Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1963/64 till stöd åt konstnärlig verksamhet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1963-05-17 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:126, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1963/64 till stöd åt konstnärlig verksamhet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
1
Nr 126
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa
anslag för budgetåret 1963/64 till stöd åt konstnärlig verksamhet
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 5) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Stöd åt konstnärlig verksamhet
m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett anslag av 42 542 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 103, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars
1963 framlagt förslag angående vissa anslag för budgetåret 1963/64 till stöd åt
konstnärlig verksamhet m. m.
I propositionen behandlas det statliga stöd till kulturlivet, som utgår ur lotterimedelsfonden
— fr. o. m. nästa budgetår överförd till ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde — och från vissa anslag under åttonde huvudtiteln till stöd
åt konst, litteratur, musik m. m.
Förslag framlägges om att för nästa budgetår 36,5 milj. kr. ställes till Kungl.
Maj :ts disposition för bidragsgivning i för lotterimedelsfonden etablerade former.
I fråga om fondens användningsområde redovisas i propositionen vissa synpunkter
bl. a. på teater- och orkesterstödet och möjligheterna till en utvidgning av
kulturstödet till nya eller eftersatta områden. Bl. a. framhålles, att fondmedel
skall användas för en upprustning av den grundläggande skådespelarutbildningen
och för igångsättande på försök av en rikskonsertverksamhet.
Vidare framlägges förslag om en fördubbling av anslaget till konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader, från 500 000 kr. till 1 000 000 kr.
För en förbättring av det statliga stipendiestödet till yrkesverksamma konstnärer
förordas en höjning med 374 000 kr. av anslaget till konstnärsstipendier.
Vid bifall till ett av chefen för finansdepartementet samtidigt med förevarande
proposition framlagt förslag om avveckling av biograf nöj esskatten, vilket även
avser att skapa nya former för kvalitetsstöd till svensk filmproduktion, förutsättes
det nuvarande för detta ändamål anvisade riksstatsanslaget bli indraget.
För de i propositionen behandlade kulturändamålen föreslås en sammanlagd
medelsanvisning för nästa budgetår av 41 053 000 kr. Som jämförelse må nämnas,
att detta belopp innevarande budgetår motsvaras av en på riksstaten uppförd
sammanlagd anslagssumma av 33 142 000 kr. Av beloppet har 5 142 000 kr.
anvisats under riksstatens åttonde huvudtitel och 28 000 000 kr. under tionde
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 12G
2
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
huvudtiteln. Härjämte liar årets riksdag på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår anvisat ytterligare G 700 000 kr. till avsättning till Iotterimedelsfonden.
Utskottet kommer att i det följande redovisa sina ställningstaganden till vart
och ett av de av Kungl. Maj:t framlagda förslagen jämte de till dessa hänförliga
motionerna i särskilda punkter. Av praktiska skäl kommer utskottet härjämte
att i förevarande sammanhang (punkterna 10 och 11) behandla följande motioner,
nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Källqvist (1:113) och den andra inom andra kammaren av herrar Keijer och
Ilamrin i Jönköping (II: 132), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam utredning rörande upprustning av
forskningsbiblioteken;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hilding (I: 203) och den andra inom andra kammaren av herrar Hammar
och Enskog (II: 246), i vilka hemställts att riksdagen måtte för budgetåret
1963/64 bevilja de anslag till stöd för en nordisk bokmarknad som angives i
Nordiska rådets rekommendation nr 30 år 1958.
l:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln för detta ändamål
anvisa ett anslag av 36 500 000 kr.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herrar Lager och Adolfsson
(I: 688) och den andra inom andra kammaren av herrar Hermansson och Hagberg
(11:841), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller
om sådan tillämpning av regeln om stödet åt landets stadsteatrar att även
Stockholms stadsteater erhåller bidrag ur lotterimedelsfonden motsvarande 3/b
av driftunderskottet, alternativt att Stockholms stadsteater ur lotterimedelsfonden
erhåller bidrag med 1 226 000 kr. för spelåret 1963/64 och med ytterligare
763 000 kr. för spelåret 1962/63.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 841.
Lotterimedelsfonden tillkom i samband med statsmakternas beslut år 1938
(prop. 24; SU 59; Rskr 132) angående omorganisation av penninglotteriväsendet.
I enlighet med beslutet bedrivs penninglotterirörelse i Sverige av ett statligt
aktiebolag, Svenska penninglotteriet AB, enligt särskilda för viss tid gällande
koncessioner. De samtidigt godkända riktlinjerna för lotteribehållningens användning
och redovisning innebar, att ena hälften av behållningen skulle användas
för statsverkets behov och andra hälften tillföras den s. k. lotterimedels
-
3
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
fonden. Statsmakterna anslöt sig i princip — således utan något formellt ställningstagande
— till att denna fördelningsregel lämpligen borde läggas till grund
för beslut om lotteribehållningcns huvudsakliga användning. I fråga om lotteriinkomsternas
redovisning och behandling i riksstatcn beslöts, att hela lotteiibehållningen
skulle uppdebiteras på en särskild inkomsttitel. Vidare skulle det
belopp, som av lotterimedlen årligen borde utnyttjas för allmänna budgetändamål,
bestämmas till en fast summa för budgetår medan återstående belopp skulle
användas för tillgodoseende genom Kungl. Maj:ts försorg av vissa allmännyttiga
ändamål och tillföras lotterimedelsfonden över ett under tionde huvudtiteln
uppfört särskilt avsättningsanslag.
I fråga om principerna för utdelande av bidrag från lotterimedelsfonden framhölls
i propositionen 1938: 24, att dessa bidrag svårligen kunde i förväg bestämt
avgränsas. Några direkta föreskrifter angående fördelningen har inte heller utfärdats
utan bidragsgivningen har formellt kunnat ske till vilket som helst allmännyttigt
ändamål. En viss fast praxis har emellertid, som kommer att framgå
av det följande, utvecklats beträffande fondens användning. Bl. a. gäller att bidrag
som regel ej tilldelas statliga myndigheter eller institutioner för deras
löpande verksamhet.
Som en följd av Kungl. Majrts beslut den 19 september 1962 kommer frågorna
om det statliga stöd till allmännyttiga, kulturella ändamål, som möjliggjorts
genom det hittills under tionde huvudtiteln uppförda årliga avsättningsanslaget
till lotterimedelsfonden, att fr. o. m. den 1 juli 1963 tillhöra ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde. Härigenom har flertalet av de ärenden inom statsförvaltningen,
som berör den fria kultursektorn, koncentrerats till ett och samma
departement.
Lotterimedelsfonden har sedan den tillkom använts för bidragsgivning till ett
stort antal ändamål av växlande karaktär. Några särskilda föreskrifter har aldrig
meddelats i fråga om principerna för utdelande av bidrag ur fonden. Emellertid
har i praktiken fonden kommit att i växande omfattning tagas i anspråk för
årligen återkommande bidrag till s. k. fasta ändamål. Till denna kategori hör
bidrag till vissa fasta teatrar och turnéföretag, yrkesmässig orkesterverksamhet
samt ett antal musik- och konstorganisationer. Jämsides med bidragen till dessa
fasta ändamål har inom fonden visst utrymme funnits för bidragsgivning till
ändamål av tillfällig natur. Till dessa hör kulturminnesvård, museibyggnation,
konstinköp, iordningställande och utrustning av teatcrlokaler, kursverksamhet,
good-willresor och liknande allmännyttiga, kulturella ändamål. De fasta ändamålen
har dock alltmer kommit att dominera bidragsgivningen. För budgetåret
1961/62 utgjorde bidragen till opera-, teater- och yrkesmässig orkesterverksamhet
sammanlagt i runt tal 24,3 milj. kr. eller cirka 85% av det belopp, som
samma år anvisades för avsättning till fonden.
