis kan utbildas, vilket icke torde vara

möjligt med mindre riktlinjerna bibehållas oförändrade under några år.

I likhet med departementschefen anser utskottet sig kunna förorda, att

en kostnadsram för det militära försvaret under budgetåren 1963/67 bestämmes

i enlighet med de riktlinjer, som försvarskommittén framfört.

Försvarskommittén har för sin del tolkat överbefälhavarens uttalanden så,

att en kostnadsram med ett basbelopp av 3 600 milj. kr. (i 1961 års prisläge)

och en utvecklingsprocent av 2 Va fordrades för att under de närmaste budgetåren

fylla målsättningen för det militära försvaret enligt 1958 års beslut.

Enligt kommittén skulle långsiktsplaneringen inom krigsmakten i princip

inriktas med hänsyn härtill. Kommittén har emellertid dels funnit det möjligt

att utan att eftersätta den omedelbara försvarseffekten uppskjuta ställningstagande

till vissa objekt inom kostnadsramen uppgående till sammanlagt

ca 65 milj. kr. per år, dels föreslagit att vissa byggnads- och anläggningsarbeten

för totalt ca 20 milj. kr. per år icke skola utföras annat än

som erfordras för att avhjälpa inträffad arbetslöshet. Detta innebär, att för

budgetåret 1963/64 kostnaderna för det militära försvaret bestämmes till ett

basbelopp av 3 780 milj. kr. i 1962 års priser och löneläget för statsanställda

fr. o. m. den 1 januari 1963. Till detta basbelopp bör årligen läggas 2,5 %

för teknisk utveckling. Löne- och prisförändringar skola beaktas enligt för

närvarande gällande grunder. Anskaffningsverksamheten under den närmaste

fyraårsperioden skall inriktas efter en kostnadsram med nämnda

basbelopp. Utskottet anser i likhet med försvarskommittén och departementschefen,

att med de resurser, som enligt kommitténs förslag ställas till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

19

krigsmaktens förfogande, förutsättningar finnas för att under de närmaste

fyra åren ernå en försvarseffekt, som i varje fall ej är lägre än den som bedömdes

erforderlig år 1958 för att på längre sikt fylla målsättningen.

Enligt försvarskommittcns mening böra statsmakterna i god tid före fyraårsperiodens

utgång låta företaga nya utredningar rörande försvarets totalkostnader

för åren därefter. Utskottet anser detta önskvärt och understryker

liksom departementschefen vikten av att statsmakterna härvid skola vara

helt obundna. Som ett led i denna riktning har kommittén angivit, att anskaffningsverksainheten

under den nu aktuella perioden bör inriktas efter

en kostnadsram med basbeloppet 3 780 milj. kr. för budgetåret 1963/64. Utskottet

anser angeläget, att det fortlöpande studiearbetet inom krigsmakten

inriktas på att penetrera olika kostnadsalternativ. Vid detta utredningsarbete

böra beaktas av kommittén anförda synpunkter på alternativa utvecklingslinjer

inom olika kostnadsramar.

När det gäller avvägningen inom kostnadsramen mellan skilda ändamål

tillstyrker utskottet departementschefens förslag, som i allt väsentligt står

i överensstämmelse med vad överbefälhavaren med instämmande av iörsvarskommittén

förordat. Såsom kommittén liksom departementschefen

framhållit bör dock den gjorda avvägningen icke betraktas som fastlåst.

Förskjutningar inom ramen kunna bli nödvändiga, vilka utskottet förutsätter

som självfallet komma att anmälas för riksdagen. Ej minst den relativt

långa period, som försvarsbeslutet avser, aktualiserar en viss anpassbarhet.

Departementschefen har uttalat, att vid det fortsatta planeringsarbetet

särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att tillse att tillräckliga markstridskrafter

stå till förfogande för landets försvar. Utskottet vill med anledning

härav understryka, att krigsmaktens huvuduppgift skall vara invasionsförsvar

och att stridsenheternas effekt i invasionsförsvaret bör vara avgörande

för deras prioritering. Denna grundprincip är av väsentlig betydelse

för försvarets utformning.

Utskottet ansluter sig till vad försvarskommittén och departementschefen

anfört rörande luftförsvarets framtida utformning.

Utskottet kan jämväl i övrigt ansluta sig till vad försvarskommittén och

departementschefen anfört beträffande frågan om den framtida utformningen

av krigsmakten.

I ÖB 62 har överbefälhavaren understrukit vikten av den frivilliga försvarsverksamheten,

som hos oss har en omfattning som saknar motsvarighet

i flertalet andra länder. Den är ett väsentligt uttryck för medborgarnas

försvarsintresse och är enligt överbefälhavaren ett viktigt medel att befästa

och stärka eu allmän motståndsvilja. Utskottet vill instämma häri och

anser att de frivilliga försvarsorganisationerna ge ett tillskott till vår försvarskralt,

som är stort i förhållande till kostnaderna.

1 motionen 1: 705 bar hemställts, att utöver den nu föreslagna försvars
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

organisationen skall inrättas ett obligatoriskt hembygdsförsvar. Enligt motionären

skulle kostnaderna härför bestridas av medel, som avsetts för flygvapnet

eller genom medelsanvisning i annan ordning. Utskottet vill i anledning

härav erinra om att enligt den allmänna målsättningen för krigsmakten

varje vapenför man, som icke bindes av andra för totalförsvaret viktiga

uPPgifter, bör sättas i stånd att deltaga i det militära försvaret. Det svenska

totalförsvaret är uppbyggt i enlighet härmed. Bortsett från att ett förverkligande

av motionärens förslag endast torde kunna ske genom höjning av

övre åldersgränsen för värnpliktsskyldigheten, vilket i sin tur föranleder

ändring i värnpliktslagen, skulle ett bifall till motionen innebära en radikal

förändring i den träffade försvarsöverenskommelsen, vilket utskottet icke

kan tillstyrka.

Utskottet vill erinra om att departementschefen efter bemyndigande av

Kungl. Maj :t den 30 mars 1962 tillsatt en kommitté — 1962 års försvarssjukvårdsutredning

— lör utredning rörande översyn av försvarssj ukvårdens

ledning m. in. I direktiven för kommittén understryker departementschefen

vikten av att förbandssjukvården är kvalitativt högtstående. Utredningen

bör enligt departementschefen bl. a. avge förslag rörande förbandssjukvårdens

organisation och utrustning. Möjligheterna att i större utsträckning

än som redan skett öppna vissa förbandssjukhus för civila patienter

böra utredas. Såsom av direktiven framgår äro de frågor, till vilka

utredningen skall taga ställning, mångskiltande och beröra såväl den mili-''

tära som den civila sektorn. De i motionen 11:226 angivna synpunkterna

rörande tillskapandet av en försvarets hälso- och sjukvårdsorganisation torde

därför kunna förutsättas bli föremål för prövning av ifrågavarande utredning.

Motionen i här berörd del torde alltså icke böra föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker motionen jämväl i vad den

avser yrkandet att inom ramen för försvarskostnaderna avdela 50 milj. kr.

för uppbyggnad av den i motionen åsyftade hälso- och sjukvårdsorganisationen.

Motionerna I: /06 och II: 849 innebära yrkande bl. a. om avgivande av en

neutralitetsförklaring från Sveriges sida. Utskottet vill med anledning härav

erinra om att utrikesutskottet i sitt av 1956 års riksdag godkända utlåtande

i liknande ärende framhöll bl. a., att utskottet fann en omläggning av vår

utrikespolitik i samma syfte, som nu avses, vara varken påkallad av då

rådande läge eller innebära ett ändamålsenligt tillgodoseende för framtiden

av svenska intressen. En dylik omläggning borde, ansåg utrikesutskottet,

av riksdagen avböjas med uttryckligt vidhållande av de grundsatser för

Sveriges utrikespolitik, som regering och riksdag med stark förankring

inom svensk folkmening anslutit sig till.

På anförda skäl avstyrker utskottet de förenämnda båda motionerna i

här berörda del. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

21

rörande försvarets utformning torde motionerna ej heller i övrigt böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I fråga om den föreslagna kostnadsfördelningen mellan olika komponenter

inom det militära försvaret tillstyrker utskottet departementschefens

förslag.

Av departementschefen föreslagna kostnadsramar för materielanskaffning

ha uppgjorts med utgångspunkt i de angivna kostnadsramarna för försvarsgrenarna.

Då förslagen beträffande anskaffningsverksamhetens inriktning

äro i vissa hänseenden på grund av tidsbrist preliminära, torde det få

ankomma på Kungl. Maj :t att efter överarbetning reglera hur anskaffningsverksamheten

inom kostnadsramarna skall inriktas.

Av departementschefen i övrigt angivna riktlinjer för det militära försvarets

inriktning under budgetåren 1963/67 m. m. ha icke givit utskottet

anledning till särskilt uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att motionen I: 705 icke må av riksdagen bifallas;

b) att motionen II: 226 icke må av riksdagen bifallas;

c) att motionerna I: 690 och II: 844 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

d) att motionerna 1: 706 och II: 849 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

e) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt i anledning av motionerna 1: 704 och II: 861, godkänna i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15 mars

1963 angivna riktlinjer för det militära försvarets inriktning

under budgetåren 1963/67 m. m.

2:o) Utnyttjande av bemyndiganden och betalningsmedel under anslaget

Luftförsvarsrobot. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt 1, s.

65 och 67) att godkänna vad departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll

föreslagit angående utnyttjande av bemyndiganden och betalningsmedel

under anslaget Luftförsvarsrobot.

Det särskilda anslaget Luftförsvarsrobot, som huvudsakligen utnyttjats

för anskaffning av två moderna luftvärnsrobotsystem, Hawk för armén

och Bloodhound II för flygvapnet, bör enligt departementschefen sammanslås

med anslaget Anskaffning av flygmateriel m. m. Anskaffning av luftvärnsrobotar

bör i fortsättningen ske under respektive försvarsgrenars anslag

till anskaffning av tygmateriel (motsvarande). För budgetåren 1955/63

har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar

för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

kostnadsram av sammanlagt 524,55 miljoner kronor, varav 107 miljoner

kronor avser Hawkanskaffningen. Såsom betalningsmedel har under samma

tid anvisats 387,083 miljoner kronor, häri inräknat de belopp om sammanlagt

7,15 miljoner kronor som under budgetåren 1959/62 överförts från anslaget

Reglering av prisstegringar. Bland de anvisade betalningsmedlen ingår

107 miljoner kronor för att likvidera beställningen av Hawkmateriel

och 20 miljoner kronor till Kungl. Maj :ts disposition. Enligt sålunda meddelade

beslut kommer den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett

belopp av (524,55 — 387,083 =) 137,467 miljoner kronor att sakna täckning

av betalningsmedel. Då något särskilt anslag för luftförsvarsrobot icke vidare

bör uppföras i riksstaten, föreslås att bemyndiganden och anslag för

likvidering av beställningen av Hawk överföres till arméns tygmaterielanslag.

Departementschefen föreslår vidare, att till Kungl. Maj :ts disposition

stående bemyndigande om 31 miljoner kronor överföres till anslaget Anskaffning

av flygmateriel m. m. När det gäller 20 miljoner kronor i betalningsmedel

som står till Kungl. Maj :ts disposition föreslås att för likviditetsförstärkning

7 miljoner kronor överföres till anslaget Anskaffning av tygmateriel

m. m„ 3,5 miljoner kronor till anslaget Fartygsbyggnader m. m. och

3,5 miljoner kronor till anslaget Anskaffning av vapenmateriel m. m. Återstående

bemyndiganden och betalningsmedel bör påföras anslaget Anskaffning

av flygmateriel m. m.

Utskottet, som icke finner något vara att erinra mot att anskaffning av

luftvärnsrobotar framdeles sker under respektive försvarsgrenars anslag

till tygmaterielanskaffning (motsvarande), tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag

under förevarande punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15 mars

1963 föreslagit angående utnyttjande av bemyndiganden

och betalningsmedel under anslaget Luftförsvarsrobot.

Driftbudgeten

Fjärde huvudtiteln

3:o) Armén: Beklädnad m. m. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 44) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna

ett reservationsanslag av 56 300 000 kr., har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen (Avd. II, punkt 2, s. 67—70) att dels till ifrågavarande ändamål

för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag av 56 700 000 kr., dels

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

23

ock bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar å beklädnadsmateriel

må utläggas inom en kostnadsram av 18 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 53 000 000 kr.

