Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ng huvudorganisation för statens järnvägar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1963-05-14 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:121, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ng huvudorganisation för statens järnvägar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963

1

Nr 121

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ng

huvudorganisation för statens järnvägar m. m. jämte i

ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 116 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 22 mars 1963,

föreslagit, att statens järnvägar skall omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med riktlinjer som framlagts av järnvägsstyrelsen. Förslaget innebär

en ny huvudorganisation för såväl den centrala som regionala administrationen.

Den centrala organisationen, som för närvarande är provisoriskt

uppdelad på tolv huvudenheter, föreslås i stället indelad i sju avdelningar.

Generaldirektören samt cheferna för dessa avdelningar förutsättes

arbeta såsom en direktion. I fråga om den regionala organisationen föreslås

att nuvarande fem distrikt med underlydande facksektioner ersättes av elva

driftdistrikt och elva bandistrikt. De geografiska gränserna för bandistrikt

och driftdistrikt förutsättes därvid sammanfalla.

Inledningsvis redovisas i propositionen den nuvarande organisationen av

statens järnvägar (s. 3—6).

Beträffande järnvägsstgrelsens förslag till ny huvudorganisation samt

remissyttrandena häröver får utskottet hänvisa till propositionen (s. 6—31).

Departementschefen har anfört följande.

»Under de drygt tre decennier som förflutit sedan huvuddragen i statens

järnvägars nuvarande organisation fastställdes har strukturen på transportmarknaden

i vårt land radikalt förändrats. För järnvägarnas del har

konkurrensen från andra transportmedel, främst bilarna, blivit alltmer

kännbar. Utvecklingen har inneburit betydande anpassningsproblem för statens

järnvägar. Olika åtgärder har successivt vidtagits för att anpassa statsbanornas

administration till utvecklingen utan att grundprinciperna i organisationsuppbyggnaden

rubbats. Det senaste ledet i denna process är den

provisoriska organisation av centralförvaltningen, som genomfördes under

år 1962. En samlad översyn av hela företagets organisation har emellertid

efter hand framstått som alltmer angelägen.

Järnvägsstyrelsen har nu påbörjat en sådan översyn och som en första

etapp i omorganisationsarbetet lagt fram förslag till ny huvudorganisation

för järnvägsföretaget. I den utredning, som ligger till grund för styrelsens

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. ,Yr 121

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963

förslag, konstateras påtagliga brister hos den nuvarande organisationen.

Ett för stort antal enheter är direkt underställda generaldirektören, vilket

försvårar ledningen av företaget. Vidare förekommer oklarheter i fråga om

befogenheter och ansvar i såväl horisontell som vertikal led. Principfunktionerna

inom företaget är splittrade på olika avdelningar eller byråer i den

centrala förvaltningen, ett förhållande som varit särskilt markant i fråga

om drifttjänstens administration, marknadsföringen, personaltjänsten samt

underhållet av anläggningar och materiel. Som en följd härav har ordervägar

utbildats till en och samma punkt från flera chefer. Också i den regionala

organisationen finnes oklarheter främst på underhållssidan, men

även i fråga om driftfunktionen. Dubbelarbete förekommer i viss utsträckning.

Den nuvarande instansindelningen med fyra horisontella organisationsnivåer

under verksledningen anses hämmande ur effektivitetssynpunkt.

Genom att distriktsnivån i vissa avseenden kommit att utgöra en

s. k. trångsektion, har informella ordervägar utbildats vid sidan av denna

instans.

Enligt järnvägsstyrelsens förslag till ny huvudorganisation lägges ansvaret

för underhållet i princip på de tekniska avdelningarna. Antalet huvudenheter

i den centrala organisationen föreslås skola minskas från tolv till

sju genom sammanslagning av vissa nuvarande enheter. Således sammanföres

bantekniska byrån och elektrotekniska byrån till en banavdelning

samt maskintekniska byrån och verkstadsbyrån till en maskinavdelning.

