Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1962 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1963-05-14 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:124, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1962 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

1

Nr 124

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1962 församlade revisorers

berättelse angående verkställd granskning av statsverket

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a—5:e avd.)

1 :o) Utredning rörande inträffade olycksfall m. m. Under justitiedepartementet,

§ 1, har revisorerna behandlat några fall av olycksfall vid statliga

inrättningar och utredningar verkställda i samband därmed (Del I, s.

3—11).

Utlåtanden har avgivits av justitiekanslersämbetet och statskontoret (Del

II, s. 5—10).

Utskottet. Revisorerna har undersökt tre skadeståndsfall, där kronan såsom

utövare av viss verksamhet haft att utgiva skadestånd till följd av personskador,

som inträffat i anslutning till respektive verksamhet. Undersökningen

ger revisorerna anledning framhålla vikten av att myndigheterna

noggrant utreder händelser, på grund av vilka kronan kan komma att få

vidkännas skadestånd.

I likhet med justitiekanslersämbetet och statskontoret delar utskottet revisorernas

åsikt att myndigheterna bör erinras om angelägenheten av en

tillfredsställande utredning vid skadetillfällen. En sådan utredning ligger

i såväl kronans som den skadelidandes intresse. Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers ifrågavarande

uttalande anfört.

2:o) Vissa iakttagelser vid fångvårdsanstalten i Växjö. Under justitiedepartementet,

§ 2, har revisorerna påtalat den låga beläggningen m. m. vid

fångvårdsanstalten i Växjö (Del I, s. 12—14).

Utlåtande har avgivits av fångvårdsstyrelsen (Del II, s. 10—14).

Utskottet. Revisorerna påtalar, att beläggningen på växjöanstalten, vid

tidpunkten för revisorernas besök där, varit alltför låg med hänsyn till rådande

platsbrist inom den s. k. säkerhetsgruppen. En anledning synes ha

varit rådande ovisshet om anstaltens framtida utnyttjande, ett förhållande

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 124

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

som revisorerna anser önskvärt att det snarast avhjälpes. Vidare anmärker

revisorerna att inventering ej företagits vid anstalten, då den upphörde att

vara kvinnofängelse.

Med hänsyn till att växjöanstaltens platser numera torde utnyttjas i möjlig

utsträckning och planer framlagts för anstaltens framtida utnyttjande

och då inventering enligt vad fångvårdsstyrelsen meddelar verkligen företagits,

vill utskottet endast vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

3:o) Svenska försvarsväsendets rulla. Under försvarsdepartementet, § 3,

har revisorerna ansett enhetliga och ändamålsenliga regler behövliga för

rullans redigering (Del. I, s. 15—18).

Utlåtande har inhämtats från chefen för försvarets kommandoexpedition

(Del II, s. 15—18).

Utskottet. Revisorerna konstaterar att den gemensamma delen av svenska

försvarsväsendets rulla ökat sedan 1939 från 818 till 1078 sidor. Tryckningskostnaderna

uppgår nu till ca 105 000 kr. för år. Närmare bestämmelser om

rullans redigering finns ej. Dock stadgas i instruktionen för försvarets kommandoexpedition

att ansvaret för redigeringen åvilar kommandochefen, som

skall verka för enhetlighet i redigeringsarbetet. Revisorerna påtalar brist på

enhetlighet i urvalet av personaluppgifter. Vidare vill revisorerna att en utrymmesbesparing

skall uppnås bl. a. genom koncentration av texten. Det

ifrågasättes om utländska ordnar och medaljer samt svenska medaljer, som

ej har någon anknytning till försvaret, bör redovisas. Revisorerna anser det

sammanfattningsvis önskvärt, att åtgärder vidtages för tillskapande av mera

enhetliga och ändamålsenliga regler för rullans redigering.

Chefen för försvarets kommandoexpedition anför, att vid kommandoexpeditionen

pågår fortlöpande arbete med att inom allmänna rullplanens ram

undersöka åtgärder på det tryckeritekniska området för att minska rullans

omfång. I rullan redovisas endast sådana utländska ordnar och medaljer

som får bäras till uniform. Tillstånd härtill handlägges som kommandomål

och därför finns goda möjligheter för enhetlighet i redovisningen. Redovisningen

av svenska medaljer är föremål för överväganden.

Utskottet konstaterar, att åtgärder sedan 1961 fortlöpande vidtagits vid

försvarets kommandoexpedition för att skapa enhetliga och ändamålsenliga

regler för rullans redigering och förutsätter, att dessa strävanden fullfölj es

i enlighet med revisorernas påpekanden. Utskottet inskränker sig därför till

att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

4:o) Vapenfria värnpliktigas kommendering till vissa civila arbeten. Un
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

3

der försvarsdepartementet, § 4, har revisorerna behandlat fråga om fördelning

av kostnaderna för vapenfria värnpliktigas tjänstgöring (Del I, s.

19—23).

Utlåtanden bär ''avgivits av försvarets civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen

och överbefälhavaren (Del. II, s. 18—21).

Utskottet. Vapenfria värnpliktiga uttages till sjukvårds-, luftskydds-, expeditions-

och handräckningstjänst. De kan också kommenderas till rent

civilt arbete utanför krigsmakten för statens eller kommuns räkning. De

myndigheter som främst tager vapenfri arbetskraft i anspråk är luftfartsstyrelsen

med 41 760 arbetsdagar, vattenfallsstyrelsen med 6 795, järnvägsstyrelsen

med 30 182, Uppsala universitets skogsförvaltning med 70 257 och

domänstyrelsen med 8 535. En vapenfri värnpliktig kostar ca 16 kr. för dag,

administrationskostnader o. d. ej medräknade. Med ett genomsnittligt antal

av 200 000 arbetsdagar kostar således de vapenfrias tjänstgöring ca 3,2

milj. kr. för år.

Domänstyrelsen betalar enligt avtal med försvarets civilförvaltning för

den vapenfria arbetskraft som den tager i anspråk. Revisorerna påtalar att

detta ej är fallet med andra myndigheter. Sålunda kan t. ex. beräknas, att

Uppsala universitets skogsförvaltning, som använder ett stort antal vapenfria,

subventioneras med ca 1 milj. kr. om året. Revisorerna finner detta

otillfredsställande och begär ett tillrättaläggande.

Utskottet finner i likhet med revisorerna och remissinstanserna rimligt,

att de myndigheter, särskilt affärsdrivande verk, som anlitar vapenfri arbetskraft,

i princip belastas med utgifterna för denna. Därför hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers ifrågavarande

uttalande anfört.

5:o) Utrangering och försäljning m. m. av försvaret tillhöriga motorfordon.

Under försvarsdepartementet, § 5, har revisorerna ansett omedelbara

åtgärder erforderliga för en sanering beträffande utrangering och försäljning

m. m. av försvaret tillhöriga motorfordon (Del I, s. 24—29).

Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarets fabriksstyrelse, vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket och statspolisintendenten

(Del II, s. 21—38).

Utskottet. Sedan 1960 omhänderhaves försäljningen av vissa kronan tillhöriga

motorfordon av en inom försvarets fabriksstyrelse särskilt organise
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 12i år 1963

rad försäljningssektion. Revisorerna har undersökt åldern och tillståndet

hos försålda fordon och det pris dessa betingat vid försäljningen samt gjort

en jämförelse med de reparationskostnader som nedlagts på fordonen före

försäljningen. Undersökningen har förutom försvarets fordon omfattat vissa

fordon tillhöriga generalpoststyrelsen och telestyrelsen. Därom har revisorerna

lämnat särskild redogörelse under § 16, vilken redogörelse utskottet

finner gott taga ställning till i detta sammanhang.

Revisorerna betecknar det som slöseri med statsmedel att, såsom förekommit,

reparera fordon för tusentals kronor samma år som de måste säljas för

ett i förhållande till reparationskostnaderna obetydligt belopp. Än mera betänkligt

anser revisorerna det vara att på den allmänna marknaden saluföra

från trafiksäkerhetssynpunkt så undermåliga fordon som det i många fall

varit fråga om.

Av remissvaren synes framgå, att orsakerna till den kritik som tidigare

kunnat riktas mot att undermåliga fordon sålts av den s. k. kronbilsförsäljningen

numera bortfallit. Åtgärder har nämligen vidtagits för att hindra

att fordon, som ej fyller besiktningskraven, kommer i trafik. Revisorernas

uttalande i denna del föranleder därför ej någon åtgärd från riksdagens

sida.

Utskottet delar den kritik som revisorerna uttalat mot att reparationskostnader

till höga belopp nedlägges på fordon mogna för utrangering. Att

detta inträffat synes ofta ha berott på organisatoriska och anslagstekniska

oformligheter. Riksrevisionsverket har anfört, att förutsättningarna för genomförande

av en snabb sanering på förevarande område föreligger. Utskottet

anser därför, att åtgärder utan dröjsmål bör vidtagas för att rätta de påtalade

missförhållandena.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers ifrågavarande

uttalande anfört.

6:o) Marinens fartygsbeställningar m. m. Under försvardepartementet,

§ 6, bär revisorerna granskat förfarandet vid marinens fartygsbeställningar

(Del I, s. 30—38).

Utlåtanden har inhämtats från marinförvaltningen, riksrevisionsverket

och Sveriges varvsindustriförening (Del II, s. 38—41).

