Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1963/64 till stöd åt konstnärlig verksamhet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1963-05-17 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:126, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1963/64 till stöd åt konstnärlig verksamhet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

1

Nr 126

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa

anslag för budgetåret 1963/64 till stöd åt konstnärlig verksamhet

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 5) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Stöd åt konstnärlig verksamhet

m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett anslag av 42 542 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 103, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars

1963 framlagt förslag angående vissa anslag för budgetåret 1963/64 till stöd åt

konstnärlig verksamhet m. m.

I propositionen behandlas det statliga stöd till kulturlivet, som utgår ur lotterimedelsfonden

— fr. o. m. nästa budgetår överförd till ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde — och från vissa anslag under åttonde huvudtiteln till stöd

åt konst, litteratur, musik m. m.

Förslag framlägges om att för nästa budgetår 36,5 milj. kr. ställes till Kungl.

Maj :ts disposition för bidragsgivning i för lotterimedelsfonden etablerade former.

I fråga om fondens användningsområde redovisas i propositionen vissa synpunkter

bl. a. på teater- och orkesterstödet och möjligheterna till en utvidgning av

kulturstödet till nya eller eftersatta områden. Bl. a. framhålles, att fondmedel

skall användas för en upprustning av den grundläggande skådespelarutbildningen

och för igångsättande på försök av en rikskonsertverksamhet.

Vidare framlägges förslag om en fördubbling av anslaget till konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader, från 500 000 kr. till 1 000 000 kr.

För en förbättring av det statliga stipendiestödet till yrkesverksamma konstnärer

förordas en höjning med 374 000 kr. av anslaget till konstnärsstipendier.

Vid bifall till ett av chefen för finansdepartementet samtidigt med förevarande

proposition framlagt förslag om avveckling av biograf nöj esskatten, vilket även

avser att skapa nya former för kvalitetsstöd till svensk filmproduktion, förutsättes

det nuvarande för detta ändamål anvisade riksstatsanslaget bli indraget.

För de i propositionen behandlade kulturändamålen föreslås en sammanlagd

medelsanvisning för nästa budgetår av 41 053 000 kr. Som jämförelse må nämnas,

att detta belopp innevarande budgetår motsvaras av en på riksstaten uppförd

sammanlagd anslagssumma av 33 142 000 kr. Av beloppet har 5 142 000 kr.

anvisats under riksstatens åttonde huvudtitel och 28 000 000 kr. under tionde

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 12G

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

huvudtiteln. Härjämte liar årets riksdag på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår anvisat ytterligare G 700 000 kr. till avsättning till Iotterimedelsfonden.

Utskottet kommer att i det följande redovisa sina ställningstaganden till vart

och ett av de av Kungl. Maj:t framlagda förslagen jämte de till dessa hänförliga

motionerna i särskilda punkter. Av praktiska skäl kommer utskottet härjämte

att i förevarande sammanhang (punkterna 10 och 11) behandla följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Källqvist (1:113) och den andra inom andra kammaren av herrar Keijer och

Ilamrin i Jönköping (II: 132), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam utredning rörande upprustning av

forskningsbiblioteken;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hilding (I: 203) och den andra inom andra kammaren av herrar Hammar

och Enskog (II: 246), i vilka hemställts att riksdagen måtte för budgetåret

1963/64 bevilja de anslag till stöd för en nordisk bokmarknad som angives i

Nordiska rådets rekommendation nr 30 år 1958.

l:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

att för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln för detta ändamål

anvisa ett anslag av 36 500 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herrar Lager och Adolfsson

(I: 688) och den andra inom andra kammaren av herrar Hermansson och Hagberg

(11:841), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller

om sådan tillämpning av regeln om stödet åt landets stadsteatrar att även

Stockholms stadsteater erhåller bidrag ur lotterimedelsfonden motsvarande 3/b

av driftunderskottet, alternativt att Stockholms stadsteater ur lotterimedelsfonden

erhåller bidrag med 1 226 000 kr. för spelåret 1963/64 och med ytterligare

763 000 kr. för spelåret 1962/63.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 841.

Lotterimedelsfonden tillkom i samband med statsmakternas beslut år 1938

(prop. 24; SU 59; Rskr 132) angående omorganisation av penninglotteriväsendet.

I enlighet med beslutet bedrivs penninglotterirörelse i Sverige av ett statligt

aktiebolag, Svenska penninglotteriet AB, enligt särskilda för viss tid gällande

koncessioner. De samtidigt godkända riktlinjerna för lotteribehållningens användning

och redovisning innebar, att ena hälften av behållningen skulle användas

för statsverkets behov och andra hälften tillföras den s. k. lotterimedels
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

fonden. Statsmakterna anslöt sig i princip — således utan något formellt ställningstagande

— till att denna fördelningsregel lämpligen borde läggas till grund

för beslut om lotteribehållningcns huvudsakliga användning. I fråga om lotteriinkomsternas

redovisning och behandling i riksstatcn beslöts, att hela lotteiibehållningen

skulle uppdebiteras på en särskild inkomsttitel. Vidare skulle det

belopp, som av lotterimedlen årligen borde utnyttjas för allmänna budgetändamål,

bestämmas till en fast summa för budgetår medan återstående belopp skulle

användas för tillgodoseende genom Kungl. Maj:ts försorg av vissa allmännyttiga

ändamål och tillföras lotterimedelsfonden över ett under tionde huvudtiteln

uppfört särskilt avsättningsanslag.

I fråga om principerna för utdelande av bidrag från lotterimedelsfonden framhölls

i propositionen 1938: 24, att dessa bidrag svårligen kunde i förväg bestämt

avgränsas. Några direkta föreskrifter angående fördelningen har inte heller utfärdats

utan bidragsgivningen har formellt kunnat ske till vilket som helst allmännyttigt

ändamål. En viss fast praxis har emellertid, som kommer att framgå

av det följande, utvecklats beträffande fondens användning. Bl. a. gäller att bidrag

som regel ej tilldelas statliga myndigheter eller institutioner för deras

löpande verksamhet.

Som en följd av Kungl. Majrts beslut den 19 september 1962 kommer frågorna

om det statliga stöd till allmännyttiga, kulturella ändamål, som möjliggjorts

genom det hittills under tionde huvudtiteln uppförda årliga avsättningsanslaget

till lotterimedelsfonden, att fr. o. m. den 1 juli 1963 tillhöra ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde. Härigenom har flertalet av de ärenden inom statsförvaltningen,

som berör den fria kultursektorn, koncentrerats till ett och samma

departement.

Lotterimedelsfonden har sedan den tillkom använts för bidragsgivning till ett

stort antal ändamål av växlande karaktär. Några särskilda föreskrifter har aldrig

meddelats i fråga om principerna för utdelande av bidrag ur fonden. Emellertid

har i praktiken fonden kommit att i växande omfattning tagas i anspråk för

årligen återkommande bidrag till s. k. fasta ändamål. Till denna kategori hör

bidrag till vissa fasta teatrar och turnéföretag, yrkesmässig orkesterverksamhet

samt ett antal musik- och konstorganisationer. Jämsides med bidragen till dessa

fasta ändamål har inom fonden visst utrymme funnits för bidragsgivning till

ändamål av tillfällig natur. Till dessa hör kulturminnesvård, museibyggnation,

konstinköp, iordningställande och utrustning av teatcrlokaler, kursverksamhet,

good-willresor och liknande allmännyttiga, kulturella ändamål. De fasta ändamålen

har dock alltmer kommit att dominera bidragsgivningen. För budgetåret

1961/62 utgjorde bidragen till opera-, teater- och yrkesmässig orkesterverksamhet

sammanlagt i runt tal 24,3 milj. kr. eller cirka 85% av det belopp, som

samma år anvisades för avsättning till fonden.

