Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1963/64 till journalistinstituten jämte i ämnet väckt motion.

1963-05-21 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:134, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1963/64 till journalistinstituten jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1963

1

Nr 134

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret

1963/64 till journalistinstituten jämte i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

l:o) Journalistinstitutet i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 (bilaga 10, punkt 222, s. 453—464 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1963) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

journalistinstitutet i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1963/64, dels ock till Journalistinstitutet i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 238 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren

av herr Hemelius väckt motion angående viss specialutbildning för

journalister (1:406), i vilken hemställts att riksdagen måtte beakta i motionen

anförda synpunkter.

Beträffande motiveringen för yrkandet torde få hänvisas till motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.

Journalistutbildning i statlig regi har tillkommit genom beslut av 1962 års riksdag

(prop. 1962: 59, Rskr 1962: 227). Riksdagen fattade därvid beslut om att

två statliga journalistinstitut skulle inrättas fr. o. m. budgetåret 1962/63. Det

ena har förlagts till Stockholm, det andra till Göteborg. Utbildningskapaciteten

är nu totalt ca 120 studerande, fördelade på 60 vid vart och ett av instituten.

Av utbildningsplatserna vid varje institut är den ena hälften avsedd för personer

med lägst fyra akademiska betyg (akademikerlinje), den andra hälften för personer

med studentexamen eller motsvarande (studentlinje).

En särskild expertgrupp, benämnd interimsstyrelsen för journalistinstituten,

har genomfört förberedelsearbetena för institutens verksamhet. Styrelsen har

vidare inkommit med förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 av
-

1 — Biliang till riksdagen protokoll 1963. 6 sand. Nr 13h

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 13^ år 1963

seende båda instituten. Därjämte har styrelsen efter remiss avgivit utlåtande

över vissa synpunkter på högre reklamutbildning, vilka anförts i skrivelser från

dels Svenska försäljnings- och reklamförbundet, dels en av statens konsumentråd

utsedd arbetsgrupp.

Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna avgav år

1961 ett betänkande med förslag till bl. a. högre reklamutbildning förlagd till

statliga reklaminstitut. Studierna skulle i betydande utsträckning koncentreras

kring företagsekonomiska problem. I samband med remissbehandlingen av förslaget

underströk bl. a. statens konsumentråd och 1955 års universitetsutredning,

att alltför ringa hänsyn tagits till sociologiska och psykologiska aspekter samt

till konsumenternas intressen.

Såväl Svenska försäljnings- och reklamförbundet som den av statens konsumentråd

utsedda arbetsgruppen förutsätter i sina sedermera överlämnade skrivelser,

att det är möjligt att åstadkomma en gemensam utbildning för reklam

och icke-kommersiell informationsverksamhet. Mot denna uppfattning reagerar

interimsstyrelsen i sitt utlåtande över ifrågavarande skrivelser. Enligt styrelsens

mening är det ogörligt att inom en utbildningslinje med snävt begränsad studietid

ge utbildning för så olika typer av verksamhet. Styrelsen finner det däremot

sannolikt, att en utbildning som är inriktad på verksamhet inom endast den ena

av sektorerna efter viss påbyggnad kan vara användbar även inom den andra.

Innan statsmakterna tar ställning till förslaget om en helt statsfinansierad

reklamutbildning är det enligt interimsstyrelsens uppfattning nödvändigt, att

denna fråga prövas från principiella utgångspunkter. I gengäld önskar styrelsen,

att försöksverksamhet med högre utbildning på konsumentupplysningens område

snarast möjligt skall komma till stånd, inte minst med hänsyn till det

växande behov av upplysning som bl. a. den ökande reklamen medför. För att

en försöksverksamhet skall kunna starta med minsta möjliga tidsutdräkt, framlägger

interimsstyrelsen ett förslag i syfte att vid journalistinstituten skapa en

alternativ studiekurs inriktad på konsumentupplysning.

Vid remissbehandlingen av interimsstyrelsens förslag har vissa synpunkter

framkommit även beträffande den principiella frågan, om staten bör ta ansvaret

för utbildningen av reklampersonal. Svenska försäljnings- och reklamförbundet

hävdar sålunda, att reklamens samhällsekonomiska funktionsduglighet bör kunna

förbättras och eventuella skadeverkningar motverkas genom utbildning. Kommittén

för nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna erinrar om sitt

tidigare förslag, enligt vilket det borde vara en samhällsuppgift att svara för

utbildning inriktad på en så betydande arbetsmarknad som reklamsektorn utgör.