Utskottet. På grund av de avsevärda belopp, som marinens fartygsbyggnader

uppgår till, har revisorerna ansett sig böra granska marinförvaltningens

tillvägagångssätt vid utläggande av fartygsbeställningar m. m., kontraktsskrivningen

i anslutning härtill samt den material-, tillverknings- och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

5

leveranskontroll som utövas av ämbetsverket. Den av marinförvaltningen

lämnade redogörelsen ger enligt revisorernas uppfattning vid handen, att

ämbetsverket på ett i stort sett tillfredsställande sätt löst de problem som

sammanhänger med fartygsbyggnadsverksamheten. Endast beträffande några

detaljer har revisorerna velat göra vissa erinringar. Marinförvaltningen

har sagt sig ämna beakta dessa.

Vad i ärendet förevarit bär utskottet velat för riksdagen

omförmäla.

7:o) Inköp och iståndsättning av fastigheten Ludvigsberg på Muskö. Under

försvarsdepartementet, § 7, har revisorerna ansett det vara i hög grad

önskvärt att de på Ludvigsberg iordningställda lokalerna snarast möjligt

kommer till användning (Del I, s. 39—42).

Utlåtanden har avgivits av fortifikationsförvaltningen, chefen för marinen

och riksrevisionsverket (Del II, s. 41—47).

Utskottet. Fastigheten Ludvigsberg som dittills varit pensionat inköptes

1956 av fortifikationsförvaltningen för 240 000 kronor och upprustades för

290 000 kronor. Anledningen till köpet var bl. a. att säkra tillgången på kontorslokaler

för de marina anläggningarna på Muskö. Vidare ansågs av militära

skäl olämpligt, att pensionat drevs i närheten av den blivande örlogsbasen.

Revisorerna ifrågasätter, icke minst med hänsyn till fastighetens

undermåliga tillstånd vid förvärvet, lämpligheten av inköpet. Byggnaderna

har sedan köpet stått outnyttjade. Det är enligt revisorernas mening i hög

grad önskvärt att de iordningställda lokalerna snarast kommer till användning

på ett eller annat sätt och att åtgärder i sådant syfte utan dröjsmål

vidtages av fortifikations förval tnin gen.

Chefen för marinen bedömer att Ludvigsberg kan finna viss användning

som tjänstelokaler i samband med varvets färdigställande och därefter som

uthyrningsbostäder. I krig kan fastigheten användas av militära förband

på Muskö. Marinen kan dock inför kravet på snarast möjliga utnyttjande

avstå därifrån, om en undersökning, vilken bör företagas genom fortifikations

förvaltni ngens försorg, Visar att fastigheten kan användas för annat

allmännyttigt ändamål. Därmed avser chefen för marinen ej blott militära

eller civila statliga ändamål utan även annat civilt ändamål. Utskottet anser,

att en sådan undersökning bör göras och hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers ifrågavarande

uttalande anfört.

8:o) Byggande av viss militär oljeledning. Under försvarsdepartementet,

§ 8, har revisorerna riktat kritik mot det sätt på vilket fortifikationsför
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

valtningen handlagt byggandet av en militär oljeledning (Del I, s. 43—53).

Utlåtanden har avgivits av fortifikationsförvaltningen, flygförvaltningen

och riksrevisionsverket (Del II, s. 47—50).

Utskottet. Fortifikationsförvaltningen nedlade under åren 1954 och 1955

oljeledningar på jordbruksfastigheten Västerbyholm, tillhörig Norrköpings

stad. Oljeledningarna var avsedda för distribution av oljor från en oljelagringsanläggning

till en distributionscentral. Revisorerna påtalar ett flertal

olämpliga åtgärder i samband med byggandet av oljeledningen. På grund

av materialfel i de rör som efter anbudsförfarande inköptes för ändamålet

läckte olja ut i marken och förstörde bl. a. vattentäkter i omgivningen. Till

följd härav har skadestånd vidkänts kronan med 284 000 kronor. På grund

av rörens undermåliga kvalitet har kronan vidare åsamkats extra kostnader

med ca 500 000 kronor för reparationer av ledningen. Sammanlagt uppgår

sålunda kronans förluster vid de berörda arbetena till ca 800 000 kronor.

Vad som i ärendet förevarit ger revisorerna anledning uttala stark kritik

mot det sätt på vilket fortifikationsförvaltningen handlagt de med upphandlingen

och nedläggningen av oljerören sammanhängande arbetsuppgifterna.

Det synes revisorerna således bl. a. uppenbart att en stor del av

de uppkomna merkostnaderna förorsakats av bristande noggrannhet från

ämbetsverkets sida vid kontrollen av de levererade rören samt av grov planlöshet

vid reparationsarbetenas utförande. Förhållandena synes revisorerna

så mycket mer anmärkningsvärda som det är fråga om en anläggning av

stort beredskapsintresse för försvaret.

Av revisorernas berättelse framgår att handläggningen av detta byggnadsärende

förtjänar stark kritik. Särskilt synes omständigheterna kring

upphandlingen och leveransen av rörpartiet värda att uppmärksamma, så

att de brister i kontrollen av levererad vara, som här uppenbarligen förekommit,

ej upprepas. Av riksrevisionsverkets yttrande framgår också, att

en för ändamålet olämplig rörkvalitet använts. Genom utläggande av ny

oljeledning av kvalitetsbestämt material synes distributionsanläggningen

ha blivit funktionsduglig, varför det av riksdagens revisorer påtalade beredskapsintresset

numera torde vara tillgodosett. Vid sådant förhållande anser

sig utskottet kunna begränsa sig till att vad i ärendet förekommit för riksdagen
omförmäla.

9:o) Viss drivmedelsanläggning i Västerås. Under försvarsdepartementet,

§ 9, har revisorerna uttalat kritik mot fortifikationsförvaltningens handläggning

av byggnaden av en drivmedelsanläggning i Västerås (Del I, s. 54

—58).

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

Utlåtanden har avgivits av fortifikationsförvaltningen, flygförvaltningen,

riksrevisionsverket och sprängämnesinspektionen (Del II, s. 50 58).

Utskottet. Under åren 1956—1958 uppförde fortifikationsförvaltningen i

närheten av Västerås en anläggning för lagring av drivmedel för i första

hand Västmanlands flygflottiljs räkning. I anläggningen, som kostnadsberäknades

till 800 000 kr., har hittills investerats i runt tal 1 650 000 kr.

Anläggningen har alltsedan den uppfördes stått outnyttjad. Anledningar

härtill synes ha varit, att det system enligt vilket cisternen byggdes, efter

den s. k. Mohedaolyckan, ansetts olämpligt för det drivmedel det här är

fråga om, att rörledningar från cisternen har framdragits genom stadens

vattentäkt, och att det område där cisternen är belägen kommer att anväodas

för bostadsbebyggelse. Fortifikationsförvaltningens handläggning av

byggnadsärendet ger enligt revisorerna anledning till stark kritik från såväl

ekonomiska som andra synpunkter.

Det måste ur beredskapssynpunkt anses särskilt betänkligt att den ifrågavarande

anläggningen icke kunnat tagas i bruk. Utskottet förutsätter, att

anläggningen nyttiggöres på något sätt och vill därför inskränka sig

till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

10 :o) Tidskriften Sociala Meddelanden. Under socialdepartementet, § 10,

har revisorerna ansett önskvärt att kostnaderna för tidskriften Sociala Meddelanden

begränsas (Del I, s. 59—63).

Utlåtanden bär inhämtats från socialstyrelsen, statskontoret och socialstyrelseutredningen

(Del II, s. 59—61).

Utskottet. Tidskriften Sociala Meddelanden är ett medel för socialstyrelsen

att bedriva social upplysningsverksamhet. Enligt den undersökning revisorerna

verkställt visar tidskriften försämrat ekonomiskt resultat och anledning

är att befara en ytterligare försämring, om icke särskilda motåtgärder

vidtages. Det synes revisorerna lämpligt, att den 1962 tillkallade

socialstyrelseutredningen får i uppdrag att särskilt överväga frågan om tidskriftens

redigering, omfattning m. in.

Enligt direktiven för socialstyrelseutredningen bör socialstyrelsens allmänna

informationsverksamhet prövas. Kungl. Maj:t bär dessutom i juni

1962 uppdragit åt statskontoret att i samråd med riksrevisionsverket utreda

den statliga publikationsverksamhetens finansiering. Då såväl statskontoret

som ''soöialstyrelseutredningcn anser det naturligt, att Sociala Meddelanden

behandlas av nämnda utredningar och att samråd därvid sker mellan

de utredande organen, finner utskottet ej någon riksdagens åtgärd påkallad,

vilket utskottet velat för riksdagen

omförmäla.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 12i år 1963

11 :o) Tillämpningen av bidragsförskottslagen. Under socialdepartementet,

§ 11, har revisorerna undersökt tillämpningen av bidragsförskottslagen

(Del I, s. 64—73).

Utlåtanden har avgivits av lagberedningen, socialstyrelsen, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län och

Kopparbergs län samt polisberedningen (Del II, s. 61—85).

Utskottet. Riksdagens revisorer har uppmärksammat, att verksamheten

med bidragsförskott ökat starkt från år till år. Revisorerna finner utvecklingen

både anmärkningsvärd och förvånande, i synnerhet mot bakgrunden

av den under senare år kraftigt höjda levnadsstandarden, och kan icke

frigöra sig från uppfattningen, att underhållsskyldigheten i många fall borde

kunna uppfyllas på ett bättre sätt än som nu sker. Utvecklingen kräver

enligt revisorerna skärpt uppmärksamhet från vederbörande myndigheters

sida. Socialstyrelsens i 1962 års petita meddelade avsikt att företaga en utredning

för att söka klarlägga orsakerna till verksamhetens kraftiga expansion,

hälsas med tillfredsställelse. Revisorerna framhåller även behovet

av en statistik, som närmare belyser bidragsförskottsverksamheten, och

förordar en undersökning snarast angående den lämpligaste utformningen

av en sådan statistik.