T propositionen nr 103 anmäles (s. 16—18) ett av 1948 års kullurfondsutredning
den 15 juni 1955 avlämnat betänkande, benämnt Betänkande och förslag
angående riktlinjer och former för tilldelning av lotterimedel, jämte över be
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
tänkandet avgivna yttranden. Utredningen föreslog i huvudfrågan, att lotterimedelsfonden
borde ersättas med tva fonder med begränsade användningsområden,
den ena benämnd teater- och musikfonden och den andra fonden för
särskilda kulturella ändamål. I övrigt borde enligt utredningen lotterimedelsfondens
bidragsändamål tillgodoses genom anslagsgivning på riksstaten. I anslutning
till förslaget om en uppdelning av lotterimedelsfonden konstaterade utredningen,
att den vid fondens tillkomst avsedda fasta relationen mellan inflytande
lotterimedel och anslaget till fondavsättning aldrig förverkligats. Utredningen
förutsatte därför, att nagot samband icke borde finnas mellan inkomsterna av
penninglotterirörelsen och avsättningen till de föreslagna nya fonderna. Avsättningsanslagen
borde i stället betraktas som vanliga anslag på budgeten.
Med anledning av kulturfondsutredningens förslag och vissa av de synpunkter
som framkom vid remissbehandlingen framhåller departementschefen inledningsvis,
att utredningens synpunkter på behandlingen av bidragsärenden beaktats
genom beslutet att lotterimedelsfonden fr. o. m. nästa budgetår skall tillhöra
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. Departementschefen, som funnit
skäl föreligga att överväga en omläggning av anslagstekniken för i första hand
vissa av den nuvarande lottenmedelsfondens s. k. fasta ändamål genom en överföring
till särskilda riksstatsanslag, anser däremot inte att någon uppdelning av
lotterimedelsfonden på det sätt kulturfondsutredningen föreslagit bör komma
i fråga. Departementschefen är ense med kulturfondsutredningen att på detta
mer än på de flesta områden föreligger behov av en betydande elasticitet i bidragsgivningen.
Det är därför enligt departementschefen nödvändigt att söka
nå fram till en anslagskonstruktion, som i tillräcklig grad tar hänsyn till detta
förhållande. Innan ett mer definitivt ställningstagande härvidlag kan göras,
anser departementschefen sig inte böra förorda någon ändring av den nuvarande
ordningen. Lotterimedelsfonden bör sålunda tills vidare bibehållas. En
association — dock uteslutande av formell natur — kommer därvid att kvarstå
mellan lotteriväsendet och fonden. Departementschefen framhåller, att det belopp
som han förordar för avsättning till fonden icke ställts i relation till inkomsterna
av lotteriväsendet utan avvägts med hänsyn till föreliggande anslagsbehov
inom fondens användningsområde.
Med anledning av kulturfondsutredningens betänkande tillägger departementschefen
att han ansluter sig till utredningens allmänna synpunkter på stödet
till landsbygdens kulturliv. Att som utredningen föreslagit ombilda det nuvarande
teaterrådet till ett rådgivande organ för såväl teater- som musikfrågor
finner departementschefen emellertid inte ändamålsenligt.
De förbättringar i löneläget för de anställda inom teater- och orkesterväsendet,
som blivit resultatet av 1962 års löneförhandlingar, har redan nu medfört eu
betydande ökning av bidragsgivningen på detta område, förklarar departementschefen.
Med anledning härav och vad som i övrigt är känt beträffande kostnadsutvecklingen
inom området för lotterimedelsfondens fasta ändamål har departe
-
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
5
mentschefen ansett sig kunna uppskattningsvis ange det totala bidragsbehovet
för dessa ändamål till sammanlagt 35 milj. kr. under nästa budgetår. I fråga
om det däri inräknade teater- och orkesterstödet har han räknat med att verksamhetens
struktur skall förbli i stort sett oförändrad. Han har vidare utgått
från att kommunal medverkan vid finansieringen av teater- och orkesterstödet
kan påräknas i samma utsträckning som för närvarande. Stödet till de kungl.
teatrarna och de båda turnéföretagen, Riksteatern och Svenska teatern, bestrides
så gott som uteslutande av statsmedel. I fråga om stadsteatrarna — med undantag
för Stockholms stadsteater — och Göteborgs lyriska teater görs för närvarande
en fördelning mellan stat och kommun på så sätt, att staten svarar för tre
och kommunerna för två femtedelar av bidragsbehovet. Stödet till orkestrar och
vissa mindre fasta teatrar delas lika mellan stat och kommun. I anslutning härtill
pekar departementschefen emellertid ånyo på svårigheterna att med exakthet
förutse bidragsbehovet för teatrar och orkestrar. Möjligheterna att vidga den
förordade ramen bör därför inte uteslutas, om avvikelserna totalt sett kommer
att visa sig så betydande att de väsentligen inkräktar på den förutsatta bidragsgivningen
till andra ändamål, framhåller departementschefen.
Utöver det belopp som departementschefen förordat för fasta ändamål bör
enligt honom i fonden liksom hittills finnas medel att disponera för bidragsgivning
för tillfäUiga ändamål. Departementschefen föreslår sålunda för nästa
budgetår en avsättning till fonden, som ger möjlighet att i ökad utsträckning tillmötesgå
önskemål om bidrag till sådana ändamål samt därjämte medger en
utvidgning av kulturstödet till nya eller eftersatta områden. Departementschefen
redovisar härefter närmare sina synpunkter på två i propositionen omnämnda
utredningsförslag, det ena avgivet i september 1961 av 1955 års provinsteaterutredning
— Den sceniska utbildningen — och det andra den 6 december 1962
av konsertbyråutredningen och benämnt Rikskonserter. För en utförligare redovisning
av dessa förslag jämte över desamma inhämtade yttranden torde få hänvisas
till propositionen nr 103, s. 18—34. Här skall endast återges departementschefens
sammanfattning och ställningstaganden till de båda förslagen. Departementschefen
framhåller först följande.
»Grundläggande skådespelarutbildning har sedan länge bedrivits vid elevskolorna
vid Dramatiska teatern i Stockholm samt stadsteatrarna i Göteborg,
Malmö och Norrköping-Linköping. Utbildningen, som enbart gällt blivande dramatiska
skådespelare, har varit tvåårig med möjlighet för vissa elever att efter
vederbörande teaters bestämmande få anställning ett tredje år som s. k. premiärelev,
vilket inneburit praktikanttjänstgöring med obetydliga inslag av teoretisk
undervisning. Sammanlagt har årligen intagits cirka 25 elever vid dessa skolor.
Eftersom intagningssiffrorna varierar något och vissa teatrar inte har intagning
varje år är det här fråga om ett genomsnittligt antal. Härjämte har provisorisk
elevutbildning i form av tvåmånaderskurser under senare år anordnats av Riksteatern.
Utbildning av skådespelare för lyriska scener har bedrivits vid musik
*
— Bihan g till riksdagens protokoll 1063. G sand. Nr 126
1
6 Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
högskolans operaklass. Även där är utbildningen tvåårig. Årligen intages 3 ä 4
elever.
