Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöningsanslag för budgetåret 196316b m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1963-05-14 · 40 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:114, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöningsanslag för budgetåret 196316b m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It4 dr 1963

1

Nr 114

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöningsanslag

för budgetåret 196316b m. in. jämte i ämnet väckta

motioner.

(l:a avd.)

1 ;o) Radonaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret. I propositionen nr 110 har Kungl. Maj :t (punkt 2, s. 5 11

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15

mars 1963) berett riksdagen tillfälle avgiva yttrande med anledning av vad

departementschefen i förevarande ämne anfört.

I propositionen lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den

rationaliseringsverksamhet inom lörsvaret, som bedrivits under medverkan

av dåvarande statens organisationsnämnd intill den 1 juli 1961 och statskontoret

för tiden därefter.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning under

budgetåret 1963/64 beträffande de förband in. in., i fråga om vilka förslag

framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör enligt departementschefen tillvaratagas.

Han förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande

och tidigare budgetår — Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1963/64 skall

äga vidtaga de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga

med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock

alltjämt icke såvitt avser personal sta terna för ordinarie personal, samt bereda

särskild ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider

göroinål, vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre

tjänst.

Utskottet anser, att Kungl. Maj:t bör äga möjlighet att jämväl under

budgetåret 1963/64 vidtaga av departementschefen berörda jämkningar i

fråga om personalorganisationen samt att bereda särskild ersättning åt personal

i de fall, som departementschefen angivit.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att riksdagen

årligen erhåller en översiktlig redogörelse för av Kungl. Maj:t beslutade

organisationsförändringar, vilken främst bör ge en bild av resultatet av

nämnda förändringar i personellt och ekonomiskt avseende.

1—4773 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 114

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet sålunda anfört.

2:o) Organisationsförändring inom försvarets fabriksstyrelse. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 11 och 12) alt godkänna vad

departementschefen föreslagit rörande försvarets fabriksslyrelses organisation.

Enligt beslut av 1943 års riksdag (prop. 1943: 189; första särskilda utsk.

1943:2; rskr. 1943:319) ombildades den provisoriskt inrättade försvarsväsendets

verkstadsnämnd till ett permanent ämbetsverk, benämnt försvarets

fabriksstyrelse. Enligt beslutet skulle verksainhelen inom ämbetsverket

bedrivas på två byråer, fabriksbyrån och administrativa byrån. Med hänsyn

till fabriksverkets ökade produktion medgav Kungl. Maj:t att från och med

den 1 januari 1945 provisoriskt inrättades en särskild byrå, anläggningsbyrån.

Denna byrå infogades i fabriksstyrelsens organisation genom beslut

av 1960 års riksdag (prop. 1960: 110; statsutsk. 1960: 114; rskr. 1960: 291).

Genom beslut den 15 februari 1963 har Kungl. Maj:t medgivit, att en

fristående tvätteribyrå tills vidare provisoriskt inrättas inom fabriksstyrelsen.

Samtidigt har en tjänst vid försvarets fabriksverk för överingenjör i lönegrad

högst Be 1 utbytts mot en tjänst för överingenjör, chef för försvarets

fabriksstyrelses tvätteribyrå i lönegrad Be 3. Den beslutade organisationsändringen

innebär, att det för närvarande under fabriksstyrelsen lvdande

ledningsorganet för tvätterierna, tvätteriernas driftledning, sammanförs

med en del av fabriksbyrån, tvätt- och beklädnadssektionen. Förändringen

har vidtagits efter framställning från fabriksstyrelsen i skrivelse

den 14 december 1962, över vilken statskontoret avgivit yttrande.

Tvätteribyrån synes vara erforderlig för framtiden och bör därför permanent

ingå i fabriksstyrelsens organisation. Frågan om dess inrättande

bör därför i överensstämmelse med vad som skett åren 1943 och 1960 underställas

riksdagens prövning. Kungl. Maj:t bör emellertid — även om

organisationen tidigare underställts riksdagens prövning — ha befogenhet

att själv besluta om sådana ändringar i fabriksstyrelsens interna organisation,

som kan genomföras utan att behov uppkommer av tjänster vilkas

inrättande ankommer på riksdagen.

Utskottet tillstyrker, alt en tvätteribyrå permanent inrättas vid försvarets

fabriksstyrelse. Mot vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande

punkt har utskottet icke funnit något vara alt invända.

Utskottet heipställer,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 15 mars 1963 föreslagit

rörande försvarets fabriksstyrelses organisation.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963

3

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

3:o) Försvarets intendenturverk: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i årets

statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Försvarets intendenturverk: Avlöningar

för budgetåret 19(13/64 beräkna ett förslagsanslag av 6 400 000 kr. har Kungl.

Maj :t (punkt 4, s. 12—14) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att i överensstämmelse med till proposition 1962: 168 fogade förteckning

över tjänster (beställningar) fastställa personallörteckning för försvarets

intendenturverk, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för försvarets intendenturverk, alt tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1963/64, dels ock till Försvarets intendenturverk: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Försvarets intendenturverk skall jämlikt beslut av 1962 års riksdag

(SU 157; rskr. 367) efter förslag i proposition 1962: 168 inrättas från och

med den 1 juli 1963. Med hänsyn till att för verket inrättade tjänster ännu

inte tillsatts kan avlöningskostnaderna inte uppskattas med tillämpning av

sedvanliga beräkningsgrunder. På grund av svårigheterna att exakt beräkna

medelsbehovet under anslaget bör samtliga poster i avlöningsstaten för budgetåret

1963/64 upptagas förslagsbeteeknade. Någon ändring i det till propositionen

1962: 168 fogade förslaget till personalförteckningar ifrågasättes

icke.

Utskottet. På av departementschefen anförda skäl har utskottet tunnit

sig kunna godtaga, att samtliga poster i avlöningsstaten för budgetåret

1963/64 upptagas förslagsbeteeknade. 1 anslutning härtill bör emellertid den

förordade avlöningsstaten till skillnad trän Kungl. Maj:ts törslag äga tilllämpning

allenast under nämnda budgetår.

Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer,

alt riksdagen inå i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med till

proposition 1962: 168 fogade förteckning över tjänster (beställningar)

fastställa personalförteckning för försvarets intendenturverk

;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets intendenturverk,

att tillämpas under budgetåret 1963/64:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 114 dr 1963

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 075 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................. 215 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 2 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 2 540 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 075 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 92 300

Summa kr. 7 000 000

c) till Försvarets intendentnrverk: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

4:o) Försvarets intendenturverk: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i

årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets intendenturverk:

Omkostnader för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 350 000

kr. har Kungl. Maj:t (punkt 5, s. 14 oeh 15) föreslagit riksdagen att till

ifrågavarande ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

460 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarets intendenturverk: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

460 000 kr.

5:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal in.fl. Sedan Kungl. Maj:t

i årets statsverksproposition (bilaga 6, punkt 30) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till aktiv

personal m. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av

320 000 000 kr., har Kungl. Maj:t (punkt 6, s. 15—53) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj:l att besluta om förnyad ekiperingshjälp åt

beställningshavare vid övergång mellan olika organisationsenheter inom

försvaret, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för armén samt de övriga åtgärder, som föranledes

av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till akti\

personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1963/64, dels ock till Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 317 000 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11b är 1963

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 270 000 000 kr.

Utskottet lämnar i det följande eu kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde tå hänvisas till propositionen.

B. 1 anslutning till arméchefens förslag om organisationen av stabs- och

förvaltningstjänsten i fred vid helikopterskolan i Boden föreslår departementschefen

vissa personalförändringar. Vid I 19 t. n. redovisade, för skolan

avsedda beställningar och tjänster hör överföras till särskild stat för skolan.

På denna bör vidare tillkomma beställningar för ,1 kaptener eller ryttmästare

i År 21 (kompanichef samt försöks- och utbildningsofficerare), 4

överfurirer i Ao 11 (kompanikvartermästare, tillsynsman för utbildningsanordningar,

fotounderbefäl och ställföreträdande chef för räddnings- och

servicetropp) samt 2 arvodesunderofficerare i A: 18 (expeditionsföreståndare

och chef för räddnings- och servicetropp). Vid Ing 3 bör tillkomma en

beställning för fanjunkare i Ao 15 (kompaniadjutant vid kasernkompani)

samt en kasernofficersbefattning i A: 24. En arvodesbefattning i A: 18 för

chef för kasernpluton vid Ing 3 kan härvid utgå. Fälttygkåren bör tillföras

en beställning för fanjunkare i Ao 15 (biträde åt tygförrådsförvaltare).

Slutligen föreslås, att vid tygtekniska kåren tillkommer beställningar för en

arméingenjör i Ae 21, 2 tyghantverkare i Ao 13 och 2 armétekniker i Ao 11.

Vad gäller icke-ordinarie civil personal beräknas medel för nytillkommande

tjänster i enlighet med arméchefens förslag.

I). I likhet med arméchefen anser departementschefen, att förstärkning

bör ske av personalen vid vissa försvarsområdesstabers mobiliseringsavdelningar.

Han tillstyrker, all 5 arvodesbefattningar i A: 24 för biträdande rnobiliseringsofficer

inrättas, en vid ett vart av fo 14, fo 21, fo 43, fo 52 och

fo 66.

I anslutning till förslag rörande organisationsändringar vid fo 43 bör

vissa personalförändringar komma till stånd. Sålunda bör en beställning för

förvaltare i Ao 17, avsedd för föreståndare för förvaltningsexpeditionen i

Strängnäs, och eu arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 18,

avsedd för expeditionsunderolficer, tillkomma.

Vid fo 51 bör Ii II kommu beställningar för en förvaltare i Ao I 7 (fälttygkåren)

och en rustmäslare i Ao 13.

I anslutning till förslag beträffande organisationsändringar vid staben

för fo 67 bör vissa personalförändringar komma till stånd. Departementschefen

tillstyrker, att mobiliseringsavdelningen förstärkes med en major

i Ao 25 såsom mobiliseringsofficer. Utbildningsavdelningen hör förstärkas

med en fanjunkare i Ao 15. Den för tygofficer avsedda arvodesbefattningen

för officer i A: 24 bör utgå. För föreståndaren för förvaltningsexpeditionen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr It4 år 19f>3

bör tillkomma en beställning för förvaltare i Ao 17 i utbyte mot en beställning

för fanjunkare i Ao 15. En beställning för förvaltare i Ao 17 bör vidare

inrättas på intendenturkårens stat och avses för uppbördsman för intendentur-

och sjukvårdsmateriel. Härvid kan en befattning för förrådsunderofficer

i A: 18 utgå. För lägerföreståndare föreslås alt en arvodesbefattning i

A: 18 tillkommer. En för barackofficer avsedd arvodesbefattning i A: 24 bör

utgå. Vid fortifikationsavdelningen bör vidare tillkomma beställningar för

en förvaltare i Ao 17 och en fanjunkare i Ao 15, båda på fortifikationskårens

stat, i utbyte mot 2 tjänster för förrådsförvaltare i Ae 18.

E. Till följd av den utökade utbildningsverksamheten vid krigsskolan

bör ytterligare beställningar för avdelningschef och lärare tillkomma vid

skolan från och med nästa budgetår. Departementschefen tillstyrker att 5

beställningar för kapten eller löjtnant i År 21/17/15 inrättas vid skolan. Vidare

bör 2 arvodesbefattningar tillkomma, nämligen en för kasernunderofficer

i A: 18 och en för förvaltningsofficer i A: 28 i utbyte mot en arvodesbefaltning

i A: 24. En beställning för överfurir i Ao It (kompaniadjutant)

bör tillkomma i utbyte mot en beställning för fanjunkare i Ao 15.

En beställning för major eller kapten i Ao 25/21, avsedd för chefen för

försöksavdelningen vid infanteriets stridsskola bör utbytas mot beställning

för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25.

I samband med utvidgningen av pansartruppernas organisation bör viss

förstärkning ske av personalen vid pansartruppskolan. Departementschefen

föreslår, att den för skolchef avsedda beställningen i Ao 27/25 uppflyttas

till Bo 1. Därjämte föreslås, att en beställning för major eller kapten i Ao

25/21 tillkommer vid skolan i utbyte mot eu beställning för kapten i Ao 21

och avses för förste lärare i taktik. För förste försöksofficer vid skolan bör

tillkomma en majorsbeslällning i Ao 25 i utbyte mot en beställning för kapten

i Ao 21.

Beställningen för förste försöksofficer vid arméns fältarbetsskola bör

uppflyttas från kapten i Ao 21 till major i Ao 25.

Departementschefen tillstyrker, att en beställning för major i Ao 25, avdelningschef

och lärare vid arfilleriskjutskolan, utbytes mot en beställning

för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25.