År 1958 antogs riktlinjer för täckande av brister i samt komplettering av

krigsutrustningen av beklädnadsmateriel m. m. under budgetåren 1958/66

inom ramen för ett belopp av 129 miljoner kronor enligt prisläget 1958/59

(prop. 1958: 110, s. 345). År 1962 har dessa riktlinjer ersatts med nya, avseende

budgetåren 1962/69 (prop. 1962: 1, bil. 6, s. 132). Enligt sistnämnda

riktlinjer skall under angivna tidsperiod anskaffningar ske till ett värde av

130 miljoner kronor enligt prisläget i maj 1961. Anskaffningen under budgetåren

1962/69 enligt 1962 års riktlinjer skall inriktas på modernisering av

stridsuniformer med tillbehör för samtliga fält- och lokalförsvarsförband,

anskaffning av förbättrad vinterutrustning och ytterbeldädnad, nya regnskydd,

ny persedelpåse, viss tältutrustning samt materialier för reparationstjänsten

m. m. Planläggningen skall utföras med utgångspunkt i att sedan

16,9 miljoner kronor anvisats för ändamålet under innevarande budgetår

— medel för betalning av återstoden av ifrågavarande anskaffningar kommer

att ställas till förfogande med ett årligt belopp av 18,9 miljoner kronor

budgetåren 1963/68 och 18,6 miljoner kronor budgetåret 1968/69.

Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetåren 1961/63

medgiva utläggande av beställningar avseende beklädnadsmateriel för bristtäckning

till en sammanlagd kostnad av 33 miljoner kronor. Betalningsutfallet

för dessa bemyndiganden har förutsatts skola fördelas med 15 miljoner

kronor på budgetåret 1963/64 och med 18 miljoner kronor på budgetåret

1964/65.

Departementschefen har anfört följande.

»Nu gällande riktlinjer för anskaffning av beklädnadsmateriel inom armén

fastställdes av 1962 års riksdag och avser budgetåren 1962/69. För

nästa budgetår har en omarbetad plan för anskaffningsverksamheten avseende

budgetåren 1963/70 framlagts. I anslutning till åtskilliga liknande

förslag tidigare (jfr senast prop. 1962: 1, bil. 6, s. 131 och 132) har jag anfört,

att jag icke funnit skäl att i fråga om intendenturmateriel övergå till

den anslagsteknik med rullande materielplaner som tillämpas för tygmateriel.

Jag finner icke skäl att frångå denna ståndpunkt. De så sent som

föregående år antagna riktlinjerna för anskaffning av beklädnadsmateriel

inom armén bör därför gälla tills vidare.

För nästa budgetår har föreslagits, att beklädnadsmaterielanslaget skall

uppföras med 57 737 000 kr., vilket innebär eu anslagsuppräkning med

4 737 000 kr. För egen del finner jag emellertid att anslagshöjningen bör

begränsas till 3 700 000 kr. Jag föreslår således, att anslaget uppföres med

(53 000 000 + 3 700 000 =) 56 700 000 kr. Av anslaget bör 19 500 000 kr. av
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

ses för bristtäckning. Detta belopp överensstämmer med den enligt antagna

riktlinjer för budgetåret fastställda årskvoten, omräknad till prisläget i

maj 1962. Av beloppet 19 500 000 kr. åtgår huvuddelen för betalningsutfall

å tidigare lämnade beställningsbemyndiganden.

Arméintendenturförvaltningen har hemställt om ett beställningsbemyndigande

av 20 miljoner kronor utöver anslaget för utläggande av beställningar

å materiel för bristtäckning. Betalningsutfall för hela beloppet förutsättes

inträffa under budgetaret 1965/66. För egen del anser jag mig böra

förorda ett dylikt beställningsbemyndigande om 18 miljoner kronor, vilket

jämfört med innevarande budgetår innebär oförändrat beställningsbemyndigande.

»

Utskottet tillstyrker, att anslaget uppräknas med 3,7 milj. kr. till 56,7

milj. kr. Av anslaget bör 19,5 milj. kr. avses för bristtäckning, vilket belopp

överensstämmer med den enligt antagna riktlinjer för nästa budgetår fastställda

årskvoten, omräknad till prisläget i maj 1962. Vidare tillstyrker

utskottet ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat beställningsbemyndigande

av 18 milj. kr. utöver anslaget för utläggande av beställningar

å beklädnadsmateriel för bristtäckning.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i övrigt anfört under förevarande punkt, hemställer,

att riksdagen må

a) till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 56 700 000 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver

beställningar å beklädnadsmateriel må utläggas inom en

kostnadsram av 18 000 000 kr.

4:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t i

årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 55) föreslagit riksdagen att, i

avbidan pa särskild proposition i ämnet, till Armén: Anskaffning av tygmateriel

m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag av

410 000 000 kr., har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt 3, s.

70 74) att dels godkänna vad i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits

beträffande kostnadsram för tygmaterielanskaffning vid armén under budgetåren

1963/70, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar

å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 680 000 000 kr., dels

ock till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 412 000 000 kr.

Armétygförvaltningen (arméförvaltningen) har för budgetåren 1947/62

bemyndigats att beställa tygmateriel m. m. för 4 108,95 miljoner kronor, häri

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

25

icke inräknade medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln för

budgetåren 1954/58. För att bestrida kostnaderna för ifrågavarande beställningar

har anvisats tillhopa 3 364,09 miljoner kronor. I sistnämnda belopp

har inräknats dels ett belopp av 2,94 miljoner kronor, som ställts till förfogande

enligt beslut av Kungl. Maj :t den 16 maj 1957, dels ock de belopp

om sammanlagt 29,4 miljoner kronor, som under budgetåren 1959/62 överförts

från anslaget Reglering av prisstegringar. Den 30 juni 1962 var alltså

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (4 108,95-—3 364,09 —) 744,86

miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår bar beställningsbemyndiganden lämnats till ett

belopp av 520 miljoner kronor, medan 368,9 miljoner kronor anvisats i betalningsmedel.

Den 30 juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade

beslut bemyndiganden till ett värde av (744,86 + 520,0 — 368,9 =) 895,96

miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för anskaffning av tygmateriel

m. m. för armén under budgetåren 1962/69 utgör 2 956,6 miljoner kronor i

prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 154).

Departementschefen har anfört följande.

»Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för armén bör för tygmaterielanskaffning kostnadsramen under budgetåren

1963/70 bestämmas till 3 375,1 miljoner kronor och anslaget för budgetåret

1963/64 till 412 miljoner kronor i enlighet med följande sammanställning.

Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande inriktningen

av planerings- och utredningsarbetet upptar jag i sammanställningen

för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar som bör ligga till

grund för detta arbete.

För innevarande budgetår har armétygförvaltningen bemyndigats att utlägga

beställningar av tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 520 miljoner

kronor. Huvuddelen av detta bemyndigande är, såsom framgår av

1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 154), avsett för en större stridsvagnsanskaffning.

Kungl. Maj :t har — sedan mer exakta kostnadsberäkningar

presenterats — medgivit armétygförvaltningen att utnyttja en del

av det för stridsvagnsanskaffning avsedda bemyndigandet för produktionsförberedelser

för framtagandet av ett mindre antal stridsvagnar. Verkställda

kostnadsberäkningar visar att anskaffningskostnaderna per stridsvagn ökat

betydligt i förhållande till vad som tidigare förutsatts. Med hänsyn bl. a.

härtill har det som framgår av det föregående ansetts nödvändigt att i förhållande

till tidigare planer f. n. räkna med ett lägre antal stridsvagnar.

Anskaffningskostnaderna för det antal stridsvagnar myndigheterna numera

räknar med täcks dock icke helt av för ändamålet tillgängliga bemyndiganden.

Vid beräkningen av för nästa budgetår erforderligt beställningsbcinyndigande,

vilket upptagits till 670 miljoner kronor, har armétygförvaltningen

tagit hänsyn härtill.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Outnytt- jat be- lopp un-

Budgetår (belopp i miljoner kronor)

Summa

are bud- getår

1962/63

1963

/64

1964

/ 65

1965

/ 66

1966

/67

1967

/68

1968

/69

1969

po

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962169)

Årskvoter enligt

1962 års statsverks- prop..............

95,7

368,9

396

401

412

422

428

433

2 956,6

Justering till prisläge

maj 1962 .........

__

+ 8,1

+ 9

+ 9

+ 9

+ 9

+ 9

+ 10

+ 63,1

Reservationsmedels- förbrukning under

budgetåret 1961/621

— 18,6

— 18,6

Anpassning till ny

kostnadsram3......

.

_

+ 7

+ 25

+ 35

+ 39

+ 48

+ 67

+ 221

Förskjutning av

kostnadsramen ett

budgetår..........

— 377

+ 530

+ 153

1963 års kostnadsram

(budgetåren 1963/70)1

prisläge maj 1962..

77,1

412

435

456

470

485

510

530

3 375,1

Inriktning för lång- siktsplanering......

—

—

—

—

-r-

—

»515

3540

3560

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 317 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår

(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 335,6

miljoner kronor.

* Avser arméns totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 473, 496 och 517 miljoner kronor.

Det föreslagna bemyndigandet avses vidare att utnyttjas för bl. a. en

större anskaffning av pansarbandvagnar, avsedda att ingå i pansarförbanden.

En anskaffning av stridsvagnar av nu beräknad omfattning samt den

föreslagna anskaffningen av pansarbandvagnar torde, med beaktande av

för förutsatt organisation i övrigt erforderliga materielanskaffningar, rymmas

inom den kostnadsram som jag föreslagit för budgetåren 1963/70. Anskaffningens

omfattning har bestämts med utgångspunkt i den organisation

för pansar trupperna som förutsatts av 1962 års försvarskommitté. Jag anser

mig därför i princip böra tillstyrka det för nästa budgetår föreslagna

beställningsbemyndigandet. Då bemyndigandet enligt min mening bör

täcka beräknade totalkostnader för anskaffning av ifrågavarande stridsfordon

jämte utrustning (exklusive ammunition), bör detsamma uppräknas

med 10 miljoner kronor avseende viss vapenutrustning, för vilken armétygförvaltningen

nu icke beräknat bemyndiganden. Jag föreslår således,

att beställningsbemyndigandet för nästa budgetår upptages till 680

miljoner kronor. Beslut rörande berörda anskaffningar av stridsfordon torde

— sedan fullständiga kostnadsberäkningar företetts — få meddelas av

Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaffningar i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

27

övrigt som kan rymmas inom det bemyndigande som må komma att erhållas

för nästa budgetår.

Vid bifall till vad i det föregående och under punkt 1 föreslagits kommer

den 30 juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (895,96 +

680 — 412 — 7=) 1 156,96 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

»

Utskottet finner sig kunna godtaga vad departementschefen föreslagit

beträffande kostnadsram för tygmaterielanskaffning vid armén under budgetåren

1963/70. I enlighet med kostnadsramen bör anslaget för nästa budgetår

uppföras med 412 milj. kr.

Utskottet tillstyrker det föreslagna beställningsbemyndigandet av 680

milj. kr., som främst är avsett för anskaffning av stridsvagnar och pansarbandvagnar.

Såsom departementschefen framhållit torde ifrågavarande anskaffning

med beaktande av för förutsatt organisation i övrigt erforderliga

materielanskaffningar kunna rymmas inom den kostnadsram, som föreslagits

för budgetåren 1963/70. Det må vidare erinras om att anskaffningens

omfattning bestämts med utgångspunkt i den av 1962 års försvarskommitté

förutsatta organisationen för pansartrupperna.

Då utskottet jämväl i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen anfört under denna punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvar särenden

för den 15 mars 1963 föreslagits beträffande kostnadsram

för tygmaterielanskaffning vid armén under budgetåren

1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

680 000 000 kr.;

c) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 412 000 000

kr.

5:o) Marinen: Fartygsbyggnader m. m. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 85) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Marinen: Fartygsbyggnader m. m. för budgetåret

1963/64 beräkna ett reservationsanslag av 108 000 000 kr., har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt 4, s. 74—78) att dels godkänna

vad i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits beträffande kostnadsram för

anskaffning av fartyg m. in. under budgetåren 1963/70, dels bemyndiga

Kungl. Maj :t alt medgiva utläggande av beställningar å fartyg in. in. inom

en kostnadsram av 90 000 000 kr., dels ock till Marinen: Fartygsbyggnader

in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 122 000 000 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar

å fartyg m. m. inom en kostnadsram av 1 676,516 miljoner kronor,

häri icke inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln.

Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats 1 239,855 miljoner kronor.

