Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ng huvudorganisation för statens järnvägar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1963-05-14 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:121, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ng huvudorganisation för statens järnvägar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963
1
Nr 121
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ng
huvudorganisation för statens järnvägar m. m. jämte i
ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I propositionen nr 116 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 22 mars 1963,
föreslagit, att statens järnvägar skall omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med riktlinjer som framlagts av järnvägsstyrelsen. Förslaget innebär
en ny huvudorganisation för såväl den centrala som regionala administrationen.
Den centrala organisationen, som för närvarande är provisoriskt
uppdelad på tolv huvudenheter, föreslås i stället indelad i sju avdelningar.
Generaldirektören samt cheferna för dessa avdelningar förutsättes
arbeta såsom en direktion. I fråga om den regionala organisationen föreslås
att nuvarande fem distrikt med underlydande facksektioner ersättes av elva
driftdistrikt och elva bandistrikt. De geografiska gränserna för bandistrikt
och driftdistrikt förutsättes därvid sammanfalla.
Inledningsvis redovisas i propositionen den nuvarande organisationen av
statens järnvägar (s. 3—6).
Beträffande järnvägsstgrelsens förslag till ny huvudorganisation samt
remissyttrandena häröver får utskottet hänvisa till propositionen (s. 6—31).
Departementschefen har anfört följande.
»Under de drygt tre decennier som förflutit sedan huvuddragen i statens
järnvägars nuvarande organisation fastställdes har strukturen på transportmarknaden
i vårt land radikalt förändrats. För järnvägarnas del har
konkurrensen från andra transportmedel, främst bilarna, blivit alltmer
kännbar. Utvecklingen har inneburit betydande anpassningsproblem för statens
järnvägar. Olika åtgärder har successivt vidtagits för att anpassa statsbanornas
administration till utvecklingen utan att grundprinciperna i organisationsuppbyggnaden
rubbats. Det senaste ledet i denna process är den
provisoriska organisation av centralförvaltningen, som genomfördes under
år 1962. En samlad översyn av hela företagets organisation har emellertid
efter hand framstått som alltmer angelägen.
Järnvägsstyrelsen har nu påbörjat en sådan översyn och som en första
etapp i omorganisationsarbetet lagt fram förslag till ny huvudorganisation
för järnvägsföretaget. I den utredning, som ligger till grund för styrelsens
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. ,Yr 121
2
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963
förslag, konstateras påtagliga brister hos den nuvarande organisationen.
Ett för stort antal enheter är direkt underställda generaldirektören, vilket
försvårar ledningen av företaget. Vidare förekommer oklarheter i fråga om
befogenheter och ansvar i såväl horisontell som vertikal led. Principfunktionerna
inom företaget är splittrade på olika avdelningar eller byråer i den
centrala förvaltningen, ett förhållande som varit särskilt markant i fråga
om drifttjänstens administration, marknadsföringen, personaltjänsten samt
underhållet av anläggningar och materiel. Som en följd härav har ordervägar
utbildats till en och samma punkt från flera chefer. Också i den regionala
organisationen finnes oklarheter främst på underhållssidan, men
även i fråga om driftfunktionen. Dubbelarbete förekommer i viss utsträckning.
Den nuvarande instansindelningen med fyra horisontella organisationsnivåer
under verksledningen anses hämmande ur effektivitetssynpunkt.
Genom att distriktsnivån i vissa avseenden kommit att utgöra en
s. k. trångsektion, har informella ordervägar utbildats vid sidan av denna
instans.
Enligt järnvägsstyrelsens förslag till ny huvudorganisation lägges ansvaret
för underhållet i princip på de tekniska avdelningarna. Antalet huvudenheter
i den centrala organisationen föreslås skola minskas från tolv till
sju genom sammanslagning av vissa nuvarande enheter. Således sammanföres
bantekniska byrån och elektrotekniska byrån till en banavdelning
samt maskintekniska byrån och verkstadsbyrån till en maskinavdelning.