Beställningen för skolchef vid arméns underhällsskola föreslås skola

uppflyttas från major i Ao 25 lill överstelöjlnant eller major i Ao 27/25.

F. Efter samråd med 1960 års befälsstatsdelegation anser departementschefen

sig kunna tillstyrka, att vissa personalförbättringar sker vid truppslag,

vilkas personalorganisationer inte anpassats till 1960 års principbeslut

beträffande ny befälsordning för armén. Han föreslår att i enlighet med

arméchefens förslag 34 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot beställningar

för kapten i Ao 21. Departementschefen tillstyrker vidare arméchefens

förslag till fortsatt utbyte av fanjunkar-(styckjunkar-)beställningar

mot beställningar för förvaltare i trupptjänst utom i vad avser luft
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1963

7

värnet, där han endast kan tillstyrka att 3 av föreslagna 6 förvaltarbeställningar

tillkommer. Departementschefens förslag innebär att beställningai

för 19 fanjunkare (styckjunkare) i Ao 15 och 21 sergeanter i Ao 13 utbytes

mot 40 förvaltarbeställningar i Ao 17. 1 avbidan på resultaten av befälsstatsdelegationens

arbete bör också ett antal beställningar för sergeant vid andra

förband (truppslag) än infanteriet utbytas mot beställningar för fanjunkare

(styckjunkare). Departementschefen löreslår, att sammanlagt 170 beställningar

för sergeanter i Ao 13 utbytes mot lika inånga beställningar töi

fanjunkare (styckjunkare) i Ao 15. Enligt lörslagel bör utbyte ske av 7

sergeantbeställningar vid ett vart av 1 7, 1 10 och 1 15 mot lika många fanjunkarbeställningar,

4 sergeanlsbeställningar vid kavalleriet mot 4 fanjunkarbeställningar,

23 sergeanlsbeställningar vid pansarlrupperna mot 23 tanjunkarbeställningar,

38 sergeanlsbeställningar vid artilleriet mot 38 styckjunkarbeställningar,

24 sergeanlsbeställningar vid lutlvärnet mot 24 styckjunkarbeställningar,

24 sergeantsbeställningar vid ingenjörtrupperna mot 24

fanjunkarbeställningar, 14 sergeanlsbeställningar vid signaltrupperna mot

1 4 fanjunkarbeställningar samt 22 sergeantsbeställningar vid trängtrupperna

mot 22 fanjunkarbeställningar.

G. 1)_14) Vid kavalleriet bör i enlighet med arméchefens förslag till
komma

en beställning för major i Ao 25 i utbyte mot beställning för ryttinästare

i Ao 21. Beställningen avses för utbildningsofficer vid K 3.

Departementschefen löreslår vidare inrättande av eu aivodesbetattning

för kasernofficer i A: 24 vid 1 (3.

För expeditionsunderofficer vid 1 7 bör i enlighet med arméchefens förslag

inrättas en arvodesbefattning för underofficer i A: 18.

Departementschefen tillstyrker arméchefens förslag att som chef for utbildningsavdelningen

vid Ev 4 avse eu överstelöjtant i Ao 27. Därvid bör en

kaptensbeställning i Ao 21 utgå. Vidare tillstyrkes all 2 arvodesbelattningar

tillkommer vid Ev 4, den ena tör officer i A: 24 och avsedd för kasernofficer

och den andra för underofficer i A: 18 och avsedd för föreståndare för

divisionsexpeditionen.

Utbildningsverksamheten vid Ing 2 är jämförbar med motsvarande verksamhet

vid regementena. Departementschefen föreslår därför, all Ing 2 ombildas

till regemente — Göta ingenjörregemenle — från och med nästa budgetär.

1 enlighet med arméchefens förslag hör därvid en beställning för kårchef

i Bo I uthytas mot beställning för regementschef i Bo 3.

Förslaget om inrättande av en majorsbeställning i Ao 25 vid ingenjörtrupperna

lör cliel lör utbildningsbataljonen vid Ing »> kan departementschefen

biträda.

1 enlighet med nrméchefens förslag bör vid signaltrupperna inrättas beställningar

för eu kapten i Ao 21, en löjtnant i Ao 17/15, en fanjunkare i

Ao 15 samt en sergeant i Ao 13.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 114 dr 1963

I anslutning till vad som anförts i 1963 års statsverksproposition (bil. 6,

punkt 130) vid anmälan av anslaget Militärhögskolan: Avlöningar, föreslår

departementschefen att en kaptensbeställning i Ao 21 vid vardera ingenjörtrupperna,

signaltrupperna och trängtrupperna utgår.

15)—19) Departementschefen tillstyrker att 2 förvaltare i Ao 19 tillkommer

vid fälttygkåren och avses för nya ammunitionsförråd.

Departementschefen anser i likhet med arméchefen, att 2 förvaltarbeställningar

i Ao 17 bör tillkomma vid fälttygkåren och avses för tygslationer.

För Lv 6 bör i enlighet med arméchefens förslag på fälttygkårens stal

tillkomma en beställning för fanjunkare i Ao 15 i utbyte mot en förvaltarbeställning

i Ao 17.

20) På intendenturkårens stat bör tillkomma en beställning för förvaltare

i Ao 17 vid fo 18/16, avsedd för uppbördsman för intendentur- och sjukvårdsmateriel.

22)—38) Förslaget att inrätta en beställning för armédirektör av 2. graden

i Ao 25 vid tygförvaltningsskolan biträder departementschefen. Innehavaren

av beställningen skall vara teknisk chef för utbildningsavdelning

och utbildningsverkstäder.

Såvitt avser ordinarie tjänster tillstyrkes vidare, att 16 beställningar för

förste tygverkmästare i Ao 17 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar

för förste tyghantverkare i Ao 15 samt att 32 beställningar för förste

armétekniker i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar

för armétekniker i Ao 11.

39)—42) Vid fortifikationskåren föreslås följande personalförändringar.

Vid IV. militärbefälsstaben bör tillkomma en beställning för överste i

Bo 1 i utbyte mot en beställning för överstelöjtnant i Ao 27. V. militärbefälsstaben

bör tillföras en beställning för överstelöjtnant i Ao 27 i utbyte

mot en beställning för major i Ao 25. Vidare föreslås i enlighet med

arméchefens förslag, att en beställning för överstelöjtnant eller major i

Ao 27/25 vid III. militärbefälsstaben uppflyttas till beställning för överstelöjtnant

i Ao 27 samt att 2 beställningar för kapten i Ao 21 uppflyttas till

beställningar för major i Ao 25.

I anslutning till vad som anförts i proposition 1963: 107 angående omorganisation

av fortifikationsförvaltningen bör vidare beställningar för en

överste i Bo 1 och en överstelöjtnant i Ao 27 utgå ur fortifikationskårens

stat, varjämte en beställning för major i Ao 25 bör tillkomma i utbyte mot

en beställning för kapten i Ao 21.

43) Av arméchefens förslag till förändringar beträffande fältläkarkåren

kan departementschefen endast biträda förslaget att en beställning för

bataljonsläkare i Ao 21 vid Lv 4 utbytes mot en beställning för regementsläkare

i Ao 23.

H. Departementschefen föreslår, att för nästa budgetår 120 rustmästarbeställningar

i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för

ordinarie furir.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr IVt år 1963 9

J. En tjänst för skogvaktare i Ao 13 bör övertöras till 1’ I från IV. militäibefälsstaben.

I enlighet med principerna för reglerad betordringsgäng bör såsom

arméchefen föreslagit 28 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte

mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Vidare tillslyrkes förslaget, att 44 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5,

vilka icke beräknas kunna besättas med formellt kompetenta innehavare,

ersättes med tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Därjämte

kan 2 nu befintliga kontorsbiträdestjänster, som finns inrättade utövei

fastställd personalorganisation, ntgå ur personalförteckningen.

Departementschefen föreslår vidare, alt eu tjänst lör kontorist i Ao 9 inrättas

vid A 6 och avses för Maj-Britt M. Petersson. En tjänst för ordinarie

kanslibiträde vid mobiliseringsavdelningen bör hållas vakant så länge förenämnda

tjänst finnes inrättad.

I proposition 1962: 168 angående organisation in. in. av försvarets centrala

intendenturtorvaltning anförde föredraganden (s. 71) bl. a., att om

en gemensam intendenturkår tillkom borde för intendenturverket avsedda

beställningar på aktiv stat uppföras på den gemensamma kårens stat. 1

den män frågan om gemensam intendenturkår inte kunde lösas före den

1 juli 1963 borde enligt föredraganden de för del nya ämbetsverket avsedda

militära beställningarna tills vidare redovisas på verkets personalförteckning

varvid lönegradsbeteckningen för dessa beställningar borde vara År.

Samtidigt borde enligt föredraganden beställningar för intendenturpersonal,

avsedda för arméintendenlurförvaltningen, marinförvaltningens intendenturavdelning

ocli flygförvaltningens intendenturbyrå, vakanthållas. Av eu

vid propositionen fogad bilaga framgår att antalet militära beställningar i

den centrala intendenlurförvaltningen nedgår från 74 till 45. Ytterligare 6

beställningar kan dock erfordras bland annat tör de centrala staberna. Provisoriska

åtgärder beträffande personal för handläggning av kårärenden

anses också kunna bli nödvändiga.

Då något förslag i kårfrågan ännu inte framlagts och definitiva förslag

rörande försvarsgrensstaberna ännu inte föreligger, är behovet av beställningar

för intendenter utom intendenturverkets organisation alltjämt svåil

att beräkna. Förslag till detinitiv organisation beträffande beställningar föi

intendenturpersonal kan således nu ej framläggas. I enlighet med vad som

anförts i proposition 1962: 168 bör beställningar för intendenturofficerare

till antal och grader motsvarande dem som finns inrättade på intendenturverkets

stat föras över stat och hållas vakanta. Det i proposition 168 redovisade

personalöverskottet begränsas såsom också angivits i propositionen

av beliovel av intendenturpersonal i staberna samt för handläggning av

kårärenden. Den personal som inte behövs inom intendenturverkets organisation

bör enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande få tas i anspråk för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 1H år

nämnda ändamål, i den mån beställningar är vakanta och inte behövs,

skall de bibehållas vakanta. Behov kan vidare uppkomma att för viss personal

meddela förordnande att med vikariatslön bestrida göroinål i högre

lönegrad an den vederbörande innehar. Till följd av överföringen av personal

till intendenturverket uppkommer vissa besparingar under anslaget

vilka beaktas vid anslagsberäkningen. Departementschefen föreslår vidare,

atl beställningen för generalintendent i Bo 5 såsom under alla förhållanden

icke erforderlig indras från och med nästa budgetår.

Eu tjänst lör kansliskrivare i Ao 11 föreslås överförd från Lv C> till marinkommando

Väst.

Chefen för armén har i skrivelse den 15 februari 1963 med anledning av

Kungl. Maj:ts uppdrag den 20 maj 1960 inkommit med förslag till indragning

och omdisponering av vissa ordinarie tjänster vid Lv 6 och A 1. Departementscheten

föreslår med anledning härav dels all eu tjänst för köksföreståndarc

i Ao 12 vid Lv (i och en tjänst för förrådsförman i Ao 9 vid A 1

indrages, dels att en tjänst för förrådsförman i Ao 9 överföres från A 1 till

tygförvaltningsskolan.

Genom beslut den 1 februari 1963 har Kungl. Maj:t — med anledning

av förslag av fortifikationsförvaltningen och inaskinpersonalberedningen

— meddelat bestämmelser angående klassificering av de fasta maskinanläggningarna

vid vissa förband i Linköping in. m. Med anledning av beslutet

löreslås nu dels inrättande från och med den 1 juli 1963 av en tjänst för

maskinchef i Ao 19 vid I 4 i utbyte mot en tjänst för maskinchef i Ao 17,

dels indragning vid I 4 av en tjänst för reparatör i Ao 8 samt, vid uppkommande

ledighet, av en tjänst för maskinmästare i Ao 14.

Departementschefen anmäler slutligen fråga om rätt atl i vissa fall uppbära

ekiperingshjälp. Militära beställningshavare och sådana civilmilitära

beställningshavare, som är skyldiga all inneha tjänstedräkt, kan vid övergång

mellan olika organisationsenheter inom försvaret åsamkas särskilda

ekiperingskostnader. Enligt gällande bestämmelser utgår inte ekiperingshjälp

för den nyanskaffning som erfordras i samband med en sådan övergång

om vederbörande i annan tidigare anställning vid försvaret uppburit

ekiperingshjälp. Det synes departementschefen skäligt att beställningshavare

i sådana fall kan tillerkännas förnyad ekiperingshjälp. Kungl. Maj:t bör

således inhämta riksdagens bemyndigande att få besluta om dylik ersättning.

