Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag om ökad lärarutbildning inm. jämte i ämnet väckta mo - tioner.

1963-05-21 · 71 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 71 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:132, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag om ökad lärarutbildning inm. jämte i ämnet väckta mo - tioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

1

Nr 132

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förslag

om ökad lärarutbildning in- m. jämte i ämnet väckta mo
-

tioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkterna 283—289) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1903/64i beräkna

till Ökad ämnes- och förskollärarutbildning m. m. ett förslagsanslag av

19 326 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 926 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 692 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 120 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 438 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av

457 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning av nya lokaler ett reservationsanslag

av 300 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 279 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 197 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 155 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 29 717 000 kr„

till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 181 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. in. ett reservationsanslag av

695 000 kr.,

till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 950 000 kr.,

till Utbildning av förskollärare ett förslagsanslag av 1 450 000 kr.,

till Vidareutbildning av lärare m. m. ett reservationsanslag av 1 840 000 kr.,

till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag av

7 554 000 kr.,

till Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva ett förslagsanslag av

398 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 111, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars

1963, föreslagit riksdagen att

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19G3. G samt. Nr 132

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

A. beträffande förslagen i propositionen avseende utbildning av ämneslärare

samt folk- och småskollärare ävensom särskilda lärarutbildningsåtgärder och förskollärarutbildning
a)

besluta om en utvidgning av den vid lärarhögskolorna anordnade enterminsutbildningen

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

b) besluta om en ökning av antalet utbildningsplatser för utbildning av lärare

vid läroanstalter med praktisk lärarkurs i huvudsaklig överensstämmelse med

vad departementschefen förordat;

c) besluta att utbildning av folkskollärare och småskollärare skall anordnas

vid lärarhögskolan i Göteborg fr. o. m. budgetåret 1963/64;

d) besluta att utbildning av folkskollärare i engelska skall anordnas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen förordat;

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen förordade särskilda

åtgärder för ökad ämneslärarutbildning och för anordnande av utbildning

av teknologie magistrar;

f) besluta att förskollärarutbildningen skall förstatligas fr. o. m. budgetåret

1963/64 och utbyggas i av departementschefen angiven omfattning;

g) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidtaga de åtgärder i

övrigt som fordras för genomförandet av vad departementschefen under A. föreslagit;
B.

beträffande lärarhögskolorna, folk- och förskoleseminarierna, särskilda lärarutbildningsåtgärder,

avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.

samt arvoden åt blivande lärare för blinda och döva för budgetåret 1963/64

under åttonde huvudtiteln anvisa de anslag m. m., som närmare framgår av utskottets

redovisning i det följande under avdelning II.

I samband med förslagen under A. har utskottet till behandling förehaft

följande motioner, vilka här återges grupperade i den ordning de anknyter till

Kungl. Maj:ts olika förslag, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

GiUström m.jl. (I: 709) och den andra inom andra kammaren av herr Anderson

i Sundsvall m.jl. (11:864), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av

propositionen nr 111 måtte 1. uttala att ett lärarutbildningsblock snarast möjligt

bör förläggas till Sundsvall och 2. besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa att 1960 års lärarutbildningssakkunniga måtte erhålla i uppdrag att

utreda frågan om förläggandet av en lärarhögskola till Sundsvall;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av

herrar Wennerjors och Nordstrandh (11:871), i vilka hemställts, såvitt här är i

fråga, att riksdagen måtte besluta att antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna

läsåret 1963/64 skall uppgå till på folkskollärarlinje sammanlagt

28 och på småskollärarlinje sammanlagt 35;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963 3

Thorsten Larsson m. fl. (I: 713) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Hedenäset in. fl. (II: 868), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen vid sin behandling av propositionen nr 111 måtte 1. besluta att intagning

till lärarutbildning vid folkskoleseminarierna höstterminen 1963 må ske

till 35 avdelningar för småskollärarutbildning och till 28 avdelningar för folkskollärarutbildning

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, 2. i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla att lärarutbildningsverksamheten planeras så att ytterligare

sänkning av skolklassernas storlek kan genomföras successivt, så att antalet

elever per klass läsåret 1972/73 normalt ej omfattar mer än 25;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Widén och Källqvist (I: 715) och den andra inom andra kammaren av herr

Källstad m. fl. (II: 867), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

vid behandling av propositionen nr 111 måtte uttala sig för att en sådan utbyggnad

av lärarhögskolorganisationen bör åstadkommas som svarar mot en ökad

lärarutbildning i den omfattning som erfordras för att läsåret 1972/73 ingen

klass i grundskolan normalt skall omfatta mer än 25 elever;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Eric Carlsson och Svanström (1:198) och den andra inom andra kammaren

av herr Skoglösa m.fl. (11:262), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att skolöverstyrelsen måtte

erhålla uppdrag att utforma riktlinjer för vidareutbildningsverksamhet för

lärare, bedriven huvudsakligen på länsplanet och genomförd som kvällsundervisning,

samt att sådan vidareutbildningsverksamhet måtte påbörjas läsåret

1963/64;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Kaijser och fröken Stenberg (1:712) och den andra inom andra kammaren av

herr Nordstrandh m.fl. (11:870), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen måtte besluta att teologisk översiktskurs skall anordnas vid universitetet

i Göteborg fr. o. m. höstterminen 1963;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Nyman m.fl, (1:696) och den andra inom andra kammaren av herr Hammarberg

m.fl. (II: 850), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t vid de överväganden som föregår beslutet om

lokalisering av den regionala lärarutbildning som föreslås förlagd till vissa orter

med tekniskt gymnasium bör beakta de synpunkter som anförts i motionerna

som skäl för att eu sådan utbildning skall förläggas till Västerås;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Kaijser m. fl. (I: 710) och den andra inom andra kammaren av herr Eskel m. fl.

(11:866), i vilka hemställts att riksdagen måtte uttala, att även Karlstad bör

komma i fråga vid Kungl. Maj:ts prövning av förläggningsorter för teknologie

magisterutbildning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Birger Andersson m.fl. (1:695) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Luttra m.fl. (11:851), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behand
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

ling av propositionen nr 111 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag

snarast möjligt rörande inrättande av ett förskoleseminarium i Skara,

samordnat med folkskoleseminariet därstädes, i enlighet med vad i motionerna

anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Edström och fröken Nordström (I: 708) och den andra inom andra kammaren

av fröken Elmén m. fl. (II: 8G5), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling

av propositionen nr 111 måtte uttala att planering skyndsamt företages i syfte

att möjliggöra en utökning av utbildningskapaciteten beträffande förskollärare

med 200 platser fr. o. m. budgetåret 1964/65;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundin (I: 714) och den andra inom andra kammaren av herrar Larsson i

Norderön och FäUdin (11:869), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling

av propositionen nr 111 matte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

skyndsam prövning och förslag rörande upptagande av förskollärarutbildning i

mellersta Norrland.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 11:864, 11:868, 1:715, 11:871, 11:262, 11:870, 11:850,

II: 866, I: 695, I: 708 och I: 714.

De motioner, som anknyter till förslagen under B. redovisas under avdelning

II. i det följande.

I propositionen nr 111 redogöres för vissa utredningar rörande ämneslärar- och

klasslärarbehovet. Förslag framlägges om en ökning av antalet platser för pedagogisk

utbildning av ämneslärare från 835 till 1 075 platser årligen. Av denna ökning

svarar lärarhögskolorna för hälften och läroanstalter med praktisk lärarkurs

för hälften. Folk- och småskollärarutbildning föreslås anordnad vid lärarhögskolan

i Göteborg. Nya lärarhögskolor förutskickas i Uppsala och Umeå. Folkskoleseminariernas

intagning förutsättes minska något. För undervisning i årskurs 4

av grundskolan föreslås obligatorisk folkskollärarutbildning i engelska. En betydande

utökning av den decentraliserade akademiska undervisningen, särskilt i

lärarbristämnen, förordas. En treårig utbildning av teknologie magistrar föreslås

anordnad på två orter. Utbildningen av förskollärare föreslås förstatligad

och utbildningskapaciteten utökad, bl. a. genom inrättande av två nya förskoleseminarier.

Föreslagna åtgärder tillsammans med automatiska kostnadsökningar beräknas

kräva anslagshöjningar om sammanlagt 18,3 miljoner kr.

I det följande kommer endast att lämnas en översiktlig redogörelse för innehållet

i propositionen. Redogörelsen utformas så, att under en första avdelning

redovisas propositionens mera principiella del och under en andra avdelning

vissa anslagsfrågor för budgetåret 1963/64. Utskottet kommer att avgiva utlåtande

och hemställan i ett sammanhang i anslutning till den förra avdelningen

och separat för varje särskilt anslag beträffande den senare avdelningen. I den

mån redogörelse för innehållet i propositionen alltså inte lämnas i det följande

får utskottet hänvisa till propositionen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

5

I. Utbildning av ämneslärare, folk- och smaskollärare

samt förskollärare m. m.

I det följande behandlas i olika avsnitt frågor rörande beräkningar av ämnesoch

klasslärarbehovet, utvidgning av kapaciteten för utbildning av ämneslärare

vid lärarhögskolor och praktisk lärarkurs, upprättande av nya lärarhögskolor,

dimensionering av folkskoleseminarieorganisationen, folkskollärarutbildning i

engelska, utökad decentraliserad akademisk undervisning, utbildning av teknologie

magistrar samt förstatligande och utvidgning av förskoleseminarierna.

Lärarbehov och lärartillgång

Enligt direktiven för 1960 års lärarutbildningssakkunniga skulle de sakkunniga

i samråd med bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen beräkna behovet av såväl

lärare i läroämnen som klasslärare.

Resultatet av beräkningarna, i vad avser ämneslärarbehovet, framlades i ett

den 15 februari 1962 dagtecknat betänkande. En redovisning härför lämnades i

propositionen nr 106 nämnda år vilken redogörelse i sammandrag återgavs i

särskilda utskottets utlåtande nr 4 till föregående års riksdag. I propositionen

förutsattes, att yttranden över denna prognos liksom över den i det följande

berörda klasslärarprognosen skulle inhämtas och att man genom de förslag, som

därvid kunde framkomma, borde erhålla ett brett underlag för en bedömning av

vilka åtgärder läget krävde. En kort resumé över resultatet av ämneslärarprognosen

lämnas i propositionen nr 111 och i anslutning därtill en redogörelse för de

yttranden som avgivits däröver.

I vad gäller klasslärarbehovet överlämnade 1960 års lärarutbildningssakkunniga

den 12 maj 1962 ett betänkande med titeln Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet

av folk- och småskollärare. Över betänkandet har yttranden

inhämtats från ett antal myndigheter och organisationer. Någon redovisning av

detta betänkande kunde självfallet inte ske i förutnämnda proposition nr 106 år

1962. Däremot lämnades på grundval av material, som av de sakkunniga under

hand ställts till förfogande, en preliminär redogörelse för de slutsatser, som de

gjorda undersökningarna kunde bedömas leda till. I förhållande till denna

preliminära redogörelse innehåller det slutliga betänkandet vissa avvikelser med

avseende bl. a. på det framräknade examinationsbehovet. En sammanfattande

redogörelse för klasslärarprognosen och yttrandena däröver lämnas i propositionen

nr 111 efter avsnittet om lärare i läroämnen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Beträffande ämneslärarprognosen må här endast nämnas, att för grundskolans

högstadium behovet framräknats enligt två alternativ, nämligen dels att hela

undervisningen på detta stadium skall bestridas av filosofie magistrar och jämställda

(100-procentalternativet), dels att 40 % av undervisningen skall bestridas

av vidareutbildade folkskollärare och 60 % av filosofie magistrar och jämställda

(60-procentalternativet). Härmed erhålles också för det totala lärarbehovet två

alternativ, även de benämnda 60- respektive 100-procentalternativ. Av prognosen

framgår vidare bl. a. följande.

De redovisade talen för lärarbrist eller läraröverskott i de skilda ämnena uttrycker

endast hur efterfrågan på lärare rent numeriskt balanserar om alla de

antaganden uppfylles på vilka prognosen baserats. I prognosen ges uttryck för

den uppfattningen, att man med säkerhet kan förutsäga, att långt efter det att

behovet i ett ämne är fyllt på vissa centralt belägna platser, bristen kommer att

bestå på avlägsnare orter i landet. Undersökningen tillmäter härvidlag lärarnas

lokala bindningar en väsentlig roll.

Även om intresset begränsas till den numeriska balansen, anses precisionen

i beräkningarna inte vara sådan, att den rättfärdigar bestämda uttalanden om

vilket år balans uppnås. Trenderna säges emellertid vara så utpräglade, att för

flertalet ämnen utsikterna till balans under 1960-talet anses kunna bedömas med

viss grad av säkerhet.

I modersmålet (svenska) erhålles enligt 60 %-alternativet läraröverskott senast

1965/66. Också om 100 %-alternativet väljes, kan någon gång under senare

hälften av 1960-talet situationen antas vara under kontroll.

För moderna språk inträder enligt 100 %-alternativet — som för denna grupp

anses mest realistiskt — numerisk balans 1966/67, varefter överskottet snabbt

stiger. Enligt 60 %-alternativet skulle överskottet inträda redan 1963/64. Det

kan enligt undersökningen knappast råda någon tvekan om att tillströmningen

till dessa universitetsämnen bör dämpas under 1960-talet, i varje fall under dess

senare del.

I ämnena historia, samhällskunskap, geografi och biologi erhålles enligt 60 %- alternativet vid decenniets mitt ett läraröverskott, som snabbt stegras de följande

åren.

För gruppen matematik, fysik och kemi bedömes framtidsutsikterna vara

mindre ljusa. 100 %-alternativet beträffande dessa ämnen förklaras vara helt

utan intresse. För 60 %-alternativet erhålles numeriskt överskott tidigast

1970/71 om man utgår från prognosens mest optimistiska antagande. Utgår man

från det antagande, som för denna ämnesgrupp bedömts som det mest sannolika,

kan bristen år 1970/71 beräknas till ca 550 lärare.

I den skrivelse, varigenom en rad myndigheter, organisationer m. fl. anmodades

respektive bereddes tillfälle att yttra sig över den framlagda ämneslärarprognosen,

framhölls att remissorganen inte borde begränsa sig till att granska

prognosmetodiken och därmed sammanhängande frågor utan att de även borde

föreslå åtgärder eller redovisa uppslag till åtgärder, som de kunde finna motiverade

för att öka tillgången på lärararbetskraft, särskilt i matematik, fysik och

kemi.

Någon entydig tendens kan inte spåras i remissyttrandena. I åtskilliga av dem

betonas emellertid vikten av detaljerad statistik såsom underlag för en fortgående

prognosverksamhet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963 7

De osäkerhetsfaktorer remissorganen uppehållit sig vid då det gällt att bedöma

prognosens beräkningar av lärartillgången har varit tillströmningen till

universitet och högskolor, examinationsfrekvensen samt lärarbenägenheten..

Prognosens beräkning i vad gäller ett överskott av lärare i humanistiska

ämnen i slutet av 1960-talet, ej att förväxla med ett överskott på humanister,

har vållat skepsis. Det förhållandet att tidigare humanistprognoser hittills ej

slagit in har påtalats av flera remissinstanser. I övrigt torde utskottet få hänvisa

till den utförliga redovisning av remissvaren som lämnats på s. 9—16 i

propositionen nr 111.

Den av 1960 års lärarutbildningssakkunniga framlagda klasslärarprognosen

avser behovet av och tillgången på folk- och småskollärare. Beteckningen klasslärarprognos,

bekväm såsom arbetsterm, är inte fullt adekvat, eftersom en

väsentlig fråga i det problemkomplex prognosen omfattar är behovet av vidareutbildade

folkskollärare på grundskolans högstadium. Undersökningen har åsyftat

en såvitt möjligt allsidig belysning av de faktorer, som påverkar beräkningarna

av behovet av folk- och smaskollärare samt examinationsbehovet. De

sakkunniga framhåller vikten av att de gjorda undersökningarna och beräkningarna

upprepas, så snart omständigheterna talar för att sadana förändringar

på skolans område inträtt, som kan förväntas paverka förutsättningarna för

prognosen på ett avgörande sätt. Vidare framhålles betydelsen av kontinuerliga

informationer om arbetsmarknadsläget.

Enligt erhållna direktiv av den 30 september 1960 skall de sakkunniga beräkna

behovet av klasslärare för så lång tid, som kan prognostiskt överblickas. I föreliggande

prognos har beräkningarna förts fram t. o. m. år 1980/81. Prognosen utmynnar

i en beräkning av examinationsbehovet i fråga om folk- respektive småskollärare.

Småskollärarbehovet utgöres i prognosen av behovet i folkskolans och grundskolans

årskurser 1—3.

Folkskollärarbehovet angives i första hand som behovet av klasslärare i årskurs

3—9 i folkskolan och 3—6 i grundskolan fram t. o. m. år 1965/66 och därefter

som behovet av klasslärare i årskurs 4—9 i folkskolan och 4—6 i grundskolan.

Därjämte avses behovet av vidareutbildade folkskollärare på högstadiet.

Detta behov angives som 40% av det totala behovet av lärare i teoretiska

läroämnen jämte antalet lärare i yrkesvägledning och tillsynslärarebefattningar.

Slutligen avses behovet av folkskollärare utöver 40 % på högstadiet samt behovet

av folkskollärare i andra högre skolor.

De sakkunnigas beräkning av folk- och småskollärarbehovet, uttryckt i antalet

erforderliga folk- respektive småskollärartjänster, har genomförts stegvis via

bedömningar och beräkningar av flera faktorer sasom barnantalets utveckling,

elevernas fördelning på skolformer in. m., medeltalet elever per klass och antalet

klassavdelningar.

Tillgången på lärare är, uttalar de sakkunniga, ett resultat av examination,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

avgång och den ursprungliga lärarpopulationens storlek. De sakkunniga har vid

sina beräkningar utgått från situationen läsåret 1960/61, för vilket läsår en redovisning

lämnats över antalet utbildade folk- respektive småskollärare, med fördelning

bl. a. på ålder, kön och skolformer, samt över antalet tjänstlediga, fördelade

efter tjfinstledighetsorsak.

De sakkunniga konstaterar, att klasslärarbristen i förhållande till populationemas

storlek ej kan anses särskilt stor.

För att klarlägga examinationsbehovet (rekryteringsbehovet) har 1960 års

lärarbestånd framskrivits år för år. Arbetsvolymen för det kvarvarande beståndet

har därefter beräknats. På motsvarande sätt har framskrivning skett av de

successivt examinerade och en beräkning gjorts av det vid varje år kvarvarande

beståndets arbetsvolym. För varje år har sedan de examinerades antal bestämts

så, att deras arbetsvolym tillsammans med den arbetsvolym, som de kvarvarande

från 1960 års bestånd och de förut examinerade väntas utföra, jämnt

täcker behovet. Behovet har därvid definierats som det antal tjänster som erhålles

sedan antalet övertidstjänster fråndragits. Dessa övertidstjänster har

antagits minska.

För att erhålla beräkningsgrunder härför har de sakkunniga genom en omfattande

enkät beräknat bl. a.

a) avgångskvoter för manliga och kvinnliga folkskollärare samt småskollärare,

dels för Varje år efter examen, dels för olika åldersår,

b) verksamhetsgraden för samma kategorier, dels för varje år efter examen, dels

för olika åldersår.

Resultaten av dessa beräkningar är i korthet följande:

Av 1 000 examinerade manliga folkskollärare kvarstår 764 i tjänst efter 10 år

och 680 efter 20 år. För kvinnliga folkskollärare är talen 796 respektive 671 och

för småskollärare 906 respektive 857. Tillämpas de avgångskvoter, som erhållits

ur enkäten, pa 1960 ars lärarbestand, fås att följande antal lärare lämnar vrket

per år, nämligen 145 manliga folkskollärare, 149 kvinnliga folkskollärare och

119 småskollärare. Dessa värden stämmer enligt de sakkunniga bra med det

faktiska antal som lämnade yrket under perioden 1955/60.

Enkäten ger vidare de värden på yrkesverksamhetsgraden, som framgår av

följande tablå.

Manliga folkskollärare

Kvinnliga folkskollärare

Småskollärare ........

År efter examen

1—7

8—14

15—21

86,5 %

87,8 %

94,4 %

84,1 %

18,0%

85,2 %

86,1 %

86,5%

91,3 %

På giundval av dessa beräkningar samt redovisade beräkningar över behovet

av folk- respektive småskollärare har examinationsbehovet för åren 1964—1980

i vad gäller dessa båda lärarkategorier beräknats till de tal, som angives i

följande tablå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

9

År

Folkskollärare

Småskollärare

1964 ..............

1032

1811

1965 ..............

204

831

1966 ..............

1448

919

1967 ..............

1 096

292

1968 ..............

808

337

1969 ..............

630

630

1970 ..............

672

726

1971 ..............

1084

708

1972 ..............

1058

698

1973 ..............

396

590

1974 ..............

876

689

1975 ..............

1 038

627

1976 ..............

1 050

487

1977 ..............

902

568

1978 ............

1096

336

1979 ..............

714

344

1980 ..............

966

300

Medeltal per år {ram till 1970 — 792 för småskollärare.

Medeltal per år fram till 1970 = 844 för folkskollärare.

Medeltal per år tiden efter 1970 rx 535 för småskollärare.

Medeltal per år tiden efter 1970 = 918 för folkskollärare.

Remissorganens omdömen om den gjorda klasslärarprognosen är mycket positiva.

Allmänt delas den i prognosen deklarerade uppfattningen om behovet av

en fortlöpande prognosverksamhet. Några erinringar i avgörande hänseenden

mot prognosens metodik och slutsatser har inte framkommit. Av de anförda

synpunkterna redovisas här följande.

Skolöverstyrelsen accepterar i stort sett den tillämpade undersökningsmetodiken

men understryker, att den rymmer åtskilliga osäkerhetsmoment. Bl. a.

framhålles den osäkerhet, som är förbunden med en bedömning av övergång till

»annan verksamhet» utanför läraryrket. Överstyrelsen anser, att det från olika

synpunkter skulle varit värdefullt, om det i utredningen angivits, till vilka olika

arbetsområden lärarna övergått. Denna sistnämnda synpunkt framhålles även

av arbetsmarknadsstyrelsen.