Även andra, mera långtgående åtgärder är enligt revisorernas mening påkallade.

Den nuvarande författningen i ämnet förorsakar ett mycket tidsödande

administrativt arbete. Bestämmelserna bör omarbetas i syfte att

ernå förenklingar. Som exempel nämnes, att det årliga omsökningsförfarandet

bör kunna slopas. Vidare framhålles, att den redovisning, som kravs

i fråga om statsbidragen, bör kunna schabloniseras utan att statens intressen

därför behöver bli lidande. Med hänvisning till en rapport, upprättad

av nordiska socialpolitiska kommitténs underutskott för behandling av lagstiftningen

om bidragsförskott och innehållande principförslag till en samordnad

nordisk lagstiftning på området, uttalar revisorerna, att frågan om

en ny svensk lag om bidragsförskott snarast bör upptagas till slutlig prövning.

Till slut framhåller revisorerna angelägenheten av att barnavårdsnämnderna

utnyttjar föreliggande möjligheter att indriva utestående fordringar

på grund av beviljade bidragsförskott och att barnavårdsmännen — som

i regel torde bevaka nämndernas fordringar -— även i detta hänseende på

effektivaste sätt fullgör sin betydelsefulla uppgift. Revisorerna erinrar i

detta sammanhang om de förbättrade möjligheter att uttaga äldre bidrag,

som lagberedningens förslag till ändrade regler om rätten att uttaga förfallna

bidrag innebär. De framhåller även angelägenheten av att lagberedningen

under sitt fortsatta arbete undersöker förutsättningarna för att även

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12U år 1963 9

på annat sätt ernå ett effektivare indrivningsresultat i här förevarande hänseende.

Genom remissutlåtandena har utskottet inhämtat, att den av revisorerna

nämnda rapporten från nordiska socialpolitiska kommittén överlämnats av

Kungl. Maj :t till socialstyrelsen som samtidigt anmodats att verkställa

översyn av de svenska lagreglerna om bidragsförskott. Vid fullgörande av

detta uppdrag kommer socialstyrelsen även att beakta frågan om hur en

fortlöpande statistik på området lämpligen bör vara utformad. Av lagberedningens

pågående översyn av utsökningsreglerna kan förväntas förslag till

förbättrade möjligheter till indrivning av bl. a. underhållsbidrag. Eftersom

verksamheten med bidragsförskott sålunda är föremål för översyn,

inskränker sig utskottet till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

12:o) Utfallet av automobilskattemedlens specialbudget. Under kommunikationsdepartementet,

§ 12, har revisorerna lämnat en redogörelse för utfallet

av automobilskattemedlens specialbudget (Del I, s. 74—78).

Utskottet. Vad i förevarande ärende blivit av revisorerna berört är icke

av beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande, vilket utskottet

velat för riksdagen

anmäla.

13:o) Investeringsbemyndigande för vägbyggandet. Under kommunikationsdepartementet,

§ 13, har revisorerna ansett att frågan om investeringsbemyndigande

för att möjliggöra långsiktig planering av vägbyggandet bör

upptagas till prövning. (Del I, s. 79—88).

Utlåtanden har avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, konjunkturinstitutet,

statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen och Svenska vägföreningen

(Del II, s. 86—96).

Utskottet. Det bör enligt revisorernas mening icke vara uteslutet att — i

likhet med vad som gäller för försvaret — beträffande väginvesteringarna

finna en lösning av problemet att tillämpa en investeringsram för flera år

och likväl behålla en marginal för konjunkturpolitiskt betingade begränsningar

av arbetsvolymen. Med hänsyn till att betydande rationaliseringsvinster

torde kunna påräknas, om eu längre förberedelsetid stöd till förfogande,

särskilt för mera omfattande väglöretag, anser revisorerna angeläget,

att denna fråga upptages till närmare prövning.

Vid sin behandling av anslagen till byggande av vägar och broar under

sjätte huvudtiteln och i anslutning därtill väckta motioner har riksdagen

/* UiUany till riksdagens protokoll Ii sand. Xr l''2''t

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 12U år 1963

tagit ställning till den av revisorerna diskuterade principen för anslagstilldelning

till vägbyggandet (SU 6, Rskr 6). Utskottet anser sig därför ej

böra under innevarande års riksdag ånyo upptaga frågan till prövning, vilket

utskottet velat för riksdagen

anmäla.

14:o) Planeringen av vissa vägföretag. Under kommunikationsdepartementet,

§ 14, har revisorerna lämnat en redogörelse för planeringen av vissa

vägföretag (Del i, s. 89—97).

Utlåtanden har avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret,

länsstyrelsen i Hallands län, länsstyrelsen i Norrbottens län och arbetsmarknadsstyrelsen

(Del II, s. 97-—101).

Utskottet. Revisorerna har i en tidigare paragraf redovisat vissa synpunkter

på väginvesteringarna. Som exempel på de olägenheter vid projektering

och byggande som kan uppstå till följd av att tillgången på vägbyggnadsmedel

ej är säkrad för en längre tid, anför revisorerna vägen Östra Karup

—Halmstad i Hallands län. Revisorernas redogörelse torde ej påkalla något

yttrande från utskottets sida utöver vad som redan anförts under punkten

13.

Revisorerna har vidare påtalat projekteringen av två vägbyggen i Norrbottens

län, vilken blivit i hög grad omständlig och tidsödande. Utskottet delar

revisorernas uppfattning rörande olägenheten — för framför allt samhällsplaneringen

i övrigt — av en tidsmässigt alltför långt utdragen planering

av vägprojekten. Ett undvikande härav torde dock numera vara möjligt

i långt högre grad än tidigare genom den avsevärt förbättrade metodiken

på området samt de jämväl i övrigt ökade projekteringsresurserna. Med

hänsyn bl. a. härtill och då revisorerna ej gjort något särskilt yrkande, inskränker

sig utskottet till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

15 :o) Planeringen av nybyggnad av posthus i Linköping. Under kommunikationsdepartementet,

§ 15, har revisorerna behandlat planeringen av

nytt posthus i Linköping (Del I, s. 98—103).

Utlåtanden har avgivits av byggnadsstyrelsen och generalpoststyrelsen

(Del II, s. 102—105).

Utskottet. Posthuset i Linköping har sedan 1940-talet ansetts för litet.

Huset inrymde då, förutom postkontor, även ''lokaler för televerket och postdirektionen

i östra distriktet. Sedan 1959 har postdirektionen lokaler på annat

håll. Revisorerna påtalar att planeringen av den nödvändiga utvidgning
-

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1963

•22337

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1963

11

en av lokalerna dragit ut på tiden alltför länge och blivit föremål för ett

flertal byggnadsförslag, synnerligen varierande till sina kostnader. Under

planeringstiden har även ett markförvärv gjorts, som enligt det senaste

byggnadsprojektet blir överflödigt.

Utskottet understryker revisorernas uttalande att en långt utdragen byggnadsplanering

som i angivet fall kan medföra stora kostnader och därför

i möjligaste mån skall undvikas. Huruvida utbyggnaden av postlokalerna

i Linköping hade kunnat ske snabbare med gott resultat, bär utskottet svårt

att bedöma. Det synes nämligen stå klart att postverket ej kan lastas för

att byggnadsprojektet flera gånger kommit att påverkas av yttre omständigheter,

varöver postverket ej kunnat råda. Vad beträffar det markområde,

som sedermera visat sig obehövligt för postverket, har byggnadsstyrelsen

sagt sig ha för avsikt att använda det för att lösa aktuella markfrågor i

staden. Utskottet vill därför begränsa sig till att vad i ärendet förevarit för

riksdagen

omförmäla.

16:o) Utrangering och försäljning m. m. av postverket och televerket tillhöriga

motorfordon. Under kommunikationsdepartementet, § 16, har revisorerna

ansett att kraftfulla åtgärder snarast bör vidtagas för att rätta missförhållanden

vid utrangering och försäljning m. m. av postverket och telestyrelsen

tillhöriga motorfordon (Del I, s. 104—109).

Utlåtanden har avgivits av försvarets fabriks styrelse, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

generalpoststyrelsen, telestyrelsen, riksrevisionsverket och

stats polisintendenten (Del II, s. 105—117).

Utskottet. Beträffande detta ärende bär utskottet yttrat sig under punkten

5, varom utskottet velat här

erinra.

17 :o) Kontroll av radiolicenser. Under kommunikationsdepartementet,

§ 17, har revisorerna anfört synpunkter på kontrollen av ljudradio- och

televisionslicenser (Del I, s. 110—117).

Utlåtanden har inhämtats från telestyrelsen, riksrevisionsverket och Sveriges

Radio AB (Del II, s. 118—125).

Utskottet. Innevarande år beräknas omkring 120 000 innehavare av ljudradioapparater

sakna licens, och för televisionens del uppskattas motsvarande

antal till mellan 15 000 och 20 000. Detta innebär att mer än 5 milj.

kr. årligen undandrages licensinkomsterna. Med hänsyn härtill anser revi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 12i år 1963

sorerna ej de hittills uppnådda förbättringarna i licenskontrollen tillräckliga

för den närmaste framtiden. Snarare torde man böra ägna ytterligare

uppmärksamhet åt licensförsummelserna. Det bör särskilt beaktas att de

närmaste åren beräknas medföra ytterligare ett betydande tillskott i beståndet

av TV-apparater i landet samt att på ljudradioområdet en övergång

kan iakttagas till transistorapparater, vilket medför ökade problem för

kontrollen.