Kostnaderna för de dramatiska elevskolorna varierar kraftigt mellan de olika
teatrarna och uppgår för närvarande till sammanlagt 174 000 kr., varav det från
lotterimedelsfonden utgående direkta statsbidraget svarar för 70 000 kr.
Provinsteaterutredningen har med skärpa påtalat, att den nuvarande utbildningen
är otillfredsställande både kvalitativt och kvantitativt. Utredningen
understryker behovet av en kvantitativ utbyggnad, bl. a. med hänvisning till
den ökade sysselsättningen för skådespelare genom televisionens och filmens utveckling.
Tidigare erfarenheter visar att stigande efterfrågan på skådespelare
lockat ungdomar in i karriären, vilka saknat tillräcklig utbildning för att i längden
kunna hävda sig i yrket.
Utredningens förslag innebär i korthet följande. Utbildningstiden ökas från
två till tre år. En ny dramatisk och en ny lyrisk skola inrättas och elevintagningen
ökas vid de redan existerande skolorna. Intagningen vid de dramatiska
elevskolorna bestämmes till 40 elever per år och vid den lyriska skolan till 6 ä 7
elever. Utredningen har starkt betonat vikten av att skolorna görs fristående i
förhållande till moderteatern.
Remissinstanserna har genomgående anslutit sig till kravet på en förbättring
av utbildningsmöjligheterna.
Teaterns utbildningsråd — ett förra året bildat samarbetsorgan mellan teaterns
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer — har för kort tid sedan framlagt
ett utbyggnadsförslag för elevutbildningen, som något avviker från utredningens.
Rådet föreslår en ny skola i Stockholm, vilken skulle ersätta elevskolorna
såväl vid Dramatiska teatern som vid stadsteatern i Norrköping-Linköping
samt Riksteaterns utbildningsverksamhet och således tillgodose hela den del av
det samlade utbildningsbehovet, som inte täcks genom utbildningsverksamheten
i Malmö och Göteborg. I var och en av dessa städer skall enligt förslaget i
fortsättningen finnas en skola med både dramatisk och lyrisk utbildningslinje.
En lyrisk linje med anknytning till operaskolan förutsättes senare tillkomma
även i Stockholm. Förslaget innebär en sammanlagd årlig intagning av 36 elever
gentemot utredningens 40 på den dramatiska linjen och av till en början 14
elever gentemot utredningens 7 på den lyriska linjen.
Dramatiska teatern, som ansluter sig till sistnämnda utbyggnadsplan, har
sedermera föreslagit, att någon elevintagning icke bör ske vid teaterns elevskola
under läsåret 1963/64. Teatern önskar i stället under detta år utnyttja tillgängliga
lärarkrafter för en förbättrad undervisning för redan intagna elever.»
I likhet med provinsteaterutredningen och de hörda remissinstanserna säger
sig departementschefen vara väl medveten om att förbättrade villkor för elevutbildningen
inom teatrarna snarast bör åstadkommas. Utbildningen bör enligt
hans mening bli treårig i stället för tvåårig, och efter hand bör ett ökat antal
elever antagas till utbildningen. En sådan skiljelinje bör vidare dras mellan
skolverksamhet och teaterverksamhet att undervisningen kan bedrivas ostörd
av skolans anknytning till teatern.
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
7
Departementschefen är inte nu beredd att slutgiltigt taga ställning till undervisningens
organisation och förläggning. Han anser emellertid, att en utbyggnad
av elevskolorna i Malmö och Göteborg efter de riktlinjer som Teaterns utbildningsråd
föreslagit bör igångsättas i form av försöksverksamhet redan under
nästa läsår. Departementschefen har ingenting att invända mot det av Dramatiska
teatern framlagda förslaget att för instundande läsår inställa intagningen
vid elevskolan, sedan han under hand erfarit att andra skolor för nästa läsår är
beredda att kompensera bortfallet genom en ökad elevintagning. Under angivna
förutsättningar bör enligt departementschefens mening redan under nästa läsår
förbättrade resurser ställas till förfogande och en viss ökning av antalet elever,
i varje fall för lyrisk utbildning, bör kunna ske. Departementschefen räknar med
att kostnaderna för den sålunda förbättrade utbildningsverksamheten på området
kommer att uppgå till drygt 300 000 kr., som förutsättes bli anvisade ur
lotterimedelsfonden.
Beträffande konsertbyråutredningens förslag framhåller departementschefen
följande.
»Konsertbyråutredningen har i ett delbetänkande föreslagit, att en rikskonsertverksamhet
försöksvis igångsättes under nästa budgetar. Denna verksamhet
skulle avse såväl solist- som orkesterframträdanden och bestå av dels kvällskonserter
i sedvanlig form för allmänheten, dels skol- och ungdomskonserter.
Försöksverksamheten föreslås begränsad till Malmöhus, Jönköpings, Östergötlands
och Norrbottens län. I fråga om finansieringen av verksamheten föreslår
utredningen, att staten skall svara för viss del av kostnaderna för honorar till
medverkande tonkonstnärer, nämligen hälften av honorarkostnaderna vid skoloch
ungdomskonserter och en fjärdedel vid kvällskonserter. Rese- och traktamentskostnader
för de turnerande tonkonstnärerna liksom kostnaderna för den
centrala organisatoriska apparaten avses utgå av statsmedel. Lokala konsertarrangörer
förutses svara för återstående kostnader. Det sammanlagda behovet
av statsmedel för verksamheten under försöksåret beräknar utredningen till
370 000 kr. Utredningen föreslår vidare — utan att dock i föreliggande betänkande
precisera uppgifterna för en statlig konsertbyrå vid fullt utbyggd verksamhet
— att den försöksvis bedrivna rikskonsertverksamheten bör handhavas
av ett statligt organ under en av Kungl. Maj:t för viss tid tillsatt styrelse. Kostnaderna
för en sådan konsertbyrå med arrangerande, planerande och rådgivande
uppgifter samt även sådan förmedlande verksamhet, som sammanhänger med
försöksverksamheten, uppskattar utredningen till 200 000 kr.
Remissinstanserna har med ett par undantag tillstyrkt, att en försöksverksamhet
med rikskonserter igångsättes under nästa år i de förordade försöksområdena.
Sveriges Radio och Folkuniversitetet anser dock, att utredningens
förslag inte bör föranleda någon åtgärd förrän utredningen presenterat en mer
genomgripande undersökning av olika med verksamheten sammanhängande
frågor. Fn rad remissinstanser framför från utredningsförslaget avvikande meningar
angående bl. a. tidpunkten för igångsättandet, finansieringen och utformningen
av försöksverksamheten med avseende på dess innehåll och lokalise
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
ring. Statskontoret, Musikfrämjandet och Samverkande bildningsförbunden avstyrker
eller avråder från att en konsertbyrå inrättas under försöksperioden.
Vid remissbehandlingen har också framförts delade meningar i fråga om vilka
uppgifter, som bör åvila en sådan byrå.»
Departementschefen säger sig för egen del vara övertygad om riktigheten i de
målsättningar, som utredningens förslag ger uttryck åt, och om angelägenheten
av att genom försök med konsertturnéer söka utröna lämpliga former för att
stimulera musiklivet, även i de områden av vårt land där konsertmöjligheter
nu saknas.