Överstyrelsen framhåller vidare, att regional brist förekommer även då lärarbehovet

totalt sett är fyllt och att det därför är nödvändigt, att examinationsbehovet

inte beräknas i underkant. Trots grundligheten i de sakkunnigas beräkningar

bör enligt överstyrelsens mening marginalen mellan det direkta klasslärarbehovet

och det därav föranledda examinationsbehovet vidgas. Härigenom

undanröjes, framhåller överstyrelsen, det starkaste hindret för fortsatt skolreformatorisk

verksamhet, nämligen den otillräckliga tillgången på lärare av

olika kategorier.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Slutligen uttalar skolöverstyrelsen, att en fullständig behovs- och tillgångskalkyl

för olika kategorier av övningslärare skulle bilda ett värdefullt komplement

till de framlagda ämnes- och klasslärarprognosema.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att prognosen bör kunna läggas till grund för

dimensioneringen av seminarieorganisationen under 1960- och 1970-talen.

TCO konstaterar, att om några år — då för ämneslärarkategorien enligt föreliggande

prognosmaterial redovisas ett överskott — kommer behovet av folkskollärare

vid de högre skolorna att minska med den följden, att en hel del folkskollärare

måste återgå till klasslärartjänstgöring. I denna situation är det enligt

TCO:s mening konsekvent och nödvändigt — som de sakkunniga gjort — att

som följd härav räkna med ett tillskott av folkskollärare för klasslärartjänstgöring.

Risk för överskott av folkskollärare skulle annars uppstå. TCO anser

det i detta läge ytterst angeläget, att redan examinerade folkskollärares tjänstgöring

och försörjning inom sitt yrkesområde tryggas. TCO understryker vidare

de sakkunnigas uttalande om betydelsen av kontinuerliga informationer om

arbetsmarknadsläget.

Utbildning av ämneslärare

Nuvarande utbildningskapacitet

Antalet utbildningsplatser per läsår fördelat på olika utbildningsformer framgår

av följande tablå, som visar platsantalet läsåret 1962/63 i jämförelse med

1961/62.

Antalet utbildningsplatser för ämneslärare fördelat på olika

utbildningsformer

Utbildningsform

1961/62

1962/63

Ökning

1962/63

Lärarhögskolor:

Stockholm: 3-terminsutbildning .................

65

65

—

Malmö 3-terminsutbildning .................

60

60

—

1-terminsutbildning .................

—

40

+ 40

Göteborg: 1-terminsutbildning .................

—

90

+ 90

Praktisk lärarkurs:

Gymnasier och seminarier ......................

476

ca 490

+ U

Lärarutbildningsblock ..........................

24

901

+ 661

Summa

625

835

+ 210

Som en kommentar till denna tablå må nämnas att lärarutbildningssakkunniga

i sitt förslag om anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolor räknat

1 I proposition och riksdagsbeslut våren 1962 beräknades block-kapaciteten öka med omkring

100 platser.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

11

med, att denna utbildning skulle förläggas till alla tre lärarhögskolorna och vid

var och en av dessa dimensioneras för ca 90 lärarkandidater per läsår. Med

hänsyn till de lokalproblem och de organisatoriska svårigheter, som kunde väntas

uppstå vid lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö, om de sakkunnigas

förslag genomfördes fullt ut redan fr. o. m. läsåret 1962/63, begränsades emellertid

kapacitetsökningen för detta läsår på sätt som framgår av tablån.

Den beslutade utökningen av lärarhögskolornas utbildningskapacitet avsåg

huvudsakligen att möta tillströmningen av lärarkandidater direkt från universiteten.

Utbyggnaden av lärarutbildningsblocken var däremot i första hand avsedd

som en åtgärd för att nedbringa provårsköns omfattning.

Förslag om ökad intagning av ämneslärarkandidater 1963/64 vid

befintliga lärarhögskolor

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, dels

såvitt gäller lärarhögskolan i Stockholm, dels — i slutligt föreliggande anslagsäskanden

— såvitt gäller lärarhögskolan i Göteborg, att intagningskapaciteten

ökas med sammanlagt 120 lärarkandidater per läsår. Denna intagningsökning

avses komma till stånd genom anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolan

i Stockholm med en intagning av 45 lärarkandidater varje termin samt

genom utvidgning av intagningen till 1-terminsutbildningen i Göteborg från

nuvarande 45 lärarkandidater varje termin till 60 lärarkandidater varje termin.

I motiveringen för förslaget om anordnande av 1-terminsutbildning vid lärarhögskolan

i Stockholm anför överstyrelsen, att utbyggnaden av ifrågavarande

utbildning enligt proposition 1962:106 avsetts ske i etapper. Vidare framhålles

att rekryteringen till utbildningen i Göteborg visat sig tillfredsställande och att

det är angeläget, att denna utbildningsform snarast får största möjliga omfattning.

Under hand har inhämtats att lokalbehovet för en 1-terminsutbildning vid

lärarhögskolan i Stockholm kan tillgodoses utan att statliga investeringar för

nybyggnad av lokaler ifrågakommer.

Av handlingarna inhämtas att lärarutbildningssakkunniga biträder förslaget

om en utvidgning av intagningen till 1-terminsutbildningen vid lärarhögskolan i

Göteborg.

Kostnaderna för den föreslagna utökningen uppgår till ca 1 680 000 kr. vid

lärarhögskolan i Stockholm och 630 000 kr. vid lärarhögskolan i Göteborg.

Förslag om ökad intagning 1963/64 vid praktisk lärarkurs

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, sådana

dessa slutligt föreligger, att den årliga utbildningskapaciteten vid de praktiska

lärarkurserna ökas med 100 platser. Därutöver föreslår 1960 års lärarut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

bildning ssakkunniga dels i särskild skrivelse den 21 november 1962, dels i sitt

betänkande Lärarhögskolor i Uppsala och Umeå, att den årliga utbildningskapaciteten

vid lärarkursen i Umeå utökas med 20 platser under ett övergångsskede,

intill dess att en lärarhögskola i Umeå kan börja sin verksamhet. En

närmare redogörelse för de sakkunnigas förslag lämnas i nästa avsnitt.

Skolöverstyrelsens förslag innebär, dels att 70 nya utbildningsplatser borde

skapas genom en utbyggnad av de s. k. lärarutbildningsblocken, antingen genom

utvidgning av befintliga block eller genom anordnande av nya block, dels att

ytterligare 30 nya utbildningsplatser borde skapas genom vissa förstärkningsåtgärder

i syfte att göra lärarkursanstalternas utbildningskapacitet mer elastisk

i förhållande till behovets växlande storlek samt inriktning på vissa ämneskombinationer.

Beträffande det förstnämnda förslaget om en utbyggnad av lärarkursanstalterna

framhåller överstyrelsen, att det totala antalet sökande till höstterminskurserna

regelmässigt överstiger antalet disponibla platser, varför ett antal

sökande ej kan mottagas (höstterminen 1962 gällde detta 54 sökande). På vårterminen

däremot förekommer enligt överstyrelsen, att antalet sökande understiger

antalet disponibla platser (vårterminen 1963 ett underskott på 14 sökande).

Kostnaderna för den av skolöverstyrelsen föreslagna utvidgningen med (70 -f30

=) 100 utbildningsplatser beräknas av överstyrelsen till 2 015 000 kr., varav

920 000 kr. under anslaget till avlöningar vid statliga allmänna gymnasier m. m.

och 1 365 000 kr. under anslaget till avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser

m. m. Härtill kommer kostnaderna för den av lärarutbildningssakkunniga

föreslagna utökningen av platsantalet i Umeå, vilka kostnader beräknas till

107 000 respektive 276 000 kr. under nyssnämnda anslag.

Förslag om nya lärarhögskolor i Uppsala och Umeå

Lärarutbildningssakkunniga har dels i skrivelse den 21 november 1962, dels

i ett den 20 december 1962 daterat betänkande framlagt förslag rörande inrättande

av lärarhögskolor i Uppsala och Umeå. Av den skrivelse, med vilken de

sakkunniga överlämnat sitt betänkande, framgår att de sakkunniga för närvarande

låter utarbeta ett arbetsprogram för övergång från nuvarande lärarutbildningsanstalter,

såsom folkskoleseminarier och lärarkursläroverk, till en utbildningsorganisation

av lärarhögskolor. Det framhålles, att detta arbete ännu

inte är slutfört, och att frågan knappast heller kan bli löst, förrän de sakkunniga

hunnit bilda sig en säkrare uppfattning om lärarutbildningens innehåll och utformning.

Enligt de sakkunnigas mening kräver dock behovet av väl utbildade

lärare, i synnerhet på grundskolans högstadium, att åtgärder snabbt vidtages

för att häva bristen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

13

Det framlagda betänkandet utmynnar i förslag dels om inrättande av en

lärarhögskola i Uppsala fr. o. m. budgetåret 1964/65, dels om principbeslut att

inom en nära framtid förlägga lärarhögskola till Umeå, dels om ökning av utbildningskapaciteten

vid den praktiska lärarkursen i Umeå fr. o. m. budgetåret

1963/64 till dess att en lärarhögskola i Umeå kan börja sin verksamhet.

De sakkunniga understryker, att lärarutbildningens innehåll, omfattning och

organisation vid den föreslagna lärarhögskolan i Uppsala av nyss angivna skäl

inte kunnat få den slutliga utformning, som det enligt givna direktiv åligger de

sakkunniga att sedermera föreslå.

Beträffande förslagens bakgrund och innehåll inhämtas vidare huvudsakligen

följande.

Uppsala

De sakkunniga föreslår, att lärarhögskolan i Uppsala börjar sin verksamhet

den 1 juli 1964 med ämneslärarutbildning av s. k. Göteborgsmodell — 1-terminsutbildning.

Under det första verksamhetsåret räknas med att ca 40 ämneslärare

per termin skall utbildas.

De sakkunniga, som även övervägt frågan om en definitiv placering av

lärarhögskolan i Uppsala, har i samråd med företrädare för universitetet

funnit, att en förläggning till kvarteret Observatoriet (Luthagsgärdet) skulle

innebära en synnerligen gynnsam lösning av lokaliseringsfrågan. De sakkunniga

har funnit, att lärarhögskolans administrativa och pedagogiska centrum kan

erhålla provisoriska lokaler i folkskoleseminariet. Därvid måste emellertid erforderligt

antal av seminariets övningsskoleklasser flyttas ut till stadens skollokaler.

Därom har preliminär överenskommelse träffats med staden den It

december 1962.

Nämnda överenskommelse mellan staten och staden innebär vidare, att en

extern övningsskola för lärarhögskolan, omfattande fem parallellklasser av

grundskolans högstadium, förlägges till Tiundaskolan i staden.

De sakkunniga framhåller, att Tiundaskolan inte kan komma att räcka till

för lärarhögskolans hela behov av övningsundervisning på grundskolans högstadium,

men påpekar, att läsåret 1964/65 ytterligare ca 80 högstadieklasser

kan beräknas stå till förfogande för övningsserier på detta stadium.

Lärarhögskolans övningsundervisning på gymnasiestadiet föreslås i första

rummet bli förlagd till Katedralskolan i Uppsala. Samtidigt förutsätter de sakkunniga,

att den egentliga praktiska lärarkursen vid Katedralskolan och vid

folkskoleseminariet i Uppsala skall upphöra vid slutet av vårterminen 1964. I

den preliminära överenskommelsen med staden har de sakkunniga sökt tillgodose

lärarutbildningens intressen även beträffande vissa lokal- och ombyggnadsfrågor

samt utrustningsfrågor.

De sakkunniga föreslår, att vid lärarhögskolan skall inrättas en professur i

praktisk pedagogik, när verksamheten vid högskolan vidgats till att omfatta

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

även klasslärare eller andra typer av ämneslärarutbildning (treterminsutbildning).

Under en övergångstid anses undervisningen i pedagogik böra bestridas av

en lektor i psykologi och pedagogik.

Umeå

De sakkunniga anför, att byggnadsstyrelsen i september 1962 färdigställt ett

förslag till utbyggnadsplan för ett universitet i Umeå, i vilken plan man räknat

med att vissa humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga utbildnings- och

forskningsvägar skall skapas. I samband med utbyggnaden av akademisk utbildning

och forskning aktualiseras enligt de sakkunnigas mening frågan om att

inrätta en lärarhögskola i staden. Umeås skolväsen bedömes erbjuda ett tillräckligt

underlag för lärarkandidaternas övningsundervisning. Utbildningskapaciteten

vid lärarhögskolan förutsättes dock inte kunna bli lika stor som vid de

redan inrättade lärarhögskolorna.

Så snart närmare kännedom nåtts om i vilken omfattning och i vilken takt

akademisk utbildning kan komma till stånd i Umeå, bör enligt de sakkunnigas

mening ett tidsprogram och ett mera detaljerat förslag om en lärarhögskola

avgivas. De sakkunniga förklarar sig för närvarande inte beredda att ange någon

tidpunkt för lärarhögskolans start men räknar med att den kommer att inrättas

under de närmaste åren.

De sakkunniga har undersökt möjligheterna att öka utbildningskapaciteten

vid den praktiska lärarkursen i Umeå under ett övergångsskede, tills en lärarhögskola

kan börja sin verksamhet. Det har därvid befunnits att under vissa förutsättningar

skulle lärarkursen kunna utökas från ca 15 till 25 lärarkandidater per

termin. Villkoren för en dylik ökning av utbildningskapaciteten angives vara,

dels att en biträdande föreståndare förordnas vid lärarkursen, dels att även

andra läroanstalter än läroverket anlitas för lärarkandidaternas övningsundervisning.

De sakkunniga föreslår, att åtgärder för en dylik utökning av lärarkursen

vidtages.

Vidare föreslår de sakkunniga, att en tjänst som universitetslektor i pedagogik

inrättas i lönegrad Ao 27. Så snart den akademiska undervisningen för avläggande

av filosofiska examina börjar i staden, bör enligt de sakkunnigas mening

sådana studerande, som utbildar sig till ämneslärare, ha möjlighet att dels förvärva

1—2 akademiska betyg i ämnet pedagogik, dels genomgå den för filosofisk

ämbetsexamen obligatoriska kursen i psykologi samt pedagogikens teori och

historia. Innehavaren av denna tjänst föreslås ombesörja undervisningen och

förrätta tentamina i ämnet. Inrättandet av en sådan tjänst bör enligt de sakkunnigas

mening i hög grad stimulera all lärarutbildning i Umeå.

Kostnader

Kostnaderna för en lärarhögskola i Uppsala beräknas för budgetåret 1963/64

till sammanlagt 59 000 kr., vartill emellertid kommer ett belopp av 55 000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

15

för iordningställande av lokaler i nuvarande folkskoleseminariet i Uppsala. Kostnaderna

för lärarhögskolan under budgetåret 1964/65 beräknas till 2 986 000 kr.

Kostnaderna för den föreslagna utvidgningen av den praktiska lärarkursen i

Umeå beräknas för budgetåret 1963/64 till 383 000 kr., varav 107 000 kr. i kursledar-

och seriearvoden m. m. samt 276 000 kr. i avlöning åt deltagarna i kursen.

Remissyttranden

De sakkunnigas förslag rörande inrättande av en lärarhögskola i Uppsala har

tillstyrkts av samtliga remissinstanser. Förslaget om en lärarhögskola i Umeå

har tillstyrkts av jlertalet remissinstanser och även förslaget om en utökning av

den praktiska lärarkursen i Umeå, till dess att lärarhögskolan börjat sin verksamhet,

har i stort sett tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Tveksamma eller

avstyrkande yttranden beträffande förslagen om lärarutbildning i Umeå har

avgivits av statskontoret och SACO. Det föreslagna universitetslektoratet i

Umeå har kommenterats av ett mindre antal remissinstanser, av vilka universitetskansler

sämbetet och 1962 års Umeåkommitté anmält avvikande meningar.

Beträffande förslaget om en utvidgning av den praktiska lärarkursen i Umeå

uttalas tveksamhet av statskontoret. Statskontoret finner sannolikt, med tanke

på den utbildningskapacitet som är nödvändig vid en fullständig övergång till

lärarhögskoleutbildning, att även andra förläggningsorter än universitetsstäder

måste komma i fråga. Om detta resonemang skulle vara riktigt, borde man i

stället för att öka ut den praktiska lärarkursen i Umeå upprätta en praktisk

lärarkurs eller ett lärarutbildningsblock på någon ort, som på grund av omfattningen

av sitt skolväsen och förhållandena i övrigt kunde tänkas i framtiden få

en lärarhögskola. Härvid syntes Sundsvall vara den från flera synpunkter lämpligaste

orten.

Ett nytt lärarutbildningsblock i Sundsvall skulle inte ge nämnvärt större

ökning av totalkapaciteten men däremot ge möjlighet att vid lärarutbildningen

utnyttja den erfarenhet av enhetsskolan, som där funnes, en sak av betydelse,

då ämneslärarna i stor utsträckning komme att få sitt arbete förlagt till grundskolans

högstadium.

Utbildning av folk- och småskollärare

Utbildning av folk- och småskollärare bedrives innevarande budgetår dels vid

lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö, dels vid 21 folkskoleseminarier. Ett

av seminarierna, folkskoleseminariet i Lund, kommer att upphöra med utgången

av innevarande budgetår. Även Annedals folkskoleseminarium i Göteborg står

under avveckling och kommer att vara helt avvecklat med utgången av budgetåret

1964/65.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Förslag rörande utbildningskapaciteten 1963/64

Lärarhögskolorna

Skolöverstyrelsen föreslår, att lärarhögskolan i Göteborg skall taga in 48 folkskollärarkandidater

och 48 småskollärarkandidater per termin. Beträffande övriga

lärarhögskolor räknas i fråga om utbildningen av folk- och småskollärare

med oförändrad utbildningskapacitet. Lärarhögskolornas årliga intagningskapacitet

skulle sålunda bli 288 folkskollärarkandidater och 144 småskollärarkandidater.

En häremot svarande examination av folkskollärare uppkommer år 1965,

eftersom intagningsökningen skett redan fr. o. m. vårterminen 1963. Beträffande

småskollärarna ökar examinationen i full utsträckning år 1966.

F ölkskoleseminarierna

Skolöverstyrelsen föreslår, att antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna

fastställes till de tal som angives i följande uppställning.

Antal intagningsklasser av:

ht 1961

ht 1982

ht 1963

(förslag)

4-årig folkskollärarlinje .....

8

8

8

2-årig folkskollärarlinje .....

18

19

20

3-årig småskollärarlinje .....

26

26

19

2-årig småskollärarlinje .....

22

26

16

I sin motivering för detta förslag anknyter överstyrelsen till de beräkningar av

examinationsbehovet som framlagts i lärarutbildningssakkunnigas betänkande

om klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare

(klasslärarprognosen). Överstyrelsen framhåller, att överstyrelsen i sitt yttrande

över de sakkunnigas betänkande framhållit några omständigheter, som torde

medföra ett ökat behov av klasslärare, särskilt folkskollärare, utöver vad de

sakkunniga kommit till. Sålunda anser överstyrelsen, att man bör räkna med

större avgång av folkskollärare, som skaffar sig fullständig adjunktsbehörighet.

Överstyrelsen framhåller vidare, att man måste ta hänsyn till den bristande

rörligheten hos arbetskraften, vilken medför att det lokalt eller regionalt kan

föreligga en bristsituation, även om det för landet i dess helhet skulle väga jämnt

mellan lärartillgång och lärarbehov. Man bör enligt överstyrelsens mening också

räkna med att svenska lärare kan komma att i ökad utsträckning tas i anspråk

för verksamhet i utvecklingsländerna. Slutligen anser överstyrelsen, att man

med hänsyn till den osäkerhet, som alltid måste vidlåda beräkningar rörande det

framtida lärarbehovet, vid planeringen av lärarexaminationen bör räkna med

nödvändigheten av en ej alltför liten säkerhetsmarginal.

överstyrelsen föreslår, att intagningen vid folkskoleseminarierna år 1963 avpassas

så, att examinationen år 1965 omfattar omkring 1 000 folkskollärare och

omkring 1 100 småskollärare.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

De av skolöverstyrelsen framlagda förslaget angående intagningens omfattning

år 1963 har enligt vad överstyrelsen framhåller föregåtts av överläggningar med

1960 års lärarutbildningssakkunniga.

Några rekryteringssvårigheter anser överstyrelsen icke behöva befaras med

anledning av den föreslagna intagningens omfattning.

Seminarieorganisationen kommer vid bifall till överstyrelsens förslag att budgetåret

1963/64 omfatta sammanlagt 184 klasser mot 174 innevarande budgetår,

alltså en ökning med 10 klasser. Härtill kommer, att överstyrelsen föreslagit

en intagning av 28 lärarkandidater per klass pa tvåårig folkskollärarlinje, vilket

enligt vad överstyrelsen framhåller ställer ökade krav pa tillgången till handledarklasser.

Folkskollärarutbildning i engelska

De krav som gäller för behörighet att undervisa i främmande språk inom det

obligatoriska skolväsendet och de vägar som star öppna för att förvärva sådan

behörighet finns angivna i Kungl. Maj:ts kungörelse 1959:107 (ändr. 1961: 326).

I propositionen lämnas (s. 43 och 44) en redogörelse för dessa bestämmelser, till

vilken torde få hänvisas.

Enligt Kungl. Maj:ts tilläggsdirektiv till 1960 års lärarutbildningssakkunniga

den 6 juni 1962 skall de sakkunniga bl. a. behandla frågan om »den komplettering

av den reguljära klasslärarutbildningen med utbildning i engelska, som

fordras med hänsyn till att engelska skall vara obligatoriskt ämne på grundskolans

mellanstadium».

Lärarutbildningssakkunniga har nu genom en för ändamålet tillkallad expert,

rektorn vid Rostads folkskoleseminarium i Kalmar Erik Blix, låtit utreda nyss

angivna fråga och har i ett den 20 december 1962 dagtecknat betänkande med

titeln »Folkskollärarutbildningen i engelska» föreslagit vissa provisoriska åtgärder

i syfte att inom den nuvarande klasslärarutbildningens ram förstärka utbildningen

i engelska. De sakkunniga förklarar sig väl medvetna om önskemålet,

att klasslärarutbildningen i engelska omprövas och ytterligare förbättras på

längre sikt, när en ny utbildningsorganisation i en framtid gör detta möjligt.