Dejiartementschefen har i fråga om utbildning av konsumentrådgivare anfört

bl. a. följande.

I likhet med kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna

anser jag, att hittills gjorda behovsundersökningar ger en antydan om att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131+ år 1963

3

inom reklambranschen — med hänsyn till det totala rekryteringsbehovet —

efterfrågan på personer med samhällsvetenskaplig och annan humanistisk utbildning

skulle kunna öka mycket starkt under de närmaste åren. Det är därför

enligt min mening motiverat, att vid universiteten i berörda ämnen skapas alternativa

studiekurser inriktade på yrkesverksamhet inom marknadsföringsområdet,

konsumentupplysning och annan informationsverksamhet.

Behovet av sådana experter inom konsumentupplysning vilkas yrkesverksamhet

i första hand baseras på fackutbildning — främst ingenjörer och ekonomer —

torde i stort sett kunna tillgodoses genom bl. a. universitetens och högskolornas

försorg. Däremot saknas mera grundläggande utbildningsvägar inriktade direkt

på informativ verksamhet inom detta fält.

Enligt den av statens konsumentråd utsedda arbetsgruppen föreligger på förevarande

område behov av utbildning rörande främst »kommunikationens teori,

metodik och teknik». Interimsstyrelsen för journalistinstituten bygger sitt förslag

till utbildning av konsumentrådgivare på denna grund; som huvudmoment

i utbildningen skall enligt styrelsen ingå dels psykologi, pedagogik, sociologi

med socialpsykologi och massmedia, dels miljö- och konsumtionskunskap.

För egen del anser jag, att universiteten bör kunna medverka till att i en

teoretisk grundutbildning åstadkomma studiekurser som är ändamålsenliga även

för dem vilka avser att ägna sig åt verksamhet som konsumentrådgivare. Med

hänsyn till att objektiv konsumentupplysning — bl. a. genom inrättande av

särskilda statliga organ för ändamålet — i vårt land kommit att betraktas som

en samhällsuppgift, finner jag mig emellertid i princip böra tillstyrka, att staten

engagerar sig även för en på sådan upplysning inriktad specialutbildning.

Interimsstyrelsens förslag innebär i korthet, att vid journalistinstituten på

försök anordnas en alternativ studiekurs inriktad på objektiv konsumentupplysning.

För tillträde till denna utbildning skall enligt styrelsen gälla i princip

samma villkor som för antagning till journalistutbildning, dvs. studentexamen

— jämte sex månaders praktik — på studentlinje respektive fyra akademiska

betyg — jämte sex månaders praktik — på akademikerlinje. Institutsutbildningen

avses bli ettårig och omfatta samma antal elevtimmar som journalistutbildningen,

sammanlagt 737 timmar.

Flertalet av remissinstanserna har vid granskningen av detta förslag ställt

sig positiva till en försöksverksamhet av den tänkta typen. Den kritik, som

emellertid samtidigt framförts, har i huvudsak inriktat sig på studietidens längd

— vilken anses vara alltför kort med hänsyn till utbildningens syfte — samt på

den svaghet som ligger däri, att de personer som avses skola genomgå den föreslagna

utbildningen normalt saknar grundläggande utbildning i de olika fack

som verksamhet inom konsumentupplysningen omfattar.

För egen del finner jag det vara av intresse, att en försöksverksamhet på

området kommer till stånd. Det är givetvis angeläget, att den lokalmässiga överkapacitet

som föreligger vid journalistinstituten utnyttjas på ett ändamålsenligt

sätt. Möjligheterna till utbildningsmässig samverkan med journalistutbildningen

finner jag vara av betydande värde. Även från kostnadssynpunkt synes mig

förslaget förmånligt.

Under åberopande av vad jag här anfört, föreslår jag, att sådana anordningar

vidtages, att fr. o. m. höstterminen 1963 vid vart och ett av journalistinstituten

ytterligare 15 utbildningsplatser kan tagas i anspråk. Dessa platser bör utnyttjas

för en försöksverksamhet av i huvudsak den art interimsstyrelsen förordat.

Ifrågavarande utbildning bör läggas upp efter cn alternativ studiekurs och ut
-

1* — Iiihang till riksdagen protokoll 1063. 6 samt. Nr 18/+

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1963

göra ett komplement till journalistutbildningen. Till de nu föreslagna utbildningsplatserna

bör kunna antagas även personer utan i stadgan för instituten

föreskriven formell behörighet men med fackutbildning av betydelse för verksamhet

på konsumentupplysningens område, t. ex. institutsingenjörer och hushållslärare.

