Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag om ökad lärarutbildning inm. jämte i ämnet väckta mo - tioner.
1963-05-21 · 71 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 71 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:132, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag om ökad lärarutbildning inm. jämte i ämnet väckta mo - tioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
1
Nr 132
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag
om ökad lärarutbildning in- m. jämte i ämnet väckta mo
-
tioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkterna 283—289) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1903/64i beräkna
till Ökad ämnes- och förskollärarutbildning m. m. ett förslagsanslag av
19 326 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 926 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 692 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 120 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 438 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av
457 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning av nya lokaler ett reservationsanslag
av 300 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 279 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 197 000 kr.,
till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 155 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 29 717 000 kr„
till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 181 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. in. ett reservationsanslag av
695 000 kr.,
till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 950 000 kr.,
till Utbildning av förskollärare ett förslagsanslag av 1 450 000 kr.,
till Vidareutbildning av lärare m. m. ett reservationsanslag av 1 840 000 kr.,
till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag av
7 554 000 kr.,
till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva ett förslagsanslag av
398 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 111, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars
1963, föreslagit riksdagen att
1 — Bihang till riksdagens protokoll 19G3. G samt. Nr 132
2
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
A. beträffande förslagen i propositionen avseende utbildning av ämneslärare
samt folk- och småskollärare ävensom särskilda lärarutbildningsåtgärder och förskollärarutbildning
a)
besluta om en utvidgning av den vid lärarhögskolorna anordnade enterminsutbildningen
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
förordat;
b) besluta om en ökning av antalet utbildningsplatser för utbildning av lärare
vid läroanstalter med praktisk lärarkurs i huvudsaklig överensstämmelse med
vad departementschefen förordat;
c) besluta att utbildning av folkskollärare och småskollärare skall anordnas
vid lärarhögskolan i Göteborg fr. o. m. budgetåret 1963/64;
d) besluta att utbildning av folkskollärare i engelska skall anordnas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen förordat;
e) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen förordade särskilda
åtgärder för ökad ämneslärarutbildning och för anordnande av utbildning
av teknologie magistrar;
f) besluta att förskollärarutbildningen skall förstatligas fr. o. m. budgetåret
1963/64 och utbyggas i av departementschefen angiven omfattning;
g) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidtaga de åtgärder i
övrigt som fordras för genomförandet av vad departementschefen under A. föreslagit;
B.
beträffande lärarhögskolorna, folk- och förskoleseminarierna, särskilda lärarutbildningsåtgärder,
avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.
samt arvoden åt blivande lärare för blinda och döva för budgetåret 1963/64
under åttonde huvudtiteln anvisa de anslag m. m., som närmare framgår av utskottets
redovisning i det följande under avdelning II.
I samband med förslagen under A. har utskottet till behandling förehaft
följande motioner, vilka här återges grupperade i den ordning de anknyter till
Kungl. Maj:ts olika förslag, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
GiUström m.jl. (I: 709) och den andra inom andra kammaren av herr Anderson
i Sundsvall m.jl. (11:864), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av
propositionen nr 111 måtte 1. uttala att ett lärarutbildningsblock snarast möjligt
bör förläggas till Sundsvall och 2. besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa att 1960 års lärarutbildningssakkunniga måtte erhålla i uppdrag att
utreda frågan om förläggandet av en lärarhögskola till Sundsvall;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av
herrar Wennerjors och Nordstrandh (11:871), i vilka hemställts, såvitt här är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna
läsåret 1963/64 skall uppgå till på folkskollärarlinje sammanlagt
28 och på småskollärarlinje sammanlagt 35;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963 3
Thorsten Larsson m. fl. (I: 713) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Hedenäset in. fl. (II: 868), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen vid sin behandling av propositionen nr 111 måtte 1. besluta att intagning
till lärarutbildning vid folkskoleseminarierna höstterminen 1963 må ske
till 35 avdelningar för småskollärarutbildning och till 28 avdelningar för folkskollärarutbildning
i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, 2. i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla att lärarutbildningsverksamheten planeras så att ytterligare
sänkning av skolklassernas storlek kan genomföras successivt, så att antalet
elever per klass läsåret 1972/73 normalt ej omfattar mer än 25;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Widén och Källqvist (I: 715) och den andra inom andra kammaren av herr
Källstad m. fl. (II: 867), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
vid behandling av propositionen nr 111 måtte uttala sig för att en sådan utbyggnad
av lärarhögskolorganisationen bör åstadkommas som svarar mot en ökad
lärarutbildning i den omfattning som erfordras för att läsåret 1972/73 ingen
klass i grundskolan normalt skall omfatta mer än 25 elever;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Eric Carlsson och Svanström (1:198) och den andra inom andra kammaren
av herr Skoglösa m.fl. (11:262), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att skolöverstyrelsen måtte
erhålla uppdrag att utforma riktlinjer för vidareutbildningsverksamhet för
lärare, bedriven huvudsakligen på länsplanet och genomförd som kvällsundervisning,
samt att sådan vidareutbildningsverksamhet måtte påbörjas läsåret
1963/64;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Kaijser och fröken Stenberg (1:712) och den andra inom andra kammaren av
herr Nordstrandh m.fl. (11:870), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen måtte besluta att teologisk översiktskurs skall anordnas vid universitetet
i Göteborg fr. o. m. höstterminen 1963;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Nyman m.fl, (1:696) och den andra inom andra kammaren av herr Hammarberg
m.fl. (II: 850), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t vid de överväganden som föregår beslutet om
lokalisering av den regionala lärarutbildning som föreslås förlagd till vissa orter
med tekniskt gymnasium bör beakta de synpunkter som anförts i motionerna
som skäl för att eu sådan utbildning skall förläggas till Västerås;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Kaijser m. fl. (I: 710) och den andra inom andra kammaren av herr Eskel m. fl.
(11:866), i vilka hemställts att riksdagen måtte uttala, att även Karlstad bör
komma i fråga vid Kungl. Maj:ts prövning av förläggningsorter för teknologie
magisterutbildning;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Birger Andersson m.fl. (1:695) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Luttra m.fl. (11:851), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behand
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
ling av propositionen nr 111 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag
snarast möjligt rörande inrättande av ett förskoleseminarium i Skara,
samordnat med folkskoleseminariet därstädes, i enlighet med vad i motionerna
anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Edström och fröken Nordström (I: 708) och den andra inom andra kammaren
av fröken Elmén m. fl. (II: 8G5), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling
av propositionen nr 111 måtte uttala att planering skyndsamt företages i syfte
att möjliggöra en utökning av utbildningskapaciteten beträffande förskollärare
med 200 platser fr. o. m. budgetåret 1964/65;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundin (I: 714) och den andra inom andra kammaren av herrar Larsson i
Norderön och FäUdin (11:869), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling
av propositionen nr 111 matte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
skyndsam prövning och förslag rörande upptagande av förskollärarutbildning i
mellersta Norrland.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:864, 11:868, 1:715, 11:871, 11:262, 11:870, 11:850,
II: 866, I: 695, I: 708 och I: 714.
De motioner, som anknyter till förslagen under B. redovisas under avdelning
II. i det följande.
I propositionen nr 111 redogöres för vissa utredningar rörande ämneslärar- och
klasslärarbehovet. Förslag framlägges om en ökning av antalet platser för pedagogisk
utbildning av ämneslärare från 835 till 1 075 platser årligen. Av denna ökning
svarar lärarhögskolorna för hälften och läroanstalter med praktisk lärarkurs
för hälften. Folk- och småskollärarutbildning föreslås anordnad vid lärarhögskolan
i Göteborg. Nya lärarhögskolor förutskickas i Uppsala och Umeå. Folkskoleseminariernas
intagning förutsättes minska något. För undervisning i årskurs 4
av grundskolan föreslås obligatorisk folkskollärarutbildning i engelska. En betydande
utökning av den decentraliserade akademiska undervisningen, särskilt i
lärarbristämnen, förordas. En treårig utbildning av teknologie magistrar föreslås
anordnad på två orter. Utbildningen av förskollärare föreslås förstatligad
och utbildningskapaciteten utökad, bl. a. genom inrättande av två nya förskoleseminarier.
Föreslagna åtgärder tillsammans med automatiska kostnadsökningar beräknas
kräva anslagshöjningar om sammanlagt 18,3 miljoner kr.
I det följande kommer endast att lämnas en översiktlig redogörelse för innehållet
i propositionen. Redogörelsen utformas så, att under en första avdelning
redovisas propositionens mera principiella del och under en andra avdelning
vissa anslagsfrågor för budgetåret 1963/64. Utskottet kommer att avgiva utlåtande
och hemställan i ett sammanhang i anslutning till den förra avdelningen
och separat för varje särskilt anslag beträffande den senare avdelningen. I den
mån redogörelse för innehållet i propositionen alltså inte lämnas i det följande
får utskottet hänvisa till propositionen.
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
5
I. Utbildning av ämneslärare, folk- och smaskollärare
samt förskollärare m. m.
I det följande behandlas i olika avsnitt frågor rörande beräkningar av ämnesoch
klasslärarbehovet, utvidgning av kapaciteten för utbildning av ämneslärare
vid lärarhögskolor och praktisk lärarkurs, upprättande av nya lärarhögskolor,
dimensionering av folkskoleseminarieorganisationen, folkskollärarutbildning i
engelska, utökad decentraliserad akademisk undervisning, utbildning av teknologie
magistrar samt förstatligande och utvidgning av förskoleseminarierna.
Lärarbehov och lärartillgång
Enligt direktiven för 1960 års lärarutbildningssakkunniga skulle de sakkunniga
i samråd med bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen beräkna behovet av såväl
lärare i läroämnen som klasslärare.
Resultatet av beräkningarna, i vad avser ämneslärarbehovet, framlades i ett
den 15 februari 1962 dagtecknat betänkande. En redovisning härför lämnades i
propositionen nr 106 nämnda år vilken redogörelse i sammandrag återgavs i
särskilda utskottets utlåtande nr 4 till föregående års riksdag. I propositionen
förutsattes, att yttranden över denna prognos liksom över den i det följande
berörda klasslärarprognosen skulle inhämtas och att man genom de förslag, som
därvid kunde framkomma, borde erhålla ett brett underlag för en bedömning av
vilka åtgärder läget krävde. En kort resumé över resultatet av ämneslärarprognosen
lämnas i propositionen nr 111 och i anslutning därtill en redogörelse för de
yttranden som avgivits däröver.
I vad gäller klasslärarbehovet överlämnade 1960 års lärarutbildningssakkunniga
den 12 maj 1962 ett betänkande med titeln Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet
av folk- och småskollärare. Över betänkandet har yttranden
inhämtats från ett antal myndigheter och organisationer. Någon redovisning av
detta betänkande kunde självfallet inte ske i förutnämnda proposition nr 106 år
1962. Däremot lämnades på grundval av material, som av de sakkunniga under
hand ställts till förfogande, en preliminär redogörelse för de slutsatser, som de
gjorda undersökningarna kunde bedömas leda till. I förhållande till denna
preliminära redogörelse innehåller det slutliga betänkandet vissa avvikelser med
avseende bl. a. på det framräknade examinationsbehovet. En sammanfattande
redogörelse för klasslärarprognosen och yttrandena däröver lämnas i propositionen
nr 111 efter avsnittet om lärare i läroämnen.
6
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Beträffande ämneslärarprognosen må här endast nämnas, att för grundskolans
högstadium behovet framräknats enligt två alternativ, nämligen dels att hela
undervisningen på detta stadium skall bestridas av filosofie magistrar och jämställda
(100-procentalternativet), dels att 40 % av undervisningen skall bestridas
av vidareutbildade folkskollärare och 60 % av filosofie magistrar och jämställda
(60-procentalternativet). Härmed erhålles också för det totala lärarbehovet två
alternativ, även de benämnda 60- respektive 100-procentalternativ. Av prognosen
framgår vidare bl. a. följande.
De redovisade talen för lärarbrist eller läraröverskott i de skilda ämnena uttrycker
endast hur efterfrågan på lärare rent numeriskt balanserar om alla de
antaganden uppfylles på vilka prognosen baserats. I prognosen ges uttryck för
den uppfattningen, att man med säkerhet kan förutsäga, att långt efter det att
behovet i ett ämne är fyllt på vissa centralt belägna platser, bristen kommer att
bestå på avlägsnare orter i landet. Undersökningen tillmäter härvidlag lärarnas
lokala bindningar en väsentlig roll.
Även om intresset begränsas till den numeriska balansen, anses precisionen
i beräkningarna inte vara sådan, att den rättfärdigar bestämda uttalanden om
vilket år balans uppnås. Trenderna säges emellertid vara så utpräglade, att för
flertalet ämnen utsikterna till balans under 1960-talet anses kunna bedömas med
viss grad av säkerhet.
I modersmålet (svenska) erhålles enligt 60 %-alternativet läraröverskott senast
1965/66. Också om 100 %-alternativet väljes, kan någon gång under senare
hälften av 1960-talet situationen antas vara under kontroll.
För moderna språk inträder enligt 100 %-alternativet — som för denna grupp
anses mest realistiskt — numerisk balans 1966/67, varefter överskottet snabbt
stiger. Enligt 60 %-alternativet skulle överskottet inträda redan 1963/64. Det
kan enligt undersökningen knappast råda någon tvekan om att tillströmningen
till dessa universitetsämnen bör dämpas under 1960-talet, i varje fall under dess
senare del.
I ämnena historia, samhällskunskap, geografi och biologi erhålles enligt 60 %- alternativet vid decenniets mitt ett läraröverskott, som snabbt stegras de följande
åren.
För gruppen matematik, fysik och kemi bedömes framtidsutsikterna vara
mindre ljusa. 100 %-alternativet beträffande dessa ämnen förklaras vara helt
utan intresse. För 60 %-alternativet erhålles numeriskt överskott tidigast
1970/71 om man utgår från prognosens mest optimistiska antagande. Utgår man
från det antagande, som för denna ämnesgrupp bedömts som det mest sannolika,
kan bristen år 1970/71 beräknas till ca 550 lärare.
I den skrivelse, varigenom en rad myndigheter, organisationer m. fl. anmodades
respektive bereddes tillfälle att yttra sig över den framlagda ämneslärarprognosen,
framhölls att remissorganen inte borde begränsa sig till att granska
prognosmetodiken och därmed sammanhängande frågor utan att de även borde
föreslå åtgärder eller redovisa uppslag till åtgärder, som de kunde finna motiverade
för att öka tillgången på lärararbetskraft, särskilt i matematik, fysik och
kemi.
Någon entydig tendens kan inte spåras i remissyttrandena. I åtskilliga av dem
betonas emellertid vikten av detaljerad statistik såsom underlag för en fortgående
prognosverksamhet.
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963 7
De osäkerhetsfaktorer remissorganen uppehållit sig vid då det gällt att bedöma
prognosens beräkningar av lärartillgången har varit tillströmningen till
universitet och högskolor, examinationsfrekvensen samt lärarbenägenheten..
Prognosens beräkning i vad gäller ett överskott av lärare i humanistiska
ämnen i slutet av 1960-talet, ej att förväxla med ett överskott på humanister,
har vållat skepsis. Det förhållandet att tidigare humanistprognoser hittills ej
slagit in har påtalats av flera remissinstanser. I övrigt torde utskottet få hänvisa
till den utförliga redovisning av remissvaren som lämnats på s. 9—16 i
propositionen nr 111.
Den av 1960 års lärarutbildningssakkunniga framlagda klasslärarprognosen
avser behovet av och tillgången på folk- och småskollärare. Beteckningen klasslärarprognos,
bekväm såsom arbetsterm, är inte fullt adekvat, eftersom en
väsentlig fråga i det problemkomplex prognosen omfattar är behovet av vidareutbildade
folkskollärare på grundskolans högstadium. Undersökningen har åsyftat
en såvitt möjligt allsidig belysning av de faktorer, som påverkar beräkningarna
av behovet av folk- och smaskollärare samt examinationsbehovet. De
sakkunniga framhåller vikten av att de gjorda undersökningarna och beräkningarna
upprepas, så snart omständigheterna talar för att sadana förändringar
på skolans område inträtt, som kan förväntas paverka förutsättningarna för
prognosen på ett avgörande sätt. Vidare framhålles betydelsen av kontinuerliga
informationer om arbetsmarknadsläget.
Enligt erhållna direktiv av den 30 september 1960 skall de sakkunniga beräkna
behovet av klasslärare för så lång tid, som kan prognostiskt överblickas. I föreliggande
prognos har beräkningarna förts fram t. o. m. år 1980/81. Prognosen utmynnar
i en beräkning av examinationsbehovet i fråga om folk- respektive småskollärare.
Småskollärarbehovet utgöres i prognosen av behovet i folkskolans och grundskolans
årskurser 1—3.
Folkskollärarbehovet angives i första hand som behovet av klasslärare i årskurs
3—9 i folkskolan och 3—6 i grundskolan fram t. o. m. år 1965/66 och därefter
som behovet av klasslärare i årskurs 4—9 i folkskolan och 4—6 i grundskolan.
Därjämte avses behovet av vidareutbildade folkskollärare på högstadiet.
Detta behov angives som 40% av det totala behovet av lärare i teoretiska
läroämnen jämte antalet lärare i yrkesvägledning och tillsynslärarebefattningar.
Slutligen avses behovet av folkskollärare utöver 40 % på högstadiet samt behovet
av folkskollärare i andra högre skolor.
De sakkunnigas beräkning av folk- och småskollärarbehovet, uttryckt i antalet
erforderliga folk- respektive småskollärartjänster, har genomförts stegvis via
bedömningar och beräkningar av flera faktorer sasom barnantalets utveckling,
elevernas fördelning på skolformer in. m., medeltalet elever per klass och antalet
klassavdelningar.
Tillgången på lärare är, uttalar de sakkunniga, ett resultat av examination,
8 Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
avgång och den ursprungliga lärarpopulationens storlek. De sakkunniga har vid
sina beräkningar utgått från situationen läsåret 1960/61, för vilket läsår en redovisning
lämnats över antalet utbildade folk- respektive småskollärare, med fördelning
bl. a. på ålder, kön och skolformer, samt över antalet tjänstlediga, fördelade
efter tjfinstledighetsorsak.
De sakkunniga konstaterar, att klasslärarbristen i förhållande till populationemas
storlek ej kan anses särskilt stor.
För att klarlägga examinationsbehovet (rekryteringsbehovet) har 1960 års
lärarbestånd framskrivits år för år. Arbetsvolymen för det kvarvarande beståndet
har därefter beräknats. På motsvarande sätt har framskrivning skett av de
successivt examinerade och en beräkning gjorts av det vid varje år kvarvarande
beståndets arbetsvolym. För varje år har sedan de examinerades antal bestämts
så, att deras arbetsvolym tillsammans med den arbetsvolym, som de kvarvarande
från 1960 års bestånd och de förut examinerade väntas utföra, jämnt
täcker behovet. Behovet har därvid definierats som det antal tjänster som erhålles
sedan antalet övertidstjänster fråndragits. Dessa övertidstjänster har
antagits minska.
För att erhålla beräkningsgrunder härför har de sakkunniga genom en omfattande
enkät beräknat bl. a.
a) avgångskvoter för manliga och kvinnliga folkskollärare samt småskollärare,
dels för Varje år efter examen, dels för olika åldersår,
b) verksamhetsgraden för samma kategorier, dels för varje år efter examen, dels
för olika åldersår.
Resultaten av dessa beräkningar är i korthet följande:
Av 1 000 examinerade manliga folkskollärare kvarstår 764 i tjänst efter 10 år
och 680 efter 20 år. För kvinnliga folkskollärare är talen 796 respektive 671 och
för småskollärare 906 respektive 857. Tillämpas de avgångskvoter, som erhållits
ur enkäten, pa 1960 ars lärarbestand, fås att följande antal lärare lämnar vrket
per år, nämligen 145 manliga folkskollärare, 149 kvinnliga folkskollärare och
119 småskollärare. Dessa värden stämmer enligt de sakkunniga bra med det
faktiska antal som lämnade yrket under perioden 1955/60.
Enkäten ger vidare de värden på yrkesverksamhetsgraden, som framgår av
följande tablå.
Manliga folkskollärare
Kvinnliga folkskollärare
Småskollärare ........
År efter examen
1—7
8—14
15—21
86,5 %
87,8 %
94,4 %
84,1 %
18,0%
85,2 %
86,1 %
86,5%
91,3 %
På giundval av dessa beräkningar samt redovisade beräkningar över behovet
av folk- respektive småskollärare har examinationsbehovet för åren 1964—1980
i vad gäller dessa båda lärarkategorier beräknats till de tal, som angives i
följande tablå.
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
9
År
Folkskollärare
Småskollärare
1964 ..............
1032
1811
1965 ..............
204
831
1966 ..............
1448
919
1967 ..............
1 096
292
1968 ..............
808
337
1969 ..............
630
630
1970 ..............
672
726
1971 ..............
1084
708
1972 ..............
1058
698
1973 ..............
396
590
1974 ..............
876
689
1975 ..............
1 038
627
1976 ..............
1 050
487
1977 ..............
902
568
1978 ............
1096
336
1979 ..............
714
344
1980 ..............
966
300
Medeltal per år {ram till 1970 — 792 för småskollärare.
Medeltal per år fram till 1970 = 844 för folkskollärare.
Medeltal per år tiden efter 1970 rx 535 för småskollärare.
Medeltal per år tiden efter 1970 = 918 för folkskollärare.
Remissorganens omdömen om den gjorda klasslärarprognosen är mycket positiva.
Allmänt delas den i prognosen deklarerade uppfattningen om behovet av
en fortlöpande prognosverksamhet. Några erinringar i avgörande hänseenden
mot prognosens metodik och slutsatser har inte framkommit. Av de anförda
synpunkterna redovisas här följande.
Skolöverstyrelsen accepterar i stort sett den tillämpade undersökningsmetodiken
men understryker, att den rymmer åtskilliga osäkerhetsmoment. Bl. a.
framhålles den osäkerhet, som är förbunden med en bedömning av övergång till
»annan verksamhet» utanför läraryrket. Överstyrelsen anser, att det från olika
synpunkter skulle varit värdefullt, om det i utredningen angivits, till vilka olika
arbetsområden lärarna övergått. Denna sistnämnda synpunkt framhålles även
av arbetsmarknadsstyrelsen.