Med beaktande av vad som anförts i fråga om personalförändringar

m. in. vid armén och kostnaderna för år 1962 beslutade lönehöjningar samt

med ledning av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lib år 1963

11

budgetår beräknar departementschefen anslaget för budgetåret 1963/64 till

317 000 000 kr. (+ 17 000 000 kr.).

Utskottet. Departementschefens i det föregående redovisade förslag innebär

bl. a. inrättande av nya beställningar för 10 officerare, It underofficerare

och -— bortsett från aspirantbeställningar — 6 underbefäl. Mot bakgrund

av att eu viss förbättring numera kunnat konstateras beträffande rekryteringen

av militär personal anser sig utskottet kunna tillstyrka, att ifrågavarande

nya beställningar tillkomma. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla, att det vid riksdagsbehandlingen av försvarsgrenarnas allmänna

avlöningsanslag skulle vara till fördel all i avlöningspropositionen inginge

— förutom liksom hittills motiveringar avseende föreslagna personalförändringar

— översiklliga uppställningar, utvisande beträffande olika verksamhetsområden

dels antalet befintliga tjänster, dels del antal därav, som

enligt fattade beslut under budgetåret vakanthålles, dels föreslagna förändringar,

dels ock det totala antal beställningar, som i konsekvens härmed

erhålles.

Utskottet har funnit sig jämväl böra biträda vad departementschefen i

övrigt föreslagit och anfört under förevarande punkt. Härav följer bl. a. alt

utskottet tillstyrker, att Göta ingenjörkår (Ing 2) ombildas till regemente

■— Göta ingenjörregemente — från och med nästa budgetår.

Den verkställda beräkningen av arméns allmänna avlöningsanslag löi

nästa budgetår finner utskottet sig böra biträda. Utskottet har emellertid

i detta sammanhang uppmärksammat, att kostnaderna, sammanhängande

med den från och med den 1 januari 1963 införda arbetstidsregleringen, hittills

visat sig uppgå till något högre belopp än vad departementschefen vid

anslagsberäkningen räknat med. Utskottet vdl i anslutning härtill helt allmänt

framhålla, att utskottet förutsätter att tjänstgöringen för berörd personal,

med beaktande av de krav utbildningen ställer, planeras på sådant

sätt, att övertidsersättningar, obekvämlighetstillägg etc. i möjligaste mån

undvikas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kuugl. Maj:l att besluta om förnyad ekiperingshjälp

åt beställningshavare vid övergång mellan olika

organisationsenheter inom försvaret;

h) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för armén samt de övriga

åtgärder som föranledes av vad departementschefen föreslagit

i statsrådsprotokollet över lorsvarsärenden lör den In mars

1963;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret

1963/64;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963

Avlöningsstat

U tgifter

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ......................................................... 133 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis................................. 7 900 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 1 100 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 83 000 000

A Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 90 700 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 4 020 000

Summa kr. 319 720 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 2 600 000

2. Bidrag till läckande av vissa kostnader för arméns

rid- och körskola .............................. 120 000

Nettoutgift kr. 317 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 317 000 000 kr.

6:o) Armén: Avlöningar m.m. till värnpliktiga. Sedan Kungl. Maj:t i

årets statsverksproposition (bil. 6, punkl 35) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar m.m. till

värnpliktiga för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 93 700 000

kr., har Kungl. Maj:t (punkl 7, s. 53- 63) föreslagit riksdagen att dels fatta

beslut om förbättrade förmåner för värnpliktiga m.m. i enlighet med vad

departementschefen föreslagit, dels ock till Armén: Avlöningar m.m. till

värnpliktiga för nyssnämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

91 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehåll

dels en inom andra kammaren av herrar Edlund och Fröding väckt motion

(IT: 799), vari hemställts all riksdagen med anledning av proposition

nr 110 måtte besluta att de från och med den 1 juli 1963 förhöjda utbildningspremierna

skall tillkomma jämväl elever i sådan premiekvalificerande

utbildning, som inom försvaret avslutas under juni månad 1963,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Mattsson och Antonsson

väckt motion (11:863), vari hemställts att riksdagen vid behandling av

proposition nr Ilo måtte besluta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 är 1963

13

a) atl värnpliktiga skall medges eu fri hemresa per månad i enlighet

med vad i motionen anförts,

b) atl i skrivelse til! Kungl. Maj:l ge till känna vad i motionen anförts

beträffande de värnpliktigas penning- och reselönnåner i övrigt;

samt att vederbörande utskott i enlighet med punkt a) måtte utarbeta

förslag till erforderlig medelsanvisning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 57 550 000 kr.

Departementschefen liar anfört följande.

»1 sitt betänkande har 1902 års försvarskommitté föreslagit förbättringar

i fråga om till värnpliktiga utgående förmåner. Sålunda har förslag framlagts

om dels höjning av penningbidrag, familjepenning och premier, dels

ökat antal fria resor, dels ock införande av särskilt utryckningsbidrag.

Vad först beträffar penningbidrag och utryckningsbidrag har kommittén

föreslagit, att det lägsta nuvarande penningbidraget höjes med 1 kr. 25 öre

för dag till 4 kr. för dag samt atl ett utryckningsbidrag om 200 kr. härutöver

skall utgå till värnpliktig som fullgjort törsta tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd) om minst 180 dagar i ett sammanhang. Övriga penningbidrag

anses böra höjas i motsvarande man, d. v. s. med ca 45 %. Betiäffande

utbildnings- och tjänstgöringspremier föreslås en uppräkning med

00 %. Antalet fria resor för värnpliktig vid övningsuppehåll och annan

tjänstledighet under tiden för första tjänstgöring (däremot svarande del

av tjänstgöring i en följd) föreslås utökat från tre till fem. Slutligen förordar

kommittén att familjepenningens maximibelopp höjes med i genomsnitt

25 %.

1 likhet med försvarskommittén anser jag det naturligt, att de värnpliktigas

förmåner omprövas med hänsyn till prisutvecklingen. Jag kan

även ansluta mig till kommitténs uppfattning, att man vid omprövning av

ifrågavarande förmåner jämväl bör beakta den allmänna standardstegring

som sker i samhället. Vidare bör man, som kommittén påpekat, icke bortse

från den betydelse värnpliktsförmånerna kan ha för de värnpliktigas allmänna

inställning till försvaret.

Den höjning av de värnpliktigas penningbidrag som kommittén föreslår

är något högre än vad som betingas av prisutvecklingen. Som framgår av

det föregående anser jag eu sådan något större uppräkning av penningbidragen

motiverad. Jag finner det vidare lämpligt atl eu del av avlöningsförbättringen

för de värnpliktiga på sätt kommittén föreslagit utbetalas i

form av utryckningsbidrag i samband med utryckningen. Vid en förbättring

av värnpliktsförmånerna synes det också motiverat att det vid skilda

tillfällen framförda önskemålet om utökat antal tria resor under tiden för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 11b år 1963

första tjänstgöring vinner beaktande. Vid prövning av försvarskommitténs

förslag om höjning av penningbidraget, införande av utryckningsbidrag

samt ökning av antalet fria resor bar jag funnit förslaget väl avvägt, och

jag kan därför ansluta mig till detsamma.

Jag tillstyrker alltså, att penningbidraget höjes med i genomsnitt 45 %

och föreslår, att penningbidragen för olika förekommande värnpliktskategoiiei

fastställes till de belopp som framgår av följande sammanställning.

Penningbidrag

Menig som icke tillgodoräknats tjänstgöringstid av

Nu

Förslag

sammanlagt 304 dagar ...............

9 •

75

4: —

Annan menig, vicekorpral .............

75

5: 50

Korpral .........................

75

7: —

Furir ........................

5 •

50

« •

överfurir, rustmästare ....................

8: 75

Sergeant ..............................

. 6:

75

9: 75

Fänrik, fanjunkare ...........................

. 8:

25

12: —

Löjtnant, förvaltare .............................

. 10:

—

14: 50

Kapten och högre .........................

. 12:

—

17: 50

Beträffande utryckningsbidraget innebär mitt ställningstagande att ett

dylikt bidrag om 200 kr. bör utgå till värnpliktig som fullgjort första tjänstgöring

(tjänstgöring i en följd). Är tjänstgöringen uppdelad i omgångar

skall utryckningsbidrag icke utgå med mindre en av omgångarna haft en

längd av minst 180 dagar. Såsom kommittén funnit bör utryckningsbidrag

kunna utgå även om värnpliktig exempelvis på grund av sjukdom tvingats

fullgöra tjänstgöringen i kortare omgångar; i dessa fall bör värnpliktig

äga rätt till utryckningsbidrag efter en sammanlagd tjänstgöring om 180

dagar. Jag förutsätter, att utryckningsbidraget utbetalas vid utryckning

närmast efter den tidpunkt då den värnpliktige blivit berättigad till sådant

bidrag samt att utbetalningen som regel sker till den värnpliktiges hemortsadress.

Slutligen innebär mitt nyssnämnda ställningstagande att jag förordar,

att värnpliktig skall vara berättigad till fem fria resor vid övningsuppehåll

och annan tjänstledighet under tiden för första tjänstgöring (däremot svarande

tjänstgöring i eu följd). Beträffande värnpliktig som fullgör tjänstgöring

utöver normal första tjänstgöring gäller i huvudsak aft vederbörande

är berättigad till en fri resa för varje hel tjänstgöringsperiod om tre

månader som inkallelsen avser. Jag föreslår att denna regel ändras så att

en fri resa i avsedda fall må erhållas för varje tvåmånadersperiod.

Försvarskommittén bar ifrågasatt, om icke värnpliktiga borde ges möjlighet

att resa för nedsatt pris även med andra kollektiva transportmedel

än järnväg. I likhet med kommittén anser jag att denna fråga bör närmare

övervägas, i första hand genom försvarets civilförvaltnings försorg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11''r år 19C>3

15

Sammantaget innebär det av mig nu tillstyrkta förslaget förmånsförbättringar

av en storlek, som motsvarar höjning av lägsta penningbidraget med

5 kr.

Utbildningspremierna har varit oförändrade sedan år 1952. Tjänstgöringspremierna,

vilka infördes år 1958, har bestämts med utgångspunkt

i utbildningspremiernas storlek. Med hänsyn främst till prisstegringar under

senare år synes en uppräkning av premierna väl motiverad. Försvarskommittén

har föreslagit en höjning av premierna med 60 %, eller, räknat

från år 1962, eu procentuellt lika stor höjning som den vilken förordats

beträffande penningbidragen.

För egen del tillstyrker jag, att premierna genomsnittligt höjes med ca

60 %. En differentierad höjning av utbildningspremierna synes emellertid

lämplig. Det torde vara ställt utom tvivel att utbildningspremierna utgör

eu viktig förutsättning för goda resultat vid utbildningen av värnpliktigt

befäl och därmed tillräcklig kvalitet hos krigsförbanden. När det gäller

officersutbildningen, som sker efter frivilligt åtagande, synes utbildningspremierna

ha stor betydelse från rekryleringssynpunkt. Vid bestämmandet

av premiebeloppen bör dessa på lämpligt sätt avrundas. Med hänsyn till

vad sålunda anförts föreslår jag, att premierna för genomgången underbefälsutbildning,

f. n. 100 kr. för underbefälsutbildning under den för värnpliktiga

i allmänhet gällande tjänstgöringstiden och 200 kr. för dylik utbildning

under viss förlängd tjänstgöring, höjes till 150 kr. respektive

300 kr. Vidare bör premierna för genomgången underofficers- och officersutbildning,

nu normalt 1 200 kr. respektive 2 400 kr., höjas till 2 000

kr. för underofficersutbildning och 4 000 kr. för officersutbildning. Övriga

utbildningspremier bör uppräknas i stort sett i motsvarande mån. När det

gäller höjningen av olika utbildningspremier har jag under hand samrått

med 1960 års värnpliktsutredning som funnit de av mig förordade höjningarna

lämpligt avvägda inbördes. Detaljerat förslag beträlfande de a\

mig förordade ändringarna av utbildningspremierna framgår av en sammanställning

som torde få intagas som bilaga till detta statsrådsprotokoll

(bilaga 1).

Jag föreslår vidare att tjänstgöringspremierna, vilka nu utgår med 100

kr. för varje hel premieberättigande tjänstgöringsperiod — vilket belopp

ansluter till lägsla förekommande utbildningspreinie — uppräknas till

150 kr. Premierna för de särskilda betälsövningarna bör dock under beaktande

av att dessa övningar fullgöres av i allmänhet något äldre värnpliktiga

höjas från 250 kr. till 500 kr.

Försvarskommitténs förslag om höjd familjepenning har anmälts i proposition

1963:70, varvid föreslagits eu höjning av familjepenningen med

genomsnittligt ca 25 % samt eu fördubbling av begravningsbidraget vid

familjemedlems död.