Revisorerna uttalar att de — efter att ha tagit del av verksamheten vid

televerkets licensinventering — kommit till den uppfattningen att den är

välorganiserad så långt de nuvarande resurserna medgiva, att den i främsta

rummet är inriktad på att tillföra radioverksamheten största möjliga licensintäkter

och att man därvid undviker mera omfattande administrativt arbete

och detaljkontroll av mera svårutredda fall. Den tillgängliga personalen

och arbetsrutinen i sin nuvarande tillämpning medgiver å andra sidan icke,

att den betydande mängden tveksamma fall fullföljes och klarlägges, och

det finns alltså åtskilligt utrymme för en intensivare bearbetning.

Revisorerna föreslår för det första, att en särskild arbetsgrupp får i uppgift

att vid sidan av den ordinarie kontrollen företaga en i möjligaste mån

hundraprocentig genomarbetning av vissa stickprovsvis utvalda områden

i syfte att erhålla exaktare uppgifter om licensskolkningens omfattning och

natur samt ett hållbarare statistiskt underlag för det fortsatta arbetet.

För det andra bör övervägas en förstärkning av den ordinarie kontrollorganisationen

med deltidsanställd personal, som kan fullgöra inventering

på kvällen under televisionstid.

Telestyi elsen betraktar revisorernas förslag om en särskild arbetsgrupp

som till stora delar verklighetsfrämmande. Arbetsgruppen skulle inte kunna

förfoga över några ökade möjligheter till analys utöver vad licenskontrollen

redan har. Telestyrelsen avstyrker därför detta förslag. Däremot

vill man överväga anställande av deltidspersonal.

Riksrevisionsverket anser att undersökningen om licensskolkningens natur

och omfattning bör ankomma på 1960 års radioutredning. En förstärkning

av den ordinarie kontrollorganisationen aktualiserar behovet av att,

med hänsyn till arbetets grannlagenhet, noggranna instruktioner utfärdas

för kontrollanterna. Riksrevisionsverket finner i detta sammanhang anledning

ifragasätta, huruvida över huvud taget det nuvarande licenssystemet

bör bibehållas och om inte ett förenklat uppbördssystem bör införas.

Utskottet anser i likhet med vad telestyrelsen anfört (Bil. II, s. 121) att

det inte torde vara praktiskt möjligt eller ekonomiskt försvarbart att bygga

upp en organisation för licenskontrollen, som skulle vara mäktig att kontinuerligt

hålla licensskolkningen så låg, att det ekonomiska bortfallet skulle

sakna betydelse. Det bör dock understrykas vikten av att inkomstbort
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12i år 1963 13

fallet till följd av obetalda licenser så långt möjligt begränsas. Utskottet

vill även, i anslutning till vad riksrevisionsverket anfört om licenskontrolIcns

grannlaga natur, för sin del uttala, att bekämpningen av 1''ieensskolkningen

ej får ske till priset av intrång i medborgarnas personliga integritet.

En undersökning av licensskolkningens natur och omfattning bör i den mån

den är erforderlig kunna ske inom 1960 års radioutreding. En förstärkning

av kontrollorganisationen är redan föremål för övervägande i telestyrelsen.

Utskottet anser, att revisorernas uttalande icke påkallar något annat ställningstagande

från dess sida än att det bör vad i ärendet förekommit för

riksdagen

omförmäla.

18 :o) Rundradions ekonomiska förvaltning. Under kommunikationsdepartementet,

§ 18, har revisorerna anfört vissa synpunkter på rundradions

ekonomiska förvaltning (Del I, s. 118—125).

Utlåtanden har avgivits av byggnadsstyrelsen, telestyrelsen, statskontoret,

Sveriges Radio AB och 1960 års radioutredning (Del II, s. 126—131).

Utskottet. Revisorerna ifrågasätter, om det nuvarande budgetsystemet för

rundradion — likartat med statliga myndigheters — är så utformat att

ekonomiska och praktiska krav uppfylles. Rundradions programproduktion

är synnerligen särspräglad och föga lik de statliga myndigheternas normala

verksamhet. Den starka utvecklingen på rundradioområdet gör det nödvändigt,

att väsentliga frågor, som berör programmen och deras ekonomi,

bedöms på åtskilligt längre sikt än vad den nuvarande ordningen medger.

Särskilt olämpligt anses vara att anvisade produktionsmedel, som ej hinner

förbrukas under budgetåret, icke får av bolaget tagas i anspråk under

det följande året utan skall inlevereras till statsverket.

Revisorerna har även ägnat uppmärksamhet åt rundradions centrala ledning.

Rundradion är nu delad på tre händer: Sveriges radio, som handhar

programproduktionen och den därtill direkt tekniska utrustningen, televerket,

som bygger och driver det permanenta sändarnätet, samt byggnadsstyrelsen

som handhar husbyggnadsuppgifterna i den mån det icke gäller

byggnader av provisorisk karaktär. Envar har att var för sig uppgöra medelsäskanden

för sin gren av verksamheten och ett samlat bedömande av

dithörande problem kommer till stånd först vid beredningen i kommunikationsdepartementet.

Revisorerna föreslår, att berörda frågor om rundradions budgetsystem

och organisation tages under övervägande, eventuellt i samband med 1960

års radioutredning.

1960 års radioutredning har i sitt remissyttrande meddelat, att utred
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

ningen i sitt arbete redan inlett en prövning av rundradiorörelsens organisation

och budgeteringsprinciper och att utredningen i sitt betänkande ämnar

framlägga förslag i dessa frågor. Vid sådant förhållande torde revisorernas

uttalande icke påkalla något annat ställningstagande från utskottets

sida än att utskottet bör vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

19:o) Norrköping Kungsängens flygplats. Under kommunikationsdepartementet,

§ 19, har revisorerna behandlat statens innehav av mark i

anslutning till den civila flygplatsen i Norrköping (Del I, s. 126_131).

Utlåtanden har avgivits av luftfartsstyrelsen, riksrevisionsverket, domänstijrelsen

och Norrköpings stöd (Del II, s. 131—136).

Utskottet. De markområden om sammanlagt cirka 53 hektar som luftfartsstyrelsen

under åren 1946—1948 förvärvade söder om Norrköping—

Kungsangens flygplats var i huvudsak avsedda för byggande av en tvärbana

såsom komplement till den befintliga i riktningen ost-väst orienterade

banan. Den flygtekniska utvecklingen har emellertid sedermera gjort

ett dylikt tvärstråk obehövligt. Tillika har, såsom revisorerna framhållit,

utvecklingen för den civila flygtrafiken icke heller blivit så gynnsam som

förutsattes vid beslutet om förvärv av ifrågavarande markområden. Till

foljd harav har till och med fråga uppkommit om flygplatsens nedläggande.

Då något konkret alternativ i fråga om förläggning av en centralflygplats

för civil luftfart i Östergötland icke funnits och då kronan i avtal

med Norrköpings stad förbundit sig att driva flygplatsen minst till den 1

januari 1967, har emellertid luftfartsstyrelsen ännu icke haft anledning taga

slutlig ställning till frågan om flygplatsens nedläggande.

Revisorerna anför,.ätt de tidigare vid olika tillfällen ägnat uppmärksamhet

åt olika problem på samhällsutvecklingens och bebyggelseplaneringens

område och därvid framhållit det nära inbördes sambandet mellan det statliga

och det kommunala handlandet. Kommunerna, som i första hand har

att svara för den allmänna samhällsplaneringen, är i hög grad beroende

av att tidigt erhålla besked i utbyggnadsärenden, som det ankommer på

statliga organ att handlägga, exempelvis vägfrågor och markpolitiska frågor,

så att icke planeringen av stora områden ligger vilande i väntan på någon

delfrågas avgörande. Revisorerna har funnit det angeläget att de statliga

myndigheterna i sin verksamhet har detta samarbete för ögonen. Den

markanskaffning som år 1946 med hjälp av expropriation genomfördes vid

Norrköping Kungsängens flygplats synes revisorerna utgöra anledning att

ytterligare understryka det nyss sagda. Då det numera under en följd av

år varit uppenbart, att huvuddelen av det ifrågavarande området icke är

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 12i år 1963

erforderligt, synes det statliga markinnehavet i möjligaste mån böra avvecklas.

Om området ändå blir kvar i statens ägo, bör det enligt revisorerna

överföras i domänstyrelsens förvaltning.

Enligt vad som kan utläsas av remissvaren har statens här diskuterade

markinnehav ej verkat hindrande på den kommunala planeringen i Norrköping.

Om markområdet vid ett ställningstagande till flygplatsens framtid

anses böra avyttras, anser utskottet i likhet med revisorerna, att området

bör hembjudas till Norrköpings stad. Frågan om vilken myndighet som

skall förvalta området torde kunna vila i avvaktan på namnda ställningstagande.

Då det av luftfartsstyrelsens yttrande framgår, att styrelsen är i stort sett

införstådd med revisorernas synpunkter på markfrågan, anser utskottet revisorernas

uttalande icke påkalla något annat ställningstagande från dess

sida än att det bör vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

20:o) Vissa iakttagelser angående skatteuppbörden m. m. Under finansdepartementet,

§ 20, har revisorerna meddelat vissa iakttagelser angående

skatteuppbörden m. m. (Del I, s. 132—151).

Utlåtanden har avgivits av lagberedningen och riksrevisionsverket (Del

II, s. 137—138).