Förrådsbyrån föreslås bli inplacerad under ekonomiavdelningen. Övriga
enheter i den nya huvudorganisationen föreslås skola utgöras av en driftavdelning,
som avses innefatta även den nuvarande försvarsbyrån, en kommersiell
avdelning, en administrativ avdelning under vilken rättsavdelningen
förutsättes inordnad samt en utvecklingsavdelning. Såsom chefer
för dessa avdelningar föreslås sju direktörer i Bp 6, vilka förutsättes skola
bilda en samrådande direktion tillsammans med generaldirektören. På det
regionala planet innebär förslaget att distrikts- och sektionsnivåerna sammanslås
till en instans. Nuvarande fem distrikt och 88 sektioner slopas
därvid och ersättes av elva driftdistrikt under driftavdelningen och elva
bandistrikt under banavdelningen. De geografiska gränserna för driftdistrikt
och bandistrikt avses skola sammanfalla. Cheferna för drift- och
bandistrikten föreslås skola benämnas trafikchef respektive överingenjör
och placeras i lönegrad Bp 4 såvitt avser de distrikt, som innefattar storstäderna
Stockholm, Göteborg och Malmö, samt vad beträffar övriga distrikt
i lönegrad Bp 3. Trafikchef och överingenjör förutsättes skola ha distriktsexpeditioner
på samma ort. Beträffande gränsdragningen mellan de olika
distrikten och huvudorternas placering har järnvägsstyrelsen icke definitivt
tagit ställning utan endast preliminärt angivit gränser och orter. Frågan
om maskintjänstens inplacering i den regionala organisationen är likaledes
ej slutgiltigt löst. I avbidan på en särskild utredning härom, som pågår
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963
3
inom järnvägsstyrelsen, föreslås att maskintjänsten tills vidare inplaceras
under driftdistrikten.
Förslaget till huvudorganisation innebär, att antalet nivåer under verksledningen
minskar från fyra till tre. Den lokala organisationen lämnas i stort
sett oförändrad, ehuru en utveckling mot större enheter antyds. Likaså bibehålies
i princip den regionala huvudförråds- och huvudverkstadsorganisationen.
Omorganisationen syftar till att åstadkomma bl. a. klara ansvars- och
befogenhetsområden, en kraftigt ökad delegering av befogenheter och beslutanderätt,
koncentration av rutiner samt en förstärkning av den kommersiella
funktionen inom företaget. Härigenom förväntas den nya organisationen
medföra en väsentligt ökad effektivitet. Dessutom beräknas omorganisationen
ge en årlig besparing av administrationskostnader om cirka
25 mkr.
Järnvägsstyrelsen avser att genomföra omorganisationen etappvis under
tiden fram till den 1 juli 1965.
I yttrandena över förslaget har behovet av en omorganisation icke ifrågasatts.
Vad gäller huvuddragen i den föreslagna organisationen intar det
övervägande antalet remissinstanser en positiv hållning. Bl. a. har samtliga
hörda personalorganisationer utom en i stort sett anslutit sig till förslagets
principer. I några yttranden har dock hävdats, att omorganisationen
är alltför genomgripande eller att ett mera fullständigt utredningsmaterial
bör framläggas, innan ställning tages till huvudorganisationen. En i viss
mån kritisk hållning till den tillämpade utredningsmetodiken intar även
statskontoret, som likväl icke motsätter sig att principbeslut fattas i huvudsaklig
överensstämmelse med förslaget. Ämbetsverket anser dock att
verkställigheten av omorganisationen på det regionala planet bör göras beroende
av att ytterligare utredningsmaterial framlägges för Kungl. Maj :t.
En del remissmyndigheter anser att totalförsvarssynpunkterna på det regionala
planet ej tillräckligt beaktats. Beträffande gränsdragningen mellan
distrikten och lokaliseringen av distriktshuvudorterna har åtskilliga synpunkter
framförts.
Enligt min mening är statens järnvägars nuvarande organisation behäftad
med väsentliga brister trots de ansträngningar som gjorts för att successivt
anpassa den efter utvecklingen. För att järnvägsföretaget i fortsättningen
skall kunna framgångsrikt konkurrera med andra trafikgrenar och
bidraga till att transportförsörjningen i samhället sker till lägsta möjliga
kostnader krävs bl. a. att företagets organisation medger en ökad effektivitet
och utvecklingsaktivitet. En omorganisation av statens järnvägar framstår
därför som i hög grad angelägen. Med hänsyn till att statens järnvägar
för närvarande redovisar stora årliga underskott bör strävan vara, att en
effektivare organisation skall kunna börja verka så snart som möjligt.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 121
4 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196,1
Själva omorganisationsperioden, som kan ha en störande inverkan på arbetet
i företaget, bör icke uttänjas. Huvuddragen i en ny organisation bör
därför fastställas utan dröjsmål och det fortsatta arbetet för omorganisationens
genomförande bedrivas med all skyndsamhet.