Överstyrelsen framhåller vidare, att regional brist förekommer även då lärarbehovet
totalt sett är fyllt och att det därför är nödvändigt, att examinationsbehovet
inte beräknas i underkant. Trots grundligheten i de sakkunnigas beräkningar
bör enligt överstyrelsens mening marginalen mellan det direkta klasslärarbehovet
och det därav föranledda examinationsbehovet vidgas. Härigenom
undanröjes, framhåller överstyrelsen, det starkaste hindret för fortsatt skolreformatorisk
verksamhet, nämligen den otillräckliga tillgången på lärare av
olika kategorier.
10
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Slutligen uttalar skolöverstyrelsen, att en fullständig behovs- och tillgångskalkyl
för olika kategorier av övningslärare skulle bilda ett värdefullt komplement
till de framlagda ämnes- och klasslärarprognosema.
Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att prognosen bör kunna läggas till grund för
dimensioneringen av seminarieorganisationen under 1960- och 1970-talen.
TCO konstaterar, att om några år — då för ämneslärarkategorien enligt föreliggande
prognosmaterial redovisas ett överskott — kommer behovet av folkskollärare
vid de högre skolorna att minska med den följden, att en hel del folkskollärare
måste återgå till klasslärartjänstgöring. I denna situation är det enligt
TCO:s mening konsekvent och nödvändigt — som de sakkunniga gjort — att
som följd härav räkna med ett tillskott av folkskollärare för klasslärartjänstgöring.
Risk för överskott av folkskollärare skulle annars uppstå. TCO anser
det i detta läge ytterst angeläget, att redan examinerade folkskollärares tjänstgöring
och försörjning inom sitt yrkesområde tryggas. TCO understryker vidare
de sakkunnigas uttalande om betydelsen av kontinuerliga informationer om
arbetsmarknadsläget.
Utbildning av ämneslärare
Nuvarande utbildningskapacitet
Antalet utbildningsplatser per läsår fördelat på olika utbildningsformer framgår
av följande tablå, som visar platsantalet läsåret 1962/63 i jämförelse med
1961/62.
Antalet utbildningsplatser för ämneslärare fördelat på olika
utbildningsformer
Utbildningsform
1961/62
1962/63
Ökning
1962/63
Lärarhögskolor:
Stockholm: 3-terminsutbildning .................
65
65
—
Malmö 3-terminsutbildning .................
60
60
—
1-terminsutbildning .................
—
40
+ 40
Göteborg: 1-terminsutbildning .................
—
90
+ 90
Praktisk lärarkurs:
Gymnasier och seminarier ......................
476
ca 490
+ U
Lärarutbildningsblock ..........................
24
901
+ 661
Summa
625
835
+ 210
Som en kommentar till denna tablå må nämnas att lärarutbildningssakkunniga
i sitt förslag om anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolor räknat
1 I proposition och riksdagsbeslut våren 1962 beräknades block-kapaciteten öka med omkring
100 platser.
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
11
med, att denna utbildning skulle förläggas till alla tre lärarhögskolorna och vid
var och en av dessa dimensioneras för ca 90 lärarkandidater per läsår. Med
hänsyn till de lokalproblem och de organisatoriska svårigheter, som kunde väntas
uppstå vid lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö, om de sakkunnigas
förslag genomfördes fullt ut redan fr. o. m. läsåret 1962/63, begränsades emellertid
kapacitetsökningen för detta läsår på sätt som framgår av tablån.
Den beslutade utökningen av lärarhögskolornas utbildningskapacitet avsåg
huvudsakligen att möta tillströmningen av lärarkandidater direkt från universiteten.
Utbyggnaden av lärarutbildningsblocken var däremot i första hand avsedd
som en åtgärd för att nedbringa provårsköns omfattning.
Förslag om ökad intagning av ämneslärarkandidater 1963/64 vid
befintliga lärarhögskolor
Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, dels
såvitt gäller lärarhögskolan i Stockholm, dels — i slutligt föreliggande anslagsäskanden
— såvitt gäller lärarhögskolan i Göteborg, att intagningskapaciteten
ökas med sammanlagt 120 lärarkandidater per läsår. Denna intagningsökning
avses komma till stånd genom anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolan
i Stockholm med en intagning av 45 lärarkandidater varje termin samt
genom utvidgning av intagningen till 1-terminsutbildningen i Göteborg från
nuvarande 45 lärarkandidater varje termin till 60 lärarkandidater varje termin.
I motiveringen för förslaget om anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolan
i Stockholm anför överstyrelsen, att utbyggnaden av ifrågavarande
utbildning enligt proposition 1962:106 avsetts ske i etapper. Vidare framhålles
att rekryteringen till utbildningen i Göteborg visat sig tillfredsställande och att
det är angeläget, att denna utbildningsform snarast får största möjliga omfattning.
Under hand har inhämtats att lokalbehovet för en 1-terminsutbildning vid
lärarhögskolan i Stockholm kan tillgodoses utan att statliga investeringar för
nybyggnad av lokaler ifrågakommer.
Av handlingarna inhämtas att lärarutbildningssakkunniga biträder förslaget
om en utvidgning av intagningen till 1-terminsutbildningen vid lärarhögskolan i
Göteborg.
Kostnaderna för den föreslagna utökningen uppgår till ca 1 680 000 kr. vid
lärarhögskolan i Stockholm och 630 000 kr. vid lärarhögskolan i Göteborg.
Förslag om ökad intagning 1963/64 vid praktisk lärarkurs
Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, sådana
dessa slutligt föreligger, att den årliga utbildningskapaciteten vid de praktiska
lärarkurserna ökas med 100 platser. Därutöver föreslår 1960 års lärarut
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
bildning ssakkunniga dels i särskild skrivelse den 21 november 1962, dels i sitt
betänkande Lärarhögskolor i Uppsala och Umeå, att den årliga utbildningskapaciteten
vid lärarkursen i Umeå utökas med 20 platser under ett övergångsskede,
intill dess att en lärarhögskola i Umeå kan börja sin verksamhet. En
närmare redogörelse för de sakkunnigas förslag lämnas i nästa avsnitt.
Skolöverstyrelsens förslag innebär, dels att 70 nya utbildningsplatser borde
skapas genom en utbyggnad av de s. k. lärarutbildningsblocken, antingen genom
utvidgning av befintliga block eller genom anordnande av nya block, dels att
ytterligare 30 nya utbildningsplatser borde skapas genom vissa förstärkningsåtgärder
i syfte att göra lärarkursanstalternas utbildningskapacitet mer elastisk
i förhållande till behovets växlande storlek samt inriktning på vissa ämneskombinationer.
Beträffande det förstnämnda förslaget om en utbyggnad av lärarkursanstalterna
framhåller överstyrelsen, att det totala antalet sökande till höstterminskurserna
regelmässigt överstiger antalet disponibla platser, varför ett antal
sökande ej kan mottagas (höstterminen 1962 gällde detta 54 sökande). På vårterminen
däremot förekommer enligt överstyrelsen, att antalet sökande understiger
antalet disponibla platser (vårterminen 1963 ett underskott på 14 sökande).
Kostnaderna för den av skolöverstyrelsen föreslagna utvidgningen med (70 -f30
=) 100 utbildningsplatser beräknas av överstyrelsen till 2 015 000 kr., varav
920 000 kr. under anslaget till avlöningar vid statliga allmänna gymnasier m. m.
och 1 365 000 kr. under anslaget till avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser
m. m. Härtill kommer kostnaderna för den av lärarutbildningssakkunniga
föreslagna utökningen av platsantalet i Umeå, vilka kostnader beräknas till
107 000 respektive 276 000 kr. under nyssnämnda anslag.
Förslag om nya lärarhögskolor i Uppsala och Umeå
Lärarutbildningssakkunniga har dels i skrivelse den 21 november 1962, dels
i ett den 20 december 1962 daterat betänkande framlagt förslag rörande inrättande
av lärarhögskolor i Uppsala och Umeå. Av den skrivelse, med vilken de
sakkunniga överlämnat sitt betänkande, framgår att de sakkunniga för närvarande
låter utarbeta ett arbetsprogram för övergång från nuvarande lärarutbildningsanstalter,
såsom folkskoleseminarier och lärarkursläroverk, till en utbildningsorganisation
av lärarhögskolor. Det framhålles, att detta arbete ännu
inte är slutfört, och att frågan knappast heller kan bli löst, förrän de sakkunniga
hunnit bilda sig en säkrare uppfattning om lärarutbildningens innehåll och utformning.
Enligt de sakkunnigas mening kräver dock behovet av väl utbildade
lärare, i synnerhet på grundskolans högstadium, att åtgärder snabbt vidtages
för att häva bristen.
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
13
Det framlagda betänkandet utmynnar i förslag dels om inrättande av en
lärarhögskola i Uppsala fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels om principbeslut att
inom en nära framtid förlägga lärarhögskola till Umeå, dels om ökning av utbildningskapaciteten
vid den praktiska lärarkursen i Umeå fr. o. m. budgetåret
1963/64 till dess att en lärarhögskola i Umeå kan börja sin verksamhet.
De sakkunniga understryker, att lärarutbildningens innehåll, omfattning och
organisation vid den föreslagna lärarhögskolan i Uppsala av nyss angivna skäl
inte kunnat få den slutliga utformning, som det enligt givna direktiv åligger de
sakkunniga att sedermera föreslå.
Beträffande förslagens bakgrund och innehåll inhämtas vidare huvudsakligen
följande.
Uppsala
De sakkunniga föreslår, att lärarhögskolan i Uppsala börjar sin verksamhet
den 1 juli 1964 med ämneslärarutbildning av s. k. Göteborgsmodell — 1-terminsutbildning.
Under det första verksamhetsåret räknas med att ca 40 ämneslärare
per termin skall utbildas.
De sakkunniga, som även övervägt frågan om en definitiv placering av
lärarhögskolan i Uppsala, har i samråd med företrädare för universitetet
funnit, att en förläggning till kvarteret Observatoriet (Luthagsgärdet) skulle
innebära en synnerligen gynnsam lösning av lokaliseringsfrågan. De sakkunniga
har funnit, att lärarhögskolans administrativa och pedagogiska centrum kan
erhålla provisoriska lokaler i folkskoleseminariet. Därvid måste emellertid erforderligt
antal av seminariets övningsskoleklasser flyttas ut till stadens skollokaler.
Därom har preliminär överenskommelse träffats med staden den It
december 1962.
Nämnda överenskommelse mellan staten och staden innebär vidare, att en
extern övningsskola för lärarhögskolan, omfattande fem parallellklasser av
grundskolans högstadium, förlägges till Tiundaskolan i staden.
De sakkunniga framhåller, att Tiundaskolan inte kan komma att räcka till
för lärarhögskolans hela behov av övningsundervisning på grundskolans högstadium,
men påpekar, att läsåret 1964/65 ytterligare ca 80 högstadieklasser
kan beräknas stå till förfogande för övningsserier på detta stadium.
Lärarhögskolans övningsundervisning på gymnasiestadiet föreslås i första
rummet bli förlagd till Katedralskolan i Uppsala. Samtidigt förutsätter de sakkunniga,
att den egentliga praktiska lärarkursen vid Katedralskolan och vid
folkskoleseminariet i Uppsala skall upphöra vid slutet av vårterminen 1964. I
den preliminära överenskommelsen med staden har de sakkunniga sökt tillgodose
lärarutbildningens intressen även beträffande vissa lokal- och ombyggnadsfrågor
samt utrustningsfrågor.
De sakkunniga föreslår, att vid lärarhögskolan skall inrättas en professur i
praktisk pedagogik, när verksamheten vid högskolan vidgats till att omfatta
14
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
även klasslärare eller andra typer av ämneslärarutbildning (treterminsutbildning).
Under en övergångstid anses undervisningen i pedagogik böra bestridas av
en lektor i psykologi och pedagogik.
Umeå
De sakkunniga anför, att byggnadsstyrelsen i september 1962 färdigställt ett
förslag till utbyggnadsplan för ett universitet i Umeå, i vilken plan man räknat
med att vissa humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga utbildnings- och
forskningsvägar skall skapas. I samband med utbyggnaden av akademisk utbildning
och forskning aktualiseras enligt de sakkunnigas mening frågan om att
inrätta en lärarhögskola i staden. Umeås skolväsen bedömes erbjuda ett tillräckligt
underlag för lärarkandidaternas övningsundervisning. Utbildningskapaciteten
vid lärarhögskolan förutsättes dock inte kunna bli lika stor som vid de
redan inrättade lärarhögskolorna.
Så snart närmare kännedom nåtts om i vilken omfattning och i vilken takt
akademisk utbildning kan komma till stånd i Umeå, bör enligt de sakkunnigas
mening ett tidsprogram och ett mera detaljerat förslag om en lärarhögskola
avgivas. De sakkunniga förklarar sig för närvarande inte beredda att ange någon
tidpunkt för lärarhögskolans start men räknar med att den kommer att inrättas
under de närmaste åren.
De sakkunniga har undersökt möjligheterna att öka utbildningskapaciteten
vid den praktiska lärarkursen i Umeå under ett övergångsskede, tills en lärarhögskola
kan börja sin verksamhet. Det har därvid befunnits att under vissa förutsättningar
skulle lärarkursen kunna utökas från ca 15 till 25 lärarkandidater per
termin. Villkoren för en dylik ökning av utbildningskapaciteten angives vara,
dels att en biträdande föreståndare förordnas vid lärarkursen, dels att även
andra läroanstalter än läroverket anlitas för lärarkandidaternas övningsundervisning.
De sakkunniga föreslår, att åtgärder för en dylik utökning av lärarkursen
vidtages.
Vidare föreslår de sakkunniga, att en tjänst som universitetslektor i pedagogik
inrättas i lönegrad Ao 27. Så snart den akademiska undervisningen för avläggande
av filosofiska examina börjar i staden, bör enligt de sakkunnigas mening
sådana studerande, som utbildar sig till ämneslärare, ha möjlighet att dels förvärva
1—2 akademiska betyg i ämnet pedagogik, dels genomgå den för filosofisk
ämbetsexamen obligatoriska kursen i psykologi samt pedagogikens teori och
historia. Innehavaren av denna tjänst föreslås ombesörja undervisningen och
förrätta tentamina i ämnet. Inrättandet av en sådan tjänst bör enligt de sakkunnigas
mening i hög grad stimulera all lärarutbildning i Umeå.
Kostnader
Kostnaderna för en lärarhögskola i Uppsala beräknas för budgetåret 1963/64
till sammanlagt 59 000 kr., vartill emellertid kommer ett belopp av 55 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
15
för iordningställande av lokaler i nuvarande folkskoleseminariet i Uppsala. Kostnaderna
för lärarhögskolan under budgetåret 1964/65 beräknas till 2 986 000 kr.
Kostnaderna för den föreslagna utvidgningen av den praktiska lärarkursen i
Umeå beräknas för budgetåret 1963/64 till 383 000 kr., varav 107 000 kr. i kursledar-
och seriearvoden m. m. samt 276 000 kr. i avlöning åt deltagarna i kursen.
Remissyttranden
De sakkunnigas förslag rörande inrättande av en lärarhögskola i Uppsala har
tillstyrkts av samtliga remissinstanser. Förslaget om en lärarhögskola i Umeå
har tillstyrkts av jlertalet remissinstanser och även förslaget om en utökning av
den praktiska lärarkursen i Umeå, till dess att lärarhögskolan börjat sin verksamhet,
har i stort sett tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Tveksamma eller
avstyrkande yttranden beträffande förslagen om lärarutbildning i Umeå har
avgivits av statskontoret och SACO. Det föreslagna universitetslektoratet i
Umeå har kommenterats av ett mindre antal remissinstanser, av vilka universitetskansler
sämbetet och 1962 års Umeåkommitté anmält avvikande meningar.
Beträffande förslaget om en utvidgning av den praktiska lärarkursen i Umeå
uttalas tveksamhet av statskontoret. Statskontoret finner sannolikt, med tanke
på den utbildningskapacitet som är nödvändig vid en fullständig övergång till
lärarhögskoleutbildning, att även andra förläggningsorter än universitetsstäder
måste komma i fråga. Om detta resonemang skulle vara riktigt, borde man i
stället för att öka ut den praktiska lärarkursen i Umeå upprätta en praktisk
lärarkurs eller ett lärarutbildningsblock på någon ort, som på grund av omfattningen
av sitt skolväsen och förhållandena i övrigt kunde tänkas i framtiden få
en lärarhögskola. Härvid syntes Sundsvall vara den från flera synpunkter lämpligaste
orten.
Ett nytt lärarutbildningsblock i Sundsvall skulle inte ge nämnvärt större
ökning av totalkapaciteten men däremot ge möjlighet att vid lärarutbildningen
utnyttja den erfarenhet av enhetsskolan, som där funnes, en sak av betydelse,
då ämneslärarna i stor utsträckning komme att få sitt arbete förlagt till grundskolans
högstadium.
Utbildning av folk- och småskollärare
Utbildning av folk- och småskollärare bedrives innevarande budgetår dels vid
lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö, dels vid 21 folkskoleseminarier. Ett
av seminarierna, folkskoleseminariet i Lund, kommer att upphöra med utgången
av innevarande budgetår. Även Annedals folkskoleseminarium i Göteborg står
under avveckling och kommer att vara helt avvecklat med utgången av budgetåret
1964/65.
16
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Förslag rörande utbildningskapaciteten 1963/64
Lärarhögskolorna
Skolöverstyrelsen föreslår, att lärarhögskolan i Göteborg skall taga in 48 folkskollärarkandidater
och 48 småskollärarkandidater per termin. Beträffande övriga
lärarhögskolor räknas i fråga om utbildningen av folk- och småskollärare
med oförändrad utbildningskapacitet. Lärarhögskolornas årliga intagningskapacitet
skulle sålunda bli 288 folkskollärarkandidater och 144 småskollärarkandidater.
En häremot svarande examination av folkskollärare uppkommer år 1965,
eftersom intagningsökningen skett redan fr. o. m. vårterminen 1963. Beträffande
småskollärarna ökar examinationen i full utsträckning år 1966.
F ölkskoleseminarierna
Skolöverstyrelsen föreslår, att antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna
fastställes till de tal som angives i följande uppställning.
Antal intagningsklasser av:
ht 1961
ht 1982
ht 1963
(förslag)
4-årig folkskollärarlinje .....
8
8
8
2-årig folkskollärarlinje .....
18
19
20
3-årig småskollärarlinje .....
26
26
19
2-årig småskollärarlinje .....
22
26
16
I sin motivering för detta förslag anknyter överstyrelsen till de beräkningar av
examinationsbehovet som framlagts i lärarutbildningssakkunnigas betänkande
om klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare
(klasslärarprognosen). Överstyrelsen framhåller, att överstyrelsen i sitt yttrande
över de sakkunnigas betänkande framhållit några omständigheter, som torde
medföra ett ökat behov av klasslärare, särskilt folkskollärare, utöver vad de
sakkunniga kommit till. Sålunda anser överstyrelsen, att man bör räkna med
större avgång av folkskollärare, som skaffar sig fullständig adjunktsbehörighet.
Överstyrelsen framhåller vidare, att man måste ta hänsyn till den bristande
rörligheten hos arbetskraften, vilken medför att det lokalt eller regionalt kan
föreligga en bristsituation, även om det för landet i dess helhet skulle väga jämnt
mellan lärartillgång och lärarbehov. Man bör enligt överstyrelsens mening också
räkna med att svenska lärare kan komma att i ökad utsträckning tas i anspråk
för verksamhet i utvecklingsländerna. Slutligen anser överstyrelsen, att man
med hänsyn till den osäkerhet, som alltid måste vidlåda beräkningar rörande det
framtida lärarbehovet, vid planeringen av lärarexaminationen bör räkna med
nödvändigheten av en ej alltför liten säkerhetsmarginal.
överstyrelsen föreslår, att intagningen vid folkskoleseminarierna år 1963 avpassas
så, att examinationen år 1965 omfattar omkring 1 000 folkskollärare och
omkring 1 100 småskollärare.
17
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
De av skolöverstyrelsen framlagda förslaget angående intagningens omfattning
år 1963 har enligt vad överstyrelsen framhåller föregåtts av överläggningar med
1960 års lärarutbildningssakkunniga.
Några rekryteringssvårigheter anser överstyrelsen icke behöva befaras med
anledning av den föreslagna intagningens omfattning.
Seminarieorganisationen kommer vid bifall till överstyrelsens förslag att budgetåret
1963/64 omfatta sammanlagt 184 klasser mot 174 innevarande budgetår,
alltså en ökning med 10 klasser. Härtill kommer, att överstyrelsen föreslagit
en intagning av 28 lärarkandidater per klass pa tvåårig folkskollärarlinje, vilket
enligt vad överstyrelsen framhåller ställer ökade krav pa tillgången till handledarklasser.
Folkskollärarutbildning i engelska
De krav som gäller för behörighet att undervisa i främmande språk inom det
obligatoriska skolväsendet och de vägar som star öppna för att förvärva sådan
behörighet finns angivna i Kungl. Maj:ts kungörelse 1959:107 (ändr. 1961: 326).
I propositionen lämnas (s. 43 och 44) en redogörelse för dessa bestämmelser, till
vilken torde få hänvisas.
Enligt Kungl. Maj:ts tilläggsdirektiv till 1960 års lärarutbildningssakkunniga
den 6 juni 1962 skall de sakkunniga bl. a. behandla frågan om »den komplettering
av den reguljära klasslärarutbildningen med utbildning i engelska, som
fordras med hänsyn till att engelska skall vara obligatoriskt ämne på grundskolans
mellanstadium».
Lärarutbildningssakkunniga har nu genom en för ändamålet tillkallad expert,
rektorn vid Rostads folkskoleseminarium i Kalmar Erik Blix, låtit utreda nyss
angivna fråga och har i ett den 20 december 1962 dagtecknat betänkande med
titeln »Folkskollärarutbildningen i engelska» föreslagit vissa provisoriska åtgärder
i syfte att inom den nuvarande klasslärarutbildningens ram förstärka utbildningen
i engelska. De sakkunniga förklarar sig väl medvetna om önskemålet,
att klasslärarutbildningen i engelska omprövas och ytterligare förbättras på
längre sikt, när en ny utbildningsorganisation i en framtid gör detta möjligt.