Härvid har inräknats dels ett belopp av 15,8 miljoner kronor, som genom

beslut den 5 juni 1959 överförts från reservationsanslaget Flygvapnet:

Anskaffning av flygmateriel m. m., dels belopp av 0,9 miljon kronor och 2,3

miljoner kronor, som genom beslut den 18 juni 1959 och den 5 juni 1959

överförts från anslagsposten 2 till anslagsposten 1 under staten för ifrågavarande

anslag, dels ock belopp om tillhopa 6,6 miljoner kronor, vilka under

budgetåren 1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Den

30 juni 1962 var således beställningsbemyndiganden till ett belopp av

(1 676,516 — 1 239,855 =) 436,661 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till ett

belopp av 75 miljoner kronor, medan 95,5 miljoner kronor anvisats i betalningsmedel.

Den 30 juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade beslut

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (436,661 + 75,0 -95,5 =)

416,161 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

För anskaffning av fartyg m. m. under budgetåren 1962/69 har riksdagen

godkänt en kostnadsram av 657,3 miljoner kronor i prisläget maj 1961 (jfr

prop. 1962: 1, bil. 6, s. 186).

Departementschefen har anfört följande.

»Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för marinen bör för anskaffning av fartyg m. in. kostnadsramen under

budgetåren 1963/70 bestämmas till 807 miljoner kronor och anslaget för

budgetåret 1963/64 till 122 miljoner kronor i enlighet med följande sammanställning.

Med hänsyn till likviditetsförhållandena beträffande marinens

fartygs- och vapenmaterielanslag har — inom de för dessa anslag föreslagna

kostnadsramarna — årskvoten för budgetåret 1963/64 avseende förevarande

anslag ansetts böra uppräknas medan motsvarande årskvot för

vapenmaterielanslaget begränsats. Under hänvisning till vad jag i det föregående

anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet

upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar

som bör ligga till grund för detta arbete.

Vid bestämmandet av kostnadsramen måste hänsyn tas till kända förhållanden

rörande kostnadsutvecklingen under andra anslag inom kostnadsramen.

Bl. a. kan man — som jag påpekar jämväl i annat sammanhang

— icke underlåta att ta hänsyn till anmälda merkostnader för Muskövarvet.

Marinförvaltningen har, såsom framgått av det föregående, ansett att med

hänsyn till tillgången på betalningsmedel beställningsbemyndigandet för

nästa budgetår icke kan upptas till högre belopp än 125 miljoner kronor.

Detta bemyndigande avses huvudsakligen skola utnyttjas dels för att täcka

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

29

Outnytt- jat be- lopp un- der tidi- gare bud- getår

Budgetåret (belopp 1 miljoner kronor)

Summa

1962/63

1963

/ 64

1964

/ 65

1965

/66

1966

j /67

1967

/ 68

1968

/ 69

1969

po

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962/69)

Årskvoter enligt 1962

års statsverksprop...

4,8

95,5

81,5

84,5

91

95

100

105

657,3

Justering till prisläge

maj 1962...........

___

+ 2,1

+ 1,8

+ 1,9

+ 2

+ 2,1

+ 2,2

+ 2,3

—

+ 14,4

Reservationsmedels- förbrukning1........

— 1,8

_

_

_

--

—

—

—

—

— 1,8

Anpassning till ny

kostnadsram2.......

i

_

+ 38,7

+ 23,6

+ 12

+ 9,9

+ 10,8

+ 13,7

—

+ 108,7

Förskjutning av kost- nadsramen ett bud- getår ..............

— 97,6

+ 126

+ 28,4

1963 års kostnadsram

(budgetåren 1963/70) i

prisläge maj 1962...

3

122

no

105

107

113

121

126

807

Inriktning för lång- siktsplanering.......

—

—

—

—

—

3123

a133

3142

—

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 92,5 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår

(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 94,3

miljoner kronor.

2 Avser marinens totala kostnadsram.

s I alternativet 3 460 är årskvoterna respektive 110, 118 och 123 miljoner kronor.

beräknade merkostnader för de i tidigare bemyndigandeplaner upptagna 5

attackubåtarna och 6 torpedbåtarna, dels för att anskaffa 4 helikoptrar

jämte viss helikopterutrustning till tidigare beställda helikoptrar, dels ock

för att modernisera och bygga om ytterligare 2 jagare av Visby-typ till

fregatter. Den föreslagna verksamheten är emellertid icke möjlig med mindre

byggnadstiden för nyssnämnda attackubåtar förlänges. En sådan förlängning

anses bl. a. medföra viss kostnadsfördyring.

För ifrågavarande attackubåtar och torpedbåtar har beställningsbemyndiganden

erhållits genom beslut av 1961 års riksdag. Bemyndigandena är

därför beräknade enligt prisläget i maj 1960. Från början förutsattes att 6

attackubåtar skulle byggas. Med hänsyn till ökade projekteringskostnader

har emellertid, såsom jag anmälde i föregående års statsverksproposition,

antalet ubåtar begränsats till 5. För såväl ubåtarna som torpedbåtarna har

hittills viss materiel med lång leveranstid beställts. Under år 1963 torde

beställning av själva fartygen kunna utläggas. En fördröjning av förevarande,

år 1961 beslutade anskaffningar synes icke lämplig. Tvärtom bör,

1)1. a. ur ekonomisk synpunkt, byggandet koncentreras så mycket som möjligt.

Vid sådant förhållande synes med hänsyn till av mig i det föregående

föreslagen kostnadsram några andra större anskaffningar icke kunna påbörjas

under nästa budgetår. Bemyndigandet för budgetåret 1963/64 synes

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

därför kunna i huvudsak bestämmas till det ytterligare belopp som bl. a.

med hänsyn till inträffade prisstegringar torde erfordras för att kunna fullfölja

den påbörjade anskaffningen av ubåtar och torpedbåtar. Jag föreslår,

att bemyndigandet upptages till 90 miljoner kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att — sedan anbud erhållits beträffande 5 attackubåtar

och 6 torpedbåtar -— besluta om vilka smärre anskaffningar i övrigt som

bör ske inom ramen för det av mig föreslagna bemyndigandet.

Som framgår av den under punkt 1 intagna sammanställningen kommer

vid bifall till mitt förslag betalningssituationen under förevarande anslag

att under de närmaste budgetåren vara ansträngd, varför utrymme saknas

såvitt för närvarande kan bedömas — för att lägga ut nya mera kostnadskrävande

anskaffningar.

Vid bifall till vad sålunda och under punkt 1 föreslagits kommer den 30

juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (416,161 +90 — 122

3,5 =) 380,661 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.»

Utskottet tillstyrker vad departementschefen föreslagit beträffande kostnadsram

för anskaffning av fartyg m. m. under budgetåren 1963/70. Anslaget

för nästa budgetår torde böra bestämmas till 122 milj. kr.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört torde bemyndigandet

för budgetåret 1963/64 böra i huvudsak bestämmas till det ytterligare belopp,

som, bl. a. på grund av inträffade prisstegringar, erfordras för att

kunna fullfölja den påbörjade anskaffningen av fem attackubåtar och sex

torpedbåtar. Utskottet tillstyrker, att bemyndigandet i överensstämmelse

härmed upptages till 90 milj. kr. Det torde, såsom departementschefen förutsatt,

få ankomma på Kungl. Maj :t att — sedan anbud erhållits beträffande

attackubatarna och torpedbåtarna — besluta om vilka smärre anskaffningar

i övrigt som böra ske inom ramen för ifrågavarande bemyndigande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 15 mars 1963 föreslagits beträffande kostnadsram

för anskaffning av fartyg m. m. under budgetåren

1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av

beställningar å fartyg m. m. inom en kostnadsram av

90 000 000 kr.;

c) till Marinen: Fartygsbyggnader m. m. för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 122 000 000 kr.

6:o) Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t

i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 85) föreslagit riksdagen att, i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

31

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel

m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag

av 82 000 000 kr., har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt

5, s. 79—82) att dels godkänna vad i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits

beträffande kostnadsram för anskaffning av vapenmateriel m. m.

vid marinen under budgetåren 1963/70, dels bemyndiga Kungl. Maj :t

att medgiva utläggande av beställningar å vapenmateriel m. m. inom en

kostnadsram av 125 000 000 kr., dels ock till Marinen: Anskaffning av

vapenmateriel m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 67 000 000 kr.

Marinförvaltningen har — om hänsyn tages till att bemyndiganden om

i runt tal 3,083 miljoner kronor indragits enligt beslut av Kungl. Maj :t den

28 februari 1958 — för budgetåren 1947/62 erhållit bemyndiganden att utlägga

beställningar till ett belopp av 978,986 miljoner kronor, häri icke

inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. I betalningsmedel

har 900,579 miljoner kronor anvisats. I sistnämnda belopp

har inräknats de medel, tillhopa 5,95 miljoner kronor, som under budgetåren

1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Vid utgången

av budgetåret 1961/62 var alltså beställningsbemyndiganden till ett

belopp av (978,986 — 900,579 = ) 78,407 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till

ett belopp av 170 miljoner kronor medan 71,7 miljoner kronor anvisats i

betalningsmedel. Vid utgången av innevarande budgetår kommer således enligt

hittills meddelade beslut beställningsbemyndiganden till ett belopp av

(78,407 + 170,0 — 71,7 =) 176,707 miljoner kronor att sakna täckning av

betalningsmedel.

För anskaffning av vapenmateriel m. m. under budgetåren 1962/69 har

riksdagen godkänt en kostnadsram av 517,8 miljoner kronor i prisläget

maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 190).

Departementschefen har anfört följande.

»Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för marinen bör för anskaffning av vapenmateriel m. m. kostnadsramen

under budgetåren 1963/70 bestämmas till 667,1 miljoner kronor och anslaget

för budgetåret 1963/64 till 67 miljoner kronor i enlighet med sammanställningen

å s. 81. Inom den sålunda föreslagna kostnadsramen har, såsom

framgår av närmast föregående anslagspunkt, årskvoten för budgetåret

1963/64 ansetts kunna begränsas. Under hänvisning till vad jag i det föregående

anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet

upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar

som bör ligga till grund för detta arbete.

För nästa budgetår har under förevarande anslag föreslagits ett beställ
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Outnytt- jat be- lopp un- der tidi- gare bud- getår

Budgetår (belopp i miljoner kronor)

Summa

1962

/ 63

1963

/ 64

1964

/ 65

1965

/66

1966

/ 67

1967

/ 68

1968

/ 69

1969

/70

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962/69)

Årskvoter enligt 1962

års statsverksprop.. .

15,3

71,7

63

67,1

70,4

73,5

76,8

80

517.8

Justering till prisläge

maj 1962 ..........

_

+ 1,6

+ 1,4

+ 1,5

+ 1,5

+ 1,6

+ 1,7

+ 1,8

+

M-

Outnyttjat belopp för

budgetåret 1961/621 .

+ 16,8

+ 16,8

Anpassning till ny

kostnadsram2.......

,

_

+ 2,6

+ 16,4

+ 20,1

+ 17,9

+ 18,5

+ 15,2

+ 90,7

Förskjutning av kost- nadsramen ett bud- getår ..............

—

— 73,3

__

_

_

_

__

+ 104

+ 30,7

1963 års kostnadsram

(budgetåren 1963/70) i

prisläge maj 1962...

32,1

67

85

92

93

97

97

104

667,1

Inriktning för lång- siktsplanering.......

—

—

—

—

—

—

3109

3109

3117

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 71,3 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår

(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 54,5

miljoner kronor.

2 Avser marinens totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 95, 96 och 100 miljoner kronor.

ningsbemyndigande om 101 miljoner kronor. Av det därvid för kustartilleriet

avsedda bemyndigandet om 50 miljoner kronor beräknas ett belopp av

närmare 20 miljoner kronor skola utnyttjas för anskaffning av viss materiel

(pjäsmateriel med lång leveranstid) för 12 stycken 7,5 cm kustartilleribatterier.

Ett bifall till detta förslag skulle innebära, att statsmakterna i

realiteten binder sig även för återstående anskaffningar avseende ifrågavarande

batterier. Dessa anskaffningar uppgår, såvitt avser förevarande

anslag, till ca 30 miljoner kronor. Härtill kommer kostnader på kapitalbudgeten

om ca 70 miljoner kronor. Såsom jag vid flera tidigare tillfällen

uttalat beträffande anskaffningar under anslag, för vilka ett system med

beställningsbemyndiganden tillämpas (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 189), bör,

när fråga är om sammanhängande anskaffningar, bemyndigandet i princip

omfatta totalkostnaderna. Inom den totala kostnadsram som jag för budgetåren

1963/70 räknat med för marinen synes, såvitt nu kan bedömas,

förevarande 12 kustartilleribatterier kunna tillkomma. För att möjliggöra

erforderliga byggnadsarbeten kan det emellertid bli nödvändigt att i viss

utsträckning begränsa förevarande anslag till förmån för anslag under kapitalbudgeten.