T propositionen nr 103 anmäles (s. 16—18) ett av 1948 års kullurfondsutredning

den 15 juni 1955 avlämnat betänkande, benämnt Betänkande och förslag

angående riktlinjer och former för tilldelning av lotterimedel, jämte över be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

tänkandet avgivna yttranden. Utredningen föreslog i huvudfrågan, att lotterimedelsfonden

borde ersättas med tva fonder med begränsade användningsområden,

den ena benämnd teater- och musikfonden och den andra fonden för

särskilda kulturella ändamål. I övrigt borde enligt utredningen lotterimedelsfondens

bidragsändamål tillgodoses genom anslagsgivning på riksstaten. I anslutning

till förslaget om en uppdelning av lotterimedelsfonden konstaterade utredningen,

att den vid fondens tillkomst avsedda fasta relationen mellan inflytande

lotterimedel och anslaget till fondavsättning aldrig förverkligats. Utredningen

förutsatte därför, att nagot samband icke borde finnas mellan inkomsterna av

penninglotterirörelsen och avsättningen till de föreslagna nya fonderna. Avsättningsanslagen

borde i stället betraktas som vanliga anslag på budgeten.

Med anledning av kulturfondsutredningens förslag och vissa av de synpunkter

som framkom vid remissbehandlingen framhåller departementschefen inledningsvis,

att utredningens synpunkter på behandlingen av bidragsärenden beaktats

genom beslutet att lotterimedelsfonden fr. o. m. nästa budgetår skall tillhöra

ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. Departementschefen, som funnit

skäl föreligga att överväga en omläggning av anslagstekniken för i första hand

vissa av den nuvarande lottenmedelsfondens s. k. fasta ändamål genom en överföring

till särskilda riksstatsanslag, anser däremot inte att någon uppdelning av

lotterimedelsfonden på det sätt kulturfondsutredningen föreslagit bör komma

i fråga. Departementschefen är ense med kulturfondsutredningen att på detta

mer än på de flesta områden föreligger behov av en betydande elasticitet i bidragsgivningen.

Det är därför enligt departementschefen nödvändigt att söka

nå fram till en anslagskonstruktion, som i tillräcklig grad tar hänsyn till detta

förhållande. Innan ett mer definitivt ställningstagande härvidlag kan göras,

anser departementschefen sig inte böra förorda någon ändring av den nuvarande

ordningen. Lotterimedelsfonden bör sålunda tills vidare bibehållas. En

association — dock uteslutande av formell natur — kommer därvid att kvarstå

mellan lotteriväsendet och fonden. Departementschefen framhåller, att det belopp

som han förordar för avsättning till fonden icke ställts i relation till inkomsterna

av lotteriväsendet utan avvägts med hänsyn till föreliggande anslagsbehov

inom fondens användningsområde.

Med anledning av kulturfondsutredningens betänkande tillägger departementschefen

att han ansluter sig till utredningens allmänna synpunkter på stödet

till landsbygdens kulturliv. Att som utredningen föreslagit ombilda det nuvarande

teaterrådet till ett rådgivande organ för såväl teater- som musikfrågor

finner departementschefen emellertid inte ändamålsenligt.

De förbättringar i löneläget för de anställda inom teater- och orkesterväsendet,

som blivit resultatet av 1962 års löneförhandlingar, har redan nu medfört eu

betydande ökning av bidragsgivningen på detta område, förklarar departementschefen.

Med anledning härav och vad som i övrigt är känt beträffande kostnadsutvecklingen

inom området för lotterimedelsfondens fasta ändamål har departe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

5

mentschefen ansett sig kunna uppskattningsvis ange det totala bidragsbehovet

för dessa ändamål till sammanlagt 35 milj. kr. under nästa budgetår. I fråga

om det däri inräknade teater- och orkesterstödet har han räknat med att verksamhetens

struktur skall förbli i stort sett oförändrad. Han har vidare utgått

från att kommunal medverkan vid finansieringen av teater- och orkesterstödet

kan påräknas i samma utsträckning som för närvarande. Stödet till de kungl.

teatrarna och de båda turnéföretagen, Riksteatern och Svenska teatern, bestrides

så gott som uteslutande av statsmedel. I fråga om stadsteatrarna — med undantag

för Stockholms stadsteater — och Göteborgs lyriska teater görs för närvarande

en fördelning mellan stat och kommun på så sätt, att staten svarar för tre

och kommunerna för två femtedelar av bidragsbehovet. Stödet till orkestrar och

vissa mindre fasta teatrar delas lika mellan stat och kommun. I anslutning härtill

pekar departementschefen emellertid ånyo på svårigheterna att med exakthet

förutse bidragsbehovet för teatrar och orkestrar. Möjligheterna att vidga den

förordade ramen bör därför inte uteslutas, om avvikelserna totalt sett kommer

att visa sig så betydande att de väsentligen inkräktar på den förutsatta bidragsgivningen

till andra ändamål, framhåller departementschefen.

Utöver det belopp som departementschefen förordat för fasta ändamål bör

enligt honom i fonden liksom hittills finnas medel att disponera för bidragsgivning

för tillfäUiga ändamål. Departementschefen föreslår sålunda för nästa

budgetår en avsättning till fonden, som ger möjlighet att i ökad utsträckning tillmötesgå

önskemål om bidrag till sådana ändamål samt därjämte medger en

utvidgning av kulturstödet till nya eller eftersatta områden. Departementschefen

redovisar härefter närmare sina synpunkter på två i propositionen omnämnda

utredningsförslag, det ena avgivet i september 1961 av 1955 års provinsteaterutredning

— Den sceniska utbildningen — och det andra den 6 december 1962

av konsertbyråutredningen och benämnt Rikskonserter. För en utförligare redovisning

av dessa förslag jämte över desamma inhämtade yttranden torde få hänvisas

till propositionen nr 103, s. 18—34. Här skall endast återges departementschefens

sammanfattning och ställningstaganden till de båda förslagen. Departementschefen

framhåller först följande.

»Grundläggande skådespelarutbildning har sedan länge bedrivits vid elevskolorna

vid Dramatiska teatern i Stockholm samt stadsteatrarna i Göteborg,

Malmö och Norrköping-Linköping. Utbildningen, som enbart gällt blivande dramatiska

skådespelare, har varit tvåårig med möjlighet för vissa elever att efter

vederbörande teaters bestämmande få anställning ett tredje år som s. k. premiärelev,

vilket inneburit praktikanttjänstgöring med obetydliga inslag av teoretisk

undervisning. Sammanlagt har årligen intagits cirka 25 elever vid dessa skolor.

Eftersom intagningssiffrorna varierar något och vissa teatrar inte har intagning

varje år är det här fråga om ett genomsnittligt antal. Härjämte har provisorisk

elevutbildning i form av tvåmånaderskurser under senare år anordnats av Riksteatern.

Utbildning av skådespelare för lyriska scener har bedrivits vid musik
*

— Bihan g till riksdagens protokoll 1063. G sand. Nr 126

1

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

högskolans operaklass. Även där är utbildningen tvåårig. Årligen intages 3 ä 4

elever.