Under förevarande omständigheter har de sakkunniga emellertid ansett sig böra

föreslå vissa provisoriska åtgärder och funnit det angeläget, att dylika åtgärder

genomföres redan fr. o. m. läsåret 1963/64.

De sakkunniga summerar sin redogörelse för den hittillsvarande lärarsituationen

i ämnet engelska på följande sätt.

Vid undervisningen i engelska pa försöksskolans mellanstadium har man genom

praktiserande av lärarbyten i stor utsträckning tillämpat en typ av ämneslärarsystcm.

Med en tillgång på ca 50 % behöriga lärare på mellanstadiet har

man kunnat sörja för att åtminstone ca 94% av denna undervisning inom

årskurserna 5 och 6 av A-formcn och åtminstone 59 ®Jo av densamma inom Bformen

har kunnat omhänderhas av lärare med full kompetens. Radioundervis
2

_ Bihang till riksdagens ■protokoll 1963. 6 saml. Nr 132

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

ningen i engelska har varit av mycket stor betydelse, när det gällt att sörja för

undervisningen i detta ämne i klasser av B-typ.

De sakkunniga framhåller, efter att ha lämnat vissa synpunkter på frågan

om att genom en förlängd eller en differentierad utbildning uppnå en mer definitiv

lösning av det aktuella problemet, att engelskans ställning som obligatoriskt

ämne fr. o. m. årskurs 4 i grundskolan kräver snabbt verkande åtgärder

för en provisorisk lösning av frågan om lärarutbildningen i ämnet. Det understrykes,

att den definitiva lösningen därigenom inte blir mindre angelägen.

Det är enligt vad de sakkunniga framhåller inte möjligt att i årskurs 4 tilllämpa

lärarbyte i syfte att få kompetenta undervisare i engelska på det sätt

som hittills skett beträffande årskurserna 5 och 6. Av detta skäl bör enligt

de sakkunnigas uppfattning tills vidare alla klasslärare på mellanstadiet utbildas

så, att de blir kompetenta att handha undervisning i engelska i årskurs 4.

De sakkunniga föreslår, att den undervisning om tre veckotimmar i engelska,

som de nuvarande behörighetskursemas två första terminer omfattar, infogas

såsom en obligatorisk del av folkskollärarutbildningen. Denna obligatoriska del

föreslås till tiden förlagd till de båda första utbildningsterminerna vid lärarhögskolas

folkskollärarlinje och vid tvåårig folkskollärarlinje samt till årskurs in

av fyraårig folkskollärarlinje. Utbildningen föreslås utformad dels med inriktning

mot uppgiften att undervisa i årskurs 4, dels med sikte på fortsatt utbildning

för full behörighet. Vissa åtgärder i syfte att preparera lärarkandidaterna

på den fyraåriga linjen för ifrågavarande utbildning föreslås. Denna obligatoriska

utbildning skulle tillsammans med en kortare obligatorisk sommarkurs,

för vilken i det följande redogöres, ge behörighet att undervisa i engelska i årskurs

4.

För erhållande av full behörighet att undervisa i engelska föreslås därutöver

gälla krav på genomgång av den nuvarande behörighetskursens tredje termin.

Härvidlag skulle emellertid alltjämt frihet råda. De sakkunniga räknar emellertid

med att den obligatoriska undervisningen i engelska kommer att leda till

ett ökat antal deltagare i utbildningens frivilliga del.

De sakkunniga föreslår vidare, att en obligatorisk sommarkurs av tre veckors

längd förlägges mellan utbildningens andra och dess frivilliga tredje termin.

De sakkunniga föreslår, att även lärarkandidater på småskollärarlinje blir

berättigade att deltaga i den föreslagna utbildningen. Det framhålles, att en

dylik anordning redan genomförts vid lärarhögskolan i Malmö.

För att skapa utrymme för den föreslagna obligatoriska utbildningen i engelska

föreslår de sakkunniga, att undervisningen i slöjd på folkskollärarlinje reduceras

från 8 till 4 veckotimmar. Enligt en av de sakkunniga företagen undersökning

av undervisningen i ämnet i Västmanlands län bestrides den helt övervägande

delen av undervisningen av facklärare med föreskriven kompetens och

endast en ringa del av folkskollärare. Med hänsyn härtill finner de sakkunniga

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

19

en reducering av timtalet för detta ämne befogad. För kompletterande utbildning

tänker sig de sakkunniga anordnande av fortbildningskurser.

De sakkunniga föreslår vidare, att bestämmelserna om inträde vid lärarhögskola

och folkskoleseminarium ändras så, att godkänt vitsord i engelska blir

obligatoriskt.

Slutligen föreslås att det inom ramen för skolöverstyrelsens reguljära kursverksamhet

anordnas fortbildningskurser för sådana folkskollärare, som endast

genomgått den obligatoriska utbildningen och som önskar förvärva full behörighet

att undervisa i engelska på mellanstadiet.

Nettokostnaderna för de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna beräknas

till 29 000 kr. för budgetåret 1963/64- och till 178 000 kr. för budgetåret 1964/65.

De sakkunnigas förslag tillstyrkes i huvudsak av flertalet remissinstanser,

vilka dock genomgående understryker de föreslagna anordningarnas provisoriska

karaktär. Tveksamma eller avstyrkande yttranden beträffande förslagets

huvudpunkter har redovisats av statskontoret samt flertalet seminarierektorer,

som ställer sig betänksamma inför ett tillskapande av en ny, lägre behörighet

för undervisning i engelska.

Särskilda lä rarutbildningsåtgärder

I samband med det underskott på lärare inom vissa ämnesgrupper, som uppkommit,

beroende på bl. a. en otillräcklig utbildningskapacitet inom vissa sektorer

av universitetsorganisationen, har, jämsides med en utökning av utbildningsresurserna

vid universiteten, andra vägar prövats att komma till rätta med

situationen. Av särskild betydelse har därvid varit åtgärder för att stimulera

folkskollärare till fortsatta studier, antingen vid särskilda vidareutbildningskurser

eller vid universitet eller genom korrespondenskurser för akademiska

betyg. Innevarande budgetår har dessutom prövats en ny väg, öppen även för

andra än folkskollärare, nämligen särskild akademisk undervisning för ett betyg,

förlagd utanför universitetsorterna. Förslag kommer att i det följande framläggas

om anordnande dels av dylik undervisning även på tvåbetygsnivå, dels

av en treårig lärarutbildning för främst de tekniska gymnasiernas och fackskolornas

behov.

Vidareutbildning av folkskollärare

På grundval av riksdagens beslut år 1958 tillkom nu gällande bestämmelser

om vidareutbildning av folkskollärare. Även dessförinnan hade emellertid vidareutbildningsverksamhet

bedrivits, om också i något annorlunda former.

Vidareutbildning för ämneslärartjänst i lönegrad Ao 19 för folkskollärare med

viss vidareutbildning sker på två vägar. Den ena är en huvudsakligen akademisk

väg och innefattar förvärv genom universitetsstudier av två betygsenheter

för filosofisk ämbetsexamen samt genomgång av en s. k. biämneskurs och en

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

kurs i psykologi och pedagogik. Den andra är helt byggd på särskild kursverksamhet

och omfattar dels två s. k. terminskurser, dels en biämneskurs och en

kurs i psykologi och pedagogik, vardera av omkring tre veckors längd. Den

sistnämnda formen av vidareutbildning är förlagd i huvudsak till lärarhögskolor

och folkskoleseminarier, och den beräknas ta i anspråk ett läsår och någon del

av angränsande sommarferier.

Folkskollärare, som genomgår vidareutbildning i någon av de här nämnda

formerna, äger rätt att åtnjuta tjänstledighet med B-avdrag i enlighet med

kungörelsen 1954: 502.

Av en i propositionen på s. 53 intagen sammanställning framgår, att jämfört

med föregående budgetår antalet deltagare i kurser i matematisk-naturvetenskapliga

och samhällsvetenskapliga ämnen ökat. Detta har skett i enlighet med

en den 6 juni 1962 beslutad ändring av bestämmelserna angående vidareutbildning

av folkskollärare, varigenom föreskrivits att vidareutbildningskurser,

såvida ej särskilda skäl föreligger, ej bör anordnas i ämneskombinationer, där

genom annan utbildning god tillgång på lärare kan förväntas. En bidragande

orsak till att rekryteringen till kurserna i fysik och kemi kunnat ökas är att

överstyrelsen efter medgivande av Kungl. Maj:t försöksvis anordnat en kurs i

vartdera ämnet förlagd till kvällstid. Dessa kurser sträcker sig över två terminer

men har samma innehåll som terminskurserna.

För nästa budgetår föreslår överstyrelsen, såsom närmare framgår av vad som

i det följande anföres under anslagspunkten Särskilda lärarutbildningsåtgärder,

en utvidgning av kursverksamheten medförande en sammanlagd kostnadsökning,

bortsett från viss automatisk kostnadsstegring, av 160 000 kr. Med hänsyn

till bristen på utbildade yrkesvalslärare begäres sålunda medel för ytterligare

en kurs i yrkesvägledning samt i anslutning till denna en terminskurs i samhällskunskap.

Härutöver föreslår överstyrelsen anordnande av, förutom ytterligare

två biämneskurser och en psykologikurs, två terminskurser i historia. Dessa avses

bli kombinerade med de terminskurser i kristendomskunskap, som enligt

beslut av riksdagen tillkommit fr. o. m. innevarande budgetår.

Regional akademisk undervisning

I de särskilda bestämmelser, som den 6 juni 1962 utfärdats om ettbetygsundervisningen

utanför universiteten, föreskrives bl. a. följande.

Kurser anordnas i samarbete mellan universiteten och skolöverstyrelsen.

Efter samråd med universitetskanslern beslutar överstyrelsen i vilka av ämnena

matematik, fysik, kemi, nationalekonomi och statskunskap, på vilka orter samt

i samarbete med vilka universitet undervisning skall anordnas. Vissa laborationer

m. m. må i begränsad omfattning förläggas till universitetsinstitutioner. Vissa

förberedande kurser anordnas av överstyrelsen.

Inspektor och examinator vid kurs förordnas av kanslern. Den administrativa

ledningen för kurserna på varje ort utses av överstyrelsen efter samråd med

vederbörande skolstyrelse.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1963

21

Behörig att deltaga i ettbetygsundervisningen är dels examinerad folkskollärare,

som genom avlagd studentexamen eller eljest uppfyller gällande villkor

för universitetsstudier i ifrågakommande ämne, dels folkskollärare, som — utan

att äga behörighet att inskrivas som studerande vid universitet — inhämtat de

särskilda förkunskaper, som vid universitetsstudier i ämnet kräves för betygsgraden

Godkänd i filosofisk ämbetsexamen, dels ock — i mån av utrymme —

den som genom avlagd studentexamen eller eljest uppfyller gällande villkor för

universitetsstudier i ämnet. Kursdeltagare, som uppfyller gällande villkor för

universitetsstudier, inskrives som studerande vid vederbörande universitet.

De krav som uppställes för godkänd tentamen förutsättes helt överensstämma

med dem som gäller vid den inom universiteten bedrivna undervisningen.

Folkskollärare, som deltar i de regionala kurserna, äger rätt att åtnjuta tjänstledighet

med B-avdrag i enlighet med kungörelsen 1954: 502.

Akademiska ettbetygskurser har läsåret 1962/63 varit förlagda till elva orter,

nämligen Borlänge, Borås, Falun, Gävle, Kalmar, Kristianstad, Linköping,

Luleå, Norrköping, Västerås och Örebro.

I överstyrelsens äskanden för nästa budgetår beträffande det nuvarande anslaget

Vidareutbildning av lärare m. m., vilka redovisas närmare i det följande

under den nya anslagsrubriken Särskilda lärarutbildningsåtgärder, förutsättes

att regionala ettbetygskurser skall komma till stånd på ytterligare två orter

utöver de nuvarande elva. Den sammanlagda merkostnaden härför beräknas till

200 000 kr. Dessutom begär överstyrelsen ett belopp av 50 000 kr. för ett nytt

bidragsändamål, nämligen för stöd åt sådan akademisk undervisning i bristämnen,

som anordnas av studieförbund.

Den av överstyrelsen i samarbete med universiteten hittills anordnade regionala

undervisningen är begränsad till ettbetygsstadiet. Förslag har framkommit

om att utvidga verksamheten till att också omfatta akademiska tvåbetygskurser.

På föranstaltande av departementet har därför närmare undersökts vilka möjligheter

som föreligger att anordna decentraliserad akademisk utbildning på

tvåbetygsstadiet i matematik, fysik och kemi. Slutsatsen av hittills gjorda

undersökningar är, att vissa förutsättningar föreligger för att sådan utbildning

skulle kunna komma till stånd i Örebro och Linköping. Att det visat sig lämpligt

att begränsa utbildningen till dessa två orter beror på flera faktorer såsom tillgången

på lämpliga lokaler, förekomsten av ett tillräckligt rekryteringsunderlag,

tillgången på kvalificerade lärare samt ett lämpligt avstånd från universitetsort.

Beträffande tidpunkten för ett igångsättande av en tvåbetygsundervisning har

undersökningarna utmynnat i den uppfattningen, att sådan undervisning borde

kunna komma till stånd i matematik fr. o. m. höstterminen 1963, i fysik fr. o. m.

läsåret 1964/65 och i kemi fr. o. m. läsåret 1965/66. Vad beträffar de årliga driftkostnaderna

har dessa för respektive ämnen från de ifrågasatta kursorternas

sida beräknats till, för matematik ca 2 000 kr., för fysik drygt 10 000 kr. och för

kemi ca 12 000 kr. per studerande. Det har vidare preliminärt angivits, att

investeringskostnaderna för ämnena fysik och kemi skulle uppgå till sammanlagt

ca 1 500 000 kr.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Med särskild skrivelse av den 31 januari 1963 har skolöverstyrelsen överlämnat

framställningar från länsskolnämnden i Östergötlands län samt vissa rektorer,

i vilka det anhålles om medel för anordnande av akademisk undervisning för

två betyg i kristendomskunskap. Överstyrelsen hänvisar till den besvärande

lärarbrist, som råder i detta ämne, och tillstyrker, att tvåbetygskurser i ämnet

anordnas.

Akademisk korrespondensundervisning

För nästa budgetår föreslår överstyrelsen, att bidraget till Hermods korrespondensinstitut

ökas med 120 000 kr. I sin motivering härför anför skolöverstyrelsen,

att korrespondenskurser ej endast bör anordnas i ämnen, där akut lärarbrist

råder, utan även bör avse att ge lärare ökade möjligheter att skaffa sig bredare

kompetens, något som i ökad omfattning erfordras, särskilt för grundskolans

högstadium. Den föreslagna ökningen av bidraget har vidare uppgivits vara avsedd

för utarbetande av ettbetygskurser i pedagogik och sociologi samt en tvåbetygskurs

i matematik.

Utbildning av lärare för tekniska gymnasier och fackskolor

Hösten 1961 bedömdes lärarsituationen vid de tekniska gymnasierna vara så

allvarlig att frågan aktualiserades om anordnande av en särskild ämnesmässig

och pedagogisk utbildning av gymnasieingenjörer till lärare med en första intagning

redan i januari 1962. I detta läge befanns en möjlig lösning vara att ge

välmeriterade gymnasieingenjörer med flerårig industripraktik en tvåårig ämnesmässig

och pedagogisk lärarutbildning. Förslag härom framlades av överstyrelsen

för yrkesutbildning och blev därefter föremål för viss överarbetning av

rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn Ragnar Woxén.

I statsverkspropositionen 1962 (bil. 10, s. 555 ff.) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att bevilja medel till en lärarutbildning i huvudsaklig överensstämmelse

med överstyrelsens av Woxén överarbetade förslag.

Riksdagen beviljade medel för den nya utbildningen, men statsutskottet framhöll

vid sin behandling av saken, att frågan om lämpliga åtgärder för förbättring

av lärartillgången vid de tekniska läroverken — bortsett från den kurs som

skulle taga sin början i februari samma år — borde av Kungl. Maj:t göras till

föremål för ytterligare undersökningar och överväganden. Utskottet förutsatte,

att Kungl. Maj:t härvid skulle, efter samråd med vederbörande utbildningsmyndigheter

och kontakt med representanter för näringsliv och övriga intressenter,

pröva skilda uppslag, som kunde komma i fråga i ovannämnda syfte och

leda till, att den av departementschefen föreslagna typen av lärarutbildning ersattes

av andra, mer ändamålsenliga anordningar.

Den särskilda lärarutbildningen av gymnasieingenjörer till lärare vid tekniska

gymnasier tog sin början i februari 1962.

I 1963 års statsverksproposition (bil. 10, s. 608 ff.) har departementschefen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1963

23

föreslagit att någon ytterligare intagning ej skulle komma till stånd vid den särskilda

lärarutbildningen, utan att utbildning av lärare i tekniska ämnen i stället

borde ske i andra former.

Med hänsyn till riksdagens uttalande förra året har under det gångna året en

diskussionsgrupp bestående av representanter för näringsliv, arbetstagarorganisationer

samt statliga myndigheter och institutioner under ordförandeskap av

statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet penetrerat lärarsituationen vid de

tekniska gymnasierna och övervägt olika åtgärder för att öka lärartillgången

vid dessa.

För att, med utgångspunkt i diskussionsgruppens allmänna ställningstaganden

om olika åtgärder, utarbeta mera konkreta förslag och i skriftlig form framlägga

dessa tillsattes inom gruppen en mindre arbetsgrupp. Denna arbetsgrupp utarbetade

en rapport med överväganden och rekommendationer i fråga om lärarsituationen

vid de tekniska gymnasierna. En sammanfattande redogörelse för den

framlagda rapporten har lämnats i 1963 års statsverksproposition (bil. 10, s.

256 ff.).

I anslutning till en rekommendation från arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas

lärarbehov har gymnasieutredningen i skrivelse av den 21 november

1962 framlagt förslag om anordnande av lärarutbildning vid de tekniska högskolorna

i grundläggande tekniska och i matematisk-naturvetenskapliga ämnen.

I skrivelsen skisserar utredningen dessutom hur en sådan utbildning skulle kunna

ordnas dels regionalt, dels genom korrespondensundervisning. Utredningen har

i sitt arbete biträtts av professorn Göran Borg i egenskap av särskilt tillkallad

expert.

Inledningsvis behandlas i skrivelsen frågan om behovet av lärare i

de ämnen som utbildningen föreslås omfatta. Utredningen hänvisar därvid till

den av arbetsmarknadsstyrelsen och 1960 års lärarutbildningssakkunniga utförda

undersökningen »Lärare i läroämnen. Behov och tillgång under 1960-talet».

Det framhålles, dels att antalet tjänster inom hela gymnasieväsendet i matematik

och fysik med stöd av denna undersökning kan beräknas växa från ca 650

läsåret 1960/61 till ca 1 000 läsåret 1970/71, dels att ett icke obetydligt antal av

de 650 tjänsterna var obesatta eller bestreds av icke kompetenta personer.

Inom överstyrelsen för yrkesutbildning, anför utredningen vidare, har vissa

beräkningar gjorts av lärarbehovet vid de tekniska gymnasierna fram till läsåret

1971/72 under antagande av att intagningskapaciteten vid dessa gymnasier i det

närmaste kommer att fördubblas under detta decennium. För de tekniska ämnenas

del har överstyrelsen räknat med en ökning med ca 430 tjänster, varav 80—

90 i de grundläggande tekniska ämnena mekanik, hållfasthetslära, ritteknik och

projektionslära. Det är att märka att överstyrelsen härvid räknat med en undervisning

av 27 veckotimmar per lärartjänst, dvs. sex veckotimmar utöver föreskriven

medeltjänstgöring av 21 veckotimmar. Gymnasieutredningen framhåller,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

att med hänsyn till förefintligheten av vakanta och av ej kompetenta innehavare

uppehållna tjänster behovet i själva verket blir ännu större.

Samtliga angivna behovsberäkningar angives vara utvidgningsbehov. Därutöver

föreligger utbytesbehov och ersättningsbehov.

Härtill kommer, framhåller utredningen, att man enligt arbetsmarknadsstyrelsens

och 1960 års lärarutbildningssakkunnigas undersökning läsåret 1970/71 kan

för de nya fackskoloma räkna med ett behov av ca 200 heltidstjänster i matematik

och ca 150 tjänster i fysik. Någon beräkning av antalet tjänster i tekniska

ämnen vid dessa skolor har icke gjorts, men grovt uppskattat bedömes behovet

uppgå till något över 300 tjänster.

Den föreslagna lärarutbildningens mål bör enligt utredningens

mening vara att ge kompetens för undervisning dels i vissa grundläggande tekniska

ämnen vid de tekniska gymnasierna och fackskolorna, dels i matematik och

fysik vid samtliga gymnasieformer och fackskolor. Härför räknar utredningen

med en utbildningstid om tre år. Deltagarna i lärarutbildningen avses få en så

omfattande utbildning i matematik och fysik, att den väl motsvarar den akademiska

tvåbetygsnivån i dessa ämnen. Med hänsyn härtill och den likaledes

omfattande utbildningen i grundläggande tekniska ämnen anser utredningen,

att utbildningen bör ge gymnasieadjunktskompetens såväl i matematik och

fysik som i vissa tekniska ämnen.

Utredningen föreslår, att ifrågavarande utbildning anordnas, dels i anslutning

till teknisk högskola, dels i form av en decentraliserad, regional

utbildning.

Utredningens förslag beträffande lärarutbildningens förläggning till teknisk

högskola innebär att utbildningen bör inordnas i högskolans organisation och

att den bör organiseras på samma sätt som övrig utbildning vid högskolan. En

ny avdelning för ändamålet vid envar av de ifrågakommande högskolorna föreslås

sålunda bli inrättad, till vilken på vanligt sätt skall höra ett avdelningskollegium

med föreståndare. Intagningsbestämmelserna föreslås vara desamma som

vid högskolornas övriga avdelningar. Första året anses åtminstone ca 100 elever

böra intagas.