Med hänsyn till den korta förberedelsetid, som stått till förfogande och till den
tveksamhet, som på flera punkter framkommit vid remissbehandlingen av utredningens
förslag, förordar departementschefen dock att försöksverksamheten
under nästa budgetår till sin omfattning och uppläggning blir något mer begränsad
än vad utredningen avsett. I konsekvens härmed och med tanke på utredningens
egen tvekan när det gällt att precisera de slutliga uppgifterna för en
statlig konsertbyrå vill departementschefen inte för närvarande förorda att en
sådan inrättas. Försöksverksamhet i begränsad omfattning men i olika former
bör emellertid anordnas under särskild ledning, varom Kungl. Maj.t bör äga att
närmare besluta. Verksamheten bör enligt departementschefen bedrivas i samråd
med utredningen och under hänsynstagande till de synpunkter, som framkommit
i olika remissyttranden. Erforderliga medel härför torde enligt departementschefens
förslag av Kungl. Maj:t ställas till förfogande ur lotterimedelsfonden.
Utskottet. Den av departementschefen föreslagna överföringen av anslaget
till avsättning till lotterimedelsfonden till åttonde huvudtiteln är enligt utskottets
mening ägnad att verksamt bidraga till ett samlat och stärkt grepp över
den departementala handläggningen av insatserna för ökat stöd åt den del av
kultursektorn, som nu är under upprustning. Utskottet har därför ingen erinran
mot departementschefens förslag i denna del. Utskottet har uppmärksammat att
— även om bidragsgivningen nu i stort inte förändras utan bedrives i för lotterimcdelsfonden
redan etablerade former — den fortsatta prövningen enligt departementschefens
uppfattning bör inriktas pa att finna en lämplig konstruktion
för att helt eller delvis ersätta bidragsgivningen av fondmedel med anslag på
riksstaten.
Utskottet tillstyrker att avsättningsanslaget för nästa budgetår uppföres med
36 500 000 kr. Härigenom möjliggöres bl. a. en enligt utskottets mening angelägen
upprustning av den grundläggande skådespelarutbildningen och viss försöksverksamhet
avseende konsertturnéer. Erforderliga medel för dessa båda
ändamål torde — såsom departementschefen framhållit — böra av Kungl. Maj:t
ställas till förfogande ur lotterimedelsfonden.
Inte heller i övrigt föranleder vad departementschefen anfört och förordat
någon erinran från utskottets sida.
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1968
9
I motionerna I: 688 och II: 841 har hemställts om riksdagens medverkan enligt
två alternativa förslag till en förbättring av statsbidraget till Stockholms stadsteater,
som nu utgår ur lotterimedelsfonden. Även om skäl kan anföras för
en ökning av det nuvarande statsbidraget till denna teater är utskottet likväl
inte berett att såsom i motionerna påyrkas föreslå riksdagen att avlåta särskild
skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t, enär framställning från Stockholms stadsfullmäktige
med samma syfte som förevarande motioner redan befinner sig
under Kungl. Maj:ts prövning. Framställningen är för närvarande föremål för
vederbörlig remissbehandling.
I detta sammanhang vill utskottet anföra, att utskottet i likhet med departementschefen
ansluter sig till kulturfondsutredningens allmänna synpunkter på
ökat stöd till landsbygdens kulturliv.
Utskottet, som alltså biträder Kungl. Maj:ts här förevarande förslag, hemställer,
I. att riksdagen må till Avsättning till lotterimedelsf onden
för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 36 500 000 kr.;
II. att motionerna I: 688 och II: 841 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
2:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln
anvisa a) till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.; b) till Statens konstråd ett förslagsanslag av 59 000
kr., dels ock medgiva, att vid statens konstråd må fr. o. m. budgetåret 1963/64
tills vidare vara inrättad en extra ordinarie tjänst i lönegrad Ae 23 som sekreterare.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Bengtson och Sundin (I: 686) och den andra inom andra kammaren av
herrar Wahlund och Fälldin (II: 842), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte besluta att förbudgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln
anvisa till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr. samt i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad i motionerna
anförts angående utformningen av samhällets kulturfrämjande verksamhet;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Källqvist och Per-Olof Hanson (1:687) och den andra inom andra kammaren
av fru Gärde Widemar m. fl. (11:840), i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att anslå ytterligare 500 000 kr. utöver Kungl.
Maj :ts förslag om 1 000 000 kr. till utsmyckning av statliga byggnader i syfte att
underlätta ett återinförande av procentregeln och således till Konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr. samt i övrigt beakta de
10
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
synpunkter — särskilt beträffande innehållet i ett samlat kulturpolitiskt program
— som anförts i motionerna.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 842 och II: 840.
Anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader är för närvarande
uppfört med 500 000 kr. Den förra året beslutade anslagshöjningen uppgick nominellt
till 100 000 kr. Samtidigt genomfördes vissa anordningar i syfte att frigöra
anslaget från sådana kostnader i samband med utsmyckningsarbetena, som
närmast är att hänföra till mindre byggnadsåtgärder och som kommit att i alltför
hög grad belasta utsmyckningsanslaget. Dessa kostnader skall enligt beslutet i
stället belasta underhålls- eller byggnadsanslag. Avsikten härmed var att renodla
användningen av utsmyckningsanslaget på så sätt, att anslaget praktiskt
taget uteslutande kan anlitas för arvoden till konstnärer och för kostnader
knutna till själva framställningen av de konstnärliga alstren, såsom material,
gjutningsarbeten och ersättning till medhjälpare.
För nästa budgetår förordar departementschefen att anslaget till konstnärlig
utsmyckning av statliga byggnader höjes med 500 000 kr. till 1 000 000 kr. Den
förordade höjningen bör, framhåller departementschefen, ses som ett uttryck för
samhällets intresse av att i ökad omfattning säkerställa konstnärlig medverkan
vid utformningen och utsmyckningen av statens byggnader och anläggningar.
I fråga om grunderna för beräkning och formen för beviljande av anslag till
utsmyckningsändamål är departementschefen inte beredd att framlägga något
ändringsförslag. 1962 års riksdag har hos Kungl. Maj:t begärt en förnyad prövning
av frågan om ett återinförande av den av statsmakterna år 1937 beslutade
s. k. procentregeln, innebärande att i anslagen till statliga byggnader skulle inräknas
medel för konstnärlig utsmyckning ej understigande 1 % av byggnadskostnaderna.
Statens konstråd har liksom i tidigare framställningar i sitt förslag
till anslagsäskanden för nästa budgetar yrkat på en ändring av finansieringsformen
i enlighet med 1937 års beslut. Med anledning härav framhåller departementschefen,
att 1937 års principbeslut enligt hans mening var betydelsefullt
främst av det skälet, att beslutet framstod som en garanti för att konstnärlig
utsmyckning skulle ingå som ett normalt led i den statliga byggnadsverksamheten.