Förrådsbyrån föreslås bli inplacerad under ekonomiavdelningen. Övriga

enheter i den nya huvudorganisationen föreslås skola utgöras av en driftavdelning,

som avses innefatta även den nuvarande försvarsbyrån, en kommersiell

avdelning, en administrativ avdelning under vilken rättsavdelningen

förutsättes inordnad samt en utvecklingsavdelning. Såsom chefer

för dessa avdelningar föreslås sju direktörer i Bp 6, vilka förutsättes skola

bilda en samrådande direktion tillsammans med generaldirektören. På det

regionala planet innebär förslaget att distrikts- och sektionsnivåerna sammanslås

till en instans. Nuvarande fem distrikt och 88 sektioner slopas

därvid och ersättes av elva driftdistrikt under driftavdelningen och elva

bandistrikt under banavdelningen. De geografiska gränserna för driftdistrikt

och bandistrikt avses skola sammanfalla. Cheferna för drift- och

bandistrikten föreslås skola benämnas trafikchef respektive överingenjör

och placeras i lönegrad Bp 4 såvitt avser de distrikt, som innefattar storstäderna

Stockholm, Göteborg och Malmö, samt vad beträffar övriga distrikt

i lönegrad Bp 3. Trafikchef och överingenjör förutsättes skola ha distriktsexpeditioner

på samma ort. Beträffande gränsdragningen mellan de olika

distrikten och huvudorternas placering har järnvägsstyrelsen icke definitivt

tagit ställning utan endast preliminärt angivit gränser och orter. Frågan

om maskintjänstens inplacering i den regionala organisationen är likaledes

ej slutgiltigt löst. I avbidan på en särskild utredning härom, som pågår

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963

3

inom järnvägsstyrelsen, föreslås att maskintjänsten tills vidare inplaceras

under driftdistrikten.

Förslaget till huvudorganisation innebär, att antalet nivåer under verksledningen

minskar från fyra till tre. Den lokala organisationen lämnas i stort

sett oförändrad, ehuru en utveckling mot större enheter antyds. Likaså bibehålies

i princip den regionala huvudförråds- och huvudverkstadsorganisationen.

Omorganisationen syftar till att åstadkomma bl. a. klara ansvars- och

befogenhetsområden, en kraftigt ökad delegering av befogenheter och beslutanderätt,

koncentration av rutiner samt en förstärkning av den kommersiella

funktionen inom företaget. Härigenom förväntas den nya organisationen

medföra en väsentligt ökad effektivitet. Dessutom beräknas omorganisationen

ge en årlig besparing av administrationskostnader om cirka

25 mkr.

Järnvägsstyrelsen avser att genomföra omorganisationen etappvis under

tiden fram till den 1 juli 1965.

I yttrandena över förslaget har behovet av en omorganisation icke ifrågasatts.

Vad gäller huvuddragen i den föreslagna organisationen intar det

övervägande antalet remissinstanser en positiv hållning. Bl. a. har samtliga

hörda personalorganisationer utom en i stort sett anslutit sig till förslagets

principer. I några yttranden har dock hävdats, att omorganisationen

är alltför genomgripande eller att ett mera fullständigt utredningsmaterial

bör framläggas, innan ställning tages till huvudorganisationen. En i viss

mån kritisk hållning till den tillämpade utredningsmetodiken intar även

statskontoret, som likväl icke motsätter sig att principbeslut fattas i huvudsaklig

överensstämmelse med förslaget. Ämbetsverket anser dock att

verkställigheten av omorganisationen på det regionala planet bör göras beroende

av att ytterligare utredningsmaterial framlägges för Kungl. Maj :t.

En del remissmyndigheter anser att totalförsvarssynpunkterna på det regionala

planet ej tillräckligt beaktats. Beträffande gränsdragningen mellan

distrikten och lokaliseringen av distriktshuvudorterna har åtskilliga synpunkter

framförts.

Enligt min mening är statens järnvägars nuvarande organisation behäftad

med väsentliga brister trots de ansträngningar som gjorts för att successivt

anpassa den efter utvecklingen. För att järnvägsföretaget i fortsättningen

skall kunna framgångsrikt konkurrera med andra trafikgrenar och

bidraga till att transportförsörjningen i samhället sker till lägsta möjliga

kostnader krävs bl. a. att företagets organisation medger en ökad effektivitet

och utvecklingsaktivitet. En omorganisation av statens järnvägar framstår

därför som i hög grad angelägen. Med hänsyn till att statens järnvägar

för närvarande redovisar stora årliga underskott bör strävan vara, att en

effektivare organisation skall kunna börja verka så snart som möjligt.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 121

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 196,1

Själva omorganisationsperioden, som kan ha en störande inverkan på arbetet

i företaget, bör icke uttänjas. Huvuddragen i en ny organisation bör

därför fastställas utan dröjsmål och det fortsatta arbetet för omorganisationens

genomförande bedrivas med all skyndsamhet.