Oberoende av om föreslagen utbildning förlagd till teknisk högskola kan komma

till stånd, finner utredningen det angeläget, att en regional lärarutbildning

med samma kurser som vid lärarutbildningsavdelning vid högskola ordnas med

början redan från och med läsåret 1963/64.

Utredningen erinrar om den regionala undervisning i akademiska ämnen, som

från och med innevarande budgetår anordnas av skolöverstyrelsen i samarbete

med universiteten och i samråd med universitetskanslern. En liknande anordning

bör enligt utredningens uppfattning komma till stånd ifråga om den av utredningen

föreslagna lärarutbildningen i matematisk-naturvetenskapliga och grund
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

läggande tekniska ämnen. Denna utbildning föreslås bli förlagd till orter, där

förefintligt tekniskt gymnasiums resurser kan utnyttjas, där en god rekrytering

av elever kan påräknas och där det finns lärare med sadan utbildning att de lämpar

sig som handledare. Tentamen föreslås böra omhänderhas av vederbörande

lärare vid teknisk högskola. Med högskolans godkännande bör dock även handledare

kunna tentera elever.

Av stor betydelse finner utredningen det vara, att de regionala kurserna förlägges

så att de kan samarbeta med lämpliga, närbelägna industriföretag. Härigenom

ökas enligt utredningens mening möjligheten att få tillgång såväl till

lämpliga lärare som till studiematerial och praktikplatser.

Utredningen har tagit kontakt med representanter för vissa städer med tekniskt

gymnasium för att efterhöra intresset för en utbildning av ifragavarande

slag förlagd till orten. En utomordentligt positiv inställning hos berörda kommuner

har därvid framkommit. Goda resurser ifraga om lokaler, undervisningsmateriel,

lärare, bostäder för eleverna m. m. uppges sålunda kunna ställas till förfogande.

I fråga om utbildningens allmänna uppläggning anser utredningen,

att ämnesutbildningen bör omfatta tre år men att under det sista

året jämväl skall meddelas pedagogisk utbildning.

En specialisering på fyra olika linjer föreslås, nämligen för teknisk fysik,

elektroteknik, maskinteknik och byggnadsteknik.

Under alla tre åren avses undervisningen i de enskilda ämnena till innehåll och

utformning vara densamma som vid de tekniska högskolornas motsvarande årskurser.

Det pedagogiska inslaget i utbildningen under det tredje året bör

enligt utredningen i första hand inriktas på undervisningspraktik och information

i praktisk-pedagogiska frågor för att underlätta anpassning i lärarverksamheten.

För att utbildningen skall fylla sitt uppställda syfte, finner utredningen det

nödvändigt att vissa krav uppställes pa industripraktik. Utredningen

anser det dock ej rimligt att fordra mer praktik än för övriga teknologer, dvs.

sammanlagt sex månader.

Utbildningen bör enligt utredningen avslutas med en examen, benämnd

teknologie magisterexamen. Utredningen anser, att möjligheter

bör tillskapas att genom fortsatta studier i något av de huvudämnen, som ingått

i utbildningen, förvärva lektorskompetens. På vad sätt en sådan kompetens

skall kunna förvärvas och hur studierna skall läggas upp har utredningen ej

närmare övervägt.

Utredningen finner det slutligen angeläget, att vid sidan av anordnande av

lärarutbildning vid teknisk högskola och regional sådan ytterligare åtgärder vidtages

för att förse gymnasiet och fackskolorna med lärare.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Mot bakgrunden av erfarenheter från korrespondensundervisningen

i akademiska ämnen anser utredningen sålunda, att det bör vara

möjligt att intressera korrespondensinstituten att bedriva sådan utbildning även

i ämnen som ingår i utbildningen vid teknisk högskola. För att stimulera härtill

bör statsbidrag utgå till sådan verksamhet samt i övrigt samma villkor gälla

som för korrespondensundervisningen i akademiska ämnen. Utredningen föreslår,

att det uppdrages åt lämplig myndighet att uppta förhandlingar med

korrespondensinstituten i denna fråga och snarast möjligt framlägga därav föranledda

förslag.

Det övervägande antalet remissinstanser är ense om att en lärarutbildning

i matematik och fysik samt grundläggande tekniska ämnen med i

huvudsak den inriktning som gymnasieutredningen föreslagit bör komma till

stand. Från flera hall, bl. a. 1960 års lärarutbildningssakkunniga, betonas dock,

att utbildningen bör prövas som ett provisorium, till dess att tillräcklig erfarenhet

av utbildningsformen vunnits.

De viktigaste frågor, där i remissvaren olika uppfattningar framträder, är

de om utbildningens förläggning och allmänna uppläggning. Remissmyndigheternas

inställning i dessa avseenden liksom till övriga delar av utredningens förslag

framgår av en redovisning i propositionen på s. 65—71. Här må endast nämnas,

att vad beträffar det pedagogislai inslaget i utbildningen skolöverstyrelsen

och 1960 års lärarutbildningssakkunniga föreslår, att den praktiska lärarutbildningen

bör komma efter en treårig ämnesmässig utbildning. Både SACO, TCO

och SR är inne på samma linje. Det råder för övrigt stor enighet också bland

övriga remissmyndigheter, som över huvud går in på frågan, att de pedagogiska

inslagen i utbildningen måste förstärkas.

Förskollärarutbildning

Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 46, SU 70, Rskr 18) fattades

principbeslut om förstatligande av förskollärarutbildningen. Vidare beslöts, att

huvudmännen för de nuvarande sex förskoleseminarierna fr. o. m. budgetåret

1962/63 skulle erhålla statsbidrag, motsvarande driftskostnaderna för seminarieverksamheten,

att ett statligt seminarium fr. o. m. nästa budgetår skulle upprättas

i Malmö och att statsbidrag skulle utgå till kostnaderna för en utökad

utbildningskapacitet vid de nuvarande seminarierna. Riksdagens beslut innebar

slutligen, att förskollärarutbildningen ställdes under skolöverstyrelsens tillsyn.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår rörande förskoleseminarierna upptar

skolöverstyrelsen frågan om förstatligandet av seminarierna och föreslår, att

detta skall ske fr. o. m. budgetåret 1963/64.

Överstyrelsen föreslår sålunda, att de kommunala seminarierna i Göteborg,

Luleå, Norrköping och Örebro samt de i enskild regi drivna seminarierna i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

27

Stockholm och Uppsala förstatligas fr. o. m. budgetåret 1963/64. Även två nya

seminarier, som föreslås bli inrättade fr. o. m. nämnda budgetår, förutsättes bli

inrättade som statliga seminarier från början i likhet med det under innevarande

år nyinrättade seminariet i Malmö.

Skolöverstyrelsens slutsats är, att förskoleseminarierna även i fortsättningen

bör vara organisatoriskt fristående men pedagogiskt samverkande med annan

lärarutbildning.

För närvarande beräknas sammanlagt ca 2 100 förskollärare vara verksamma

i landet. Härav tjänstgör vid statsunderstödda lekskolor ca 1 000 och vid statsunderstödda

daghem och fritidshem ca 800 lärare. Ca 300 förskollärare arbetar

som konsulenter och inspektriser för barnstuge- och familjedaghemsverksamhet,

inom vården av handikappade, utvecklingsstörda och sjuka barn samt vid vissa

privata institutioner.

Skolöverstyrelsen har i äskandena för nästa budgetår framfört vissa synpunkter

rörande behovet av förskollärare på längre sikt.

Enbart för lekskolorna räknar överstyrelsen med en erforderlig ökning av det

nuvarande antalet lärare från 1 000 till 4 000. Förutsättningarna för denna kalkyl

har då varit, att 50 % mot för närvarande 12,5 % av barnen i åldrama 4—6 år

beredes plats i lekskolor och att en förskollärare behövs för 40 barn.

Även för dag- och fritidshemmen räknar överstyrelsen med ett ökat lärarbehov.

Detta behov beräknar överstyrelsen till 1 000 lärare.

För att kunna fastställa behovet av förskollärare är det emellertid, enligt vad

överstyrelsen framhåller, inte tillräckligt att söka klarlägga behovet av barnstugor

och annan verksamhet, som sysselsätter förskollärare. Det skulle vara

erforderligt att äga kännedom även om den av huvudmännens initiativ beroende

takten för en sådan utbyggnad, vilket emellertid möter svårigheter.

Vidare framhåller överstyrelsen, att man vid fastställande av förskollärarbehovet

måste taga hänsyn även till avgången från yrket. Denna har under de

senare åren varit så hög som ca 12 %, vilket enligt överstyrelsen innebär att det

årliga bortfallet varit i det närmaste lika stort som den hittillsvarande årliga

utbildningskapaciteten.

Mot bakgrund av överstyrelsens i det föregående redovisade synpunkter rörande

den nuvarande bristen på förskollärare och behovet av en utbyggd barnstugeverksamhet

föreslår överstyrelsen, att utbildningskapaciteten

läsåret 1963/64 utvidgas betydligt. Sålunda förordas en ökning av antalet

intagningsklasser med fem, dvs. från elva till sexton och av antalet intagna

med 191, dvs. från 289 till 480. Detta föreslås ske, genom att dels två nya

seminarier inrättas, till en början med en klass vartdera, dels ytterligare en

intagningsklass anordnas vid vart och ett av seminarierna i Malmö, Norrköping

och Stockholm, dels och antalet lärarkandidater i varje intagningsklass tills

vidare ökas från nuvarande 28 per klass vid enkelseminarium och 24 per klass

vid dubbelseminarium till 30 lärarkandidater per klass vid samtliga seminarier.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Som förläggningsorter för de föreslagna två nya seminarierna

har överstyrelsen i särskild skrivelse av den 28 december 1962 föreslagit

Gävle och Jönköping. Då förskollärarutbildningen till hälften omfattar

handledd praktik vid småbarnsinstitutioner finner överstyrelsen, att tillgången

på barnstugor bör tillmätas stor vikt vid valet av förläggningsort. Överstyrelsen

har kommit fram till att nämnda båda städer har en tillgång på barnstugor,

som är fullt tillräcklig för de första årens verksamhet vid ett förskoleseminarium.

Städerna angives dessutom planera en avsevärd utökning av sin barnstugeverksamhet.

De kommunala myndigheterna har, enligt vad överstyrelsen vidare

anför, deklarerat sin villighet att vidtaga åtgärder för att anskaffa ändamålsenliga

lokaler.

Överstyrelsen bedömer som sannolikt, att ett ännu större antal förskollärare

än som erhålles genom den föreslagna utbyggnaden kommer att behövas. För en

ytterligare utbyggnad av förskoleseminarierna kräves emellertid enligt överstyrelsens

uppfattning ytterligare undersökningar och överväganden. Överstyrelsen

finner det bl. a. böra övervägas, om en sådan utbyggnad skall ske genom

att redan inrättade seminarier utvidgas eller genom att nya seminarier inrättas.

Departementschefen

Departementschefen anför inledningsvis bl. a. följande.

»Situationen på lärarområdet karakteriseras, såsom i åtskilliga sammanhang

framhållits, av brist på adekvat utbildad arbetskraft. Detta förhållande kan

summariskt beskrivas så, att samhällets åtgärder för att utvidga och förbättra

utbildningsapparaten ligger ett stycke före dess möjligheter att i den utsträckning

och på det sätt som vore önskvärt mobilisera de erforderliga lärarresurserna.

Ehuru det givetvis är ytterst angeläget, att avståndet mellan utbildningspolitikens

ambitioner å ena sidan och resurserna å andra sidan så långt möjligt minskas

och helst elimineras, bör det stå klart, att den här kort antydda situationen

tyvärr måste sägas i viss mån höra till bilden av en samhällsverksamhet i snabb

utveckling.»

I fråga om utbildningen av ämneslärare framhåller departementschefen

bl. a. följande.

»Situationen i fråga om rekryteringen av lärare med erforderlig teoretisk utbildning

har kartlagts genom en av lärarutbildningssakkunniga i samarbete med

arbetsmarknadsstyrelsen företagen utredning. Jag vill, med understrykande av

den osäkerhet som ansetts föreligga i fråga om de gjorda beräkningarna, ansluta

mig till den bedömning av läget i stort som gjorts i betänkandet. Dessutom vill

jag uttala den uppfattningen, att samhällsutvecklingen kommer att på allt fler

områden medföra behov av personer med matematisk-naturvetenskaplig utbildning

— med eller utan kombination med annan utbildning — vilket betyder, att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

29

bristläget inom ämnessektorn matematik, fysik, kemi måste följas med största

uppmärksamhet och balanseras av kraftfulla åtgärder på utbildningsområdet.»

Frågan hur den ''pedagogiska utbildningen av ämneslärare skall utformas innehållsmässigt

och organisatoriskt utredes för närvarande. Detta utredningsarbete

bedrives så, att förslag successivt framlägges om de åtgärder den aktuella situationen

påkallar i avvaktan på att en mer definitiv lösning av ifrågavarande spörsmål

kan framläggas och förverkligas.

Inkomna rapporter ger enligt departementschefen vid handen, att den fr. o. m.

innevarande budgetår anordnade enterminsutbildningen vid lärarhögskolorna

synes erbjuda ett mycket tillfredsställande alternativ till den pedagogiska utbildning,

som bedrives i form av praktisk lärarkurs. Ett betydande arbete

nedlägges på att uppnå största möjliga utbildningseffekt såväl av den egentliga

utbildningsterminen vid lärarhögskolan som av den därpå följande terminen med

handledd praktik vid annan läroanstalt. Departementschefen finner angeläget,

att lärarhögskolornas kapacitet för en utökning av denna utbildning tillvaratages

och tillstyrker skolöverstyrelsens förslag härom. Om det genomföres ökas

kapaciteten vid denna utbildningsform från för närvarande 130 till 250 platser.

Departementschefen framhåller ytterligare följande.

»Beträffande överstyrelsens och lärarutbildningssakkunnigas förslag om ökad

intagning vid praktisk lärarkurs kan den frågan ställas, huruvida inte genom en

dylik ökning en överkapacitet skapas i förhållande till de blivande lärarnas efterfrågan

på pedagogisk utbildning. Jag vill då peka på det av skolöverstyrelsen

påvisade förhållandet, att variationerna i efterfrågans storlek är ganska stora

och att avsevärda svårigheter föreligger att bereda utbildning för lärare i frekventa

ämneskombinationer. Vidare bör hållas i minnet, att det ackumulerade

antalet lärare utan pedagogisk utbildning är betydande och att en överkapacitet

i förhållande till årstillskottet av nya lärare sålunda är nödvändig, om detta

antal inom rimlig tid skall reduceras i någon avsevärd mån. Jag förordar den

föreslagna utvidgningen och menar att därigenom det syftet skall uppnås att en

utbildningsorganisation skapas, som på ett elastiskt sätt, såväl i fråga om total

kapacitet som i fråga om kapaciteten inom särskilda ämnen och ämneskombinationer,

svarar mot en varierande efterfrågan på utbildningsplatser. Organisationens

elasticitet bör även innebära att de faktiska kostnaderna för densamma så

gott som helt ansluter sig till det faktiska ianspråktagandet av dess kapacitet.

Det är angeläget, att en sådan elasticitet även finns inom den lärarutbildningsorganisation

som framdeles kan komma att skapas, och jag räknar med att lärarutbildningssakkunniga

överväger, vilka praktiska lösningar av denna fråga, som

kan befinnas förenliga med de sakkunnigas ställningstaganden i övrigt.»

Departementschefen tillstyrker således skolöverstyrelsens och lärarutbildningssakkunnigas

förslag om ökad intagning vid praktisk lärarkurs, vilket innebär,

att antalet utbildningsplatser bör ökas från för närvarande 580 platser årligen

till ca 700 platser årligen, dvs. en ökning med 120 platser. Angående de särskilda

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

förstärkningsanordningar vid lärarkursanstalterna som överstyrelsen föreslagit

förutsattes det få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut.

Sammanlagt kommer, vid bifall till vad departementschefen här förordat,

antalet utbildningsplatser för praktisk-pedagogisk utbildning att öka från ca

835 till ca 1 075 platser årligen.

Det förslag, genom vilket lärarutbildningssakkunniga kompletterat skolöverstyrelsens

förslag till utbyggnad av lärarkursanstalternas kapacitet, ingår enligt

departementschefen som en mindre del av ett mer vittsyftande förslag av innebörd,

att lärarhögskolor skall upprättas i Uppsala och Umeå, vad Uppsala beträffar

fr. o. m. budgetåret 1964/65 och beträffande Umeå så snart en fortsatt

utbyggnad av den akademiska utbildningen där gör det möjligt. Departementschefen

noterar, att remissinstanserna över lag ställt sig positiva till utredningens

förslag och anser för egen del angeläget, att dessa förverkligas. I detta syfte bör

ett fortsatt förberedelsearbete bedrivas med sikte på inrättandet av en lärarhögskola

i Uppsala fr. o. in. budgetåret 1964/65 och i Umeå fr. o. m. den tidpunkt,

som med hänsyn till nyss berörda förhållanden kan visa sig möjlig, framhåller

departementschefen.

Beträffande utbildningen av folk- och småskollärare anför

departementschefen bl. a. följande.

»Den av lärarutbildningssakkunniga framlagda klasslärarprognosen innefattar

en enligt min uppfattning synnerligen noggrant och förtjänstfullt genomförd utredning

och bedömning av det ifrågavarande lärarbehovet och av de olika faktorer,

som inverkar på detta behov. Trots den alltid nödvändiga reservationen

för prognosers osäkerhet och deras inverkan på de olika faktorer som äger inflytande

på den faktiska utvecklingen, finner jag den genom ifrågavarande prognos

visade trenden i fråga om såväl folkskollärarbehovet som småskollärarbehovet

så klar, att riktlinjer för en anpassning härtill redan nu kan uppdragas. De

praktiska slutsatser jag anser kunna dragas är, att utbildningen av dessa båda

lärarkategorier successivt måste få en mindre omfattning samt att seminarieorganisationen

dels till följd härav och dels till följd av lärarhögskolornas utbyggnad

måste successivt krympas.

Vid genomförandet av denna process måste hänsyn tagas till flera omständigheter.

Det är för det första viktigt, att folkskollärarexaminationen får en sådan

omfattning att icke endast numerär balans mellan tillgång och efterfrågan erhålles

utan att även mera svårtillgodosedda behov, bl. a. glesbygdernas lärarbehov,

kan tillgodoses. Här måste å andra sidan observeras att problemet att

möta behov av sistnämnd art endast i begränsad utsträckning kan lösas

genom en i förhållande till det numerära behovet överstor utbildningskapacitet.

För det andra måste alla förändringar av organisationens storlek genomföras

på ett sådant sätt, att alla tvära kastningar med de problem som härav

följer undvikes. Slutligen bör för det tredje organisationen, sedd över en längre

period, ges en sådan omfattning, att bästa beredskap erhålles för erforderlig an
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

31

passning till förändringar i behovssituationen. Härav följer också att en fortlöpande

uppföljning av den nu gjorda utredningen är nödvändig. Jag förutsätter,

att så sker i samverkan mellan arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen.

Jag anser det självklart, att den av statsmakterna beslutade övergången till

lärarhögskoleutbildning av folk- och småskollärare successivt skall genomföras i

den mån detta är möjligt och tillstyrker därför, att sådan utbildning anordnas

vid lärarhögskolan i Göteborg i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. I samband

härmed bör den vid Annedals folkskoleseminarium-lärarhögskolan i Göteborg

fr. o. m. vårterminen 1963 förlagda folkskollärarutbildningen överföras till

lärarhögskolan. Något behov av nybyggnader för lärarhögskolan uppkommer

inte på grund av den föreslagna utvidgningen av verksamheten.

Mina tidigare redovisade allmänna överväganden i fråga om seminarieorganisationens

dimensionering och de bedömningar av organisationens utveckling på

längre sikt, som nu kan göras, har lett mig till den uppfattningen, att intagningen

vid folkskoleseminarierna läsåret 1963/64 bör få en något mindre omfattning

än vad skolöverstyrelsen föreslagit. Jag räknar sålunda nu med att antalet intagningsavdelningar

på folkskollärarlinje bör uppgå till sammanlagt 25 och antalet

intagningsavdelningar på småskollärarlinje till sammanlagt 33 avdelningar.

Examinationen år 1965 av såväl folk- som småskollärare kommer genom en sådan

intagning att täcka och överstiga både det för nämnda år beräknade faktiska

behovet och det årliga genomsnittsbehovet för perioden fram till år 1970. Vidare

kommer examinationen i fråga om folkskollärare att täcka, dels i efterhand det

examinationsunderskott som uppkommer år 1964, dels i förväg en del av den

behovstopp som beräknas tillfälligt uppkomma åren 1966 och 1967. Beträffande

småskollärare kommer 1965 års examination att i efterhand täcka omkring hälften

av det för år 1964 beräknade examinationsunderskottet och till följd av de

snabbt sjunkande behovstalen kan sedan balans mellan examination och behov

vara att vänta ett par år senare. Det bör framhållas, att särskilt i vad gäller

småskollärarexaminationen ger prognosen anledning till överväganden av intagningskapaciteten

på längre sikt, om störningar i organisationen skall undvikas.

Det bör i vanlig ordning få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut i

fråga om antalet intagningsavdelningar vid folkskoleseminarierna.»

Lärarutbildningssakkunnigas förslag angående jolkskollärarutbildning i engelska

grundar sig på det förhållandet, att engelska blivit ett obligatoriskt ämne i

grundskolans årskurs 4. Den utredning de sakkunniga företagit rörande behovet

av lärare med kompetens att undervisa i nämnda ämne och årskurs finner departementschefen

ådagalägga ett behov av sådana åtgärder som de sakkunniga

föreslagit. Med anledning av den tvekan som från en del remissinstansers sida

yppats beträffande tillskapandet av den föreslagna lägre behörigheten i engelska

framhåller departementschefen, att man genom den obligatoriska utbildningen

och den begränsade behörighet den ger torde uppnå följande syften.

För det första erhålles garanti för att ingen klass av årskurs 4 ställes utan

lärare med behörighet att undervisa i engelska och därigenom undvikes även

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

organisatoriska svårigheter i anledning av dylika uppkommande situationer,

vilket särskilt med hänsyn till de begränsade lärarresurserna i glesbygdskommunerna

är angeläget.