Kostnaderna för de dramatiska elevskolorna varierar kraftigt mellan de olika

teatrarna och uppgår för närvarande till sammanlagt 174 000 kr., varav det från

lotterimedelsfonden utgående direkta statsbidraget svarar för 70 000 kr.

Provinsteaterutredningen har med skärpa påtalat, att den nuvarande utbildningen

är otillfredsställande både kvalitativt och kvantitativt. Utredningen

understryker behovet av en kvantitativ utbyggnad, bl. a. med hänvisning till

den ökade sysselsättningen för skådespelare genom televisionens och filmens utveckling.

Tidigare erfarenheter visar att stigande efterfrågan på skådespelare

lockat ungdomar in i karriären, vilka saknat tillräcklig utbildning för att i längden

kunna hävda sig i yrket.

Utredningens förslag innebär i korthet följande. Utbildningstiden ökas från

två till tre år. En ny dramatisk och en ny lyrisk skola inrättas och elevintagningen

ökas vid de redan existerande skolorna. Intagningen vid de dramatiska

elevskolorna bestämmes till 40 elever per år och vid den lyriska skolan till 6 ä 7

elever. Utredningen har starkt betonat vikten av att skolorna görs fristående i

förhållande till moderteatern.

Remissinstanserna har genomgående anslutit sig till kravet på en förbättring

av utbildningsmöjligheterna.

Teaterns utbildningsråd — ett förra året bildat samarbetsorgan mellan teaterns

arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer — har för kort tid sedan framlagt

ett utbyggnadsförslag för elevutbildningen, som något avviker från utredningens.

Rådet föreslår en ny skola i Stockholm, vilken skulle ersätta elevskolorna

såväl vid Dramatiska teatern som vid stadsteatern i Norrköping-Linköping

samt Riksteaterns utbildningsverksamhet och således tillgodose hela den del av

det samlade utbildningsbehovet, som inte täcks genom utbildningsverksamheten

i Malmö och Göteborg. I var och en av dessa städer skall enligt förslaget i

fortsättningen finnas en skola med både dramatisk och lyrisk utbildningslinje.

En lyrisk linje med anknytning till operaskolan förutsättes senare tillkomma

även i Stockholm. Förslaget innebär en sammanlagd årlig intagning av 36 elever

gentemot utredningens 40 på den dramatiska linjen och av till en början 14

elever gentemot utredningens 7 på den lyriska linjen.

Dramatiska teatern, som ansluter sig till sistnämnda utbyggnadsplan, har

sedermera föreslagit, att någon elevintagning icke bör ske vid teaterns elevskola

under läsåret 1963/64. Teatern önskar i stället under detta år utnyttja tillgängliga

lärarkrafter för en förbättrad undervisning för redan intagna elever.»

I likhet med provinsteaterutredningen och de hörda remissinstanserna säger

sig departementschefen vara väl medveten om att förbättrade villkor för elevutbildningen

inom teatrarna snarast bör åstadkommas. Utbildningen bör enligt

hans mening bli treårig i stället för tvåårig, och efter hand bör ett ökat antal

elever antagas till utbildningen. En sådan skiljelinje bör vidare dras mellan

skolverksamhet och teaterverksamhet att undervisningen kan bedrivas ostörd

av skolans anknytning till teatern.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

7

Departementschefen är inte nu beredd att slutgiltigt taga ställning till undervisningens

organisation och förläggning. Han anser emellertid, att en utbyggnad

av elevskolorna i Malmö och Göteborg efter de riktlinjer som Teaterns utbildningsråd

föreslagit bör igångsättas i form av försöksverksamhet redan under

nästa läsår. Departementschefen har ingenting att invända mot det av Dramatiska

teatern framlagda förslaget att för instundande läsår inställa intagningen

vid elevskolan, sedan han under hand erfarit att andra skolor för nästa läsår är

beredda att kompensera bortfallet genom en ökad elevintagning. Under angivna

förutsättningar bör enligt departementschefens mening redan under nästa läsår

förbättrade resurser ställas till förfogande och en viss ökning av antalet elever,

i varje fall för lyrisk utbildning, bör kunna ske. Departementschefen räknar med

att kostnaderna för den sålunda förbättrade utbildningsverksamheten på området

kommer att uppgå till drygt 300 000 kr., som förutsättes bli anvisade ur

lotterimedelsfonden.

Beträffande konsertbyråutredningens förslag framhåller departementschefen

följande.

»Konsertbyråutredningen har i ett delbetänkande föreslagit, att en rikskonsertverksamhet

försöksvis igångsättes under nästa budgetar. Denna verksamhet

skulle avse såväl solist- som orkesterframträdanden och bestå av dels kvällskonserter

i sedvanlig form för allmänheten, dels skol- och ungdomskonserter.

Försöksverksamheten föreslås begränsad till Malmöhus, Jönköpings, Östergötlands

och Norrbottens län. I fråga om finansieringen av verksamheten föreslår

utredningen, att staten skall svara för viss del av kostnaderna för honorar till

medverkande tonkonstnärer, nämligen hälften av honorarkostnaderna vid skoloch

ungdomskonserter och en fjärdedel vid kvällskonserter. Rese- och traktamentskostnader

för de turnerande tonkonstnärerna liksom kostnaderna för den

centrala organisatoriska apparaten avses utgå av statsmedel. Lokala konsertarrangörer

förutses svara för återstående kostnader. Det sammanlagda behovet

av statsmedel för verksamheten under försöksåret beräknar utredningen till

370 000 kr. Utredningen föreslår vidare — utan att dock i föreliggande betänkande

precisera uppgifterna för en statlig konsertbyrå vid fullt utbyggd verksamhet

— att den försöksvis bedrivna rikskonsertverksamheten bör handhavas

av ett statligt organ under en av Kungl. Maj:t för viss tid tillsatt styrelse. Kostnaderna

för en sådan konsertbyrå med arrangerande, planerande och rådgivande

uppgifter samt även sådan förmedlande verksamhet, som sammanhänger med

försöksverksamheten, uppskattar utredningen till 200 000 kr.

Remissinstanserna har med ett par undantag tillstyrkt, att en försöksverksamhet

med rikskonserter igångsättes under nästa år i de förordade försöksområdena.

Sveriges Radio och Folkuniversitetet anser dock, att utredningens

förslag inte bör föranleda någon åtgärd förrän utredningen presenterat en mer

genomgripande undersökning av olika med verksamheten sammanhängande

frågor. Fn rad remissinstanser framför från utredningsförslaget avvikande meningar

angående bl. a. tidpunkten för igångsättandet, finansieringen och utformningen

av försöksverksamheten med avseende på dess innehåll och lokalise
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

ring. Statskontoret, Musikfrämjandet och Samverkande bildningsförbunden avstyrker

eller avråder från att en konsertbyrå inrättas under försöksperioden.

Vid remissbehandlingen har också framförts delade meningar i fråga om vilka

uppgifter, som bör åvila en sådan byrå.»

Departementschefen säger sig för egen del vara övertygad om riktigheten i de

målsättningar, som utredningens förslag ger uttryck åt, och om angelägenheten

av att genom försök med konsertturnéer söka utröna lämpliga former för att

stimulera musiklivet, även i de områden av vårt land där konsertmöjligheter

nu saknas.