Det föreliggande förslaget avser huvudlinjerna för en ny organisation.

Vid förslagets framläggande har järnvägsstyrelsen förutsatt, att styrelsen

själv skall få svara för den mera detaljerade uppbyggnaden inom en avstatsmakterna

given ram. Motsvarande förfaringssätt har enligt min mening

med goda erfarenheter använts i samband med omorganisationen av

statens vattenfallsverk (prop. 1961: 168, SU 162, Rskr 368). Jag anser mig

därför böra tillstyrka, att nämnda tillvägagångssätt tillämpas jämväl vid

omorganisationen av statens järnvägar. Omorganisationen torde genom

detta förfaringssätt kunna genom successiva åtgärder verkställas snabbare

än om statsmakternas ställningstagande skulle anstå tills ett i detalj genomarbetat

förslag föreligger. Det framlagda utredningsmaterialet bedömer

jag vara tillfyllest för att statsmakterna nu skall kunna ta ståndpunkt till

huvuddragen i organisationen. Jag delar således ej den i några remissyttranden

framförda uppfattningen, att statsmakterna skall uppskjuta sitt

ställningstagande till huvudorganisationen till dess att utredningsresultatet

i dess helhet föreligger.

Den av järnvägsstyrelsen föreslagna nya huvudorganisationen synes mig

ägnad att väsentligt stärka järnvägsföretagets effektivitet. Minskningen av

antalet huvudenheter direkt under verksstyrelsen bör underlätta ledningen

av företaget. Även om såsom riksrevisionsverket hävdat en ytterligare reducering

av antalet medlemmar i direktionen kunde anses önskvärd, anser

jag förslaget i denna del — som i jämförelse med nuläget innebär en betydande

koncentration — böra godtagas. Järnvägsstyrelsen synes dock framdeles,

sedan erfarenhet vunnits om direktionens arbete, böra överväga i vad

mån en ytterligare minskning av antalet huvudenheter är ändamålsenlig.

Såsom en annan väsentlig fördel i den föreslagna organisationen vill jag

framhålla den förstärkning av den kommersiella funktionen inom företaget

som förslaget innebär. Genom att de för närvarande uppsplittrade kommersiella

funktionerna inom styrelsen enligt förslaget i princip skall samlas

till den kommersiella avdelningen, torde service- och försäljningssynpunkter

bättre kunna bevakas på direktionsnivån. Även på det regionala planet

medför omorganisationen en förstärkning av försäljningssidan. Järnvägsstyrelsen

avser nämligen att på varje driftdistrikt inrätta en försäljningssektion

med kommersiellt skolad personal. Vid järnvägsstyrelsens bedömning

av distriktens storlek och preliminära gränser har en betydande vikt

fästs vid att få till stånd geografiska områden av lämplig omfattning för

en effektiv överblick av marknaden och bevakning av konkurrensläget.

Den antydda utvecklingen inom den lokala organisationen mot större enheter,

bl. a. så kallade storstationsområden, bör också möjliggöra en upprustning

av försäljningsorganisationen på det lokala planet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963

5

Jag vill vidare särskilt framhålla den minskning av antalet instanser i

företaget, som den föreslagna organisationen innebär och som enligt min

mening måste betraktas såsom en betydande administrativ vinst. Vad angår

den tudelning av distrikten i driftdistrikt och bandistrikt, som sammanhänger

med instansreduktionen, synes mig fördelarna överväga nackdelarna.

