Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande anslag för budgetåret 1963/6å till lärares fortbildning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1963-05-21 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:131, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande anslag för budgetåret 1963/6å till lärares fortbildning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1963

1

Nr 131

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning rörande anslag för budgetåret 1963/6å

till lärares fortbildning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 303, s. 615—618 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1963) föreslagit riksdagen att till Lärares fortbildning m.m. för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 4 965 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning

med 285 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Widén (1:129) och den andra inom andra kammaren av herr Källstad m. fl.

(II: 135), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen''måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en översyn av bestämmelserna

om statsbidrag till anordnandet av studiedagar för fortbildning i syfte att successivt

till staten överföra alla de med lärarfortbildningen förenade kostnaderna;

2) med bifall till de i motionerna i trepunktsprogrammet för fortbildningen

framförda förslagen

a) besluta att i enlighet med skolöverstyrelsens förslag anslå 6 268 000 kr. till

fortbildningsverksamheten under budgetåret 1963/64 (punkt 1 i trepunktsprogrammet),

dvs. 1,3 miljoner kr. mer än vad Kungl. Maj:t föreslår;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t måtte dels från

skolöverstyrelsen infordra förslag om uppläggning och innehåll av särskilda kurser

för lärare som anges under punkt 2 i trepunktsprogrammet, dels också framlägga

härav föranledda förslag för 1963 års höstriksdag;

c) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t måtte dels företaga

en skyndsam teknisk bearbetning av de under punkt 3 i trepunktsprogrammet

angivna förslagen, dels också framlägga förslag i ämnet för 1963 års höstriksdag

samt

d) till Lärarnas fortbildning m.m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 6 268 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fröken Ljungberg (1:213) och den andra inom andra kammaren av herr

1 — B ihan g till riksdagens protokoll 19G3. G samt. Nr 131

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtaiide nr 131 år 1963

Wennerjors (II: 149), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att anordna

kurser för fortbildning av skolledare samt att ställa härför erforderliga medel

till förfogande.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena torde få

hänvisas till motionerna II: 135 och II: 149.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en realförstärkning av anslaget med 435 000 kr.

Den närmare fördelningen av fortbildningsanslaget på olika poster skall fastställas

av Kungl. Maj:t efter förslag av skolöverstyrelsen.

Departementschefen har i detta sammanhang understrukit vikten av att introduktionskurser

anordnas i en utsträckning, som svarar dels mot efterfrågan

på lärare av olika kategorier, dels mot antalet sökande till kurserna, och förklarat

sig finna det mycket angeläget, att vid de högstadier, där principen om

sammanhållna klasser första gången tillämpas, lärarna får tillgång till fortbildning

i bl. a. metodiska frågor. Departementschefen har vidare förordat, att det

bör få ankomma på Kungl. Maj:t att också i fortsättningen medgiva, att anslaget

får användas till bestridande av kostnader för kurser, förlagda utanför de

nordiska länderna, där så visar sig ändamålsenligt.

Skolöverstyrelsen hade föreslagit, att anslaget skulle höjas till 6 268 000 kr.

Över motionerna 1:129 och II: 135 har statsutskottet i vederbörlig ordning

inhämtat yttranden från statskontoret och skolöverstyrelsen.

Statskontoret har i sitt yttrande anfört bl. a. följande.

Statskontoret vill erinra om att vid 1962 års riksdag väcktes två likalydande

motioner som bl. a. även avsåg lärarfortbildningen (I: 602 och II: 729). I motionerna

hemställdes — liksom i förevarande motioner — om en översyn av statsbidragsbestämmelserna

i syfte att möjliggöra en utökning av statens bidrag till

anordnandet av studiedagar för lärarnas fortsatta utbildning.

