Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reseersättning åt församlingspräster m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1963-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:122, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reseersättning åt församlingspräster m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 122—123

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1963

1

Nr 122

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

reseersättning åt församlingspräster m. m. jämte en

i ämnet väckt motion.

(5:e avd.)

I propositionen nr 130 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 29 mars 1963,

föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag

om ändring i lagen den 29 juni 1951 (nr 570) angående pastorats deltagande i

kostnaderna för församlingsprästernas avlöning (prästlönekostnadslag), dels

godkänna av föredragande statsrådet förordad övergång till nytt system för

ersättning åt präster m. fl. för resor i tjänsten samt för fördelningen av kostnaderna

härför mellan pastoraten och kyrkofonden, dels ock bemyndiga

Kungl. Maj :t att i övrigt utfärda bestämmelser i enlighet med vad föredragande

statsrådet förordat.

Berörda lagförslag finns fogat vid propositionen å s. 2 och 3.

I propositionen framlägges förslag till ändrade grunder för ersättning åt

präster och icke-prästvigda tjänstebiträden åt präster för resor i tjänsten.

Förslaget grundar sig på en uppdelning av dessa resor i två huvudgrupper.

För den ena, som avser det stora antalet kortare rutinresor inom ett

pastorat, föreslås införandet av beteckningen åkning i tjänsten. Ersättning

för sådana resor föreslås utgå efter ett förenklat system på grundval av

åkningsjournal, som föres av befattningshavaren. Den andra gruppen resor

utgör tjänsteresor i egentlig mening och föreslås ersättas i huvudsak enligt

bestämmelserna i allmänna resereglementet. Enligt förslaget skall pastorat

svara för kostnaderna för åkning i tjänsten och tjänsteresor inom pastoratet

såsom en prästlönekostnad, medan kostnaderna för övriga resor

skall bestridas ur kyrkofonden.

I statsrådsprotokollet redovisas de olika avsnitten sålunda:

1. Inledning, s. 4 o. 5.

2. Frågans tidigare behandling, s. 6 o. 7.

3. Prästreseutredningens förslag, s. 7—11.

4. Remissyttranden, s. 11—13.

5. Föredraganden, s. 13—19.

Beträffande den närmare innebörden av propositionsförslaget får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet.

1 intrång till riksdagens protokoll 1963. G samt. Arr 122—123

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1963

I anledning av propositionen har inom andra kammaren av herr Börjesson

i Glömminge m. fl. väckts en motion (II: 913), vari hemställts att riksdagen

vid behandlingen av propositionen ur 130 måtte godtaga i motionen

förordade riktlinjer för bedömning av ersättningsanspråk för församlingsprästers

tjänsteresor.

I fråga om motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa

till motionen.

Utskottet. F. n. äger församlingspräst i och för resor i tjänsten i första

hand fritt disponera ett schablonmässigt beräknat fast reseanslag om högst

500 kr. per år; under vissa förutsättningar kan därutöver utgå tillfälligt

reseanslag med skillnaden mellan den sammanlagda ersättning, som skulle

ha utgått vid tillämpning av 1929 års allmänna resereglemente, och det

fasta reseanslaget. För vissa speciella slag av resor utgår slutligen ersättning

enligt nämnda reglemente. Detta ersättningssystem har på senare år

kritiserats ur tekniska och rättvisesynpunkter. Med den omfattning de

tillfälliga reseanslagen numera erhållit — år 1960 omkring 55 procent av de

totala anslagen — anses systemet med årliga reseanslag inte längre fungera

tillfredsställande.

Propositionsförslaget — vilket föregåtts av överläggningar med vederbörande

personalorganisation, varvid överenskommelse uppnåtts rörande

i reseersättningssystemet ingående förmåner — har utformats under särskilt

hänsynstagande till församlingsprästernas speciella arbetsförhållanden

med dagliga korta rutinresor. I förenklingssyfte föreslås i fråga om resor

av denna kategori införandet av ett nytt institut, åkning i tjänsten, som

utmärks av att beträffande resor inom — i vissa speciella fall även utom

—- pastoratet med en varaktighet av högst 8 timmar i följd, restiden inräknad,

skall föras en åkningsjournal som kan ligga till grund för utbetalningsbeslut.

Resor som inte kan hänföras till åkning i tjänsten kommer

med denna gränsdragning att utgöra tjänsteresor i egentlig mening. I fråga

om dessa blir allmänna resereglementet i princip tillämpligt. Då det sålunda

förordade systemet synes lämpligt och praktiskt, biträder utskottet propositionsförslaget

i detta grundläggande hänseende.