De av några remissorgan framförda farhågorna att tudelningen

skall försvåra för samhällsorgan och trafikanter att nå smidig kontakt med

statens järnvägar på det regionala planet förefaller mig överdrivna. Dessa

kontakter torde huvudsakligen komma att ske via trafikcheferna och deras

expeditioner.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag, att statens järnvägar omorganiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad järnvägsstyrelsen

föreslagit. Beträffande maskintjänstens inplacering i den regionala organisationen

godtar jag järnvägsstyrelsens förslag, vilket innebär att man tills

vidare, i avvaktan på den närmare utredning av frågan som nu pågår, i

allt väsentligt bibehåller den hittillsvarande organisationen för denna verksamhetsgren.

Nämnda utredning och därpå grundade förslag torde sedermera

böra underställas Kungl. Maj :t.

Med anledning av vad statskontoret anfört rörande behovet av ytterligare

utredningar innan omorganisationen verkställes på det regionala planet

har järnvägsstyrelsen förklarat, att fördjupade undersökningar för detaljorganisationen

pågår sedan november förra året inom såväl den centrala

som regionala organisationen. Avsikten är att utföra kvantitativa studier av

samtliga avdelningar inom den centrala förvaltningen samt av olika organisationsenheter

inom minst tre av nuvarande distrikt. Härigenom får styrelsen

underlag för att mera i detalj fastställa bl. a. arbetsuppgifternas

gruppering, fördelning av ansvar och befogenheter, personalbehov, tjänsters

lönegradsplacering och de mindre organisationsenheternas utformning.

Enligt min mening bör bedömningen av det material, som sålunda framkommer,

ankomma på verkets kollegiala styrelse. Omläggningen av den

regionala organisationen bör sålunda inte — såsom statskontoret förordat

— göras beroende av nytt beslut av Kungl. Maj :t.

Jag övergår nu till att behandla vissa speciella frågor i samband med omorganisationen.

Vad först angår förrådsfunktionen biträder jag järnvägsstyrelsens förslag,

att denna skall inplaceras under ekonomiavdelningen.

Beträffande den nuvarande försvarsbyrån har överbefälhavaren i första

hand förordat, att den skall placeras direkt under verksledningen, och i

andra hand framhållit, att en inplacering under administrativa avdelningen

är att föredraga framför den föreslagna placeringen i driftavdelningen. Enligt

min mening bör antalet enheter direkt under verksledningen ej utökas.

För förslaget om en inplacering under administrativa avdelningen talar enligt

min mening, utt försvarsfrågorna inom verket berör även andra funk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963

tioner än driftfunktionen, varför en i möjligaste mån neutral position inom

organisationen bör eftersträvas. Jag tillstyrker därför sistnämnda förslag.

Vad beträffar de juridiska ärendena har styrelsen föreslagit, att den enhet,

som svarar för handläggningen av dessa, bör lyda direkt under generaldirektören

men i administrativt hänseende placeras under administrativa

avdelningen. Två remissinstanser har ansett en odelad placering direkt

under generaldirektören lämpligast. Med hänsyn till angelägenheten av att

antalet föredragande för generaldirektören reduceras så långt detta är

möjligt anser jag mig inte kunna ansluta mig till något av de här nämnda

förslagen. Enligt min mening bör enheten för de juridiska ärendenas handläggning

inordnas i administrativa avdelningen. Detta bör givetvis inte

hindra att verkschefen i vissa frågor skall kunna ta direkt kontakt med

chefsjuristen.

Riksrevisionsverket har i sitt remissyttrande anfört vissa erinringar mot

den föreslagna placeringen av internrevisionen. Med anledning därav har

på initiativ av järnvägsstyrelsen representanter för denna och riksrevisionsverket

närmare dryftat nämnda fråga. Därvid har man enats om att

ytterligare överläggningar i frågan mellan berörda verk bör komma till

stånd, innan några definitiva beslut fattas om organisation, utformning

och placering av internrevisionen. För egen del har jag inte något att erinra

mot att frågan utreds ytterligare av de båda verken gemensamt. Det torde

böra uppdragas åt järnvägsstyrelsen att sedan utredningen verkställts framlägga

förslag i ärendet för Kungl. Maj :t.

Förslaget till regional organisation har rönt viss kritik från totalförsvarsmyndigheterna.