Därigenom torde kunna vinnas, att såväl pressen som de konsumentupplysande

organen får möjlighet att rekrytera personer som besitter dels fackkunskaper

inom ett visst område, dels allmänna kunskaper om hur massmedia

bör utnyttjas för konsumentupplysning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 70 000 kr. Därvid har

utöver automatiska utgiftsförändringar medel beräknats för en lektorstjänst i

teoretiska ämnen i Ag 25 med samtidig minskning av medelsanvisningen till

timarvoderade lärare för journalistutbildning med 7 500 kr. samt medel beräknats

för dels 158 timmar separat undervisning för alternativkursen, dels 500

assistenttimmar för allmänt institutionsarbete.

Över motionen 1:406 har statsutskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden

från samarbetsnämnden för journalistinstituten, svenska tidningsutgivareföreningen,

svenska journalistförbundet och publicistklubben.

Samarbetsnämnden för journalistinstituten har anfört bl. a. följande.

Samarbetsnämnden håller icke för osannolikt att den av ecklesiastikministern

föreslagna försöksverksamheten med en alternativ studiekurs inriktad på objektiv

konsumentupplysning kan komma att visa, att det krävs åtminstone en

tredje termin för att eleverna skall kunna inhämta det mått av kunskaper som

den nämnda alternativa studiekursen avser att ge.

Samarbetsnämnden har låtit utarbeta ett förslag till en preliminär studieplan

för denna kurs. Av timplanen framgår, att den i statsverkspropositionen

förutsatta utbildningsmässiga samverkan mellan den nuvarande journalistkursen

och den föreslagna alternativa kan ske. Det torde också framgå, att den

alternativa studiegången erbjuder en utbildning som bör ge en kompetens likvärdig

med den som de redan existerande kurserna ger.

Ett ställningstagande till den form av specialiserad journalistutbildning, som

antydes i motionen, synes därför kunna och böra anstå till dess tillräckliga

erfarenheter vunnits genom försöksverksamhet med alternativ studiekurs inriktad

på objektiv konsumentupplysning.

Svenska tidning sutgiv ar eföreningen (TU) har i huvudsak anfört följande.

TU har med tillfredsställelse hälsat tillkomsten av två journalistinstitut. Tillgången

på fullgod redaktionell arbetskraft är för närvarande otillräcklig. Den

förstärkta utbildningskapaciteten har emellertid endast lindrat, ej botat den

brist som rätt. Nyrekryteringsbehovet torde ännu länge komma att överstiga

utexamineringen från journalistinstituten. Mot den bakgrunden är det angeläget

att instituten så effektivt som möjligt fyller sin huvuduppgift. Denna måste

enligt TU:s uppfattning bestå i att erbjuda mångsidig och allmänt orienterad

journalistisk grundutbildning.

Uppgiften är svår. Inom de flesta yrken, manuella lika väl som intellektuella,

är en mångårig utbildning i dag förutsättning för en kvalificerad insats. Vid

journalistinstituten skall eleverna däremot inom en ettårig kursram få en god

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13J år 1963

5

grund för en krävande yrkesutövning. Att de samtidigt skulle medhinna en specialutbildning,

förtjänt av namnet, är enligt TU:s mening uteslutet. En »konsumentupplysningslinje»

skulle emellertid ålägga en del av journalisteleverna

just en sådan dubbel uppgift. Ett liknande förslag vore knappast tänkbart inom

något annat utbildningsområde. Projektet visar icke förståelse för de krav journalistiken

ställer på sina utövare. TU ansluter sig därför helt till den kritik som

framförts i motionen. Det är således TU:s åsikt att den elementära journalistutbildningen

inte bör kombineras med specialiserade studier. Särskilt olämpligt

vore den påtänkta sammanblandningen på detta tidiga stadium av journalistinstitutens

verksamhet. Denna måste nödvändigtvis ännu några år förbli trevande.

Att finna fasta former för undervisningen och nå fullgoda resultat kräver arbetsro

och koncentration. En linjeklyvning skulle försvåra en redan svår uppgift.

Den omständigheten att förslaget om en konsumentupplysningslinje framförts

av interimsstvrelsen för journalistinstituten, rubbar inte TU:s bedömning på

denna punkt.

TU vill inte här diskutera frågan, huruvida just konsumentupplysning bör ges

företräde i fråga om statligt stöd framför all annan journalistisk specialisering.

Rent allmänt vill TU emellertid hävda att pressen bäst tillgodoser sitt behov av

specialister genom fortbildning av aktiva journalister som visat intresse och

fallenhet för någon viss gren av yrket.