Kostnaderna för föreslagna förbättringar av värnpliktsförmånerna be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 114 är 1963

räknas för nästa budgetår uppgå till ca 56,5 miljoner kronor. Av detta belopp

belöper ca 30 miljoner kronor på höjning av penningbidragen, ca 10 miljoner

kronor på utryckningsbidrag, ca 4 miljoner kronor på ökat antal fria

resor, ca 6,5 miljoner kronor på uppräkning av premier och ca 6 miljoner

kronor på höjning av familjepenningen. Härtill bör läggas den kostnadsökning

om ca 0,5 miljon kronor som kan uppskattas inträda till följd av beslutad

ändring av normerna för beviljande av familjebidrag till näringsidkare

(prop. 1962: 188, L2U nr 42, rskr. 371). Sammanlagt torde således

här ifrågavarande kostnader för nästa budgetår komma att uppgå till ca

57 miljoner kronor.

De av mig föreslagna förbättringarna av de värnpliktigas förmåner bör

genomföras från och med den 1 juli 1963. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj.t att besluta om erforderlig ändring i värnpliktsavlöningskungörelsen.

Försvarskommittén har också tagit upp frågan om en förbättring av

efterlevandeskyddet för värnpliktigs anhörig och anser att denna fråga bör

göras till föremål för skyndsam utredning, varvid särskilt bör uppmärksammas

förutsättningarna för att införa någon form av ersättningar motsvarande

grupplivskyddet för de anställda i statlig tjänst, i likhet med kommittén

anser jag det viktigt att denna fråga får en snabb lösning och jag

har därför låtit utreda densamma inom försvarsdepartementet. Försäkringsskyddet

för arbetstagare som omfattas av statens grupplivförsäkring

gäller under arbetstagarens värnpliktstjänstgöring. Samma är förhållandet

med arbetstagare, som grupplivförsäkrats i Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag.

Gjorda undersökningar visar att försäkringsskydd under värnpliktstjänstgöring

och däremot svarande tjänstgöring inom krigsmakten och

civilförsvaret i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för arbetstagare

i statens tjänst kan införas även för dem som icke redan har sådant

skydd. Jag föreslår att grupplivskydd införes fr. o. in. den 1 juli 1963.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :l att bestämma, vilka personalkategorier

som skall erhålla grupplivskydd, samt att taga ställning till förutsättningarna

för rätt till försäkringsbelopp ävensom att utfärda de övriga

föreskrifter i ämnet som befinnes erforderliga. Kostnaderna för grupplivförsäkring

åt de värnpliktiga, som icke för närvarande har sådant skydd, beräknas

uppgå till ca 150 000 kr. per år; dessa kostnader bör bestridas på

samma sätt som kostnaderna för grupplivförsäkringen av arbetstagare i

statens tjänst. Jag förutsätter, att statens grupplivnämnd skall handlägga

även ärenden rörande ifrågavarande grupplivförsäkring. Vid införande av

grupplivskydd kommer i allmänhet behov av särskild begravningshjälp

icke att föreligga. Begravningshjälp kan för närvarande enligt värnpliktsavlöningskungörelsen

utgå med 600 kr. Jag föreslår, att bestämmelsen ändras

så att begravningshjälpen höjes till 2 000 kr. varigenom överensstämmelse

erhålles med begravningshjälpen till grupplivförsäkrad arbetstagare. Det

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963

17

hör få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om samordning av förmåner

enligt värnpliktsavlöningskungörelsen och grupplivförsäkringen.

Jag övergår så till att behandla frågan om beräkningen av anslaget

Armén: Avlöningar m. in. till värnpliktiga för nästa budgetår. Försvarets

civilförvaltning har föreslagit, att anslaget vid oförändrade förmåner uppföres

med 59,22 miljoner kronor. Jag har icke funnit anledning till erinran

mot civilförvaltningens beräkningar av antalet tjänstgöringsdagar för

nästa budgetår. Med hänsyn till anslagsbelastningen in. m. synes anslaget

emellertid vid oförändrade förmåner ha kunnat uppföras med i runt tal

57 miljoner kronor. Av i det föregående angivna kostnadsökningar avseende

penningbidrag, utryckningsbidrag och premier faller ca 34 miljoner kronor

på armén. Förevarande anslag bör därför uppföras med (57 + 34 =)

91 miljoner kronor, innebärande eu ökning med 33,45 miljoner kronor.»

Utskottet. Såsom framgår av de! föregående bär departementschefen

tillstyrkt försvarskoinmitténs förslag om höjning av de värnpliktigas penningbidrag,

införande av ett särskilt utryckningsbidrag samt ökning av antalet

fria resor. Sammantaget innebär detta förslag förmånsförbättringar av

en storlek, som ungefär motsvarar höjning av lägsta penningbidraget från

2 kr. 75 öre till 5 kr.

Utskottet, som delar försvarskoinmitténs och departementschefens framförda

uppfattningar, att värnpliktsförmånerna böra omprövas med hänsyn

till prisutvecklingen samt att den allmänna standardstegringen i samhället

bör beaktas vid omprövning av ifrågavarande förmåner, tillstyrker vad sålunda

föreslagits beträffande penningbidrag, utryckningsbidrag och fria

resor. 1 likhet med departementschefen finner utskottet, att frågan om att

bereda värnpliktiga möjlighet alt resa för nedsatt pris med andra kollektiva

transportmedel än järnväg bör närmare övervägas. Av vad utskottet nu

anfört följer att motionen II: 863 avstyrkes.

Såvitt avser utbildnings- och tjänstgöringspremier har departementschefen

biträtt försvarskoinmitténs förslag om eu uppräkning med i genomsnitt

cirka 60 %. Höjningen av de olika premierna har gjorts differentierad; den

största uppräkningen har därvid kommit premierna lör genomgången officers-

och underofficersutbildning samt för de särskilda befälsövningarna

till del. Utskottet, som i likhet med departementschefen anser en uppräkning

av premierna väl motiverad, finner de av departementschefen föreslagna

höjningarna av premier av olika slag väl avvägda och biträder därför

förslagen härutinnan.

Om hänsyn jämväl lages till den i annat sammanhang föreslagna, av riksdagen

numera godtagna höjningen av familjepenningen in. in. och den av

1962 års höstriksdag beslutade ändringen av normerna för beviljande av

familjebidrag till näringsidkare, torde kostnadsökningen till följd av förbättrade

värnpliktsförmåner för nästa budgetår utgöra cirka 57 miljoner kr.

''2—4773 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 114

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963

Såsom departementschefen föreslagit böra nu redovisade förslag rörande

förmånsförbättringar för värnpliktiga genomföras från och med den 1 juli

1963. I motionen 11:799 har yrkats att tle förhöjda utbildningspremierna

jämväl skola tillkomma elever i sädan premieberättigande utbildning, som

avslutas under juni månad 1963. Ett ikraftträdande den 1 juli 1963 av de

nya premiebestämmelserna torde le sig obilligt för vissa grupper. En sådan

grupp utgöra de elever i reservofficer skurs 1 vid armén, vilka efter avslutad

plutonchef sskola (motsvarande) hösten 1962 genomgått kadettskolans vinterlinje.

Då ifrågavarande reservofficerskurs avslutas under senare delen

av juni månad innevarande år, erhålla dessa elever, som följt den ur utbildningssynpunkt

mest önskvärda gången, icke några förhöjda premier för här

berörd utbildning. Däremot komma de värnpliktiga, vilka liksom föregående

grupp hösten 1962 genomgingo plutonehefsskola (motsvarande), men som

genomgå kadettskolans sommarlinje innevarande år och reservofficerskurs

I nästa år i åtnjutande av förhöjda premier såväl för kadettskoleutbildningen

som för reservofficerskurs I. Ett bifall till motionen 11:799 skulle väsentligt

minska skillnaden i premiehänseende mellan nyssnämnda elevgrupper.

Utskottet anser sig emellertid icke kunna bedöma, i vad mån ett

sådant bifall skulle få konsekvenser av större räckvidd. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att närmare pröva denna fråga och — på sätt som

kan visa sig lämpligt — utfärda övergångsbestämmelser, innebärande att de

nya premiebestämmelserna i viss utsträckning ges retroaktiv verkan. Utskottet

anser, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t bör giva till känna

vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet t inner det tillfredsställande att möjligheter befunnits föreligga

att redan från och med nästa budgetår införa ett förbättrat efterlevandeskydd

för de värnpliktigas anhöriga. Utskottet tillstyrker därför framlagt

förslag rörande grupplivskydd. Utskottet har icke heller funnit anledning till

erinran mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Åberopande det anförda får utskottet, som finner sig kunna godtaga den

verkställda beräkningen av arméns anslag till avlöningar in. in. till värnpliktiga

hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionen 11:863 fatta beslut om förbättrade förmåner för

värnpliktiga in. m. i enlighet med vad departementschefen föreslagit

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15

mars 1963;

b) till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 000 kr.;

c) i anledning av motionen II: 799 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 är 1963

19

7:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal in.fl. Sedan Kungl. Maj.t

i årets statsverksproposition (bilaga ö, punkt (it) löreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till aktiv

personal in. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av

127 000 000 kr., bar Kungl. Maj:t (punkt 8, s. 63—84) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen förordade

ändringar i vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de övriga

åtgärder, som föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels

godkänna av departementschelen lörordad avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1963/64, dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 106 000 000 kr.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och lör pensionerad personal i arvod

e sb e f a 11 ni ngar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

A. I anslutning till vad som förutsatts i propositionen nr 33 till årets

riksdag angående medelsbehovet under anslaget Marinförvaltningen: Avlöningar

för budgetåret 1963/64 föreslår departementschefen, att en kaptensbeställning

i Ao 21 vid kustartilleriet, avsedd för marinförvaltningens

vapenplanering, utbytes mot majorsbeställning i Ao 25, att en kaptensbeställning

i Ao 21 vid marinintendenturkåren, avsedd för ämbetsverkets centralplanering,

utbytes mot beställning för kommendörkapten av 2. graden i

Ao 25 samt att en löjtnantsbeställning i Ao 17/15 vid flottan utgår.

Med hänsyn till arten och omfattningen av förekommande arbetsuppgifter

anser departementschefen det motiverat, atl arbetstiden för inarinöverläkarens

assistent, vilken innehar beställning för förste marinläkare i Ao

25, omregleras till heltidstjänstgöring. 1 samband därmed bör avlöningsförstärkning

utgå till ifrågavarande marinläkare med 15 000 kr. för år.

Marinchefens förslag om inrättande av eu arvodesbefattning i A: 18 för

pensionerad underofficer vid marinöverläkarens expedition tillstyrker departementschefen.

B. Beträffande sjökrigsskolan och Karlskrona örlogsskolor har chefen

för marinen framlagt förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

i fred. Dessa förslag är alltjämt under beredning i försvarsdepartementet.

Ställning torde dock redan nu kunna las till vissa med stabs- och

förvaltningsorganisationen sammanhängande frågor.

Vid sjökrigsskolan bör sålunda nuvarande souschefsbeställning i

Ao 25 omvandlas till beställning i alternativt Ao 27/25 med tjänstebenäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

*20

Statsutskottets utlåtande nr 11 i År 1963

ning chef för utbildningsavdelningen. För denna avdelning bör vidare tillkomma

en kaptensbeställning i Ao 21. l samband härmed bör en löjlnantsbeställning

i Ao 17/15 vid flottan indragas.

YTidare föreslås att för nämnda skola inrättas beställningar vid flottan

för en förvallare i Ao 17 (intendenturavdelningen) och 5 högbåtsmän

1 Ao 11 (vaktchefer och föreståndare för budcentralen). Ifrågavarande beställningar

bör emellertid vakanthållas så länge nuvarande, för motsvarande

befattningar avsedda civila tjänstemän kvarstår i tjänst. Slutligen torde

2 beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13 (1 vid vardera flottan

och kustartilleriet), vilkas innehavare för närvarande tjänstgör som kasernunderofficer

respektive tyguppbördsinan vid sjökrigsskolan, kunna indragas.

Beträffande Karlskrona öriogsskolor föreslås, att beställningar för

en kapten i Ao 21 (chef för utbildningsavdelningen) och 4 löjtnanter i Ao

17/15 (kompanichefer) utbytes mot beställningar för en kommendörkapten

av 1. eller 2. graden i Ao 27/25 och t kaptener i Ao 21. Departementschefen

tillstyrker även att en för expeditionsföreslåndare vid örlogsskolorna avsedd

lörvaltarbeställning i Ao 17 tillkommer i utbyte mot eu beställning för underofficer

av 2. graden i Ao 15.

Härutöver bör vid förevarande skolor tillkomma 3 arvodesbefaltningar

för pensionerade underofficerare i A: 18 i utbyte mot samma antal beställningar

för underofficer av 2. graden i Ao 13.