Genom den föreslagna obligatoriska utbildningen erhålles också ett incitament

till fortsatt frivillig utbildning, varigenom en större del av folkskollärarkåren

erhåller full kompetens att undervisa i engelska.

I likhet med de sakkunniga anser departementschefen en obligatorisk utbildning

i engelska fram till full kompetens i engelska inte kunna komma i fråga

utan ett föregående övervägande av frågan om folkskollärarutbildningens omfattning

och innehåll i dess helhet. Denna fråga får följaktligen upptagas till

prövning i ett senare sammanhang.

Departementschefen tillstyrker förslaget om att småskollärarkandidater skall

vara berättigade att deltaga i den ifrågavarande utbildningen.

Mot detaljutformningen av de sakkunnigas förslag har departementschefen i

stort sett ingen erinran. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar av gällande bestämmelser och utfärda de nya bestämmelser,

som påkallas vid ett genomförande av vad departementschefen här föreslagit.

De olika former av utbildning, som här tidigare förts samman under rubriken

särskilda lärarutbildningsåtgärder har det gemensamt, att

de huvudsakligen i bristämnen utgör komplement till den ämnesteoretiska utbildning,

som äger rum vid universitet och högskolor.

Vidareutbildningskurserna för folkskollärare är helt

inriktade på utbildning för lärarbanan. För tillträde är inte uppställda samma

krav som för universitetsstudier men utbildningen har förutsatts ge kunskaper

motsvarande, så långt möjligt, en betygsenhet i filosofisk ämbetsexamen. Lokalt

är kurserna förlagda, förutom till universitetsorterna, till fem andra städer.

I enlighet med riksdagens beslut har kursverksamheten under innevarande

läsår fått en förstärkt inriktning på bristämnen framför allt på matematisknaturvetenskapliga

sådana. Vad beträffar överstyrelsens förslag om utökning av

verksamheten för nästa budgetår är bristen på yrkesvalslärare orsaken till att

ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning och därtill anknytande kurs i samhällskunskap

erfordras. De föreslagna terminskurserna i historia är avsedda att

kombineras med under innevarande läsår ordnade kurser i bristämnet kristendomskunskap.

Departementschefen anser sig böra förorda att medel beviljas till

av överstyrelsen föreslagna nya terminskurser, ytterligare två biämneskurser

och en kurs i psykologi och pedagogik.

Den regionala akademiska undervisningen förutsätts ligga

på samma nivå som den inom universiteten bedrivna. Genom att den är förlagd

till elva städer utanför universitetsorterna har den enligt departementschefen

visat sig kunna locka ett stort elevklientel, vilket är särskilt värdefullt därför att

de studerande i så hög grad är inriktade på lärarbanan. I motsats till vad fallet

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

33

är beträffande vidareutbildningskurserna förutsätts det, att kursorterna i viss

utsträckning växlar år från år allt eftersom rekryteringsunderlaget på orterna

uttömts.

Departementschefen anför följande.

»Överstyrelsen har föreslagit en utvidgning av den regionala akademiska undervisningen

under nästa budgetår för en sammanlagd kostnad av 200 000 kr. Jag

fäster stor vikt vid att verksamheten utvidgas. Då, enligt vad jag inhämtat,

det ännu inte är definitivt klarlagt på hur många orter utbildning kan ske under

nästa läsår, bör Kungl. Maj:t inom ramen för i det följande äskade medel få

fastställa det belopp som fordras för en utökning av verksamheten till fler orter.

Ett förslag har framförts av överstyrelsen om att bidrag skulle kunna utgå till

studieförbund, som ordnar regional akademisk undervisning i bristämnen. Jag

anser mig ej kunna biträda detta förslag. De kurser, som är erforderliga från

lärarrekryteringssynpunkt, bör nämligen enligt min mening helt handhas av överstyrelsen

i samarbete med universiteten.

Möjligheterna att utvidga den regionala verksamheten också till tvåbetygsstadiet

har undersökts. Bristen på lärare i matematik är särskilt besvärande. Det

är därför i första hand i detta ämne det omedelbart bör ordnas tvåbetygskurser

regionalt. Det får emellertid anses önskvärt, att möjligheter successivt skapas att

på detta sätt avlägga en fullständig filosofie magisterexamen i matematisk-naturvetenskapliga

ämnen.

Det bör uppdragas åt universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen att

vidtaga förberedelser, så att en regional tvåbetygsundervisning kan komma till

stånd redan fr. o. m. höstterminen 1963. I det följande kommer jag att redovisa

mina överväganden beträffande förläggningen av utbildningen av teknologie

magistrar. Min slutsats i det sammanhanget blir, att de orter, som förefaller ha

de bästa förutsättningarna för en dylik utbildning, är Linköping och Örebro. För

att åstadkomma ett rationellt utnyttjande av lärare, lokaler, utrustning m. m.

bör samma utbildningsorter väljas för dessa tvåbetygskurser som för teknologie

magisterutbildningen. Beträffande uppläggningen av studierna i matematik finner

jag det vara av synnerlig vikt, att de ordnas enligt en studiegång med sikte

på utbildning av lärare i naturvetenskapliga ämnen.

Planeringsarbetet för tvåbetygskursen i matematik bör ske med sikte på att

matematiken skall följas av kurser i fysik och kemi på motsvarande nivå. Kostnaderna

för utbildningen bör bestridas på samma sätt som för ettbetygsundervisningen.

Förslag har framförts om att ordna regional tvåbetygsundervisning också i

ämnet kristendomskunskap. Då förslaget innebär, att utbildningen avses bli

organiserad på helt annat sätt än den nuvarande regionala undervisningen för

ett betyg, är jag för närvarande inte beredd att ta ställning härtill. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i frågan inom ramen för i det följande

äskade medel.»

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 132

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Den akademiska korrespondensundervisningen äger enligt

departementschefen den fördelen att läraren under sina studier ej behöver

tjänstledighet utan kan kvarstanna i sitt lärararbete. Självklart är det också en

fördel för de studerande att inte vara beroende av att uppsöka universitet eller

någon av de orter, dit regionala ettbetygskurser är förlagda. Dessutom innebär

korrespondensmetoden en besparing av akademisk lärarpersonal.

Överstyrelsen har föreslagit en med 120 000 kr. ökad medelsanvisning till Hermods

korrespondensinstitut för nästa budgetår, enligt vad som inhämtats avsedd

för utarbetande av korrespondenskurser för ett betyg i pedagogik och sociologi

och för två betyg i matematik. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj.-t att

besluta i dessa frågor. Enligt departementschefens mening är en förutsättning

för att bidrag skall kunna utgå till en tvåbetygskurs i matematik, att den ges

en direkt inriktning på lärarbanan.

I linje med sitt ställningstagande i propositionen 1962: 54 förordar departementschefen

att medel ställes till Kungl. Maj:ts disposition för sådana åtgärder,

som kan komma att visa sig bli av behovet påkallade, för avhjälpande av lärarbrist

inom skilda ämnen. Härvid är det givet, att de av särskilda utskottet förra

året anförda synpunkterna i ämnet skall beaktas, förklarar departementschefen,

som beräknar bl. a. för detta ändamål ett belopp av sammanlagt 870 000 kr.

under anslaget Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Härur avses även kunna utgå

medel till en utökning av den regionala akademiska kursverksamheten på ettoch

tvåbetygsnivå samt till utarbetande av Hermodskurser.

Uppmärksamheten har under de senaste åren kommit att riktas mot lärarsituationen

vid de tekniska gymnasierna, erinrar departementschefen. Den allmänna

bakgrunden till det förslag av gymnasieutredningen om utbildning

av lärare för de tekniska gymnasiernas behov m. in., som

nu framlagts, förutsättes därför bekant.

Departementschefen framhåller bl. a. följande.

»Som jag erinrat om i det föregående, har förslaget om lärarutbildningen framkommit

med hänsyn till det starkt ökande lärarbehovet för de tekniska gymnasierna.

Härtill kommer, att genom tillkomsten av fackskolor, särskilt de tekniska,

varom riksdagen fattat beslut förra året, efterfrågan på lärare i matematik, fysik

och i tekniska ämnen kommer att öka ytterligare. Den nya lärarutbildningen bör

enligt min mening ha sin huvudsakliga inriktning på dessa skolformer. Dess mål

bör vara att ge adjunktskompetens i matematik och fysik samt i vissa grundläggande

tekniska ämnen, såsom projektionslära, mekanik, elektronik, hållfasthetslära,

materiallära. Undervisningen i matematik och fysik bör, med nyss angivna

inriktning, syfta till en nivå motsvarande fordringarna för tvåbetygskurs

vid universitet eller för civilingenjörsexamen från avdelning för teknisk fysik,

dock med uteslutande av examensarbete. Kunskapsnivån i övriga ämnen, i vilka

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

35

de utbildade avses skola undervisa, bör motsvara kraven i civilingenjörsexamen

i motsvarande ämne, ehuru något examensarbete ej skall fordras.

En grundprincip i gymnasieutredningens förslag är utbildningens förläggning

till teknisk högskola. Den avses där bli inordnad i högskolans organisation som

en egen utbildningsavdelning. En på läraryrket inriktad ämnesutbildning vid de

tekniska högskolorna inom där förekommande ämnesområden förefaller, som

överstyrelsen för de tekniska högskolorna konstaterar, vara en lika naturlig anordning

som den hävdvunna motsvarande utbildningen vid universiteten.

Vad beträffar när och i vilken omfattning lärarutbildningen vid tekniska högskolor

kan komma till stånd anser överstyrelsen för de tekniska högskolorna, att

ett omedelbart beslut om anordnande av lärarutbildning vid tekniska högskolor

bör begränsas till att avse tekniska högskolan i Stockholm och inskränkas till

en årlig intagning av 30 studerande hösten 1964 och ytterligare 30 studerande

hösten 1966. Förutsättningen härför är dock att lokaler, personal m. m. kan ställas

till förfogande. I sammanhanget bör erinras om att minoriteten av lärarkollegiet

vid tekniska högskolan i Stockholm ansett möjligheter föreligga att redan

fr. o. m. höstterminen 1964 årligen inta minst 60 studerande. Omfattningen av och

tidpunkten för en förläggning av lärarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm

bör enligt min mening ytterligare övervägas.

Gymnasieutredningens förslag innebär, att vid sidan av en utbildning vid teknisk

högskola också en regional lärarutbildning bör komma till stånd med förläggning

till orter, där förefintliga tekniska gymnasiers resurser kan utnyttjas.

Flera skäl talar enligt min mening för denna tanke. På så sätt skulle utbildningskapaciteten

kunna utökas betydligt samtidigt som enligt vad som kunnat konstateras

förutsättningar föreligger för att igångsätta utbildningen redan till hösten

1963. Jag förutsätter, att inspektörer från teknisk högskola utses för att tillse

att standarden på undervisning och i tentamina hålls på samma nivå som vid

teknisk högskola. Kravet på att en regionalt ordnad utbildning måste bli av

samma kvalitet som en till teknisk högskola förlagd utbildning anser jag därigenom

kunna uppfyllas.

Genom departementets försorg har undersökts de närmare förutsättningarna

för ett igångsättande av en regional utbildning redan från och med höstterminen

1963. Därvid har frågan om lämpliga förläggningsortcr gjorts till föremål för ingående

överväganden. Det är ett flertal faktorer, som måste påverka detta avgörande.

Ort, som skall kunna komma ifråga, måste ha god tillgång på väl kvalificerade

lärare. På orten bör finnas tekniskt gymnasium av sådan omfattning

att tillräckligt underlag för auskultationer och övningslektioner är garanterat.

Närhet till industri med utvecklings- och forskningsarbete av betydelse för

utbildningen är en annan omständighet att beakta med tanke på både timlärarrekryteringen

och kontakten med naturvetenskapernas och matematikens

praktiska tillämpning inom industrin. Det är givetvis nödvändigt att på

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

kursorten kan tillhandahållas lämpliga undervisnings- och laboratorielokaler.

Ytterligare omständigheter att beakta är rekryteringsunderlaget inom orten med

omnejd samt förefintligheten av annan lärarutbildning.

Det är blott ett fåtal städer i landet, som uppfyller de anspråk man måste

ställa på en utbildningsort av det slag det här är tal om. Med hänsyn till nödvändigheten

av en koncentration av verksamheten, i varje fall i detta inledande

skede, anser jag, att antalet orter nu bör begränsas till två med en intagning

av 40 studerande på varje ort. Vid en prövning av alla relevanta omständigheter

har jag kommit fram till att de två städer, som har de bästa förutsättningarna

för utbildningen, synes vara Linköping och Örebro. Jag vill erinra om

att jag i det föregående förutsatt, att samma utbildningsorter väljes för planerade

akademiska kurser på tvåbetygsnivå som för teknologie magisterutbildningen.

Eftersom studierna delvis avses omfatta samma ämnen, om också inriktningen

av studierna är olika, bör naturligtvis en samordning av resurserna för de

båda utbildningsformerna så långt möjligt komma till stånd.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om lokaliseringen av utbildningen

liksom att träffa avtal med berörda kommuner angående tillhandahållande

av lokaler, inventarier m. m.

Vad gäller utbildningens allmänna uppläggning och den därmed nära sammanhängande

frågan om det pedagogiska inslaget har vid remissbehandlingen framförts

vissa invändningar, som jag anser böra beaktas. Sålunda har flera remissinstanser

menat, att det pedagogiska inslaget enligt den föreslagna studiegången

är otillräckligt. Jag anser starka skäl tala för att en förstärkning i detta avseende

åstadkommes även om studietiden härigenom något förlänges. Jag förordar, att

utbildningen anordnas så, att efter tre års ämnesteoretiska studier följer pedagogisk

utbildning om en termin. Härigenom skulle också vinnas, att en från

många håll påyrkad ökning av utrymmet för de ämnesteoretiska studierna kan

beredas. Den praktiska lärarutbildningen bör kunna anordnas på liknande sätt

som den pedagogiska utbildning om en termin med därtill knuten handledd

praktik under ytterligare en termin, som fr. o. m. innevarande budgetår anordnas

vid lärarhögskolorna i Malmö och Göteborg. Eftersom lärarkandidaterna

under den praktiska lärarutbildningen förutsättes åtnjuta motsvarande ekonomiska

förmåner som övriga lärarkandidater, blir den av de studerande själva

bekostade utbildningstiden trots den förlängda totala studietiden ej utökad.

Även om jag således förordat, att en sjunde termin helt ägnas åt praktisk lärarutbildning,

vill jag därjämte understryka vikten av att utbildningen under de

tre åren dessförinnan genomgående utformas med tanke på de blivande lärarnas

framtida verksamhet.

I enlighet med gymnasieutredningens förslag bör tiden för lärarkandidaternas

industripraktik fastställas till sex månader.

Likaså i enlighet med förslaget finner jag, att utbildningen bör avslutas med

en examen, benämnd teknologie magisterexamen. Jag anser det lämpligt, att en

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963 37

sådan examen skall kunna utgöra grund för fortsatta studier. Frågan måste emellertid

undersökas närmare.

Den totala kostnaden under nästa budgetar, som bör bestridas av statsverket,

för en regional utbildning på två orter beräknar jag till 740 000 kr. dvs. ca

370 000 kr. för varje utbildningsort. Av totalkostnaden faller ca 215 000 kr. på

engångsanskaffning av laboratorieutrustning, böcker m. m. Av driftkostnaderna

utgör ca 286 000 kr. lärarlönekostnader. För lärarutbildningen bör beräknas sammanlagt

720 000 kr. under anslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder. Kostnaderna

för städning, bränsle, lyse och vatten, sammanlagt ca 20 000 kr., torde

få belasta de tekniska gymnasiernas omkostnadsanslag. Vid beräkningen av kostnaderna

har jag förutsatt, att de kommuner till vilka utbildningen förlägges ställer

lokaler med inventarier till förfogande i enlighet med önskemål från ledningen

för den regionala utbildningsverksamheten.

Studiesociala förmåner bör utgå till lärarkandidaterna enligt samma normer,

som gäller för övriga högskolestuderande.

Gymnasieutredningens uppslag att använda korrespondensundervisning i ämnen,

som ingår i utbildningen vid teknisk högskola, är jag för närvarande inte

beredd att ta ställning till.»

Frågan om förskollärarutbildningens organisation har,

som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, blivit föremål för

vissa beslut av 1962 års riksdag, grundade på i propositionen 1962:46 framlagda

förslag. Departementschefen finner det uppenbart, att betydande insatser

krävs för att tillgodose det växande behovet av förskollärare och anser detta

utgöra ett starkt skäl för de förslag skolöverstyrelsen framför om ett förstatligande

av förskoleseminarierna fr. o. m. budgetåret 1963/64 och om en ytterligare

utbyggnad av deras kapacitet.

Skolöverstyrelsens förslag till utbyggnad av förskoleseminarierna tillstyrkes av

departementschefen. Vid bifall till vad departementschefen här förordat kommer

förskoleseminariernas intagningskapacitet att öka från för närvarande ca 290

platser till omkring 480 årligen.

Departementschefen förutsätter, att skolöverstyrelsen i samarbete med vederbörande

myndigheter m. fl. organ fortsätter de företagna undersökningarna av

lärarbehovet inom det aktuella området och framlägger de ytterligare förslag,

som dessa undersökningar ger anledning till. Departementschefen räknar vidare

med att skolöverstyrelsen i samarbete bl. a. med berörda kommuner noggrant

genomarbetar de praktiska problem, som kan vara förbundna med en fortsatt

utbyggnad av förskoleseminarierna. Vid de mer långsiktiga övervägandena av

utbildningens lokalisering och organisation måste även en ytterligare noggrann

provning ske av förutsättningarna och formerna för en eventuell samverkan

mellan förskollärarutbildningen och annan lärarutbildning, framhåller departementschefen.

Den stora avgång som skett av utexaminerade förskollärare aktualiserar enligt

departementschefens åsikt ett behov av kurser för reaktivering av icke yrkesverk
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

samma förskollärare. Enstaka sadana kurser har igångsatts av arbetsmarknadsstyrelsen.

Tyvärr sägs anslutningen till dessa kurser ha blivit ganska obetydlig.

Skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen bör enligt departementschefen

därför gemensamt överväga, vilka ytterligare åtgärder som kan stimulera de

icke yrkesverksamma förskollärarna att återgå till sitt yrke. En redovisning härför

bör lämnas i överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1964/65.

Departementschefen tar slutligen upp ett särskilt spörsmål, nämligen den av

1961 års riksdag (rskr. 383) väckta frågan om statsverkets bestridande av

kostnader för flyttningsersättning inom folkskolan och

grundskolan. Dessa kostnader har enligt hittills gällande bestämmelser

endast till en del bestritts av statsmedel, nämligen i fråga om försöksskolans

högstadium och vid tvångsförflyttning till annan kommun. Departementschefen

förordar, att kostnaderna för flyttningsersättning enligt flyttningsersättningskungörelsen

generellt bestrides av statsmedel, då fråga är om rektor eller lärare

vid grundskolan eller folkskolan, utom i fall då flyttningen föranletts av att

lärares tjänstgöring förlagts till annan skolenhet av grundskolan eller folkskolan

i samma kommun. Om ej riksdagen reser erinran häremot, förutsättes sådan

ersättning utgå redan för innevarande budgetår.

Utskottet

Bristen på lärare inom praktiskt taget alla sektorer av skolväsendet måste

för närvarande betecknas som det allvarligaste skolproblemet. Den proposition

om ökad lärarutbildning m. m. som nu framlagts vittnar också om hur stort

och hur vitt problemet är. Det synes utskottet uppenbart att de målmedvetna

åtgärder för att öka lärartillgången som på allvar inleddes genom riksdagens

beslut i anledning av propositionen 1962:106 i anslutning till grundskolereformen

måste få sin fortsättning. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse Kungl.

Maj:ts nu framlagda förslag om en på bredden upplagd aktion för bättre lärartillgång.

De i propositionen förordade åtgärderna berör, som framgått av den redogörelse

som lämnats i det föregående, utbildningen av lärare för alla stadier

av skolväsendet. Det synes dock helt naturligt att uppmärksamheten i dagens

läge främst inriktas på gymnasiestadiet, på grundskolans högstadium och på

förskolestadiet, alla sektorer där lärarbristen är särskilt markant.

För att lärarsituationen på de allmänna gymnasierna och på grundskolans

högstadium skall kunna förbättras behövs flera och bättre pedagogiskt utbildade

ämneslärare. Rekryteringsläget avseende ämneslärare har undersökts av

1960 års lärarutbildningssakkunniga i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen.

De sakkunniga har därvid kunnat konstatera, att bristsituationen i flertalet

ämnen bör kunna vara hävd vid mitten av 1960-talet. För ämnesgruppen

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

39

matematik, fysik och kemi förutsattes emellertid brist bestå ännu i början av

1970-talet. Utskottet, som i och för sig icke funnit anledning ifrågasätta tillförlitligheten

i stort av den framlagda prognosen vill emellertid understryka de

sakkunnigas eget tidigare återgivna uttalande om att det med säkerhet kan

förutsägas, att långt efter det att behovet i ett ämne är fyllt på vissa centralt

belägna platser, bristen likväl kommer att bestå på avlägsnare orter i landet,

ett förhållande som de sakkunniga anser kunna i väsentlig mån föras tillbaka

på lärarnas lokala bindningar. Utskottet återkommer till detta problem i det

följande.

Det synes utskottet naturligt att departementschefen främst ansett sig böra

koncentrera uppmärksamheten på bristsituationen i matematisk-naturvetenskapliga

ämnen. Här må endast erinras om redan pågående och enligt vad departementschefen

antyder planerade åtgärder för en ökning av universitetens

kapacitet för utbildning i dessa ämnen liksom övriga insatser för att öka lärarkadern,

vidareutbildningskurser för folkskollärare i akademiska ämnen, särskilt

bristämnen, och decentraliserad akademisk utbildning, vilken senare utbildningsform

i den nu föreliggande propositionen nr 111 föreslås bli väsentligt utvidgad.

Vad avser den pedagogiska utbildningen av ämneslärare framlägges i propositionen

förslag om en ökad kapacitet vid saväl lärarhögskolorna som vid praktiska

lärarkurser. För lärarhögskolornas del föreslås en ökning av antalet utbildningsplatser

för enterminsutbildning från 130 till 250 platser. Denna ökning

koncentreras till lärarhögskolan i Stockholm — 90 platser och lärarhögskolan

i Göteborg — en ökning med 30 av nuvarande utbildningskapacitet på området.