Det föreliggande förslaget avser huvudlinjerna för en ny organisation.
Vid förslagets framläggande har järnvägsstyrelsen förutsatt, att styrelsen
själv skall få svara för den mera detaljerade uppbyggnaden inom en avstatsmakterna
given ram. Motsvarande förfaringssätt har enligt min mening
med goda erfarenheter använts i samband med omorganisationen av
statens vattenfallsverk (prop. 1961: 168, SU 162, Rskr 368). Jag anser mig
därför böra tillstyrka, att nämnda tillvägagångssätt tillämpas jämväl vid
omorganisationen av statens järnvägar. Omorganisationen torde genom
detta förfaringssätt kunna genom successiva åtgärder verkställas snabbare
än om statsmakternas ställningstagande skulle anstå tills ett i detalj genomarbetat
förslag föreligger. Det framlagda utredningsmaterialet bedömer
jag vara tillfyllest för att statsmakterna nu skall kunna ta ståndpunkt till
huvuddragen i organisationen. Jag delar således ej den i några remissyttranden
framförda uppfattningen, att statsmakterna skall uppskjuta sitt
ställningstagande till huvudorganisationen till dess att utredningsresultatet
i dess helhet föreligger.
Den av järnvägsstyrelsen föreslagna nya huvudorganisationen synes mig
ägnad att väsentligt stärka järnvägsföretagets effektivitet. Minskningen av
antalet huvudenheter direkt under verksstyrelsen bör underlätta ledningen
av företaget. Även om såsom riksrevisionsverket hävdat en ytterligare reducering
av antalet medlemmar i direktionen kunde anses önskvärd, anser
jag förslaget i denna del — som i jämförelse med nuläget innebär en betydande
koncentration — böra godtagas. Järnvägsstyrelsen synes dock framdeles,
sedan erfarenhet vunnits om direktionens arbete, böra överväga i vad
mån en ytterligare minskning av antalet huvudenheter är ändamålsenlig.
Såsom en annan väsentlig fördel i den föreslagna organisationen vill jag
framhålla den förstärkning av den kommersiella funktionen inom företaget
som förslaget innebär. Genom att de för närvarande uppsplittrade kommersiella
funktionerna inom styrelsen enligt förslaget i princip skall samlas
till den kommersiella avdelningen, torde service- och försäljningssynpunkter
bättre kunna bevakas på direktionsnivån. Även på det regionala planet
medför omorganisationen en förstärkning av försäljningssidan. Järnvägsstyrelsen
avser nämligen att på varje driftdistrikt inrätta en försäljningssektion
med kommersiellt skolad personal. Vid järnvägsstyrelsens bedömning
av distriktens storlek och preliminära gränser har en betydande vikt
fästs vid att få till stånd geografiska områden av lämplig omfattning för
en effektiv överblick av marknaden och bevakning av konkurrensläget.
Den antydda utvecklingen inom den lokala organisationen mot större enheter,
bl. a. så kallade storstationsområden, bör också möjliggöra en upprustning
av försäljningsorganisationen på det lokala planet.
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963
5
Jag vill vidare särskilt framhålla den minskning av antalet instanser i
företaget, som den föreslagna organisationen innebär och som enligt min
mening måste betraktas såsom en betydande administrativ vinst. Vad angår
den tudelning av distrikten i driftdistrikt och bandistrikt, som sammanhänger
med instansreduktionen, synes mig fördelarna överväga nackdelarna.