Genom beslut den 14 december 1962 har Kungl. Maj:t medgivit, att en

tjänst för lektor i Ag 27/25 får finnas inrättad vid Karlskrona öriogsskolor

från och med den 1 januari 1963 tills vidare intill den 1 juli samma år.

Därvid skall en adjunktstjänst i Ae 23 vakanthållas. Från och med nästa

budgetår bör i enlighet med marinchefens förslag förenämnda adjunklstjänst

utbytas mot en tjänst för lektor i Ae 27/25.

Departementschefen anmäler, att chefen för marinen den 25 september

1961 avgivit ett förslag rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Berga öriogsskolor. Med anledning av förslaget, vilket för närvarande

är under beredning inom försvarsdepartementet, föreslås i detta

sammanhang, att en för koinpaniadjutant vid kasernkompaniet avsedd förvaltarbeställning

i Ao 17 vid uppkommande vakans utbytes mot beställning

för flaggunderofficer i Ao 15.

D. För närvarande finns fyra statsisbrytare. Under nästa budgetår tillkommer

ytterligare en sådan. Då den äldsta av nuvarande isbrytare, Atle,

torde komma att kvarstå, i vart fall som reservfartyg, innebär tillkomsten

av det nya fartyget att organisationen utökas. Detta medför i och för sig

ett behov av personalökning. Emellertid avses den i fred för isbrytarverksamheten

ianspråktagna personalen för andra befattningar i krig. I avvaktan

på en närmare precisering av personalbehoven för marinens krigsorganisation,

vilken bör verkställas i samband med förestående översyn av ma
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr tti ur 1963

21

rinens befälsstater, är departementschefen icke beredd tillstyrka någon

statökning i anslutning till all eu ny isbrytare tillkommer. Däremot bör vissa

jämkningar vidtagas i personalstaterna för att dessa skall bli bättre anpassade

till behovet för den utökade isbrytarverksamheten. Med dessa utgångspunkter

föreslår departementscheten, afl beställningar för en kommendörkapten

av 2. graden i Ao 25, en kapten i Ao 21, eu förvaltare i Ao 19

och 2 flaggunderofficerare i Ao 15 tillkommer Irån och med den 1 oklobei

1965. 1 samband härmed bör beställningar för 2 löjtnanter i Ao 17/15 och 2

underofficerare i Ao 15/13, de sistnämnda å särskild stat för övertaliga, indragas.

Vidare bör eu övergångsvis kvarstående beställning lör förvaltare

i Ao 17 indragas.

E. En (iversyn av befälsordningen vid marinen liknande den som skett vid

armén lorde enligt departementschefen kunna påbörjas tidigast under år

1963. Relationerna mellan obefordrade och befordrade underofficerare är

för närvarande betydligt oförmånligare vid marinen än vid infanteriet. Skäl

synes alltså föreligga att vidta vissa jämkningar härvidlag utan att avvakta

resultaten av en översyn. Härvid har särskilt beaktats att något förslag

till ändrad organisation beträffande underofficerspersonal i teknisk tjänst

vid marinen icke kan föreläggas årets riksdag. Departementschefen föreslår

ett utbyte av 150 beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13, varav

100 vid flottan och 50 vid kustartilleriet, mot beställningar för flaggunderofficer

i Ao 15.

Departementschefen tillstyrker, att en för fartygschef å tvättbytesfartyget

Sigrun avsedd flaggunderofficersbeställning i Ao 15 utbytes mot förvallarheställning

i Ao 17.

För maskintjänstchefen på det nya dykeri- och bärgningsfartyget Belos

bör avses en förvaltarbeställning i Ao 17. Departementschefen föreslår, att

en övergångsvis kvarstående förvaltarbeställning omdisponeras och avses

för nämnda befattning. I samband härmed bör en beställning för underofficer

av 2. graden i Ao 13 indragas.

Departementschefen föreslår, all lör chel lör kustartilleriets vapenoffieersskola

inrältas eu beställning för kapten i Ao 21. I samband härmed bor

en löjtnantsbeställning i Ao 17/1;» vid kustartilleriet utgå.

I likhet med marinchefen räknar departementschefen med all 6 beställningar

för övertaliga underofficerare i Ao 15/13 indrages. Vidare bör indragning

ske av 3 vakania lörvaltarbeställningar i Ao 17, tidigare avsedda

för befallningar, vilka ej längre ingår i organisationen.

Med ledning av att 12 ordinarie mariningenjörsbeställningar tillsatts

med underofficerare bör enligt departementschefen motsvarande antal beställningar

för underofficer av 2. graden i Ao 13, av vilka 1 1 vid flottan och

I vid kustartilleriet, indragas.

Såvitt avser marinens underbefäl föreslås, all 60 beställningar för högbåtsman

i Ao 11 vid flottan utbytes mol beställningar för förste högbåts
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1963

man i Ao 13 samt att 15 furirsbeställningar i Ao 8/7 vid kustartilleriet omvandlas

till beställningar för överfurir i Ao 11. Vidare biträdes ett förslag att

uppflytta eu vid flottan övergångsvis kvarstående flaggkorpral från lönegrad

Ao 10 till Ao 13.

F. Chefen för marinen har bl. a. föreslagit, att vid var och eu av marinkommandostaberna

skall tillkomma dels eu pensionerad officer i A: 28 för

mobiliseringsplanläggning, dels en pensionerad officer i A: 24 för ärenden

rörande säkerhetstjänsten. För ifrågavarande arbetsuppgifter vid marinkommandostaberna

synes viss personalförstärkning erforderlig. Departementschefen

finner det emellertid tills vidare vara till fyllest, om för berörda

uppgifter inrättas en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning

i A: 24 vid envar av staberna för marinkommando Nord, Ost, Syd och Väst.

Förslag om inrättande av ytterligare en adjunktstjänst i Ae 23 för instruktörsskolan

vid Älvsborgs kustartilleriregemente kan departementschefen

biträda.

Av marinchelen framfört förslag om inrättande av en beställning för

specialmarinläkare i ABr 23, vilket förslag tillstyrkts av 1962 års försvarssjukvårdsutredning,

anser departementschefen sig höra biträda. Till innehavaren

av denna tjänst bör utgå avlöningsförstärkning med 15 000 kr. för

år.

Beträffande i marinchefens skrivelse den 21 januari 1963 föreslagna förändringar

i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 och för biträdespersonal

i reglerad befordringsgång har departementschefen icke funnit någon

anledning till erinran.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 192) har bl. a. föreslagits att 3

beställningar för lärare i År 25/21 tillkommer vid militärhögskolan, varav

en avsedd för undervisning på marinlinjen. I enlighet härmed bör vid bifall

till detta förslag en kaptensbeställning i Ao 21 vid flottan indragas.

Vid marinkommando Väst föreslås tillkomma eu tjänst för kansliskrivare

i Ao 11 i utbyte mot en dylik tjänst i Ae 11.

Med beaktande av dels föreslagna personalförändringar in. in. vid marinen,

dels kostnaderna för år 1962 beslutade lönehöjningar samt med ledning

av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande budgetår

beräknar departementschefen anslaget för nästa budgetår till 125 000 000

kr., vilket innebär eu anslagshöjning med 19 000 000 kr.

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet skäl föreligga

att förbättra relationerna mellan obefordrade och befordrade underofficerare

vid flottan och kustartilleriet utan att avvakta den förutsatta översynen

av befälsordningen vid marinen. Av departementschefen föreslagna utbyten

av underofficersbeställningar i Ao 13 mot beställningar i Ao 15 tillstyrkas

därför. Jämväl övriga under förevarande punkt förordade personalförändringar

ävensom den verkställda beräkningen av medelsbehovet under

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1Ui år 1963 23

marinens allmänna avlöningsanslag har utskottet funnit sig kunna biträda.

Utskottet har icke heller ansett nägot vara att erinra mot vad departementschefen

i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer, under erinran om vad utskottet under punkten

5:o) i det föregående anfört,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för marinen samt de övriga

åtgärder som föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 15 mars 1963

föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till akliv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
‘

........................ 54 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 750 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 675 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 33 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 35 200 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................................. 1 600 OOP

Summa kr. 126 225 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 400 000

2. Ersättning för avlöningskostnader på statens

isbrytarfartyg .......................................... 325 000

Nettoutgift kr. 125 000 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.

S.o) Marinen: Avlöningar in.in. till värnpliktiga. Sedan Kungl. Maj:t

i årets slalsverksproposition (bil. 6, punkt 69) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar in. in. till

värnpliktiga för budgetåret 1963/61 beräkna ett förslagsanslag av 19 300 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963

kr., har Kungl. Maj:t (punkt 9, s. 84 och 85) föreslagit riksdagen att till

ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

19 300 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 400 000 kr.

Under punkten 6:o) i det föregående framlagt förslag om förbättrade förmåner

åt värnpliktiga innebär för marinens vidkommande en kostnadsökning

av i runt tal 6 400 000 kr., varav cirka 4 200 000 kr. för höjt penningbidrag,

cirka 1 200 000 kr. för utryckningsbidrag och cirka I 000 000 kr. för

höjda premier. Av civilförvaltningen med hänsyn till ökat antal tjänstgöringsdagar

m. m. föreslagen anslagsuppräkning med I 430 000 kr. kan departementschefen

godtaga. Anslaget bör därför uppföras med (11 400 000 +

6 400 000 + 1 430 000 =) avrundat 19 300 000 kr.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt det under punkten 6:o) redovisade

förslaget om förbättrade förmåner åt värnpliktiga, har icke funnit anledning

till erinran mot den verkställda beräkningen av förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar m.m. till värnpliktiga

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

19 300 000 kr.

9:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl.

Maj:t i årets statsverksproposition (bilaga 6, punkt 89) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag

av 154 000 000 kr., har Kungl. Maj:t (punkt 10, s. 85—1201 föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen

förordade ändringar i vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet

samt de övriga åtgärder, som föranledes av vad departementschefen föreslagit,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets

anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under

budgetåret 1963/64, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal

m. fl. för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 156 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 134 000 000 kr.

Departementschefen har under förevarande punkt upptagit vissa frågor

som sammanhänger med verksamheten vid Barkarby flygdepå (F 8)

och därvid anfört följande.

»Efter förslag i propositionen 1961: Ilo (s. 51—54) beslöts vid 1961 års

riksdag att bland annat för administration av flygbasen på Barkarby, sedan

Svea flygflottilj indragits, skulle finnas en organisation benämnd Barkarby

flygdepå (F8). Till flygdepån skulle förläggas en flygtransportdivision

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1H år t!t63

25

och, tills vidare, den del av flygledningens flygavdelning vid vilken flygning

med propellerflygplan bedrives. Den del av nämnda flygavdelning, vid

vilken flygning med jetflygplan äger rum, skulle förläggas till Västmanlands

flygflottilj, där en ny hangar förutsattes skola uppföras för ändamålet.

Kungl. Maj:t fastställde den 16 juni 1961 organisation av Barkarby

flygdepå.

Vid 1962 års riksdag godkändes i propositionen nr 110 (s. 23 -25) framlagda

förslag om att de första två luftvärnsrobotdivisionerna typ Bloodhound

11 skulle förläggas till flygdepån och att den grundläggande utbildningen

på ifrågavarande system skulle centraliseras till eu särskild skoldivision

därstädes. Till det av chelen för flygvapnet anmälda totalbehovet

av personal för roboldivisionerna togs icke ställning, men ett antal beställningar

av olika slag inrättades för ändamålet. Flygvapenchefen hade föicslagit

att till F 8 skulle förläggas även eu robotverkstad. En för chef för

sådan verkstad avsedd flygdirektörsbeställning av 2. graden inrättades

också, men detta förklarades icke innebära att slutlig ställning togs till

hur underhållet av ifrågavarande robotmateriel borde organiseras. Av

den till propositionen lämnade redogörelsen för llygvapenchefens förslag

framgick att behovet av personal vid F 8, utöver den som erfordrades vid

robotdivisioner och robotverkstad, icke kunde anges förrän ytterligare utredning

gjorts.

I en av överbefälhavaren med yttrande den 16 januari 1963 överlämnad

skrivelse har chefen för flygvapnet framlagt förslag till organisation av

F 8. Förslagen innebär i huvudsak att flygdepån omvandlas till flottilj —

Svea flygflottilj — med organisation och personaluppsättning inom stabsoch

förvaltningstjänstens område lämpade efter den organisation som fastställts

för annan flygflottilj än sektorflottilj saml att flygledningens flvgtjänst

omlägges.

Jag redogör först för förslagen i sistnämnda hänseende. Med hänsyn

bland annat till svårigheterna för personal i flygledningen att utföra flygtjänst

så långt från arbetsplatsen som i Västerås föreslår chefen för flygvapnet

att det beslutade inrättandet av eu jetflygavdelning vid F t ej genomföres

och att ej heller den för avdelningen avsedda hangaren uppföres.