Utskottet. Vad i denna fråga av revisorerna anförts påkallar inte något

särskilt uttalande från utskottets sida utom i följande hänseende.

Revisorerna har berört ett spörsmål som har avseende på resultatet av

skatteuppbörden, nämligen den lämpligaste tiden och formen för försäljning

av utmätt gods i och för uppnående av ett gott indrivningsresultat. Revisorerna

har ansett denna fråga böra övervägas i samband med den översyn

av utsökningslagen varmed lagberedningen f. n. är sysselsatt. Lagberedningen

har i sitt remissyttrande i ärendet framhållit att revisorernas iakttagelser

understryker den praktiska betydelsen av hithörande frågor, vilka

torde komma under mera ingående behandling av beredningen sedan visst

nu pågående arbete slutförts. Med hänsyn till det anförda kan utskottet

inskränka sig till att vad i förevarande ämne förekommit för riksdagen

omförmäla.

21 :o) Vissa iakttagelser angående taxeringsnämndernas verksamhet åren

1961 och 1962. Under finansdepartementet, § 21, har revisorerna förordat vissa

åtgärder beträffande taxeringsarhetet m. m. (Del I, s. 152—165).

Utlåtanden har avgivits av riksskattenämnden, öv er ståt hällar ämb etet,

länsstyrelserna i Kristianstads län, Hallands län, Värmlands län, Väster
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

norrtands lön och Norrbottens län, Taxeringsnämndsordförandenas riksfSrund,

Föreningen Sveriges kronokamrerare och Sveriges härdsskrivarförening

(Del II, s. 139—161).

Utskottet. Pa grundval av införskaffade uppgifter angående taxeringsnämndernas

verksamhet under de två sistförflutna taxeringsåren har revisorerna

funnit, att den nuvarande ordningen för taxeringsarbetet i första

mstans ger rum for en del anmärkningar. I ett antal taxeringsdistrikt har

sålunda det forsta sammanträdet hållits så sent som under juni månad. Antalet

sammantraden per nämnd anses också tyda på att nämndledamöterna

endast i ringa mån deltar i taxeringsarbetet. Revisorerna, som bedömer det

vara av vikt att namnderna sammanträder så snart som möjligt för att enas

om principerna för taxeringsarbetet, förordar att i taxeringsförordningen

infors en uttrycklig föreskrift därom. Vidare är det enligt revisorernas menmg

nödvändigt att anpassa taxeringsförordningen till rådande praxis genom

införande av en föreskrift om att ordföranden själv skulle få besluta

i enkla ärenden. Då vissa garantier förutsatts härvid skola skapas för att

nämndens inflytande inte blott bibehålls utan även ökas, anses några betänkligheter

inte behöva möta mot en sådan anordning. Slutligen framhåller

revisorerna att en högre sammanträdesfrekvens kommer att medföra

okad arbetsbörda för ordförandena, vilka därför bör avlastas vissa rutingöromål.

I vad ror tidpunkten för taxeringsnämndernas första sammanträde delar

utskottet revisorernas uppfattning att de nuvarande förhållandena inte är

tillfredsställande och att en ändring till det bättre är påkallad i syfte att

det forsta sammanträdet hålls så tidigt som möjligt, bl. a. för fastställande

av de principer efter vilka taxeringsarbetet skall ske. Utskottet förutsätter

att denna fråga vederbörligen uppmärksammas. Utskottet ingår för egen

del inte på frågan om någon författningsändring i ämnet är påkallad eller

om det angivna önskemålet kan tillgodoses inom ramen för redan gällande

bestämmelser.

Med avseende på antalet sammanträden bör enligt utskottets mening beaktas,

att uppdraget som ordförande i taxeringsnämnd utgör en bisyssla och

att alla anordningar ägnade att ytterligare betunga ordförandena måste befaras

oka svårigheterna att rekrytera dessa poster. Härtill kommer att en

mera avsevärd ökning av antalet sammanträden skulle kunna verka oskäligt

betungande även för de förtroendevalda ledamöterna. Revisorernas förslag

om delegering av enkla ärenden till avgörande av taxeringsnämndernas ordförande

får ses mot bakgrunden härav. En dylik delegering kan emellertid

såsom revisorerna framhållit från principiella synpunkter ge anledning till

viss tvekan såsom stridande mot den hävdvunna uppfattningen att besluten

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12A år 1963

17

i första instans skall fattas av förtroendevalda nämnder. Skulle efter ytterligare

överväganden en omläggning i nu avsedd riktning befinnas lämplig,

torde i enlighet med vad revisorerna anfört jämväl frågan om taxeringsnämnds

skyldighet att utse ledamöter att jämte ordföranden granska deklarationerna

böra upptas till prövning.

I syfte att åstadkomma lättnad i ordförandenas arbetsbörda har revisorerna

pekat på möjligheten att befria dem från vissa rutinbetonade göromål,

bl. a. framtagande av uppgifter som ligger till grund för den årliga inkomststatistiken.

Häremot synes utskottet i och för sig intet vara att erinra. Avlastningen

från ordförandena skulle emellertid enligt detta uppslag gå ut

över de lokala skattemyndigheterna, som redan nu arbetar under pressande

förhållanden. Det kan, såsom ock revisorerna framhåller, med tanke härpå

vara lämpligt att dröja med överförandet av åtminstone vissa av uppgifterna

till dess ett system med automatisk databehandling införts med därav

följande minskning i arbetet hos de lokala skattemyndigheterna. Utskottet

vill emellertid erinra om att denna fråga numera i princip avgjorts genom

riksdagens nyligen fattade beslut i anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 32.

I anslutning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers ifrågavarande

uttalanden anfört.

22 :o) Ränta å restituerade utskylder på grund av utslag i kammarrätten

m. m. Under finansdepartementet, § 22, har revisorerna undersökt inålbalansen

i kammarrätten och storleken av räntor på restituerade utskylder

(Del I, s. 166—172).

Utlåtanden har avgivits av kammarrätten, statskontoret, riksskattenämnden,

förvaltningsdomstolskommittén och Sveriges advokatsamfund (Del II,

s. 161—170).

Utskottet. Av vad i ärendet förekommit framgår, att måltillströmningen

till kammarrätten visar en stigande tendens medan antalet avgjorda mål

per år tenderar att minska, att balansen oavgjorda mål — inberäknat mål

som ingivits till prövningsnämnderna för vidare befordran till kammarrätten

— vid 1962 års utgång beräknas till drygt 15 000, att väntetiden på ett

utslag av kammarrätten kan beräknas till i genomsnitt 1 1/2—2 år räknat

från tiden för det överklagade beslutets meddelande, att olägenheter härigenom

i vissa fall uppkommer för de skattskyldiga, vilka måste vänta avsevärd

tid på utslag som för deras ekonomi kan vara av avgörande betydelse,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr år 1963

samt att statsverkets utgifter för räntor å genom kammarrättens utslag

restituerade utskylder uppgår till avsevärda belopp.

Riksdagens revisorer har för egen del ansett det förtjänt att allvarligt

övervägas, om inte särskilda åtgärder bör vidtas för att om möjligt nedbringa

kammarrättens arbetsbalans. Under framhållande av att den fortsatta

utvecklingen i fråga om kammarrättens arbetsbörda f. n. är något osäker

har revisorerna emellertid ansett skäl föreligga att avvakta målbalansens

fortsatta utveckling, innan frågan om en organisatorisk förstärkning

av kammarrätten upptas till slutligt avgörande.

Utskottet vill för egen del instämma i den av revisorerna uttalade uppfattningen

att den väckta frågan är av allvarlig beskaffenhet och att det är

ett betydande rättssäkerhetskrav att taxeringsmål kan avgöras så snabbt och

säkert som möjligt. Då utskottet likväl i likhet med revisorerna funnit sig

kunna avstå från att påkalla omedelbara åtgärder i ämnet beror detta dels

på att årets riksdag beslutat viss förändring i kammarrättens organisation

fr. o. m. den 1 juli 1963, dels på att den väckta frågan med hänsyn till vad

i ärendet anförts får förutsättas bli föremål för all erforderlig uppmärksamhet

från kammarrättens sida. Utskottet finner sig fördenskull kunna inskränka

sig till att vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

23ro) Abonnemang av direkttelefon i vissa fall. Under finansdepartementet,

§ 23, har revisorerna föreslagit att statsmakterna noga överväger om

icke antalet direktabonnemang kan minskas (Del I, s. 173—180).

Utlåtanden har avgivits av telestyrelsen och statskontoret (Del II, s. 171

—172).

Utskottet. Den av revisorerna behandlade frågan om abonnemang av direkttelefon

hos statsmyndigheterna har ytterligare belysts i de av telestyrelsen

och statskontoret avgivna remissyttrandena. Under hänvisning härtill

finner utskottet sig böra inskränka sig till att vad i ärendet förekommit

för riksdagen

omförmäla.

24 :o) Kungörelseannonseringen av lediga tjänster m. m. Under finansdepartementet,

§ 24, har revisorerna föreslagit en översyn av kungörelseannonseringen

(Del I,«. 181—187).

Utlåtanden har avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen och riksrevisionsverket

(Del II, s. 172—175).

• $ iir" •■''.l .:[>■*;•'' i * l; , t -j yt

I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit två vid riksdagens

början väckta motioner, den ena inom första kammaren av herrar

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

19

Schött och Gösta Jacobsson (1:246) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Regnéll och Hamilton (11:291), i vilka motioner hemställts att

riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om att en utredning

rörande kungörelseförfarandet måtte tillsättas.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandet får utskottet hänvisa till

motionen 1:246.