Med hänsyn till den korta förberedelsetid, som stått till förfogande och till den

tveksamhet, som på flera punkter framkommit vid remissbehandlingen av utredningens

förslag, förordar departementschefen dock att försöksverksamheten

under nästa budgetår till sin omfattning och uppläggning blir något mer begränsad

än vad utredningen avsett. I konsekvens härmed och med tanke på utredningens

egen tvekan när det gällt att precisera de slutliga uppgifterna för en

statlig konsertbyrå vill departementschefen inte för närvarande förorda att en

sådan inrättas. Försöksverksamhet i begränsad omfattning men i olika former

bör emellertid anordnas under särskild ledning, varom Kungl. Maj.t bör äga att

närmare besluta. Verksamheten bör enligt departementschefen bedrivas i samråd

med utredningen och under hänsynstagande till de synpunkter, som framkommit

i olika remissyttranden. Erforderliga medel härför torde enligt departementschefens

förslag av Kungl. Maj:t ställas till förfogande ur lotterimedelsfonden.

Utskottet. Den av departementschefen föreslagna överföringen av anslaget

till avsättning till lotterimedelsfonden till åttonde huvudtiteln är enligt utskottets

mening ägnad att verksamt bidraga till ett samlat och stärkt grepp över

den departementala handläggningen av insatserna för ökat stöd åt den del av

kultursektorn, som nu är under upprustning. Utskottet har därför ingen erinran

mot departementschefens förslag i denna del. Utskottet har uppmärksammat att

— även om bidragsgivningen nu i stort inte förändras utan bedrives i för lotterimcdelsfonden

redan etablerade former — den fortsatta prövningen enligt departementschefens

uppfattning bör inriktas pa att finna en lämplig konstruktion

för att helt eller delvis ersätta bidragsgivningen av fondmedel med anslag på

riksstaten.

Utskottet tillstyrker att avsättningsanslaget för nästa budgetår uppföres med

36 500 000 kr. Härigenom möjliggöres bl. a. en enligt utskottets mening angelägen

upprustning av den grundläggande skådespelarutbildningen och viss försöksverksamhet

avseende konsertturnéer. Erforderliga medel för dessa båda

ändamål torde — såsom departementschefen framhållit — böra av Kungl. Maj:t

ställas till förfogande ur lotterimedelsfonden.

Inte heller i övrigt föranleder vad departementschefen anfört och förordat

någon erinran från utskottets sida.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1968

9

I motionerna I: 688 och II: 841 har hemställts om riksdagens medverkan enligt

två alternativa förslag till en förbättring av statsbidraget till Stockholms stadsteater,

som nu utgår ur lotterimedelsfonden. Även om skäl kan anföras för

en ökning av det nuvarande statsbidraget till denna teater är utskottet likväl

inte berett att såsom i motionerna påyrkas föreslå riksdagen att avlåta särskild

skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t, enär framställning från Stockholms stadsfullmäktige

med samma syfte som förevarande motioner redan befinner sig

under Kungl. Maj:ts prövning. Framställningen är för närvarande föremål för

vederbörlig remissbehandling.

I detta sammanhang vill utskottet anföra, att utskottet i likhet med departementschefen

ansluter sig till kulturfondsutredningens allmänna synpunkter på

ökat stöd till landsbygdens kulturliv.

Utskottet, som alltså biträder Kungl. Maj:ts här förevarande förslag, hemställer,

I. att riksdagen må till Avsättning till lotterimedelsf onden

för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett anslag av 36 500 000 kr.;

II. att motionerna I: 688 och II: 841 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

2:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln

anvisa a) till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ett reservationsanslag

av 1 000 000 kr.; b) till Statens konstråd ett förslagsanslag av 59 000

kr., dels ock medgiva, att vid statens konstråd må fr. o. m. budgetåret 1963/64

tills vidare vara inrättad en extra ordinarie tjänst i lönegrad Ae 23 som sekreterare.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Bengtson och Sundin (I: 686) och den andra inom andra kammaren av

herrar Wahlund och Fälldin (II: 842), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte besluta att förbudgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln

anvisa till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ett reservationsanslag

av 1 500 000 kr. samt i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad i motionerna

anförts angående utformningen av samhällets kulturfrämjande verksamhet;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Källqvist och Per-Olof Hanson (1:687) och den andra inom andra kammaren

av fru Gärde Widemar m. fl. (11:840), i vilka hemställts, såvitt nu är i

fråga, att riksdagen måtte besluta att anslå ytterligare 500 000 kr. utöver Kungl.

Maj :ts förslag om 1 000 000 kr. till utsmyckning av statliga byggnader i syfte att

underlätta ett återinförande av procentregeln och således till Konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr. samt i övrigt beakta de

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

synpunkter — särskilt beträffande innehållet i ett samlat kulturpolitiskt program

— som anförts i motionerna.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 842 och II: 840.

Anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader är för närvarande

uppfört med 500 000 kr. Den förra året beslutade anslagshöjningen uppgick nominellt

till 100 000 kr. Samtidigt genomfördes vissa anordningar i syfte att frigöra

anslaget från sådana kostnader i samband med utsmyckningsarbetena, som

närmast är att hänföra till mindre byggnadsåtgärder och som kommit att i alltför

hög grad belasta utsmyckningsanslaget. Dessa kostnader skall enligt beslutet i

stället belasta underhålls- eller byggnadsanslag. Avsikten härmed var att renodla

användningen av utsmyckningsanslaget på så sätt, att anslaget praktiskt

taget uteslutande kan anlitas för arvoden till konstnärer och för kostnader

knutna till själva framställningen av de konstnärliga alstren, såsom material,

gjutningsarbeten och ersättning till medhjälpare.

För nästa budgetår förordar departementschefen att anslaget till konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader höjes med 500 000 kr. till 1 000 000 kr. Den

förordade höjningen bör, framhåller departementschefen, ses som ett uttryck för

samhällets intresse av att i ökad omfattning säkerställa konstnärlig medverkan

vid utformningen och utsmyckningen av statens byggnader och anläggningar.

I fråga om grunderna för beräkning och formen för beviljande av anslag till

utsmyckningsändamål är departementschefen inte beredd att framlägga något

ändringsförslag. 1962 års riksdag har hos Kungl. Maj:t begärt en förnyad prövning

av frågan om ett återinförande av den av statsmakterna år 1937 beslutade

s. k. procentregeln, innebärande att i anslagen till statliga byggnader skulle inräknas

medel för konstnärlig utsmyckning ej understigande 1 % av byggnadskostnaderna.

Statens konstråd har liksom i tidigare framställningar i sitt förslag

till anslagsäskanden för nästa budgetar yrkat på en ändring av finansieringsformen

i enlighet med 1937 års beslut. Med anledning härav framhåller departementschefen,

att 1937 års principbeslut enligt hans mening var betydelsefullt

främst av det skälet, att beslutet framstod som en garanti för att konstnärlig

utsmyckning skulle ingå som ett normalt led i den statliga byggnadsverksamheten.