De av några remissorgan framförda farhågorna att tudelningen
skall försvåra för samhällsorgan och trafikanter att nå smidig kontakt med
statens järnvägar på det regionala planet förefaller mig överdrivna. Dessa
kontakter torde huvudsakligen komma att ske via trafikcheferna och deras
expeditioner.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag, att statens järnvägar omorganiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med vad järnvägsstyrelsen
föreslagit. Beträffande maskintjänstens inplacering i den regionala organisationen
godtar jag järnvägsstyrelsens förslag, vilket innebär att man tills
vidare, i avvaktan på den närmare utredning av frågan som nu pågår, i
allt väsentligt bibehåller den hittillsvarande organisationen för denna verksamhetsgren.
Nämnda utredning och därpå grundade förslag torde sedermera
böra underställas Kungl. Maj :t.
Med anledning av vad statskontoret anfört rörande behovet av ytterligare
utredningar innan omorganisationen verkställes på det regionala planet
har järnvägsstyrelsen förklarat, att fördjupade undersökningar för detaljorganisationen
pågår sedan november förra året inom såväl den centrala
som regionala organisationen. Avsikten är att utföra kvantitativa studier av
samtliga avdelningar inom den centrala förvaltningen samt av olika organisationsenheter
inom minst tre av nuvarande distrikt. Härigenom får styrelsen
underlag för att mera i detalj fastställa bl. a. arbetsuppgifternas
gruppering, fördelning av ansvar och befogenheter, personalbehov, tjänsters
lönegradsplacering och de mindre organisationsenheternas utformning.
Enligt min mening bör bedömningen av det material, som sålunda framkommer,
ankomma på verkets kollegiala styrelse. Omläggningen av den
regionala organisationen bör sålunda inte — såsom statskontoret förordat
— göras beroende av nytt beslut av Kungl. Maj :t.
Jag övergår nu till att behandla vissa speciella frågor i samband med omorganisationen.
Vad först angår förrådsfunktionen biträder jag järnvägsstyrelsens förslag,
att denna skall inplaceras under ekonomiavdelningen.
Beträffande den nuvarande försvarsbyrån har överbefälhavaren i första
hand förordat, att den skall placeras direkt under verksledningen, och i
andra hand framhållit, att en inplacering under administrativa avdelningen
är att föredraga framför den föreslagna placeringen i driftavdelningen. Enligt
min mening bör antalet enheter direkt under verksledningen ej utökas.
För förslaget om en inplacering under administrativa avdelningen talar enligt
min mening, utt försvarsfrågorna inom verket berör även andra funk
-
6 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963
tioner än driftfunktionen, varför en i möjligaste mån neutral position inom
organisationen bör eftersträvas. Jag tillstyrker därför sistnämnda förslag.
Vad beträffar de juridiska ärendena har styrelsen föreslagit, att den enhet,
som svarar för handläggningen av dessa, bör lyda direkt under generaldirektören
men i administrativt hänseende placeras under administrativa
avdelningen. Två remissinstanser har ansett en odelad placering direkt
under generaldirektören lämpligast. Med hänsyn till angelägenheten av att
antalet föredragande för generaldirektören reduceras så långt detta är
möjligt anser jag mig inte kunna ansluta mig till något av de här nämnda
förslagen. Enligt min mening bör enheten för de juridiska ärendenas handläggning
inordnas i administrativa avdelningen. Detta bör givetvis inte
hindra att verkschefen i vissa frågor skall kunna ta direkt kontakt med
chefsjuristen.
Riksrevisionsverket har i sitt remissyttrande anfört vissa erinringar mot
den föreslagna placeringen av internrevisionen. Med anledning därav har
på initiativ av järnvägsstyrelsen representanter för denna och riksrevisionsverket
närmare dryftat nämnda fråga. Därvid har man enats om att
ytterligare överläggningar i frågan mellan berörda verk bör komma till
stånd, innan några definitiva beslut fattas om organisation, utformning
och placering av internrevisionen. För egen del har jag inte något att erinra
mot att frågan utreds ytterligare av de båda verken gemensamt. Det torde
böra uppdragas åt järnvägsstyrelsen att sedan utredningen verkställts framlägga
förslag i ärendet för Kungl. Maj :t.
Förslaget till regional organisation har rönt viss kritik från totalförsvarsmyndigheterna.