Under förevarande omständigheter har de sakkunniga emellertid ansett sig böra
föreslå vissa provisoriska åtgärder och funnit det angeläget, att dylika åtgärder
genomföres redan fr. o. m. läsåret 1963/64.
De sakkunniga summerar sin redogörelse för den hittillsvarande lärarsituationen
i ämnet engelska på följande sätt.
Vid undervisningen i engelska pa försöksskolans mellanstadium har man genom
praktiserande av lärarbyten i stor utsträckning tillämpat en typ av ämneslärarsystcm.
Med en tillgång på ca 50 % behöriga lärare på mellanstadiet har
man kunnat sörja för att åtminstone ca 94% av denna undervisning inom
årskurserna 5 och 6 av A-formcn och åtminstone 59 ®Jo av densamma inom Bformen
har kunnat omhänderhas av lärare med full kompetens. Radioundervis
2
_ Bihang till riksdagens ■protokoll 1963. 6 saml. Nr 132
18 Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
ningen i engelska har varit av mycket stor betydelse, när det gällt att sörja för
undervisningen i detta ämne i klasser av B-typ.
De sakkunniga framhåller, efter att ha lämnat vissa synpunkter på frågan
om att genom en förlängd eller en differentierad utbildning uppnå en mer definitiv
lösning av det aktuella problemet, att engelskans ställning som obligatoriskt
ämne fr. o. m. årskurs 4 i grundskolan kräver snabbt verkande åtgärder
för en provisorisk lösning av frågan om lärarutbildningen i ämnet. Det understrykes,
att den definitiva lösningen därigenom inte blir mindre angelägen.
Det är enligt vad de sakkunniga framhåller inte möjligt att i årskurs 4 tilllämpa
lärarbyte i syfte att få kompetenta undervisare i engelska på det sätt
som hittills skett beträffande årskurserna 5 och 6. Av detta skäl bör enligt
de sakkunnigas uppfattning tills vidare alla klasslärare på mellanstadiet utbildas
så, att de blir kompetenta att handha undervisning i engelska i årskurs 4.
De sakkunniga föreslår, att den undervisning om tre veckotimmar i engelska,
som de nuvarande behörighetskursemas två första terminer omfattar, infogas
såsom en obligatorisk del av folkskollärarutbildningen. Denna obligatoriska del
föreslås till tiden förlagd till de båda första utbildningsterminerna vid lärarhögskolas
folkskollärarlinje och vid tvåårig folkskollärarlinje samt till årskurs in
av fyraårig folkskollärarlinje. Utbildningen föreslås utformad dels med inriktning
mot uppgiften att undervisa i årskurs 4, dels med sikte på fortsatt utbildning
för full behörighet. Vissa åtgärder i syfte att preparera lärarkandidaterna
på den fyraåriga linjen för ifrågavarande utbildning föreslås. Denna obligatoriska
utbildning skulle tillsammans med en kortare obligatorisk sommarkurs,
för vilken i det följande redogöres, ge behörighet att undervisa i engelska i årskurs
4.
För erhållande av full behörighet att undervisa i engelska föreslås därutöver
gälla krav på genomgång av den nuvarande behörighetskursens tredje termin.
Härvidlag skulle emellertid alltjämt frihet råda. De sakkunniga räknar emellertid
med att den obligatoriska undervisningen i engelska kommer att leda till
ett ökat antal deltagare i utbildningens frivilliga del.
De sakkunniga föreslår vidare, att en obligatorisk sommarkurs av tre veckors
längd förlägges mellan utbildningens andra och dess frivilliga tredje termin.
De sakkunniga föreslår, att även lärarkandidater på småskollärarlinje blir
berättigade att deltaga i den föreslagna utbildningen. Det framhålles, att en
dylik anordning redan genomförts vid lärarhögskolan i Malmö.
För att skapa utrymme för den föreslagna obligatoriska utbildningen i engelska
föreslår de sakkunniga, att undervisningen i slöjd på folkskollärarlinje reduceras
från 8 till 4 veckotimmar. Enligt en av de sakkunniga företagen undersökning
av undervisningen i ämnet i Västmanlands län bestrides den helt övervägande
delen av undervisningen av facklärare med föreskriven kompetens och
endast en ringa del av folkskollärare. Med hänsyn härtill finner de sakkunniga
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
19
en reducering av timtalet för detta ämne befogad. För kompletterande utbildning
tänker sig de sakkunniga anordnande av fortbildningskurser.
De sakkunniga föreslår vidare, att bestämmelserna om inträde vid lärarhögskola
och folkskoleseminarium ändras så, att godkänt vitsord i engelska blir
obligatoriskt.
Slutligen föreslås att det inom ramen för skolöverstyrelsens reguljära kursverksamhet
anordnas fortbildningskurser för sådana folkskollärare, som endast
genomgått den obligatoriska utbildningen och som önskar förvärva full behörighet
att undervisa i engelska på mellanstadiet.
Nettokostnaderna för de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna beräknas
till 29 000 kr. för budgetåret 1963/64- och till 178 000 kr. för budgetåret 1964/65.
De sakkunnigas förslag tillstyrkes i huvudsak av flertalet remissinstanser,
vilka dock genomgående understryker de föreslagna anordningarnas provisoriska
karaktär. Tveksamma eller avstyrkande yttranden beträffande förslagets
huvudpunkter har redovisats av statskontoret samt flertalet seminarierektorer,
som ställer sig betänksamma inför ett tillskapande av en ny, lägre behörighet
för undervisning i engelska.
Särskilda lä rarutbildningsåtgärder
I samband med det underskott på lärare inom vissa ämnesgrupper, som uppkommit,
beroende på bl. a. en otillräcklig utbildningskapacitet inom vissa sektorer
av universitetsorganisationen, har, jämsides med en utökning av utbildningsresurserna
vid universiteten, andra vägar prövats att komma till rätta med
situationen. Av särskild betydelse har därvid varit åtgärder för att stimulera
folkskollärare till fortsatta studier, antingen vid särskilda vidareutbildningskurser
eller vid universitet eller genom korrespondenskurser för akademiska
betyg. Innevarande budgetår har dessutom prövats en ny väg, öppen även för
andra än folkskollärare, nämligen särskild akademisk undervisning för ett betyg,
förlagd utanför universitetsorterna. Förslag kommer att i det följande framläggas
om anordnande dels av dylik undervisning även på tvåbetygsnivå, dels
av en treårig lärarutbildning för främst de tekniska gymnasiernas och fackskolornas
behov.
Vidareutbildning av folkskollärare
På grundval av riksdagens beslut år 1958 tillkom nu gällande bestämmelser
om vidareutbildning av folkskollärare. Även dessförinnan hade emellertid vidareutbildningsverksamhet
bedrivits, om också i något annorlunda former.
Vidareutbildning för ämneslärartjänst i lönegrad Ao 19 för folkskollärare med
viss vidareutbildning sker på två vägar. Den ena är en huvudsakligen akademisk
väg och innefattar förvärv genom universitetsstudier av två betygsenheter
för filosofisk ämbetsexamen samt genomgång av en s. k. biämneskurs och en
20
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
kurs i psykologi och pedagogik. Den andra är helt byggd på särskild kursverksamhet
och omfattar dels två s. k. terminskurser, dels en biämneskurs och en
kurs i psykologi och pedagogik, vardera av omkring tre veckors längd. Den
sistnämnda formen av vidareutbildning är förlagd i huvudsak till lärarhögskolor
och folkskoleseminarier, och den beräknas ta i anspråk ett läsår och någon del
av angränsande sommarferier.
Folkskollärare, som genomgår vidareutbildning i någon av de här nämnda
formerna, äger rätt att åtnjuta tjänstledighet med B-avdrag i enlighet med
kungörelsen 1954: 502.
Av en i propositionen på s. 53 intagen sammanställning framgår, att jämfört
med föregående budgetår antalet deltagare i kurser i matematisk-naturvetenskapliga
och samhällsvetenskapliga ämnen ökat. Detta har skett i enlighet med
en den 6 juni 1962 beslutad ändring av bestämmelserna angående vidareutbildning
av folkskollärare, varigenom föreskrivits att vidareutbildningskurser,
såvida ej särskilda skäl föreligger, ej bör anordnas i ämneskombinationer, där
genom annan utbildning god tillgång på lärare kan förväntas. En bidragande
orsak till att rekryteringen till kurserna i fysik och kemi kunnat ökas är att
överstyrelsen efter medgivande av Kungl. Maj:t försöksvis anordnat en kurs i
vartdera ämnet förlagd till kvällstid. Dessa kurser sträcker sig över två terminer
men har samma innehåll som terminskurserna.
För nästa budgetår föreslår överstyrelsen, såsom närmare framgår av vad som
i det följande anföres under anslagspunkten Särskilda lärarutbildningsåtgärder,
en utvidgning av kursverksamheten medförande en sammanlagd kostnadsökning,
bortsett från viss automatisk kostnadsstegring, av 160 000 kr. Med hänsyn
till bristen på utbildade yrkesvalslärare begäres sålunda medel för ytterligare
en kurs i yrkesvägledning samt i anslutning till denna en terminskurs i samhällskunskap.
Härutöver föreslår överstyrelsen anordnande av, förutom ytterligare
två biämneskurser och en psykologikurs, två terminskurser i historia. Dessa avses
bli kombinerade med de terminskurser i kristendomskunskap, som enligt
beslut av riksdagen tillkommit fr. o. m. innevarande budgetår.
Regional akademisk undervisning
I de särskilda bestämmelser, som den 6 juni 1962 utfärdats om ettbetygsundervisningen
utanför universiteten, föreskrives bl. a. följande.
Kurser anordnas i samarbete mellan universiteten och skolöverstyrelsen.
Efter samråd med universitetskanslern beslutar överstyrelsen i vilka av ämnena
matematik, fysik, kemi, nationalekonomi och statskunskap, på vilka orter samt
i samarbete med vilka universitet undervisning skall anordnas. Vissa laborationer
m. m. må i begränsad omfattning förläggas till universitetsinstitutioner. Vissa
förberedande kurser anordnas av överstyrelsen.
Inspektor och examinator vid kurs förordnas av kanslern. Den administrativa
ledningen för kurserna på varje ort utses av överstyrelsen efter samråd med
vederbörande skolstyrelse.
Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1963
21
Behörig att deltaga i ettbetygsundervisningen är dels examinerad folkskollärare,
som genom avlagd studentexamen eller eljest uppfyller gällande villkor
för universitetsstudier i ifrågakommande ämne, dels folkskollärare, som — utan
att äga behörighet att inskrivas som studerande vid universitet — inhämtat de
särskilda förkunskaper, som vid universitetsstudier i ämnet kräves för betygsgraden
Godkänd i filosofisk ämbetsexamen, dels ock — i mån av utrymme —
den som genom avlagd studentexamen eller eljest uppfyller gällande villkor för
universitetsstudier i ämnet. Kursdeltagare, som uppfyller gällande villkor för
universitetsstudier, inskrives som studerande vid vederbörande universitet.
De krav som uppställes för godkänd tentamen förutsättes helt överensstämma
med dem som gäller vid den inom universiteten bedrivna undervisningen.
Folkskollärare, som deltar i de regionala kurserna, äger rätt att åtnjuta tjänstledighet
med B-avdrag i enlighet med kungörelsen 1954: 502.
Akademiska ettbetygskurser har läsåret 1962/63 varit förlagda till elva orter,
nämligen Borlänge, Borås, Falun, Gävle, Kalmar, Kristianstad, Linköping,
Luleå, Norrköping, Västerås och Örebro.
I överstyrelsens äskanden för nästa budgetår beträffande det nuvarande anslaget
Vidareutbildning av lärare m. m., vilka redovisas närmare i det följande
under den nya anslagsrubriken Särskilda lärarutbildningsåtgärder, förutsättes
att regionala ettbetygskurser skall komma till stånd på ytterligare två orter
utöver de nuvarande elva. Den sammanlagda merkostnaden härför beräknas till
200 000 kr. Dessutom begär överstyrelsen ett belopp av 50 000 kr. för ett nytt
bidragsändamål, nämligen för stöd åt sådan akademisk undervisning i bristämnen,
som anordnas av studieförbund.
Den av överstyrelsen i samarbete med universiteten hittills anordnade regionala
undervisningen är begränsad till ettbetygsstadiet. Förslag har framkommit
om att utvidga verksamheten till att också omfatta akademiska tvåbetygskurser.
På föranstaltande av departementet har därför närmare undersökts vilka möjligheter
som föreligger att anordna decentraliserad akademisk utbildning på
tvåbetygsstadiet i matematik, fysik och kemi. Slutsatsen av hittills gjorda
undersökningar är, att vissa förutsättningar föreligger för att sådan utbildning
skulle kunna komma till stånd i Örebro och Linköping. Att det visat sig lämpligt
att begränsa utbildningen till dessa två orter beror på flera faktorer såsom tillgången
på lämpliga lokaler, förekomsten av ett tillräckligt rekryteringsunderlag,
tillgången på kvalificerade lärare samt ett lämpligt avstånd från universitetsort.
Beträffande tidpunkten för ett igångsättande av en tvåbetygsundervisning har
undersökningarna utmynnat i den uppfattningen, att sådan undervisning borde
kunna komma till stånd i matematik fr. o. m. höstterminen 1963, i fysik fr. o. m.
läsåret 1964/65 och i kemi fr. o. m. läsåret 1965/66. Vad beträffar de årliga driftkostnaderna
har dessa för respektive ämnen från de ifrågasatta kursorternas
sida beräknats till, för matematik ca 2 000 kr., för fysik drygt 10 000 kr. och för
kemi ca 12 000 kr. per studerande. Det har vidare preliminärt angivits, att
investeringskostnaderna för ämnena fysik och kemi skulle uppgå till sammanlagt
ca 1 500 000 kr.
22
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Med särskild skrivelse av den 31 januari 1963 har skolöverstyrelsen överlämnat
framställningar från länsskolnämnden i Östergötlands län samt vissa rektorer,
i vilka det anhålles om medel för anordnande av akademisk undervisning för
två betyg i kristendomskunskap. Överstyrelsen hänvisar till den besvärande
lärarbrist, som råder i detta ämne, och tillstyrker, att tvåbetygskurser i ämnet
anordnas.
Akademisk korrespondensundervisning
För nästa budgetår föreslår överstyrelsen, att bidraget till Hermods korrespondensinstitut
ökas med 120 000 kr. I sin motivering härför anför skolöverstyrelsen,
att korrespondenskurser ej endast bör anordnas i ämnen, där akut lärarbrist
råder, utan även bör avse att ge lärare ökade möjligheter att skaffa sig bredare
kompetens, något som i ökad omfattning erfordras, särskilt för grundskolans
högstadium. Den föreslagna ökningen av bidraget har vidare uppgivits vara avsedd
för utarbetande av ettbetygskurser i pedagogik och sociologi samt en tvåbetygskurs
i matematik.
Utbildning av lärare för tekniska gymnasier och fackskolor
Hösten 1961 bedömdes lärarsituationen vid de tekniska gymnasierna vara så
allvarlig att frågan aktualiserades om anordnande av en särskild ämnesmässig
och pedagogisk utbildning av gymnasieingenjörer till lärare med en första intagning
redan i januari 1962. I detta läge befanns en möjlig lösning vara att ge
välmeriterade gymnasieingenjörer med flerårig industripraktik en tvåårig ämnesmässig
och pedagogisk lärarutbildning. Förslag härom framlades av överstyrelsen
för yrkesutbildning och blev därefter föremål för viss överarbetning av
rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn Ragnar Woxén.
I statsverkspropositionen 1962 (bil. 10, s. 555 ff.) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att bevilja medel till en lärarutbildning i huvudsaklig överensstämmelse
med överstyrelsens av Woxén överarbetade förslag.
Riksdagen beviljade medel för den nya utbildningen, men statsutskottet framhöll
vid sin behandling av saken, att frågan om lämpliga åtgärder för förbättring
av lärartillgången vid de tekniska läroverken — bortsett från den kurs som
skulle taga sin början i februari samma år — borde av Kungl. Maj:t göras till
föremål för ytterligare undersökningar och överväganden. Utskottet förutsatte,
att Kungl. Maj:t härvid skulle, efter samråd med vederbörande utbildningsmyndigheter
och kontakt med representanter för näringsliv och övriga intressenter,
pröva skilda uppslag, som kunde komma i fråga i ovannämnda syfte och
leda till, att den av departementschefen föreslagna typen av lärarutbildning ersattes
av andra, mer ändamålsenliga anordningar.
Den särskilda lärarutbildningen av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska
gymnasier tog sin början i februari 1962.
I 1963 års statsverksproposition (bil. 10, s. 608 ff.) har departementschefen
Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1963
23
föreslagit att någon ytterligare intagning ej skulle komma till stånd vid den särskilda
lärarutbildningen, utan att utbildning av lärare i tekniska ämnen i stället
borde ske i andra former.
Med hänsyn till riksdagens uttalande förra året har under det gångna året en
diskussionsgrupp bestående av representanter för näringsliv, arbetstagarorganisationer
samt statliga myndigheter och institutioner under ordförandeskap av
statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet penetrerat lärarsituationen vid de
tekniska gymnasierna och övervägt olika åtgärder för att öka lärartillgången
vid dessa.
För att, med utgångspunkt i diskussionsgruppens allmänna ställningstaganden
om olika åtgärder, utarbeta mera konkreta förslag och i skriftlig form framlägga
dessa tillsattes inom gruppen en mindre arbetsgrupp. Denna arbetsgrupp utarbetade
en rapport med överväganden och rekommendationer i fråga om lärarsituationen
vid de tekniska gymnasierna. En sammanfattande redogörelse för den
framlagda rapporten har lämnats i 1963 års statsverksproposition (bil. 10, s.
256 ff.).
I anslutning till en rekommendation från arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas
lärarbehov har gymnasieutredningen i skrivelse av den 21 november
1962 framlagt förslag om anordnande av lärarutbildning vid de tekniska högskolorna
i grundläggande tekniska och i matematisk-naturvetenskapliga ämnen.
I skrivelsen skisserar utredningen dessutom hur en sådan utbildning skulle kunna
ordnas dels regionalt, dels genom korrespondensundervisning. Utredningen har
i sitt arbete biträtts av professorn Göran Borg i egenskap av särskilt tillkallad
expert.
Inledningsvis behandlas i skrivelsen frågan om behovet av lärare i
de ämnen som utbildningen föreslås omfatta. Utredningen hänvisar därvid till
den av arbetsmarknadsstyrelsen och 1960 års lärarutbildningssakkunniga utförda
undersökningen »Lärare i läroämnen. Behov och tillgång under 1960-talet».
Det framhålles, dels att antalet tjänster inom hela gymnasieväsendet i matematik
och fysik med stöd av denna undersökning kan beräknas växa från ca 650
läsåret 1960/61 till ca 1 000 läsåret 1970/71, dels att ett icke obetydligt antal av
de 650 tjänsterna var obesatta eller bestreds av icke kompetenta personer.
Inom överstyrelsen för yrkesutbildning, anför utredningen vidare, har vissa
beräkningar gjorts av lärarbehovet vid de tekniska gymnasierna fram till läsåret
1971/72 under antagande av att intagningskapaciteten vid dessa gymnasier i det
närmaste kommer att fördubblas under detta decennium. För de tekniska ämnenas
del har överstyrelsen räknat med en ökning med ca 430 tjänster, varav 80—
90 i de grundläggande tekniska ämnena mekanik, hållfasthetslära, ritteknik och
projektionslära. Det är att märka att överstyrelsen härvid räknat med en undervisning
av 27 veckotimmar per lärartjänst, dvs. sex veckotimmar utöver föreskriven
medeltjänstgöring av 21 veckotimmar. Gymnasieutredningen framhåller,
24
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
att med hänsyn till förefintligheten av vakanta och av ej kompetenta innehavare
uppehållna tjänster behovet i själva verket blir ännu större.
Samtliga angivna behovsberäkningar angives vara utvidgningsbehov. Därutöver
föreligger utbytesbehov och ersättningsbehov.
Härtill kommer, framhåller utredningen, att man enligt arbetsmarknadsstyrelsens
och 1960 års lärarutbildningssakkunnigas undersökning läsåret 1970/71 kan
för de nya fackskoloma räkna med ett behov av ca 200 heltidstjänster i matematik
och ca 150 tjänster i fysik. Någon beräkning av antalet tjänster i tekniska
ämnen vid dessa skolor har icke gjorts, men grovt uppskattat bedömes behovet
uppgå till något över 300 tjänster.
Den föreslagna lärarutbildningens mål bör enligt utredningens
mening vara att ge kompetens för undervisning dels i vissa grundläggande tekniska
ämnen vid de tekniska gymnasierna och fackskolorna, dels i matematik och
fysik vid samtliga gymnasieformer och fackskolor. Härför räknar utredningen
med en utbildningstid om tre år. Deltagarna i lärarutbildningen avses få en så
omfattande utbildning i matematik och fysik, att den väl motsvarar den akademiska
tvåbetygsnivån i dessa ämnen. Med hänsyn härtill och den likaledes
omfattande utbildningen i grundläggande tekniska ämnen anser utredningen,
att utbildningen bör ge gymnasieadjunktskompetens såväl i matematik och
fysik som i vissa tekniska ämnen.
Utredningen föreslår, att ifrågavarande utbildning anordnas, dels i anslutning
till teknisk högskola, dels i form av en decentraliserad, regional
utbildning.
Utredningens förslag beträffande lärarutbildningens förläggning till teknisk
högskola innebär att utbildningen bör inordnas i högskolans organisation och
att den bör organiseras på samma sätt som övrig utbildning vid högskolan. En
ny avdelning för ändamålet vid envar av de ifrågakommande högskolorna föreslås
sålunda bli inrättad, till vilken på vanligt sätt skall höra ett avdelningskollegium
med föreståndare. Intagningsbestämmelserna föreslås vara desamma som
vid högskolornas övriga avdelningar. Första året anses åtminstone ca 100 elever
böra intagas.