Med beaktande av vad sålunda anförts bör bemyndigandet för

nästa budgetår under förevarande anslag avvägas så att det täcker totalkostnaden

för vapenmateriel för ifrågavarande batterier. På grund härav

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

33

föreslår jag, att bemyndigandet uppföres med 125 miljoner kronor. Beslut

om påbörjande av anskaffningarna för de berörda kustartilleribatterierna

torde — sedan noggrannare kostnadsberäkningar verkställts — få meddelas

av Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaffningar

i övrigt som bör ske inom det bemyndigande som må komma att

ställas till förfogande under nästa budgetår.

Vid bifall till vad sålunda och under punkt 1 föreslagits kommer den 30

juni 1964 beställningsbemyndigande till ett belopp av (176,707 + 125 — 67

— 3,5 = ) 231,207 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.»

Utskottet tillstyrker vad departementschefen föreslagit beträffande

kostnadsram för anskaffning av vapenmateriel m. m. vid marinen under

budgetåren 1963/70. Anslaget för nästa budgetår bör i överensstämmelse

med kostnadsramen bestämmas till 67 milj. kr.

För nästa budgetår föreslår departementschefen ett beställningsbemyndigande

av 125 milj. kr., vilket så avvägts, att det bl. a. skall inrymma totalkostnaderna

för vapenmateriel för tolv 7,5 cm kustartilleribatterier. Utskottet

tillstyrker det föreslagna beställningsbemyndigandet. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om påbörjande av anskaffningarna

av ifrågavarande batterier ävensom att taga ställning till vilka anskaffningar

i övrigt, som böra ske inom det av utskottet för nästa budgetår tillstyrkta

beställningsbemyndigandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över för svar särenden

för den 15 mars 1963 föreslagits beträffande kostnadsram

för anskaffning av vapenmateriel m. m. vid marinen

under budgetåren 1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av

beställningar å vapenmateriel m. m. inom en kostnadsram

av 125 000 000 kr.;

c) till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

67 000 000 kr.

7:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t

i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet; Anskaffning av

flygmateriel m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag

av 939 300 000 kr., har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt

6, s. 82—85) att dels godkänna vad i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits

beträffande kostnadsram för anskaffning av flygmateriel in. in. un3

— Bilmng till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 113

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

der budgetåren 1963/70, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande

av beställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

1 400 000 000 kr., dels ock till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel

m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 929 225 000 kr.

För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar

inom en kostnadsram av 7 421,425 miljoner kronor, häri icke inräknade

medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. Såsom betalningsmedel

har under samma tid anvisats 6 431,825 miljoner kronor, varav

74,9 miljoner kronor utgör medel, som under budgetåren 1959/62 överförts

från anslaget Reglering av prisstegringar, och 4 miljoner kronor medel,

som under innevarande budgetår överförts från anslaget Reglering av prisstegringar

för budgetåret 1961/62 (prop. 1963:2, s. 11). I angivna bemyndiganden

och betalningsmedel har icke inräknats vad som genom Kungl.

Maj :ts beslut den 5 juni 1959 tillförts anslaget Marinen: Fartygsbyggnader

in. m. och statens budgetutjämningsfond (15,8 + 5,25 =) 21,05 miljoner

kronor. Vidare har betalningsmedlen reducerats med det belopp om 16 miljoner

kronor som Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande äger

utnyttja för prisregleringsändamål (prop. 1961: 110, s. 121—122). Bemyndigandeskulden

per den 30 juni 1962 uppgår alltså till ett belopp av

(7 421,425 — 6 431,825 =) 989,6 miljoner kronor som icke är täckta av

betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen medgivit, att beställningar må

utläggas inom en kostnadsram av 900 miljoner kronor samt anvisat 732 miljoner

kronor i betalningsmedel. Enligt hittills meddelade beslut kommer alltså

den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (989,6 +

900 — 732 =) 1 157,6 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1962/69 uppgår

till 6 654 miljoner kronor i prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil.

6, s. 212).

Departementschefen har anfört följande.

»Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för flygvapnet bör för anskaffning av flygmateriel m. m. kostnadsramen

under budgetåren 1963/70 bestämmas till 7 076,925 miljoner kronor och

anslaget för budgetåret 1963/64 till 929,225 miljoner kronor i enlighet med

följande sammanställning. Under hänvisning till vad jag i det föregående

anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet upptar

jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar

som bör ligga till grund för detta arbete.

Beställningsbemyndigandet för budgetåret 1963/64 bör i anslutning till

den av mig föreslagna kostnadsramen och med beaktande av det krav på

bemyndigandets storlek som sammanhänger med att leveranstiderna för

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

35

Outnytt- jat be- lopp un- der tidi- gare bud- getår

Budgetår (belopp i miljoner kronor)

Summa

1962

/ 63

1963

/ 64

1964

/65

1965

/66

1966

/67

1967

/68

1968

/69

1969

/70

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962/69)

Årskvoter enligt 1962

års statsverksprop...

210

732

868

901

936

970

1 002

1 035

6 654

Justering till prisläge

maj 1962 ..........

_

+ 16

+ 19

+ 20

+ 20

+ 21

+ 22

+ 23

—

+ 141

Reservationsmedels- förbrukning1........

— 26,3

.__

_

_

_

—

—

—

—

— 26,3

Anpassning till ny

kostnadsram2 3.......

_

+ 42,225

+ 13

— 6

— 11

— 19

— 18

—

+ 1,225

Förskjutning av kost- nadsramen ett bud- getår ..............

_

—748

_

—

—

—

—

—

+ 1 055

+ 307

1963 års kostnadsram

(budgetåren 1963/70)

i prisläge maj 1962..

183,7

929,225

934

950

980

1 005

1 040

1 055

7076,925

Inriktning för lång- siktsplanering.......

—

—

—

—

—

—

31035

31 070

31 095

—

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 733,6 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår (sedan

hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar om 35 miljoner kronor) i runt tal

767 miljoner kronor. Då i nettoutgiften under anslaget ingår ett belopp av 3 miljoner kronor, som utnyttjats

för prisregleringsändamål, och då ytterligare 4 miljoner kronor överförts från prisregleringsanslag

för täckande av prisstegringar under förenämnda budgetår, utgör den egentliga nettoutgiften

för flygmaterielanskaffning (767 — 3 — 4 =) 760 miljoner kronor.

2 Avser flygvapnets totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 986, 1 006 och 1030 miljoner kronor.

den alltmer komplicerade materielen ökat (jfr prop. 1963:2, bil. 3, punkt

2) bestämmas till 1 400 miljoner kronor. Härav bör i enlighet med flygförvaltningens

förslag 120 miljoner kronor avses för täckning av i det föregående

angivna garantiåtaganden. Bemyndigandet bör i övrigt huvudsakligen

utnyttjas för fortsatt anskaffning av flygplan 35 och materiel för Stril 60,

fortsatt utveckling av flygplan 37 samt anskaffning av nytt skolflygplan,

Försvar skommittén har räknat med att det skall bli möjligt att utnyttja

ett sådant skolflygplan som lätt attackflygplan. Beslut om anskaffningsverksamhetens

närmare inriktning torde i sedvanlig ordning få fattas

av Kungl. Maj :t. Jag vill slutligen erinra om att jag under punkten 1 i det

föregående föreslagit, att huvuddelen av under anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

medgivna beställningsbemyndiganden och beviljade betalningsmedel

från och med nästa budgetår skall redovisas under förevarande

anslag samt att därvid odisponerade beställningsbemyndiganden skall få

utnyttjas för samtliga med anslaget avsedda anskaffningsändamål. Härigenom

kommer under anslaget att redovisas beställningsbemyndiganden om

ytterligare 417,55 miljoner kronor, varav ett bemyndigandebelopp av 151,467

miljoner kronor kommer att sakna täckning av betalningsmedel.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1964

beställningsbemyndigande till ett belopp av (1 157,6 + 1 400,0 + 151,467 —

929,225 =) 1 779,842 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.»

Utskottet tillstyrker vad departementschefen förordat beträffande kostnadsram

för anskaffning av flygmateriel m. m. under budgetåren 1963/70.

Anslaget för nästa budgetår bör i överensstämmelse med kostnadsramen bestämmas

till 929,225 milj. kr.

För nästa budgetår föreslår departementschefen ett beställningsbemyndigande

av 1 400 milj. kr. Utskottet tillstyrker det äskade bemyndigandet,

vilket såsom förutsatts huvudsakligen torde böra utnyttjas för fortsatt anskaffning

av flygplan 35 och materiel för Stril 60, fortsatt utveckling av flygplan

37 samt anskaffning av nytt skolflygplan. Utskottet, som i det föregående

tillstyrkt framlagt förslag rörande utnyttjande av beställningsbemyndiganden

och betalningsmedel under anslaget Luftförsvarsrobot, finner icke

anledning till erinran mot vad departementschefen i övrigt anfört under

denna punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 15 mars 1963 föreslagits beträffande kostnadsram

för anskaffning av flygmateriel m. m. under budgetåren

1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

1 400 000 000 kr.;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

929 225 000 kr.

Kapitalbudgeten

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

8:o) Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål. Sedan Kungl. Maj:t i

årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 208) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för gemensamma

ändamål för budgetåret 1963/64 beräkna ett investeringsanslag av

15 425 000 kr., har Kungl. Maj :t (Avd. II, punkt 7, s. 86—89) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa ett investeringsanslag

av 13 400 000 kr.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

37

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 12 000 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen hemställer, att anslaget uppföres med

12 400 000 kr., vilket innebär en ökning av 400 000 kr. Anslaget anses böra

avses för i det följande angivna byggnadsföretag.

1. Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt.......................

2. Anordnande av lokaler för försvarets radioanstalt...........................

3. Anordnande av lokaler för flygförvaltningens robotavdelning.................

4. Anordnande av lokaler för flygtekniska försöksanstalten......................

Summa kr.

Kostnad

11 400 000

200 000

750 000

50 000

12 400 000

Departementschefen har anfört följande.

»Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 13 400 000 kr.

Härvid beräknar jag för de av fortifikationsförvaltningen angivna byggnadsåtgärderna

ett belopp av 11 400 000 kr. Beloppet har bestämts med

hänsyn till att det icke är sannolikt att anmälda byggnadsföretag för en

kostnad överstigande detta belopp hinner komma till utförande under nästa

budgetår. Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få

utnyttjas för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden föreslagna

byggnadsarbetena för forskningsanstaltens räkning ävensom för de

föreslagna arbetena för försvarets radioanstalt och flygförvaltningens robotavdelning.

Vidare bör medlen få utnyttjas för bestridande av merkostnader

för en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning vid flygtekniska

försöksanstalten. Under ifrågavarande anslag bör vidare beräknas medel

för att påbörja flyttningen av intendenturförrådet i Solna till Filipstad.

Kostnaderna för uppförande av lokaler för detta förråd har uppskattats till

8 530 000 kr. Genom beslut den 25 maj 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt

fortifikationsförvaltningen att utföra projektering av lokaler för ifrågavarande

förråd. För nästa budgetår erfordras 2 000 000 kr. för påbörjande

av byggnadsarbetet. Som jag förut anfört bör särskilda medel beräknas för

ändamålet. Hänsyn härtill har tagits vid bestämmandet av den föreslagna

ramen för budgetåret 1963/64.»

Utskottet. Departementschefen har under förevarande anslagsrubrik räknat

med ett anslag av 13,4 milj. kr., vilket belopp bestämts med hänsyn till

att det icke är sannolikt att anmälda byggnadsföretag för en kostnad överstigande

detta belopp hinna komma till utförande under nästa budgetar.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och har icke något

att erinra mot att densamma disponeras för av departementschefen angivna

ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för gemensamma

ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 13 400 000 kr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

9:o) Byggnadsarbeten för armén. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret

1963/64 beräkna ett investeringsanslag av 42 200 000 kr. har Kungl. Maj :t

(Avd. II, punkt 8, s. 89—98) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för samma budgetår anvisa ett investeringsanslag av 42 200 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 21 300 000 kr.

F ortif ikationsförvaltningen hemställer, att anslaget uppföres med

44 100 000 kr.

Sedermera har chefen för armén inkommit med investeringsplan för armén

1963—70. Enligt planen har förevarande anslag för nästa budgetår

uppförts med 42 200 000 kr. Av fortifikationsförvaltningen föreslagna byggnadsföretag,

vilka enligt arméchefens förenämnda investeringsplan skall

komma till utförande under nästa budgetår, framgår av följande sammanställning.