Utskottet. I likhet med revisorerna och riksrevisionsverket finner utskottet

välmotiverat att en översyn kommer till stånd av de författningsbestämmelser

m. m. som reglerar kungörelseannonseringen över huvud taget, varvid

såsom revisorerna framhållit bl. a. frågans rättsliga aspekter bör uppmärksammas.

Detta utskottets ställningstagande innebär även tillstyrkande

av det i motionerna 1:246 och 11:291 väckta yrkandet. I detta sammanhang

vill utskottet erinra om att Kungl. Maj:t uppdragit åt statskontoret att bl. a.

verkställa utredning rörande den statliga publikationsverksamhetens finansiering.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till revisorernas förslag samt

motionerna 1:246 och 11:291, i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om en översyn av gällande bestämmelser rörande

kungörelseförfarandet.

25 :o) Tillhandahållande av personalkost vid statliga myndigheter. Under

finansdepartementet, § 25, bar revisorerna förordat en omarbetning av bestämmelserna

om den statliga personälutspismngen (Del I, s. 188—201).

Utlåtanden har avgivits av arméintendenturförvaltningen, medicinalstyrelsen,

riksrevisionsverket och statens lönenämnd (Del II, s. 176—179).

Utskottet. Revisorernas i ärendet uttalade uppfattning om behovet av en

omarbetning av gällande bestämmelser rörande den statliga personalutspisningen

har vunnit allmän anslutning från de hörda remissmyndigheterna.

Även utskottet finner påkallat att en översyn av dessa bestämmelser kommer

till stånd. Såsom i ärendet anförts synes en dylik översyn — vid vilken

torde beaktas såväl statsverkets som de anställdas berättigade intressen —

lämpligen böra anförtros riksrevisionsverket, som därvid kan utnyttja den

sakkunskap som finns representerad inom den till verket knutna samarbetsdelegationen

för förplägnadsfrågor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

alt riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

om en översyn av gällande bestämmelser rörande den statliga

personalutspisningen.

26:o) Stickprovsmetoder vid den statliga revisionsverksamheten. Inventering

av kassor och värdehandlingar. Statsmyndigheternas bokföring. Under

finansdepartementet, § 26, har revisorerna föreslagit en utredning om införande

av stickprovsmetoder vid den statliga revisionsverksamheten (Del

I, s. 202—238).

Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning, medicinalstyrelsen,

telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statistiska centralbyrån,

statskontoret, riksrevisionsverket, generaltullstyrelsen, domänstyrelsen,

Stockholms stads revisionsutskott och Föreningen auktoriserade revisorer

(Del II, s. 180—198).

Under finansdepartementet, § 27, har revisorerna föreslagit en utredning

om metoderna för inventering av kassor och värdehandlingar (Del I, s. 239—

254).

Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning, medicinalstyrelsen,

generalpoststyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

statskontoret, riksrevisionsverket, generaltullstyrelscn, domänstyrelsen, bostadsstyrelsen,

Stockholms stads revisionsutskott och Föreningen auktoriserade

revisorer (Del II, s. 198—208).

Under finansdepartementet, § 28, har revisorerna föreslagit en översyn av

statsmyndigheternas bokföring (Del I, s. 255—275).

Utlåtanden har avgivits av Svea hovrätt, fångvårdsstyrelsen, försvarets

civilförvaltning, medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generalpoststyrelsen,

telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket,

kontrollstyrelsen, försäkringsinspektionen, riksarkivet, universitetskanslersämbetet,

överstyrelsen för de tekniska högskolorna, lantmäteristyrelsen

och arbetsmarknadsstyrelsen (Del II, s. 209—225).

Utskottet. Med hänsyn till förevarande frågors nära inbördes sammanhang

har utskottet ansett sig böra behandla desamma i ett gemensamt yttrande.

Under § 26 redovisar revisorerna en undersökning beträffande den statliga

kamerala granskningsverksamheten. Undersökningen utvisar att myndigheterna

alltmera övergått till stickprovsgranskning — en metod som betingas

av granskningsmaterialets växande omfattning — men att någon enhetlig

metodik inte tillämpas. Några myndigheter överväger emellertid att

övergå till nya, på objektiv grund baserade stickprovsmetoder. För egen del

anser revisorerna att en övergång till vetenskapligt grundade statistiska

stickprovsmetoder skulle öka effektiviteten och tillförlitligheten i revisions
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12i år 1963

21

arbetet, samtidigt som behovet av revisionspersonal skulle minskas. Revisorerna

förordar därför att en utredning av hithörande frågor snarast kommer

till stånd.

Ett betydelsefullt komplement till den räkenskapsmässiga kontrollen utgör

inventeringen av kassor och värdehandlingar. Denna fråga behandlar

revisorerna under § 27. Även på detta område präglas verksamheten av stor

oenhetlighet. Såvitt revisorerna kunnat bedöma lämpar sig de statistiska

stickprovsmetoderna väl även för denna verksamhet. Revisorerna förordar

att en översyn av inventeringsverksamheten kommer till stånd, lämpligen i

anslutning till den av revisorerna föreslagna utredningen rörande den statliga

kamerala revisionsverksamheten.

I fråga om statsmyndigheternas bokföring framhåller revisorerna slutligen

under § 28, att redovisningssystemet uppvisar stora olikheter myndigheterna

emellan och att det med hänsyn till gjorda iakttagelser framstår som

högeligen påkallat, att förutsättningarna för ett mera enhetligt system närmare

undersöks i syfte att i högre grad än hittills samordna, rationalisera

och standardisera bokföringsarbetet. Enligt revisorernas mening bör det

uppdragas åt statskontoret att i samråd med riksrevisionsverket utföra en

sådan översyn. Revisorerna efterlyser även en handbok i ämnet till ledning

för myndigheterna.

De hörda myndigheterna redovisar i allmänhet en positiv inställning till

revisorernas utredningskrav. Emellertid pågår eller planeras undersökningar

i de berörda frågorna såväl inom statskontoret som inom riksrevisionsverket.

Sålunda har riksrevisionsverket för avsikt att med anlitande av expertis

undersöka förutsättningarna för en övergång till en statistisk metod vid

stickprovsgranskning av vissa större myndigheters räkenskaper. Vidare har

enligt beslut av Kungl. Maj:t den 28 juni 1962 åt statskontoret uppdragits

att i samråd med bl. a. riksrevisionsverket utreda vissa frågor i samband

med en centralisering av löneuträkningen m. m. med anlitande av datamaskiner.

De erfarenheter som härvid erhålles kan enligt vad riksrevisionsverket

framhållit tänkas utvisa, att även det egentliga bokföringsarbetet skulle

kunna samordnas och rationaliseras efter liknande principer. Härtill kommer

att statskontoret nyligen påbörjat en utredning om ökad kostnadsredovisning

hos statliga myndigheter. Riksrevisionsverket anser att i första

hand resultatet av den inom verket planerade undersökningen rörande lämpligheten

av statistisk stickprovsmetod bör avvaktas; först därefter bör enligt

verkets mening — i samband med de inom statskontoret påbörjade undersökningarna

rörande centraliserad avlöningsuträkning och ökat införande

av kostnadsredovisning — förutsättningarna för en vidgad användning

av statistiska metoder vid räkenskapsgranskningen närmare utredas. Riksrevisionsverket

framhåller vidare att resultatet av de inom statskontoret på
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

gående, i det föregående berörda undersökningarna torde bli av betydelse

vid bedömningen av i vilken omfattning ytterligare åtgärder i av revisorerna

angivna syften kan vidtas, samt förutsätter att det får ankomma på de

båda ämbetsverken att i samband med omförmälda utredningar gemensamt

gora de framställningar hos Kungl. Maj:t om ändringar i gällande normer

som kan finnas erforderliga. Statskontoret har slutligen förklarat sig berett

att i samråd med riksrevisionsverket utföra den av revisorerna ifrågasatta

översynen av bokföringsarbetet hos statsmyndigheterna.

o 1 avvaktan På resultatet av de inom statskontoret och riksrevisionsverket

sålunda igångsatta eller planerade undersökningarna — vid vilka torde

komma att beaktas jämväl under remissbehandlingen framförda synpunkter

anser utskottet nagra särskilda åtgärder i de av revisorerna angivna syftena

inte för närvarande påkallade från riksdagens sida. Med hänsyn härtill

begränsar sig utskottet till att vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

27:o) Sveriges statskalender. Under ecklesiastikdepartementet, § 29, har

revisorerna^ramfört vissa synpunkter på statskalenderns redigering (Del I,

Utlåtanden har avgivits av generalpoststijrelsen statskontoret och Vetenskapsakademien

(Del II, s. 226—233).

/Htglvandet av statskalendern är en uppgift som tillkommer Veapsakademien

i samband med det s. k. almanacksprivilegiet. Detta förlänades

akademien genom Kungl. Maj:ts resolution den 17 oktober 1747. I

sin till grund for namnda resolution liggande framställning förband sig akaemien

bl. a. att »utfärda tjenlige Calendrar för höga öfverheten». Statskalendern

såsom sådan daterar sig från 1823. Även om statskalenderns utgivning

sålunda i forsta hand är en Vetenskapsakademiens angelägenhet må

hkval erinras om att dåvarande statens sakrevision i en den 25 augusti 1958

ramlagd utredning anfört, att almanacksprivilegiet till sin karaktär är ett

statsunderstöd. Det må ock framhållas att vissa direkta kostnader i samband

med statskalenderns färdigställande stannar på statsverket. Hit hör myndigheternas

årliga kostnader för personal m. m. i anslutning till lämnande

av vederbörliga uppgifter till kalendern (jfr Kungl. Maj :ts kungörelse den

23 september 1926, nr 419) samt för inköp av erforderligt antal exemplar av

kalendern. Fragan om statskalenderns innehåll och omfång får därmed även

en statsfinansiell aspekt. Statskontoret har också i sitt i ärendet avgivna remissyttrande

gjort en beräkning angående kostnadssänkningen för statsverket

vid viss minskning av kalenderns omfång.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12i år J963

23

Utskottet instämmer i revisorernas uttalande om att behov föreligger

av en uppslagsbok av statskalenderns typ. Härvid är det särskilt betydelsefullt

att kalenderns utgivning för varje år kan ske så tidigt som möjligt under

året och att uppgifterna i kalendern är höggradigt aktuella och korrekta.