Dessa har bl. a. uttalat att möjligheterna till samverkan
inom totalförsvaret med järnvägsmyndigheterna på det regionala planet
bör klarläggas, innan ståndpunkt tas till organisationsförslaget. Med anledning
härav har jag från järnvägsstyrelsen införskaffat en närmare redogörelse
rörande den tillämnade regionala organisationen för krigsplanläggning
och i krig.
I denna redogörelse framhåller styrelsen att distrikten även efter övergång
till krigsorganisation i princip skall arbeta enligt fredsfunktionen. För
att samordningen skall säkerställas avser styrelsen att ge den ene av cheferna
för två sammanfallande drift- och bandistrikt vissa särskilda ledande
och samordnande uppgifter samt däremot svarande befogenheter inom såväl
drift- som bandistrikten. Distriktsexpeditionerna skall samverka med
övriga totalförsvarsmyndigheter på lägre regional nivå, främst länsstyrelser
och försvarsområdesstaber. För ledning och samverkan på högre regional
nivå, således med civilbefälhavarekanslier och militärbefälsstaber, skall
distrikten sammanföras till sex större enheter, järnvägsområden. Till järnvägsområdesbefälhavare
avser järnvägsstyrelsen att redan i fred utse en av
cheferna för distrikten. Denne skall i fredsorganisationen biträdas av ett
mindre stabsorgan närmast motsvarande försvarsavdelningarna vid nuva
-
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963
7
rande distriktskanslier och under ledning av en militärassistent. Vid övergång
till krigsorganisation skall järnvägsområdesbefälhavare helt frånträda
befattningen som chef för distriktet och stabsorganet skall utbyggas till
ett mindre kansli. Uppgifter för järnvägsområdesbefälhavaren skall vara
att i fred förbereda och i krig leda all verksamhet, som berör mer än ett
distrikt, d. v. s. främst operativ ledningsverksamhet, samt att samverka
med övriga totalförsvarsmyndigheter på högre regional nivå.
Jag vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på järnvägarnas
betydelse i totalförsvaret. Speciellt i ett krigs inledningsskede kommer
mycket stora krav att ställas på organisationen. Det är därför av vikt att
statens järnvägars organisation i fred är sådan, att den fyller rimliga krav
på krigsplanläggning och samverkan med totalförsvarsmyndigheter. Med
hänsyn till vad styrelsen anfört i fråga om tilltänkt samarbete på det regionala
planet har jag ansett mig böra godtaga organisationsförslagets huvudlinjer
ur totalförsvarssynpunkt. Järnvägsstyrelsen bör tillse att organisationen
för planläggning och verksamhet i krig blir sådan, att järnvägarnas
möjligheter att fullgöra sina uppgifter i totalförsvaret icke försämras.
Totalförsvarsmyndigheterna har även kritiserat den preliminära gränsdragningen
mellan de olika distrikten och hävdat att distriktsgränserna i
möjligaste mån bör anslutas till den civiladministrativa och militärterritoriella
indelningen för att inte samverkan mellan järnvägs- och totalförsvarsmyndigheterna
skall försvåras i fredstid och vid övergång till krigsorganisationen.
I några remissyttranden har konkreta förslag till gränsjusteringar
framförts. En av civilbefälhavarna har även anfört totalförsvarssynpunkter
till stöd för att viss distriktsexpedition bör placeras på
annan ort än enligt järnvägsstyrelsens preliminära förslag.
Vad beträffar distriktsexpeditionernas förläggning har i övrigt under
åberopande av främst lokaliseringssynpunkter framförts åtskilliga förslag,
som avviker från den av järnvägsstyrelsen preliminärt angivna placeringen.
Enligt min mening bör vid det slutliga avgörandet av frågorna om distriktsgränser
och huvudorternas placering här avsedda lokaliserings- och
totalförsvarssynpunkter jämväl beaktas och vägas mot kommersiella, drifttekniska
och andra förhållanden av mera direkt järnvägsintresse. För denna
avvägning vill jag föreslå eu särskild procedur, som ger garantier för att
olika synpunkter får göra sig gällande i den slutliga bedömningen utan alt
prövningen i dess helhet förlägges till Kungl. Maj:t. Det torde sålunda
böra uppdragas åt järnvägsstyrelsen att inhämta yttranden rörande gränsdragning
och huvudorternas placering från samtliga länsstyrelser samt att
därefter överväga ärendet i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, kommerskollegium,
centrala civila transportkommittén och överbefälhavaren.