Härjämte förutsättes att genom bl. a. ett elastiskt utnyttjande av utbildningsmöjligheterna

vid praktisk lärarkurs och anlitandet av lärarutbildningsblock

antalet intagningsplatser kan öka med 120. Denna ökning beräknas bli fördelad

med 70 platser på lärarutbildningsblock — genom utvidgning av befintliga block

eller genom anordnande av nya sådana — och med 50 platser vid egentlig praktisk

lärarkurs, av vilka 20 platser vid lärarkursen i Umeå. Utskottet tillstyrker

vad sålunda föreslagits och har icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t, på

sätt föreslagits, får fatta beslut angående de särskilda förstärkningsanordningar

vid lärarkursanstalterna som skolöverstyrelsen funnit påkallade.

Sammanlagt kommer, vid bifall till vad salunda förordats, antalet utbildningsplatser

för praktisk-pedagogisk utbildning att öka från ca 835 till 1 075 platser

årligen.

Lärarntbildningssakkunniga har framlagt förslag om upprättande av nya lärarhögskolor

i Uppsala och Umeå, i Uppsala fr. o. m. budgetåret 1964/65 och i

Umeå så snart en fortsatt utbyggnad av den akademiska utbildningen där gör

det möjligt. Departementschefen finner det angeläget att utredningens förslag

förverkligas och fiirutsätter att det fortsatta förberedelsearbetet bedrives med

sikte på att en lärarhögskola skall kunna inrättas i Uppsala fr. o. m. budgetåret

1964/65 och i Umeå fr. o. m. den tidpunkt, som med hänsyn till nyss berörda

förhållanden kan visa sig möjlig.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Utskottet finner det för egen del synnerligen angeläget att övergången till

systemet med lärarhögskolor på allt sätt främjas. Utskottet förutsätter därför

att förberedelsearbetet för upprättande av nya lärarhögskolor i Uppsala och

Umea bedrives energiskt och att definitiva förslag i dessa frågor snarast möjligt

förelägges riksdagen, för uppsalahögskolans vidkommande i enlighet med departementschefens

därom uttalade intentioner redan nästa år.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att utskottet i sitt av riksdagen

godkända utlåtande 1963: 83 i samband med förslag om inrättande av ett ordinarie

universitetslektorat i Umea förutsatt att en pedagogisk institution i Umeå

framdeles kommer att utbyggas och att ämnet pedagogik härvid kommer att

tilldelas de personella och materiella resurser, som forskningen och utbildningen

på detta område kräver.

Med avseende på utbildningen av ämneslärare har motionsvägen förslag framlagts,

som dels generellt syftar till en ökning av utbildningskapaciteten med hänsyn

till att ingen klass i grundskolan läsåret 1972/73 anses böra ha mer än 25

elever, dels, vad avser utbildningen vid speciellt lärarhögskolor och lärarutbildningsblock,

syftar till ett riksdagens ställningstagande till förmån för tanken på

förläggandet av en lärarhögskola till Sundsvall och i avvaktan härpå placeringen

av ett lärarutbildningsblock därstädes.

Vad avser det förra förslaget, att riksdagen skulle uttala sig för en planering

av lärarutbildningen för att möjliggöra en sänkning av klassernas storlek utöver

riksdagens beslut förra året i grundskolefrågan, återfinnes yrkanden i detta hänseende

i motionerna I: 713 och II: 868 samt I: 715 och II: 867. Utskottet, som i

sitt utlåtande nr 8 till arets riksdag i anledning av därom väckta motioner avvisat

tanken på en ytterligare sänkning av delningstalen för elevantalet i grundskolans

klasser får, då riksdagen godtagit utskottets förslag i detta hänseende, i

konsekvens härmed avstyrka bifall till de nu ifrågavarande motionsyrkandena.

Vidkommande motionerna 1:709 och 11:864 om Sundsvall som förläggningsort

för ett lärarutbildningsblock och, på sikt, för en lärarhögskola får utskottet

framhålla följande.

Av motionerna inhämtas, att försöksverksamhet med 9-årig enhetsskola påbörjats

i Sundsvallsdistriktet redan år 1949, att 9-årig skolgång successivt genomförts

i samtliga kommuner i Medelpad, att lärarkåren i staden synes ha en

rik erfarenhet av den 9-åriga skolans problem, att tillgången på skollokaler,

projekterade och utrustade för den 9-åriga skolans speciella behov är god samt

att Sundsvallsregionen räknar ca 80 000 invånare.

I motionerna åberopas bl. a. ett uttalande av statskontoret, enligt vilket ett

lärarutbildningsblock i Sundsvall visserligen inte skulle ge nämnvärt större ökning

av totalkapaciteten av ämneslärare men väl möjlighet att vid lärarutbildningen

utnyttja den erfarenhet av enhetsskola som finnes i Sundsvall, en sak

som vore av betydelse, då ämneslärarna i stor utsträckning komme att få sitt

arbete förlagt till grundskolans högstadium. Om ytterligare en lärarhögskola

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

41

skulle förläggas till Norrland — utöver Umeå — syntes enligt statskontoret

Sundsvall från flera synpunkter vara den lämpligaste orten.

Utbildningen vid lärarutbildningsblock syftar primärt till en kvalitetsökning

och inte till en kvantitetsökning såvitt gäller lärarutbildningen. Utbyggnaden av

blocken motiveras nämligen av intresset av att nedbringa den s. k. provårsköns

omfattning, med andra ord av att ersätta lärare utan praktisk-pedagogisk utbildning

med lärare med sådan utbildning. Sett mot den bakgrunden blir problemet

om ett lärarutbildningsblock i Sundsvall, förutom ett allmänt lokaliseringsproblem,

ett problem som bör bedömas och lösas med hänsyn till angelägenheten

att få pedagogiskt väl utbildade lärare. Utskottet har vid sina överväganden

funnit, att det måste anses angeläget, att mellersta Norrland med hänsyn

till sina speciella och svårbemästrade försörjningsproblem avseende ämneslärare

så långt detta är möjligt tillgodoses vid en utbyggnad av blockkapaciteten. Då

Sundsvallsområdet med hänsyn till sitt differentierade skolväsen och sin erfarenhet

av den 9-åriga skolformen torde ha goda förutsättningar att klara ett utbildningsblock

förordar utskottet i likhet med vad i motionerna påyrkats, att

riksdagen uttalar sig för att ett sådant block snarast möjligt förlägges till Sundsvall.

Vidkommande yrkandet i samma motioner om uppdrag åt lärarutbildningssakkunniga

att utreda frågan om förläggandet av en lärarhögskola till Sundsvall

torde detsamma icke böra föranleda någon skrivelse i ämnet till Kungl.

Maj:t. Lärarutbildningssakkunniga har nämligen enligt sina direktiv redan att

pröva och kontinuerligt undersöka möjligheterna att inrätta nya lärarhögskolor.

Beträffande det framtida behovet av folk- och småskollärare har den av lärarutbildningssakkunniga

framlagda klasslärarprognosen enligt remissinstansernas

och departementschefens mening visat, att utbildningen av dessa båda lärarkategorier

successivt bör få en mindre omfattning. Enligt departementschefen

bör med hänsyn härtill seminarieorganisationen successivt nedbringas, ett förhållande

som ytterligare accentueras av lärarhögskolornas pågående utbyggnad

och övertagande av utbildningen av folk- och småskollärare.

Utskottet har för sin del intet att invända mot de resultat lärarutbildningssakkunniga

kommit till i sin prognostiska bedömning och anser denna bedömning

i stort ägnad att läggas till grund för riksdagens ställningstaganden.

Hänsyn måste enligt departementschefen tagas till följande tre omständigheter

vid en omställningsprocess i antydd riktning. För det första bör eftersträvas inte

endast en numerär balans mellan tillgång och efterfrågan utan även att mera

svårtillgodosedda behov, bl. a. glesbygdernas lärarbehov, tillgodoses. För det

andra måste tvära kastningar i utbildningsnivån undvikas. Slutligen bör för det

tredje organisationen, sedd över en längre period, ges en sådan omfattning, att

bästa beredskap erhålles för erforderlig anpassning till förändringar i behovssituationen.

Utskottet önskar understryka det riktiga i dessa principiella målsättningar.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

De åtgärder som föreslås i propositionen såvitt gäller utbildningskapaciteten

avseende folk- och småskollärare för budgetåret 1963/64 bygger enligt vad utskottet

under hand erfarit på en långsiktig och grundlig analys av de faktorer,

som anses böra inverka på utbildningens dimensionering. Sålunda beräknas i propositionen

en intagning av 48 folkskollärarkandidater vid lärarhögskolan i Göteborg

samt en minskning av intagningskapaciteten till folk- och småskollärarlinjema

vid folkskoleseminarierna till preliminärt 25 respektive 33 intagningsavdelningar.

Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen i

dessa hänseenden föreslagit. Liksom hittills bör det emellertid få ankomma på

Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar

vid folkskoleseminarierna.

Av vad utskottet sålunda förordat följer, att utskottet avstyrker bifall till

förslagen i motionerna 1:711 och 11:871 samt 1:713 och 11:868 om att riksdagen

skulle besluta en intagningskapacitet höstterminen 1963 vid folkskoleseminarierna

av 28 avdelningar för folkskollärarutbildning och 35 avdelningar

för småskollärarutbildning.

De skäl som åberopats för förslaget om en begränsad obligatorisk folkskollärarutbildning

i engelska, med sikte på att tillgodose behovet av lärare med sådan

kompetens i årskurs 4 i grundskolan finner utskottet så vägande, att utskottets

betänkligheter mot att förorda en lägre behörighet i ämnet — en obligatorisk

utbildning fram till full kompetens i engelska bör vara det mål som på sikt bör

eftersträvas — fått ge vika. Utskottet tillstyrker alltså vad departementschefen

härutinnan föreslagit, vilket alltså bl. a. innebär, att även småskollärarkandidater

skall vara berättigade att deltaga i ifrågavarande utbildning.

Som ett värdefullt komplement till den ämnesteoretiska utbildning som äger

rum vid universitet och högskolor bör ses de särskilda lärarutbildningsåtgärder

som redan vidtagits och som nu i propositionen nr 111 föreslås ytterligare intensifierade.

De nuvarande vidareutbildningskursema för folkskollärare skall så långt detta

är möjligt ge kunskaper som motsvarar ett betyg i filosofisk ämbetsexamen. De

inriktas för närvarande framför allt på bristämnena, särskilt de matematisknaturvetenskapliga.

Utbildningen är lokaliserad till universitetsorterna och till

fem andra städer.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot departementschefens förslag

för nästa budgetår, innebärande ytterligare en tenninskurs i yrkesvägledning

med därtill anknuten kurs i samhällskunskap och två terminskurser i historia

samt två biämneskurser och en kurs i psykologi och pedagogik.

I motionerna 1:198 och II: 262 har hemställts bl. a., att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t borde anhålla om uppdrag åt skolöverstyrelsen att utforma

riktlinjer för vidareutbildningsverksamhet av lärare, bedriven huvudsakligen på

länsplanet och genomförd som kvällsundervisning. I motionerna yrkas vidare,

att sådan vidareutbildningsverksamhet skall påbörjas redan fr. o. m. nästa läsår.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

43

I motionerna ges exempel på att skolöverstyrelsen på försök anordnat terminskurser

i Stockholm i fysik och kemi, förlagda till kvällstid, varvid utbildning

skett parallellt med lärartjänstgöring. Decentraliserad sådan utbildning på

kvällstid har även med skolöverstyrelsens medgivande anordnats av länsskolnämnden

i Kristianstads län i samarbete med Lunds universitet. Enligt i motionerna

lämnade uppgifter skulle erfarenheterna av ifrågavarande vidareutbildningskurser

vara goda. Med hänsyn till grundskolans lärarproblem synes det

utskottet angeläget, att inga vägar lämnas oprövade som skulle kunna leda till

en med andra former av vidareutbildning kvalitetsmässigt jämförlig utbildning.

Utskottet får därför i anledning av förutnämnda motioner föreslå, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om utredning genom lämplig myndighets

försorg av frågan om inordnande under den reguljära vidareutbildningsverksamheten

av dylik utbildning för lärare, som bedrives huvudsakligen regionalt och

genomföres som kvällsundervisning. I detta sammanhang synes även förtjäna

att undersökas möjligheterna av att introducera en vidareutbildningsform avseende

en kombination av korrespondens- och radioundervisning.

Departementschefens förslag avseende den regionala akademiska undervisningen

innefattar, som framgått av det föregående, en väsentlig utökning av

utbildningskapaciteten genom en ytterligare utbyggnad av ett-betygsundervisningen

och påbörjande av sådan utbildning även på två-betygsnivå i Linköping

och Örebro. Utskottet tillstyrker förslagen och finner det särskilt värdefullt att

utbildningen på två-betygsnivå i matematik förlägges till samma utbildningsorter

som den i det följande föreslagna teknologie magisterutbildningen. Utskottet

har heller intet att erinra mot att planeringsarbetet för tvåbetygskursen i

matematik sker med sikte på att matematiken följes av kurser i fysik och kemi

på samma nivå.

I motionerna I: 712 och II: 870 har föreslagits anordnande av en teologisk

översiktskurs vid universitetet i Göteborg. Utskottet vill i anledning av dessa

motionsyrkanden erinra om att i propositionen nr 111 redovisats förslag om

anordnande av regional tvåbetygsundervisning i ämnet kristendomskunskap.

Departementschefen har härom uttalat, att han med hänsyn till den ovanliga

organisationsform som tänkts för den regionala undervisningen inte för närvarande

vore beredd att ta ställning till förslaget. Det borde i stället ankomma

på Kungl. Maj:t att fatta beslut i frågan inom ramen för i propositionen äskade

medel. Utskottet vill för sin del förorda att ett sådant medgivande lämnas Kungl.

Maj:t. Då alltså förutsättningar synes föreligga för ett beslut i frågan som kan

möjliggöra viss form för regional utbildning på tvåbetygsnivå i kristendomskunskap

och då syftet med motionerna I: 712 och II: 870 härigenom skulle kunna

tillgodoses synes motionerna, såvitt här är i fråga, icke påkalla någon riksdagens

åtgärd.

Vad departementschefen föreslagit med avseende på den akademiska korrespondensundervisningen

biträder utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Till frågan om anvisande av särskilda medel för lärarutbildningsåtgärder återkommer

utskottet vid sin anmälan i det följande av anslaget Särskilda lärarutbildningsåtgärder.

Sedan flera år tillbaka pågår en kraftig utbyggnad av fackgymnasieorganisationen

i landet. För de tekniska gymnasiernas del innebär utbildningsmyndigheternas

målsättning, att intagningskapaciteten i stort sett skall vara fördubblad

vid slutet av innevarande decennium i jämförelse med nuläget. Procentuellt

innebär riktpunkten en ökning av de tekniska gymnasiernas andel av nybörjarplatserna

i landets samtliga gymnasier från nu 10 till 20%. Givetvis kräver

detta ett mycket stort nytillskott av lärare till de tekniska gymnasierna, där för

övrigt lärarbristen redan är besvärande. Detta gäller såväl de tekniska ämnena,

inklusive de grundläggande, som bl. a. matematik och fysik. Ett starkt behov

av lärare i dessa ämnen kan även förutses för fackskolornas del, vilken utbildningsorganisation

snart kommer att utbyggas. Det är mot bakgrunden av nu

redovisade förhållanden som de av departementschefen på grundval av gymnasieutredningens

förslag i ämnet förordade förstärkningsåtgärderna bör ses. Departementschefens

mera långsiktiga lärarutbildningsprogram tar sikte på en utbildning

vid tekniska högskolan i Stockholm av lärare i matematisk-naturveten skapliga

och grundläggande tekniska ämnen. Som kompletterande åtgärder för att i

görligaste mån trygga tillgången på lärare i dessa ämnen föreslår departementschefen

lärarutbildning av teknisk högskolemodell, förlagd utanför de tekniska

högskolorna genom anordnande tills vidare fr. o. m. nästa budgetår av två regionala

kurser i Linköping och Örebro.

Den föreslagna utbildningen syftar till att under en utbildningstid av tre år

ge en ämnesteoretisk utbildning som svarar mot full gymnasielärarkompetens i

matematik och fysik och i övriga grundläggande tekniska ämnen en kunskapsnivå,

svarande mot kraven i civilingenjörsexamen i motsvarande ämnen, ehuru

något examensarbete ej skall fordras. Efter de ämnesteoretiska studierna skulle

följa pedagogisk utbildning om ytterligare en termin enligt s. k. Göteborgsmodell

med därtill knuten handledd praktik under ytterligare en termin. Utbildningen

skulle avslutas med en examen, benämnd teknologie magisterexamen. Frågan om

fortsatta studier efter en sådan examen förutskickas bli närmare undersökt.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att förutsättningar nu synes kunna skapas

för en tryggad försörjning av lärare för främst de tekniska gymnasierna och

de tekniska fackskolorna. Utskottet vill därför giva sin anslutning till vad

departementschefen förordat med avseende på teknologie magisterutbildning.

Även om utbildningen nu ansetts böra tills vidare lokaliseras regionalt finner utskottet

skäl understryka, att grundprincipen om utbildningens förläggning till

teknisk högskola icke bör uppges. Utskottet förväntar därför i anslutning till

departementschefens principiella inställning till frågan, att förslag snarast möjligt

skall kunna föreläggas riksdagen om en förläggning till tekniska högskolan i

Stockholm av teknologie magisterutbildning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963 45

I motionerna I: 696 och II: 850 samt I: 710 och II: 866 har förordats särskilda

uttalanden från riksdagens sida till förmån för upptagande av regional utbildning

av teknologie magistrar i Västerås och Karlstad. Även om skäl synes kunna

anföras för dessa orters lämplighet såvitt avser sadan utbildning, anser sig utskottet

emellertid icke på grundval av föreliggande utredningsmaterial och för

utskottet eljest kända förhållanden böra biträda motionsyrkandena. Motionerna

i här aktuellt avseende synes därför inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Därest departementschefen emellertid vid sina fortsatta, allmänna överväganden

rörande utbildningsformens dimensionering och förläggning skulle bedöma en

ytterligare decentraliserad utbildning möjlig och önskvärd har utskottet likväl

intet att erinra mot att de skäl som kan tala för en förläggning till Västerås och

Karlstad härvid kommer under vederbörlig prövning.

Ett av de svåraste bristområdena i hela vårt utbildningsväsen är otvivelaktigt

fÖTskollärarutbildningen. Om detta förhållande vittnar bade den av skolöverstyrelsen

redovisade, aktuella och mera långsiktiga situationen och de synpunkter

i ämnet som departementschefen lämnat i propositionen. Att kraftfulla åtgärder

bör tillgripas för att bemästra nuvarande svåra situation är ställt utom

allt tvivel.

De av departementschefen förordade åtgärderna som i allt väsentligt ansluter

sig till förslag från skolöverstyrelsen innebär, som tidigare redovisats, att förskoleseminarieorganisationen

förstatligas fr. o. m. den 1 juli 1963, att den nuvarande

intagningskapaciteten — 290 platser — redan fr. o. m. nästa budgetår

ökas till 480 platser genom inrättande bl. a. av två nya seminarier i Gävle och

Jönköping och att de av skolöverstyrelsen energiskt bedrivna undersökningarna

på det aktuella området fortsättes i avsikt att ytterligare förslag skall kunna

presenteras.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag och har icke något att

erinra mot vad departementschefen i övrigt anfört och förordat i ämnet.

Vad gäller förskollärarutbildningen föreligger dels två motioner — I: 708 och

II: 865 — av mera principiell natur, syftande till en utökning av intagningskapaciteten

fr. o. m. budgetåret 1964/65 med ytterligare 200 platser, dels fyra motioner

med krav på utredning om förläggning av förskollärarutbildning till Skara

— motionerna 1:695 och 11:851 — och till mellersta Norrland — motionerna

I: 714 och II: 869. Vad angår motionerna I: 708 och II: 865 utgår utskottet från

att såväl skolöverstyrelsen som departementschefen har uppmärksamheten riktad

på angelägenheten av att snarast ytterligare kraftigt utbygga seminarieorganisationen.

Ett särskilt uttalande från riksdagens sida i fråga om kapaciteten

för budgetåret 1964/65 synes därför icke erforderligt. Motionerna i fråga torde

alltså icke böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Vad härefter angår de motioner som framlagts i lokaliseringsfrågan är utskottet

icke berett att biträda motionerna 1:695 och 11:851 om en förläggning till

Skara av förskollärarutbildning. Enligt vad utskottet under hand erfarit från

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

skolöverstyrelsen synes nämligen för närvarande den lokala tillgången på närbelägna

övningsinstitutioner — utbildningen skulle förläggas till nuvarande

folkskoleseminariet — och praktikhandledare icke motsvara de krav, som bör

ställas på en utbildning av ifrågasatt slag.

Vad härefter gäller motionsyrkandena om en förläggning till mellersta Norrland

av förskollärarutbildning utgår utskottet från att skolöverstyrelsen i sin

antydda, allmänna planering av den framtida utbildningsorganisationen har sin

uppmärksamhet riktad på lämpligheten av en lokalisering till detta område, som

nu helt saknar dylik utbildning. Utskottet som utgår från att så är fallet finner

icke skäl att på sätt i motionerna påyrkats tillstyrka en särskild skrivelse i

ämnet till Kungl. Maj:t.