I samtliga dessa hänseenden har statskalendern hittills fyllt högt ställda anspråk.

De tillämpade grunderna för kalenderns redigering kan däremot i

viss utsträckning ge anledning till erinringar, såväl med utgångspunkt från

innehållets redovisning som med hänsyn till kalenderns omfång och därmed

ur kostnadssynpunkt. På grundval av vad i ärendet anförts — icke minst

från Vetenskapsakademien anser sig utskottet emellertid kunna utgå

ifrån att frågan om statskalenderns mest ändamålsenliga redigering följs

med uppmärksamhet från akademiens sida och att härvid erforderliga åtgärder

vidtas i syfte att göra kalendern så praktiskt användbar som ur olika

synpunkter befinnes möjligt — utan eftersättande av kraven på uppgifternas

aktualitet och korrekthet. Med detta uttalande begränsar sig utskottet

till att vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

28:o) Redovisningen av inventarier m. m. vid universitet och högskolor.

Under ecklesiastikdepartementet, § 30, har revisorerna förordat att en utredning

snarast verkställes i syfte att tillskapa funktionsdugliga bestämmelser

om inventarieredovisningen vid universiteten och högskolorna (Del I, s.

281—291).

Utlåtanden har avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket och universitetskanslersämbetet,

som överlämnat yttranden av rektorsämbetena vid

universiteten, tandläkarhögskolan i Malmö och handelshögskolan i Göteborg,

lärarkollegierna vid karolinska institutet och tandläkarhögskolan i

Stockholm samt organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå,

ävensom av överstyrelsen för de tekniska högskolorna, som överlämnat yttranden

av kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola (Del II, s. 233—240).

Utskottet. Revisorerna har —— efter verkställd undersökning i ärendet —

kommit till den uppfattningen, att förhållandena på förevarande område är

otillfredsställande. Icke minst med hänsyn till de betydande värden som apparatur

och andra inventarier vid våra akademiska lärosäten representerar

kan enligt revisorerna självfallet avkall icke göras på kravet, att dessa tillgångar

skall redovisas på sådant sätt, att en effektiv kontroll möjliggöres

och att kontroll kommer till stånd. Revisorerna är emellertid icke främmande

för att problem kan föreligga att vid institutioner av så skiftande slag

som det här gäller tillskapa ett system, vilket utan nackdelar kan generellt

tillämpas. Revisorerna har funnit att mycket talar för lämpligheten av att i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

viss utsträckning differentiera bestämmelserna om inventarieredovisningen

så, att dessa bättre passar in på de skiftande förhållanden som råder vid

universiteten och högskolorna. En ändamålsenlig lösning av ifrågavarande

problem torde kräva ett föregående noggrant studium av de förhållanden

det här gäller. Revisorerna förordar att en utredning på förevarande område

snarast verkställes.

Av de hörda remissmyndigheterna har statskontoret på anförda skäl ansett

revisorernas förslag icke nu böra föranleda någon åtgärd, medan riksrevisionsverket,

universitetskanslern och överstyrelsen för de tekniska högskolorna

uttalat sig för att en utredning i ämnet snarast kommer till stånd.

Utskottet finner för sin del att starka skäl talar för revisorernas mening

att en utredning på området är erforderlig. Enligt utskottets mening synes

denna utredning lämpligen böra företagas inom riksrevisionsverket.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers

ifrågavarande uttalande anfört.

29:o) Vissa inkomster vid universitet och högskolor. Under ecklesiastikdepartementet,

§ 31, har revisorerna konstaterat, att vid flertalet av rikets

universitet och högskolor förekommer i betydande omfattning serviceverksamhet

i den formen, att analyser, provtagningar, preparattillverkning och

dylikt utföres åt utanför vederbörande lärosäte stående myndigheter eller

institutioner samt åt privata företag och enskilda personer. Revisorerna,

som verkställt viss undersökning i ärendet, anser att ett starkt behov föreligger

av reglerande bestämmelser i fråga om redovisningen och dispositionen

av de inkomster, som inflyter av verksamheten, samt finner det angeläget,

att sådana bestämmelser snarast utfärdas att en tillfredsställande kontroll

rörande ifrågavarande medel möjliggöres.

Utlåtanden har avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket och universitetskanslersämbetet,

som överlämnat yttranden av rektorsämbetena vid

universiteten, landläkarhögskolan i Malmö och handelshögskolan i Göteborg,

lärarkollegierna vid karolinska institutet och landläkarhögskolan i Stockholm

samt organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå, ävensom

av överstyrelsen för de tekniska högskolorna, som överlämnat yttranden

från kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola.

Utskottet. Den av revisorerna verkställda undersökningen har givit vid

handen att föreskrifter rörande ovannämnda verksamhet för närvarande

finnes meddelade endast i vissa fall. Inkomsterna av verksamheten uppgår

varje år till avsevärda belopp.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

Av de hörda remissmyndigheterna har statskontoret på anförda skäl funnit

att några särskilda åtgärder för den av revisorerna berörda frågans lösning

icke nu borde vidtagas. Riksrevisionsverket har ansett att behov föreligger

av ytterligare föreskrifter beträffande redovisning och disposition av

de genom uppdragsverksamheten inflytande inkomsterna vid universitet

och högskolor, och universitetskanslern har ansett det angeläget att reglerande

bestämmelser i ämnet utfärdas, överstyrelsen för de tekniska högskolorna

har framhållit att oklarhet och oenhetlighet i viss utsträckning

syntes råda beträffande redovisningen och dispositionen av inkomster från

uppdrag samt förordat att de härmed förenade problemen bleve föremål för

en särskild utredning.

Utskottet finner i likhet med revisorerna det erforderligt att reglerande

bestämmelser utfärdas beträffande redovisningen och dispositionen av omförmälda

inkomstmedel, varigenom även en tillfredsställande kontroll möjliggöres

rörande dessa medel. Såvitt utskottet kan finna torde för bedömande

av de i samband härmed stående frågorna en särskild utredning i ämnet

böra komma till stånd. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj it har sin uppmärksamhet

riktad på ifrågavarande spörsmål och vidtager åtgärder för

lösandet av de här berörda problemen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers

ifrågavarande uttalande anfört.

30 :o) Domänverkets skogsarrondering. Under jordbruksdepartementet,

§ 32, har revisorerna berört vissa med domänverkets markbyten sammanhängande

frågor (Del I, s. 302—309).

Utlåtanden har avgivits av lantbruksstyrelsen, lantmäteristijrelsen och

domänstyrelsen (Del II, s. 248—254).

Utskottet. 1957 års revisorer behandlade vissa frågor angående domänverkets

inköps- och försäljningsverksamhet och påtalade då att skogsarronderingen

försvårades av olika faktorer av rättslig och skatteteknisk natur

m. m. Riksdagen hemställde i anledning härav i skrivelse till Kungl. Maj :t

om vissa åtgärder för underlättande av arronderingen. Revisorerna kan nu

med tillfredsställelse konstatera, att arronderingsverksamheten är i gång,

särskilt såvitt gäller kronans Vidsträckta marker i övre Norrland. Däremot

har verksamheten ej kommit i gång på samma sätt i mellersta och södra

Sverige, där visserligen kronans markinnehav ej är lika betydande men

förutsättningar ändå torde finnas för insatser för arronderingens främjande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1963

Utskottet delar revisorernas uppfattning om det önskvärda i att arronderingen

av kronans skogsmark bedrivs med all möjlig skyndsamhet även i

landets sydligaste delar. Med de moderna drivningsmetoder som alltmer

vinner insteg i skogsbruket blir arronderingen av markerna av allt större

betydelse för det ekonomiska utbytet. Utskottet förutsätter, att lantbruksnämnderna

med sitt innehav av skogsmark lämnar sitt bistånd jämväl i

domänverkets strävanden till fortsatt arrondering, vilken även väntas bli

underlättad av den nya fastighetsbildningslagstiftning, som under 1963 torde

komma att föreslås av 1954 års fastighetsbildningskommitté. Under sådana

förutsättningar vill utskottet inskränka sig till att vad i ärendet förevarit

för riksdagen

omförmäla.

31 :o) Förskjutningsposten i betalningsbalansen. Under handelsdepartementet,

§ 33, har revisorerna begärt ökad forskning om orsakerna till förskjutningsposten

i betalningsbalansen (Del I, s. 310_323).

Utlåtanden har inhämtats från konjunkturinstitutet, generaltullstyrelsen,

kommerskollegium och fullmäktige i riksbanken (Del II, s. 256—268).

Utskottet. En förskjutningspost i betalningsbalansen har förekommit sedan

lång tid tillbaka, ehuru icke med så stora belopp som under senare år.