Departementschefen förklarar det heller inte vara hans avsikt att underkänna
procentregeln som en tills vidare aktuell riktpunkt för beräkning av medelstilldelningen
till den konstnärliga utsmyckningen. Med den byggnadsvolym
inom den statliga sektorn som vi i dagens läge har att räkna med skulle procentregeln
otvivelaktigt ge en större sammanlagd medelsanvisning till utsmyckningsändamål
än den jag för nästa budgetår förordat under det här berörda särskilda
anslaget, konstaterar departementschefen. Däremot säger han sig av flera skäl
inte vara övertygad om att procentregeln är lämplig som bindande metod för
medelsanvisning till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Som också
konstrådet framhåller i samband med sitt yrkande om en ändring av den nuvarande
finansieringsformen, innebär procentregeln endast en allmän riktpunkt för
11
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
medelsanvisningarnas storlek. Det är, framhåller konstrådet, inte meningen att
alla statliga byggnader skall bli konstnärligt utsmyckade och ej heller att 1 % av
bvggnadskostnaden skall utgöra ett absolut matt för vad utsmyckningen i förekommande
fall skall kosta. Det är således inte fråga om att generellt i byggnadskostnaderna
för alla statliga nybyggnader inräkna medel för konstnärlig utsmyckning,
konstaterar departementschefen. Detta förutsätter, att behovet av
utsmyckning och de därmed sammanhängande kostnadskalkylerna måste motiveras
och prövas i varje särskilt fall med hänsynstagande till byggnadens arkitektur,
ändamål och belägenhet. Det bör också framhållas, att behov kan föreligga
av konstnärlig utsmyckning av redan färdigställda byggnader, påpekar
departementschefen.
Departementschefen utvecklar sina skäl ytterligare enligt följande:
»Det nuvarande förfaringssättet med ett särskilt anslag på driftbudgeten medger
en sammanhållen prövning av utsmyckningsanslagets omfattning och fördelning
både från de anslagsbeviljande myndigheternas och från konstrådets
sida. En ändring av förfaringssättet till att inräkna kostnaderna för utsmyckningen
i byggnadsanslag skulle bl. a. dels innebära en splittrad departemental
handläggning av anslagsfrågorna — en ordning som enligt min mening både blir
onödigt omständlig och medför viss risk för oenhetlighet — dels frånhända konstrådet
dess nuvarande möjlighet att självständigt och i ett sammanhang pröva
fördelningen av anslagsmedlen på olika byggnadsprojekt. Några medel för utsmyckning
av redan färdigställda byggnader skulle heller inte finnas tillgängliga
om hela anslagsgivningen överfördes till kapitalbudgeten. Redan här redovisade
skäl talar enligt min mening till förmån för det nuvarande systemet för
finansiering av utsmyckningen med ett vid den årliga budgetprövningen med
hänsyn bl. a. till de samlade resurser, som står till kulturpolitikens förfogande —
skäligt avvägt anslag. Såvida inte särskilda skäl föreligger, bör anslaget inte av
de anslagsbeviljande myndigheterna i förväg bindas till att avse utsmyckning av
vissa bestämda byggnader. Jag förordar sålunda, att det nuvarande systemet
bibehålies. Liksom hittills torde det få ankomma på konstrådet att efter samråd
med byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i fråga om dispositionen
av anslaget.
I den diskussion som förts i denna fråga alltsedan beslut fattades om att överge
1937 års princip bär framhållits, att denna var speciellt värdefull ur den synpunkten,
att den medförde en nära samordning mellan medelsanvisnmgen till
byggnadsarbetet och till den konstnärliga utsmyckningen. Härigenom möjliggjordes
en samverkan mellan byggnadens arkitekt och den konstnär, som skall
svara för utsmyckningen, på ett tidigt stadium av byggnadens tillblivelse. För
egen del inser jag tillfullo värdet av att planerna på en eventuell utsmyckning
och dess placering kan beaktas så tidigt som möjligt under byggnadsförbcredelsernas
gång. önskemål härvidlag torde emellertid kunna tillgodoses oberoende
av den rent tekniska formen för anslagsgivning till utsmyckningen. Med den nuvarande
ordningen för handläggning av frågor rörande den statliga byggnadsverksamheten
torde det ur denna synpunkt snarast vara för sent att anvisa me
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
del till utsmyckningen i samband med medelsanvisning till själva byggnadsföretaget.
Den åsyftade samverkan bör äga rum vid tiden för byggnadens planlösning,
dvs. närmast på projekteringsstadiet.»
. Utsfcottet- Det kulturpolitiska handlingsprogram som antagits av 1961 års
riksdag och med visst tillägg bekräftats av 1962 års riksdag innefattar följande
fyra huvudpunkter, nämligen för det första utbildningsstöd åt blivande konstnärliga
yrkesutövare — exempelvis genom ökade studiesociala förmåner och förstärkning
av undervisningsresurserna — för det andra utbyggnad av stipendiestödet
åt redan verksamma konstnärliga yrkesutövare, för det tredje insatser
for att oka den offentliga konsumtionen av konstnärlig produktion — främst
genom förstärkning av beställnings- och inköpsanslag — och för det fjärde en
breddning av kulturmiljön, en förbättring av den kulturförmedlande verksamheten
över huvud taget, exempelvis genom ökat stöd till teatrar, bibliotek,
museer och liknande institutioner med kulturförmedlande uppgifter. Redan vid
1960 års riksdag alltså året innan handlingsprogrammet antogs — genomfördes
emellertid åtgärder för ökat stöd åt konst och musik, som ligger helt i linje
med de tre första punkterna i programmet. Det torde därför kunna sägas, att
de olika åtgärder som departementschefen nu förordar på den s. k. fria sektorn
av kulturlivet i sjalva verket är en fjärde etapp i en målmedveten utbyggnad
av kulturstödet, som givetvis förutsättes få sin fortsättning.
Departementschefens förslag innefattar, som framgått av det föregående, att
avsättningsanslaget till lotterimedelsfonden överföres till åttonde huvudtiteln
som en särskild kulturfond, visserligen avsett att tills vidare disponeras i nu
etablerade former men genom en anslagshöjning av reellt 1 800 000 kr. möjliggörande
en utvidgning av kulturstödet till nya och eftersatta områden. Förslaget
innebär också en fördubbling av anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader från nu 500 000 till 1 000 000 kr. samt förbättring av det statliga
stipendiestödet till yrkesverksamma konstnärer med 374 000 kr. Som ett led i
utbyggnadsprogrammet bör också ses den avveckling av biografnöjesskatten,
som förordats i annat sammanhang och som möjliggör skapande av nya former
för kvalitetsstöd till svensk filmproduktion. Till de nu förordade åtgärderna
ansluter sig också vad departementschefen i yttre, organisatoriskt avseende förordat
i årets statsverksproposition om inrättande av en särskild kulturavdelning
inom ecklesiastikdepartementet — ett förslag som riksdagen redan godtagit.
Härtill kommer åtgärden att knyta en kulturpolitisk rådgivargrupp till departementet.
Genom dessa sistnämnda åtgärder synes förutsättningar ha skapats för
en fast och samlad planläggning och utformning av de ytterligare initiativ som
erfordras för en uppföljning av 1961 års kulturstödsprogram. Anledning saknas
därför enligt utskottets mening att — såsom i motionerna I: 686 och II- 842
samt även, indirekt, i motionerna 1:687 och 11:840 påyrkats — i skrivelse till
Kungl. Maj :t från riksdagens sida ge till känna särskilda meningsyttringar
rörande utformningen av samhällets kulturfrämjande verksamhet utöver det
handlingsprogram som antogs 1961.
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
13
Utskottet har i det föregående redovisat sitt ställningstagande till förslaget
om avsättning till lotterimedelsfonden. Under förevarande punkt framlägger
utskottet sina synpunkter på frågan om konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader m. m. liksom beträffande anslaget till statens konstråd. I det
följande behandlar utskottet förslagen om konstnärsstipendier och om anslag
till utställningar av svensk konst i utlandet.