I stället föreslås följande. Personal, som under liden för placering vid flygledningen

måste bedriva sin flygtjänst på moderna jetflygplan, bör göra

detta genom tjänstgöring vid lämplig flottilj. En mindre del av denna personal,

som ej hinner flyga vid flottilj utanför Stockholmsområdet, bör flyga

på Södertörns flygflottilj (F 18). Detta medför att vissa utrymmen för flygplan

och någon utökning av den tekniska personalen erfordras vid F 18.

Förslag härom avser flygvapenchefen atl framlägga senare. När flygtjänsten

vid F 18 kan igångsättas, kan flygledningens flygning på jetplan vid

F 8 helt avvecklas. — Av kostnadsskäl måste flygledningens jetflygning

starkt begränsas, och antalet förare som utför sådan flygning vid flottilj

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 11b år 1963

kominer att successivt minska. Övriga förare bör flyga propellerplan vid

F 8. Antalet av dessa förare beräknas öka successivt under 1960-talet. Flygtidsförbrukningen

ökar därvid med ca 40 %, jämfört med nuläget, och det

blir nödvändigt att till F 8 överföra ytterligare ca 15 propellerflygplan. De

beställningar och tjänster som avsetts för jetflygavdelningen vid F 1 bör

utnyttjas vid F 8.

Luftfartsstyrelsen har i yttrande över flygvapenchefens förslag anfört,

bland annat, att fortsatt flygning på Barkarby tills vidare bör kunna accepteras

trots den ökade verksamheten med propellerflygplan, under den av

styrelsen i tidigare sammanhang angivna förutsättningen att en samarbetsgrupp

representerande flygvapnet och styrelsen följer utvecklingen och att,

om det senare skulle visa sig erforderligt, all flygverksamhet flyttas bort

från Barkarby. Den föreslagna utökade jetflygningen vid F 18 vill styrelsen

icke motsätta sig under förutsättning alt detta icke medför restriktioner

för den civila flygtrafiken och att berörda trafikledningsorgan har kapacitet

att utöva en säker trafikkontroll.

Förslaget, att F8 skall ombildas till flygflottilj, motiveras bland annat

med att F 8 genom organiserandet av robotdivisioner tillföres förband med

operativa uppgifter och i storlek väl kan jämföras med nuvarande flottiljer.

Även en utökad flygverksamhet åberopas som motiv. — Uppbyggnaden

av en flottiljstab skulle innebära, att en robot-, en flyg- och bas-, en trafiklednings-

samt en mobiliserings- och en kassaavdelning skulle tillkomma.

— Överbefälhavaren har i sitt yttrande biträtt förslaget till omorganisation

av F 8 från flygdepå till flygflottilj.

Enligt flygvapenchefen behöver vid bifall till organisationsförslagen tillkomma

73 beställningar och tjänster på avlöningsanslag, bortsett från robotdivisionernas

personalbehov; redogörelse för flygvapenchefens förslag

i sistnämnda hänseende lämnas i annat sammanhang. 9 beställningar och

tjänster anses kunna indragas. Vidare föreslås några lönegradsförändringar.

Förslagen framgår i huvudsak av följande sammanställning (s. 1121).

Flygvapenchefens förslag bygger på att F 8 framdeles skall ha till huvudsakliga

uppgifter dels att — liksom nu — administrera krigsflygbasen

Barkarby och förrådsuppställningen av krigsflygplan därstädes, dels att

bedriva utbildning och övningar m. in. på luftvärnsroboten 368 vid två divisioner,

vilket redan tidigare beslutats, dels att ombesörja underhåll av

materiel för nämnda robotdivisioner och ytterligare eu sådan division inom

östra Mellansverige, dels ock att vara bas för viss flygverksamhet, vilken

förutsättes öka i omfattning. I fråga om de verksamhetsgrenar som sålunda

föreslås tillkomma eller få större omfattning tillstyrker jag att verkstadsresurser

tillföres F 8 för robotunderhåll och att den blivande verkstaden

skall kunna betjäna även en framdeles uppsatt tredje robotdivision.

Beträffande flygverksamheten vid F 8 vill jag anföra följande.

Vid anmälan till propositionen 1961: 110 av fråga om verksamheten vid

1 I propositionen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1963

27

förutvarande Svea flygflottilj (F 8) redogjorde jag för två av chefen för

flygvapnet utarbetade alternativa organisalionsförslag. Förslagen överensstämde

med varandra bland annat däri, att jetflygning med flygledningens

flygavdelning skulle förläggas till Västmanlands tlygflottilj (F 1) i Västerås.

Enligt det ena förslaget (A) skulle F 8 alltjämt utnyttjas för transportoc.

h räddningsflygning samt den del av flygledningens flygavdelning vid

vilken flygning med propellerflygplan utföres. 1 det andra förslaget (Bj förutsattes

att sistnämnda del av flygledningens llygavdelning skulle förläggas

till Södertörns flygflottilj (F 18), medan transport- och räddningsflyget

skulle baseras på Bromma eller Arlanda. För egen del anförde jag bland annat,

att jag ansåg mig böra tillstyrka att flygverksamhet i den omfattning

och av det slag flygvapenchefen föreslagit i vart fall tills vidare bibehölls

vid F 8. Jag erinrade om alt ifrågavarande verksamhet icke krävde några

investeringar vid F 8 och uttalade, att åtgärder alltså icke behövde vidtagas

som skulle kunna åberopas som skäl ur ekonomisk synpunkt mot att framdeles

ytterligare begränsa organisationen. — Riksdagen godkände vad sålunda

anförts.

Sedan beslut fattades om att vid F 8 tills vidare bibehålla flygverksamhet

av den omfattning och art som avsågs i förenämnda alternativ

A, har förutsättningarna för att på Barkarby bedriva fredsmässig flygning

ändrats. Jag syftar härvid på att — såsom redovisats i proposition

1962: 190 — utredningar igångsatts i syfte att i huvudsak friställa Järvafältet

från militär verksamhet för alt möjliggöra fältets användning för civil

.statlig verksamhet samt för bostadsexploatering. Eu utgångspunkt för dessa

utredningar är visserligen, alt anläggningarna vid Barkarby flygfält under

överblickbar tid skall disponeras för militära ändamål. När det gäller att

bestämma vilken verksamhet som skall vara förlagd dit, måste man emellertid

självfallet överväga i vad mån olika verksamhetsformer lämpligen kan

bedrivas under de nya villkor som man har att räkna med sedan Järvafältet

exploaterats för bland annat bostadsbebyggelse. Eu framsynt planering kräver,

att man försöker bedöma belingelserna för verksamheten även efter

det att exploateringen kommit till stånd. Härvid ser jag intet skäl att ifrågasätta

lämpligheten av att till F 8 förlägga robotförband och robotverkstad.

Däremot bör man enligt min mening icke inrikta sig på att på lång sikt

bibehålla transport- och helikopterflygning samt flygning med flygledningens

flygavdelning vid F 8. Jag har funnit, att det bör undersökas vilka

åtgärder som erfordras för att möjliggöra, att vid F 8 från och med den

1 juli 1968 icke skall förekomma annan flygning än sådan som är nödvändig

på grund av att F 8 bibehålies som krigsbas och användes för förrådsuppställning

av krigsflygplan. Uppdrag att utreda denna fråga och inkomma

med förslag i ämnet bör lämnas åt chefen för flygvapnet.

Det är mot denna bakgrund jag prövat flygvapenchefens föreliggande

förslag till organisation och personaluppsättning för F 8. Förbandet bör

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 114 är 19fi3

enligt min mening benämnas Barkarby flygkår. För dess chef räknar jag

med en beställning för överste i Bo 1. En beställning för överstelöjtnant i

Ao 27 kan därvid utgå. Jag föreslår vidare att en beställning för kapten i

Ao 21 (chef för skoldivisionen, jfr prop. 1962: 110, s. 24) utbytes mot beställning

för major i Ao 25, avsedd för chef för robotavdelningen, tillika

chef för skoldivisionen, samt att en beställning för flygdirektör av 2. graden

i Ao 25 utbytes mot beställning för flygdirektör av 1. graden i Ao 27 (chef

för inaterielavdelningen). För materielavdelningen räknar jag också med

beställningar för en förste verkmästare i Ao 19 och 2 förste verkmästare i

Ao 17. Jag räknar i övrigt med att beställningar tillkommer för en förvaltare

i Ao 17 (stabsunderofficer på kårexpeditionen), en fanjunkare i Ao 15

(utbildningsledare vid specialkompaniet) och 6 överfurirer i Ao 11 (varav

en chef för budcentral, 2 lärare vid teleavdelningen, ett expeditionsunderbefäl

vid vartdera baskompaniet och specialkompaniet och en chef för utbildningsförrådet).

Samtidigt kan eu beställning för fanjunkare i Ao 15

utgå. Beställningar för 2 överfurirer i Ao 11 i utbyte mot tjänster för eu

sjukvårdsförmån i Ae 9 och eu garageförman i Ae 10 bör även tillkomma.

Ifrågavarande beställningar bör emellertid tillsättas först i samband med inträffande

ledighet i de civila tjänsterna. Slutligen kan eu vakant tjänst för

kontorsskrivare i Ao 13 och 4 tjänster i Ae 10 och lägre lönegrader, varav 3

vakanta, indragas. I fråga om arvodesbefattningar och icke-ordinarie tjänster

ankommer det på Kungi. Maj:t att besluta i samband med att organisation

för F 8 fastställes. Jag har därvid beräknat medel för icke-ordinarie

civil personal i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda tabell

(s. 112)''. I likhet med chefen för flygvapnet har jag räknat med att de beställningar

som tidigare avseils för flygledningens jetflygavdelning vid

förläggning till F 1 får användas för F 8 behov. Vidare räknar jag med att

beställningar m. in. vid F 8 A må kunna disponeras i mån av behov.»

Såvitt avser flygvapenchefens yrkanden under avlöningsanslagel

för nästa budgetår lämnar utskottet i det följande en kortfattad redogörelse

i huvudsak endast för de av departementschefen förordade ändringarna för

ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.

För närmare kännedom om de av departementschefen framställda

förslagen torde få hänvisas till propositionen.

B. Flygvapenchefens förslag att utbyta en kaptensbeställning i Ao 21

vid vapenbvrån i flygförvaltningen mot en beställning för alternativt major

eller kapten i Ao 25/21 biträder departementschefen. Han kan också tillstyrka

afl en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major i Ao 27/25

inrättas för försökseentralen.

Under hänvisning till de förslag som framlagts till personalförändringar

vid flygförvaltningen (prop. 1963: 31, s. 28—29) föreslås att en beställning

1 I propositionen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr il4 dr 1903

29

för flygingenjör av 1. graden i Ao 23 tillkommer avsedd lör personal- och utbildningssektionen.

Vid bifall till sill lörslag att en avdelningsdirektörsIjiinst

i Bo 1 inrättas för vapenbyrån räknar departementscheten med att

en beställning för flygdirektör av I. graden i Ao 27 utgår ur llygvapnets personalförteckning.

C. De föreslagna nya beställningarna för st ridslednings- och luttbevakningsorganisationen

avses för eu luftförsvarscentral Lyp t, eu radargruppcentral

och ett antal radarstationer. Den relativt betydande personalförstärkning,

som flygvapenchefen föreslagit, anser departementschefen sig böra

tillstyrka för att den omfattande investeringen i modern materiel skall ge

åsyftad effekthöjning i luftförsvaret. Sålunda bör beställningar tillkomma

för en sektorledare i Bo 1, en överstelöjtnant i Ao 27 (luftbevakningsledare),

2 majorer i Ao 25 (en för chefrobotledare och en för ehetjaktledare), 5

kaptener i Ao 21 (eu för biträdande luftbevakningsledare, 2 för chefradarjaktledare,

eu för biträdande robotledare och eu för biträdande jaktledare),

4 förvaltare i Ao 17 (en för chef för radargruppcentral och 3 för chefradarjaktledare),

10 fanjunkare i Ao 15 (bland annat 3 för radarjaktledare, 3 för

målföljningsledare och 1 för ställföreträdande chef för radargruppcentral),

ti överfurirer i Ao It samt 10 turirer i Ae 8/7. Härvid anses ti löjtnantsbeställningar

i Ao 17/15 kunna utgå. Del torde få ankomma på Kungl. Maj:!

att — med hänsyn till materielläget - besluta från vilken tidpunkt de av

departementschefen föreslagna beställningarna skall få utnyttjas. Såvitt

nu kan bedömas bör beställningarna i varje fall icke tillsättas före den I

januari 1964.