Från och med 1955 har den stigit kraftigt; sammanlagt har den under de

sju åren uppgått till mer än 3 miljarder kr., varje år med positivt belopp.

Förskjutningsposten är icke något för Sverige speciellt; en motsvarande

post finns i de flesta länders betalningsbalans.

Förskjutningsposten har såväl i Sverige som utomlands undersökts, utan

att dess orsaker kunnat utrönas. Då de oförklarade förändringarna i valutareserven

numera blivit betydligt större än förr, anser revisorerna, att ökad

uppmärksamhet pa fenomenet är i hög grad påkallad. Det anses angeläget

att en samordnad forskning kommer i gång inriktad såväl på källmaterialet

till de i betalningsbalansen ingående delposterna och metoderna för dess

utnyttjande som på de olika varu- och kapitalströmmar, vilka nu går vid

sidan av den officiella statistiken. En undersökning påkallas icke minst av

de betydelsefulla förändringar som väntas inom den europeiska marknaden,

bland annat till följd av en vidaregående integration. Alltför stora felmarginaler

i det statistiska utgångsläget skulle minska möjligheterna att följa

verkningarna av förändringar på europamarknaden och rubba underlaget

för handelspolitiska bedömanden och åtgärder.

Remissinstanserna har enhälligt instämt i revisorernas uttalande om det

önskvärda i en undersökning av förskjutningsposten. Fullmäktige i riksbanken

vill dock samtidigt med sitt instämmande framhålla, att värdet av

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

mera tillfredsställande resultat får vägas mot ökade kostnader för det allmänna

och ökat besvär för enskilda.

Med hänsyn till det starka stöd revisorernas mening fått i remissförfarandet

vilt även utskottet tillstyrka, att en undersökning av förskjutningsposten

kommer till stånd. Utskottet vill därvid ansluta sig till vad konjunkturinstitutet

uttalat, att det vore fördelaktigt om något internationellt

organ, exempelvis International Monetary Fund, kunde stimuleras att koordinera

forskningen på området. Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers ifrågavarande

uttalande anfört.

32 :o) Viss uppgiftsskyldighet inom länsstyrelsernas förvaltningsområde.

Under inrikesdepartementet, § 34, har revisorerna ifrågasatt behovet av

olika typer av uppgiftslämnande som nu åligger länsstyrelserna (Del I, s.

324—329).

Utlåtanden har avgivits av statskontoret och länsstyrelserna i Stockholms

och Västerbottens län (Del II, s. 269—276).

Utskottet. I likhet med andra statsorgan med regionala och lokala förvaltningsuppgifter

har länsstyrelserna att periodvis avge rapporter och statistiska

data av växlande slag. Med hänsyn till att dessa åligganden ibland

kräver mycken tid och arbete, har revisorerna föreslagit att uppgiftslämnandet

kontinuerligt revideras. Revisorerna har även anfört exempel på

rapportering som skulle kunna avskaffas såsom föråldrad.

Utskottet är ense med revisorerna om att uppgiftsskyldigheten i görligaste

mån bör begränsas. Såsom statskontoret anfört, är det en lämplig uppgift

för organisationsfördragandena vid länsstyrelserna att undersöka, om

uppgiftslämnande till och från länsstyrelserna på olika områden bör på

grund av ändrade förutsättningar upphöra, inskränkas eller på annat sätt

förenklas. Eftersom utskottet förutsätter att initiativ härvidlag från länsstyrelsernas

sida skulle upptagas positivt av berörda departement och myndigheter,

begränsar sig utskottet till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

33 :o) Vissa hos länsstyrelserna balanserade medel. Under inrikesdepartementet,

§ 35, har revisorerna granskat redovisningen av vissa hos länsstyrelserna

balanserade medel (Del I, s. 330 345).

Utlåtanden har avgivits av riksrevisionsverket och länsstyrelserna i Kalmar

län, Örebro län, Västmanlands län och Norrbottens län (Del II, s. 276—

279).

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 12t år 1963

Utskottet. 1953 års revisorer behandlade frågan om redovisningen av depositioner

och därmed jämförliga medel i länsstyrelsernas räkenskaper. Med

anledning härav har frågan om ändrade civilrättsliga regler på området behandlats

i ett betänkande, som avgivits av en inom justitiedepartementet

tillkallad sakkunnig, och vidare har dåvarande riksräkenskapsverket 1960

utfärdat ett cirkulär om förenklad redovisning i länsstyrelsernas räkenskaper

av deponerade m. fl. medel. Den sakkunniges förslag har ej lett till lagstiftningsförslag,

utan vilar i avvaktan på en nordisk lagstiftning om fordringspreskription.

Oavsett att frågan om depositionsmedels preskription enligt revisorernas

mening borde kunna brytas ut ur de allmänna övervägandena om fordringspreskription,

är det enligt revisorerna emellertid tydligt att länsstyrelserna

själva inom ramen för gällande bestämmelser kan medverka till att antalet

i räkenskaperna redovisade deponerade belopp nedbringas.

Med hänsyn till att riksrevisionsverket kan förväntas övervaka, att länsstyrelserna

iakttager de anvisningar som givits i 1960 års cirkulär och en

förenkling av redovisningen därigenom torde komma till stånd vill utskottet

endast vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

34 :o) Länsstyrelsernas maskinbokföring. Under inrikesdepartementet,

§ 36, har revisorerna iakttagit, att länsstyrelsernas bokföringsmaskiner ej

utnyttjas effektivt (Del I, s. 346—349).

Utlåtanden har avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket och länsstyrelserna

i Uppsala län, Södermanlands län, Göteborgs och Bohus län,

Skaraborgs län och Jämtlands län.

Utskottet. Genom medelsanvisning av 1960 års riksdag utrustades länsstyrelserna

med bokföringsmaskiner. Revisorerna har undersökt utnyttjandet

av maskinerna och funnit att detta ej alltid är så stort som skulle vara

möjligt.

Utskottet anser det väsentligt att den maskinella utrustning som det bär

är fråga om utnyttjas så effektivt som möjligt. Såsom statskontoret anfört

i remissutlåtande, bör en särskild utredning göras om hur länsstyrelsernas

bokföringsmaskiner skall kunna utnyttjas mer effektivt och hur utbildningen

av vederbörande länsstyrelsepersonal lämpligen bör ordnas. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers ifrågavarande

uttalande anfört.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124- år 1963

29

35 :o) Vissa förordnanden för landsfogdeassistenter m. fl. å kommunala

befattningar. Under inrikesdepartementet, § 37, har revisorerna föreslagit

att bestämmelser utfärdas för att reglera lönevillkor, då viss statlig personal

vid landsfogdekontoren anlitas för vikariat på kommunala tjänster (Del I,

s. 350—354).,

Utlåtande har avgivits av riksåklagarämbetet (Del II, s. 285—288).

Utskottet. Revisorerna finner det i och för sig vara en praktisk ordning

att landsfogdepersonal utnyttjas för kortare vikariat på kommunala befattningar.

Den tillämpade ordningen för reglerande av löneförmåner vid ifrågavarande

vikariat kan emellertid knappast anses stå i god överensstämmelse

med grunderna för berörda bestämmelser i statens allmänna avloningsreglemente.

Revisorerna föreslår därför att erforderliga bestämmelser

i ärendet utfärdas.

Statsmakterna har numera fattat principbeslut om förstatligande från

och med den 1 januari 1965 av bl. a. polis- och åklagarväsendet, till den del

det är kommunalt. De problem som för åklagar- och polisväsendets del

sammanhänger med det dubbla huvudmannaskapet, bl. a. de av revisorerna

berörda, kommer alltså att finna sin lösning inom en snar framtid. I likhet

med riksåklagarämbetet anser utskottet därför, att det kan ifrågasättas

huruvida den av revisorerna föreslagna regleringen av landsfogdepersonals

tjänste- och avlöningsförhållanden kan anses vara så angelägen att den bör

genomföras, när knappt två år återstår till förstatligandet. Utskottet vill

därför endast vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

36:o) Tillämpningen m. m. av passkungörelsen. Under inrikesdepartementet,

§ 38, har revisorerna föreslagit en förenkling av passkungörelsen, m. m.

(Del I, s. 355—365).

Utlåtanden har avgivits av statskontoret, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Södermanlands län, Jönköpings län och Värmlands län samt polisberedningen

(Del II, s. 288—296).

Utskottet. Revisorerna har inhämtat uppgifter från överståthållarämbetet

och länsstyrelserna om tillämpningen av passkungörelsen. Därvid har vissa

förslag framkommit om ändringar i kungörelsen och i anslutning till denna

utformade arbetsrutiner bl. a. i syfte att underlätta allmänhetens kontakt

med passmyndigheten. Revisorerna föreslår därför, att åt statskontoret

uppdrages att på grundval av de sålunda framförda synpunkterna och vad

som i övrigt framkommit vid revisorernas undersökning undersöka förutsättningarna

för en förenkling av passkungörelsen och de tillämpade arbets
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1963

rutinerna och att framlägga förslag, som i anledning härav kan bli motiverade.

I likhet med revisorerna och remissinstanserna anser utskottet att en

översyn av passkungörelsen kan vara motiverad och hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers

ifrågavarande uttalande anfört.

''it*, t 6 fri .\v •; U- u*) *i i \ -Si . : / .

Stockholm den 14 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. ST AXÄNG

i

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman, Axel Johannes

Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar

Bengtson, Edström, KäMqvist och Åkerlund; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Blidfors, Nilsson i Göingegården, Andreasson,

Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson

i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Löfroth och

Nelander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:274 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1962 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket m. m. jämte i ämnet väc a1 i texten