Utskottet finner det mot bakgrunden av sina tidigare redovisade ställningstaganden
till frågan om en ökning av den offentliga konsumtionen av konstnärlig
produktion följdriktigt, att förslag nu framlagts som väsentligt kan bidraga till
att säkerställa konstnärlig medverkan vid utformningen och utsmyckningen av
statens byggnader och anläggningar och därvid indirekt främja våra konstnärers
arbetsmöjligheter och utkomst. Utskottet, som räknar med att den förordade
ökningen skall kunna få sin efterföljd även fortsättningsvis, tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag om en fördubbling av det nuvarande riksstatsanslaget till konstnärlig
utsmyckning av statliga byggnader. Härav följer, att utskottet icke är
berett att förorda bifall till yrkandena om en höjning av anslaget till 1 500 000
kr., framförda i motionerna I: 686 och II: 842 samt I: 687 och II: 840. Utskottet
avstyrker alltså bifall till motionerna i denna del.
Mot Kungl. Maj:ts förslag om en höjning av anslaget till statens konstråd
och omvandling av anslaget till förslagsanslag samt om inrättande av en extra
ordinarie tjänst i lönegrad Ae23 som sekreterare i rådet har utskottet ingen
erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 686 och II: 842 samt I: 687
och II: 840, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,
till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader för
budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.;
II. att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 59 000 kr.;
III. att riksdagen må medgiva, att vid statens konstråd må
fr. o. m. budgetåret 1963/64 tills vidare vara inrättad en extra
ordinarie tjänst i lönegrad Ae 23 som sekreterare;
IV. att motionerna I: 686 och II: 842 samt I: 687 och II: 840,
i vad de avser utformningen av samhällets kulturfrämjande åtgärder,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
3:o) Konstnärsstipendier. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till Konstnärsstipendier
för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 214 000 kr.
14
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Bengtson och Sundin (I: 686) och den andra inom andra kammaren av
herrar Wahlund och Fälldin (II: 842), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln
anvisa till Konstnärsstipendier ett reservationsanslag av 1 571 000 kr.;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Källqvist och Per-Olof Hanson (I: 687) och den andra inom andra kammaren
av fru Gärde Widemar m. fl. (II: 840), i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att anslå 1 571 000 kr. till konstnärsstipendier
under nästa budgetår i överensstämmelse med de riktlinjer beträffande fördelningen
av denna summa som anges i motionerna och således till Konstnärsstipendier
för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 357 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 1 571 000
kr.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 842 och II: 840.
Fr. o. m. innevarande budgetår har det statliga stipendiestödet till yrkesverksamma
konstnärer av olika kategorier sammanförts under ett reservationsanslag
med benämningen Konstnärsstipendier. För ändamålet har anvisats 840 000
kr., varav för stipendier åt konstnärer inom måleri m. m. och tonsättare
disponeras 230 000 kr. för vardera gruppen och 380 000 kr. står till förfogande
för stipendier åt konstnärer i övrigt. I enlighet med nu gällande regler för stipendieutdelningen
skall till konstnärer inom måleri m. m. respektive tonsättare
150 000 kr. utgå i form av större, i princip treåriga arbetsstipendier på normalt
cirka 10 000 kr. per år. För konstnärer i övrigt skall 300 000 kr. av de anvisade
medlen användas för sådana större stipendier. Återstående belopp disponeras för
mindre arbetsstipendier på lägst 3 000 och högst 5 000 kr., resestipendier samt
stipendier av pensions- eller understödskaraktär.
Departementschefen föreslår för nästa budgetår en höjning av såväl de enskilda
stipendiebeloppen som antalet stipendier. De större arbetsstipendierna
föreslås sålunda höjda till normalt ca 12 000 kr. och de mindre arbetsstipendierna
till lägst 4 000 kr. och högst 6 000 kr. Vidare förordas de poster som står till
förfogande för övriga typer av stipendier genomgående bli höjda med 10%.
Totalt medför den förordade uppräkningen av stipendierna en anslagsökning
med 154 000 kr. För nya stipendier förordar departementschefen en höjning av
stipendieanslaget med 220 000 kr.
Efter en prövning av den lämpligaste fördelningen av de nytillkommande stipendierna
på här berörda konstnärliga yrkesgrupper har departementschefen
stannat för att föreslå, att 60 000 kr. eller ett belopp motsvarande fem större
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
15
arbetsstipendier bör tillfalla gruppen konstnärer inom måleri m. m. Med hänsyn
till att tonsättarna utgör en till antalet mindre grupp bör enligt departementschefen
antalet tonsättarstipendier förbli oförändrat. För nya stipendier till gruppen
konstnärer i övrigt föreslås bli anvisade 160 000 kr.
Enligt propositionen nr 62 till förra årets riksdag — som låg till grund för
beslutet att utvidga stipendiestödet till nya grupper — bör till gruppen konstnärer
i övrigt bl. a. räknas dramatiker, regissörer, skådespelare och recitatörer,
instrumentalister och andra tonkonstnärer, filmskapare, koreografer, dansörer,
dans-, sång- och teaterpedagoger, scendekoratörer, illustratörer och konstnärligt
arbetande fotografer. En särskild nämnd, konstnärsstipendienämnden, har tillsatts
för att handlägga ärenden rörande stipendieutdelningen inom denna synnerligen
heterogena grupp. Att företrädare för många sinsemellan mycket olika
konstnärliga inriktningar har tillgodosetts genom denna del av konstnärsstipendieanslaget
framgår enligt departementschefen bl. a. av den av Kungl. Maj:t
helt nyligen beslutade fördelningen av de större arbetsstipendierna. Enligt vad
departementschefen erfarit från nämnden var antalet kvalificerade sökande till
stipendierna mycket stort inom alla de konstnärliga yrkesgrupper, som kunde
komma i fråga. Ett ökat antal stipendier just för dessa grupper synes sålunda
vara starkt befogat, framhåller departementschefen.
Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma om formerna
för stipendieutdelningen samt att i samråd med stipendiemyndigheterna
på området besluta om den för varje stipendieberättigad grupp lämpligaste fördelningen
av de anvisade stipendiemedlen mellan större arbetsstipendier och
övriga stipendietyper.
För nästa budgetår förutsättes med anledning av vad sålunda förordats stipendieanslaget
bli höjt med sammanlagt 374 000 kr. Av det sammanlagda anslagsbeloppet
avses 331 000 kr. utgå till stipendier åt konstnärer inom måleri
m. m., 271 000 kr. till stipendier åt tonsättare och 612 000 kr. till stipendier åt
konstnärer i övrigt.
Utskottet. Som ett ytterligare led i programmet för en ökad stipendiegivning
till utövare av konstnärliga yrken har i propositionen nr 103 framlagts förslag
om höjning av förevarande anslag med 374 000 kr. utöver det sammanlagda belopp
för ändamålet som nu finnes uppfört på riksstaten, 840 000 kr. Genom det
ökade beloppet möjliggöres enligt departementschefen såväl en höjning av de
enskilda stipendiebeloppcn som en icke ringa ökning av antalet arbetsstipendier.