Dessa har bl. a. uttalat att möjligheterna till samverkan

inom totalförsvaret med järnvägsmyndigheterna på det regionala planet

bör klarläggas, innan ståndpunkt tas till organisationsförslaget. Med anledning

härav har jag från järnvägsstyrelsen införskaffat en närmare redogörelse

rörande den tillämnade regionala organisationen för krigsplanläggning

och i krig.

I denna redogörelse framhåller styrelsen att distrikten även efter övergång

till krigsorganisation i princip skall arbeta enligt fredsfunktionen. För

att samordningen skall säkerställas avser styrelsen att ge den ene av cheferna

för två sammanfallande drift- och bandistrikt vissa särskilda ledande

och samordnande uppgifter samt däremot svarande befogenheter inom såväl

drift- som bandistrikten. Distriktsexpeditionerna skall samverka med

övriga totalförsvarsmyndigheter på lägre regional nivå, främst länsstyrelser

och försvarsområdesstaber. För ledning och samverkan på högre regional

nivå, således med civilbefälhavarekanslier och militärbefälsstaber, skall

distrikten sammanföras till sex större enheter, järnvägsområden. Till järnvägsområdesbefälhavare

avser järnvägsstyrelsen att redan i fred utse en av

cheferna för distrikten. Denne skall i fredsorganisationen biträdas av ett

mindre stabsorgan närmast motsvarande försvarsavdelningarna vid nuva
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963

7

rande distriktskanslier och under ledning av en militärassistent. Vid övergång

till krigsorganisation skall järnvägsområdesbefälhavare helt frånträda

befattningen som chef för distriktet och stabsorganet skall utbyggas till

ett mindre kansli. Uppgifter för järnvägsområdesbefälhavaren skall vara

att i fred förbereda och i krig leda all verksamhet, som berör mer än ett

distrikt, d. v. s. främst operativ ledningsverksamhet, samt att samverka

med övriga totalförsvarsmyndigheter på högre regional nivå.

Jag vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på järnvägarnas

betydelse i totalförsvaret. Speciellt i ett krigs inledningsskede kommer

mycket stora krav att ställas på organisationen. Det är därför av vikt att

statens järnvägars organisation i fred är sådan, att den fyller rimliga krav

på krigsplanläggning och samverkan med totalförsvarsmyndigheter. Med

hänsyn till vad styrelsen anfört i fråga om tilltänkt samarbete på det regionala

planet har jag ansett mig böra godtaga organisationsförslagets huvudlinjer

ur totalförsvarssynpunkt. Järnvägsstyrelsen bör tillse att organisationen

för planläggning och verksamhet i krig blir sådan, att järnvägarnas

möjligheter att fullgöra sina uppgifter i totalförsvaret icke försämras.

Totalförsvarsmyndigheterna har även kritiserat den preliminära gränsdragningen

mellan de olika distrikten och hävdat att distriktsgränserna i

möjligaste mån bör anslutas till den civiladministrativa och militärterritoriella

indelningen för att inte samverkan mellan järnvägs- och totalförsvarsmyndigheterna

skall försvåras i fredstid och vid övergång till krigsorganisationen.

I några remissyttranden har konkreta förslag till gränsjusteringar

framförts. En av civilbefälhavarna har även anfört totalförsvarssynpunkter

till stöd för att viss distriktsexpedition bör placeras på

annan ort än enligt järnvägsstyrelsens preliminära förslag.

Vad beträffar distriktsexpeditionernas förläggning har i övrigt under

åberopande av främst lokaliseringssynpunkter framförts åtskilliga förslag,

som avviker från den av järnvägsstyrelsen preliminärt angivna placeringen.

Enligt min mening bör vid det slutliga avgörandet av frågorna om distriktsgränser

och huvudorternas placering här avsedda lokaliserings- och

totalförsvarssynpunkter jämväl beaktas och vägas mot kommersiella, drifttekniska

och andra förhållanden av mera direkt järnvägsintresse. För denna

avvägning vill jag föreslå eu särskild procedur, som ger garantier för att

olika synpunkter får göra sig gällande i den slutliga bedömningen utan alt

prövningen i dess helhet förlägges till Kungl. Maj:t. Det torde sålunda

böra uppdragas åt järnvägsstyrelsen att inhämta yttranden rörande gränsdragning

och huvudorternas placering från samtliga länsstyrelser samt att

därefter överväga ärendet i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, kommerskollegium,

centrala civila transportkommittén och överbefälhavaren.