Kostnad

1. Anordnande av lager- och utbildningsanordningar vid Prästtomta skjutfält. ... 2 500 000

2. Utbyggnad m. m. för krigsskolan vid Karlberg............................. 2 900 000

3. Utbyggnad av läger vid Trängslet........................................ 2 500 000

4. Nybyggnad av robothall m. m. vid Skånska luftvärnsregementet............. 1 470 000

5. Tillbyggnad för helikopterskolan i Boden.................................. 300 000

6. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar samt värme
central

m. m. vid Norrbottens regemente................................ 2 000 000

7. Nybyggnad av kanslihus, skolbyggnad, två förläggningsbyggnader, marketen
teri,

värmecentral, garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, tygverkstad

och reparationsförråd vid Västerbottens regemente............... 5 000 000

8. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar m. m. vid

Jämtlands fältjägarregemente.......................................... 1 650 000

9. Nybyggnad av stridsvagnsgarage, smörjhall, intäckt spolplatta och utvändiga

arbeten samt förråd för intendenturmateriel vid Göta pansarlivgarde....... 1 530 000

10. Nybyggnad av vård- och övningshall, smörjhall och oljedistributionsanläggning,

yttre vårdanläggningar, stridsvagnsverkstad, måleriverkstad och förråd samt

korthållsskjutbana och två skjuthallar m. m. vid Södra skånska infanteriregementet,

Revingehed.................................................. 2 300 000

11. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar och stridsvagns
garage

in. m. vid Gotlands infanteriregemente........................... 1 300 000

12. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, värmeanläggning,

övningshall, skjutbana och skjuthall, garage m. m. vid Norra skånska infanteriregementet

.......................................................... 2 500 000

13. Nybyggnad av smörj- och tvätthall samt yttre vårdanläggningar vid Bodens

artilleriregemente.................................................... 700 000

14. Nybyggnad av tygverkstad och skjutbanor vid Bohusläns regemente......... 2 150 000

15. Nybyggnad av matinrättning vid Livregementets grenadjärer................ 1 650 000

16. Nybyggnad av drivmedelsanläggning vid Norra Smålands regemente.......... 150 000

17. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Dalregementet...................... 700 000

18. Nybyggnad av skolbyggnad för pansartruppskolan vid Skaraborgs pansarrege
mente

.............................................................. 1 500 000

19. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Göta luftvärnsregemente............ 700 000

20. Nybyggnad av matsalsbyggnad vid Tåme skjutplats........................ 750 000

21. Nybyggnad av förråds- och garagebyggnad vid Gotlands tygstations tygverkstad 250 000

22. Krigsförråd............................................................ 5 200 000

23. Diverse smärre byggnadsåtgärder........................................ 2 500 000

Summa kr. 42 200 000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

39

Departementschefen har anfört följande.

»Som framgår av den lämnade redogörelsen föreligger avsevärda byggnadsbehov

för armén. Bland de mera kostnadskrävande är utbyggnaden

av läger på Prästtomta och Älvdalens skjutfält samt för krigsskolan vid

Karlberg. Vid flera förband i Norrland uppkommer vidare kostnader för

anordnande av motorområden, garage m. m. i samband med att förbanden

tillföres bandvagnar; härtill kommer vid I 20 kostnader för ersättning av

K 4 etablissement. Vidare medför den beslutade omorganisationen av pansartrupperna

byggnadsåtgärder av olika slag vid flera förband. Slutligen

behövs särskilda byggnadsföretag — större och mindre — vid ett antal

förband.

Kostnaderna för utbyggnaden av läger vid Prästtomta skjuttält kan nu

i huvudsak överblickas. Slutkostnaderna anges till 12 000 000 kr. I samband

med Kungl. Maj :ts godkännande av ifrågavarande byggnadsföretag

den 27 januari 1961 angavs totalkostnaderna till 9 500 000 kr. Merkostnaderna

hänför sig i väsentliga hänseenden till beräkningstekniska förhållanden

och ändrat prisläge och någon anledning till erinran synes ej föreligga

i vidare mån än att av Kungl. Maj :t godkänt byggnadsprogram för

en mässbyggnad ej borde ändrats utan Kungl. Maj :ts medgivande. För

täckande av merkostnaderna bör 2 500 000 kr. beräknas för nästa budgetår.

Totalkostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder för krigsskolan vid

Karlberg angavs ursprungligen till 6 000 000 kr., varav hälften hänförde

sig till kostnader av investeringsnatur. Som jag angivit vid anmälan av propositionen

1963:44 torde kostnaderna för arbeten av underhållskaraktär

bli omkring 6 000 000 kr. Då kostnaderna för arbeten av investeringskaraktär

anges till drygt 6 000 000 kr., torde totalkostnaderna icke komma att

understiga 12 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu icke

godkänt huvudhandlingar för ifrågavarande byggnadsföretag föreslår jag

att för nästa budgetår medel beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens

förslag. Jag förutsätter, att Kungl. Maj :t i samband med prövning

av behovet av byggnadsåtgärder på Karlberg äger besluta att gymnastikoch

idrottsskolan alltjämt skall vara förlagd till Karlberg.

Även kostnaderna för anordnande av läger vid Älvdalens skjutfält synes

bli avsevärt högre än som ursprungligen angivits. Lägret har jämlikt beslut

av Kungl. Maj :t den 15 augusti 1962 förvärvats för en köpeskilling

av 2 500 000 kr. Enligt det av fortifikationsförvaltningen framlagda förslaget

till byggnadsprogram erfordras i en första etapp byggnadsåtgärder för

11 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj:t ännu ej tagit ställning

till byggnadsprogrammct tillstyrker jag att medel för påbörjande av ifrågavarande

byggnadsåtgärder beräknas för budgetåret 1963/64.

Kostnaderna för nya motorområden nr. m. vid I 5, I 19 och I 20 i samband

med att förbanden utrustas med bandvagnar har preliminärt angivits

till 30 200 000 kr. I detta belopp ingår jämväl ersättningsbyggnader för

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

K 4 etablissement, för vilket ändamål enligt vad jag anfört i annat sammanhang

för budgetåret 1963/64 bör beräknas 3 000 000 kr. som tillägg till

kostnadsramen för det militära försvaret. Jämväl i övrigt bör medel för

ifrågavarande ändamål för nästa budgetår beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens

förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att närmare pröva omfattningen av ifrågavarande byggnadsföretag.

Kostnaderna för byggnadsåtgärder vid I 6, I 7, I 18 och P 1 för motorområden

m. m., som erfordras i samband med omorganisationen av pansartrupperna,

har angivits till 21 000 000 kr. Utformningen av byggnadsföretaget

vid P 1 har godkänts av Kungl. Maj:t genom beslut den 21 december

1962. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu ej tagit ställning till

Övriga byggnadsföretag föreslår jag att medel för dessa beräknas i enlighet

med fortifikationsförvaltningens förslag.

Anslagsbeloppet för nästa budgetår bör bestämmas till 42 200 000 kr. i

enlighet med föreliggande förslag. I fråga om vissa byggnadsföretag har

jag i det föregående redovisat mina synpunkter och förslag. Beträffande

övriga av fortifikationsförvaltningen föreslagna byggnadsarbeten torde det

få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan ämbetsverket inkommit med närmare

utredning rörande de olika arbetena, besluta om vilka av dessa som

bör komma till utförande. Medlen under anslaget bör även få tagas i anspråk

för fortsättande av byggnadsarbeten som påbörjats under tidigare

budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag, vilka beräknas

draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.»

Utskottet. Såsom framgår av det föregående föreligga avsevärda byggnadsbehov

för armén. Bland de mera kostnadskrävande må nämnas utbyggnaden

av läger på Prästtomta och Älvdalens skjutfält samt för krigsskolan

vid Karlberg.

Utskottet tillstyrker, att anslaget bestämmes till 42,2 milj. kr., vilket i

förhållande till innevarande budgetår innebär en höjning med 20,9 milj.

kr. Vad departementschefen i samband med anslagsberäkningen anfört har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 42 200 000

kr.

10:o) Byggnadsarbeten för marinen. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för marinen för budgetåret 1963/64

beräkna ett investeringsanslag av 10 000 000 kr., har Kungl. Maj :t (Avd.

II, punkt 9, s. 98—101) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål

för samma budgetår anvisa ett investeringsanslag av 9 815 000 kr.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

41

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen hemställer, att anslaget uppföres med

10 100 000 kr., vilket innebär en ökning av 5 100 000 kr. Anslaget anses böra

avses för följande byggnadsföretag.

1. Nybyggnad av förläggningsbyggnad vid Härnösands kustartillerikår..........

2. Radar- och teleskola vid Berga...........................................

3. Mässlokaler för underofficerare och underbefäl vid Berga....................

4. Anordnande av ubåtsbas vid Vitså.......................................

5. Nybyggnad av avloppsreningsanläggning samt vägar vid Berga..............

6. Nybyggnad av garage med tvätt- och smörjhall vid Västra Rindö för Stockholms

kustartilleriförsvar....................................................

7. Nybyggnad av tvätt- och smörjhall vid Rosenholm för Blekinge kustartilleri
försvar.

.............................................................

8. Nybyggnad av byggnad för robotutbildning vid Blekinge kustartilleriförsvar ..

9. Nybyggnad av kanslihusannex vid Göteborgs kustartilleriförsvar.............

10. Diverse smärre byggnadsföretag..........................................

Summa kr.

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 9 815 000 kr. Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande

få utnyttjas för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden

föreslagna byggnads- och anläggningsarbetena. Medel under anslaget

bör även få tagas i anspråk för fortsättande av byggnadsarbeten som

påbörjats under tidigare budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag,

vilka beräknas draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och har

icke något att erinra mot det föreslagna sättet för medlens användning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för marinen för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 9 815 000

kr.

11 :o) Byggnadsarbeten för flygvapnet. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret

1963/64 beräkna ett investeringsanslag av 7 400 000 kr., har Kungl.

Maj :t (Avd. II, punkt 10, s. 101—107) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för samma budgetår anvisa ett investeringsanslag av

10 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 500 000 kr.

Chefen för flygvapnet har inkommit med investeringsplan för flygvapnet

1963—70. Med anledning härav har fortifikationsförvaltningen hemställt,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med 11 500 000 kr. Anslaget anses

böra avses för följande byggnadsföretag.

Kostnad

1 500 000

1 300 000

450 000

2 000 000

1100 000

700 000

800 000

800 000

800 000

650 000

10100 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Kostnad

1. Nybyggnad av drivmedelsanläggning samt anskaffning och installation m. m. av

reservkraftaggregat för Västmanlands flygflottilj......................... 1 275 000

2. Nybyggnad av radarlaboratorium vid Roslagens flygkår..................... 800 000

3. Nybyggnad av trafikledartorn och flygtjänstbyggnad vid Östgöta flygflottilj.... 550 000

4. Nybyggnad av sjukhus vid krigsflygskolan................................ 1 000 000

5. Nybyggnad av laddningsbyggnad och uppställningsplatser för robotlavetter

m. m. vid Barkarby flygdepå.......................................... j 200 000

6. Nybyggnad av trafikledartorn vid Hälsinge flygflottilj...................... 400 000

7. Utökning av flygverkstad vid Södertörns flygflottilj........................ 1 500 000

8. Om- och tillbyggnad av flyg- och fordonsverkstad vid Norrbottens flygbaskår . 250 000

9. Nybyggnad av hangar vid flygförvaltningens försökscentral i Malmslätt....... 2 000 000

10. Nybyggnad av laboratoriebarack, robotprovhus och ammunitionsförråd samt

ordnande av elkraftförsörjningen vid robotförsöksplatsen i Norrland........ 800 000

11. Anläggning av vattenreservoar vid centrala flygverkstaden i Malmslätt....... 150 000

12. Nybyggnad av förläggningsbyggnad för strilpersonal vid Härnösands kustartille
,

0 T,.rikår................................................................ 600 000

13. Diverse smärre byggnadsföretag.......................................... 975 00O

Summa kr. 11 500 000

Departementschefen har anfört följande.

»Under förevarande anslag har fortifikationsförvaltningen framlagt förslag

till utförande av ett flertal byggnadsföretag. Bland de mera kostnadskrävande

är nybyggnad av drivmedelsanläggning m. m. vid Västmanlands

flygflottilj, nybyggnad av sjukhus vid krigsflygskolan, nybyggnad av laddningshus

m. m. vid Barkarby flygdepå, utökning av flygverkstad vid Södertörns

flygflottilj och nybyggnad av hangar vid försökscentralen i Malmslätt.

Vid Västmanlands flygflottilj finnes en åren 1956—1958 uppförd drivmedelsanläggning,

vilken icke utan omfattande och kostnadskrävande

byggnadsåtgärder kan användas för förvaring av numera använt flygdrivmedel.

Fortifikationsförvaltningen föreslår därför, att ifrågavarande anläggning

ersättes med en ny drivmedelsanläggning, som beräknas draga

en kostnad av 900 000 kr. Med hänsyn till bland annat att den befintliga

drivmedelsanläggningen är belägen i nära anslutning till markområden som

Västerås stad avser att exploatera anser jag den nya drivmedelsanläggningen

böra utföras i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.