Departementschefen förklarar det heller inte vara hans avsikt att underkänna

procentregeln som en tills vidare aktuell riktpunkt för beräkning av medelstilldelningen

till den konstnärliga utsmyckningen. Med den byggnadsvolym

inom den statliga sektorn som vi i dagens läge har att räkna med skulle procentregeln

otvivelaktigt ge en större sammanlagd medelsanvisning till utsmyckningsändamål

än den jag för nästa budgetår förordat under det här berörda särskilda

anslaget, konstaterar departementschefen. Däremot säger han sig av flera skäl

inte vara övertygad om att procentregeln är lämplig som bindande metod för

medelsanvisning till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Som också

konstrådet framhåller i samband med sitt yrkande om en ändring av den nuvarande

finansieringsformen, innebär procentregeln endast en allmän riktpunkt för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

medelsanvisningarnas storlek. Det är, framhåller konstrådet, inte meningen att

alla statliga byggnader skall bli konstnärligt utsmyckade och ej heller att 1 % av

bvggnadskostnaden skall utgöra ett absolut matt för vad utsmyckningen i förekommande

fall skall kosta. Det är således inte fråga om att generellt i byggnadskostnaderna

för alla statliga nybyggnader inräkna medel för konstnärlig utsmyckning,

konstaterar departementschefen. Detta förutsätter, att behovet av

utsmyckning och de därmed sammanhängande kostnadskalkylerna måste motiveras

och prövas i varje särskilt fall med hänsynstagande till byggnadens arkitektur,

ändamål och belägenhet. Det bör också framhållas, att behov kan föreligga

av konstnärlig utsmyckning av redan färdigställda byggnader, påpekar

departementschefen.

Departementschefen utvecklar sina skäl ytterligare enligt följande:

»Det nuvarande förfaringssättet med ett särskilt anslag på driftbudgeten medger

en sammanhållen prövning av utsmyckningsanslagets omfattning och fördelning

både från de anslagsbeviljande myndigheternas och från konstrådets

sida. En ändring av förfaringssättet till att inräkna kostnaderna för utsmyckningen

i byggnadsanslag skulle bl. a. dels innebära en splittrad departemental

handläggning av anslagsfrågorna — en ordning som enligt min mening både blir

onödigt omständlig och medför viss risk för oenhetlighet — dels frånhända konstrådet

dess nuvarande möjlighet att självständigt och i ett sammanhang pröva

fördelningen av anslagsmedlen på olika byggnadsprojekt. Några medel för utsmyckning

av redan färdigställda byggnader skulle heller inte finnas tillgängliga

om hela anslagsgivningen överfördes till kapitalbudgeten. Redan här redovisade

skäl talar enligt min mening till förmån för det nuvarande systemet för

finansiering av utsmyckningen med ett vid den årliga budgetprövningen med

hänsyn bl. a. till de samlade resurser, som står till kulturpolitikens förfogande —

skäligt avvägt anslag. Såvida inte särskilda skäl föreligger, bör anslaget inte av

de anslagsbeviljande myndigheterna i förväg bindas till att avse utsmyckning av

vissa bestämda byggnader. Jag förordar sålunda, att det nuvarande systemet

bibehålies. Liksom hittills torde det få ankomma på konstrådet att efter samråd

med byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i fråga om dispositionen

av anslaget.

I den diskussion som förts i denna fråga alltsedan beslut fattades om att överge

1937 års princip bär framhållits, att denna var speciellt värdefull ur den synpunkten,

att den medförde en nära samordning mellan medelsanvisnmgen till

byggnadsarbetet och till den konstnärliga utsmyckningen. Härigenom möjliggjordes

en samverkan mellan byggnadens arkitekt och den konstnär, som skall

svara för utsmyckningen, på ett tidigt stadium av byggnadens tillblivelse. För

egen del inser jag tillfullo värdet av att planerna på en eventuell utsmyckning

och dess placering kan beaktas så tidigt som möjligt under byggnadsförbcredelsernas

gång. önskemål härvidlag torde emellertid kunna tillgodoses oberoende

av den rent tekniska formen för anslagsgivning till utsmyckningen. Med den nuvarande

ordningen för handläggning av frågor rörande den statliga byggnadsverksamheten

torde det ur denna synpunkt snarast vara för sent att anvisa me
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

del till utsmyckningen i samband med medelsanvisning till själva byggnadsföretaget.

Den åsyftade samverkan bör äga rum vid tiden för byggnadens planlösning,

dvs. närmast på projekteringsstadiet.»

. Utsfcottet- Det kulturpolitiska handlingsprogram som antagits av 1961 års

riksdag och med visst tillägg bekräftats av 1962 års riksdag innefattar följande

fyra huvudpunkter, nämligen för det första utbildningsstöd åt blivande konstnärliga

yrkesutövare — exempelvis genom ökade studiesociala förmåner och förstärkning

av undervisningsresurserna — för det andra utbyggnad av stipendiestödet

åt redan verksamma konstnärliga yrkesutövare, för det tredje insatser

for att oka den offentliga konsumtionen av konstnärlig produktion — främst

genom förstärkning av beställnings- och inköpsanslag — och för det fjärde en

breddning av kulturmiljön, en förbättring av den kulturförmedlande verksamheten

över huvud taget, exempelvis genom ökat stöd till teatrar, bibliotek,

museer och liknande institutioner med kulturförmedlande uppgifter. Redan vid

1960 års riksdag alltså året innan handlingsprogrammet antogs — genomfördes

emellertid åtgärder för ökat stöd åt konst och musik, som ligger helt i linje

med de tre första punkterna i programmet. Det torde därför kunna sägas, att

de olika åtgärder som departementschefen nu förordar på den s. k. fria sektorn

av kulturlivet i sjalva verket är en fjärde etapp i en målmedveten utbyggnad

av kulturstödet, som givetvis förutsättes få sin fortsättning.

Departementschefens förslag innefattar, som framgått av det föregående, att

avsättningsanslaget till lotterimedelsfonden överföres till åttonde huvudtiteln

som en särskild kulturfond, visserligen avsett att tills vidare disponeras i nu

etablerade former men genom en anslagshöjning av reellt 1 800 000 kr. möjliggörande

en utvidgning av kulturstödet till nya och eftersatta områden. Förslaget

innebär också en fördubbling av anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader från nu 500 000 till 1 000 000 kr. samt förbättring av det statliga

stipendiestödet till yrkesverksamma konstnärer med 374 000 kr. Som ett led i

utbyggnadsprogrammet bör också ses den avveckling av biografnöjesskatten,

som förordats i annat sammanhang och som möjliggör skapande av nya former

för kvalitetsstöd till svensk filmproduktion. Till de nu förordade åtgärderna

ansluter sig också vad departementschefen i yttre, organisatoriskt avseende förordat

i årets statsverksproposition om inrättande av en särskild kulturavdelning

inom ecklesiastikdepartementet — ett förslag som riksdagen redan godtagit.

Härtill kommer åtgärden att knyta en kulturpolitisk rådgivargrupp till departementet.

Genom dessa sistnämnda åtgärder synes förutsättningar ha skapats för

en fast och samlad planläggning och utformning av de ytterligare initiativ som

erfordras för en uppföljning av 1961 års kulturstödsprogram. Anledning saknas

därför enligt utskottets mening att — såsom i motionerna I: 686 och II- 842

samt även, indirekt, i motionerna 1:687 och 11:840 påyrkats — i skrivelse till

Kungl. Maj :t från riksdagens sida ge till känna särskilda meningsyttringar

rörande utformningen av samhällets kulturfrämjande verksamhet utöver det

handlingsprogram som antogs 1961.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

13

Utskottet har i det föregående redovisat sitt ställningstagande till förslaget

om avsättning till lotterimedelsfonden. Under förevarande punkt framlägger

utskottet sina synpunkter på frågan om konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader m. m. liksom beträffande anslaget till statens konstråd. I det

följande behandlar utskottet förslagen om konstnärsstipendier och om anslag

till utställningar av svensk konst i utlandet.