I sitt utlåtande 1962:1, där bl. a. nämnda motioner behandlades, erinrade

särskilda utskottet om att normerna för fördelning av kostnaderna för studiedagar

tillkommit efter överläggningar mellan ecklesiastikdepartementet och

kommunförbunden samt att 1961 års riksdag uttalat sin tillfredsställelse över

den uppnådda överenskommelsen (s. 187). Utskottet förutsatte att en successiv

utbyggnad av fortbildningsverksamheten skulle komma till stånd under budgetåret

1962/63 i den takt de personella och ekonomiska resurserna medgiva. Mot

detta uttalande gjorde riksdagen ej någon erinran (rskr. 328).

1962 års riksdag har även haft att taga ställning till den mera omfattande

frågan om en eventuell omfördelning mellan staten och kommunerna av kostnaderna

för det obligatoriska skolväsendet. Riksdagen har därvid hänvisat till

1958 års skatteutjämningskommittés arbete samt hävdat att någon ändring i

relationerna mellan den andel av kostnaderna för skolväsendet, som bäres av

staten respektive kommunerna, inte borde vidtagas vid då aktuella tillfälle

(prop. 1962: 54 s. 566, särsk. utsk. 1 s. 194).

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågor avseende utgifter inom

ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde har departementschefen, bl. a.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1963 3

med hänsyn till pågående arbete inom 1958 års skatteutjämningskommitté, inte

ansett sig böra till närmare prövning uppta av vederbörande myndigheter framförda

förslag om ändring av statsbidragsgrunderna för vissa verksamhetsgrenar

inom skolväsendet (s. 5).

Under åberopande av vad ovan anförts och med hänsyn till den omprövning

av statsbidragsfrågorna i stort, som således förestar, kan statskontoret inte finna

skäl föreligga för en sådan översyn av bestämmelserna om statsbidrag till

anordnandet av studiedagar för fortbildning av lärare, som avses i förevarande

motioner. Ämbetsverket får därför avstyrka bifall till motionerna såvitt gäller

denna fråga.

Av skolöverstyrelsens yttrande inhämtas i huvudsak följande.

Enligt nu gällande överenskommelser mellan staten och kommunförbunden

om fördelning av det ekonomiska ansvaret vid anordnande av studiedagar skall

staten bl. a. svara för arvode, resekostnadsersättning och traktamente åt medverkande

vid studiedag för ämnes-, övnings- och yrkeslärare, under det att dessa

utgifter vid studiedag för klasslärare bestrides av kommunen. Inte sällan anordnas

studiedag för ämnes- och klasslärare med helt eller delvis gemensamt

program, varvid en viss tveksamhet kunnat uppkomma rörande fördelning av

kostnader i samband med anordnandet. En översyn av gällande överenskommelse

mellan staten och kommunförbunden med en viss omfördelning av det

ekonomiska ansvaret för lärarfortbildning synes sålunda, av administrativa skäl,

befogad. Motionerna avser emellertid överförande till staten av samtliga kostnader

i samband med lärarfortbildningen, av vilken studiedagsverksamheten endast

är en del. Överstyrelsen anser, att ett flertal nu pågående utredningar bör

slutföras, innan ett problem med den omfattning motionerna avser kan lösas.

Bl. a. torde förslag från 1960 års lärarutbildningssakkunniga och 1958 års skatteutjämningskommitté

böra avvaktas. Överstyrelsen avstyrker således på denna

punkt motionen men avser att i annat sammanhang aktualisera frågan om omfördelning

av det ekonomiska ansvaret.

Beträffande förslaget om särskilda kurser för lärare i årskurserna 6, 7 och 8

vill överstyrelsen anföra, att fog för någon omfattande verksamhet med gemensamma

kurser för lärarna i just dessa årskurser knappast torde föreligga. Lärarna

i nämnda årskurser blir givetvis föremål för fortbildning i olika former såväl

genom den av länsskolnämnder och skolstyrelser anordnade fortbildningen under

läsårs tid som genom sommarkursverksamhet. Som regel är dock denna fortbildning

planerad årskursvis, stadievis eller för två eller flera hela stadier sammanhållna.