Fortbildning av journalister sker redan i pressens egen regi. Verksamheten

kommer att fortsätta och intensifieras i mån av resurser. För ändamålet har

pressorganisationerna skapat stiftelsen Pressinstitutet, som redan under sitt

första arbetsår kommer att kunna uppvisa värdefulla resultat.

Under hänvisning till det nu anförda får TU instämma i de i motionen I: 406

framförda synpunkterna på förslaget om viss specialutbildning av journalister.

Svenska journalistförbundet (SJF) har i sitt yttrande anfört bl. a. följande.

SJF finner en utvidgning av utbildningsverksamheten vid journalistinstituten

synnerligen önskvärd och anser det värdefullt att instituten får utökade resurser

för specialutbildning. Den föreslagna utbildningen tar sikte på att ge en sådan

form av utbildning att den ej uteslutande skall vara användbar för rent journalistisk

verksamhet utan även skall vara ämnad för vissa tjänstemannabefattningar

vid myndigheter och organisationer där man har behov av upplysningsverksamhet

i konsumentfrågor.

SJF delar den av motionären framförda uppfattningen att brist uppenbarligen

råder på personer med erfarenhet och utbildning i fråga om objektiv konsumentupplysning.

Förbundet anser även i likhet med motionären att en specialutbildning

däremot ej bör få inkräkta på den grundläggande journalistutbildningen.

Den nuvarande utbildningskapaciteten vid de båda instituten vad gäller antalet

utbildade journalister bör ej utökas innan man har en bättre på prognoser och

erfarenhet grundad kännedom om behovet av journalister.

SJF finner starka skäl som talar för att den påtänkta specialutbildningen för

»objektiva konsumentupplysare» utformas som en påbyggnad till den nu igångsatta

grundläggande journalistutbildningen och får formen av en tredje termin

ovanpå grundutbildningen. Därigenom skulle man bl. a. undvika en icke önskvärd

ökning av antalet elever i de nuvarande klasserna vid journalistinstituten.

Departementschefens förslag innebär nämligen att alternativkursens elever i ett

stort antal ämnen skulle läsa tillsammans med de övriga eleverna vid instituten.

Dessutom skulle den på konsumentupplysning inriktade delen av utbildningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1963

kunna få större utrymme än enligt föreliggande planer. Förbundet bedömer det

även som önskvärt att andra än nyligen utexaminerade elever från journalistinstituten

ges möjlighet att få denna fortbildning. Förbundet vill även gärna se

en sådan specialutbildning för konsumentupplysare som ett första steg i en påbyggnad

till den nu existerande grundutbildningen. Stort behov föreligger av

fortbildning även på andra områden inom journalistiken.

Under hänvisning till vad ovan anförts får journalistförbundet föreslå att den

nu existerande utbildningen vid journalistinstituten i Stockholm och Göteborg

bibehålies som grund för all journalistutbildning, att den av departementschefen

föreslagna utökningen av anslagen till journalistinstituten i Stockholm och Göteborg

för utbildning av experter för objektiv konsumentupplysning kommer till

stånd, att utbildningen får formen av en påbyggnad till den nu existerande kursen,

förslagsvis omfattande en termin, samt att även nu verksamma journalister,

vilka ej genomgått journalistinstitutet, beredes möjlighet söka inträde till påbyggnadskursen.

Publicistklubben (PK) har anfört bl. a. följande.

Med tillfredsställelse noteras regeringens positiva inställning till vidareutbildning

vid journalistinstituten i Göteborg och Stockholm genom förslaget om en

kurs »inriktad på objektiv konsumentupplysning».

PK delar emellertid motionärens uppfattning att specialutbildning av ifrågavarande

eller annan typ bör ordnas efter ordinarie kurs vid journalistinstitut.

Specialutbildning bör icke inkräkta på grundutbildningen.

Behovet av specialutbildning finns. Svårigheten ligger i att prioritera ett område.

Specialutbildning inriktad på konsumentupplysning ligger emellertid högt

på behovsskalan.

PK vill förorda att en specialkurs ordnas vid journalistinstituten. Dock icke

som alternativkurs utan som specialkurs öppen för journalister vilka slutfört sin

utbildning vid instituten och för andra yrkesverksamma journalister, som önskar

fortbildning på området.

Om försöken utfaller väl är en tänkbar utveckling att en tredje termin vid

instituten skulle utnyttjas för kurser gällande ämnesområden, på vilka specialutbildning

är önskvärd.