Därest enighet rörande viss gränsdragning eller lokalisering av huvudort ej
kan nås mellan dessa centrala myndigheter, bör ärendet i denna del under
-
8 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963
ställas Kungl. Maj :ts prövning. I övriga fall torde beslut om gränser och
huvudorter böra meddelas av järnvägsstyrelsen.
I enlighet med den nya organisationen bör följande chefstjänster inrättas,
nämligen en administrativ direktör, en driftdirektör, en ekonomidirektör,
en kommersiell direktör och tre tekniska direktörer såsom chefer för avdelningarna
inom centrala förvaltningen samt elva trafikchefer och elva
överingenjörer såsom chefer för drift- respektive bandistrikten. Direktörerna
bör placeras i lönegrad B 5, trafikchelerna och överingenjörerna inom Stockholms-,
göteborgs- och malmödistrikten i lönegrad B 4 samt trafikcheferna
och överingenjörerna inom övriga distrikt i lönegrad B 3. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att senare taga ställning till om innehavarna av
dessa tjänster skall vara extra ordinarie eller förordnas på viss tid.
Följande tjänster bör utgå ur personalförteckningen för verket, nämligen
en överdirektör i Bp 7 och en byråchef i Bp 4 på trafikbyrån. Dessutom bör
i princip följande på personalförteckningen uppförda tjänster utgå ur organisationen,
nämligen en ekonomidirektör, tre tekniska direktörer, en verkstadsdirektör
och fem distriktschefer i Bp 5 samt en byråchef i Bp 4 (kommersiella
byrån). Det kan emellertid bli nödvändigt att övergångsvis bibehålla
vissa av dessa tjänster så länge de nuvarande innehavarna kvarstår
inom statens järnvägar.
För att övergången till den nya organisationen skall kunna ske så smidigt
som möjligt synes riksdagens medgivande böra inhämtas att Kungl. Maj :t
må under tiden till och med den 30 juni 1965 dels utbyta tjänster i lönegraderna
B 3 och B 1 mot andra tjänster i samma eller lägre lönegrad, dels
bemyndiga järnvägsstyrelsen att under samma tid utbyta ordinarie tjänster
på löneplan A mot andra tjänster i samma eller lägre lönegrad. Styrelsen
bör årligen i samband med förslaget till personalstat till Kungl. Maj :t anmäla
vilka tjänster som med stöd av detta bemyndigande bytts ut.
Det torde vidare böra ankomma på Kungl. Maj :t att i den utsträckning,
som erfordras i samband med genomförandet av förslaget, uppföra tjänster
på övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.»
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hilding (I: 727) och den andra inom andra kammaren av herr Enskog
m. fl. (II: 882), i vilka hemställts att riksdagen måtte godkänna de av Kungl.
Maj ,t föreslagna riktlinjerna för omorganisation av statens järnvägar i den
del de avser den centrala organisationen samt i skrivelse till Kungl. Maj :t
begära ny utredning av den regionala organisationen av statens järnvägar;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gösta Jacobsson m. fl. (I: 728) och den andra inom andra kammaren
av fröken Karlsson och herr Nilsson i Göingegården (II: 883), i vilka hemställts
att riksdagen i anledning av propositionen måtte förklara sig icke
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963 9
kunna godkänna de föreslagna riktlinjerna för den regionala förvaltningsorganisationen
;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Harald Pettersson (I: 729) och den andra inom andra kammaren av
herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (II: 884), i vilka hemställts att riksdagen vid
behandling av proposition nr 116 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla att frågan om den regionala omorganisationen av statens järnvägar
måtte underställas riksdagens prövning så snart pågående utredningar
slutförts.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yttranden får
utskottet hänvisa till motionerna II: 882,1: 728 och II: 884.