Vad departementschefen föreslagit med avseende på statsverkets bestridande

av kostnader för flyttning ser sättning inom folkskolan och grundskolan biträder

utskottet.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1. att riksdagen må besluta om en utvidgning av den vid

lärarhögskolorna anordnade enterminsutbildningen i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen förordat;

2. att motionerna I: 709 och II: 864, i vad de avser en utredning

av frågan om inrättande av en lärarhögskola i Sundsvall,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

3. att motionerna 1:713 och II: 868 samt I: 715 och II: 867,

samtliga motioner i vad de avser planering av lärarhögskoleorganisationen

med hänsyn till en sänkning av elevantalet i

grundskolans klasser, icke må av riksdagen bifallas;

4. att riksdagen må besluta om en ökning av antalet utbildningsplatser

för utbildning av lärare vid läroanstalter med

praktisk lärarkurs i huvudsaklig överensstämmelse med vad

departementschefen förordat;

5. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:709 och

11:864, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört beträffande förläggande snarast

möjligt av ett lärarutbildningsblock till Sundsvall;

6. att riksdagen må besluta att utbildning av folkskollärare

och småskollärare skall anordnas vid lärarhögskolan i Göteborg

fr. o. m. budgetåret 1963/64;

7. att motionerna 1:711 och 11:871 samt 1:713 och 11:868,

samtliga motioner i vad de avser antalet intagningsavdelningar

vid folkskoleseminarierna, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

47

8. att riksdagen må besluta att utbildning av folkskollärare

i engelska skall anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med

vad departementschefen förordat;

9. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:198 och

11:262, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört beträffande en utredning av frågan om vidareutbildningskurser

framför allt på länsplanet och genomförda

på kvällstid samt om kombinerade korrespondens- och radiokurser;
10.

att motionerna I: 712 och II: 870, såvitt här är i fråga,

icke må av riksdagen bifallas;

11. att motionerna 1:696 och 11:850 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

12. att motionerna I: 710 och II: 866 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

13. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

av departementschefen förordade särskilda åtgärder för ökad

ämneslärarutbildning och för anordnande av utbildning av

teknologie magistrar;

14. att motionerna I: 695 och II: 851 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

15. att motionerna I: 708 och II: 865 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

16. att motionerna I: 714 och II: 869 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

17. att riksdagen må besluta att förskollärarutbildningen

skall förstatligas fr. o. m. budgetåret 1963/64 och utbyggas i

av departementschefen angiven omfattning;

18. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de

beslut och vidtaga de åtgärder i övrigt som fordras för genomförandet

av vad departementschefen föreslagit.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

II. Anslagsberäkningar för budgetåret 1963/64

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

l:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (proposition

nr 111, punkt 1, s. 94—97) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i

Stockholm, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Lärarhögskolan i

Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 9 650 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Dahlberg m. fl. (1:200) och den andra inom andra kammaren av herr Lindahl

m. fl. (II: 254) i vilka hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa

att förutsättningarna för inrättande fr. o. m. budgetåret 1964/65 vid lärarhögskolan

i Stockholm av en professur i praktisk pedagogik, med särskild inriktning

på ungdomsarbetets metodik, måtte klarläggas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av

herrar Wennerfors och Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i

fråga, att riksdagen måtte besluta 1. att en biträdande rektorstjänst i lönegrad

ABp 26 skall inrättas vid lärarhögskolan i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1963/

64, 2. godkänna av motionärerna angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, 3. till Lärarhögskolan

i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 9 662 350 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Widén och Källqvist (I: 715) och den andra inom andra kammaren av herr

Källstad m. fl. (II: 867), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 111 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

förslag till 1964 års riksdag om inrättande av en professur i praktisk pedagogik

med specialpedagogik på speciallärarlinjen vid lärarhögskolan i Stockholm.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 200, II: 871 och I: 715.

Kungl. Maj :ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 2 724 000 kr., avser

— förutom automatiska utgiftsökningar, som sammanhänger med inrättandet av

en befattning som tillsynslärare vid övningsskolan, tillkomsten av ytterligare två

avdelningar av årskurs 9 i övningsskolan samt beslutade löne- och arvodeshöjningar

— följande:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

49

1. det nuvarande beloppet av 20 000 kr. till rektors förfogande för biträde med

rektorsuppgifterna uppräknas till 25 000 kr.,

2. sex lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik och en kanslibiträdestjänst

i Ae 7 inrättas samt medel beräknas för avlöningsförmåner åt lärarkandidater

och för ersättning till handledare, allt med anledning av tidigare redovisat förslag

om enterminsutbildning för ämneslärare,

3. fyra adjunktstjänster i Ao 23 och två ämneslärartjänster i Ao 21 inrättas

vid den egentliga lärarhögskolan, vid vilken även tillkommer en vaktmästartjänst

i Ae 8,

4. en lektorstjänst i Ae 27 eller Ae 25 inrättas i vuxenundervisningens metodik.

I anslutning till punkten 1 må nämnas, att skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår föreslagit att en tjänst som biträdande rektor i

ABp 26 skall inrättas vid den egentliga lärarhögskolan. Till stöd för detta sitt

förslag har överstyrelsen framhållit, att den kvalificerade arbetshjälp för fullgörande

av vissa rektorsuppgifter, som kan erhållas för nu anvisade 20 000 kr.,

blir otillräcklig, om överstyrelsens förslag om anordnande av ämneslärarutbildning

om en termin vid lärarhögskolan vinner bifall. I anslutning till 1960 års

lärarutbildningssakkunnigas förslag därom hemställes att den biträdande rektorns

undervisningsskyldighet sättes till högst fem veckotimmar. Vid bifall härtill

bortfaller enligt skolöverstyrelsen berörda post om 20 000 kr., varjämte

övningsskolans lönekostnader minskas med omkring 7 000 kr.

Utskottet. I motionerna I: 200 och II: 254 har berörts frågan om en professur

i praktisk pedagogik med särskild inriktning på ungdomsarbetets metodik vid

lärarhögskolan i Stockholm, varvid påyrkats en särskild skrivelse från riksdagen

i ämnet till Kungl. Maj:t i avsikt att få förutsättningarna klarlagda för professurens

inrättande fr. o. m. budgetåret 1964/65. Med hänsyn till de klara forskningsmotiveringar

som anförts för professuren — någon som helst undervisning

inom ämnesområdet har över huvud taget icke ifrågasatts i motionerna — har utskottet

icke funnit det lämpligt med en lokalisering till lärarhögskola av den

förutsatta forskningsverksamheten. Det synes utskottet i stället värt att prövas,

huruvida inte statens råd för samhällsforskning, efter sedvanlig utredning av

förutsättningarna för och stöd åt den ifrågasatta forskningen och en avvägning

gentemot andra angelägna forskningsobjekt, prövar huruvida rådet med anlitande

av sitt forskningsanslag kan tillgodose en erforderlig forskningsinsats

rörande i motionerna aktualiserade problem. Utskottet finner sig alltså icke böra

biträda ifrågavarande motionsyrkande.

Vidkommande motionerna I: 715 och II: 867 bör enligt utskottets mening det

i dessa motioner framförda yrkandet om att riksdagen skulle i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1964 års riksdag om inrättande av en

professur i praktisk pedagogik med specialpedagogisk inriktning icke föranleda

någon riksdagens åtgärd. Utskottet delar visserligen i och för sig motionärernas

4 — Bihan g till riksdagens protokoll 1063. G sand. Nr 132

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

inställning till frågan om vidgade forskningsinsatser på detta viktiga område

men anser att förutsättningar för en bedömning av lokaliseringen av en eventuell

professur inom ämnesområdet till lärarhögskolan i Stockholm först föreligger,

sedan erfarenheter vunnits av den professur med samma ämnesinriktning,

som utskottet under avlöningsanslaget för lärarhögskolan i Göteborg kommer

att förorda till inrättande fr. o. m. budgetåret 1964/65.

Departementschefen har för nästa budgetår förordat en höjning av nuvarande

medelsanvisning till biträde åt rektor för lärarhögskolan med fullgörande av

vissa rektorsuppgifter från 20 000 till 25 000 kr. I motionerna I: 711 och II: 871

har i stället föreslagits, att en tjänst som biträdande rektor inrättas, varvid förordade

25 000 kr. icke skulle erfordras. Utskottet anser rent principiellt, att

rektor vid lärarhögskola bör beredas sådan arbetshjälp, att han mera odelat

kan ägna sig åt sina egentliga, pedagogiska arbetsuppgifter. Utskottet, som icke

är berett att biträda förut nämnda yrkande i motionerna I: 711 och II: 871 bedömer

det likväl angeläget, att Kungl. Maj:t ytterligare överväger möjligheterna

att föreslå riksdagen en mera permanent avlastning av rektors arbetsbörda av

främst icke-pedagogisk natur än som torde kunna möjliggöras med hittillsvarande

medelsanvisning av arvodeskaraktär.

Vad departementschefen anfört och förordat med avseende på avlöningsanslaget

för lärarhögskolan i Stockholm biträder utskottet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bör avlöningsanslaget för nästa budgetår

höjas med 2 724 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 711 och II: 871, i vad de avser

inrättande av en tjänst som biträdande rektor,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Stockholm, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 642 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 990 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 3 573 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 325 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 120 000

Summa kr. 9 650 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

51

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 9 650 000 kr.;

II. att motionerna I: 200 och II: 254 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 715 och II: 867, i vad de avser inrättande

av en professur i praktisk pedagogik med specialpedagogik,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

2:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 2, s. 97—99), vilket innebär en anslagshöjning med 32 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

724 000 kr.

3:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker in. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 99), vilket innebär en anslagshöjning med

30 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kr.

4:o) Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4,

s. 99—102) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes av

vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för lärarhögskolan i Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1963/64, dels ock till lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 8 263 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Kaijser och fröken

Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av herrar Wennerfors

och Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte besluta 1. att en biträdande rektorstjänst i lönegrad ABp 26 skall inrättas

vid lärarhögskolan i Malmö fr. o. m. budgetåret 1963/64, 2. godkänna av motionärerna

angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Malmö, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, 3. till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar

för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

8 274 630 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 871.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 2 825 000 kr., avser

— förutom vissa automatiska kostnadsförändringar — följande:

I. Automatiskt nytillkommande tjänster enligt

1959 års riksdagsbeslut

A. Den egentliga lärarhögskolan

1. En lektorstjänst i Ao 27 i högstadiets metodik.

2. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

3. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik och en lektorstjänst i

Ao 23 eller Ao 20 i lågstadiets metodik.

B. Övningsskolan

4. En lektorstjänst i Ao 27/25.

5. Sju adjunktstjänster i Ao 23.

6. Två ämneslärartjänster i Ao 21.

7. Två tjänster som lärare i Ao 20 i gymnastik med lek och idrott.

8. En tjänst som lärare i Ao 20 i musik.

9. En tjänst som lärare i Ao 17 i textilslöjd.

10. En tjänst som lärare i Ao 17 i trä- och metallslöjd.

11. Sex tjänster som övningsskollärare i Ao 20.

12. Fyra tjänster som övningsskollärare i Ao 20/17.

II. Föreslagna nya tjänster m. m.

13. Till rektors förfogande för biträde med rektorsuppgifterna ställes 25 000

kr., eller 5 000 kr. mer än motsvarande medelsanvisning för innevarande budgetår.

14. En tjänst som lärare i Ao 20 i teckning inrättas vid övningsskolan.

15. Ytterligare två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång inrättas.

16. Medel beräknas för kostnader för tillsynslärare.

I anslutning till punkten 13 må nämnas, att skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår i likhet med vad överstyrelsen föreslagit för lärarhögskolan

i Stockholm hemställt om inrättande av en tjänst som biträdande

rektor i ABp 26 vid den egentliga lärarhögskolan i Malmö. Till stöd för förslaget

har överstyrelsen framhållit, att de arbetsuppgifter som bör avlastas rektor för

lärarhögskolan både till arten och omfånget är sådana, att de bör ingå i en

särskild, för uppgifternas fullgörande väl kvalificerad befattningshavares åligganden.

Nuvarande arvode av 20 000 kr. för den som biträder rektor för lärarhögskolan

med fullgörande av vissa rektorsuppgifter anges vara otillräckligt för att

rektor skall kunna avlastas i erforderlig utsträckning.

Utskottet får i anledning av yrkandet i motionerna 1:711 och 11:871 om inrättande

av en tjänst som biträdande rektor vid lärarhögskolan fr. o. m. nästa

budgetår erinra om att utskottet under punkten 1 i det föregående (Lärarhög
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

53

skolan i Stockholm: Avlöningar) i anledning av motsvarande yrkande för denna

högskolas vidkommande visserligen icke ansett sig böra tillstyrka bifall till

motionerna men i anslutning till dem likväl generellt framhållit, att rektor vid

lärarhögskola borde beredas sådan arbetshjälp, att han mera odelat kunde ägna

sig åt sina egentliga, pedagogiska arbetsuppgifter. Det syntes därför utskottet

angeläget att Kungl. Maj:t ytterligare övervägde möjligheterna att föreslå riksdagen

en mera permanent avlastning av rektors arbetsbörda av främst ickepedagogisk

natur än som syntes möjliggöras med hittillsvarande medelsanvisning

av arvodeskaraktär. Vad utskottet tidigare anfört i ämnet gäller i lika hög grad

lärarhögskolan i Malmö.

Utskottet, som alltså avstyrker bifall till motionerna I: 711 och II: 871, såvitt

här är i fråga, har icke något att erinra mot bifall till Kungl. Maj :ts förslag under

förevarande punkt.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 711 och II: 871, i vad de avser inrättande

av en tjänst som biträdande rektor,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Malmö, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i

Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1963/64:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningsstat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 568 000

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 549 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 2 980 000

Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 2 047 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 119 000

Summa kr. 8 263 000

c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 8 263 000 kr.

5:o) Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 5, s. 102 och 103), vilket innebär en anslagshöjning med 250 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

6:o) Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker in. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 103 och 104), vilket innebär en anslagsminskning

med 242 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 235 000 kr.

7:o) Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 104 och 105), vilket innebär en

anslagsminskning med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Malmö: Inredning och

utrustning av nya lokaler för budgetåret 1963/64 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kr.

8:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 8,

s. 105—111) föreslagit riksdagen att dels besluta att vid lärarhögskolan i Göteborg

skall fr. o. m. den 1 juli 1964 finnas inrättad en professur i praktisk pedagogik

med specialpedagogik, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes av vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för lärarhögskolan i Göteborg, dels ock till Lärarhögskolan i Göteborg:

Avlöningar för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 5 886 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 2 607 000 kr., avser

— förutom automatiska utgiftsökningar, vilka hänför sig till ökade kostnader för

handledning av lärarkandidater samt beslutade lönehöjningar — inrättande av

följande tjänster:

A. Tjänster vid den egentliga lärarhögskolan

1. En professorstjänst i pedagogik med specialpedagogik i Bo 3 fr. o. m. den 1

juli 1964 (principbeslut).

2. Två lektorstjänster i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

3. Två lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

4. Två lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

5. Fyra lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.

6. Tre lektorstjänster i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.

7. Fyra lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik.

8. Två lektorstjänster i Ao 19 i övningsämnenas metodik.

9. En kansliskrivartjänst i Ao 11.

10. En maskinisttjänst för skötsel av värmeanläggningen (lönegradsplaceringen

fastställes av Kungl. Maj:t).

11. En kontoristtjänst i Ae 9.

12. En skriv- och kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

B. Tjänster vid övningsskolan

13. En rektorstjänst i ABp 27.

14. 20 övningsskollärartjänster i Ao 20.

15. 10 övningsskollärartjänster i Ao 17.

16. Två tjänster som lärare i Ao 20 i teckning.

17. Två tjänster som lärare i Ao 20 i musik.

18. Två tjänster som lärare i Ao 20 i gymnastik.

19. Fyra tjänster som lärare i Ao 17 i slöjd.

20. En kanslibiträdestjänst i Ao 7.

21. En skriv- och kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång.

C. Övriga förslag

22. Två vaktmästartjänster i Ao 8 (överföres från Annedals folkskoleseminarium).

23. Lektor i högstadiets metodik i Ao 27/25 i stället för en tidigare inrättad

tjänst i Ao 25.

Vid bifall till förslagen under punkterna 13—19 förutsättes indragning ske av

11 ordinarie övningsskollärartjänster och 5 ordinarie övningslärartjänster vid

Annedals folkskoleseminarium.

TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, dock att i likhet med vad

som förordats beträffande motsvarande tjänstetyp vid lärarhögskolan i Malmö

de under punkt 15 omnämnda tjänsterna som övningsskollärare skall vara placerade

i alternativlönegraderna Ao 20/17.

Utöver vad Kungl. Maj:t förordat beräknar utskottet härjämte medel för

kostnader för tillsynslärare vid övningsskolan. Enligt vad utskottet erfarit kommer

övningsskolan vid lärarhögskolan att budgetåret 1963/64 omfatta 21 + 30

-j- 6 = 57 klasser. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till att utskottet

i det föregående tillstyrkt bifall till motsvarande förslag avseende lärarhögskolorna

i Stockholm och Malmö. Med anledning av vad utskottet sålunda förordat

bör anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjas från av

Kungl. Maj:t föreslagna 1 239 000 kr. till 1 254 000 kr. och avlöningsanslaget för

nästa budgetår bestämmas till 5 901 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta att vid lärarhögskolan i Göteborg skall fr. o. m.

den 1 juli 1964 finnas inrättad en professur i praktisk pedagogik

med specialpedagogik;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för lärarhögskolan i Göteborg, som föranledes

av vad utskottet i det föregående förordat;

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

c) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 347 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 798 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 1 254 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 1 420 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 82 000

Summa kr. 5 901 000

d) till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 5 901 000 kr.

9:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 9, s. 111 och 112), vilket innebär en anslagshöjning med

183 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

380 000 kr.

10:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 113), vilket innebär en anslagshöjning med

115 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 270 000 kr.

ll:o) Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 114) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1963/64 anvisa ett

reservationsanslag av 325 000 kr.

12:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 12,

s. 115—120) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, som föranledes av

vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

getåret 1963/64, dels ock till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 33 592 000 kr.,

innebärande en anslagshöjning med 3 875 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av

herrar Wennerfors och Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i

fråga, att riksdagen måtte besluta att anvisa medel för i motionerna föreslaget

antal intagningsavdelningar vid folkskoleseminariema läsaret 1963/64, nämligen

på folkskollärarlinje sammanlagt 28 och på småskollärarlinje sammanlagt 35;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Thorsten Larsson m.fl. (1:713) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Hedenäset to. fl. (II: 868), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen vid sin behandling av propositionen nr 111 måtte till Folkskoleseminarierna:

Avlöningar för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 34 092 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 871 och II: 868.

Beträffande personalorganisationen m. m. innebär Kungl. Maj:ts förslag — förutom

automatiska kostnadsförändringar — i huvudsak följande:

1. indragning av en rektorstjänst i Bp 1 och av sex lektorstjänster i Ao 27

eller 25,

2. inrättande på övningsskolans högstadium av nio adjunktstjänster i Ae 23

och sex ämneslärartjänster i Ae 19 m. m.,

3. indragning av två lärartjänster pa övergångsstat i hemkunskap i Ao 14,

4. indragning av en vaktmästartjänst i Ao 8 vid seminariet i Lund,

5. ökad medelsanvisning till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna,

6. indragning av elva ordinarie övningsskollärartjänster, fem ordinarie övningslärartjänster

och två ordinarie vaktmästartjänster (jfr avlöningsanslaget

för lärarhögskolan i Göteborg).

Utskottet. Med hänsyn till sitt ställningstagande i det föregående till Kungl.

Maj:ts förslag om seminarieorganisationen för nästa budgetår jämte till förslaget

knutna motioner avstyrker utskottet bifall till de i motionerna I: 711 och II: 871

samt I: 713 och II: 868 framförda yrkandena om en uppräkning av avlöningsanslaget

för folkskoleseminariema till en nivå motsvarande i samma motioner

föreslagen dimensionering av intagningskapaciteten vid seminarierna.

Vad departementschefen förordat med avseende på personalorganisationen och

vad därmed hänger samman har icke givit utskottet anledning till erinran.

5 — Biliang till riksdagens protokoll 1963. G samt. Nr 132

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Till förslaget om anvisande för nästa budgetår av ett förslagsanslag av

33 592 000 kr. vill utskottet giva sin anslutning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag ävensom

med avslag å motionerna I: 711 och II: 871 samt I: 713 och

II: 868, samtliga motioner i vad de avser kostnaderna för ytterligare

fem intagningsavdelningar för folk- och småskollärarutbildning

utöver Kungl. Maj:ts förslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för folkskoleseminariema, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 930 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj.-t, förslagsvis ................ 458 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 14 737 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 7 942 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 525 000

Summa kr. 33 592 000

c) till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 33 592 000 kr.

13:o) Folkskoleseminariema: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 13,

s. 120 och 121) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1963/64

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av

herrar Wennerfors och Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i

fråga, att riksdagen måtte besluta att anvisa medel för i motionerna föreslaget

antal intagningsavdelningar vid folkskoleseminariema läsåret 1963/64, nämligen

på folkskollärarlinje sammanlagt 28 och på småskollärarlinje sammanlagt 35;

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Thorsten Larsson m. fl. (I: 713) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 868), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

59

riksdagen vid sin behandling av propositionen nr 111 måtte till Folkskoleseminarierna:

Omkostnader för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 2 460 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 871 och II: 868.

Utskottet. Med hänsyn till sitt ställningstagande i det föregående till Kungl.

Maj:ts förslag om seminarieorganisationen för nästa budgetår jämte till förslaget

knutna motioner avstyrker utskottet bifall till de i motionerna I: 711 och II: 871

samt I: 713 och II: 868 framförda yrkandena om en uppräkning av omkostnadsanslaget

för folkskoleseminarierna till en nivå motsvarande i samma motioner

föreslagen dimensionering av intagningskapaciteten vid seminarierna.

Mot Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår av ett förslagsanslag

av 2 400 000 kr. har utskottet ingen erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom

med avslag å motionerna I: 711 och II: 871 samt I: 713 och

II: 868, samtliga motioner i vad de avser kostnaderna för ytterligare

fem intagningsavdelningar för folk- och småskollärarutbildning

utöver Kungl. Maj:ts förslag, till Folkskoleseminariema:

Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 2 400 000 kr.

14:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 14, s. 122) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 695 000 kr.,

innebärande samma medelsanvisning som för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av

herrar Wennerjors och Nordstrandh (11:871), i vilka hemställts, såvitt här är i

fråga, att riksdagen måtte besluta att till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 745 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Thorsten Larsson m.fl. (1:713) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Hedenäset m.jl. (11:868), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen vid sin behandling av propositionen nr 111 måtte till Folkskoleseminarierna:

Materiel, böcker in. in. för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 871 och II: 868.