Oberoende av om föreslagen utbildning förlagd till teknisk högskola kan komma
till stånd, finner utredningen det angeläget, att en regional lärarutbildning
med samma kurser som vid lärarutbildningsavdelning vid högskola ordnas med
början redan från och med läsåret 1963/64.
Utredningen erinrar om den regionala undervisning i akademiska ämnen, som
från och med innevarande budgetår anordnas av skolöverstyrelsen i samarbete
med universiteten och i samråd med universitetskanslern. En liknande anordning
bör enligt utredningens uppfattning komma till stånd ifråga om den av utredningen
föreslagna lärarutbildningen i matematisk-naturvetenskapliga och grund
-
25
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
läggande tekniska ämnen. Denna utbildning föreslås bli förlagd till orter, där
förefintligt tekniskt gymnasiums resurser kan utnyttjas, där en god rekrytering
av elever kan påräknas och där det finns lärare med sadan utbildning att de lämpar
sig som handledare. Tentamen föreslås böra omhänderhas av vederbörande
lärare vid teknisk högskola. Med högskolans godkännande bör dock även handledare
kunna tentera elever.
Av stor betydelse finner utredningen det vara, att de regionala kurserna förlägges
så att de kan samarbeta med lämpliga, närbelägna industriföretag. Härigenom
ökas enligt utredningens mening möjligheten att få tillgång såväl till
lämpliga lärare som till studiematerial och praktikplatser.
Utredningen har tagit kontakt med representanter för vissa städer med tekniskt
gymnasium för att efterhöra intresset för en utbildning av ifragavarande
slag förlagd till orten. En utomordentligt positiv inställning hos berörda kommuner
har därvid framkommit. Goda resurser ifraga om lokaler, undervisningsmateriel,
lärare, bostäder för eleverna m. m. uppges sålunda kunna ställas till förfogande.
I fråga om utbildningens allmänna uppläggning anser utredningen,
att ämnesutbildningen bör omfatta tre år men att under det sista
året jämväl skall meddelas pedagogisk utbildning.
En specialisering på fyra olika linjer föreslås, nämligen för teknisk fysik,
elektroteknik, maskinteknik och byggnadsteknik.
Under alla tre åren avses undervisningen i de enskilda ämnena till innehåll och
utformning vara densamma som vid de tekniska högskolornas motsvarande årskurser.
Det pedagogiska inslaget i utbildningen under det tredje året bör
enligt utredningen i första hand inriktas på undervisningspraktik och information
i praktisk-pedagogiska frågor för att underlätta anpassning i lärarverksamheten.
För att utbildningen skall fylla sitt uppställda syfte, finner utredningen det
nödvändigt att vissa krav uppställes pa industripraktik. Utredningen
anser det dock ej rimligt att fordra mer praktik än för övriga teknologer, dvs.
sammanlagt sex månader.
Utbildningen bör enligt utredningen avslutas med en examen, benämnd
teknologie magisterexamen. Utredningen anser, att möjligheter
bör tillskapas att genom fortsatta studier i något av de huvudämnen, som ingått
i utbildningen, förvärva lektorskompetens. På vad sätt en sådan kompetens
skall kunna förvärvas och hur studierna skall läggas upp har utredningen ej
närmare övervägt.
Utredningen finner det slutligen angeläget, att vid sidan av anordnande av
lärarutbildning vid teknisk högskola och regional sådan ytterligare åtgärder vidtages
för att förse gymnasiet och fackskolorna med lärare.
26
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Mot bakgrunden av erfarenheter från korrespondensundervisningen
i akademiska ämnen anser utredningen sålunda, att det bör vara
möjligt att intressera korrespondensinstituten att bedriva sådan utbildning även
i ämnen som ingår i utbildningen vid teknisk högskola. För att stimulera härtill
bör statsbidrag utgå till sådan verksamhet samt i övrigt samma villkor gälla
som för korrespondensundervisningen i akademiska ämnen. Utredningen föreslår,
att det uppdrages åt lämplig myndighet att uppta förhandlingar med
korrespondensinstituten i denna fråga och snarast möjligt framlägga därav föranledda
förslag.
Det övervägande antalet remissinstanser är ense om att en lärarutbildning
i matematik och fysik samt grundläggande tekniska ämnen med i
huvudsak den inriktning som gymnasieutredningen föreslagit bör komma till
stand. Från flera hall, bl. a. 1960 års lärarutbildningssakkunniga, betonas dock,
att utbildningen bör prövas som ett provisorium, till dess att tillräcklig erfarenhet
av utbildningsformen vunnits.
De viktigaste frågor, där i remissvaren olika uppfattningar framträder, är
de om utbildningens förläggning och allmänna uppläggning. Remissmyndigheternas
inställning i dessa avseenden liksom till övriga delar av utredningens förslag
framgår av en redovisning i propositionen på s. 65—71. Här må endast nämnas,
att vad beträffar det pedagogislai inslaget i utbildningen skolöverstyrelsen
och 1960 års lärarutbildningssakkunniga föreslår, att den praktiska lärarutbildningen
bör komma efter en treårig ämnesmässig utbildning. Både SACO, TCO
och SR är inne på samma linje. Det råder för övrigt stor enighet också bland
övriga remissmyndigheter, som över huvud går in på frågan, att de pedagogiska
inslagen i utbildningen måste förstärkas.
Förskollärarutbildning
Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 46, SU 70, Rskr 18) fattades
principbeslut om förstatligande av förskollärarutbildningen. Vidare beslöts, att
huvudmännen för de nuvarande sex förskoleseminarierna fr. o. m. budgetåret
1962/63 skulle erhålla statsbidrag, motsvarande driftskostnaderna för seminarieverksamheten,
att ett statligt seminarium fr. o. m. nästa budgetår skulle upprättas
i Malmö och att statsbidrag skulle utgå till kostnaderna för en utökad
utbildningskapacitet vid de nuvarande seminarierna. Riksdagens beslut innebar
slutligen, att förskollärarutbildningen ställdes under skolöverstyrelsens tillsyn.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår rörande förskoleseminarierna upptar
skolöverstyrelsen frågan om förstatligandet av seminarierna och föreslår, att
detta skall ske fr. o. m. budgetåret 1963/64.
Överstyrelsen föreslår sålunda, att de kommunala seminarierna i Göteborg,
Luleå, Norrköping och Örebro samt de i enskild regi drivna seminarierna i
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
27
Stockholm och Uppsala förstatligas fr. o. m. budgetåret 1963/64. Även två nya
seminarier, som föreslås bli inrättade fr. o. m. nämnda budgetår, förutsättes bli
inrättade som statliga seminarier från början i likhet med det under innevarande
år nyinrättade seminariet i Malmö.
Skolöverstyrelsens slutsats är, att förskoleseminarierna även i fortsättningen
bör vara organisatoriskt fristående men pedagogiskt samverkande med annan
lärarutbildning.
För närvarande beräknas sammanlagt ca 2 100 förskollärare vara verksamma
i landet. Härav tjänstgör vid statsunderstödda lekskolor ca 1 000 och vid statsunderstödda
daghem och fritidshem ca 800 lärare. Ca 300 förskollärare arbetar
som konsulenter och inspektriser för barnstuge- och familjedaghemsverksamhet,
inom vården av handikappade, utvecklingsstörda och sjuka barn samt vid vissa
privata institutioner.
Skolöverstyrelsen har i äskandena för nästa budgetår framfört vissa synpunkter
rörande behovet av förskollärare på längre sikt.
Enbart för lekskolorna räknar överstyrelsen med en erforderlig ökning av det
nuvarande antalet lärare från 1 000 till 4 000. Förutsättningarna för denna kalkyl
har då varit, att 50 % mot för närvarande 12,5 % av barnen i åldrama 4—6 år
beredes plats i lekskolor och att en förskollärare behövs för 40 barn.
Även för dag- och fritidshemmen räknar överstyrelsen med ett ökat lärarbehov.
Detta behov beräknar överstyrelsen till 1 000 lärare.
För att kunna fastställa behovet av förskollärare är det emellertid, enligt vad
överstyrelsen framhåller, inte tillräckligt att söka klarlägga behovet av barnstugor
och annan verksamhet, som sysselsätter förskollärare. Det skulle vara
erforderligt att äga kännedom även om den av huvudmännens initiativ beroende
takten för en sådan utbyggnad, vilket emellertid möter svårigheter.
Vidare framhåller överstyrelsen, att man vid fastställande av förskollärarbehovet
måste taga hänsyn även till avgången från yrket. Denna har under de
senare åren varit så hög som ca 12 %, vilket enligt överstyrelsen innebär att det
årliga bortfallet varit i det närmaste lika stort som den hittillsvarande årliga
utbildningskapaciteten.
Mot bakgrund av överstyrelsens i det föregående redovisade synpunkter rörande
den nuvarande bristen på förskollärare och behovet av en utbyggd barnstugeverksamhet
föreslår överstyrelsen, att utbildningskapaciteten
läsåret 1963/64 utvidgas betydligt. Sålunda förordas en ökning av antalet
intagningsklasser med fem, dvs. från elva till sexton och av antalet intagna
med 191, dvs. från 289 till 480. Detta föreslås ske, genom att dels två nya
seminarier inrättas, till en början med en klass vartdera, dels ytterligare en
intagningsklass anordnas vid vart och ett av seminarierna i Malmö, Norrköping
och Stockholm, dels och antalet lärarkandidater i varje intagningsklass tills
vidare ökas från nuvarande 28 per klass vid enkelseminarium och 24 per klass
vid dubbelseminarium till 30 lärarkandidater per klass vid samtliga seminarier.
28
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Som förläggningsorter för de föreslagna två nya seminarierna
har överstyrelsen i särskild skrivelse av den 28 december 1962 föreslagit
Gävle och Jönköping. Då förskollärarutbildningen till hälften omfattar
handledd praktik vid småbarnsinstitutioner finner överstyrelsen, att tillgången
på barnstugor bör tillmätas stor vikt vid valet av förläggningsort. Överstyrelsen
har kommit fram till att nämnda båda städer har en tillgång på barnstugor,
som är fullt tillräcklig för de första årens verksamhet vid ett förskoleseminarium.
Städerna angives dessutom planera en avsevärd utökning av sin barnstugeverksamhet.
De kommunala myndigheterna har, enligt vad överstyrelsen vidare
anför, deklarerat sin villighet att vidtaga åtgärder för att anskaffa ändamålsenliga
lokaler.
Överstyrelsen bedömer som sannolikt, att ett ännu större antal förskollärare
än som erhålles genom den föreslagna utbyggnaden kommer att behövas. För en
ytterligare utbyggnad av förskoleseminarierna kräves emellertid enligt överstyrelsens
uppfattning ytterligare undersökningar och överväganden. Överstyrelsen
finner det bl. a. böra övervägas, om en sådan utbyggnad skall ske genom
att redan inrättade seminarier utvidgas eller genom att nya seminarier inrättas.
Departementschefen
Departementschefen anför inledningsvis bl. a. följande.
»Situationen på lärarområdet karakteriseras, såsom i åtskilliga sammanhang
framhållits, av brist på adekvat utbildad arbetskraft. Detta förhållande kan
summariskt beskrivas så, att samhällets åtgärder för att utvidga och förbättra
utbildningsapparaten ligger ett stycke före dess möjligheter att i den utsträckning
och på det sätt som vore önskvärt mobilisera de erforderliga lärarresurserna.
Ehuru det givetvis är ytterst angeläget, att avståndet mellan utbildningspolitikens
ambitioner å ena sidan och resurserna å andra sidan så långt möjligt minskas
och helst elimineras, bör det stå klart, att den här kort antydda situationen
tyvärr måste sägas i viss mån höra till bilden av en samhällsverksamhet i snabb
utveckling.»
I fråga om utbildningen av ämneslärare framhåller departementschefen
bl. a. följande.
»Situationen i fråga om rekryteringen av lärare med erforderlig teoretisk utbildning
har kartlagts genom en av lärarutbildningssakkunniga i samarbete med
arbetsmarknadsstyrelsen företagen utredning. Jag vill, med understrykande av
den osäkerhet som ansetts föreligga i fråga om de gjorda beräkningarna, ansluta
mig till den bedömning av läget i stort som gjorts i betänkandet. Dessutom vill
jag uttala den uppfattningen, att samhällsutvecklingen kommer att på allt fler
områden medföra behov av personer med matematisk-naturvetenskaplig utbildning
— med eller utan kombination med annan utbildning — vilket betyder, att
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
29
bristläget inom ämnessektorn matematik, fysik, kemi måste följas med största
uppmärksamhet och balanseras av kraftfulla åtgärder på utbildningsområdet.»
Frågan hur den ''pedagogiska utbildningen av ämneslärare skall utformas innehållsmässigt
och organisatoriskt utredes för närvarande. Detta utredningsarbete
bedrives så, att förslag successivt framlägges om de åtgärder den aktuella situationen
påkallar i avvaktan på att en mer definitiv lösning av ifrågavarande spörsmål
kan framläggas och förverkligas.
Inkomna rapporter ger enligt departementschefen vid handen, att den fr. o. m.
innevarande budgetår anordnade enterminsutbildningen vid lärarhögskolorna
synes erbjuda ett mycket tillfredsställande alternativ till den pedagogiska utbildning,
som bedrives i form av praktisk lärarkurs. Ett betydande arbete
nedlägges på att uppnå största möjliga utbildningseffekt såväl av den egentliga
utbildningsterminen vid lärarhögskolan som av den därpå följande terminen med
handledd praktik vid annan läroanstalt. Departementschefen finner angeläget,
att lärarhögskolornas kapacitet för en utökning av denna utbildning tillvaratages
och tillstyrker skolöverstyrelsens förslag härom. Om det genomföres ökas
kapaciteten vid denna utbildningsform från för närvarande 130 till 250 platser.
Departementschefen framhåller ytterligare följande.
»Beträffande överstyrelsens och lärarutbildningssakkunnigas förslag om ökad
intagning vid praktisk lärarkurs kan den frågan ställas, huruvida inte genom en
dylik ökning en överkapacitet skapas i förhållande till de blivande lärarnas efterfrågan
på pedagogisk utbildning. Jag vill då peka på det av skolöverstyrelsen
påvisade förhållandet, att variationerna i efterfrågans storlek är ganska stora
och att avsevärda svårigheter föreligger att bereda utbildning för lärare i frekventa
ämneskombinationer. Vidare bör hållas i minnet, att det ackumulerade
antalet lärare utan pedagogisk utbildning är betydande och att en överkapacitet
i förhållande till årstillskottet av nya lärare sålunda är nödvändig, om detta
antal inom rimlig tid skall reduceras i någon avsevärd mån. Jag förordar den
föreslagna utvidgningen och menar att därigenom det syftet skall uppnås att en
utbildningsorganisation skapas, som på ett elastiskt sätt, såväl i fråga om total
kapacitet som i fråga om kapaciteten inom särskilda ämnen och ämneskombinationer,
svarar mot en varierande efterfrågan på utbildningsplatser. Organisationens
elasticitet bör även innebära att de faktiska kostnaderna för densamma så
gott som helt ansluter sig till det faktiska ianspråktagandet av dess kapacitet.
Det är angeläget, att en sådan elasticitet även finns inom den lärarutbildningsorganisation
som framdeles kan komma att skapas, och jag räknar med att lärarutbildningssakkunniga
överväger, vilka praktiska lösningar av denna fråga, som
kan befinnas förenliga med de sakkunnigas ställningstaganden i övrigt.»
Departementschefen tillstyrker således skolöverstyrelsens och lärarutbildningssakkunnigas
förslag om ökad intagning vid praktisk lärarkurs, vilket innebär,
att antalet utbildningsplatser bör ökas från för närvarande 580 platser årligen
till ca 700 platser årligen, dvs. en ökning med 120 platser. Angående de särskilda
30
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
förstärkningsanordningar vid lärarkursanstalterna som överstyrelsen föreslagit
förutsattes det få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut.
Sammanlagt kommer, vid bifall till vad departementschefen här förordat,
antalet utbildningsplatser för praktisk-pedagogisk utbildning att öka från ca
835 till ca 1 075 platser årligen.
Det förslag, genom vilket lärarutbildningssakkunniga kompletterat skolöverstyrelsens
förslag till utbyggnad av lärarkursanstalternas kapacitet, ingår enligt
departementschefen som en mindre del av ett mer vittsyftande förslag av innebörd,
att lärarhögskolor skall upprättas i Uppsala och Umeå, vad Uppsala beträffar
fr. o. m. budgetåret 1964/65 och beträffande Umeå så snart en fortsatt
utbyggnad av den akademiska utbildningen där gör det möjligt. Departementschefen
noterar, att remissinstanserna över lag ställt sig positiva till utredningens
förslag och anser för egen del angeläget, att dessa förverkligas. I detta syfte bör
ett fortsatt förberedelsearbete bedrivas med sikte på inrättandet av en lärarhögskola
i Uppsala fr. o. in. budgetåret 1964/65 och i Umeå fr. o. m. den tidpunkt,
som med hänsyn till nyss berörda förhållanden kan visa sig möjlig, framhåller
departementschefen.
Beträffande utbildningen av folk- och småskollärare anför
departementschefen bl. a. följande.
»Den av lärarutbildningssakkunniga framlagda klasslärarprognosen innefattar
en enligt min uppfattning synnerligen noggrant och förtjänstfullt genomförd utredning
och bedömning av det ifrågavarande lärarbehovet och av de olika faktorer,
som inverkar på detta behov. Trots den alltid nödvändiga reservationen
för prognosers osäkerhet och deras inverkan på de olika faktorer som äger inflytande
på den faktiska utvecklingen, finner jag den genom ifrågavarande prognos
visade trenden i fråga om såväl folkskollärarbehovet som småskollärarbehovet
så klar, att riktlinjer för en anpassning härtill redan nu kan uppdragas. De
praktiska slutsatser jag anser kunna dragas är, att utbildningen av dessa båda
lärarkategorier successivt måste få en mindre omfattning samt att seminarieorganisationen
dels till följd härav och dels till följd av lärarhögskolornas utbyggnad
måste successivt krympas.
Vid genomförandet av denna process måste hänsyn tagas till flera omständigheter.
Det är för det första viktigt, att folkskollärarexaminationen får en sådan
omfattning att icke endast numerär balans mellan tillgång och efterfrågan erhålles
utan att även mera svårtillgodosedda behov, bl. a. glesbygdernas lärarbehov,
kan tillgodoses. Här måste å andra sidan observeras att problemet att
möta behov av sistnämnd art endast i begränsad utsträckning kan lösas
genom en i förhållande till det numerära behovet överstor utbildningskapacitet.
För det andra måste alla förändringar av organisationens storlek genomföras
på ett sådant sätt, att alla tvära kastningar med de problem som härav
följer undvikes. Slutligen bör för det tredje organisationen, sedd över en längre
period, ges en sådan omfattning, att bästa beredskap erhålles för erforderlig an
-
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
31
passning till förändringar i behovssituationen. Härav följer också att en fortlöpande
uppföljning av den nu gjorda utredningen är nödvändig. Jag förutsätter,
att så sker i samverkan mellan arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen.
Jag anser det självklart, att den av statsmakterna beslutade övergången till
lärarhögskoleutbildning av folk- och småskollärare successivt skall genomföras i
den mån detta är möjligt och tillstyrker därför, att sådan utbildning anordnas
vid lärarhögskolan i Göteborg i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. I samband
härmed bör den vid Annedals folkskoleseminarium-lärarhögskolan i Göteborg
fr. o. m. vårterminen 1963 förlagda folkskollärarutbildningen överföras till
lärarhögskolan. Något behov av nybyggnader för lärarhögskolan uppkommer
inte på grund av den föreslagna utvidgningen av verksamheten.
Mina tidigare redovisade allmänna överväganden i fråga om seminarieorganisationens
dimensionering och de bedömningar av organisationens utveckling på
längre sikt, som nu kan göras, har lett mig till den uppfattningen, att intagningen
vid folkskoleseminarierna läsåret 1963/64 bör få en något mindre omfattning
än vad skolöverstyrelsen föreslagit. Jag räknar sålunda nu med att antalet intagningsavdelningar
på folkskollärarlinje bör uppgå till sammanlagt 25 och antalet
intagningsavdelningar på småskollärarlinje till sammanlagt 33 avdelningar.
Examinationen år 1965 av såväl folk- som småskollärare kommer genom en sådan
intagning att täcka och överstiga både det för nämnda år beräknade faktiska
behovet och det årliga genomsnittsbehovet för perioden fram till år 1970. Vidare
kommer examinationen i fråga om folkskollärare att täcka, dels i efterhand det
examinationsunderskott som uppkommer år 1964, dels i förväg en del av den
behovstopp som beräknas tillfälligt uppkomma åren 1966 och 1967. Beträffande
småskollärare kommer 1965 års examination att i efterhand täcka omkring hälften
av det för år 1964 beräknade examinationsunderskottet och till följd av de
snabbt sjunkande behovstalen kan sedan balans mellan examination och behov
vara att vänta ett par år senare. Det bör framhållas, att särskilt i vad gäller
småskollärarexaminationen ger prognosen anledning till överväganden av intagningskapaciteten
på längre sikt, om störningar i organisationen skall undvikas.
Det bör i vanlig ordning få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut i
fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna.»
Lärarutbildningssakkunnigas förslag angående jolkskollärarutbildning i engelska
grundar sig på det förhållandet, att engelska blivit ett obligatoriskt ämne i
grundskolans årskurs 4. Den utredning de sakkunniga företagit rörande behovet
av lärare med kompetens att undervisa i nämnda ämne och årskurs finner departementschefen
ådagalägga ett behov av sådana åtgärder som de sakkunniga
föreslagit. Med anledning av den tvekan som från en del remissinstansers sida
yppats beträffande tillskapandet av den föreslagna lägre behörigheten i engelska
framhåller departementschefen, att man genom den obligatoriska utbildningen
och den begränsade behörighet den ger torde uppnå följande syften.
För det första erhålles garanti för att ingen klass av årskurs 4 ställes utan
lärare med behörighet att undervisa i engelska och därigenom undvikes även
32
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
organisatoriska svårigheter i anledning av dylika uppkommande situationer,
vilket särskilt med hänsyn till de begränsade lärarresurserna i glesbygdskommunerna
är angeläget.