Därest enighet rörande viss gränsdragning eller lokalisering av huvudort ej

kan nås mellan dessa centrala myndigheter, bör ärendet i denna del under
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963

ställas Kungl. Maj :ts prövning. I övriga fall torde beslut om gränser och

huvudorter böra meddelas av järnvägsstyrelsen.

I enlighet med den nya organisationen bör följande chefstjänster inrättas,

nämligen en administrativ direktör, en driftdirektör, en ekonomidirektör,

en kommersiell direktör och tre tekniska direktörer såsom chefer för avdelningarna

inom centrala förvaltningen samt elva trafikchefer och elva

överingenjörer såsom chefer för drift- respektive bandistrikten. Direktörerna

bör placeras i lönegrad B 5, trafikchelerna och överingenjörerna inom Stockholms-,

göteborgs- och malmödistrikten i lönegrad B 4 samt trafikcheferna

och överingenjörerna inom övriga distrikt i lönegrad B 3. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att senare taga ställning till om innehavarna av

dessa tjänster skall vara extra ordinarie eller förordnas på viss tid.

Följande tjänster bör utgå ur personalförteckningen för verket, nämligen

en överdirektör i Bp 7 och en byråchef i Bp 4 på trafikbyrån. Dessutom bör

i princip följande på personalförteckningen uppförda tjänster utgå ur organisationen,

nämligen en ekonomidirektör, tre tekniska direktörer, en verkstadsdirektör

och fem distriktschefer i Bp 5 samt en byråchef i Bp 4 (kommersiella

byrån). Det kan emellertid bli nödvändigt att övergångsvis bibehålla

vissa av dessa tjänster så länge de nuvarande innehavarna kvarstår

inom statens järnvägar.

För att övergången till den nya organisationen skall kunna ske så smidigt

som möjligt synes riksdagens medgivande böra inhämtas att Kungl. Maj :t

må under tiden till och med den 30 juni 1965 dels utbyta tjänster i lönegraderna

B 3 och B 1 mot andra tjänster i samma eller lägre lönegrad, dels

bemyndiga järnvägsstyrelsen att under samma tid utbyta ordinarie tjänster

på löneplan A mot andra tjänster i samma eller lägre lönegrad. Styrelsen

bör årligen i samband med förslaget till personalstat till Kungl. Maj :t anmäla

vilka tjänster som med stöd av detta bemyndigande bytts ut.

Det torde vidare böra ankomma på Kungl. Maj :t att i den utsträckning,

som erfordras i samband med genomförandet av förslaget, uppföra tjänster

på övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hilding (I: 727) och den andra inom andra kammaren av herr Enskog

m. fl. (II: 882), i vilka hemställts att riksdagen måtte godkänna de av Kungl.

Maj ,t föreslagna riktlinjerna för omorganisation av statens järnvägar i den

del de avser den centrala organisationen samt i skrivelse till Kungl. Maj :t

begära ny utredning av den regionala organisationen av statens järnvägar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gösta Jacobsson m. fl. (I: 728) och den andra inom andra kammaren

av fröken Karlsson och herr Nilsson i Göingegården (II: 883), i vilka hemställts

att riksdagen i anledning av propositionen måtte förklara sig icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963 9

kunna godkänna de föreslagna riktlinjerna för den regionala förvaltningsorganisationen

;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Harald Pettersson (I: 729) och den andra inom andra kammaren av

herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (II: 884), i vilka hemställts att riksdagen vid

behandling av proposition nr 116 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla att frågan om den regionala omorganisationen av statens järnvägar

måtte underställas riksdagens prövning så snart pågående utredningar

slutförts.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yttranden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 882,1: 728 och II: 884.