Vid krigsflygskolan föreslår fortifikationsförvaltningen nybyggnad av

ett sjukhus för en uppskattad kostnad av 1 000 000 kr. såsom ersättning

för ett befintligt äldre förbandssjukhus. Enligt vad jag under hand inhämtat

föreligger ännu inga programhandlingar för sjukhuset, vilket tidigast

beräknas kunna påbörjas under våren 1964. Jag anser med hänsyn härtill

att medel för detta ändamål icke bör anvisas för nästa budgetår.

Till Barkarby flygdepå skall enligt beslut av 1962 års riksdag förläggas

ett luftvärnsrobotförband. I samband härmed föreligger behov av vissa

investeringsåtgärder vid depån för en beräknad kostnad av 1 900 000 kr.,

varav 700 000 kr. erfordras för uppförande av explosivämnesförråd. Kostnaderna

för sistnämnda förråd avses skola bestridas av medel, som för

budgetåret 1962/63 anvisats under investeringsanslaget Anläggningar för

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

43

robotvapen. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras

1 200 000 kr. för nästa budgetår. Byggnadsprogram, som ur säkerhetssynpunkt

godkänts av sprängämnesinspektionen, finns utarbetat och har

godkänts av Kungl. Maj :t.

För utökning av flygverkstad vid Södertörns flygflottilj liksom för nybyggnad

av hangar vid försökscentralen i Malmslätt bör medel beräknas i

enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.

Jag föreslår, att under anslagsrubriken för nästa budgetår anvisas

10 500 000 kr. Beträffande vissa av de föreslagna byggnadsföretagen har

jag i det föregående redovisat mina synpunkter och förslag. Jag beräknar

sålunda icke medel under anslaget för uppförande av nytt sjukhus vid

krigsflygskolan. Beträffande övriga av fortifikationsförvaltningen föreslagna

byggnadsarbeten torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan ämbetsverket

inkommit med närmare utredning rörande de olika arbetena,

besluta om vilka av dessa som bör komma till utförande. Medel under anslaget

bör även få tagas i anspråk för fortsättande av arbeten som påbörjats

under tidigare budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag,

vilka beräknas draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.»

Utskottet har icke något att erinra mot den äskade medelsanvisningen

liksom ej heller mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för flygvapnet för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

10 500 000 kr.

12 :o) Flygfältsarbeten m. m. Sedan Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Flygfältsarbeten m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna

ett investeringsanslag av 18 000 000 kr. har Kungl. Maj :t (Avd. II, punkt

11, s. 107—109) föreslagit riksdagen att dels medgiva att flygfältsarbeten

m. in. må komma till utförande i av departementschefen angiven omfattning,

dels ock till Flygfältsarbeten m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 23 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 24 500 000 kr.

Chefen för flygvapnet har inkommit med investeringsplan för flygvapnet

1963—70. Med anledning härav har fortifikationsförvaltningen hemställt,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med 23 500 000 kr„ vilket innebär

en anslagsminskning med 1 000 000 kr. Vidare föreslår fortifikationsförvaltningen,

att flygfältsarbeten in. in. får igångsättas för eu kostnad av

8 500 000 kr. utöver anvisade medel. Av sistnämnda belopp avses 4 000 000

kr. för fullföljande av arbeten på eu ny flygbas, 2 000 000 kr. för utläggande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

av beställningar på ytterligare reservvägbaser samt 2 500 000 kr. för arbeten

med anläggningar för el- och teleutrustningar.

Anslaget anses böra avses för följande flygfältsarbeten m. m.

Kostnad

1. Färdigställande av tidigare påbörjade flygfältsarbeten...................... 9 000 000

2. Påbörjande av ny flygbas............................................... 2 000 000

3. Kompletteringsarbeten på befintliga baser............ 3 200 000

4. Lagringsanläggningar för drivmedel....................................... 1 000 000

5. Reservvägbaser........................................................ 2 000 000

6. Maskeringsarbeten...................................................... j 600 000

7. Baracker på krigsflygfält................................................ 800 000

8. Beredskapslagring...................................................... 400 000

9. Banförstärkningar...................................................... 1 000 000

10. Anläggningar för flygfältsbelysning....................................... 840 000

11. Anläggningar för elkraft (vid krigsflygfält och uppställningsområden)......... 200 000

12. Anläggningar för kabelnät (högtalare)..................................... 400 000

13. Anläggningar för radio och radar........ 960 000

14. Anläggningar för telemateriel för luftbevakningen.......................... 100 000

Summa kr. 23 500 000

Departementschefen har anfört följande.

»Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår i enlighet med fortifikationsförvaltningens

förslag uppföres med 23 500 000 kr. Av anslagsmedlen

bör 9 000 000 kr. få utnyttjas för fortsatta arbeten på tre flygfält, 2 000 000

kr. för påbörjande av en ny flygbas, 3 200 000 kr. för kompletteringsarbeten

på befintliga baser och 2 000 000 kr. för anläggande av reservvägbaser.

Resterande medel under anslaget, 7 300 000 kr., bör få utnyttjas för övriga

av fortifikationsförvaltningen föreslagna arbeten. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att närmare reglera anslagets användning.

Av anslaget beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag,

vilket i denna del tillstyrkts av riksrevisionsverket, 2 500 000 kr. för anläggningar

för el- och teleutrustning.

Under anslaget har vidare 1 000 000 kr. upptagits för förstärkningsarbeten

m. m. å flygfält. Det är enligt min mening tveksamt om investeringsmedel

bör utnyttjas för dylika arbeten. Jag förutsätter, att denna fråga

närmare överväges i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1964/65.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och har

icke något att erinra mot att medlen utnyttjas i enlighet med vad departementschefen

förordat. Det torde alltså få ankomma på Kungl. Maj :t att

närmare reglera anslagets användning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva att flygfältsarbeten m. m. må komma till utförande

i den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 15 mars 1963 angivna omfattningen

;

b) till Flygfältsarbeten m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa

ett investeringsanslag av 23 500 000 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

45

Befästningars del fond

13:o) Sammanföring av anslag för befästningsarbeten. I årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 209) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1963/64 beräkna

följande investeringsanslag under befästningars delfond, nämligen till Berghangarer

2 500 000 kr., till Anordnande av vissa drivmedelsförråd 13 900 000

kr., till Vissa ammunitionsförråd 15 200 000 kr., till Uppställningsplatser

för radarstationer 9 300 000 kr., till Vissa fortifikatoriska anordningar för

kustartilleribatterier 19 500 000 kr., till Anordnande av vissa lokaler för

luftbevakningen m. m. 34 700 000 kr., till Tygmaterielförråd i berg 1 500 000

kr., till Bergverkstäder vid flygvapnet 600 000 kr., till Fullträffsäkra uppehållsplatser

5 000 000 kr., till Anläggningar för robotvapen 3 800 000 kr., till

Övriga befästningsarbeten 19 800 000 kr., till Flyttning av Stockholms örlogsbas

(Muskövarvet) 30 000 000 kr. och till Markförvärv för befästningar

1 000 000 kr.

Departementschefen har (Avd. II, s. 110) föreslagit ändrad redovisning

av anslagen för befästningsarbeten och i anslutning härtill anfört följande.

»I 1963 års statsverksproposition har under befästningars delfond i anslutning

till vad som gäller för innevarande budgetår beräknade anslagsbelopp

för budgetåret 1963/64 upptagits under följande anslagsrubriker,

nämligen Berghangarer, Anordnande av vissa drivmedelsförråd, Vissa ammunitionsförråd,

Uppställningsplatser för radarstationer, Vissa fortifikatoriska

anordningar för kustartilleribatterier, Anordnande av vissa lokaler för

luftbevakningen m. m., Tygmaterielförråd i berg, Bergverkstäder vid flygvapnet,

Fullträffsäkra uppehållsplatser, Anläggningar för robotvapen, Övriga

befästningsarbeten, Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) och

Markförvärv för befästningar. För att erhålla bättre överblick över försvarsgrenarnas

kostnadsramar, som omfattar både drift- och investeringsändamål,

synes det emellertid lämpligt att under befästningars delfond upptas tre särskilda

anslag för befästningsarbeten för de olika försvarsgrenarna samt ett

anslag för befästningsarbeten för gemensamma ändamål. Genom en sådan

ordning vinnes också i huvudsak överensstämmelse med anslagsuppställningen

under kasernbyggnaders delfond. Anslagen till Flyttning av Stockholms

örlogsbas (Muskövarvet) och Markförvärv för befästningar bör bibehållas

oförändrade. Den för översyn av redovisningen av försvarets befästningar

av Kungl. Maj :t den 14 oktober 1960 tillkallade utredningsmannen

har under hand meddelat, att cn sammanföring av nuvarande anslagsrubriker

enligt förevarande förslag icke anses komma att medföra några

•olägenheter vid fullföljande av utredningsuppdraget. I enlighet med det

anförda upptas i det följande medel för investeringar för befästningar under

an slagsrubrikerna Befästningsarbeten för gemensamma ändamål, Befästningsarbeten

för armén, Befästningsarbeten för marinen, Befästningsarbeten

för flygvapnet, Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

och Markförvärv för befästningar. Vid utgången av innevarande budgetår

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

kvarstående outnyttjade belopp å de äldre anslagen bör enligt Kungi. Maj :ts

närmare bestämmande få överföras till de nya anslagen.»

Utskottet. I syfte att erhålla bättre överblick över försvarsgrenarnas kostnadsramar,

som omfatta både drift- och investeringsändamål, finner utskottet

i likhet med departementschefen lämpligt att under befästningars

delfond upptagas tre särskilda anslag för befästningsarbeten för de olika

försvarsgrenarna samt ett anslag för befästningsarbeten för gemensamma

ändamål i stället för nu redovisade elva anslag. Genom en sådan ordning

vinnes också i huvudsak överensstämmelse med anslagsuppställning under

kasernbyggnaders delfond. Vad departementschefen i övrigt anfört föranleder

icke någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 15 mars 1963 föreslagits beträffande

sammanföring av anslag för befästningsarbeten.

14 :o) Befästningsarbeten för gemensamma ändamål. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt 12, s. 110—114) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 34 500 000

kr.

I överbefälhavarens investeringsplan för gemensamma ändamål för tidsperioden

1963—1970 har för investeringar för gemensamma ändamål för

nästa budgetår upptagits 34,25 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor hänför

sig till markförvärv för befästningar. I propositionen lämnas en redovisning

för av fortifikationsförvaltningen föreslagna befästningsarbeten av

gemensam natur, vilka enligt överbefälhavarens förenämnda investeringsplan

skall komma till utförande under nästa budgetår. Följande objekt har

därvid upptagits.

Anläggningar för spaning, samband och stridsledning

1. Uppehållsplatser............................

2. Signalanläggning............................

3. Uppehållsplatser............................

4. Lokaler för försvarets radioanstalt.............

Anläggningar för förråd och verkstäder

5. Drivmedelsanläggning.......................

6. Drivmedelsanläggning.......................

7. Drivmedelsanläggning.......................

8. Drivmedelsanläggning.......................

9. Drivmedelsanläggning.......................

10. Etappammunitionsförråd.....................

11. Centralammunitionsförråd....................

12. Centralammunitionsförråd....................

13. Tygmaterielförråd...........................

Övriga befästningsarbeten

14. Stötvågssimulator...........................

Kostnad

4 415 000

150 000

435 000

2 000 000

600 000

4 000 000

2 000 000

2 400 000

4 900 000

2 000 000

4 300 000

2 000 000

1 500 000

2 550 000

Summa kr. 33 250 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

47

Departementschefen har anfört följande.

»För befästningsarbeten för gemensamma ändamål har i det föregående

redovisats objekt inom en kostnadsram av 33 250 000 kr. Härav avses

5 000 000 kr. för gemensamma uppehållsplatser, 2 000 000 kr. för lokaler för

försvarets radioanstalt, 13 900 000 kr. för drivmedelsanläggningar, 8 300 000

kr. för ammunitionsförråd, 1 500 000 kr. för tygmaterielförråd och 2 550 000

kr. för en stötvågssimulator. För fortsatta arbeten på redan beslutade objekt

åtgår ca 20 000 000 kr. medan ca 13 200 000 kr. avses för nya objekt. Sålunda

upptas 435 000 kr. för uppehållsplatser, 2 000 000 kr. för lokaler för

försvarets radioanstalt, 7 300 000 kr. för två nya drivmedelsförråd, 2 000 000

kr. för två nya ammunitionsförråd och 1 500 000 kr. för ett nytt tygmaterielförråd.