Föreslagna beställningar för civilmilitär personal avses för befattningshavare

för ledning av underhållstjänsten inom strilorganisationen. 1 detta

sammanhang erinras om alt Iöregående års riksdag biföll ett förslag

(prop. 1962: 110, s. 108 109) om alt inrätta eu tjänst för förste drift
ingenjör

i Be 1 avsedd som teknisk chef för ett ledningsorgan för drift och

underhåll av all luftbevaknings- ocli stridsledningsmateriel inom viss luftförs

varssektoi''. Kungl. Maj:t har vidare den i) mars 1962 medgivit inrättande

på verkstadstitel för centrala flygverkstaden i Arboga av en tjänst för

driftingenjör i Ag 23 och eu tjänst för driftingenjör i Ag 21 avsedda att ingå

i nämnda ledningsorgan. De nu framförda förslagen avser dels omvandling

av ifrågavarande tjänster till civilmilitära beställningar, dels tillkomst av

ytterligare beställningar för befattningar inom vissa andra luftförsvarsseklorer.

Departementschefen anser sig emellertid i förevarande sammanhang

endast kunna tillstyrka, alt eu tjänst för förste driftingenjör i Be 1 tillkommer.

Avtöningskostnaderna bör i likhet med tidigare medgivna tjänster för

bär aktuellt ändamål bestridas från verkstadstitel. Såsom flygvapenchefen

föreslagit bör 15 beställningar för flygtekniker i Ao II utgå.

I). Departementschefen föreslår, all 7 lurirsbeställningar i Ae 8/7 avsedda

för signalunderbefäl i luftlörsvarscenlraler utbytes mot beställningar för

överfurir i Ao 11.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr il''t år 1963

E. Flygvapenchefens förslag till förändringar inom luftvärnsrobotorganisationen

vid Barkarby flygdepå tillstyrker departementschefen, vilket innebär

att beställningar tillkommer för en kapten i Ao 21 (chef för övningsdivisionen),

4 fanjunkare i Ao 15, en överfurir i Ao It och 2 förste verkmästare

i Ao 17 samt att därvid beställningar för en förrådsförvaltare i Ao

17 och 10 flygtekniker i Ao 11 indrages. Departementschefen har vidare

räknat med att vakantsatta beställningar för eu förste verkmästare i Ao 17

och 3 mästare i Ao 13 får utnyttjas vid robotförbanden. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:l att — med hänsyn till materielläget — besluta från vilken

tidpunkt de föreslagna beställningarna skall få utnyttjas.

F. Departementschefen biträder flygvapenchefens förslag om utbyte av

2 beställningar för furir i Ae 8/7 vid markstridsskolan mot beställningar för

överfurir i Ao 11.

H. En översyn av befälsordningen vid flygvapnet liknande den som skett

vid armén torde enligt departementschefen tidigast kunna påbörjas under

ur 1963. Relationen mellan obefordrade och befordrade underofficerare är

för närvarande betydligt oförmånligare vid flygvapnet än vid infanteriet.

Skäl synes alltså föreligga att vidtaga vissa jämkningar härvidlag utan att

avvakta resultaten av en översyn. Departementschefen föreslår ett utbyte

av 100 beställningar för sergeant i Ao 13 mot samma antal beställningar

för fanjunkare i Ao 15.

Vidare föreslås, all 20 beställningar för rustmästare i Ao 13 tillkommer

i utbyte mot samma antal överfurirsbeställningar i Ao 11 och att 200 flygteknikerbeställningar

i Ao 1 I utbytes mot beställningar för förste flygtekniker

i Ao 13.

I. Såvitl avser ordinarie tjänster för den militära väderlekstjänsten föreslås

att beställningar tillkommer för 2 meteorologer i Ao 21 (en för flygstabens

väderleksavdelning och en för stridsledningsorganisationen).

,1. En fortsatt förstärkning av trafikledarorganisationen synes erforderlig.

Departementschefen föreslår därför att sammanlagt 9 beställningar för

trafikledare tillkommer, av vilka en i Ao 19 för trafikledarutbildning, en i

reglerad befordringsgång för tornkontroll vid arméns helikopterskola, en i

Ao 21 och en i reglerad befordringsgång för regional radareentral för Göteborgs

flyginformationsområde, 2 i Ao 19 för lokal radarövervakning samt —

med beaktande av leveranstakten för landningsradar — 2 trafikledare i

Ao 19 och en i reglerad befordringsgång för landningsradar.

K. Departementschefen tillstyrker, att 3 beställningar för förste verkmästare

i Ao 17, av vilka en vid F 4 tillhörande kategorien elektrotekniker, tillkommer

i utbyte mot beställningar för mästare i Ao 13.

Med anledning av flygvapenchefens förslag i övrigt rörande beställningar

för elteknisk personal föreslås, att sammanlagt följande antal beställningar

tillkommer, nämligen 24 för förste verkmästare i Ao 17, 18 för förste mästare

i Ao 15 och 5 för mästare i Ao 13, i utbyte mot 47 beställningar för

flygtekniker i Ao 11.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1H År 1963

31

M. Departementschefen tillstyrker, all 2 arvodesbefattningar i A: 24 för

pensionerad officer inrättas för mobiliseringsofficer, en vid centrala flygverkstaden

i Malmslätt och en vid centrala flygverkstaden i Västerås. Härvid

kan en tjänst för driftingenjör i Ae It) (med avlöning från verkstadstitel)

vid flygverkstaden i Västerås ntgä.

Beträffande förändringar i övrigt i fråga om tjänster för kontorsbiträde

i Ao 5 och för biträde för skriv- och konlorsgöromål har departementschefen

intet att erinra mot flygvapenchefens förslag.

1 årets statsverksproposilion (bil. ti, s. 192) har föreslagits, all 3 beställningar

för lärare i År 25/21, av vilka 2 avsedda lör undervisning på

flyglinjen skall tillkomma vid militärhögskolan. I enlighet härmed bör

vid bifall till dessa förslag — beställningar för 2 kaptener i Ao 21 utgå ur

flygvapnets personalförteckning.

I samband med att flygfältsbyrån i flygförvaltningen överföres till fortifikationsförvaltningen

fr. o. in. den 1 juli 1963 (jfr prop. 1963:31, s. 30)

bör 2 tjänster, en för byråintendent i Ao 21 och en för ingenjör i högst

Ae 15 överföras till flygstaben.

En beställning för musikdirektör av 1. graden i Ao 21 på övergångsstat

vid flygvapnet kan numera indragas sedan vederbörande innehavare

avgått med pension.

Departementschefen behandlar vidare personal- och organisationstörändringar

vid de flottiljer (motsvarande) som under år 1962 blivit organisationsundersökta.

För F 21, som i fortsättningen hör benämnas Norrbottens flygflottilj,

tillstyrker departementschefen alt beställningar tillkommer för en överstelöjtnant

i Ao 27 (baschef), eu kapten i Ao 21 (utbildningsofficer) och en

flygingenjör i Ae21 (3. flottilj i ngenjtir) för helikoptermaterial in. in. Han

förutsätter, att F21 ålägges ansvar för underhåll av arméflygmateriel för

arméns helikopterskola i Boden. Han förordar vidare att för stridsledningsoflicer

inrättas en beställning för kapten i Ao 21 i utbyte mot beställning

för löjtnant i Ao 17/15. Som chef för luftförsvarsgruppcentral räknas vidare

med eu befattning i A: 24 för pensionerad officer.

För F5 tillstyrkes, att eu beställning för överfurir i Ao It (sjukvårdsunderbefäl)

tillkommer.

Såvitt avser flygvapenchefens förslag betrallande 1'' 11 tillstyrker departementschefen

atl eu operations- och underrättelseavdelning skapas. Han

kan också biträda atl 2 beställningar tillkommer för denna avdelning, en för

major i Ao 25 (chef) och en för kapten i Ao 21 (underrättelseofficer). Vid

bifall härtill hör 2 beställningar för löjlnant i Ao 17/15 utgå.

Departementschefen tillstyrker llyvapenchefens förslag, att yrkesgrenen

stridslednings- och luftbevakningstjänsl • (striltjänsl) tillkommer vid llygvapnet.

Del torde — vid bifall härtill — få ankomma på Kungl. Maj:t att

närmare reglera denna fråga.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 114 dr 1963

Med beaktande av föreslagna personalförändringar in. m. vid flygvapnet

och kostnaderna för är 1962 beslutade lönehöjningar samt med ledning av

belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande budgetår beräknar

departementschefen anslaget för nästa budgetår till 156 000 000 kr.,

vilket innebär eu anslagsökning med 22 000 000 kr.

Utskottet. Departementschefen bär, såsom framgår av det föregående,

behandlat vissa frågor sammanhängande med verksamheten vid Barkarby

flygdepå (F 8). Departementschefen har ansett det lämpligt att till F 8 förlägga

robotförband och robotverkstad. Då Järvafältet skall exploateras för

bl. a. bostadsbebyggelse, anser departementschefen det däremot inte lämpligt

att på lång sikt räkna med att vid F 8 bibehålla transport- och helikopterflygning

samt flygning med flygledningens flygavdelning. Enligt departementschefen

bör del uppdragas åt flygvapenchefen att undersöka vilka

åtgärder som erfordras för att möjliggöra, att vid F 8 från och med den 1

juli 1968 icke skall förekomma annan flygning än sådan som är nödvändig

på grund av att F 8 bibchålles som krigsbas och användes för förrådsuppställning

av krigsflygpian. Vad departementschefen sålunda anfört kan utskottet

ansluta sig till. Riksdagen torde därför framdeles få ta ställning

till hur en sådan avveckling av flygverksamheten vid F8 skall lösas och

om därvid bl. a. kräves eu utökad flygning vid Södertörns flygflottilj (F 18),

något som flygvapenchefen f. n. synes räkna med.

Departementschefens med nyss angivna utgångspunkter framlagda förslag

till organisation och personaluppsättning vid F 8 finner sig utskottet

kunna biträda. Utskottet tillstyrker alltså, att F 8 omvandlas till flygkår.

Utskottet finner emellertid skäl tala för att förbandet därvid benämnes

Svea flygkår.

För nästa budgetår föreslagna personalförändringar innebära inrättande

av ett relativt stort antal nya tjänster (motsvarande). Huvuddelen av dessa

nya tjänster sammanhänger med beslutad utbyggnad av stridslednings- och

luftvärnsrobotorganisationen. Vid sin prövning av föreslagna personalförändringar

in. in. vid flygvapnet har utskottet funnit sig böra godtaga desamma.

Härav följer bl. a. att utskottet tillstyrker, att Norrbottens flygbaskår

omvandlas till flygflottilj — Norrbottens flygflottilj — samt att, i likhet

med vad som skett vid marinen, ett antal underofficersbeställningar i Ao 13

utbytes mot beställningar i Ao 15 utan att en kommande översyn av befälsordningen

vid flygvapnet avvaktas.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i övrigt anfört under förevarande punkt, tillstyrker, att flygvapnets

allmänna avlöningsanslag för nästa budgetår uppräknas med 22 milj. kr.

till 156 milj. kr.

Utskottet hemställer, under erinran om vad utskottet anfört under punkten

5:o) i det föregående,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 År 1963

33

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:l att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för flygvapnet samt de övriga

åtgärder som föranledes av vad departementschefen töieslagit

i statsrådsprotokollet iiver försvarsärenden för den 15

mars 1963;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under

budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.........................................................

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ..............................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................

4. Avlöningar till (ivrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgitter,

förslagsvis ................................................

Summa kr. 157 800 0U0

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 800 000

Nettoutgift kr. 156 000 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 156 000 000

kr.

70 500 000

1 300 000

1 300 000

38 000 000

44 500 000

2 200 000

10 :o) Flygvapnet: Avlöningar in.in. till värnpliktiga. Sedan Kungl. Maj .t

i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 94) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar in. m.

till värnpliktiga för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av

15 100 000 kr., har Kungl. Maj:t (punkt 11, s. 121) föreslagit riksdagen att

till ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 15 200 000 kr.

3--4773 63 Hihany till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr I N

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 114 dr 1963

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 9 280 000 kr.

På grundval av antalet tjänstgöringsdagar och antalet till premier berättigade

värnpliktiga beräknar försvarets civilförvaltning medelsbehovet

under ifrågavarande anslag till 9 800 000 kr., innebärande eu anslagshöjning

med 320 000 kr. Det ökade medelsbeliovel föranledes huvudsakligen av

alt antalet tjänstgöringsdagar förutses öka med omkring 137 000 till ca

2 802 000. Under punkten 6:o) i det föregående framlagt förslag om förbättrade

förmåner ål värnpliktiga innebär för flygvapnets del en kostnadsökning

av i runt tal 5 000 000 kr., varav ca 3 900 000 kr. för höjda penningbidrag,

ca 1 500 000 kr. för utryckningsbidrag och ca 200 000 kr. för höjda

premier. Med beaktande av i det föregående angivna kostnadsökningar avseende

förbättrade förmåner och ökat antal tjänstgöringsdagar samt under

hänsynstagande jämväl till belastningen under budgetåret 1961/62 föreslår

departementschefen, att anslaget för nästa budgetår uppföres med

15 200 000 kr. Detta innebär eu anslagsuppräkning med 5 920 000 kr.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt det under punkten 6:o) redovisade

förslaget om förbättrade förmåner åt värnpliktiga, har icke funnit anledning

till erinran mot den verkställda beräkningen av förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar in. m. till

värnpliktiga för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 15 200 000 kr.