Genom den föreslagna obligatoriska utbildningen erhålles också ett incitament
till fortsatt frivillig utbildning, varigenom en större del av folkskollärarkåren
erhåller full kompetens att undervisa i engelska.
I likhet med de sakkunniga anser departementschefen en obligatorisk utbildning
i engelska fram till full kompetens i engelska inte kunna komma i fråga
utan ett föregående övervägande av frågan om folkskollärarutbildningens omfattning
och innehåll i dess helhet. Denna fråga får följaktligen upptagas till
prövning i ett senare sammanhang.
Departementschefen tillstyrker förslaget om att småskollärarkandidater skall
vara berättigade att deltaga i den ifrågavarande utbildningen.
Mot detaljutformningen av de sakkunnigas förslag har departementschefen i
stort sett ingen erinran. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar av gällande bestämmelser och utfärda de nya bestämmelser,
som påkallas vid ett genomförande av vad departementschefen här föreslagit.
De olika former av utbildning, som här tidigare förts samman under rubriken
särskilda lärarutbildningsåtgärder har det gemensamt, att
de huvudsakligen i bristämnen utgör komplement till den ämnesteoretiska utbildning,
som äger rum vid universitet och högskolor.
Vidareutbildningskurserna för folkskollärare är helt
inriktade på utbildning för lärarbanan. För tillträde är inte uppställda samma
krav som för universitetsstudier men utbildningen har förutsatts ge kunskaper
motsvarande, så långt möjligt, en betygsenhet i filosofisk ämbetsexamen. Lokalt
är kurserna förlagda, förutom till universitetsorterna, till fem andra städer.
I enlighet med riksdagens beslut har kursverksamheten under innevarande
läsår fått en förstärkt inriktning på bristämnen framför allt på matematisknaturvetenskapliga
sådana. Vad beträffar överstyrelsens förslag om utökning av
verksamheten för nästa budgetår är bristen på yrkesvalslärare orsaken till att
ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning och därtill anknytande kurs i samhällskunskap
erfordras. De föreslagna terminskurserna i historia är avsedda att
kombineras med under innevarande läsår ordnade kurser i bristämnet kristendomskunskap.
Departementschefen anser sig böra förorda att medel beviljas till
av överstyrelsen föreslagna nya terminskurser, ytterligare två biämneskurser
och en kurs i psykologi och pedagogik.
Den regionala akademiska undervisningen förutsätts ligga
på samma nivå som den inom universiteten bedrivna. Genom att den är förlagd
till elva städer utanför universitetsorterna har den enligt departementschefen
visat sig kunna locka ett stort elevklientel, vilket är särskilt värdefullt därför att
de studerande i så hög grad är inriktade på lärarbanan. I motsats till vad fallet
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
33
är beträffande vidareutbildningskurserna förutsätts det, att kursorterna i viss
utsträckning växlar år från år allt eftersom rekryteringsunderlaget på orterna
uttömts.
Departementschefen anför följande.
»Överstyrelsen har föreslagit en utvidgning av den regionala akademiska undervisningen
under nästa budgetår för en sammanlagd kostnad av 200 000 kr. Jag
fäster stor vikt vid att verksamheten utvidgas. Då, enligt vad jag inhämtat,
det ännu inte är definitivt klarlagt på hur många orter utbildning kan ske under
nästa läsår, bör Kungl. Maj:t inom ramen för i det följande äskade medel få
fastställa det belopp som fordras för en utökning av verksamheten till fler orter.
Ett förslag har framförts av överstyrelsen om att bidrag skulle kunna utgå till
studieförbund, som ordnar regional akademisk undervisning i bristämnen. Jag
anser mig ej kunna biträda detta förslag. De kurser, som är erforderliga från
lärarrekryteringssynpunkt, bör nämligen enligt min mening helt handhas av överstyrelsen
i samarbete med universiteten.
Möjligheterna att utvidga den regionala verksamheten också till tvåbetygsstadiet
har undersökts. Bristen på lärare i matematik är särskilt besvärande. Det
är därför i första hand i detta ämne det omedelbart bör ordnas tvåbetygskurser
regionalt. Det får emellertid anses önskvärt, att möjligheter successivt skapas att
på detta sätt avlägga en fullständig filosofie magisterexamen i matematisk-naturvetenskapliga
ämnen.
Det bör uppdragas åt universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen att
vidtaga förberedelser, så att en regional tvåbetygsundervisning kan komma till
stånd redan fr. o. m. höstterminen 1963. I det följande kommer jag att redovisa
mina överväganden beträffande förläggningen av utbildningen av teknologie
magistrar. Min slutsats i det sammanhanget blir, att de orter, som förefaller ha
de bästa förutsättningarna för en dylik utbildning, är Linköping och Örebro. För
att åstadkomma ett rationellt utnyttjande av lärare, lokaler, utrustning m. m.
bör samma utbildningsorter väljas för dessa tvåbetygskurser som för teknologie
magisterutbildningen. Beträffande uppläggningen av studierna i matematik finner
jag det vara av synnerlig vikt, att de ordnas enligt en studiegång med sikte
på utbildning av lärare i naturvetenskapliga ämnen.
Planeringsarbetet för tvåbetygskursen i matematik bör ske med sikte på att
matematiken skall följas av kurser i fysik och kemi på motsvarande nivå. Kostnaderna
för utbildningen bör bestridas på samma sätt som för ettbetygsundervisningen.
Förslag har framförts om att ordna regional tvåbetygsundervisning också i
ämnet kristendomskunskap. Då förslaget innebär, att utbildningen avses bli
organiserad på helt annat sätt än den nuvarande regionala undervisningen för
ett betyg, är jag för närvarande inte beredd att ta ställning härtill. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i frågan inom ramen för i det följande
äskade medel.»
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 132
34
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Den akademiska korrespondensundervisningen äger enligt
departementschefen den fördelen att läraren under sina studier ej behöver
tjänstledighet utan kan kvarstanna i sitt lärararbete. Självklart är det också en
fördel för de studerande att inte vara beroende av att uppsöka universitet eller
någon av de orter, dit regionala ettbetygskurser är förlagda. Dessutom innebär
korrespondensmetoden en besparing av akademisk lärarpersonal.
Överstyrelsen har föreslagit en med 120 000 kr. ökad medelsanvisning till Hermods
korrespondensinstitut för nästa budgetår, enligt vad som inhämtats avsedd
för utarbetande av korrespondenskurser för ett betyg i pedagogik och sociologi
och för två betyg i matematik. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj.-t att
besluta i dessa frågor. Enligt departementschefens mening är en förutsättning
för att bidrag skall kunna utgå till en tvåbetygskurs i matematik, att den ges
en direkt inriktning på lärarbanan.
I linje med sitt ställningstagande i propositionen 1962: 54 förordar departementschefen
att medel ställes till Kungl. Maj:ts disposition för sådana åtgärder,
som kan komma att visa sig bli av behovet påkallade, för avhjälpande av lärarbrist
inom skilda ämnen. Härvid är det givet, att de av särskilda utskottet förra
året anförda synpunkterna i ämnet skall beaktas, förklarar departementschefen,
som beräknar bl. a. för detta ändamål ett belopp av sammanlagt 870 000 kr.
under anslaget Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Härur avses även kunna utgå
medel till en utökning av den regionala akademiska kursverksamheten på ettoch
tvåbetygsnivå samt till utarbetande av Hermodskurser.
Uppmärksamheten har under de senaste åren kommit att riktas mot lärarsituationen
vid de tekniska gymnasierna, erinrar departementschefen. Den allmänna
bakgrunden till det förslag av gymnasieutredningen om utbildning
av lärare för de tekniska gymnasiernas behov m. in., som
nu framlagts, förutsättes därför bekant.
Departementschefen framhåller bl. a. följande.
»Som jag erinrat om i det föregående, har förslaget om lärarutbildningen framkommit
med hänsyn till det starkt ökande lärarbehovet för de tekniska gymnasierna.
Härtill kommer, att genom tillkomsten av fackskolor, särskilt de tekniska,
varom riksdagen fattat beslut förra året, efterfrågan på lärare i matematik, fysik
och i tekniska ämnen kommer att öka ytterligare. Den nya lärarutbildningen bör
enligt min mening ha sin huvudsakliga inriktning på dessa skolformer. Dess mål
bör vara att ge adjunktskompetens i matematik och fysik samt i vissa grundläggande
tekniska ämnen, såsom projektionslära, mekanik, elektronik, hållfasthetslära,
materiallära. Undervisningen i matematik och fysik bör, med nyss angivna
inriktning, syfta till en nivå motsvarande fordringarna för tvåbetygskurs
vid universitet eller för civilingenjörsexamen från avdelning för teknisk fysik,
dock med uteslutande av examensarbete. Kunskapsnivån i övriga ämnen, i vilka
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
35
de utbildade avses skola undervisa, bör motsvara kraven i civilingenjörsexamen
i motsvarande ämne, ehuru något examensarbete ej skall fordras.
En grundprincip i gymnasieutredningens förslag är utbildningens förläggning
till teknisk högskola. Den avses där bli inordnad i högskolans organisation som
en egen utbildningsavdelning. En på läraryrket inriktad ämnesutbildning vid de
tekniska högskolorna inom där förekommande ämnesområden förefaller, som
överstyrelsen för de tekniska högskolorna konstaterar, vara en lika naturlig anordning
som den hävdvunna motsvarande utbildningen vid universiteten.
Vad beträffar när och i vilken omfattning lärarutbildningen vid tekniska högskolor
kan komma till stånd anser överstyrelsen för de tekniska högskolorna, att
ett omedelbart beslut om anordnande av lärarutbildning vid tekniska högskolor
bör begränsas till att avse tekniska högskolan i Stockholm och inskränkas till
en årlig intagning av 30 studerande hösten 1964 och ytterligare 30 studerande
hösten 1966. Förutsättningen härför är dock att lokaler, personal m. m. kan ställas
till förfogande. I sammanhanget bör erinras om att minoriteten av lärarkollegiet
vid tekniska högskolan i Stockholm ansett möjligheter föreligga att redan
fr. o. m. höstterminen 1964 årligen inta minst 60 studerande. Omfattningen av och
tidpunkten för en förläggning av lärarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm
bör enligt min mening ytterligare övervägas.
Gymnasieutredningens förslag innebär, att vid sidan av en utbildning vid teknisk
högskola också en regional lärarutbildning bör komma till stånd med förläggning
till orter, där förefintliga tekniska gymnasiers resurser kan utnyttjas.
Flera skäl talar enligt min mening för denna tanke. På så sätt skulle utbildningskapaciteten
kunna utökas betydligt samtidigt som enligt vad som kunnat konstateras
förutsättningar föreligger för att igångsätta utbildningen redan till hösten
1963. Jag förutsätter, att inspektörer från teknisk högskola utses för att tillse
att standarden på undervisning och i tentamina hålls på samma nivå som vid
teknisk högskola. Kravet på att en regionalt ordnad utbildning måste bli av
samma kvalitet som en till teknisk högskola förlagd utbildning anser jag därigenom
kunna uppfyllas.
Genom departementets försorg har undersökts de närmare förutsättningarna
för ett igångsättande av en regional utbildning redan från och med höstterminen
1963. Därvid har frågan om lämpliga förläggningsortcr gjorts till föremål för ingående
överväganden. Det är ett flertal faktorer, som måste påverka detta avgörande.
Ort, som skall kunna komma ifråga, måste ha god tillgång på väl kvalificerade
lärare. På orten bör finnas tekniskt gymnasium av sådan omfattning
att tillräckligt underlag för auskultationer och övningslektioner är garanterat.
Närhet till industri med utvecklings- och forskningsarbete av betydelse för
utbildningen är en annan omständighet att beakta med tanke på både timlärarrekryteringen
och kontakten med naturvetenskapernas och matematikens
praktiska tillämpning inom industrin. Det är givetvis nödvändigt att på
36
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
kursorten kan tillhandahållas lämpliga undervisnings- och laboratorielokaler.
Ytterligare omständigheter att beakta är rekryteringsunderlaget inom orten med
omnejd samt förefintligheten av annan lärarutbildning.
Det är blott ett fåtal städer i landet, som uppfyller de anspråk man måste
ställa på en utbildningsort av det slag det här är tal om. Med hänsyn till nödvändigheten
av en koncentration av verksamheten, i varje fall i detta inledande
skede, anser jag, att antalet orter nu bör begränsas till två med en intagning
av 40 studerande på varje ort. Vid en prövning av alla relevanta omständigheter
har jag kommit fram till att de två städer, som har de bästa förutsättningarna
för utbildningen, synes vara Linköping och Örebro. Jag vill erinra om
att jag i det föregående förutsatt, att samma utbildningsorter väljes för planerade
akademiska kurser på tvåbetygsnivå som för teknologie magisterutbildningen.
Eftersom studierna delvis avses omfatta samma ämnen, om också inriktningen
av studierna är olika, bör naturligtvis en samordning av resurserna för de
båda utbildningsformerna så långt möjligt komma till stånd.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om lokaliseringen av utbildningen
liksom att träffa avtal med berörda kommuner angående tillhandahållande
av lokaler, inventarier m. m.
Vad gäller utbildningens allmänna uppläggning och den därmed nära sammanhängande
frågan om det pedagogiska inslaget har vid remissbehandlingen framförts
vissa invändningar, som jag anser böra beaktas. Sålunda har flera remissinstanser
menat, att det pedagogiska inslaget enligt den föreslagna studiegången
är otillräckligt. Jag anser starka skäl tala för att en förstärkning i detta avseende
åstadkommes även om studietiden härigenom något förlänges. Jag förordar, att
utbildningen anordnas så, att efter tre års ämnesteoretiska studier följer pedagogisk
utbildning om en termin. Härigenom skulle också vinnas, att en från
många håll påyrkad ökning av utrymmet för de ämnesteoretiska studierna kan
beredas. Den praktiska lärarutbildningen bör kunna anordnas på liknande sätt
som den pedagogiska utbildning om en termin med därtill knuten handledd
praktik under ytterligare en termin, som fr. o. m. innevarande budgetår anordnas
vid lärarhögskolorna i Malmö och Göteborg. Eftersom lärarkandidaterna
under den praktiska lärarutbildningen förutsättes åtnjuta motsvarande ekonomiska
förmåner som övriga lärarkandidater, blir den av de studerande själva
bekostade utbildningstiden trots den förlängda totala studietiden ej utökad.
Även om jag således förordat, att en sjunde termin helt ägnas åt praktisk lärarutbildning,
vill jag därjämte understryka vikten av att utbildningen under de
tre åren dessförinnan genomgående utformas med tanke på de blivande lärarnas
framtida verksamhet.
I enlighet med gymnasieutredningens förslag bör tiden för lärarkandidaternas
industripraktik fastställas till sex månader.
Likaså i enlighet med förslaget finner jag, att utbildningen bör avslutas med
en examen, benämnd teknologie magisterexamen. Jag anser det lämpligt, att en
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963 37
sådan examen skall kunna utgöra grund för fortsatta studier. Frågan måste emellertid
undersökas närmare.
Den totala kostnaden under nästa budgetar, som bör bestridas av statsverket,
för en regional utbildning på två orter beräknar jag till 740 000 kr. dvs. ca
370 000 kr. för varje utbildningsort. Av totalkostnaden faller ca 215 000 kr. på
engångsanskaffning av laboratorieutrustning, böcker m. m. Av driftkostnaderna
utgör ca 286 000 kr. lärarlönekostnader. För lärarutbildningen bör beräknas sammanlagt
720 000 kr. under anslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder. Kostnaderna
för städning, bränsle, lyse och vatten, sammanlagt ca 20 000 kr., torde
få belasta de tekniska gymnasiernas omkostnadsanslag. Vid beräkningen av kostnaderna
har jag förutsatt, att de kommuner till vilka utbildningen förlägges ställer
lokaler med inventarier till förfogande i enlighet med önskemål från ledningen
för den regionala utbildningsverksamheten.
Studiesociala förmåner bör utgå till lärarkandidaterna enligt samma normer,
som gäller för övriga högskolestuderande.
Gymnasieutredningens uppslag att använda korrespondensundervisning i ämnen,
som ingår i utbildningen vid teknisk högskola, är jag för närvarande inte
beredd att ta ställning till.»
Frågan om förskollärarutbildningens organisation har,
som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, blivit föremål för
vissa beslut av 1962 års riksdag, grundade på i propositionen 1962:46 framlagda
förslag. Departementschefen finner det uppenbart, att betydande insatser
krävs för att tillgodose det växande behovet av förskollärare och anser detta
utgöra ett starkt skäl för de förslag skolöverstyrelsen framför om ett förstatligande
av förskoleseminarierna fr. o. m. budgetåret 1963/64 och om en ytterligare
utbyggnad av deras kapacitet.
Skolöverstyrelsens förslag till utbyggnad av förskoleseminarierna tillstyrkes av
departementschefen. Vid bifall till vad departementschefen här förordat kommer
förskoleseminariernas intagningskapacitet att öka från för närvarande ca 290
platser till omkring 480 årligen.
Departementschefen förutsätter, att skolöverstyrelsen i samarbete med vederbörande
myndigheter m. fl. organ fortsätter de företagna undersökningarna av
lärarbehovet inom det aktuella området och framlägger de ytterligare förslag,
som dessa undersökningar ger anledning till. Departementschefen räknar vidare
med att skolöverstyrelsen i samarbete bl. a. med berörda kommuner noggrant
genomarbetar de praktiska problem, som kan vara förbundna med en fortsatt
utbyggnad av förskoleseminarierna. Vid de mer långsiktiga övervägandena av
utbildningens lokalisering och organisation måste även en ytterligare noggrann
provning ske av förutsättningarna och formerna för en eventuell samverkan
mellan förskollärarutbildningen och annan lärarutbildning, framhåller departementschefen.
Den stora avgång som skett av utexaminerade förskollärare aktualiserar enligt
departementschefens åsikt ett behov av kurser för reaktivering av icke yrkesverk
-
38
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
samma förskollärare. Enstaka sadana kurser har igångsatts av arbetsmarknadsstyrelsen.
Tyvärr sägs anslutningen till dessa kurser ha blivit ganska obetydlig.
Skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen bör enligt departementschefen
därför gemensamt överväga, vilka ytterligare åtgärder som kan stimulera de
icke yrkesverksamma förskollärarna att återgå till sitt yrke. En redovisning härför
bör lämnas i överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1964/65.
Departementschefen tar slutligen upp ett särskilt spörsmål, nämligen den av
1961 års riksdag (rskr. 383) väckta frågan om statsverkets bestridande av
kostnader för flyttningsersättning inom folkskolan och
grundskolan. Dessa kostnader har enligt hittills gällande bestämmelser
endast till en del bestritts av statsmedel, nämligen i fråga om försöksskolans
högstadium och vid tvångsförflyttning till annan kommun. Departementschefen
förordar, att kostnaderna för flyttningsersättning enligt flyttningsersättningskungörelsen
generellt bestrides av statsmedel, då fråga är om rektor eller lärare
vid grundskolan eller folkskolan, utom i fall då flyttningen föranletts av att
lärares tjänstgöring förlagts till annan skolenhet av grundskolan eller folkskolan
i samma kommun. Om ej riksdagen reser erinran häremot, förutsättes sådan
ersättning utgå redan för innevarande budgetår.
Utskottet
Bristen på lärare inom praktiskt taget alla sektorer av skolväsendet måste
för närvarande betecknas som det allvarligaste skolproblemet. Den proposition
om ökad lärarutbildning m. m. som nu framlagts vittnar också om hur stort
och hur vitt problemet är. Det synes utskottet uppenbart att de målmedvetna
åtgärder för att öka lärartillgången som på allvar inleddes genom riksdagens
beslut i anledning av propositionen 1962:106 i anslutning till grundskolereformen
måste få sin fortsättning. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse Kungl.
Maj:ts nu framlagda förslag om en på bredden upplagd aktion för bättre lärartillgång.
De i propositionen förordade åtgärderna berör, som framgått av den redogörelse
som lämnats i det föregående, utbildningen av lärare för alla stadier
av skolväsendet. Det synes dock helt naturligt att uppmärksamheten i dagens
läge främst inriktas på gymnasiestadiet, på grundskolans högstadium och på
förskolestadiet, alla sektorer där lärarbristen är särskilt markant.
För att lärarsituationen på de allmänna gymnasierna och på grundskolans
högstadium skall kunna förbättras behövs flera och bättre pedagogiskt utbildade
ämneslärare. Rekryteringsläget avseende ämneslärare har undersökts av
1960 års lärarutbildningssakkunniga i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen.
De sakkunniga har därvid kunnat konstatera, att bristsituationen i flertalet
ämnen bör kunna vara hävd vid mitten av 1960-talet. För ämnesgruppen
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
39
matematik, fysik och kemi förutsattes emellertid brist bestå ännu i början av
1970-talet. Utskottet, som i och för sig icke funnit anledning ifrågasätta tillförlitligheten
i stort av den framlagda prognosen vill emellertid understryka de
sakkunnigas eget tidigare återgivna uttalande om att det med säkerhet kan
förutsägas, att långt efter det att behovet i ett ämne är fyllt på vissa centralt
belägna platser, bristen likväl kommer att bestå på avlägsnare orter i landet,
ett förhållande som de sakkunniga anser kunna i väsentlig mån föras tillbaka
på lärarnas lokala bindningar. Utskottet återkommer till detta problem i det
följande.
Det synes utskottet naturligt att departementschefen främst ansett sig böra
koncentrera uppmärksamheten på bristsituationen i matematisk-naturvetenskapliga
ämnen. Här må endast erinras om redan pågående och enligt vad departementschefen
antyder planerade åtgärder för en ökning av universitetens
kapacitet för utbildning i dessa ämnen liksom övriga insatser för att öka lärarkadern,
vidareutbildningskurser för folkskollärare i akademiska ämnen, särskilt
bristämnen, och decentraliserad akademisk utbildning, vilken senare utbildningsform
i den nu föreliggande propositionen nr 111 föreslås bli väsentligt utvidgad.