I fråga om resor som skall hänföras till åkning i tjänsten innebär propositionsförslaget

vidare, att för resa som inte överstiger 2 kilometer resekostnadsersätlning

över huvud taget inte skall utgå. Traktamente skall

inte få uppbäras vid åkning i tjänsten. Resekostnadsersättning erhålls med

tillämpning av ett förenklat system med den förut omnämnda åkningsjournalen

som underlag, vilket onödiggör reseräkningar. Om egen bil utnyttjas

utgår vidare ersättning utan s. k. kostnadsjämförelse. Mot vad sålunda

föreslagits har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Likaså biträder utskottet vad Kungl. Maj :ts förslag innehåller om att

åkningsersättning till församlingspräst eller pastoratsadjunkt i stad eller annan

tätort skall kunna utgå med ett fast årligt anslag, som får disponeras

utan redovisningsskyldighet för varje enskild resa, och att det skall an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1963

3

komina på Kungl. Maj:t att, med beaktande av det allmänna kostnadsläget

i fråga om taxor i allmän lokal trafik, fastställa det belopp varmed dylikt

åkningsanslag högst må utgå.

När det gäller frågan om vilka förrättningar utanför pastoratet som

skall anses höra till tjänsten, kan enligt föredragande statsrådet viss tveksamhet

råda, enär en närmare precisering saknas av prästs tjänståligganden

i sådant avseende. Vissa allmänna riktlinjer anges emellertid till ledning

för domkapitlens prövning av ersättningsanspråk för tjänsteresa. Till

tjänsteresor skulle sålunda hänföras resor till mantalsskrivningsförrättning,

för val av biskop, kyrkomötesombud eller prästerlig ledamot i domkapitel

och vid kallelse till sammanträde med biskop eller domkapitel för handläggning

av visst ärende. Däremot skulle ersättning inte utgå vid resa för

att meddela själavård åt församlingsbo som intagits på sjukhus eller ålderdomshem,

fångvårdsanstalt eller motsvarande inrättning inom annat

pastorat, såvida inte särskilt medgivande lämnats av domkapitlet. Resor till

sammankomster med kontraktets präster eller organisationer av olika slag

skulle inte anses som tjänsteresor. Vidare förordas en strängare bedömningav

ersättningsanspråk för resor i och för att assistera vid prästvigning,

kyrkoherdeinstallation och invigningsförrättningar av olika slag.

I motionen 11:913 påyrkas en mera generös bedömning av ersättningsanspråk

för tjänsteresor än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Resor för förrättning

å ålderdomshem, sjukhus m. m. utanför det egna pastoratet bör sålunda

enligt motionärerna anses ersättningsberättigande utan särskilt förhandsmedgivande

av domkapitlet. Vidare bör enligt motionärerna resor

till kontraktskonvent, organisationssammankomster i samband med tjänsten

och kyrkoherdeinstallationer o. d. vara generellt ersättningsberättigande.

Avgörande för bedömningen bör enligt motionärerna över huvud taget

vara, i vilken mån resan avser att gagna arbetet i pastoratet.

För egen del kan utskottet inte förorda en utvidgning av den enligt propositionsförslaget

föreslagna rätten till ersättning för vissa resor på sätt i

motionen påyrkats. Erforderlig ledning för bedömandet av rätt till ersättning

för ifrågavarande resor torde i förekommande fall kunna erhållas genom

utfärdande av anvisningar inom ramen för vad i statsrådsprotokollet

anges. Utskottet avstyrker med hänsyn till det anförda motionsyrkandet

i fråga.

I fråga om fördelningen mellan pastoraten och kyrkofonden av kostnaderna

för prästernas resor utgår propositionsförslaget från att liksom hittills

pastoratet skall svara för sina prästlönekostnader, inklusive alla kostnader

för prästernas resor i tjänsten inom pastoratet. Kyrkofonden skulle således

i fråga om församlingspräster och pastoratsadjunkter svara endast för resor

som sträcker sig utanför pastoratet och inte får räknas som åkning i tjänsten.

Vad propositionsförslaget sålunda innehåller föranleder ingen erinran

från utskottets sida.

Vad angår det vid propositionen fogade lagförslaget har granskningen av

detsamma inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 122 år 1963

I övrigt har Kungl. Maj :ts förslag inte givit utskottet anledning till erinran

eller särskilt uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 913,

1) antaga vid propositionen nr 130 fogat förslag till lag

om ändring i lagen den 29 juni 1951 (nr 570) angående pastorats

deltagande i kostnaderna för församlingsprästernas avlöning

(prästlönekostnadslag);

2) godkänna i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 29 mars 1963 förordad övergång till nytt system

för ersättning åt präster m. fl. för resor i tjänsten samt för

fördelningen av kostnaderna härför mellan pastoraten och

kyrkofonden;

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att i övrigt utfärda bestämmelser

i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats.

Stockholm den 14 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 123.

Reservationer

1) av herr Staxäng;

2) av herr Eliasson i Sundborn;

3) av herr Neländer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition angående reseersättning åt församlingspräster m. m. a1 i texten