Överstyrelsen vill vidare bestämt framhålla olämpligheten av att till

studiedagstid förlägga kurser i vilka deltagandet är frivilligt. En sådan anordning

förutsätter ett alternativt program, en anordning som i många fall torde

komma att bli såväl svåradministrerad som kostsam.

Enligt motionerna bör medel ställas direkt till länsskolnämndernas förfogande

för kursverksamhet. Överstyrelsen vill med anledning av detta förslag erinra om,

att ur det av överstyrelsen disponerade reservationsanslaget till Lärares fortbildning

m.m. betydande summor årligen ställs till länsskolnämndernas förfogande

för fortbildningsverksamhet av den art motionerna avser.

Beträffande motionerna 1:213 och II: U9 har yttranden i vederbörlig ordning

infordrats från skolöverstyrelsen, Rektorernas riksförening och Sveriges skolledarförbund.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1963

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande anfört följande.

Fortbildning av skolledare förekommer i icke ringa utsträckning. Dels anordnas

särskilda sommarkurser för denna kategori, dels anordnas länsvis eller för

mindre regioner kortare konferenser med syfte att möjliggöra förmedlande av

samlad information till skolledarna och att bereda dessa tillfälle att utbyta erfarenhet.

Sommarkurserna anordnas av skolöverstyrelsen eller på dess uppdrag

av fortbildningsinstituten. För den kommande sommaren planeras två sådana

kurser, \ id vilka i första hand i''ektors roll som pedagogisk ledare tas upp till

behandling. Med bidrag ur det av överstyrelsen disponerade reservationsanslaget

till Lärares fortbildning in. in. anordnas under kommande sommar av Läro\

erkslärarnas riksförbund en fortbildningskurs, vid vilken skolledarens administrativa

uppgifter behandlas. Vidare ordnas en kurs för skolinspektörer. De

kortare regionala konferenserna anordnas i länsskolnämndernas regi.

Det är överstyrelsens avsikt att fortsätta och eventuellt något utöka den

ledan föiekommande fortbildningen av skolledare. Emellertid anser överstvrelsen

det också angeläget, att skolledarna även tillsammans med lärarna deltar

i övrig fortbildningsverksamhet av olika slag.

Rektorernas riksförening har anfört bl. a. följande.

Riksföreningen vill inledningsvis erinra om att en ganska omfattande kursi

eiksamhet redan bedrivs på detta område. Sålunda anordnar lärarorganisationerna

och bl. a. Läroverkslärarnas riksförbund — varje år en skoladministrativ

kurs som besöks av både lärare och rektorer. Vidare anordnas flera gånger

årligen rektorskurser på Kommunskolan i Sigtuna av Sveriges skolledarförbund,

Yrkesskolrektorernas riksförening, Rektorernas riksförening och Kommunskolan.

Dessa kurser är mycket uppskattade av deltagarna. Vi vill för vår del

inte våga påståendet att en nyutnämnd rektor inte har erfarenhet av ledarskap

vid sammanträden och konferenser. Ofta har den nyutnämnda rektorn varit

huvudlärare och haft att i denna egenskap leda sammanträden. Skilda uppdrag

har ofta givit nödig konferensrutin. Många rektorers viktigaste uppgifter har

karaktären av pedagogiskt ledarskap. För dessa uppgifter får han också utbildning

i sin gärning som lärare och huvudlärare. Vi kan dela motionärernas uppfattning,

att en allmän administrativ fortbildning kan vara värdefull, inte minst

när det gäller arbetsledning och arbetsfördelning. För många nyutnämnda rektorer

torde dessa senare uppgifter innebära nya problem. Föreningen vill också

understryka vikten av att tillräcklig tid ges för sådan fortbildning. Den angelägnaste

uppgiften torde vara att i den här berörda utbildningen ta upp skolförvaltningens

problem, allmänpedagogiska frågor av betydelse för rektorer som

skolledare osv.