Vad avser den pedagogiska utbildningen av ämneslärare framlägges i propositionen
förslag om en ökad kapacitet vid saväl lärarhögskolorna som vid praktiska
lärarkurser. För lärarhögskolornas del föreslås en ökning av antalet utbildningsplatser
för enterminsutbildning från 130 till 250 platser. Denna ökning
koncentreras till lärarhögskolan i Stockholm — 90 platser och lärarhögskolan
i Göteborg — en ökning med 30 av nuvarande utbildningskapacitet på området.
Härjämte förutsättes att genom bl. a. ett elastiskt utnyttjande av utbildningsmöjligheterna
vid praktisk lärarkurs och anlitandet av lärarutbildningsblock
antalet intagningsplatser kan öka med 120. Denna ökning beräknas bli fördelad
med 70 platser på lärarutbildningsblock — genom utvidgning av befintliga block
eller genom anordnande av nya sådana — och med 50 platser vid egentlig praktisk
lärarkurs, av vilka 20 platser vid lärarkursen i Umeå. Utskottet tillstyrker
vad sålunda föreslagits och har icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t, på
sätt föreslagits, får fatta beslut angående de särskilda förstärkningsanordningar
vid lärarkursanstalterna som skolöverstyrelsen funnit påkallade.
Sammanlagt kommer, vid bifall till vad salunda förordats, antalet utbildningsplatser
för praktisk-pedagogisk utbildning att öka från ca 835 till 1 075 platser
årligen.
Lärarntbildningssakkunniga har framlagt förslag om upprättande av nya lärarhögskolor
i Uppsala och Umeå, i Uppsala fr. o. m. budgetåret 1964/65 och i
Umeå så snart en fortsatt utbyggnad av den akademiska utbildningen där gör
det möjligt. Departementschefen finner det angeläget att utredningens förslag
förverkligas och fiirutsätter att det fortsatta förberedelsearbetet bedrives med
sikte på att en lärarhögskola skall kunna inrättas i Uppsala fr. o. m. budgetåret
1964/65 och i Umeå fr. o. m. den tidpunkt, som med hänsyn till nyss berörda
förhållanden kan visa sig möjlig.
40
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Utskottet finner det för egen del synnerligen angeläget att övergången till
systemet med lärarhögskolor på allt sätt främjas. Utskottet förutsätter därför
att förberedelsearbetet för upprättande av nya lärarhögskolor i Uppsala och
Umea bedrives energiskt och att definitiva förslag i dessa frågor snarast möjligt
förelägges riksdagen, för uppsalahögskolans vidkommande i enlighet med departementschefens
därom uttalade intentioner redan nästa år.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att utskottet i sitt av riksdagen
godkända utlåtande 1963: 83 i samband med förslag om inrättande av ett ordinarie
universitetslektorat i Umea förutsatt att en pedagogisk institution i Umeå
framdeles kommer att utbyggas och att ämnet pedagogik härvid kommer att
tilldelas de personella och materiella resurser, som forskningen och utbildningen
på detta område kräver.
Med avseende på utbildningen av ämneslärare har motionsvägen förslag framlagts,
som dels generellt syftar till en ökning av utbildningskapaciteten med hänsyn
till att ingen klass i grundskolan läsåret 1972/73 anses böra ha mer än 25
elever, dels, vad avser utbildningen vid speciellt lärarhögskolor och lärarutbildningsblock,
syftar till ett riksdagens ställningstagande till förmån för tanken på
förläggandet av en lärarhögskola till Sundsvall och i avvaktan härpå placeringen
av ett lärarutbildningsblock därstädes.
Vad avser det förra förslaget, att riksdagen skulle uttala sig för en planering
av lärarutbildningen för att möjliggöra en sänkning av klassernas storlek utöver
riksdagens beslut förra året i grundskolefrågan, återfinnes yrkanden i detta hänseende
i motionerna I: 713 och II: 868 samt I: 715 och II: 867. Utskottet, som i
sitt utlåtande nr 8 till arets riksdag i anledning av därom väckta motioner avvisat
tanken på en ytterligare sänkning av delningstalen för elevantalet i grundskolans
klasser får, då riksdagen godtagit utskottets förslag i detta hänseende, i
konsekvens härmed avstyrka bifall till de nu ifrågavarande motionsyrkandena.
Vidkommande motionerna 1:709 och 11:864 om Sundsvall som förläggningsort
för ett lärarutbildningsblock och, på sikt, för en lärarhögskola får utskottet
framhålla följande.
Av motionerna inhämtas, att försöksverksamhet med 9-årig enhetsskola påbörjats
i Sundsvallsdistriktet redan år 1949, att 9-årig skolgång successivt genomförts
i samtliga kommuner i Medelpad, att lärarkåren i staden synes ha en
rik erfarenhet av den 9-åriga skolans problem, att tillgången på skollokaler,
projekterade och utrustade för den 9-åriga skolans speciella behov är god samt
att Sundsvallsregionen räknar ca 80 000 invånare.
I motionerna åberopas bl. a. ett uttalande av statskontoret, enligt vilket ett
lärarutbildningsblock i Sundsvall visserligen inte skulle ge nämnvärt större ökning
av totalkapaciteten av ämneslärare men väl möjlighet att vid lärarutbildningen
utnyttja den erfarenhet av enhetsskola som finnes i Sundsvall, en sak
som vore av betydelse, då ämneslärarna i stor utsträckning komme att få sitt
arbete förlagt till grundskolans högstadium. Om ytterligare en lärarhögskola
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
41
skulle förläggas till Norrland — utöver Umeå — syntes enligt statskontoret
Sundsvall från flera synpunkter vara den lämpligaste orten.
Utbildningen vid lärarutbildningsblock syftar primärt till en kvalitetsökning
och inte till en kvantitetsökning såvitt gäller lärarutbildningen. Utbyggnaden av
blocken motiveras nämligen av intresset av att nedbringa den s. k. provårsköns
omfattning, med andra ord av att ersätta lärare utan praktisk-pedagogisk utbildning
med lärare med sådan utbildning. Sett mot den bakgrunden blir problemet
om ett lärarutbildningsblock i Sundsvall, förutom ett allmänt lokaliseringsproblem,
ett problem som bör bedömas och lösas med hänsyn till angelägenheten
att få pedagogiskt väl utbildade lärare. Utskottet har vid sina överväganden
funnit, att det måste anses angeläget, att mellersta Norrland med hänsyn
till sina speciella och svårbemästrade försörjningsproblem avseende ämneslärare
så långt detta är möjligt tillgodoses vid en utbyggnad av blockkapaciteten. Då
Sundsvallsområdet med hänsyn till sitt differentierade skolväsen och sin erfarenhet
av den 9-åriga skolformen torde ha goda förutsättningar att klara ett utbildningsblock
förordar utskottet i likhet med vad i motionerna påyrkats, att
riksdagen uttalar sig för att ett sådant block snarast möjligt förlägges till Sundsvall.
Vidkommande yrkandet i samma motioner om uppdrag åt lärarutbildningssakkunniga
att utreda frågan om förläggandet av en lärarhögskola till Sundsvall
torde detsamma icke böra föranleda någon skrivelse i ämnet till Kungl.
Maj:t. Lärarutbildningssakkunniga har nämligen enligt sina direktiv redan att
pröva och kontinuerligt undersöka möjligheterna att inrätta nya lärarhögskolor.
Beträffande det framtida behovet av folk- och småskollärare har den av lärarutbildningssakkunniga
framlagda klasslärarprognosen enligt remissinstansernas
och departementschefens mening visat, att utbildningen av dessa båda lärarkategorier
successivt bör få en mindre omfattning. Enligt departementschefen
bör med hänsyn härtill seminarieorganisationen successivt nedbringas, ett förhållande
som ytterligare accentueras av lärarhögskolornas pågående utbyggnad
och övertagande av utbildningen av folk- och småskollärare.
Utskottet har för sin del intet att invända mot de resultat lärarutbildningssakkunniga
kommit till i sin prognostiska bedömning och anser denna bedömning
i stort ägnad att läggas till grund för riksdagens ställningstaganden.
Hänsyn måste enligt departementschefen tagas till följande tre omständigheter
vid en omställningsprocess i antydd riktning. För det första bör eftersträvas inte
endast en numerär balans mellan tillgång och efterfrågan utan även att mera
svårtillgodosedda behov, bl. a. glesbygdernas lärarbehov, tillgodoses. För det
andra måste tvära kastningar i utbildningsnivån undvikas. Slutligen bör för det
tredje organisationen, sedd över en längre period, ges en sådan omfattning, att
bästa beredskap erhålles för erforderlig anpassning till förändringar i behovssituationen.
Utskottet önskar understryka det riktiga i dessa principiella målsättningar.
42
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
De åtgärder som föreslås i propositionen såvitt gäller utbildningskapaciteten
avseende folk- och småskollärare för budgetåret 1963/64 bygger enligt vad utskottet
under hand erfarit på en långsiktig och grundlig analys av de faktorer,
som anses böra inverka på utbildningens dimensionering. Sålunda beräknas i propositionen
en intagning av 48 folkskollärarkandidater vid lärarhögskolan i Göteborg
samt en minskning av intagningskapaciteten till folk- och småskollärarlinjema
vid folkskoleseminarierna till preliminärt 25 respektive 33 intagningsavdelningar.
Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen i
dessa hänseenden föreslagit. Liksom hittills bör det emellertid få ankomma på
Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar
vid folkskoleseminarierna.
Av vad utskottet sålunda förordat följer, att utskottet avstyrker bifall till
förslagen i motionerna 1:711 och 11:871 samt 1:713 och 11:868 om att riksdagen
skulle besluta en intagningskapacitet höstterminen 1963 vid folkskoleseminarierna
av 28 avdelningar för folkskollärarutbildning och 35 avdelningar
för småskollärarutbildning.
De skäl som åberopats för förslaget om en begränsad obligatorisk folkskollärarutbildning
i engelska, med sikte på att tillgodose behovet av lärare med sådan
kompetens i årskurs 4 i grundskolan finner utskottet så vägande, att utskottets
betänkligheter mot att förorda en lägre behörighet i ämnet — en obligatorisk
utbildning fram till full kompetens i engelska bör vara det mål som på sikt bör
eftersträvas — fått ge vika. Utskottet tillstyrker alltså vad departementschefen
härutinnan föreslagit, vilket alltså bl. a. innebär, att även småskollärarkandidater
skall vara berättigade att deltaga i ifrågavarande utbildning.
Som ett värdefullt komplement till den ämnesteoretiska utbildning som äger
rum vid universitet och högskolor bör ses de särskilda lärarutbildningsåtgärder
som redan vidtagits och som nu i propositionen nr 111 föreslås ytterligare intensifierade.
De nuvarande vidareutbildningskursema för folkskollärare skall så långt detta
är möjligt ge kunskaper som motsvarar ett betyg i filosofisk ämbetsexamen. De
inriktas för närvarande framför allt på bristämnena, särskilt de matematisknaturvetenskapliga.
Utbildningen är lokaliserad till universitetsorterna och till
fem andra städer.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot departementschefens förslag
för nästa budgetår, innebärande ytterligare en tenninskurs i yrkesvägledning
med därtill anknuten kurs i samhällskunskap och två terminskurser i historia
samt två biämneskurser och en kurs i psykologi och pedagogik.
I motionerna 1:198 och II: 262 har hemställts bl. a., att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t borde anhålla om uppdrag åt skolöverstyrelsen att utforma
riktlinjer för vidareutbildningsverksamhet av lärare, bedriven huvudsakligen på
länsplanet och genomförd som kvällsundervisning. I motionerna yrkas vidare,
att sådan vidareutbildningsverksamhet skall påbörjas redan fr. o. m. nästa läsår.
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
43
I motionerna ges exempel på att skolöverstyrelsen på försök anordnat terminskurser
i Stockholm i fysik och kemi, förlagda till kvällstid, varvid utbildning
skett parallellt med lärartjänstgöring. Decentraliserad sådan utbildning på
kvällstid har även med skolöverstyrelsens medgivande anordnats av länsskolnämnden
i Kristianstads län i samarbete med Lunds universitet. Enligt i motionerna
lämnade uppgifter skulle erfarenheterna av ifrågavarande vidareutbildningskurser
vara goda. Med hänsyn till grundskolans lärarproblem synes det
utskottet angeläget, att inga vägar lämnas oprövade som skulle kunna leda till
en med andra former av vidareutbildning kvalitetsmässigt jämförlig utbildning.
Utskottet får därför i anledning av förutnämnda motioner föreslå, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om utredning genom lämplig myndighets
försorg av frågan om inordnande under den reguljära vidareutbildningsverksamheten
av dylik utbildning för lärare, som bedrives huvudsakligen regionalt och
genomföres som kvällsundervisning. I detta sammanhang synes även förtjäna
att undersökas möjligheterna av att introducera en vidareutbildningsform avseende
en kombination av korrespondens- och radioundervisning.
Departementschefens förslag avseende den regionala akademiska undervisningen
innefattar, som framgått av det föregående, en väsentlig utökning av
utbildningskapaciteten genom en ytterligare utbyggnad av ett-betygsundervisningen
och påbörjande av sådan utbildning även på två-betygsnivå i Linköping
och Örebro. Utskottet tillstyrker förslagen och finner det särskilt värdefullt att
utbildningen på två-betygsnivå i matematik förlägges till samma utbildningsorter
som den i det följande föreslagna teknologie magisterutbildningen. Utskottet
har heller intet att erinra mot att planeringsarbetet för tvåbetygskursen i
matematik sker med sikte på att matematiken följes av kurser i fysik och kemi
på samma nivå.
I motionerna I: 712 och II: 870 har föreslagits anordnande av en teologisk
översiktskurs vid universitetet i Göteborg. Utskottet vill i anledning av dessa
motionsyrkanden erinra om att i propositionen nr 111 redovisats förslag om
anordnande av regional tvåbetygsundervisning i ämnet kristendomskunskap.
Departementschefen har härom uttalat, att han med hänsyn till den ovanliga
organisationsform som tänkts för den regionala undervisningen inte för närvarande
vore beredd att ta ställning till förslaget. Det borde i stället ankomma
på Kungl. Maj:t att fatta beslut i frågan inom ramen för i propositionen äskade
medel. Utskottet vill för sin del förorda att ett sådant medgivande lämnas Kungl.
Maj:t. Då alltså förutsättningar synes föreligga för ett beslut i frågan som kan
möjliggöra viss form för regional utbildning på tvåbetygsnivå i kristendomskunskap
och då syftet med motionerna I: 712 och II: 870 härigenom skulle kunna
tillgodoses synes motionerna, såvitt här är i fråga, icke påkalla någon riksdagens
åtgärd.
Vad departementschefen föreslagit med avseende på den akademiska korrespondensundervisningen
biträder utskottet.
44
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Till frågan om anvisande av särskilda medel för lärarutbildningsåtgärder återkommer
utskottet vid sin anmälan i det följande av anslaget Särskilda lärarutbildningsåtgärder.
Sedan flera år tillbaka pågår en kraftig utbyggnad av fackgymnasieorganisationen
i landet. För de tekniska gymnasiernas del innebär utbildningsmyndigheternas
målsättning, att intagningskapaciteten i stort sett skall vara fördubblad
vid slutet av innevarande decennium i jämförelse med nuläget. Procentuellt
innebär riktpunkten en ökning av de tekniska gymnasiernas andel av nybörjarplatserna
i landets samtliga gymnasier från nu 10 till 20%. Givetvis kräver
detta ett mycket stort nytillskott av lärare till de tekniska gymnasierna, där för
övrigt lärarbristen redan är besvärande. Detta gäller såväl de tekniska ämnena,
inklusive de grundläggande, som bl. a. matematik och fysik. Ett starkt behov
av lärare i dessa ämnen kan även förutses för fackskolornas del, vilken utbildningsorganisation
snart kommer att utbyggas. Det är mot bakgrunden av nu
redovisade förhållanden som de av departementschefen på grundval av gymnasieutredningens
förslag i ämnet förordade förstärkningsåtgärderna bör ses. Departementschefens
mera långsiktiga lärarutbildningsprogram tar sikte på en utbildning
vid tekniska högskolan i Stockholm av lärare i matematisk-naturveten skapliga
och grundläggande tekniska ämnen. Som kompletterande åtgärder för att i
görligaste mån trygga tillgången på lärare i dessa ämnen föreslår departementschefen
lärarutbildning av teknisk högskolemodell, förlagd utanför de tekniska
högskolorna genom anordnande tills vidare fr. o. m. nästa budgetår av två regionala
kurser i Linköping och Örebro.
Den föreslagna utbildningen syftar till att under en utbildningstid av tre år
ge en ämnesteoretisk utbildning som svarar mot full gymnasielärarkompetens i
matematik och fysik och i övriga grundläggande tekniska ämnen en kunskapsnivå,
svarande mot kraven i civilingenjörsexamen i motsvarande ämnen, ehuru
något examensarbete ej skall fordras. Efter de ämnesteoretiska studierna skulle
följa pedagogisk utbildning om ytterligare en termin enligt s. k. Göteborgsmodell
med därtill knuten handledd praktik under ytterligare en termin. Utbildningen
skulle avslutas med en examen, benämnd teknologie magisterexamen. Frågan om
fortsatta studier efter en sådan examen förutskickas bli närmare undersökt.
Utskottet hälsar med tillfredsställelse att förutsättningar nu synes kunna skapas
för en tryggad försörjning av lärare för främst de tekniska gymnasierna och
de tekniska fackskolorna. Utskottet vill därför giva sin anslutning till vad
departementschefen förordat med avseende på teknologie magisterutbildning.
Även om utbildningen nu ansetts böra tills vidare lokaliseras regionalt finner utskottet
skäl understryka, att grundprincipen om utbildningens förläggning till
teknisk högskola icke bör uppges. Utskottet förväntar därför i anslutning till
departementschefens principiella inställning till frågan, att förslag snarast möjligt
skall kunna föreläggas riksdagen om en förläggning till tekniska högskolan i
Stockholm av teknologie magisterutbildning.
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963 45
I motionerna I: 696 och II: 850 samt I: 710 och II: 866 har förordats särskilda
uttalanden från riksdagens sida till förmån för upptagande av regional utbildning
av teknologie magistrar i Västerås och Karlstad. Även om skäl synes kunna
anföras för dessa orters lämplighet såvitt avser sadan utbildning, anser sig utskottet
emellertid icke på grundval av föreliggande utredningsmaterial och för
utskottet eljest kända förhållanden böra biträda motionsyrkandena. Motionerna
i här aktuellt avseende synes därför inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Därest departementschefen emellertid vid sina fortsatta, allmänna överväganden
rörande utbildningsformens dimensionering och förläggning skulle bedöma en
ytterligare decentraliserad utbildning möjlig och önskvärd har utskottet likväl
intet att erinra mot att de skäl som kan tala för en förläggning till Västerås och
Karlstad härvid kommer under vederbörlig prövning.
Ett av de svåraste bristområdena i hela vårt utbildningsväsen är otvivelaktigt
fÖTskollärarutbildningen. Om detta förhållande vittnar bade den av skolöverstyrelsen
redovisade, aktuella och mera långsiktiga situationen och de synpunkter
i ämnet som departementschefen lämnat i propositionen. Att kraftfulla åtgärder
bör tillgripas för att bemästra nuvarande svåra situation är ställt utom
allt tvivel.
De av departementschefen förordade åtgärderna som i allt väsentligt ansluter
sig till förslag från skolöverstyrelsen innebär, som tidigare redovisats, att förskoleseminarieorganisationen
förstatligas fr. o. m. den 1 juli 1963, att den nuvarande
intagningskapaciteten — 290 platser — redan fr. o. m. nästa budgetår
ökas till 480 platser genom inrättande bl. a. av två nya seminarier i Gävle och
Jönköping och att de av skolöverstyrelsen energiskt bedrivna undersökningarna
på det aktuella området fortsättes i avsikt att ytterligare förslag skall kunna
presenteras.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag och har icke något att
erinra mot vad departementschefen i övrigt anfört och förordat i ämnet.
Vad gäller förskollärarutbildningen föreligger dels två motioner — I: 708 och
II: 865 — av mera principiell natur, syftande till en utökning av intagningskapaciteten
fr. o. m. budgetåret 1964/65 med ytterligare 200 platser, dels fyra motioner
med krav på utredning om förläggning av förskollärarutbildning till Skara
— motionerna 1:695 och 11:851 — och till mellersta Norrland — motionerna
I: 714 och II: 869. Vad angår motionerna I: 708 och II: 865 utgår utskottet från
att såväl skolöverstyrelsen som departementschefen har uppmärksamheten riktad
på angelägenheten av att snarast ytterligare kraftigt utbygga seminarieorganisationen.
Ett särskilt uttalande från riksdagens sida i fråga om kapaciteten
för budgetåret 1964/65 synes därför icke erforderligt. Motionerna i fråga torde
alltså icke böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Vad härefter angår de motioner som framlagts i lokaliseringsfrågan är utskottet
icke berett att biträda motionerna 1:695 och 11:851 om en förläggning till
Skara av förskollärarutbildning. Enligt vad utskottet under hand erfarit från
46
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
skolöverstyrelsen synes nämligen för närvarande den lokala tillgången på närbelägna
övningsinstitutioner — utbildningen skulle förläggas till nuvarande
folkskoleseminariet — och praktikhandledare icke motsvara de krav, som bör
ställas på en utbildning av ifrågasatt slag.
Vad härefter gäller motionsyrkandena om en förläggning till mellersta Norrland
av förskollärarutbildning utgår utskottet från att skolöverstyrelsen i sin
antydda, allmänna planering av den framtida utbildningsorganisationen har sin
uppmärksamhet riktad på lämpligheten av en lokalisering till detta område, som
nu helt saknar dylik utbildning. Utskottet som utgår från att så är fallet finner
icke skäl att på sätt i motionerna påyrkats tillstyrka en särskild skrivelse i
ämnet till Kungl. Maj:t.