11 :o) försvarets iorskiiiugsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Sedan

hungl. Maj :t i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 125) föreslagit

liksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1963/64 beräkna

ett reservationsanslag av 34 715 000 kr., hur Ivungl. Maj:t (punkt 12,

s. 121-1 123) föreslagit riksdagen att dels till ifrågavarande ändamål för

samma budgetår anvisa etl reservationsanslag av 33 182 000 kr., dels ock

bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar av materiel

för försvarets forskningsanstalts verksamhet må utläggas inom en

kostnadsram av 2 500 000 kr.

I innevarande års statsverksproposition (bil. 6, punkt 123) har departementschefen

föreslagit inrättande av ett visst antal extra ordinarie tjänster

under forskningsanstaltens avlöningsanslag i utbyte mot motsvarande extra

tjänstei på törevarande anslag. Med anledning härav bör förevarande anslag

minskas med 1 650 000 kr. Med hänsyn till den ram för utgifterna för

det militära försvaret som föreslås för nästa budgetår anser departementschefen

sig böra föreslå eu ytterligare minskning under anslaget* som. bör

uppföras med 33 182 000. kr., vilket belopp, med hänsyn till befintliga re
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 k år IHfi.1

35

servationer bör vara till fyllest. Liksom för innevarande budgetår bör medgivande

inhämtas till att materielheställningar utlägges till ett belopp av

2 500 000 kr. utöver anvisade medel.

Utskottet bär tidigare i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande

nr 4 tillstyrkt att 50 extra ordinarie tjänster inrättas under forskningsanstaltens

avlöningsanslag i utbyte mot motsvarande antal extra tjänster på

förevarande anslag.

Utskottet tillstyrker, att här ifrågavarande anslag uppföres med

33 182 000 kr. Jämväl det föreslagna beställningsbemyndigandet torde böra

godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen tna

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverk
samhet

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 33 182 000 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar

av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet

må utläggas inom en kostnadsram av 2 500 000 kr.

12:o) Årskostnader för industriell krigsberedskap. Sedan Kungl. Maj:l

i Arets statsverksproposition (bil. 6, punkt 152) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Årskostnader för industriell

krigsberedskap för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 700 000

kr., har Kungl. Maj :t (punkt 13, s. 123) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 700 000 ki.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 700 000 kr.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp,

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Årskostnader för industriell krigsheberedskap

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

700 000 kr.

13:o) Engångskostnader för industriell krigsberedskap. Sedan Kungl.

Maj:l i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 152) föreslagit riksdagen

alt, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Engångskostnader för

industriell krigsberedskap för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr., bar Kungl. Maj :t (punkt 14, s. 124 och 125) före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ÖB

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963

slagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 850 000 kr.

För kännedom om för nästa budgetår förutsatta anskaffningar torde få

hänvisas till propositionen.

Utskottet tillstyrker, att anslaget uppföres med 5 milj. kr., innebärande

eu höjning med 0,15 milj. kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Engångskostnader för industriell

krigsberedskap för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr.

I4:o) Familjebidrag. Sedan Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 161) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Familjebidrag för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag

av 38 500 000 kr., har Kungl. Maj:t (punkt 15, s. 125 och 126) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 38 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 33 000 000 kr.

Föregående budgetår uppgick utgifterna under familjebidragsanslaget

till i runt tal 33,5 miljoner kronor. Med utgångspunkt i denna belastning synes

anslaget enligt departementschefen för nästa budgetår vid oförändrade

förmåner ha kunnat uppföras med 32 miljoner kronor. Hänsyn har härvid

tagits till att antalet tjänstgöringsdagar för befäls- och repetitionsövningar

till följd av förskjutning av vissa dylika övningar från hösten till våren 1962

var relativt stort under föregående budgetår. Såsom framgår av det föregående

bör emellertid anslaget för nästa budgetår uppräknas dels med 6

miljoner kronor till följd av det i propositionen 1963: 70 framlagda förslaget

om förhöjd familjepenning m. m„ dels med 0,5 miljon kronor med anledning

av beslutad ändring av normerna för beviljande av familjebidrag m. in.

till näringsidkare. Anslaget hör således för nästa budgetår uppföras med

(32 000 000 + 6 000 000 + 500 000 =) 38 500 000 kr.

Utskottet, som vill erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 70 framlagda förslag om förhöjd familjepenning m. in.,

tillstyrker, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med

38 500 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 5 500 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Familjebidrag för budgetåret 1963/64

anvisa ett förslagsanslag av 38 500 000 kr.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1963

15 :o) Reseersättningar till värnpliktiga m.fl. Sedan Kungl. Maj :t i årets

statsverksproposition (bil. 6, punkt 175) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.

för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 13 900 000 kr., har

Kungl. Maj:t (punkt 16, s. 126 och 127) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

13 900 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 8 800 000 kr.

Försvarets civilförvaltning bär hemställt, att anslaget till följd av höjda

järnvägstaxor in. in. och anslagsbelastningen under budgetåret 1961/62 ökas

med 1 200 000 kr. I det föregående anmält förslag om utökade förmåner

till värnpliktiga torde medföra eu kostnadsökning under förevarande anslag

av ca 4 000 000 kr. Med beaktande av sålunda angivna kostnadsökningar

föreslår departementschefen, att anslaget uppföres med 13 900 000

kr., innebärande en anslagshöjning av 5 100 000 kr.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt det under punkten 6:o) redovisade

förslaget om utökade förmåner åt värnpliktiga och som inhämtat att

jämväl kostnaderna för vissa redan beslutade förbättringar av reseförmåner

till medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer m.fl. (SU 1963: 57) torde

kunna rymmas inom det föreslagna anslaget om 13,9 milj. kr., tillstyrkei

Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 13 900 000

kr.

16:o) Inredning ni.in. av vissa kontorslokaler. Sedan Kungl. Maj .t i

årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 205) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Inredning in. m. av vissa kontorslokaler

för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag av

1 000 000 kr. har Kungl. Maj:l (punkt 17, s. 127) föreslagit riksdagen att

till ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa elt reservationsanslag

av 1 000 000 kr.

Förevarande anslag är avsett för inredning m. in. av förhyrda lokaler

för försvarets intendenturverk i Solna centrum.

Utskottet liar icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

alt riksdagen må till Inredning in. in. av vissa kontorslokaler

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 000 kr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963

17:o) Vissa attitydundersökningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 18, s. 128) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64

anvisa ett anslag av 64 000 kr.

För bestridande av kostnaderna för vissa attitydundersökningar i anslutning

till studier och prognoser i syfte att erhålla underlag för åtgärder

avsedda att förbättra rekryteringen av aktivt befäl har för budgetåret

1962/63 under förevarande anslagsrubrik anvisats ett anslag av 38 000 kr.

(prop. 1962: 110, p. 17).

Överbefälhavaren (skr. 9/1 1963) hemställer för nästa budgetår om

ytterligare 64 000 kr. för fortsatta attitydundersökningar. Av angivna utgifter

anses 17 200 kr. hänförliga till budgetåret 1962/63. Enligt överbefälhavaren

erfordras för attitydundersökningar för budgetåren 1963/66

ytterligare sammanlagt 114 000 kr. Överbefälhavaren grundar sin beräkning

på uppgifter från militärpsykologiska institutet. Enligt överbefälhavaren

bör följande undersökningar komma till stånd under budgetåren

1963/66, nämligen uppföljning under 1963 och 1964 av en under innevarande

budgetår gjord undersökning rörande officers- och underofficersuttagna

värnpliktiga, undersökning rörande inställningen till underbefälsoch

underofficersyrkena med år 1961 inskrivna underbefälsuttagna värnpliktiga

samt med värnpliktiga under underbefälsutbildning ävensom uppföljning

under 1965 och 1966 av de av sistnämnd undersökning berörda

värnpliktiga. Överbefälhavaren anser dock, att slutlig ställning icke nu

bör tagas till huruvida sagda uppföljning under 1965 och 1966 bör genomföras.

Överbefälhavaren avser pröva i vilken utsträckning möjlighet kan

föreligga att efter budgetåret 1963/64 inrymma undersökningar av ifrågavarande

art i militärpsykologiska institutets ordinarie verksamhet.

Departementschefen föreslår, att 64 000 kr. anvisas för nästa budgetår

för utförande av attitydundersökningar i huvudsak enligt överbefälhavarens

förslag. Medlen bör liksom för innevarande budgetår anvisas under ett särskilt

anslag, Vissa attitydundersökningar. Vad avser till innevarande budgetår

bänförliga ytterligare utgifter har Kungl. Maj:t genom beslut den

8 mars 1963 medgivit, att för ändamålet förskottsvis må disponeras ett belopp

av 14 000 kr. av fjärde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa attitydundersökningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett anslag av 64 000 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 114 dr 1963

39

18:o) Reglering av prisstegringar. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

(bil. (i, punkt 20(5) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Reglering av prisstegringar för budgetåret

1963/64 beräkna ett anslag av 100 000 000 kr., bar Kungl. Maj:t (punkt 19,

s. 129—134) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för samma

budgetår anvisa ett anslag av 100 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 80 000 000 kr.

i propositionen redogöres för dispositionen av det för budgetåret 1961/62

anvisade anslaget till reglering av prisstegringar samt för prisutvecklingen

hittills avseende försvarshuvudtiteln under budgetåret 1962/63. Vidare anmäles

ett av försvarets prisregleringsdelegation framlagt förslag till ändrad

mätning av förändringar av den fast anställda personalens kontanta förmåner.

1 propositionen nr 108 bar departementschefen föreslagit, att samma

grunder för prisregleringen av törsvarsutgifterna som gäller under innevarande

budgetår skall tillämpas under budgetåren 1963/67. Någon ändring

synes ej heller vara aktuell i fråga om villkoren för utnyttjande av förevarande

anslag. I vad gäller inverkan på indexberäkningarna av förändringar

beträffande den fast anställda personalens kontanta förmåner ansluter

departementschefen sig till vad försvarets prisregleringsdelegation

föreslagit. Kostnadsförändringar beträffande anslag till avlöningar till

tjänstemän in. fl. bör således från och med budgetåret 1963/64 mätas med

en indexserie, vilken ger uttryck åt dels de generella lönehöjningarna och

höjningarna på B-listan, dels höjningar på C-listan i den mån dessa medför

kostnadshöjningar under avlöningsanslag.

Anslaget för nästa budgetår bör enligt departementschefen slutligt uppföras

med del i förslaget till riksstat preliminärt upptagna beloppet, 100

miljoner kronor. Av förenämnda redogörelse framgår att för prisregleringen

såvitt avser budgetåret 1961/62 tagits i anspråk sammanlagt 86,8

miljoner kronor. För innevarande budgetår torde inemot SO miljoner kronor

bli erforderliga. Anledning alt för budgetåret 19(53/64 anta att medelsbehovet

skulle bli lägre synes inte föreligga. Med hänsyn härtill och under beaktande

av att summan av reservationsanslag och obetecknade anslag under

fjärde huvudtiteln vid bifall till Kungl. Maj.ts förslag till medelsanvisningar

för budgetåret 1963/64 blir ca 10 % högre än budgetåret 1962/63,

synes det lämpligt att anslaget höjes till nyss angivet belopp, 100 miljoner

kronor.

Utskottet, som i särskilt utlåtande denna dag i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 108 icke funnit anledning till erinran mot att hittills

gällande grunder för prisreglering av törsvarsutgifterna tillämpas under

budgetåren 19(53/67, tillstyrker atl förevarande anslag för nästa budgetår

uppföres med 100 milj. kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 11 i år 1963

Vad departementschefen i övrigt föreslagit och anfört under denna punkt

kan utskottet ansluta sig till.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Reglering av prisstegringar för budgetåret

1963/64 anvisa ett anslag av 100 000 000 kr.

Stockholm den 14 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,

Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Edström,

Per-Olof Hanson och Per Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors,

Andreasson, Eliasson i Sundhorn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar

Svensson i Ljungskile, Fagerlund, Bohman och Nelander.

K t BECKMANS TRYCKERIER AB - STHLM 1063

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöning sanslag för budgetåret 1963/6lf m. m. j a1 i texten