När det gäller huvudmannaskapet för fortbildningskurserna, är det enligt

riksföreningens mening angeläget att man utnyttjar de erfarenheter som hittills

gjorts av larar- och skolledarorganisationerna och av Kommunskolan. Dessa bör

alltså beredas vidgade ekonomiska möjligheter att fortsätta denna verksamhet.

\i vill understryka angelägenheten av att deltagarna i dessa kurser får sina

kostnader täckta, att utbildningstiden betraktas som tjänstetid. Rektor har inte

feriei. Med hänvisning till ovanstående, får Rektorernas riksförening i princip

instämma i motionärernas förslag om skoladministrativ fortbildning, men hemställer

att denna organiseras i enlighet med våra lämnade synpunkter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1963

5

Sveriges skolledarförbund har i huvudsak anfört följande.

Sveriges skolledarförbund får konstatera att ett behov föreligger både i fråga

om utbildning och vidareutbildning av skolledare. Detta behov har under de

senare åren alltmer accentuerats, framför allt på grund av den genomgripande

omdaningsprocedur, som skolväsendet genomgår.

För närvarande finns det tre olika typer av organiserade utbildnings- och

vidareutbildningsmöjligheter för skolledarna i Sverige. För det första anordnar

några lärarförbund skoladministrativa kurser för intresserade lärare. Vid dessa

kurser ges bl. a. grundläggande information om skolans administration och de

författningar, som reglerar denna.

Vidare har den för Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas

förbund gemensamma Kommunskolan i samarbete med Sveriges skolledarförbund

och vissa andra organisationer sedan ett flertal år bedrivit fortbildningsverksamhet

för aktiva skolledare. I denna fortbildningsverksamhet, som omfattar

kurser av en veckas längd, behandlas organisatoriska frågor framför allt

med hänsyn till den aktuella skolutvecklingen. Vidare läggs stor vikt vid författnings-

och lönetekniska problem. Dessa kurser har rönt stort intresse och

antalet sökande varje år överstiger kraftigt tillgängliga platser.

Från och med i år kommer även skolöverstyrelsen att i sin reguljära kursverksamhet

ta upp några kurser, som speciellt vänder sig till skolledare. Dessa kurser

är huvudsakligen pedagogiskt inriktade, varvid behandling av metodiska problem

ges en central ställning.

I andra länder finns många exempel på skolledarutbildning i form av fast

organiserade kurser och utbildningsvägar för skoladministrativ personal. Utbildningen

är därvid oftast förlagd till lärarhögskolor och universitet.

Frågan om skolledarutbildningen är enligt Sveriges skolledarförbunds mening

av sådan vital betydelse för skolans utveckling, att den bör bli föremål för en

statlig utredning. Utan att i detta sammanhang ta närmare ställning till det

fullständiga innehållet i eller utformningen av denna utbildning och fortbildning

vill vi här endast skissera vissa tänkbara möjligheter.

Förbundet anser att det dels behövs någon form av utbildning för lärare,

som kommer helt nya till skolledartjänster. Vidare behöver varje aktiv skolledare

med en viss periodicitct ha möjligheter till vidareutbildning.

Den grundläggande skolledarutbildningen bör bestå av utbildningskurser av

8—10 veckors längd. Förbundet anser att kurser av denna längd är ett minimum

för att möjliggöra den utbildning, som här måste anses vara nödvändig.

I frågan om när den grundläggande skolledarutbildningen skall ske anser

skolledarförbundet det vara ett primärt krav att den under alla omständigheter

förlägges till en tidpunkt efter det att den nytillträdande skolledaren erhållit

förordnande på tjänsten i fråga.

Den här skisserade utbildningen för nytillträdande skolledare skulle göras

obligatorisk för den person, som första gången förordnas som skolledare. Sådan

lärare skulle givetvis under denna tid ges tjänstledighet från sin innehavda

lärartjänst. Enligt förbundets förmenande bör fullständiga löneförmåner utgå,

då man förutsätter att läraren deltar i denna obligatoriska utbildning som en

del av sin tjänstgöring.