Utskottet finner det mot bakgrunden av sina tidigare redovisade ställningstaganden

till frågan om en ökning av den offentliga konsumtionen av konstnärlig

produktion följdriktigt, att förslag nu framlagts som väsentligt kan bidraga till

att säkerställa konstnärlig medverkan vid utformningen och utsmyckningen av

statens byggnader och anläggningar och därvid indirekt främja våra konstnärers

arbetsmöjligheter och utkomst. Utskottet, som räknar med att den förordade

ökningen skall kunna få sin efterföljd även fortsättningsvis, tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag om en fördubbling av det nuvarande riksstatsanslaget till konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader. Härav följer, att utskottet icke är

berett att förorda bifall till yrkandena om en höjning av anslaget till 1 500 000

kr., framförda i motionerna I: 686 och II: 842 samt I: 687 och II: 840. Utskottet

avstyrker alltså bifall till motionerna i denna del.

Mot Kungl. Maj:ts förslag om en höjning av anslaget till statens konstråd

och omvandling av anslaget till förslagsanslag samt om inrättande av en extra

ordinarie tjänst i lönegrad Ae23 som sekreterare i rådet har utskottet ingen

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 686 och II: 842 samt I: 687

och II: 840, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,

till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader för

budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.;

II. att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 59 000 kr.;

III. att riksdagen må medgiva, att vid statens konstråd må

fr. o. m. budgetåret 1963/64 tills vidare vara inrättad en extra

ordinarie tjänst i lönegrad Ae 23 som sekreterare;

IV. att motionerna I: 686 och II: 842 samt I: 687 och II: 840,

i vad de avser utformningen av samhällets kulturfrämjande åtgärder,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

3:o) Konstnärsstipendier. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till Konstnärsstipendier

för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 214 000 kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Bengtson och Sundin (I: 686) och den andra inom andra kammaren av

herrar Wahlund och Fälldin (II: 842), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln

anvisa till Konstnärsstipendier ett reservationsanslag av 1 571 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Källqvist och Per-Olof Hanson (I: 687) och den andra inom andra kammaren

av fru Gärde Widemar m. fl. (II: 840), i vilka hemställts, såvitt nu är i

fråga, att riksdagen måtte besluta att anslå 1 571 000 kr. till konstnärsstipendier

under nästa budgetår i överensstämmelse med de riktlinjer beträffande fördelningen

av denna summa som anges i motionerna och således till Konstnärsstipendier

för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag med 357 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 1 571 000

kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 842 och II: 840.

Fr. o. m. innevarande budgetår har det statliga stipendiestödet till yrkesverksamma

konstnärer av olika kategorier sammanförts under ett reservationsanslag

med benämningen Konstnärsstipendier. För ändamålet har anvisats 840 000

kr., varav för stipendier åt konstnärer inom måleri m. m. och tonsättare

disponeras 230 000 kr. för vardera gruppen och 380 000 kr. står till förfogande

för stipendier åt konstnärer i övrigt. I enlighet med nu gällande regler för stipendieutdelningen

skall till konstnärer inom måleri m. m. respektive tonsättare

150 000 kr. utgå i form av större, i princip treåriga arbetsstipendier på normalt

cirka 10 000 kr. per år. För konstnärer i övrigt skall 300 000 kr. av de anvisade

medlen användas för sådana större stipendier. Återstående belopp disponeras för

mindre arbetsstipendier på lägst 3 000 och högst 5 000 kr., resestipendier samt

stipendier av pensions- eller understödskaraktär.

Departementschefen föreslår för nästa budgetår en höjning av såväl de enskilda

stipendiebeloppen som antalet stipendier. De större arbetsstipendierna

föreslås sålunda höjda till normalt ca 12 000 kr. och de mindre arbetsstipendierna

till lägst 4 000 kr. och högst 6 000 kr. Vidare förordas de poster som står till

förfogande för övriga typer av stipendier genomgående bli höjda med 10%.

Totalt medför den förordade uppräkningen av stipendierna en anslagsökning

med 154 000 kr. För nya stipendier förordar departementschefen en höjning av

stipendieanslaget med 220 000 kr.

Efter en prövning av den lämpligaste fördelningen av de nytillkommande stipendierna

på här berörda konstnärliga yrkesgrupper har departementschefen

stannat för att föreslå, att 60 000 kr. eller ett belopp motsvarande fem större

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

15

arbetsstipendier bör tillfalla gruppen konstnärer inom måleri m. m. Med hänsyn

till att tonsättarna utgör en till antalet mindre grupp bör enligt departementschefen

antalet tonsättarstipendier förbli oförändrat. För nya stipendier till gruppen

konstnärer i övrigt föreslås bli anvisade 160 000 kr.

Enligt propositionen nr 62 till förra årets riksdag — som låg till grund för

beslutet att utvidga stipendiestödet till nya grupper — bör till gruppen konstnärer

i övrigt bl. a. räknas dramatiker, regissörer, skådespelare och recitatörer,

instrumentalister och andra tonkonstnärer, filmskapare, koreografer, dansörer,

dans-, sång- och teaterpedagoger, scendekoratörer, illustratörer och konstnärligt

arbetande fotografer. En särskild nämnd, konstnärsstipendienämnden, har tillsatts

för att handlägga ärenden rörande stipendieutdelningen inom denna synnerligen

heterogena grupp. Att företrädare för många sinsemellan mycket olika

konstnärliga inriktningar har tillgodosetts genom denna del av konstnärsstipendieanslaget

framgår enligt departementschefen bl. a. av den av Kungl. Maj:t

helt nyligen beslutade fördelningen av de större arbetsstipendierna. Enligt vad

departementschefen erfarit från nämnden var antalet kvalificerade sökande till

stipendierna mycket stort inom alla de konstnärliga yrkesgrupper, som kunde

komma i fråga. Ett ökat antal stipendier just för dessa grupper synes sålunda

vara starkt befogat, framhåller departementschefen.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma om formerna

för stipendieutdelningen samt att i samråd med stipendiemyndigheterna

på området besluta om den för varje stipendieberättigad grupp lämpligaste fördelningen

av de anvisade stipendiemedlen mellan större arbetsstipendier och

övriga stipendietyper.

För nästa budgetår förutsättes med anledning av vad sålunda förordats stipendieanslaget

bli höjt med sammanlagt 374 000 kr. Av det sammanlagda anslagsbeloppet

avses 331 000 kr. utgå till stipendier åt konstnärer inom måleri

m. m., 271 000 kr. till stipendier åt tonsättare och 612 000 kr. till stipendier åt

konstnärer i övrigt.

Utskottet. Som ett ytterligare led i programmet för en ökad stipendiegivning

till utövare av konstnärliga yrken har i propositionen nr 103 framlagts förslag

om höjning av förevarande anslag med 374 000 kr. utöver det sammanlagda belopp

för ändamålet som nu finnes uppfört på riksstaten, 840 000 kr. Genom det

ökade beloppet möjliggöres enligt departementschefen såväl en höjning av de

enskilda stipendiebeloppcn som en icke ringa ökning av antalet arbetsstipendier.