Jag tillstyrker, att medel i enlighet med myndigheternas förslag beräknas

för uppehållsplatser. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att

närmare pröva behovet av sådana anläggningar i östra Mellansverige, bl. a.

med hänsyn till pågående utredning rörande den regionala ledningsorganisationens

utformning.

Beträffande den under 8. omförmälda drivmedelsanläggningen för flygdrivmedel

och bensin har 1962 års riksdag uttalat att, därest ny anläggning

för lagring av flygdrivmedel ansågs böra komma till utförande, frågan härom

framdeles borde underställas riksdagens prövning. Genom beslut den 28

juni 1962 anbefallde Kungl. Maj :t fortifikationsförvaltningen att i samråd

med arméintendenturförvaltningen och flygförvaltningen verkställa en teknisk-ekonomisk

undersökning rörande olika alternativ till anordnande av

ifrågavarande drivmedelsanläggning. Resultatet av utredningen har ännu

icke redovisats för Kungl. Maj :t men enligt vad jag under hand inhämtat

från fortifikationsförvaltningen har den hittills verkställda utredningen visat,

att utbyggnaden av ifrågavarande lagringsanläggning bör ske efter principen

spridda förrådsgrupper och icke i form av en bergskyddad centralanläggning.

Sedan resultatet av den pågående utredningen redovisats och

kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder närmare angivits, torde det få

ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om påbörjande av ifrågavarande drivmedelsförråd.

För nästa budgetår räknar jag med ett medelsbehov för ändamålet

av 2 400 000 kr.

Vad härefter angår den under 9. omförmälda drivmedelsanläggningen,

vilken planerats komma till utförande i kommunal regi och därefter förhyras

av kronan, har Kungl. Maj :t genom beslut den 27 oktober 1962 uppdragit

åt fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgärder för att med äganderätt

förvärva anläggningen. Enligt vad jag under hand inhämtat från fortifikationsförvaltningen

har förhandlingarna om förvärv av ifrågavarande

anläggning ännu icke kunnat slutföras. Totalkostnaden för utförande av anläggningarna

har uppskattats till ca 7 miljoner kronor. För nästa budgetår

räknar jag med ett medelsbehov av 4 900 000 kr. för ändamålet.

I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag med att

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

under nästa budgetår kan pabörjas utförande av två centralammunitionsförråd

och ett tygmaterielförråd. För ändamålet erfordras tillhopa 3 500 000

kr.

Under förevarande anslag bör vidare upptagas 2 550 000 kr. för fortsatta

arbeten med en stötvågssimulator, för vilka medel tidigare anvisats under

reservationsanslaget Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet.

Slutligen bör medel under anslaget beräknas för truppbefästningar. Enligt

överbefälhavarens direktiv har dessa fördelats inom försvarsgrenarnas

kostnadsramar. För nästa budgetår beräknar jag emellertid för truppbefästningar

3 450 000 kr. under förevarande anslag.

Bland annat med beaktande av att det s. k. tvåstegsförfarandet fortsättningsvis

bör tillämpas ifråga om befästningsarbeten föreslår jag, att anslagsbeloppet

för nästa budgetår bestämmes till 34 500 000 kr. Medlen torde i enlighet

med fortifikationsförvaltningens förslag få användas för fortsatta arbeten

med redan beslutade objekt samt för påbörjande av nya objekt i enlighet

med vad jag i det föregående föreslagit.»

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att anslaget för här ifrågavarande

ändamål upptages i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag. Vad departementschefen

anfört rörande påbörjande av viss drivmedelsanläggning för flygdrivmedel

och bensin har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Befästningsarbeten för gemensamma

ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag

av 34 500 000 kr.

15 :o) Befästningsarbeten för armén. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(Avd. II, punkt 13, s. 114 och 115) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 8 100 000 kr.

I chefens för armén investeringsplan för armén för tidsperioden 1963—70

har för investeringar för armén för nästa budgetår upptagits 11 550 000 kr.

I propositionen lämnas en redovisning för de av fortifikationsförvaltningen

föreslagna befästningsarbeten för armén, vilka enligt arméchefens förenämnda

investeringsplan avses komma till utförande under nästa budgetår.

Följande objekt upptas därvid.

, , Kostnad

Anläggningar för uppställning av vapen

1. Utbyggnad av lokalförsvarsbatterier....................................... 2 500 000

Anläggningar för förråd, och verkstäder

2. Betongammunitionsförråd................................................ 5 000 000

Övriga befästningsarbeten

3. Truppbefästningar....................................................... 3 450 000

4. Modernisering av befästningar............................................ 500 000

5. Förbindelsearbeten ..................................................... 100 000

Summa kr. 11 550 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

49

Såsom anförts i det föregående bör medel för truppbefästningar anvisas

under anslaget Befästningar för gemensamma ändamål. Under beaktande

härav föreslår departementschefen, att förevarande anslag för nästa budgetår

uppföres med 8 100 000 kr. Anslagsmedlen torde enligt Kungl. Maj :ts

närmare bestämmande få utnyttjas för utbyggnad av lokalförsvarsbatterier,

uppförande av betongammunitionsförråd samt för utförande av övriga av

fortifikationsförvaltningen föreslagna befästningsarbeten.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och har

icke något att erinra mot att medlen användas i enlighet med vad departementschefen

förordat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Befästningsarbeten för armén för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 8 100 000

kr.

16 :o) Befästningsarbeten för marinen. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(Avd. II, punkt 14, s. 116—118) att till ifrågavarande ändamål förbudgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 26 800 000 kr.

I chefens för marinen investeringsplan för marinen för tidsperioden

1963—70 har för investeringar för marinen för nästa budgetår upptagits

26 800 000 kr. I propositionen lämnas en redovisning för av fortifikationsförvaltningen

föreslagna befästningsarbeten för marinen, vilka enligt marinchefens

förenämnda investeringsplan avses komma till utförande under

nästa budgetår. Följande objekt upptas därvid.

Kostnad

Anläggningar för spaning, samband och stridsledning

1. Radarstationer.......................................................... 800 000

Anläggningar för uppställning av vapen

2. Kustartilleribatterier.................................................... 15 005 000

3. Kustartilleribatterier.................................................... 4 495 000

4. Kustrobotbatteri........................................................ 2 500 000

Anläggningar för förråd och verkstäder

5. Betongammunitionsförråd................................................ 1 000 000

Övriga befästningsarbeten

6. Krigsförtöjningsplatser................................................... 1 000 000

7. Avmagnetiseringsstation.................................................. 1 400 000

8. Minstationer............................................................ 600 000

Summa kr. 26 800 000

Departementschefen har anfört följande.

»För befästningsarbeten för marinen har fortifikationsförvaltningen i en4

— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 113

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

lighet med marinchefens förenämnda investeringsplan för nästa budgetår

beräknat sammanlagt 26 800 000 kr., varav 800 000 kr. för radarstationer,

19 500 000 kr. för kustartilleribatterier, 2 500 000 kr. för ett kustrobotbatteri,

1 000 000 kr. för betongammunitionsförråd och 3 000 000 kr. för övriga befästningsarbeten.

Av de för kustartilleribatterier äskade medlen avses huvuddelen,

ca 15 miljoner kronor, för fortsatta arbeten med tidigare beslutade

objekt medan ca 4,5 miljoner kronor avses för påbörjande av tre nya

batterier.

Beträffande två av de under 2. omförmälda batterierna har fortifikationsförvaltningen

anmält, att kostnaderna för anläggningarna beräknas komma

att öka med ca 5,3 miljoner kronor utöver vad som angivits i medelsäskandena

för nästa budgetår. Kostnadsökningen medför dock icke något

ökat medelsbehov för nästa budgetår. Jag torde få återkomma till frågan

om täckning av kostnadsökningen vid anmälan av medelsäskandena för

budgetåret 1964/65.

I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag med att under

nästa budgetår kan efter vederbörlig projektering påbörjas tre nya

kustartilleribatterier ävensom övriga av ämbetsverket anmälda nya objekt.

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår beräknas till 26 800 000 kr. Medlen

torde i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag få användas

för fortsatta arbeten med redan beslutade objekt samt för påbörjande av

nya objekt i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.»

Utskottet. Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke

givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag till medelsanvisning. Mot vad departementschefen i övrigt

anfört under punkten synes icke något vara att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Befästningsarbeten för marinen för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

26 800 000 kr.

17:o) Befästningsarbeten för flygvapnet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(Avd. II, punkt 15, s. 118—121) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 54 200 000 kr.

I chefens för flygvapnet investeringsplan för flygvapnet för tidsperioden

1963—70 har för investeringar för flygvapnet för nästa budgetår

upptagits 54 200 000 kr. I propositionen lämnas en redovisning för av fortifikationsförvaltningen

föreslagna befästningsarbeten för flygvapnet, vilka

enligt flygvapenchefens förenämnda investeringsplan avses komma till utförande

under nästa budgetår. Följande objekt upptas därvid.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963 51

Kostnad

Anläggningar för spaning, samband och stridsledning

1. Jakt- och spaningsradar................................................. 1 000 000

2. Spaningsradar......................................................... 9 750 000

3. Lultbevakningstorn.................................................... 100 000

4. Luftförsvarscentral..................................................... 600 000

5. Luftförsvarscentral..................................................... 7 000 000

6. Stridsledningsradiostationer............................................. 1 800 000

7. Radiolänkstationer..................................................... 2 200 000

8. Radargruppscentraler................................................... 17 650 000

9. Luftförsvarscentral..................................................... 3 600 000

10. Kommandocentraler.................................................... 3 500 000

11. Byggnadsåtgärder för radiostationer m. .................................. 2 400 000

Anläggningar för skydd av vapenbärare

12. Komplettering av berghangar............................................ 700 000

Anläggningar för förråd och verkstäder

13. Drivmedelsförråd...................................................... 1 800 000

14. Betongammunitionsförråd............................................... 900 000

15. Förråd m. m. för jaktrobotar............................................ 700 000

16. Personalbyggnader........................................... 600 000

Summa kr. 54 200 000

Departementschefen har anfört följande.

»För befästningsarbeten för flygvapnet har fortifikationsförvaltningen i

enlighet med förenämnda av chefen för flygvapnet ingivna investeringsplan

för nästa budgetår upptagit sammanlagt 54 200 000 kr., varav 10 750 000 kr.

för radarstationer, 11 100 000 kr. för luftförsvarscentraler, 4 100 000 kr. för

luftbevakningstorn och radiostationer, 17 650 000 kr. för radargruppcentraler,

5 900 000 kr. för kommandocentraler m. m., 700 000 kr. för kompletteringsarbeten

i en berghangar och 4 000 000 kr. för förråd m. m. Huvuddelen

av medlen avses för fortsatta arbeten på redan beslutade objekt.

Beträffande vissa av de under 2. omförmälda radarstationerna har fortifikationsförvaltningen

i skrivelse den 19 december 1962 anmält, att kostnaderna

för anläggningarna kommer att öka med ca 2,9 miljoner kronor. Ämbetsverket

har även begärt att få påbörja arbeten med ytterligare en dylik

radarstation. Vidare har fortifikationsförvaltningen begärt att få utföra

arbeten vid under 8. omförmälda radargruppcentraler i snabbare takt än

som tidigare avsetts. Med anledning av framställningen har Kungl. Maj :t

genom beslut den 18 januari 1963 medgivit, att fortifikationsförvaltningen

för utbyggnad av radarstationer och radargruppcentraler förskottsvis må

ta i anspråk ett belopp 8 125 000 kr. av medel, som ställts till ämbetsverkets

förfogande för utförande av objekt å investeringsanslag under befästningars

delfond. Medel för täckande av detta belopp bör för nästa budgetår

beräknas under förevarande anslag.

Vid anmälan av det för budgetåret 1962/63 under befästningars delfond

uppförda anslaget till berghangarer tillstyrkte jag, att 1 500 000 kr. an4*—

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 113

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

visades för utförande av projektering av kompletterings- och säkerhetsanordningar

i fyra tidigare färdigställda berghangarer för en preliminärt

uppskattad kostnad av 4 000 000 kr. per hangar. Genom beslut den 9 mars

1962 medgav Kungl. Maj :t, att arbetena med ombyggnad av en drivmedelsanläggning

i en av berghangarerna fick påbörjas för en beräknad kostnad

av 1 700 000 kr. De av fortifikationsförvaltningen under 12. äskade medlen

avses för fullföljande av arbeten med ifrågavarande anläggning. De

under 13. äskade medlen för drivmedelsförråd vid tre flygflottiljer avses för

utförande av friliggande drivmedelsförråd för flottiljerna, varigenom kostnadskrävande

ombyggnadsarbeten vid de i anslutning till ifrågavarande

berghangarer befintliga drivmedelsförråden icke behöver utföras.