Vad departementschefen föreslagit med avseende på statsverkets bestridande
av kostnader för flyttning ser sättning inom folkskolan och grundskolan biträder
utskottet.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1. att riksdagen må besluta om en utvidgning av den vid
lärarhögskolorna anordnade enterminsutbildningen i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen förordat;
2. att motionerna I: 709 och II: 864, i vad de avser en utredning
av frågan om inrättande av en lärarhögskola i Sundsvall,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
3. att motionerna 1:713 och II: 868 samt I: 715 och II: 867,
samtliga motioner i vad de avser planering av lärarhögskoleorganisationen
med hänsyn till en sänkning av elevantalet i
grundskolans klasser, icke må av riksdagen bifallas;
4. att riksdagen må besluta om en ökning av antalet utbildningsplatser
för utbildning av lärare vid läroanstalter med
praktisk lärarkurs i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen förordat;
5. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:709 och
11:864, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört beträffande förläggande snarast
möjligt av ett lärarutbildningsblock till Sundsvall;
6. att riksdagen må besluta att utbildning av folkskollärare
och småskollärare skall anordnas vid lärarhögskolan i Göteborg
fr. o. m. budgetåret 1963/64;
7. att motionerna 1:711 och 11:871 samt 1:713 och 11:868,
samtliga motioner i vad de avser antalet intagningsavdelningar
vid folkskoleseminarierna, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
47
8. att riksdagen må besluta att utbildning av folkskollärare
i engelska skall anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad departementschefen förordat;
9. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:198 och
11:262, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört beträffande en utredning av frågan om vidareutbildningskurser
framför allt på länsplanet och genomförda
på kvällstid samt om kombinerade korrespondens- och radiokurser;
10.
att motionerna I: 712 och II: 870, såvitt här är i fråga,
icke må av riksdagen bifallas;
11. att motionerna 1:696 och 11:850 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
12. att motionerna I: 710 och II: 866 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
13. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
av departementschefen förordade särskilda åtgärder för ökad
ämneslärarutbildning och för anordnande av utbildning av
teknologie magistrar;
14. att motionerna I: 695 och II: 851 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
15. att motionerna I: 708 och II: 865 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
16. att motionerna I: 714 och II: 869 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
17. att riksdagen må besluta att förskollärarutbildningen
skall förstatligas fr. o. m. budgetåret 1963/64 och utbyggas i
av departementschefen angiven omfattning;
18. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de
beslut och vidtaga de åtgärder i övrigt som fordras för genomförandet
av vad departementschefen föreslagit.
48
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
II. Anslagsberäkningar för budgetåret 1963/64
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
l:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (proposition
nr 111, punkt 1, s. 94—97) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Lärarhögskolan i
Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 9 650 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Dahlberg m. fl. (1:200) och den andra inom andra kammaren av herr Lindahl
m. fl. (II: 254) i vilka hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa
att förutsättningarna för inrättande fr. o. m. budgetåret 1964/65 vid lärarhögskolan
i Stockholm av en professur i praktisk pedagogik, med särskild inriktning
på ungdomsarbetets metodik, måtte klarläggas;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av
herrar Wennerfors och Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i
fråga, att riksdagen måtte besluta 1. att en biträdande rektorstjänst i lönegrad
ABp 26 skall inrättas vid lärarhögskolan i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1963/
64, 2. godkänna av motionärerna angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, 3. till Lärarhögskolan
i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 9 662 350 kr.;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Widén och Källqvist (I: 715) och den andra inom andra kammaren av herr
Källstad m. fl. (II: 867), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
vid behandlingen av propositionen nr 111 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
förslag till 1964 års riksdag om inrättande av en professur i praktisk pedagogik
med specialpedagogik på speciallärarlinjen vid lärarhögskolan i Stockholm.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 200, II: 871 och I: 715.
Kungl. Maj :ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 2 724 000 kr., avser
— förutom automatiska utgiftsökningar, som sammanhänger med inrättandet av
en befattning som tillsynslärare vid övningsskolan, tillkomsten av ytterligare två
avdelningar av årskurs 9 i övningsskolan samt beslutade löne- och arvodeshöjningar
— följande:
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
49
1. det nuvarande beloppet av 20 000 kr. till rektors förfogande för biträde med
rektorsuppgifterna uppräknas till 25 000 kr.,
2. sex lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik och en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 inrättas samt medel beräknas för avlöningsförmåner åt lärarkandidater
och för ersättning till handledare, allt med anledning av tidigare redovisat förslag
om enterminsutbildning för ämneslärare,
3. fyra adjunktstjänster i Ao 23 och två ämneslärartjänster i Ao 21 inrättas
vid den egentliga lärarhögskolan, vid vilken även tillkommer en vaktmästartjänst
i Ae 8,
4. en lektorstjänst i Ae 27 eller Ae 25 inrättas i vuxenundervisningens metodik.
I anslutning till punkten 1 må nämnas, att skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår föreslagit att en tjänst som biträdande rektor i
ABp 26 skall inrättas vid den egentliga lärarhögskolan. Till stöd för detta sitt
förslag har överstyrelsen framhållit, att den kvalificerade arbetshjälp för fullgörande
av vissa rektorsuppgifter, som kan erhållas för nu anvisade 20 000 kr.,
blir otillräcklig, om överstyrelsens förslag om anordnande av ämneslärarutbildning
om en termin vid lärarhögskolan vinner bifall. I anslutning till 1960 års
lärarutbildningssakkunnigas förslag därom hemställes att den biträdande rektorns
undervisningsskyldighet sättes till högst fem veckotimmar. Vid bifall härtill
bortfaller enligt skolöverstyrelsen berörda post om 20 000 kr., varjämte
övningsskolans lönekostnader minskas med omkring 7 000 kr.
Utskottet. I motionerna I: 200 och II: 254 har berörts frågan om en professur
i praktisk pedagogik med särskild inriktning på ungdomsarbetets metodik vid
lärarhögskolan i Stockholm, varvid påyrkats en särskild skrivelse från riksdagen
i ämnet till Kungl. Maj:t i avsikt att få förutsättningarna klarlagda för professurens
inrättande fr. o. m. budgetåret 1964/65. Med hänsyn till de klara forskningsmotiveringar
som anförts för professuren — någon som helst undervisning
inom ämnesområdet har över huvud taget icke ifrågasatts i motionerna — har utskottet
icke funnit det lämpligt med en lokalisering till lärarhögskola av den
förutsatta forskningsverksamheten. Det synes utskottet i stället värt att prövas,
huruvida inte statens råd för samhällsforskning, efter sedvanlig utredning av
förutsättningarna för och stöd åt den ifrågasatta forskningen och en avvägning
gentemot andra angelägna forskningsobjekt, prövar huruvida rådet med anlitande
av sitt forskningsanslag kan tillgodose en erforderlig forskningsinsats
rörande i motionerna aktualiserade problem. Utskottet finner sig alltså icke böra
biträda ifrågavarande motionsyrkande.
Vidkommande motionerna I: 715 och II: 867 bör enligt utskottets mening det
i dessa motioner framförda yrkandet om att riksdagen skulle i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1964 års riksdag om inrättande av en
professur i praktisk pedagogik med specialpedagogisk inriktning icke föranleda
någon riksdagens åtgärd. Utskottet delar visserligen i och för sig motionärernas
4 — Bihan g till riksdagens protokoll 1063. G sand. Nr 132
50 Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
inställning till frågan om vidgade forskningsinsatser på detta viktiga område
men anser att förutsättningar för en bedömning av lokaliseringen av en eventuell
professur inom ämnesområdet till lärarhögskolan i Stockholm först föreligger,
sedan erfarenheter vunnits av den professur med samma ämnesinriktning,
som utskottet under avlöningsanslaget för lärarhögskolan i Göteborg kommer
att förorda till inrättande fr. o. m. budgetåret 1964/65.
Departementschefen har för nästa budgetår förordat en höjning av nuvarande
medelsanvisning till biträde åt rektor för lärarhögskolan med fullgörande av
vissa rektorsuppgifter från 20 000 till 25 000 kr. I motionerna I: 711 och II: 871
har i stället föreslagits, att en tjänst som biträdande rektor inrättas, varvid förordade
25 000 kr. icke skulle erfordras. Utskottet anser rent principiellt, att
rektor vid lärarhögskola bör beredas sådan arbetshjälp, att han mera odelat
kan ägna sig åt sina egentliga, pedagogiska arbetsuppgifter. Utskottet, som icke
är berett att biträda förut nämnda yrkande i motionerna I: 711 och II: 871 bedömer
det likväl angeläget, att Kungl. Maj:t ytterligare överväger möjligheterna
att föreslå riksdagen en mera permanent avlastning av rektors arbetsbörda av
främst icke-pedagogisk natur än som torde kunna möjliggöras med hittillsvarande
medelsanvisning av arvodeskaraktär.
Vad departementschefen anfört och förordat med avseende på avlöningsanslaget
för lärarhögskolan i Stockholm biträder utskottet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bör avlöningsanslaget för nästa budgetår
höjas med 2 724 000 kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 711 och II: 871, i vad de avser
inrättande av en tjänst som biträdande rektor,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Stockholm, som föranledes
av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 642 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 990 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 3 573 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 325 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 120 000
Summa kr. 9 650 000
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
51
c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 9 650 000 kr.;
II. att motionerna I: 200 och II: 254 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
III. att motionerna I: 715 och II: 867, i vad de avser inrättande
av en professur i praktisk pedagogik med specialpedagogik,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
2:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 2, s. 97—99), vilket innebär en anslagshöjning med 32 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
724 000 kr.
3:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker in. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 99), vilket innebär en anslagshöjning med
30 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kr.
4:o) Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4,
s. 99—102) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes av
vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för lärarhögskolan i Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1963/64, dels ock till lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 8 263 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Kaijser och fröken
Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av herrar Wennerfors
och Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte besluta 1. att en biträdande rektorstjänst i lönegrad ABp 26 skall inrättas
vid lärarhögskolan i Malmö fr. o. m. budgetåret 1963/64, 2. godkänna av motionärerna
angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Malmö, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, 3. till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar
för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
8 274 630 kr.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 871.
52
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 2 825 000 kr., avser
— förutom vissa automatiska kostnadsförändringar — följande:
I. Automatiskt nytillkommande tjänster enligt
1959 års riksdagsbeslut
A. Den egentliga lärarhögskolan
1. En lektorstjänst i Ao 27 i högstadiets metodik.
2. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.
3. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik och en lektorstjänst i
Ao 23 eller Ao 20 i lågstadiets metodik.
B. Övningsskolan
4. En lektorstjänst i Ao 27/25.
5. Sju adjunktstjänster i Ao 23.
6. Två ämneslärartjänster i Ao 21.
7. Två tjänster som lärare i Ao 20 i gymnastik med lek och idrott.
8. En tjänst som lärare i Ao 20 i musik.
9. En tjänst som lärare i Ao 17 i textilslöjd.
10. En tjänst som lärare i Ao 17 i trä- och metallslöjd.
11. Sex tjänster som övningsskollärare i Ao 20.
12. Fyra tjänster som övningsskollärare i Ao 20/17.
II. Föreslagna nya tjänster m. m.
13. Till rektors förfogande för biträde med rektorsuppgifterna ställes 25 000
kr., eller 5 000 kr. mer än motsvarande medelsanvisning för innevarande budgetår.
14. En tjänst som lärare i Ao 20 i teckning inrättas vid övningsskolan.
15. Ytterligare två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång inrättas.
16. Medel beräknas för kostnader för tillsynslärare.
I anslutning till punkten 13 må nämnas, att skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår i likhet med vad överstyrelsen föreslagit för lärarhögskolan
i Stockholm hemställt om inrättande av en tjänst som biträdande
rektor i ABp 26 vid den egentliga lärarhögskolan i Malmö. Till stöd för förslaget
har överstyrelsen framhållit, att de arbetsuppgifter som bör avlastas rektor för
lärarhögskolan både till arten och omfånget är sådana, att de bör ingå i en
särskild, för uppgifternas fullgörande väl kvalificerad befattningshavares åligganden.
Nuvarande arvode av 20 000 kr. för den som biträder rektor för lärarhögskolan
med fullgörande av vissa rektorsuppgifter anges vara otillräckligt för att
rektor skall kunna avlastas i erforderlig utsträckning.
Utskottet får i anledning av yrkandet i motionerna 1:711 och 11:871 om inrättande
av en tjänst som biträdande rektor vid lärarhögskolan fr. o. m. nästa
budgetår erinra om att utskottet under punkten 1 i det föregående (Lärarhög
-
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
53
skolan i Stockholm: Avlöningar) i anledning av motsvarande yrkande för denna
högskolas vidkommande visserligen icke ansett sig böra tillstyrka bifall till
motionerna men i anslutning till dem likväl generellt framhållit, att rektor vid
lärarhögskola borde beredas sådan arbetshjälp, att han mera odelat kunde ägna
sig åt sina egentliga, pedagogiska arbetsuppgifter. Det syntes därför utskottet
angeläget att Kungl. Maj:t ytterligare övervägde möjligheterna att föreslå riksdagen
en mera permanent avlastning av rektors arbetsbörda av främst ickepedagogisk
natur än som syntes möjliggöras med hittillsvarande medelsanvisning
av arvodeskaraktär. Vad utskottet tidigare anfört i ämnet gäller i lika hög grad
lärarhögskolan i Malmö.
Utskottet, som alltså avstyrker bifall till motionerna I: 711 och II: 871, såvitt
här är i fråga, har icke något att erinra mot bifall till Kungl. Maj :ts förslag under
förevarande punkt.
Med stöd av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 711 och II: 871, i vad de avser inrättande
av en tjänst som biträdande rektor,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes
av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i
Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1963/64:
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningsstat
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 568 000
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 549 000
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 2 980 000
Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 047 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 119 000
Summa kr. 8 263 000
c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 8 263 000 kr.
5:o) Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 5, s. 102 och 103), vilket innebär en anslagshöjning med 250 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.
54
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
6:o) Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker in. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 103 och 104), vilket innebär en anslagsminskning
med 242 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 235 000 kr.
7:o) Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning av nya lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 104 och 105), vilket innebär en
anslagsminskning med 100 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och
utrustning av nya lokaler för budgetåret 1963/64 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kr.
8:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 8,
s. 105—111) föreslagit riksdagen att dels besluta att vid lärarhögskolan i Göteborg
skall fr. o. m. den 1 juli 1964 finnas inrättad en professur i praktisk pedagogik
med specialpedagogik, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för lärarhögskolan i Göteborg, dels ock till Lärarhögskolan i Göteborg:
Avlöningar för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 5 886 000 kr.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 2 607 000 kr., avser
— förutom automatiska utgiftsökningar, vilka hänför sig till ökade kostnader för
handledning av lärarkandidater samt beslutade lönehöjningar — inrättande av
följande tjänster:
A. Tjänster vid den egentliga lärarhögskolan
1. En professorstjänst i pedagogik med specialpedagogik i Bo 3 fr. o. m. den 1
juli 1964 (principbeslut).
2. Två lektorstjänster i Ao 27 i psykologi och pedagogik.
3. Två lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.
4. Två lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.
5. Fyra lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.
6. Tre lektorstjänster i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.
7. Fyra lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik.
8. Två lektorstjänster i Ao 19 i övningsämnenas metodik.
9. En kansliskrivartjänst i Ao 11.
10. En maskinisttjänst för skötsel av värmeanläggningen (lönegradsplaceringen
fastställes av Kungl. Maj:t).
11. En kontoristtjänst i Ae 9.
12. En skriv- och kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång.
55
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
B. Tjänster vid övningsskolan
13. En rektorstjänst i ABp 27.
14. 20 övningsskollärartjänster i Ao 20.
15. 10 övningsskollärartjänster i Ao 17.
16. Två tjänster som lärare i Ao 20 i teckning.
17. Två tjänster som lärare i Ao 20 i musik.
18. Två tjänster som lärare i Ao 20 i gymnastik.
19. Fyra tjänster som lärare i Ao 17 i slöjd.
20. En kanslibiträdestjänst i Ao 7.
21. En skriv- och kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång.
C. Övriga förslag
22. Två vaktmästartjänster i Ao 8 (överföres från Annedals folkskoleseminarium).
23. Lektor i högstadiets metodik i Ao 27/25 i stället för en tidigare inrättad
tjänst i Ao 25.
Vid bifall till förslagen under punkterna 13—19 förutsättes indragning ske av
11 ordinarie övningsskollärartjänster och 5 ordinarie övningslärartjänster vid
Annedals folkskoleseminarium.
TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, dock att i likhet med vad
som förordats beträffande motsvarande tjänstetyp vid lärarhögskolan i Malmö
de under punkt 15 omnämnda tjänsterna som övningsskollärare skall vara placerade
i alternativlönegraderna Ao 20/17.
Utöver vad Kungl. Maj:t förordat beräknar utskottet härjämte medel för
kostnader för tillsynslärare vid övningsskolan. Enligt vad utskottet erfarit kommer
övningsskolan vid lärarhögskolan att budgetåret 1963/64 omfatta 21 + 30
-j- 6 = 57 klasser. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till att utskottet
i det föregående tillstyrkt bifall till motsvarande förslag avseende lärarhögskolorna
i Stockholm och Malmö. Med anledning av vad utskottet sålunda förordat
bör anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjas från av
Kungl. Maj:t föreslagna 1 239 000 kr. till 1 254 000 kr. och avlöningsanslaget för
nästa budgetår bestämmas till 5 901 000 kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta att vid lärarhögskolan i Göteborg skall fr. o. m.
den 1 juli 1964 finnas inrättad en professur i praktisk pedagogik
med specialpedagogik;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes
av vad utskottet i det föregående förordat;
56
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
c) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 347 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 798 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 1 254 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 1 420 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................. 82 000
Summa kr. 5 901 000
d) till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 5 901 000 kr.
9:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 9, s. 111 och 112), vilket innebär en anslagshöjning med
183 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
380 000 kr.
10:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 113), vilket innebär en anslagshöjning med
115 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 270 000 kr.
ll:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 114) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1963/64 anvisa ett
reservationsanslag av 325 000 kr.
12:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 12,
s. 115—120) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, som föranledes av
vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud
-
57
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
getåret 1963/64, dels ock till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 33 592 000 kr.,
innebärande en anslagshöjning med 3 875 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av
herrar Wennerfors och Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att anvisa medel för i motionerna föreslaget
antal intagningsavdelningar vid folkskoleseminariema läsaret 1963/64, nämligen
på folkskollärarlinje sammanlagt 28 och på småskollärarlinje sammanlagt 35;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Thorsten Larsson m.fl. (1:713) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Hedenäset to. fl. (II: 868), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen vid sin behandling av propositionen nr 111 måtte till Folkskoleseminarierna:
Avlöningar för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 34 092 000 kr.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 871 och II: 868.
Beträffande personalorganisationen m. m. innebär Kungl. Maj:ts förslag — förutom
automatiska kostnadsförändringar — i huvudsak följande:
1. indragning av en rektorstjänst i Bp 1 och av sex lektorstjänster i Ao 27
eller 25,
2. inrättande på övningsskolans högstadium av nio adjunktstjänster i Ae 23
och sex ämneslärartjänster i Ae 19 m. m.,
3. indragning av två lärartjänster pa övergångsstat i hemkunskap i Ao 14,
4. indragning av en vaktmästartjänst i Ao 8 vid seminariet i Lund,
5. ökad medelsanvisning till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna,
6. indragning av elva ordinarie övningsskollärartjänster, fem ordinarie övningslärartjänster
och två ordinarie vaktmästartjänster (jfr avlöningsanslaget
för lärarhögskolan i Göteborg).
Utskottet. Med hänsyn till sitt ställningstagande i det föregående till Kungl.
Maj:ts förslag om seminarieorganisationen för nästa budgetår jämte till förslaget
knutna motioner avstyrker utskottet bifall till de i motionerna I: 711 och II: 871
samt I: 713 och II: 868 framförda yrkandena om en uppräkning av avlöningsanslaget
för folkskoleseminariema till en nivå motsvarande i samma motioner
föreslagen dimensionering av intagningskapaciteten vid seminarierna.
Vad departementschefen förordat med avseende på personalorganisationen och
vad därmed hänger samman har icke givit utskottet anledning till erinran.
5 — Biliang till riksdagens protokoll 1963. G samt. Nr 132
58
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Till förslaget om anvisande för nästa budgetår av ett förslagsanslag av
33 592 000 kr. vill utskottet giva sin anslutning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 711 och II: 871 samt I: 713 och
II: 868, samtliga motioner i vad de avser kostnaderna för ytterligare
fem intagningsavdelningar för folk- och småskollärarutbildning
utöver Kungl. Maj:ts förslag,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för folkskoleseminariema, som föranledes
av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 930 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj.-t, förslagsvis ................ 458 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 14 737 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 7 942 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 525 000
Summa kr. 33 592 000
c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 33 592 000 kr.
13:o) Folkskoleseminariema: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 13,
s. 120 och 121) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1963/64
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av
herrar Wennerfors och Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att anvisa medel för i motionerna föreslaget
antal intagningsavdelningar vid folkskoleseminariema läsåret 1963/64, nämligen
på folkskollärarlinje sammanlagt 28 och på småskollärarlinje sammanlagt 35;
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Thorsten Larsson m. fl. (I: 713) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 868), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
59
riksdagen vid sin behandling av propositionen nr 111 måtte till Folkskoleseminarierna:
Omkostnader för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 2 460 000 kr.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 871 och II: 868.
Utskottet. Med hänsyn till sitt ställningstagande i det föregående till Kungl.
Maj:ts förslag om seminarieorganisationen för nästa budgetår jämte till förslaget
knutna motioner avstyrker utskottet bifall till de i motionerna I: 711 och II: 871
samt I: 713 och II: 868 framförda yrkandena om en uppräkning av omkostnadsanslaget
för folkskoleseminarierna till en nivå motsvarande i samma motioner
föreslagen dimensionering av intagningskapaciteten vid seminarierna.
Mot Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår av ett förslagsanslag
av 2 400 000 kr. har utskottet ingen erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 711 och II: 871 samt I: 713 och
II: 868, samtliga motioner i vad de avser kostnaderna för ytterligare
fem intagningsavdelningar för folk- och småskollärarutbildning
utöver Kungl. Maj:ts förslag, till Folkskoleseminariema:
Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 2 400 000 kr.
14:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 14, s. 122) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 695 000 kr.,
innebärande samma medelsanvisning som för innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av
herrar Wennerjors och Nordstrandh (11:871), i vilka hemställts, såvitt här är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 745 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Thorsten Larsson m.fl. (1:713) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Hedenäset m.jl. (11:868), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen vid sin behandling av propositionen nr 111 måtte till Folkskoleseminarierna:
Materiel, böcker in. in. för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr.