Utskottet, som är medvetet om att takten i upprustningsprogrammet alltid
kan diskuteras, har emellertid funnit, att den av departementschefen gjorda
avvägningen av insatserna på området för nästa budgetår bör godtagas. Utskottet
har alltså inte ansett sig böra biträda yrkandena i motionerna I: 686 och
II: 842 samt I: 687 och II: 840 om en ökning av anslaget med 357 000 kr. utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit.
16
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna 1:686 och 11:842 samt 1:687
och II: 840, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Konstnärsstipendier
för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 214 000
kr.
4:o) Utställningar av svensk konst i utlandet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr. till utställningar av svensk konst i utlandet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herrar Källqvist och Per-Olof
Hanson (I: 687) och den andra inom andra kammaren av fru Gärde Widemar
m.jl. (11:840), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
besluta att anslå ytterligare 100 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag om 100 000
kr. till utställningar i utlandet i syfte att därigenom skapa en ökad kännedom
utomlands om svensk konst och således till Utställningar av svensk konst i utlandet
för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kr.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 840.
Detta anslag, som är nytt för innevarande budgetår, är nu uppfört med
100 000 kr. Enligt de av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelserna disponeras
anslaget av Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet. Ett särskilt
beredningsutskott inom institutets utställningsnämnd har till uppgift att planera
och genomföra utställningar av nutida svensk konst i utlandet.
Svenska institutets styrelse, som med tillfredsställelse noterat de vidgade möjligheter
till informationsverksamhet om svenskt konstliv, som det nytillkomna
anslaget innebär, har anhållit att minst motsvarande belopp, 100 000 kr., ställes
till förfogande för ändamålet under nästa budgetår. Styrelsen erinrar om att det
av landets konstorganisationer ursprungligen föreslagna beloppet utgjorde
200 000 kr.
Utskottet. Detta anslag är för första gången uppfört på riksstaten för innevarande
budgetår. Ehuru det givetvis är en angelägen uppgift att skapa ökad
kännedom utomlands om svensk konst är utskottet icke berett att innan erfarenheterna
av de nuvarande medlens användning redovisats överväga en höjning
av anslaget. Utskottet biträder därför Kungl. Maj:ts förslag om en oförändrad
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963 17
medelsanvisning för ändamålet för budgetåret 1963/64 — 100 000 kr. — och
avstyrker bifall till det i motionerna 1:687 och II: 840 gjorda yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:687 och II: 840, såvitt nu är i
fråga, till Utställningar av svensk konst i utlandet för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kr.
5:o) Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 2 020 000 kr.
6:o) Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt författare av hög litterär
förtjänst för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 100 000 kr.
7:o) Bidrag till Samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Samfundet De nio för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett anslag av 10 000 kr.
8:o) Teaterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1963/64
å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kr.
9:o) Bidrag till Barnfilmkommittén. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
18
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
att riksdagen må till Bidrag till Bamfilmkommittén för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett anslag av 35 000 kr.
10:o) Upprustning av forskningsbiblioteken. I de båda inledningsvis omnämnda
motionerna 1:113 och 11:132 har hemställts att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam utredning rörande upprustning
av forskningsbiblioteken.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas
till motionen II: 132.
Utskottet. I motionerna 1:113 och II: 132 har förordats en grundlig och vittgående
undersökning av hela det vetenskapliga biblioteksväsendet i landet i avsikt
att komma fram till någon generalplan för litteraturförsörjningen. Därvid
har också förutsatts att den bibliografiska aspekten, personalens utbildning och
andra hithörande frågor borde beröras.
I sitt sjunde, nyligen avgivna betänkande »Universitetens och högskolornas
organisation och förvaltning», s. 40, har 1955 års universitetsutredning påpekat
de ökade krav, som den expanderande forskningen måste ställa på universitets/
högskolebibliotekens liksom på övriga offentliga forskningsbiblioteks resurser.
Utredningen finner det angeläget att frågan om dessa institutioners organisation
och administration snarast utredes. Utredningen förordar en samlad översyn av
särskild expertis för hela det problemkomplex, i vilket forskningsbibliotekens
funktioner ingar som en betydelsefull del. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Av universitetskanslern tillkallade särskilda sakkunniga för utredning av universitetsbibliotekens
tillstånd och behov har enligt vad utskottet erfarit också
uppmärksammat frågor av den art som berörts av motionärerna. De sakkunnigas
synpunkter i ämnet har också tillställts ecklesiastikdepartementet. Inom
detta departement pågår likaledes förberedelser för utredning i hithörande frågor.
Då förutsättningar alltså föreligger för att det av motionärerna berörda spörsmålet
blir vederbörligen prövat finner utskottet inte skäl att bifalla yrkandet i
motionerna 1:113 och II: 132 om skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att motionerna 1:113 och II: 132 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
ll:o) Nordisk bokmarknad. I de båda inledningsvis omnämnda motionerna
1:203 och 11:216 har hemställts att riksdagen måtte för budgetåret 1963/64
bevilja de anslag till stöd för en nordisk bokmarknad som angives i Nordiska
rådets rekommendation nr 30 år 1958.
Statsutslcottets utlåtande nr 126 år 1963
19
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen 11:246.
Utskottet. Nordiska kulturkommissionen hemställde den 28 december 1956
till de nordiska regeringarna om bidrag till följande ändamål för att främja en
nordisk bokmarknad:
1. Stipendier till litteraturkritiker — 6 000 n. kr. årligen per land.
2. Särskilt statsbidrag till folkbibliotek för inköp av grannländernas litteratur
på originalspråket — 30 000 n. kr. årligen.
3. Statsbidrag till Föreningarna Norden för anordnande av uppsatstävlingar
— 8 000 n. kr. årligen.
Kulturkommissionens framställning anbefalldes vid det nordiska undervisningsministermötet
1957 och rekommenderades 1958 av Nordiska rådet (rekommendation
nr 30). De nordiska undervisningsministrarnas anbefallning upprepades
1959 och 1961.
Beträffande hittills vidtagna åtgärder från svensk sida i ämnet har utskottet
inhämtat följande upplysningar.
Beträffande punkten 1 i kulturkommissionens förslag har beslut fattats av
Kungl. Maj:t den 9 november 1962 om ett stipendium på 2 200 sv. kr. till den
norske litteraturkritikern Odd Solumsmoen. Beloppet har förutsatts utgå från
åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. Det har förutsatts
att stipendier skall utgå även i fortsättningen.
Vad avser punkten 2 i förslaget får utskottet erinra om departementschefens
uttalande i statsverkspropositionen år 1959 (bilagan 10, åttonde huvudtiteln, s.
624), enligt vilket departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen fann, att
de mindre bibliotekens behov av nordisk litteratur på originalspråket lämpligast
tillgodosåges genom vandringsbibliotek från central- och landsbiblioteken. Departementschefen
ansåg emellertid, att härför erforderliga medel kunde disponeras
inom ramen för anslag till centralbiblioteken och var därför inte beredd
att tillstyrka skolöverstyrelsens förslag om särskild medelsanvisning för detta
ändamål. Riksdagen gjorde inte någon erinran mot ifrågavarande uttalande.
Vad angår punkten 3 har det från Föreningen Nordens sida icke ansetts lämpligt
att årligen anordna uppsatstävlingar. Om det exempelvis i samband med
anordnande av Nordens dag 1966 blir aktuellt med uppsatstävlingar torde Föreningen
Norden komma att begära särskilda medel för ändamålet.