Utskottet, som är medvetet om att takten i upprustningsprogrammet alltid

kan diskuteras, har emellertid funnit, att den av departementschefen gjorda

avvägningen av insatserna på området för nästa budgetår bör godtagas. Utskottet

har alltså inte ansett sig böra biträda yrkandena i motionerna I: 686 och

II: 842 samt I: 687 och II: 840 om en ökning av anslaget med 357 000 kr. utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom

med avslag å motionerna 1:686 och 11:842 samt 1:687

och II: 840, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Konstnärsstipendier

för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 214 000

kr.

4:o) Utställningar av svensk konst i utlandet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kr. till utställningar av svensk konst i utlandet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herrar Källqvist och Per-Olof

Hanson (I: 687) och den andra inom andra kammaren av fru Gärde Widemar

m.jl. (11:840), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

besluta att anslå ytterligare 100 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag om 100 000

kr. till utställningar i utlandet i syfte att därigenom skapa en ökad kännedom

utomlands om svensk konst och således till Utställningar av svensk konst i utlandet

för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 840.

Detta anslag, som är nytt för innevarande budgetår, är nu uppfört med

100 000 kr. Enligt de av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelserna disponeras

anslaget av Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet. Ett särskilt

beredningsutskott inom institutets utställningsnämnd har till uppgift att planera

och genomföra utställningar av nutida svensk konst i utlandet.

Svenska institutets styrelse, som med tillfredsställelse noterat de vidgade möjligheter

till informationsverksamhet om svenskt konstliv, som det nytillkomna

anslaget innebär, har anhållit att minst motsvarande belopp, 100 000 kr., ställes

till förfogande för ändamålet under nästa budgetår. Styrelsen erinrar om att det

av landets konstorganisationer ursprungligen föreslagna beloppet utgjorde

200 000 kr.

Utskottet. Detta anslag är för första gången uppfört på riksstaten för innevarande

budgetår. Ehuru det givetvis är en angelägen uppgift att skapa ökad

kännedom utomlands om svensk konst är utskottet icke berett att innan erfarenheterna

av de nuvarande medlens användning redovisats överväga en höjning

av anslaget. Utskottet biträder därför Kungl. Maj:ts förslag om en oförändrad

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963 17

medelsanvisning för ändamålet för budgetåret 1963/64 — 100 000 kr. — och

avstyrker bifall till det i motionerna 1:687 och II: 840 gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:687 och II: 840, såvitt nu är i

fråga, till Utställningar av svensk konst i utlandet för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kr.

5:o) Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning

av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 2 020 000 kr.

6:o) Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag, vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt författare av hög litterär

förtjänst för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln anvisa ett anslag av 100 000 kr.

7:o) Bidrag till Samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Samfundet De nio för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett anslag av 10 000 kr.

8:o) Teaterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1963/64

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kr.

9:o) Bidrag till Barnfilmkommittén. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

att riksdagen må till Bidrag till Bamfilmkommittén för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett anslag av 35 000 kr.

10:o) Upprustning av forskningsbiblioteken. I de båda inledningsvis omnämnda

motionerna 1:113 och 11:132 har hemställts att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam utredning rörande upprustning

av forskningsbiblioteken.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas

till motionen II: 132.

Utskottet. I motionerna 1:113 och II: 132 har förordats en grundlig och vittgående

undersökning av hela det vetenskapliga biblioteksväsendet i landet i avsikt

att komma fram till någon generalplan för litteraturförsörjningen. Därvid

har också förutsatts att den bibliografiska aspekten, personalens utbildning och

andra hithörande frågor borde beröras.

I sitt sjunde, nyligen avgivna betänkande »Universitetens och högskolornas

organisation och förvaltning», s. 40, har 1955 års universitetsutredning påpekat

de ökade krav, som den expanderande forskningen måste ställa på universitets/

högskolebibliotekens liksom på övriga offentliga forskningsbiblioteks resurser.

Utredningen finner det angeläget att frågan om dessa institutioners organisation

och administration snarast utredes. Utredningen förordar en samlad översyn av

särskild expertis för hela det problemkomplex, i vilket forskningsbibliotekens

funktioner ingar som en betydelsefull del. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Av universitetskanslern tillkallade särskilda sakkunniga för utredning av universitetsbibliotekens

tillstånd och behov har enligt vad utskottet erfarit också

uppmärksammat frågor av den art som berörts av motionärerna. De sakkunnigas

synpunkter i ämnet har också tillställts ecklesiastikdepartementet. Inom

detta departement pågår likaledes förberedelser för utredning i hithörande frågor.

Då förutsättningar alltså föreligger för att det av motionärerna berörda spörsmålet

blir vederbörligen prövat finner utskottet inte skäl att bifalla yrkandet i

motionerna 1:113 och II: 132 om skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna 1:113 och II: 132 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

ll:o) Nordisk bokmarknad. I de båda inledningsvis omnämnda motionerna

1:203 och 11:216 har hemställts att riksdagen måtte för budgetåret 1963/64

bevilja de anslag till stöd för en nordisk bokmarknad som angives i Nordiska

rådets rekommendation nr 30 år 1958.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets utlåtande nr 126 år 1963

19

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen 11:246.

Utskottet. Nordiska kulturkommissionen hemställde den 28 december 1956

till de nordiska regeringarna om bidrag till följande ändamål för att främja en

nordisk bokmarknad:

1. Stipendier till litteraturkritiker — 6 000 n. kr. årligen per land.

2. Särskilt statsbidrag till folkbibliotek för inköp av grannländernas litteratur

på originalspråket — 30 000 n. kr. årligen.

3. Statsbidrag till Föreningarna Norden för anordnande av uppsatstävlingar

— 8 000 n. kr. årligen.

Kulturkommissionens framställning anbefalldes vid det nordiska undervisningsministermötet

1957 och rekommenderades 1958 av Nordiska rådet (rekommendation

nr 30). De nordiska undervisningsministrarnas anbefallning upprepades

1959 och 1961.

Beträffande hittills vidtagna åtgärder från svensk sida i ämnet har utskottet

inhämtat följande upplysningar.

Beträffande punkten 1 i kulturkommissionens förslag har beslut fattats av

Kungl. Maj:t den 9 november 1962 om ett stipendium på 2 200 sv. kr. till den

norske litteraturkritikern Odd Solumsmoen. Beloppet har förutsatts utgå från

åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. Det har förutsatts

att stipendier skall utgå även i fortsättningen.

Vad avser punkten 2 i förslaget får utskottet erinra om departementschefens

uttalande i statsverkspropositionen år 1959 (bilagan 10, åttonde huvudtiteln, s.

624), enligt vilket departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen fann, att

de mindre bibliotekens behov av nordisk litteratur på originalspråket lämpligast

tillgodosåges genom vandringsbibliotek från central- och landsbiblioteken. Departementschefen

ansåg emellertid, att härför erforderliga medel kunde disponeras

inom ramen för anslag till centralbiblioteken och var därför inte beredd

att tillstyrka skolöverstyrelsens förslag om särskild medelsanvisning för detta

ändamål. Riksdagen gjorde inte någon erinran mot ifrågavarande uttalande.

Vad angår punkten 3 har det från Föreningen Nordens sida icke ansetts lämpligt

att årligen anordna uppsatstävlingar. Om det exempelvis i samband med

anordnande av Nordens dag 1966 blir aktuellt med uppsatstävlingar torde Föreningen

Norden komma att begära särskilda medel för ändamålet.