60
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 871 och II: 868.
Utskottet finner det angeläget att lärarna göres förtrogna med det viktiga
pedagogiska och tekniska handhavandet av undervisningshjälpmedlen. Enligt
utskottets mening bör också det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna
anslaget vara ägnat att tillgodose detta syfte. Ehuru anslaget för nästa budgetår
förutsättes utgå med formellt oförändrat belopp synes vad departementschefen
föreslagit dock reellt innebära en viss anslagshöjning med hänsyn till den av
departementschefen förebådade minskningen av seminarieorganisationens omfattning
mot vilken utskottet, såsom framgått av det föregående, icke heller haft
något att erinra. Utskottet tillstyrker därför bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Härav följer att utskottet avstyrker bifall till förslagen i motionerna I: 711 och
II: 871 samt I: 713 och II: 868 om anslagshöjningar med respektive 50 000 och
55 000 kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 711 och II: 871 samt I: 713 och
II: 868, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Folkskoleseminariema:
Materiel, böcker m.m. för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 695 000 kr.
15:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 15, s.
122 och 123) föreslagit riksdagen att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för
budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
1 050 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av
herrar Wennerfors och Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för
budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
1 150 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Thorsten Larsson (1:713) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson
i Hedenäset m. fl. (II: 868), i vilka hemställts, såvitt här i fråga, att riksdagen
vid sin behandling av propositionen nr 111 måtte till Folkskoleseminarierna:
Utrustning för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 400 000 kr.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 871 och II: 868.
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
61
Utskottet vill i likhet med departementschefen erinra om att anslaget till
utrustning vid folkskoleseminarierna nära nog fördubblats i förhållande till anslaget
för innevarande budgetår. I medelsanvisningen för innevarande budgetår
ingår ett beräknat belopp för anskaffande av audivisuella hjälpmedel av 160 000
kr. Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning för nästa budgetår av inte
mindre än 100 000 kr., vilken medelsanvisning utskottet förväntar skall i största
möjliga utsträckning komma till användning för anskaffande av ytterligare audivisuella
hjälpmedel.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majrts förslag och avstyrker följaktligen
bifall till de i motionerna I: 711 och II: 871 samt 1:713 och II: 868 gjorda yrkandena
om ytterligare anslagshöjningar utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 711 och II: 871 samt I: 713 och
II: 868, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Folkskoleseminarierna:
Utrustning för budgetåret 1963/64 anvisa ett
reservationsanslag av 1 050 000 kr.
16:o) Förskoleseminariema: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 16,
s. 123—126) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa
personalförteckning för förskoleseminariema i enlighet med vad departementschefen
förordat, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna riktlinjer utfärda de bestämmelser
och fatta de beslut i övrigt som fordras för genomförande av de av departementschefen
förordade åtgärderna, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för förskoleseminariema, att tillämpas tills vidare fr.o. m. budgetåret
1963/64, dels ock till Förskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret 1963/64
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 963 000 kr.
Kungl. Maj:ts förslag avser följande:
1. inrättande av nio rektorstjänster i ABp25,
2. inrättande av en adjunktstjänst i psykologi och pedagogik i Ae23 och
17 1/2 seminariclärartjänster i A 17 med tills vidare extra ordinarieplacering.
3. inrättande av åtta kanslibiträdestjänster i Ae 7,
4 och 5. anvisande av timlärar- och handledararvoden,
6—8. arvoden till seminarieläkare och seminariesköterskor, seminariebibliotekarier
och vaktmästare,
9. avlöningar åt vikarier.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:t under förevarande punkt framställda
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
62
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
a) bemyndiga Kungi. Maj:t att fastställa personalförteckning
för förskoleseminarierna i enlighet med vad departementschefen
förordat;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna riktlinjer utfärda de
bestämmelser och fatta de beslut i övrigt som fordras för genomförande
av de av departementschefen förordade åtgärderna;
c) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis . . 228 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 31 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 1 432 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 260 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.................................. 12 000
Summa kr. 1 963 000
d) till Förskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1963/
64 anvisa ett förslagsanslag av 1 963 000 kr.
17:o) Förskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, s. 126 och 127) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förskoleseminarierna: Omkostnader för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 339 000 kr.
18:o) Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 18, s. 127 och 128) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
156 000 kr.
19:o) Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 128) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.
20:o) Förskoleseminarierna: Utbildning av seminarielärare m. fl. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 129 och 130) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
63
att riksdagen må till Förskoleseminariema: Utbildning av seminarielärare
m.fl. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 115 000 kr.
21:o) Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s.
130—133) föreslagit riksdagen att till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
3 900 000 kr.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Eric Carlsson och Svanström (1:198) och den andra inom andra kammaren av
herr Skoglösa m. fl. (II: 262), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte medge att lärare, som deltager i vidareutbildningsverksamhet, bedriven
huvudsakligen på länsplanet och genomförd som kvällsundervisning, eller i av
skolöverstyrelsen godkänd ettbetygskurs av i motionerna nämnt slag må erhålla
sina utgifter för deltagande täckta av statsmedel, förslagsvis ur anslaget Vidareutbildning
av lärare m. m.;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Kaijser och fröken Stenberg (I: 712) och den andra inom andra kammaren
av herr Nordstrandh to. fl. (II: 870), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen måtte anvisa erforderliga medel för en i motionerna påyrkad teologisk
översiktskurs vid universitetet i Göteborg fr. o. m. höstterminen 1963.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 262 och II: 870.
Ur det för innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget till vidareutbildning
av lärare m. m. utgår i första hand medel till anordnande av olika typer
av vidareutbildningskurser för folkskollärare. Under avsnittet Särskilda lärarutbildningsåtgärder
har i propositionen en redogörelse lämnats för vidareutbildningsverksamheten
under föregående och innevarande budgetår. Kostnaderna
härför under sistnämnda budgetår beräknas uppgå till 880 000 kr.
Vidare bestrids från anslaget kostnader för viss akademisk undervisning och
vissa stipendier. Som i propositionen närmare redogjorts för under avsnittet
Särskilda lärarutbildningsåtgärder, akademisk korrespondensundervisning, får
sålunda Hermods korrespondensinstitut bidrag ur anslaget med sammanlagt
294 560 kr. dels för anordnande av muntlig undervisning i samband med akademiska
kurser och av vissa förberedande kurser, dels för utarbetande av nya
akademiska kurser. Ur anslaget beräknas vidare utgå omkring 100 000 kr. till
studiestipendier åt deltagare i Hermods akademiska kurser och åt folkskollärare,
som skaffat sig vissa akademiska betyg. Slutligen har under anslaget för innevarande
budgetår beräknats ett belopp av 620 000 kr. till den akademiska undervisning
för ett betyg i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
64
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
ämnen, som överstyrelsen i samarbete med universiteten fr. o. m. innevarande
budgetår ordnar på elva orter.
Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår innebär anvisande av medel för
följande ändamål.
Vidareutbildningskurser för folkskollärare
1. Ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning (nu: 2 kurser) ..
2. Ytterligare en terminskurs i samhällskunskap (nu: 2 kurser) .
3. Två terminskurser i historia .............................
4. Ytterligare två biämneskurser (nu: 14 kurser)..............
5. Ytterligare en kurs i psykologi och pedagogik (nu: 7 kurser) .
6. Utökat timtal vid terminskurserna i matematik, fysik och
kemi ..................................................
+ 160 000
Akademisk undervisning m. m.
7. Anordnande av ytterligare regionala akademiska kurser på ett
och
tvåbetygsnivå samt regional utbildning av teknologie magistrar
jämte övriga lärarutbildningsåtgärder som kan visa sig
erforderliga ............................................. + 1 590 000
Automatiska kostnadsökningar
8. Ökad medelsanvisning till följd av vissa under förra året genomförda
arvodeshöjningar ............................... 310 000
Summa kr. + 2 060 000
Eftersom det här föreslagits att från detta anslag, för närvarande benämnt
Vidareutbildning av lärare m. m., medel skall utgå också till ändamål av helt
annat slag än tidigare, bör det enligt departementschefen få den inledningsvis
angivna rubriken. Vid utgången av innevarande budgetår förefintlig reservation
på anslaget Vidareutbildning av lärare m. m. förutsättes bli tillgodofört det
omrubricerade anslaget.
Utskottet. Med hänsyn till att utskottet i det föregående förordat en prövning
av frågan om inordnande under den reguljära vidareutbildningsverksamheten av
vidareutbildningsverksamhet för lärare, som bedrives huvudsakligen regionalt
och genomföres som kvällsundervisning bör lämpligen också i samband därmed
prövas spörsmålet om de ekonomiska förmånerna för deltagare i sådan vidareutbildningsverksamhet.
En prövning av möjligheterna att bereda ekonomiskt stöd
även till deltagare i de av skolöverstyrelsen centralt anordnade terminskurserna
på kvällstid synes enligt utskottets mening likaledes påkallad. Utskottet förordar
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda
anfört i anledning av motionerna 1:198 och II: 262.
Vad avser det yrkande som ställts i motionerna I: 712 och II: 870, nämligen att
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
65
riksdagen skulle anvisa erforderliga medel för anordnande av en teologisk översiktskurs
vid universitetet i Göteborg, får utskottet under hänvisning till sitt
ställningstagande i det föregående till anordnande av en sadan kurs föreslå att
yrkandet i fråga måtte avslås av riksdagen.
Utskottet har icke något att erinra mot att förevarande anslag för budgetåret
1963/64 uppföres med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet och att detta
därvid disponeras på sätt departementschefen förutsatt.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag samt
med avslag å motionerna I: 712 och II: 870, såvitt här är i
fråga, till Särskilda lärarutbildning såtgärder för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 3 900 000 kr.;
II. att riksdagen må, i anledning motionerna 1:198 och
II: 262, i vad de avser de ekonomiska förmånerna åt deltagare
i viss vidareutbildningsverksamhet på kvällstid, i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet därom anfört.
22 :o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 133 och 134), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 873 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser
to. to. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 9 427 000 kr.
23 :o) Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva. Kungl. Maj:t har
(punkt 23, s. 134—136) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 423 000 kr. eller
25 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Kaijser och fröken Stenberg
(1:711) och den andra inom andra kammaren av herrar Wennerjors och
Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att den som åtnjutit arvode för utbildning till lärare vid blindeller
dövskolor, icke skall återbetala arvodesbelopp, som uppburits under utbildningens
första termin, i de fall utbildningen avbrytes efter endast en termins
utbildning.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 871.
I anslutning till nu redovisade motionsyrkande må framhållas, att skolöverstyrelsen
i sina anslagsäskandcn för nästa budgetår framlagt förslag till ändring
av den bestämmelse, enligt vilken lärare, som åtnjutit utbildningsarvode, skall
vara förpliktad att under tre år efter utbildningens genomgående stå till förfogande
för tjänstgöring inom blindundervisningsväsendct respektive dövunder
-
66
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
visningsväsendet. Enligt sagda bestämmelse skall den som önskar erhålla arvode
förbinda sig dels att stå till förfogande för tjänstgöring, dels att, om denna förpliktelse
ej fullgöres eller utbildr ingen icke slutföres, återbetala uppburna arvodesbelopp
i den utsträckning Kungl. Maj:t bestämmer.
Skolöverstyrelsen framhåller, att undervisningen av blinda och döva barn är
av så speciell art, att en ung lärare, som ej redan har erfarenhet på området,
ej alltid har klart för sig vad han ger sig in på, när han söker till utbildning vid
blindinstitutet eller dövlärarseminariet. Med hänsyn härtill föreslår överstyrelsen,
att återbetalning av arvodesbelopp, som uppburits under utbildningens
första termin icke skall ifrågakomma i de fall där utbildningen avbrytes eller
vederbörande icke fullgör sin förpliktelse att stå till förfogande för tjänstgöring.
Fråga om återbetalning av arvodesbelopp, som uppburits för tid efter första
termin, bör enligt överstyrelsen även i fortsättningen bli beroende av Kungl.
Maj:ts prövning.
Departementschefen framhåller för sin del att det bör ankomma på Kungl.
Maj:t att besluta om, i vilken mån återbetalning av uppburna utbildningsarvoden
skall äga rum.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj ds förslag under förevarande punkt.
Vidkommande motionerna 1:711 och 11:871 är utskottet icke berett att förorda
att — såsom i motionerna föreslagits — riksdagen skulle besluta om generell
återbetalning av uppburna arvodesbelopp till dem som efter endast en termin
avbryter påbörjad utbildning till lärare vid blind- eller dövskolor. Det bör
alltså enligt utskottets mening liksom hittills ankomma på Kungl. Maj:t att
besluta om, i vilken mån återbetalning av uppburna utbildningsarvoden skall
äga rum. Utskottet finner det därvid från bl. a. social utgångspunkt rimligt att
Kungl. Maj ds beslut i fall som i motionerna åsyftas icke göres alltför restriktiva.
Enligt vad utskottet erfarit skulle nämligen hittillsvarande praxis tyda på relativt
sträng restriktivitet i nu berört hänseende.
Under hänvisning till vad sålunda anförts hem ställer utskottet,
I. att riksdagen må till Arvoden åt blivande lärare för blinda
och döva för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
423 000 kr.;
II. att motionerna I: 711 och II: 871, i vad de avser generell
återbetalning av uppburna arvodesbelopp till dem som efter endast
en termin avbruter påbörjad utbildning till lärare vid blindoch
dövskolor, icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 21 maj 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
67
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson, Birger
Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson,
fru Wallentheim, herrar Edström, Källqvist, fröken Ljungberg, herrar Thorsten
Larsson, Per Petersson och Harald Pettersson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,
Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Andreasson, fru LewénEliasson,
herr Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, fröken Karlsson, herrar
Gustafsson i Uddevalla, Gustafsson i Kårby, Blomkvist och Källstad.
68
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Reservationer
1) under avdelning I av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist,
fröken Ljungberg, herrar Thorsten Larsson, Per Petersson, Harald Pettersson,
Staxäng, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson,
herrar Gustafsson i Kårby och Källstad, vilka ansett att
dels den del av utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »De åtgärder»
och slutar med »för småskollärarutbildning», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Departementschefen har beräknat antalet erforderliga intagningsavdelningar
vid folkskoleseminarierna för nästa budgetår till 25 vid folkskollärarlinjerna och
till 33 vid småskollärarlinjerna, eller 3 respektive 2 avdelningar färre än skolöverstyrelsen
efter samråd med 1960 års lärarutbildningssakkunniga bedömt
erforderliga. Liksom hittills förutsättes det enligt departementschefen böra ankomma
på Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar
vid folkskoleseminarierna.
Utskottet har icke ansett sig kunna följa departementschefens förslag rörande
seminarieintagningen. Det inger enligt utskottets mening starka betänkligheter
att i nuvarande läge begränsa intagningen och därmed den framtida examinationen
i den omfattning som förutsatts av departementschefen. Utskottet vill
särskilt erinra om att lärarutbildningssakkunniga i sina prognostiska bedömningar
ansett sig böra beräkna ett visst behov av folkskollärare på grundskolans
högstadium utöver den s. k. 40-procentsregeln, ett förhållande till vilket vederbörlig
hänsyn givetvis måste tagas vid bestämningen av intagningskapaciteten
vid folkskoleseminarierna. Skolöverstyrelsen har för sin del räknat med vissa
omständigheter, som i detta sammanhang synes böra beaktas beträffande den
framtida examinationen av folk- och småskollärare. Sålunda har bl. a. framhållits
den bristande rörligheten hos arbetskraften, vilken medför att det lokalt eller
regionalt kan föreligga en bristsituation, även om det för landet i dess helhet
skulle väga jämnt mellan lärartillgång och lärarbehov. Vidare har överstyrelsen
ansett sig böra räkna med att svenska lärare i ökad utsträckning tas i anspråk
för verksamhet i utvecklingsländerna. Härjämte anser överstyrelsen, att man
med hänsyn till den osäkerhet som alltid måste vidlåda beräkningar rörande det
framtida lärarbehovet, vid planeringen av lärarexaminationen bör räkna med
nödvändigheten av en ej alltför liten säkerhetsmarginal. Utskottet, som finner sig
böra fästa särskilt stort avseende vid de skäl som anförts av överstyrelsen, tillstyrker
därför bifall till de i motionerna I: 711 och II: 871 samt I: 713 och II: 868
framställda yrkandena rörande en intagningskapacitet för höstterminen 1963 till
folkskoleseminarierna i enlighet med skolöverstyrelsens förslag av 28 avdelningar
för folkskollärarutbildning och av 35 avdelningar för småskollärarutbildning.
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963 69
I förevarande sammanhang vill utskottet också anföra, att det enligt utskottets
mening förtjänar att uppmärksammas, att en ytterligare accentuerad övergång
till den kortare, 2-åriga seminarieutbildningen skulle betyda att man därigenom
erhölle en smidigare regulator vid planläggningen av utbildningskapaciteten
vid seminarierna.»
dels ock utskottets hemställan under 7. bort ha följande lydelse:
»7. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 711 och
II: 871 samt I: 713 och II: 868, samtliga motioner såvitt här är
i fråga, besluta att intagningen vid folkskoleseminariema för
höstterminen 1963 skall omfatta 28 avdelningar för folkskollärarutbildning
och 35 avdelningar för småskollärarutbildning;»
2) under avdelning I av herrar Birger Andersson, Harald Pettersson och
Blomkvist, vilka avsett att
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 45 börjar med »Vad härefter»
och på s. 46 slutar med »ifrågasatt slag», bort ha följande lydelse:
»Såsom i motionerna I: 695 och II: 851 framhållits torde en ytterligare ökning
av utbildningskapaciteten vid förskoleseminarierna vara nödvändig om den av
skolöverstyrelsen angivna målsättningen till någon del skall kunna förverkligas.
Enligt utskottets mening talar goda skäl för att ett förskoleseminarium inrättas
i Skara, samordnat med det därstädes belägna folkskoleseminariet. Utskottet
förordar därför att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att förslag i
ämnet snarast möjligt förelägges riksdagen.»
dels ock utskottets hemställan under 14. bort ha följande lydelse:
»14. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:695 och
11:851, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag snarast
möjligt rörande inrättande av förskoleseminarium i Skara, samordnat
med det därstädes belägna folkskoleseminariet;»
3) under avdelning II vid punkten 12 (Folkskoleseminariema: Avlöningar)
av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist, fröken Ljungberg,
herrar Thorsten Larsson, Per Petersson, Ilarald Pettersson, Staxäng, Ståhl,
Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar Gustafsson
i Kårby och Källstad, vilka under förutsättning av bifall till den med 1) betecknade
reservationen ansett att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:711 och 11:871 samt
I: 713 och II: 868, samtliga motioner såvitt här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för folkskoleseminariema, som föranledes
av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
70
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 930 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 458 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 15 237 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 7 942 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
f örslagsvis ................................ 525 000
Summa kr. 34 092 000
c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 34 092 000 kr.»
4) under avdelning II vid punkten 13 (Folkskoleseminarierna: Omkostnader)
av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist, fröken Ljungberg,
herrar Thorsten Larsson, Per Petersson, Harald Pettersson, Staxäng, Ståhl,
Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar Gustafsson
i Kårby och Källstad, vilka under förutsättning av bifall till den med 1) betecknade
reservationen ansett att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med bifall till motionerna 1:711 och 11:871 samt 1:713
och II: 868, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Folkskoleseminarierna:
Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 2 460 000 kr.»
5) under avdelning II vid punkten H (Folkskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m.) av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist, fröken
Ljungberg, herrar Thorsten Larsson, Per Petersson, Harald Pettersson, Staxäng,
Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar
Gustafsson i Kårby och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Kungl. Maj:t har under förevarande punkt föreslagit oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår. Detta förslag kan utskottet icke biträda. Det är
uppenbarligen viktigt, att folkskoleseminarierna är väl rustade i vad avser lämplig
undervisningsmateriel med hänsyn till seminariernas betydelsefulla roll vid
utbildningen av lärare för grundskolan. Även behovet av böcker måste beaktas.
Härtill kommer den starka förslitning, som materielen är utsatt för. Riksdagen
tog förra året initiativet till en inte oväsentlig höjning av anslaget under åberopande
av bl. a. de skäl, som utskottet här på nytt funnit anledning erinra om.
Riksdagen synes nu böra gå ett steg vidare på den inslagna vägen och för nästa
budgetår ytterligare uppräkna anslaget. Utskottet finner att denna höjning
lämpligen bör bestämmas till 55 000 kr. eller samma belopp som föreslagits i
Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963
71
motionerna I: 713 och II: 868 och 5 000 kr. mer än vad som påyrkats i motionerna
I: 711 och II: 871.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna 1:711 och II: 871, såvitt här är i fråga, ävensom
med bifall till motionerna I: 713 och II: 868, såvitt här är i
i fråga, till Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr.»
6) under avdelning II vid ''punkten 15 (Folkskoleseminariema: Utrustning)
av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist, fröken Ljungberg,
herrar Thor sten Larsson, Per Petersson, Harald Pettersson, S taxäng, Ståhl,
Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar Gustafsson
i KårJjy och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:
»Den höjning av utrustningsanslaget som föreslagits av Kungl. Maj:t synes
komma att helt disponeras för anskaffande av audivisuella hjälpmedel. Trots att
tillskottet om 100 000 kr. i och för sig är tacknämligt är det emellertid klart
otillräckligt. Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
klargjort, att mycket stora utrustningsbehov fortfarande föreligger för seminarierna.
Utskottet, som finner det vara av stor vikt att de blivande lärarna göres
väl förtrogna med olika undervisningshjälpmedel och att nya hjälpmedel kan
prövas vid lärarutbildningsanstalterna, tillstyrker att anslaget uppräknas med
450 000 kr. eller med 350 000 kr. mer än vad Kungl. Maj:t föreslagit för nästa
budgetår. Utskottets förslag överensstämmer med det som framförts i motionerna
I: 713 och II: 868 och ligger 250 000 kr. över vad som påyrkats i motionerna
I: 711 och II: 871.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 711 och II: 871, såvitt här är i fråga, ävensom
med bifall till motionerna I: 713 och II: 868, såvitt här är i fråga,
till Folkskoleseminariema: Utrustning för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mdj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande anslag för budgetåret 1963/6till lärares fortbildnin a1 i texten