Utskottet. I förevarande proposition har förslag framlagts rörande en ny

huvudorganisation för såväl den centrala som regionala administrationen av

statens järnvägar. Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med riktlinjer

som framlagts av järnvägsstyrelsen. I fråga om den centrala administrationen

föreslås att järnvägsstyrelsen, som för närvarande är provisoriskt uppdelad

på tolv huvudenheter, i stället skall indelas i sju avdelningar. Generaldirektören

samt cheferna för dessa avdelningar förutsattes arbeta såsom en

direktion. Beträffande den regionala organisationen föreslås att nuvarande

fem distrikt med underlydande facksektioner ersättes av elva driftdistrikt

och elva bandistrikt. De geografiska gränserna för bandistrikt och driftdistrikt

förutsättes därvid sammanfalla.

Sedan huvuddragen i den nya organisationen fastställts förutsättes järnvägsstyrelsen

själv få svara för den detaljerade utformningen inom en av

statsmakterna given ram. Omorganisationen avses att genomföras etappvis

under tiden fram till den 1 juli 1965. För genomförandet av förslaget kräves

ett antal nya högre tjänster samtidigt som vissa nuvarande chefsbefattningar

kan indragas.

I motionerna I: 727 och II: 882 riktas kritik mot förslaget i vad avser den

regionala organisationen. Sålunda anser motionärerna bl. a. det vara olämpligt

att ha två distriktsexpeditioner på samma plats utan gemensam administrativ

chef. Vidare framföres i motionerna vissa erinringar mot antalet

distrikt, organisationens inpassning i försvarsorganisationen samt tidsplanen

för genomförandet av omorganisationen.

Förslaget i fråga om den regionala organisationen kritiseras likaledes i

motionerna I: 728 och II: 883 främst i vad avser systemet med två parallellställda

regionala förvaltningsorgan för varje geografiskt kommunikationsområde.

Enligt motionärernas uppfattning är en sådan uppdelning olämplig

från flera synpunkter. Den ändrade distriktsindelningen säges vidare innefatta

sämre förutsättningar än den nuvarande för kontakterna med kunderna.

Slutligen framhålles i motionerna 1: 729 och II: 884 bl. a. att förslaget

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963

i fråga om den regionala organisationen är alltför knapphändigt för att ge ett

tillräckligt underlag för ett ställningstagande från riksdagens sida.

I samtliga motioner yrkas att riksdagen ej på det föreliggande materialet

skall godkänna de föreslagna riktlinjerna för statens järnvägars regionala

organisation.

Såvitt utskottet kunnat finna lider den nuvarande organisationen av statens

järnvägar av påtagliga brister i olika avseenden. Det får därför anses

tillfredsställande att åtgärder nu vidtagits för att anpassa organisationen av

företaget efter de krav som ställes med hänsyn till såväl rådande förhållanden

i nuläget som den framtida utvecklingen.

Utskottet kan i huvudsak ansluta sig till syftena med den föreslagna omorganisationen,

med vilken bl. a. avses att åstadkomma klara ansvars- och

befogenhetsområden samt en kraftigt ökad delegering av befogenheter och

beslutanderätt. Såvitt utskottet kan bedöma synes det föreliggande förslaget

rörande huvuddragen i statens järnvägars organisation ägnat att möjliggöra

en effektivare skötsel av företaget. Enligt utskottets åsikt bör således de i

propositionen uppdragna riktlinjerna kunna läggas till grund för den fortsatta

behandlingen av statens järnvägars omorganisation.

Vad gäller den centrala organisationen torde den förordade minskningen

av antalet huvudenheter skapa förutsättningar för en effektivare företagspolitik.

Enligt utskottets mening synes dock en ytterligare reducering av

antalet medlemmar i direktionen kunna bidra till en fastare sammanhållning

av de olika funktionerna inom företagets ledning och bör därför i enlighet

med departementschefens uttalande övervägas av järnvägsstyrelsen.

I fråga om den regionala organisationen har från olika håll riktats kritik

mot det framlagda förslaget. Anmärkningarna avser i första hand tudelningen

av distrikten i driftdistrikt och bandistrikt. Vidare har erinringar

framförts mot bl. a. antalet distrikt, distriktens geografiska omfattning samt

distriktsorganisationens inpassning i försvarsorganisationen.