Utskottet finner det angeläget att lärarna göres förtrogna med det viktiga

pedagogiska och tekniska handhavandet av undervisningshjälpmedlen. Enligt

utskottets mening bör också det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna

anslaget vara ägnat att tillgodose detta syfte. Ehuru anslaget för nästa budgetår

förutsättes utgå med formellt oförändrat belopp synes vad departementschefen

föreslagit dock reellt innebära en viss anslagshöjning med hänsyn till den av

departementschefen förebådade minskningen av seminarieorganisationens omfattning

mot vilken utskottet, såsom framgått av det föregående, icke heller haft

något att erinra. Utskottet tillstyrker därför bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Härav följer att utskottet avstyrker bifall till förslagen i motionerna I: 711 och

II: 871 samt I: 713 och II: 868 om anslagshöjningar med respektive 50 000 och

55 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom

med avslag å motionerna I: 711 och II: 871 samt I: 713 och

II: 868, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Folkskoleseminariema:

Materiel, böcker m.m. för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 695 000 kr.

15:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 15, s.

122 och 123) föreslagit riksdagen att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för

budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 050 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Kaijser och fröken Stenberg (I: 711) och den andra inom andra kammaren av

herrar Wennerfors och Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i

fråga, att riksdagen måtte besluta att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för

budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 150 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Thorsten Larsson (1:713) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson

i Hedenäset m. fl. (II: 868), i vilka hemställts, såvitt här i fråga, att riksdagen

vid sin behandling av propositionen nr 111 måtte till Folkskoleseminarierna:

Utrustning för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 400 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 871 och II: 868.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

61

Utskottet vill i likhet med departementschefen erinra om att anslaget till

utrustning vid folkskoleseminarierna nära nog fördubblats i förhållande till anslaget

för innevarande budgetår. I medelsanvisningen för innevarande budgetår

ingår ett beräknat belopp för anskaffande av audivisuella hjälpmedel av 160 000

kr. Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning för nästa budgetår av inte

mindre än 100 000 kr., vilken medelsanvisning utskottet förväntar skall i största

möjliga utsträckning komma till användning för anskaffande av ytterligare audivisuella

hjälpmedel.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majrts förslag och avstyrker följaktligen

bifall till de i motionerna I: 711 och II: 871 samt 1:713 och II: 868 gjorda yrkandena

om ytterligare anslagshöjningar utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom

med avslag å motionerna I: 711 och II: 871 samt I: 713 och

II: 868, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Folkskoleseminarierna:

Utrustning för budgetåret 1963/64 anvisa ett

reservationsanslag av 1 050 000 kr.

16:o) Förskoleseminariema: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 16,

s. 123—126) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa

personalförteckning för förskoleseminariema i enlighet med vad departementschefen

förordat, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen angivna riktlinjer utfärda de bestämmelser

och fatta de beslut i övrigt som fordras för genomförande av de av departementschefen

förordade åtgärderna, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för förskoleseminariema, att tillämpas tills vidare fr.o. m. budgetåret

1963/64, dels ock till Förskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret 1963/64

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 963 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag avser följande:

1. inrättande av nio rektorstjänster i ABp25,

2. inrättande av en adjunktstjänst i psykologi och pedagogik i Ae23 och

17 1/2 seminariclärartjänster i A 17 med tills vidare extra ordinarieplacering.

3. inrättande av åtta kanslibiträdestjänster i Ae 7,

4 och 5. anvisande av timlärar- och handledararvoden,

6—8. arvoden till seminarieläkare och seminariesköterskor, seminariebibliotekarier

och vaktmästare,

9. avlöningar åt vikarier.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:t under förevarande punkt framställda

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

a) bemyndiga Kungi. Maj:t att fastställa personalförteckning

för förskoleseminarierna i enlighet med vad departementschefen

förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen angivna riktlinjer utfärda de

bestämmelser och fatta de beslut i övrigt som fordras för genomförande

av de av departementschefen förordade åtgärderna;

c) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis . . 228 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 31 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 1 432 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 260 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 12 000

Summa kr. 1 963 000

d) till Förskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1963/

64 anvisa ett förslagsanslag av 1 963 000 kr.

17:o) Förskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, s. 126 och 127) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskoleseminarierna: Omkostnader för

budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 339 000 kr.

18:o) Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 18, s. 127 och 128) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

156 000 kr.

19:o) Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 128) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

20:o) Förskoleseminarierna: Utbildning av seminarielärare m. fl. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 129 och 130) hemställer utskottet,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

63

att riksdagen må till Förskoleseminariema: Utbildning av seminarielärare

m.fl. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag

av 115 000 kr.

21:o) Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s.

130—133) föreslagit riksdagen att till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

3 900 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Eric Carlsson och Svanström (1:198) och den andra inom andra kammaren av

herr Skoglösa m. fl. (II: 262), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte medge att lärare, som deltager i vidareutbildningsverksamhet, bedriven

huvudsakligen på länsplanet och genomförd som kvällsundervisning, eller i av

skolöverstyrelsen godkänd ettbetygskurs av i motionerna nämnt slag må erhålla

sina utgifter för deltagande täckta av statsmedel, förslagsvis ur anslaget Vidareutbildning

av lärare m. m.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Kaijser och fröken Stenberg (I: 712) och den andra inom andra kammaren

av herr Nordstrandh to. fl. (II: 870), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen måtte anvisa erforderliga medel för en i motionerna påyrkad teologisk

översiktskurs vid universitetet i Göteborg fr. o. m. höstterminen 1963.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 262 och II: 870.

Ur det för innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget till vidareutbildning

av lärare m. m. utgår i första hand medel till anordnande av olika typer

av vidareutbildningskurser för folkskollärare. Under avsnittet Särskilda lärarutbildningsåtgärder

har i propositionen en redogörelse lämnats för vidareutbildningsverksamheten

under föregående och innevarande budgetår. Kostnaderna

härför under sistnämnda budgetår beräknas uppgå till 880 000 kr.

Vidare bestrids från anslaget kostnader för viss akademisk undervisning och

vissa stipendier. Som i propositionen närmare redogjorts för under avsnittet

Särskilda lärarutbildningsåtgärder, akademisk korrespondensundervisning, får

sålunda Hermods korrespondensinstitut bidrag ur anslaget med sammanlagt

294 560 kr. dels för anordnande av muntlig undervisning i samband med akademiska

kurser och av vissa förberedande kurser, dels för utarbetande av nya

akademiska kurser. Ur anslaget beräknas vidare utgå omkring 100 000 kr. till

studiestipendier åt deltagare i Hermods akademiska kurser och åt folkskollärare,

som skaffat sig vissa akademiska betyg. Slutligen har under anslaget för innevarande

budgetår beräknats ett belopp av 620 000 kr. till den akademiska undervisning

för ett betyg i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

ämnen, som överstyrelsen i samarbete med universiteten fr. o. m. innevarande

budgetår ordnar på elva orter.

Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår innebär anvisande av medel för

följande ändamål.

Vidareutbildningskurser för folkskollärare

1. Ytterligare en terminskurs i yrkesvägledning (nu: 2 kurser) ..

2. Ytterligare en terminskurs i samhällskunskap (nu: 2 kurser) .

3. Två terminskurser i historia .............................

4. Ytterligare två biämneskurser (nu: 14 kurser)..............

5. Ytterligare en kurs i psykologi och pedagogik (nu: 7 kurser) .

6. Utökat timtal vid terminskurserna i matematik, fysik och

kemi ..................................................

+ 160 000

Akademisk undervisning m. m.

7. Anordnande av ytterligare regionala akademiska kurser på ett
och

tvåbetygsnivå samt regional utbildning av teknologie magistrar

jämte övriga lärarutbildningsåtgärder som kan visa sig

erforderliga ............................................. + 1 590 000

Automatiska kostnadsökningar

8. Ökad medelsanvisning till följd av vissa under förra året genomförda

arvodeshöjningar ............................... 310 000

Summa kr. + 2 060 000

Eftersom det här föreslagits att från detta anslag, för närvarande benämnt

Vidareutbildning av lärare m. m., medel skall utgå också till ändamål av helt

annat slag än tidigare, bör det enligt departementschefen få den inledningsvis

angivna rubriken. Vid utgången av innevarande budgetår förefintlig reservation

på anslaget Vidareutbildning av lärare m. m. förutsättes bli tillgodofört det

omrubricerade anslaget.

Utskottet. Med hänsyn till att utskottet i det föregående förordat en prövning

av frågan om inordnande under den reguljära vidareutbildningsverksamheten av

vidareutbildningsverksamhet för lärare, som bedrives huvudsakligen regionalt

och genomföres som kvällsundervisning bör lämpligen också i samband därmed

prövas spörsmålet om de ekonomiska förmånerna för deltagare i sådan vidareutbildningsverksamhet.

En prövning av möjligheterna att bereda ekonomiskt stöd

även till deltagare i de av skolöverstyrelsen centralt anordnade terminskurserna

på kvällstid synes enligt utskottets mening likaledes påkallad. Utskottet förordar

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda

anfört i anledning av motionerna 1:198 och II: 262.

Vad avser det yrkande som ställts i motionerna I: 712 och II: 870, nämligen att

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

65

riksdagen skulle anvisa erforderliga medel för anordnande av en teologisk översiktskurs

vid universitetet i Göteborg, får utskottet under hänvisning till sitt

ställningstagande i det föregående till anordnande av en sadan kurs föreslå att

yrkandet i fråga måtte avslås av riksdagen.

Utskottet har icke något att erinra mot att förevarande anslag för budgetåret

1963/64 uppföres med det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet och att detta

därvid disponeras på sätt departementschefen förutsatt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag samt

med avslag å motionerna I: 712 och II: 870, såvitt här är i

fråga, till Särskilda lärarutbildning såtgärder för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 3 900 000 kr.;

II. att riksdagen må, i anledning motionerna 1:198 och

II: 262, i vad de avser de ekonomiska förmånerna åt deltagare

i viss vidareutbildningsverksamhet på kvällstid, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet därom anfört.

22 :o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 133 och 134), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 873 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser

to. to. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag

av 9 427 000 kr.

23 :o) Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva. Kungl. Maj:t har

(punkt 23, s. 134—136) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 423 000 kr. eller

25 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Kaijser och fröken Stenberg

(1:711) och den andra inom andra kammaren av herrar Wennerjors och

Nordstrandh (II: 871), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte besluta att den som åtnjutit arvode för utbildning till lärare vid blindeller

dövskolor, icke skall återbetala arvodesbelopp, som uppburits under utbildningens

första termin, i de fall utbildningen avbrytes efter endast en termins

utbildning.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 871.

I anslutning till nu redovisade motionsyrkande må framhållas, att skolöverstyrelsen

i sina anslagsäskandcn för nästa budgetår framlagt förslag till ändring

av den bestämmelse, enligt vilken lärare, som åtnjutit utbildningsarvode, skall

vara förpliktad att under tre år efter utbildningens genomgående stå till förfogande

för tjänstgöring inom blindundervisningsväsendct respektive dövunder
-

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

visningsväsendet. Enligt sagda bestämmelse skall den som önskar erhålla arvode

förbinda sig dels att stå till förfogande för tjänstgöring, dels att, om denna förpliktelse

ej fullgöres eller utbildr ingen icke slutföres, återbetala uppburna arvodesbelopp

i den utsträckning Kungl. Maj:t bestämmer.

Skolöverstyrelsen framhåller, att undervisningen av blinda och döva barn är

av så speciell art, att en ung lärare, som ej redan har erfarenhet på området,

ej alltid har klart för sig vad han ger sig in på, när han söker till utbildning vid

blindinstitutet eller dövlärarseminariet. Med hänsyn härtill föreslår överstyrelsen,

att återbetalning av arvodesbelopp, som uppburits under utbildningens

första termin icke skall ifrågakomma i de fall där utbildningen avbrytes eller

vederbörande icke fullgör sin förpliktelse att stå till förfogande för tjänstgöring.

Fråga om återbetalning av arvodesbelopp, som uppburits för tid efter första

termin, bör enligt överstyrelsen även i fortsättningen bli beroende av Kungl.

Maj:ts prövning.

Departementschefen framhåller för sin del att det bör ankomma på Kungl.

Maj:t att besluta om, i vilken mån återbetalning av uppburna utbildningsarvoden

skall äga rum.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj ds förslag under förevarande punkt.

Vidkommande motionerna 1:711 och 11:871 är utskottet icke berett att förorda

att — såsom i motionerna föreslagits — riksdagen skulle besluta om generell

återbetalning av uppburna arvodesbelopp till dem som efter endast en termin

avbryter påbörjad utbildning till lärare vid blind- eller dövskolor. Det bör

alltså enligt utskottets mening liksom hittills ankomma på Kungl. Maj:t att

besluta om, i vilken mån återbetalning av uppburna utbildningsarvoden skall

äga rum. Utskottet finner det därvid från bl. a. social utgångspunkt rimligt att

Kungl. Maj ds beslut i fall som i motionerna åsyftas icke göres alltför restriktiva.

Enligt vad utskottet erfarit skulle nämligen hittillsvarande praxis tyda på relativt

sträng restriktivitet i nu berört hänseende.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hem ställer utskottet,

I. att riksdagen må till Arvoden åt blivande lärare för blinda

och döva för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

423 000 kr.;

II. att motionerna I: 711 och II: 871, i vad de avser generell

återbetalning av uppburna arvodesbelopp till dem som efter endast

en termin avbruter påbörjad utbildning till lärare vid blindoch

dövskolor, icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 21 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

67

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson, Birger

Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson,

fru Wallentheim, herrar Edström, Källqvist, fröken Ljungberg, herrar Thorsten

Larsson, Per Petersson och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,

Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Andreasson, fru LewénEliasson,

herr Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, fröken Karlsson, herrar

Gustafsson i Uddevalla, Gustafsson i Kårby, Blomkvist och Källstad.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Reservationer

1) under avdelning I av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist,

fröken Ljungberg, herrar Thorsten Larsson, Per Petersson, Harald Pettersson,

Staxäng, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson,

herrar Gustafsson i Kårby och Källstad, vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »De åtgärder»

och slutar med »för småskollärarutbildning», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Departementschefen har beräknat antalet erforderliga intagningsavdelningar

vid folkskoleseminarierna för nästa budgetår till 25 vid folkskollärarlinjerna och

till 33 vid småskollärarlinjerna, eller 3 respektive 2 avdelningar färre än skolöverstyrelsen

efter samråd med 1960 års lärarutbildningssakkunniga bedömt

erforderliga. Liksom hittills förutsättes det enligt departementschefen böra ankomma

på Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar

vid folkskoleseminarierna.

Utskottet har icke ansett sig kunna följa departementschefens förslag rörande

seminarieintagningen. Det inger enligt utskottets mening starka betänkligheter

att i nuvarande läge begränsa intagningen och därmed den framtida examinationen

i den omfattning som förutsatts av departementschefen. Utskottet vill

särskilt erinra om att lärarutbildningssakkunniga i sina prognostiska bedömningar

ansett sig böra beräkna ett visst behov av folkskollärare på grundskolans

högstadium utöver den s. k. 40-procentsregeln, ett förhållande till vilket vederbörlig

hänsyn givetvis måste tagas vid bestämningen av intagningskapaciteten

vid folkskoleseminarierna. Skolöverstyrelsen har för sin del räknat med vissa

omständigheter, som i detta sammanhang synes böra beaktas beträffande den

framtida examinationen av folk- och småskollärare. Sålunda har bl. a. framhållits

den bristande rörligheten hos arbetskraften, vilken medför att det lokalt eller

regionalt kan föreligga en bristsituation, även om det för landet i dess helhet

skulle väga jämnt mellan lärartillgång och lärarbehov. Vidare har överstyrelsen

ansett sig böra räkna med att svenska lärare i ökad utsträckning tas i anspråk

för verksamhet i utvecklingsländerna. Härjämte anser överstyrelsen, att man

med hänsyn till den osäkerhet som alltid måste vidlåda beräkningar rörande det

framtida lärarbehovet, vid planeringen av lärarexaminationen bör räkna med

nödvändigheten av en ej alltför liten säkerhetsmarginal. Utskottet, som finner sig

böra fästa särskilt stort avseende vid de skäl som anförts av överstyrelsen, tillstyrker

därför bifall till de i motionerna I: 711 och II: 871 samt I: 713 och II: 868

framställda yrkandena rörande en intagningskapacitet för höstterminen 1963 till

folkskoleseminarierna i enlighet med skolöverstyrelsens förslag av 28 avdelningar

för folkskollärarutbildning och av 35 avdelningar för småskollärarutbildning.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963 69

I förevarande sammanhang vill utskottet också anföra, att det enligt utskottets

mening förtjänar att uppmärksammas, att en ytterligare accentuerad övergång

till den kortare, 2-åriga seminarieutbildningen skulle betyda att man därigenom

erhölle en smidigare regulator vid planläggningen av utbildningskapaciteten

vid seminarierna.»

dels ock utskottets hemställan under 7. bort ha följande lydelse:

»7. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 711 och

II: 871 samt I: 713 och II: 868, samtliga motioner såvitt här är

i fråga, besluta att intagningen vid folkskoleseminariema för

höstterminen 1963 skall omfatta 28 avdelningar för folkskollärarutbildning

och 35 avdelningar för småskollärarutbildning;»

2) under avdelning I av herrar Birger Andersson, Harald Pettersson och

Blomkvist, vilka avsett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 45 börjar med »Vad härefter»

och på s. 46 slutar med »ifrågasatt slag», bort ha följande lydelse:

»Såsom i motionerna I: 695 och II: 851 framhållits torde en ytterligare ökning

av utbildningskapaciteten vid förskoleseminarierna vara nödvändig om den av

skolöverstyrelsen angivna målsättningen till någon del skall kunna förverkligas.

Enligt utskottets mening talar goda skäl för att ett förskoleseminarium inrättas

i Skara, samordnat med det därstädes belägna folkskoleseminariet. Utskottet

förordar därför att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att förslag i

ämnet snarast möjligt förelägges riksdagen.»

dels ock utskottets hemställan under 14. bort ha följande lydelse:

»14. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:695 och

11:851, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag snarast

möjligt rörande inrättande av förskoleseminarium i Skara, samordnat

med det därstädes belägna folkskoleseminariet;»

3) under avdelning II vid punkten 12 (Folkskoleseminariema: Avlöningar)

av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist, fröken Ljungberg,

herrar Thorsten Larsson, Per Petersson, Ilarald Pettersson, Staxäng, Ståhl,

Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar Gustafsson

i Kårby och Källstad, vilka under förutsättning av bifall till den med 1) betecknade

reservationen ansett att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:711 och 11:871 samt

I: 713 och II: 868, samtliga motioner såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för folkskoleseminariema, som föranledes

av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 930 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 458 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 15 237 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 7 942 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

f örslagsvis ................................ 525 000

Summa kr. 34 092 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 34 092 000 kr.»

4) under avdelning II vid punkten 13 (Folkskoleseminarierna: Omkostnader)

av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist, fröken Ljungberg,

herrar Thorsten Larsson, Per Petersson, Harald Pettersson, Staxäng, Ståhl,

Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar Gustafsson

i Kårby och Källstad, vilka under förutsättning av bifall till den med 1) betecknade

reservationen ansett att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom

med bifall till motionerna 1:711 och 11:871 samt 1:713

och II: 868, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Folkskoleseminarierna:

Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa

ett förslagsanslag av 2 460 000 kr.»

5) under avdelning II vid punkten H (Folkskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m.) av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist, fröken

Ljungberg, herrar Thorsten Larsson, Per Petersson, Harald Pettersson, Staxäng,

Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar

Gustafsson i Kårby och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj:t har under förevarande punkt föreslagit oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår. Detta förslag kan utskottet icke biträda. Det är

uppenbarligen viktigt, att folkskoleseminarierna är väl rustade i vad avser lämplig

undervisningsmateriel med hänsyn till seminariernas betydelsefulla roll vid

utbildningen av lärare för grundskolan. Även behovet av böcker måste beaktas.

Härtill kommer den starka förslitning, som materielen är utsatt för. Riksdagen

tog förra året initiativet till en inte oväsentlig höjning av anslaget under åberopande

av bl. a. de skäl, som utskottet här på nytt funnit anledning erinra om.

Riksdagen synes nu böra gå ett steg vidare på den inslagna vägen och för nästa

budgetår ytterligare uppräkna anslaget. Utskottet finner att denna höjning

lämpligen bör bestämmas till 55 000 kr. eller samma belopp som föreslagits i

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132 år 1963

71

motionerna I: 713 och II: 868 och 5 000 kr. mer än vad som påyrkats i motionerna

I: 711 och II: 871.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna 1:711 och II: 871, såvitt här är i fråga, ävensom

med bifall till motionerna I: 713 och II: 868, såvitt här är i

i fråga, till Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr.»

6) under avdelning II vid ''punkten 15 (Folkskoleseminariema: Utrustning)

av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist, fröken Ljungberg,

herrar Thor sten Larsson, Per Petersson, Harald Pettersson, S taxäng, Ståhl,

Svensson i Stenkyrka, Svensson i Ljungskile, fröken Karlsson, herrar Gustafsson

i KårJjy och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Den höjning av utrustningsanslaget som föreslagits av Kungl. Maj:t synes

komma att helt disponeras för anskaffande av audivisuella hjälpmedel. Trots att

tillskottet om 100 000 kr. i och för sig är tacknämligt är det emellertid klart

otillräckligt. Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

klargjort, att mycket stora utrustningsbehov fortfarande föreligger för seminarierna.

Utskottet, som finner det vara av stor vikt att de blivande lärarna göres

väl förtrogna med olika undervisningshjälpmedel och att nya hjälpmedel kan

prövas vid lärarutbildningsanstalterna, tillstyrker att anslaget uppräknas med

450 000 kr. eller med 350 000 kr. mer än vad Kungl. Maj:t föreslagit för nästa

budgetår. Utskottets förslag överensstämmer med det som framförts i motionerna

I: 713 och II: 868 och ligger 250 000 kr. över vad som påyrkats i motionerna

I: 711 och II: 871.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 711 och II: 871, såvitt här är i fråga, ävensom

med bifall till motionerna I: 713 och II: 868, såvitt här är i fråga,

till Folkskoleseminariema: Utrustning för budgetåret 1963/64

anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mdj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande anslag för budgetåret 1963/6till lärares fortbildnin a1 i texten