Det förtjänar vidare att påpekas, att föreningarna Norden på uppdrag av
Nordiska kulturkommissionen utsett nationella bokkommittéer i Danmark,
Finland, Norge och Sverige för att främja utvecklingen av en gemensam nordisk
bokmarknad liksom att på kommissionens uppdrag utarbetats ett betänkande,
»Nordisk bogmarked», utgivet i Nordisk utredningsserie 1962:4.
På grund av sålunda föreliggande förhållanden anser utskottet skäl icke föreligga
för bifall till yrkandet i motionerna 1:203 och 11:246 om anvisande av
20
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
särskilda anslag för de i motionerna angivna ändamålen. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionerna.
Utskottet hemställer,
att motionerna 1:203 och II: 246 icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 17 maj 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,
herrar Einar Persson, Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson,
Fritz Persson, Rikard Svensson, Bengtson, Per Jacobsson, Edström, fröken
Ljungberg, herrar Herbert Larsson och Thorsten Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i
Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Eliasson
i Sundbom, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herr Gustafsson i Skellefteå, fröken
Karlsson, herrar Fagerlund, Heidenberg och Källstad.
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
21
Reservationer
1) vid ''punkten 2 (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m.) av
fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Bengtson, Per Jacobsson,
Edström, fröken Ljungberg, herrar Thorsten Larsson, Staxäng, Stöld, Svensson
i Stenkyrka, Eliasson i Sundborn, Gustafsson i Skellefteå, fröken Karlsson och
herr Källstad, vilka ansett
dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 12, som börjar med »Det
kulturpolitiska», t. o. m. det stycke på s. 13, som slutar med »denna del», bort
ha följande lydelse:
»De förbättringar i olika hänseenden som föreslås i propositionen nr 103 av det
statliga stödet åt den s.k. fria kultursektorn ligger i linje med det principprogram
som antagits av 1961 och 1962 års riksdagar. Departementschefens
förslag innefattar, såsom framgått av det föregående, att avsättningsanslaget till
lotterimedelsfonden överföres till åttonde huvudtiteln att tills vidare disponeras
i nu etablerade former men förstärkt rent anslagsmässigt så, att det avses
kunna möjliggöra en utvidgning av kulturstödet till nya och eftersatta områden.
Förslaget innebär också en ökning av anslaget till utsmyckning av statliga byggnader
från 500 000 till 1 000 000 kr. samt förbättring av det statliga stipendiesystemet
till yrkesverksamma konstnärer med 374 000 kr. Som ett led i stödprogrammet
bör också ses den avveckling av biografnöjesskatten, som förordats
i annat sammanhang och som möjliggjort skapande av nya former för kvalitetsstöd
till svensk filmproduktion.
De föreslagna åtgärderna är på vissa områden betydande och bör inte underskattas.
Utskottet förmenar emellertid att det finns skäl att i några fall vidtaga
förstärkningsåtgärder i större omfattning än vad departementschefen föreslagit.
Utskottet syftar därvid dels på anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader som utskottet behandlar i detta sammanhang, dels på de i det
följande berörda anslagen till konstnärsstipendier och till utställningar av svensk
konst i utlandet.
Den dubblering av reservationsanslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader som föreslås för nästa budgetår kan formellt synas betydande.
I jämförelse med de medelsförstärkningar till ändamålet som kunnat uppnås,
om den s. k. enprocentregeln följts, är anslagshöjningen uppenbarligen emellertid
inte särskilt stor. Härtill kommer att starka skäl kan anföras för att en snabbare
takt i strävandena att främja våra konstnärers arbetsmöjligheter och utkomst
bör uppnås. I motionerna 1:686 och 11:842 samt 1:687 och 11:840 har föreslagits
att ifrågavarande anslag höjes till 1 500 000 kr. Utskottet anser detta
förslag väl avvägt och förordar därför bifall till detsamma.
22
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
I förutnämnda motioner har jämväl berörts behovet av en mera samlad
systematisk överblick över det fria kulturområdet än vad uppföljningen av det
i och för sig beaktansvärda principprogrammet från 1961 och 1962 kan medge.
Resurser för ett mera samlat grepp på kulturstödmaterialet borde nu kunna
tillskapas då en särskild kulturavdelning tillkommer inom ecklesiastikdepartementet
och till detta departement numera även knutits ett statligt kulturråd.
Till de frågor som måste beredas plats i ett allmänt kulturpolitiskt programarbete
hör, som påpekats i motionerna, decentraliseringen av den kulturella
verksamheten, exempelvis problem om kulturkonsumtion, utbildningsfrågor på
kulturområdet och relationerna mellan det yrkesmässigt bedrivna kulturlivet och
olika amatörverksamheter. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av
vad som anförts i motionerna I: 686 och II: 842 samt I: 687 och II: 840 rörande
utformningen av samhällets kulturfrämjande åtgärder i skrivelse till Kungl.
Maj :t giver till känna vad utskottet anfört i detta ämne.»
dels ock att utskottets hemställan under I. och IV. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:686 och II: 842 samt
I: 687 och II: 840, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,
till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader
för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.;
IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 686 och
II: 842 samt I: 687 och II: 840, i vad de avser utformningen
av samhällets kulturfrämjande åtgärder, i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.»
2) vid -punkten 3 (Konstnärsstipendier) av fröken Andersson, herrar Axel Johannes
Andersson, Bengtson, Per Jacobsson, Edström, fröken Ljungberg, herrar
Thorsten Larsson, Staxäng, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Eliasson i Sundborn,
Gustafsson i Skellefteå, fröken Karlsson och herr Källstad, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »Kungl. Maj:t föreslagit», bort ha följande lydelse:
»För att stipendiestödet till här ifrågavarande, ännu klart eftersatta grupper
skall kunna bli någorlunda verksamt fordras emellertid kraftfullare åtgärder än
dem departementschefen funnit sig kunna förorda för nästa budgetår. Utskottet
tillstyrker därför bifall till de i motionerna 1:686 och 11:842 samt 1:687 och
11:840 gjorda yrkandena om eu ytterligare höjning av förevarande anslag med
.357 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, därav för stipendiegruppen konstnärer
inom måleri 169 000 kr. och för stipendiegruppen konstnärer i övrigt
188 000 kr.»
dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:686 och 11:842 samt
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963
23
I: 687 och II: 840, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Konstnärsstvpendier för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
1 571 000 kr.»
3) vid ''punkten / (Utställningar av svensk konst i utlandet) av fröken Andersson,
herrar Axel Johannes Andersson, Bengtson, Per Jacobsson, Edström, fröken
Ljungberg, herrar Thorsten Larsson, Staxäng, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Eliasson
i Sundbom, Gustafsson i Skellefteå, fröken Karlsson och herr Källstad, vilka
ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Det är av utomordentligt intresse för vårt land att ökad kännedom skapas
i utlandet om svensk konst, särskilt nutida konst. Det anslag som nu finns uppfört
på riksstaten till utställningar av svensk konst i utlandet och som av Kungl.
Maj:t föreslås utgå med oförändrat belopp för nästa budgetår måste emellertid
anses vara otillräckligt för sitt ändamål. Utskottet tillstyrker därför bifall till
yrkandet i motionerna 1:687 och II: 840 om en fördubbling för budgetåret
1963/64 av det nuvarande anslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 687 och II: 840, såvitt nu är i
fråga, till Utställningar av svensk konst i utlandet för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kr.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utrikesförvaltningens organisation och personalbehov to. to. jämte i ämnet väckta mo a1 i texten