Enligt utskottets mening kan från flera synpunkter tvekan råda rörande

lämpligheten av att dela upp distriktschefsfunktionerna på två sidoordnade

chefsbefattningar. Med hänsyn till vad i propositionen anförts rörande den

totala effekten av för- och nackdelar av tudelningen vill dock utskottet ej

heller i förevarande del motsätta sig en omorganisation enligt de föreslagna

riktlinjerna. Utskottet vill dock understryka angelägenheten av att vid det

fortsatta arbetet rörande den regionala organisationens utformning frågan

om distriktens administration och därmed sammanhängande frågor noggrant

prövas. Enligt utskottets mening bör vidare en ny distriktsorganisation

ges en så långt möjligt flexibel utformning så att — sedan erfarenheter

vunnits av den nya organisationsformen — om detta befinnes ändamålsenligt

en närmare regional samordning skall kunna ske utan längre

tidsutdräkt och utan större kostnader. I sammanhanget vill utskottet slut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963

11

ligen understryka betydelsen av att distrikten ges sådana personella resurser

att det deklarerade syftet att åstadkomma en kraftigt ökad delegering

av befogenheter och beslutanderätt får en reell innebörd.

Statens järnvägar har en utomordentligt stor betydelse för samhället i

olika avseenden. Framför allt gäller detta i fråga om näringslivets utveckling

och lokalisering samt servicen gentemot allmänheten. Strävandena att

uppnå ett från företagsekonomiska synpunkter gott driftresultat bör självfallet

vara en riktpunkt för järn vägsledningen. Statsbaneföretaget måste

emellertid inordnas i den allmänna trafikpolitiken som i sin tur måste

samordnas med statsmakternas målsättningar av bl. a. närings-, lokaliserings-

och försvarspolitisk art. 1953 års trafikutredning har lagt fram förslag

rörande riktlinjer för den statliga trafikpolitiken och därvid bl. a. behandlat

målsättningen för statens järnvägar. Förslaget har remissbehandlats

och en proposition i ärendet torde — enligt vad utskottet inhämtat

komma att föreläggas höstriksdagen. Enligt utskottets mening är det angeläget

att det fortsatta organisationsarbetet vid statens järnvägar bl. a. tager

sikte på en organisation, som kan anpassas till de krav som statsmakterna

kan komma att ställa på statsbaneföretaget ur andra synpunkter än de

rent företagsekonomiska.

Enligt departementschefens förslag kommer vid det slutliga avgörandet

av frågorna om distriktsgränser och huvudorternas placering lokaliseringsoch

försvarssynpunkter att beaktas och vägas mot mera direkta järnvägsintressen.

För att skapa garantier för en allsidig avvägning förordas i propositionen

att den slutliga prövningen förlägges till Kungl. Maj :t i den mån

berörda centrala myndigheter ej kan nå enighet. Utskottet, som således förutsätter

att ifrågavarande spörsmål blir föremål för ingående överväganden,

anser sig med hänsyn härtill kunna godta Kungl. Maj :ts förslag i förevarande

avseenden.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall

till motionerna I: 728 och II: 883. Ej heller finner utskottet de i motionerna

I: 727 och II: 882 samt I: 729 och II: 884 framförda yrkandena böra föranleda

någon riksdagens särskilda åtgärd.

Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt ej givit anledning till erinran eller särskilt

uttalande hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 728 och II: 883,

a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 22 mars 1963 föreslagna riktlinjer för omorganisation

av statens järnvägar;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens järnvägar som föranleds av

vad som föreslagits i nämnda statsrådsprotokoll;

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1963

c) medgiva utbyte av tjänster under tiden till och med den

30 juni 1965 i enlighet med vad som föreslagits i nämnda

statsrådsprotokoll;

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar

i övrigt som erfordras i anledning av omorganisationen;
II.

att motionerna I: 727 och II: 882 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 729 och 11:884 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,

Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,

herrar Bengtson, Edström, Källqvist och Holmberg; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Blidfors, Nilsson i Göingegården,

Andreasson, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile,

Johansson i Norrköping, Andersson i Knäred, Gustafsson i Kårby, Löfroth

och Nelander.

Reservationer

1) av herr Bengtson;

2) av herr Nilsson i Göingegården;

3) av herr Mellqvist;

4) av herr Nelander.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLN SS

312629

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1963/64 till överståthållar a1 i texten