I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag medel för

att under nästa budgetår påbörja en luftförsvarscentral typ II, ytterligare

radarstationer och radargruppcentraler ävensom övriga av fortifikationsförvaltningen

anmälda nya objekt. Det bör här anmärkas att efter budgetåret

1963/64 återstående kostnader för utbyggnad av i strilsystemet ingående

radargruppcentraler kan uppskattas till ca 42 000 000 kr. samt att totalkostnaderna

för under 2. aktuella radarstationer kan uppskattas till

27 000 000 kr., varav drygt 11 000 000 kr. faller på tiden efter budgetåret

1963/64.

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår beräknas till 54 200 000 kr. Medlen

torde i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag få användas för

fortsatta arbeten på redan beslutade objekt samt påbörjande av nya objekt

i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.»

Utskottet tillstyrker, att medelsanvisningen bestämmes till 54,2 milj. kr.

och användes i enlighet med vad departementschefen föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Befästningsarbeten för flygvapnet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

54 200 000 kr.

18:o) Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet). Sedan Kungl.

Maj :t i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 209) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyttning av Stockholms

örlogsbas (Muskövarvet) för budgetåret 1963/64 beräkna ett investeringsanslag

av 30 000 000 kr., har Kungl. Maj :t (Avd. II, punkt 16, s. 121—128) föreslagit

riksdagen att dels besluta att örlogsvarvet på Muskö skall utbyggas

enligt de riktlinjer som angivits i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 15 mars 1963, dels ock till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 33 000 000

kr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

53

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Riksdagen fattade år 1953 beslut om utflyttning av Stockholms örlogsvarv

till Muskö i Stockholms södra skärgård. Totalkostnaden angavs då

till 189 miljoner kronor i 1950 års prisläge. Till och med budgetåret 1958/59

anvisades emellertid endast relativt obetydliga belopp, vilka främst avsågs

för fortsatta utredningar. År 1959 godkände riksdagen ett av chefen för marinen

framlagt förslag om en begränsad utbyggnad av Muskövarvet. Totalkostnaden

för varvet uppskattades då till 106 miljoner kronor enligt prisläget

den 1 april 1957. Varvsanläggningen skulle omfatta tre tunneldockor,

enheter för verkstäder, förråd, administration m. m., en skyddad anläggning

(sliptunnel) för motortorpedbåtar, kajer, pirar m. m. samt tillfartsväg. För

utbyggnaden har intill budgetåret 1962/63 anvisats sammanlagt 78,5 miljoner

kronor.

Vid anmälan av medelsbehovet för Muskövarvet i 1961 års statsverksproposition

hävdade jag att anläggningen borde begränsas genom att den särskilda

sliptunneln för motortorpedbåtar m. in. icke skulle komma till utförande.

På förslag av statsutskottet beslöt emellertid 1961 års riksdag att

hos Kungl. Maj :t anhålla att frågan om det framtida ordnandet av en anläggning

för motortorpedbåtar m. fl. fartyg snarast utreddes. Kungl. Maj :t

uppdrog åt chefen för marinen att utföra denna utredning. Resultatet av

utredningen visade, att såväl anläggnings- som driftskostnaderna för den

avsedda sliptunneln skulle bli avsevärt lägre om den ordnades på Muskö

än på annan plats. Efter särskild översyn av kostnadsberäkningarna angav

fortifikationsförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1962/63

totalkostnaderna för den år 1959 fastställda utbyggnaden av varvet till 181,48

miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1961.

Fortifikationsförvaltningens översyn av kostnadsberäkningarna för

Musköanläggningen och marinchefens utredning anmäldes i propositionen

1962: 47. Jag uttalade därvid att övervägande skäl syntes tala för att Musköanläggningen

begränsades på sätt jag föreslagit i 1961 års statsverksproposition

och att den ifrågavarande anläggningen för motortorpedbåtar alltså

icke borde ingå i Musköanläggningen. Kostnaderna för Musköanläggningen

— utom sliptunnel för motortorpedbåtar men med särskild skyddad lastplats

— uppskattade jag därvid till 170 miljoner kronor enligt prisläget den

1 maj 1961.

Statsutskottet (SU 1962: 117) uttalade tveksamhet om sliptunneln vid

Musköanläggningen borde komma till utförande samt föreslog, att frågan

skulle prövas av 1962 års försvarskommittc innan slutlig ställning togs.

Riksdagen beslöt i enlighet med statsutskottets förslag.

Försvarskommittén erhöll sedermera av Kungl. Maj :t uppdrag att pröva

behovet av särskild sliptunnel för motortorpedbåtar vid Musköanläggningen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Efter prövning av bland annat de kompletterande utredningar som företetts

för försvarskommittén har kommittén blivit övertygad om att inom

marinkommando Ost resurser i krig för underhåll och reparationer av

motortorpedbåtar m. in. behöver tillkomma samt att det ur ekonomisk synpunkt

är förmånligast att dessa resurser skapas i anslutning till Muskövarvet.

Då överbefälhavaren ansett sig kunna tillstyrka en sådan placering

föreslår kommittén, att ifrågavarande sliptunnel för underhåll av motortorpedbåtar

m. m. skall komma till utförande inom Muskövarvet. För en rationell

och planmässig utbyggnad av varvet synes det enligt kommittén

erforderligt med en medelsanvisning av ca 30 miljoner kronor per år under

de närmaste budgetåren.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1963/64 har fortifikationsförvaltningen

anmält, att totalkostnaden för Muskövarvet med särskild anläggning

för motortorpedbåtar enligt prisläget den 1 maj 1962 uppgår till ca

193 000 000 kr., varav 78 500 000 kr. anvisats intill budgetåret 1962/63. Resterande

medelsbehov uppgår således till ca 114 500 000 kr., varav 30 000 000

kr. erfordras för nästa budgetår. Sedermera har ämbetsverket anmält att en

förnyad kostnadsöversyn visar att kostnaderna för Musköanläggningen i

prisläget den 1 maj 1962 beräknas överskrida de av ämbetsverket tidigare

angivna med ca 18 miljoner kronor. Totalkostnaderna skulle därmed stiga

till ca 211 miljoner kronor.

Med anledning av dessa fördyringar har överbefälhavaren anfört, att han

icke funnit anledning att föreslå några begränsningar i målsättningen för

varvets utbyggnad. Det kunde dock bli aktuellt att framdeles senarelägga

vissa delobjekt liksom att överföra medel från andra delar av kapitalbudgeten

eller från driftbudgeten. Överbefälhavaren har också tagit upp frågan

om icke vissa kostnader för väg och vägtunnel till Muskö borde bestridas av

medel under sjätte huvudtiteln.

Såsom framgår av det anförda föreslog jag vid anmälan av frågan om utbyggnad

av Muskövarvet i proposition 1962: 47, att anläggningen skulle begränsas

så att den ifrågasatta sliptunneln för motortorpedbåtar icke skulle

komma till utförande. Härigenom räknade jag med att kostnaderna för

Musköanläggningen skulle begränsas till 170 miljoner kronor enligt prisläget

den 1 maj 1961. Sedan frågan om sliptunneln enligt beslut av 1962 års

riksdag prövats av 1962 års försvarskommitté, har kommittén föreslagit att

förenämnda sliptunnel skall komma till utförande. Jag räknar med anledning

härav med att Muskövarvet utbygges i enlighet med det av 1959 års

riksdag godkända ursprungliga förslaget innefattande jämväl en särskild

sliptunnel för motortorpedbåtar m. m.

Kostnaderna för färdigställande av Musköanläggningen, som av försvarskommittén

angivits till icke fullt 193 miljoner kronor enligt prisläget den 1

maj 1962, har enligt numera tillgängliga uppgifter uppskattats till totalt ca

211 miljoner kronor i samma prisläge. Därest Musköanläggningen skall kun
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

55

na färdigställas i beräknad tid erfordras sålunda ytterligare ca 132 miljoner

kronor inom försvarets ram intill utgången av budgetåret 1966/67. Med anledning

härav vill jag erinra om att jag vid anmälan av propositionen

1962:47 framhöll att underlaget för kostnadsuppskattningen alltjämt var

osäkert och det därför icke var möjligt att bedöma huruvida den angivna

kostnadsuppskattningen skulle komma att visa sig tillförlitlig. Nu konstaterade

kostnadsökningar måste, om de ej kan reduceras, medföra jämkningar

i medelstilldelningen för andra ändamål inom marinens andel av försvarets

ram. Ehuru jag inte nu är beredd att ta slutlig ställning till vilka jämkningar

som bör ske, kan man enligt min mening icke underlåta att ta hänsyn till

att behov av begränsningar i materielanskaffningen kan uppkomma. Som

jag tidigare uttalat bör marinens materielplaner utformas med beaktande

härav. Frågan om bestridandet av kostnaderna för anläggning av väg och

vägtunnel torde få övervägas ytterligare.

Jag övergår härefter till frågan om medelsanvisning för nästa budgetår.

Såsom framgår av det förut anförda uppskattas totalkostnaden för Muskövarvet

numera till ca 211 miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1962.

Återstående medelsbehov utgör alltså (211 — 78,5 =) 132,5 miljoner kronor.

För nästa budgetår räknar jag med en medelsanvisning för Musköanläggningen

av 33 miljoner kronor. Jag tar härvid hänsyn till behovet att

återföra förlagsmedel som tagits i anspråk enligt Kungl. Maj :ts beslut den

9 oktober 1960. Detta innebär att, därest anläggningen skall kunna färdigställas

under år 1967, medelstilldelningen för budgetåren 1964/67 måste

uppgå till ca 33 miljoner kronor per budgetår. De för nästa budgetår äskade

medlen bör i sin helhet anvisas under förevarande anslag.»

Utskottet. Såsom framgår av det föregående uttalade utskottet i sitt av

1962 års riksdag godkända utlåtande nr 117 tveksamhet om den särskilda

sliptunneln för motortorpedbåtar vid Musköanläggningen borde komma

till utförande samt föreslog att förevarande spörsmål skulle prövas av 1962

års försvarskommitté. Efter sådan prövning har försvarskommittén föreslagit,

att sliptunneln skall komma till utförande. Med anledning härav

räknar departementschefen med att Muskövarvet utbygges i enlighet med

det av 1959 års riksdag godkända ursprungliga förslaget, innefattande en

särskild sliptunnel för motortorpedbåtar in. m.

Utskottet, som delar försvarskommittcns uppfattning om lämpligheten

att i anslutning till Muskövarvet skapa resurser för underhåll och reparationer

av motortorpedbåtar m. in., tillstyrker de av departementschefen angivna

riktlinjerna för fortsatt utbyggnad av Muskövarvet. Utskottet tillstyrker

vidare, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

för nästa budgetår uppföres med 33 milj. kr. Med anledning av att åter

en betydande kostnadsökning redovisas vill utskottet understryka sitt tidigare

uttalande om vikten av att sådana kalkyler framläggas, att de kunna

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 113 dr 1963

tjäna som fast underlag för anslagsbeviljandet. Utskottet förutsätter, att

nya kostnadsstegringar icke skola behöva ifrågakomma. Vad departementschefen

i övrigt anfört under förevarande punkt föranleder icke någon utskottets

erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta att örlogsvarvet på Muskö skall utbyggas enligt

de riktlinjer som angivits i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 15 mars 1963;

b) till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

33 000 000 kr.

19 :o) Markförvärv för befästningar. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 209) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Markförvärv för befästningar beräkna ett

investeringsanslag av 1 000 000 kr., har Kungl. Maj :t (Avd. II, punkt 17, s.

129 och 130) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000 kr.

I överbefälhavarens investeringsplan för gemensamma ändamål för tidsperioden

1963—1970 har under investeringar för gemensamma ändamål upptagits

1 miljon kronor för markförvärv för befästningar för nästa budgetår.

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med

1 000 000 kr. Anslaget bör få utnyttjas för markförvärv för vissa till utförande

föreslagna befästningsanläggningar samt för oförutsedda utgifter för

markförvärv för befästningar. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta

om hur anslagsmedlen skall disponeras för olika objekt.

Utskottet finner sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till Markförvärv för befästningar för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kr.

Stockholm den 14 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

57

Andersson, herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,

Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson,

Edström, Per-Olof Hanson och Per Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,

Blidfors, Andreasson, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson,

herrar Svensson i Ljungskile, Fagerlund, Bohman och Nelander.

Reservation

vid punkten 18 (Flyttning av Stockholms örlogsbas) av herr Bohman.

IDUNS TRYCK IB I. ESSfLTE. STHLM 6S

312651

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:265 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ökad utbildning av läkare. a1 i texten