Utskottet. I förevarande proposition har förslag framlagts rörande en ny
huvudorganisation för såväl den centrala som regionala administrationen av
statens järnvägar. Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med riktlinjer
som framlagts av järnvägsstyrelsen. I fråga om den centrala administrationen
föreslås att järnvägsstyrelsen, som för närvarande är provisoriskt uppdelad
på tolv huvudenheter, i stället skall indelas i sju avdelningar. Generaldirektören
samt cheferna för dessa avdelningar förutsattes arbeta såsom en
direktion. Beträffande den regionala organisationen föreslås att nuvarande
fem distrikt med underlydande facksektioner ersättes av elva driftdistrikt
och elva bandistrikt. De geografiska gränserna för bandistrikt och driftdistrikt
förutsättes därvid sammanfalla.
Sedan huvuddragen i den nya organisationen fastställts förutsättes järnvägsstyrelsen
själv få svara för den detaljerade utformningen inom en av
statsmakterna given ram. Omorganisationen avses att genomföras etappvis
under tiden fram till den 1 juli 1965. För genomförandet av förslaget kräves
ett antal nya högre tjänster samtidigt som vissa nuvarande chefsbefattningar
kan indragas.
I motionerna I: 727 och II: 882 riktas kritik mot förslaget i vad avser den
regionala organisationen. Sålunda anser motionärerna bl. a. det vara olämpligt
att ha två distriktsexpeditioner på samma plats utan gemensam administrativ
chef. Vidare framföres i motionerna vissa erinringar mot antalet
distrikt, organisationens inpassning i försvarsorganisationen samt tidsplanen
för genomförandet av omorganisationen.
Förslaget i fråga om den regionala organisationen kritiseras likaledes i
motionerna I: 728 och II: 883 främst i vad avser systemet med två parallellställda
regionala förvaltningsorgan för varje geografiskt kommunikationsområde.
Enligt motionärernas uppfattning är en sådan uppdelning olämplig
från flera synpunkter. Den ändrade distriktsindelningen säges vidare innefatta
sämre förutsättningar än den nuvarande för kontakterna med kunderna.
Slutligen framhålles i motionerna 1: 729 och II: 884 bl. a. att förslaget
10 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963
i fråga om den regionala organisationen är alltför knapphändigt för att ge ett
tillräckligt underlag för ett ställningstagande från riksdagens sida.
I samtliga motioner yrkas att riksdagen ej på det föreliggande materialet
skall godkänna de föreslagna riktlinjerna för statens järnvägars regionala
organisation.
Såvitt utskottet kunnat finna lider den nuvarande organisationen av statens
järnvägar av påtagliga brister i olika avseenden. Det får därför anses
tillfredsställande att åtgärder nu vidtagits för att anpassa organisationen av
företaget efter de krav som ställes med hänsyn till såväl rådande förhållanden
i nuläget som den framtida utvecklingen.
Utskottet kan i huvudsak ansluta sig till syftena med den föreslagna omorganisationen,
med vilken bl. a. avses att åstadkomma klara ansvars- och
befogenhetsområden samt en kraftigt ökad delegering av befogenheter och
beslutanderätt. Såvitt utskottet kan bedöma synes det föreliggande förslaget
rörande huvuddragen i statens järnvägars organisation ägnat att möjliggöra
en effektivare skötsel av företaget. Enligt utskottets åsikt bör således de i
propositionen uppdragna riktlinjerna kunna läggas till grund för den fortsatta
behandlingen av statens järnvägars omorganisation.
Vad gäller den centrala organisationen torde den förordade minskningen
av antalet huvudenheter skapa förutsättningar för en effektivare företagspolitik.
Enligt utskottets mening synes dock en ytterligare reducering av
antalet medlemmar i direktionen kunna bidra till en fastare sammanhållning
av de olika funktionerna inom företagets ledning och bör därför i enlighet
med departementschefens uttalande övervägas av järnvägsstyrelsen.
I fråga om den regionala organisationen har från olika håll riktats kritik
mot det framlagda förslaget. Anmärkningarna avser i första hand tudelningen
av distrikten i driftdistrikt och bandistrikt. Vidare har erinringar
framförts mot bl. a. antalet distrikt, distriktens geografiska omfattning samt
distriktsorganisationens inpassning i försvarsorganisationen.