Det förtjänar vidare att påpekas, att föreningarna Norden på uppdrag av

Nordiska kulturkommissionen utsett nationella bokkommittéer i Danmark,

Finland, Norge och Sverige för att främja utvecklingen av en gemensam nordisk

bokmarknad liksom att på kommissionens uppdrag utarbetats ett betänkande,

»Nordisk bogmarked», utgivet i Nordisk utredningsserie 1962:4.

På grund av sålunda föreliggande förhållanden anser utskottet skäl icke föreligga

för bifall till yrkandet i motionerna 1:203 och 11:246 om anvisande av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

särskilda anslag för de i motionerna angivna ändamålen. Utskottet avstyrker

därför bifall till motionerna.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:203 och II: 246 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson,

Fritz Persson, Rikard Svensson, Bengtson, Per Jacobsson, Edström, fröken

Ljungberg, herrar Herbert Larsson och Thorsten Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson i

Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Eliasson

i Sundbom, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herr Gustafsson i Skellefteå, fröken

Karlsson, herrar Fagerlund, Heidenberg och Källstad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

21

Reservationer

1) vid ''punkten 2 (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m.) av

fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Bengtson, Per Jacobsson,

Edström, fröken Ljungberg, herrar Thorsten Larsson, Staxäng, Stöld, Svensson

i Stenkyrka, Eliasson i Sundborn, Gustafsson i Skellefteå, fröken Karlsson och

herr Källstad, vilka ansett

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 12, som börjar med »Det

kulturpolitiska», t. o. m. det stycke på s. 13, som slutar med »denna del», bort

ha följande lydelse:

»De förbättringar i olika hänseenden som föreslås i propositionen nr 103 av det

statliga stödet åt den s.k. fria kultursektorn ligger i linje med det principprogram

som antagits av 1961 och 1962 års riksdagar. Departementschefens

förslag innefattar, såsom framgått av det föregående, att avsättningsanslaget till

lotterimedelsfonden överföres till åttonde huvudtiteln att tills vidare disponeras

i nu etablerade former men förstärkt rent anslagsmässigt så, att det avses

kunna möjliggöra en utvidgning av kulturstödet till nya och eftersatta områden.

Förslaget innebär också en ökning av anslaget till utsmyckning av statliga byggnader

från 500 000 till 1 000 000 kr. samt förbättring av det statliga stipendiesystemet

till yrkesverksamma konstnärer med 374 000 kr. Som ett led i stödprogrammet

bör också ses den avveckling av biografnöjesskatten, som förordats

i annat sammanhang och som möjliggjort skapande av nya former för kvalitetsstöd

till svensk filmproduktion.

De föreslagna åtgärderna är på vissa områden betydande och bör inte underskattas.

Utskottet förmenar emellertid att det finns skäl att i några fall vidtaga

förstärkningsåtgärder i större omfattning än vad departementschefen föreslagit.

Utskottet syftar därvid dels på anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader som utskottet behandlar i detta sammanhang, dels på de i det

följande berörda anslagen till konstnärsstipendier och till utställningar av svensk

konst i utlandet.

Den dubblering av reservationsanslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader som föreslås för nästa budgetår kan formellt synas betydande.

I jämförelse med de medelsförstärkningar till ändamålet som kunnat uppnås,

om den s. k. enprocentregeln följts, är anslagshöjningen uppenbarligen emellertid

inte särskilt stor. Härtill kommer att starka skäl kan anföras för att en snabbare

takt i strävandena att främja våra konstnärers arbetsmöjligheter och utkomst

bör uppnås. I motionerna 1:686 och 11:842 samt 1:687 och 11:840 har föreslagits

att ifrågavarande anslag höjes till 1 500 000 kr. Utskottet anser detta

förslag väl avvägt och förordar därför bifall till detsamma.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

I förutnämnda motioner har jämväl berörts behovet av en mera samlad

systematisk överblick över det fria kulturområdet än vad uppföljningen av det

i och för sig beaktansvärda principprogrammet från 1961 och 1962 kan medge.

Resurser för ett mera samlat grepp på kulturstödmaterialet borde nu kunna

tillskapas då en särskild kulturavdelning tillkommer inom ecklesiastikdepartementet

och till detta departement numera även knutits ett statligt kulturråd.

Till de frågor som måste beredas plats i ett allmänt kulturpolitiskt programarbete

hör, som påpekats i motionerna, decentraliseringen av den kulturella

verksamheten, exempelvis problem om kulturkonsumtion, utbildningsfrågor på

kulturområdet och relationerna mellan det yrkesmässigt bedrivna kulturlivet och

olika amatörverksamheter. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av

vad som anförts i motionerna I: 686 och II: 842 samt I: 687 och II: 840 rörande

utformningen av samhällets kulturfrämjande åtgärder i skrivelse till Kungl.

Maj :t giver till känna vad utskottet anfört i detta ämne.»

dels ock att utskottets hemställan under I. och IV. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:686 och II: 842 samt

I: 687 och II: 840, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,

till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader

för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.;

IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 686 och

II: 842 samt I: 687 och II: 840, i vad de avser utformningen

av samhällets kulturfrämjande åtgärder, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.»

2) vid -punkten 3 (Konstnärsstipendier) av fröken Andersson, herrar Axel Johannes

Andersson, Bengtson, Per Jacobsson, Edström, fröken Ljungberg, herrar

Thorsten Larsson, Staxäng, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Eliasson i Sundborn,

Gustafsson i Skellefteå, fröken Karlsson och herr Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »Kungl. Maj:t föreslagit», bort ha följande lydelse:

»För att stipendiestödet till här ifrågavarande, ännu klart eftersatta grupper

skall kunna bli någorlunda verksamt fordras emellertid kraftfullare åtgärder än

dem departementschefen funnit sig kunna förorda för nästa budgetår. Utskottet

tillstyrker därför bifall till de i motionerna 1:686 och 11:842 samt 1:687 och

11:840 gjorda yrkandena om eu ytterligare höjning av förevarande anslag med

.357 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, därav för stipendiegruppen konstnärer

inom måleri 169 000 kr. och för stipendiegruppen konstnärer i övrigt

188 000 kr.»

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:686 och 11:842 samt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1963

23

I: 687 och II: 840, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Konstnärsstvpendier för budgetåret 1963/64 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 571 000 kr.»

3) vid ''punkten / (Utställningar av svensk konst i utlandet) av fröken Andersson,

herrar Axel Johannes Andersson, Bengtson, Per Jacobsson, Edström, fröken

Ljungberg, herrar Thorsten Larsson, Staxäng, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Eliasson

i Sundbom, Gustafsson i Skellefteå, fröken Karlsson och herr Källstad, vilka

ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Det är av utomordentligt intresse för vårt land att ökad kännedom skapas

i utlandet om svensk konst, särskilt nutida konst. Det anslag som nu finns uppfört

på riksstaten till utställningar av svensk konst i utlandet och som av Kungl.

Maj:t föreslås utgå med oförändrat belopp för nästa budgetår måste emellertid

anses vara otillräckligt för sitt ändamål. Utskottet tillstyrker därför bifall till

yrkandet i motionerna 1:687 och II: 840 om en fördubbling för budgetåret

1963/64 av det nuvarande anslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 687 och II: 840, såvitt nu är i

fråga, till Utställningar av svensk konst i utlandet för budgetåret

1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kr.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utrikesförvaltningens organisation och personalbehov to. to. jämte i ämnet väckta mo a1 i texten