Lika nödvändig som den här föreslagna .grundutbildningen anser förbundet

den fortsatta vidareutbildningen för redan aktiva skolledare vara. Denna vidareutbildning,

som är motiverad framför allt av den pågående pedagogiska och

organisatoriska utvecklingen av skolan, skulle organisatoriskt kunna förläggas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1963

till samma tid och lokal, som den ovannämnda grundutbildningen. I detta fall

måste deltagande i dessa kurser vara frivilligt.

Sveriges skolledarförbund vill således konstatera att nuvarande utbildningsvägar

och utbildningsmöjligheter för skolledarna är helt otillräckliga. I den

skolans nydaningstid, som vi nu befinner oss, är det av vital betydelse att skolledare

får möjligheter till en modern och fortlöpande information i de frågor,

som spelar en avgörande roll för den skola där de verkar.

Med hänsyn till ovanstående vill Sveriges skolledarförbund anhålla att statsutskottet

ville föreslå riksdagen besluta hemställa hos Kungl. Maj:t om en

skyndsam utredning av frågorna kring skolledarnas utbildning och vidareutbildning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I motionerna 1:129 och II: 135 har bl. a. hemställts om en översyn av gällande

bestämmelser i syfte att successivt till staten överföra alla de med lärarfortbildningen

förenade kostnaderna.

Nuvarande bestämmelser har tillkommit efter överläggningar mellan ecklesiastikdepartementet

och kommunförbunden. Frågan om kostnadsfördelningen

i stort mellan stat och kommun är föremål för 1958 års skatteutjämningskommittés

arbete. Utskottet finner i likhet med skolöverstyrelsen, att dels detta

utredningsarbete bör slutföras, dels även resultatet av bl. a. 1960 års lärarutbildningssakkunnigas

arbete bör avvaktas, innan åtgärder vidtages för en eventuell

omfördelning av det ekonomiska ansvaret. Utskottet avstyrker därför bifall

till yrkandet i motionerna I: 129 och II: 135 i denna del.

I nyssnämnda motioner har också framlagts ett s. k. trepunktsprogram för

fortbildningen, och i motionerna 1:213 och II: 149 har påyrkats anordnande av

fortbildningskurser för skolledare.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om den nuvarande situationen.

Genom beslut av årets riksdag har en ny organisation för den regionala fortbildningsverksamheten

införts. Departementschefen har förordat en höjning av

anslaget till lärarnas fortbildning. 1960 års lärarutbildningssakkunniga kommer

i sitt arbete också att behandla lärarfortbildning. För rektorerna anordnas redan

fortbildningskurser i olika former, och skolöverstyrelsen har förklarat avsikten

vara att fortsätta och eventuellt något utöka den redan förekommande fortbildningen

av skolledare. Utskottet delar motionärernas uppfattning om önskvärdheten

och vikten av fortbildning för lärare och skolledare i största möjliga utsträckning.

Med hänsyn dels till den pågående utredningen, dels till att den

regionala organisationen befinner sig under utbyggnad, anser sig utskottet emellertid

icke böra tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna 1:129 och II: 135

samt 1:213 och II: 149 om ytterligare utvidgning av verksamheten.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:129 och II: 135 i vad de avser det s. k.

trepunktsprogrammet icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionerna I: 213 och II: 149 icke må av riksdagen

bifallas;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1963

7

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:129 och II: 135, såvitt nu är

i fråga, till Lärares fortbildning to. to. för budgetåret 1963/64

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 4 965 000 kr.;

IV. att motionerna 1:129 och II: 135 i vad de avser överförande

till staten av de med lärarfortbildningen förenade kostnaderna

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson, Birger

Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson,

fru Wallentheim, herrar Edström, Källqvist, fröken Ljungberg, herrar Thorsten

Larsson, Per Petersson och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,

Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Andreasson, fru

Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, fröken Karlsson,

herrar Gustafsson i Uddevalla, Gustafsson i Kårby och Källstad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mdj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande anslag för budgetåret 1963/6till lärares fortbildnin a1 i texten