Enligt utskottets mening kan från flera synpunkter tvekan råda rörande
lämpligheten av att dela upp distriktschefsfunktionerna på två sidoordnade
chefsbefattningar. Med hänsyn till vad i propositionen anförts rörande den
totala effekten av för- och nackdelar av tudelningen vill dock utskottet ej
heller i förevarande del motsätta sig en omorganisation enligt de föreslagna
riktlinjerna. Utskottet vill dock understryka angelägenheten av att vid det
fortsatta arbetet rörande den regionala organisationens utformning frågan
om distriktens administration och därmed sammanhängande frågor noggrant
prövas. Enligt utskottets mening bör vidare en ny distriktsorganisation
ges en så långt möjligt flexibel utformning så att — sedan erfarenheter
vunnits av den nya organisationsformen — om detta befinnes ändamålsenligt
en närmare regional samordning skall kunna ske utan längre
tidsutdräkt och utan större kostnader. I sammanhanget vill utskottet slut
-
Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963
11
ligen understryka betydelsen av att distrikten ges sådana personella resurser
att det deklarerade syftet att åstadkomma en kraftigt ökad delegering
av befogenheter och beslutanderätt får en reell innebörd.
Statens järnvägar har en utomordentligt stor betydelse för samhället i
olika avseenden. Framför allt gäller detta i fråga om näringslivets utveckling
och lokalisering samt servicen gentemot allmänheten. Strävandena att
uppnå ett från företagsekonomiska synpunkter gott driftresultat bör självfallet
vara en riktpunkt för järn vägsledningen. Statsbaneföretaget måste
emellertid inordnas i den allmänna trafikpolitiken som i sin tur måste
samordnas med statsmakternas målsättningar av bl. a. närings-, lokaliserings-
och försvarspolitisk art. 1953 års trafikutredning har lagt fram förslag
rörande riktlinjer för den statliga trafikpolitiken och därvid bl. a. behandlat
målsättningen för statens järnvägar. Förslaget har remissbehandlats
och en proposition i ärendet torde — enligt vad utskottet inhämtat
komma att föreläggas höstriksdagen. Enligt utskottets mening är det angeläget
att det fortsatta organisationsarbetet vid statens järnvägar bl. a. tager
sikte på en organisation, som kan anpassas till de krav som statsmakterna
kan komma att ställa på statsbaneföretaget ur andra synpunkter än de
rent företagsekonomiska.
Enligt departementschefens förslag kommer vid det slutliga avgörandet
av frågorna om distriktsgränser och huvudorternas placering lokaliseringsoch
försvarssynpunkter att beaktas och vägas mot mera direkta järnvägsintressen.
För att skapa garantier för en allsidig avvägning förordas i propositionen
att den slutliga prövningen förlägges till Kungl. Maj :t i den mån
berörda centrala myndigheter ej kan nå enighet. Utskottet, som således förutsätter
att ifrågavarande spörsmål blir föremål för ingående överväganden,
anser sig med hänsyn härtill kunna godta Kungl. Maj :ts förslag i förevarande
avseenden.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall
till motionerna I: 728 och II: 883. Ej heller finner utskottet de i motionerna
I: 727 och II: 882 samt I: 729 och II: 884 framförda yrkandena böra föranleda
någon riksdagens särskilda åtgärd.
Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt ej givit anledning till erinran eller särskilt
uttalande hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 728 och II: 883,
a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 22 mars 1963 föreslagna riktlinjer för omorganisation
av statens järnvägar;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens järnvägar som föranleds av
vad som föreslagits i nämnda statsrådsprotokoll;
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963
c) medgiva utbyte av tjänster under tiden till och med den
30 juni 1965 i enlighet med vad som föreslagits i nämnda
statsrådsprotokoll;
d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar
i övrigt som erfordras i anledning av omorganisationen;
II.
att motionerna I: 727 och II: 882 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
III. att motionerna I: 729 och 11:884 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 14 maj 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,
herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,
Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Bengtson, Edström, Källqvist och Holmberg; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Blidfors, Nilsson i Göingegården,
Andreasson, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile,
Johansson i Norrköping, Andersson i Knäred, Gustafsson i Kårby, Löfroth
och Nelander.
Reservationer
1) av herr Bengtson;
2) av herr Nilsson i Göingegården;
3) av herr Mellqvist;
4) av herr Nelander.
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLN SS
312629
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1963/64 till överståthållar a1 i texten