Utskottet. Under förevarande punkt har departementschefen bl. a. förordat,

att vid journalistinstituten försöksvis skall anordnas en alternativ, ettårig studiekurs,

inriktad på objektiv konsumentupplysning.

I motionen I: 406 har framhållits, att om behovet av specialutbildning för

blivande journalister skall tillgodoses, det vore mer ändamålsenligt att utbildningen

komme till stånd efter genomgången kurs vid journalistinstitut och därigenom

bleve ett komplement till den avslutade allmänt inriktade grundutbildningen.

Enligt vad utskottet inhämtat är ifrågavarande alternativa studiekurs icke

avsedd som en specialutbildning av journalister utan som en direkt utbildning

för konsumentupplysning. Då journalistinstituten förfogar över lokaler som icke

utnyttjas för journalistutbildningen och då en viss utbildningsmässig samverkan

med journalistutbildningen ansetts kunna komma till stånd, föreslås denna utbildning

förlagd till journalistinstituten. Med hänsyn härtill har utskottet — som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13b dr 1963

7

särskilt vill understryka, att det är fråga om en försöksverksamhet på området

— funnit sig kunna biträda departementschefens ovan omförmälda förslag. Vid

sådant förhållande anser utskottet motionen 1:406 icke böra till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet, som sålunda tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

I. att motionen 1:406 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

II. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för journalistinstitutet i

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/

64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 36 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 7 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

a) Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis . 123 000

b) Avlöningar till annan icke-ordinarie personal 25 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 44 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

..................................... 1700

Summa kr. 238 000

b) till Journalistinstitutet i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 238 000 kr.

2:o) Journalistinstitutet i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 223, s. 464 och 465), vilket innebär en anslagsminskning

med 7 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Journalistinstitutet i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

57 000 kr.

3:o) Journalistinstitutet i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

224, s. 465—468) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för journalistinstitutet i Göteborg, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Journalistinstitutet i Göteborg:

Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 236 000 kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1963

Beträffande vad departementschefen förordat rörande en alternativ studiekurs,

inriktad på konsumentupplysning, torde få hänvisas till redogörelsen

under punkten 1 i detta utlåtande.

Kungl. Maj:ts förslag innebär liksom för journalistinstitutet i Stockholm en

anslagshöjning med 70 000 kr., varvid — utöver automatiska utgiftsförändringar

— medel beräknats för en lektorstjänst i teoretiskt ämne i Ag 25 med samtidig

minskning av medelsanvisningen till timarvoderade lärare för journalistutbildning

med 7 500 kr., samt medel beräknats för dels 158 timmar separat undervisning

för alternativkursen, dels 500 assistenttimmar för allmänt institutionsarbete.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 1 anfört rörande

alternativ studiekurs, inriktad på konsumentupplysning, biträder utskottet

Kungl. Maj:ts här förevarande förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för journalistinstitutet i

Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64):

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 36 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ...................... 7 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

a) Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis .. 121 900

b) Avlöningar till annan icke-ordinarie personal .. 24 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 44 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................... 1600

Summa kr. 236 000

b) till Journalistinstitutet i Göteborg: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 236 000 kr.

4:o) Journalistinstitutet i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 225, s. 468 och 469), vilket innebär en anslagsminskning

med 5 000 kr., hemställer utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 134 år 1963

9

att riksdagen må till Journalistinstitutet i Göteborg: Omkostnader

för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av

59 000 kr.

Stockholm den 21 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,

Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard

Svensson, fru Wallentheim, herrar Edström, Kaijser, fröken Ljungberg, herrar

Thorsten Larsson och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,

Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Nilsson i Göingegården,

Andreasson, fru Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile, fröken Olsson,

herrar Gustafsson i Uddevalla, Gustafsson i Kårby och Källstad.

Reservation

vid punkten 1 (Journalistinstitutet i Stockholm: Avlöningar) av herrar Boman,

Axel Johannes Andersson, Edström, Kaijser, fröken Ljungberg, herrar Thorsten

Larsson, Harald Pettersson, Staxäng, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i

Göingegården, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby och Källstad, vilka

ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 6 börjar med »Enligt vad»

och på s. 7 slutar med »åtgärd föranleda», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»I likhet med bl. a. tidningsutgivareföreningen anser utskottet, att det är

angeläget att de båda journalistinstituten så effektivt som möjligt fyller sin

huvuduppgift. Redan detta att inom en ettårig kursram ge en god grund för en

krävande yrkesutövning är en svår uppgift, och det vore, såsom svenska journalistförbundet

framhåller, betänkligt att slå in på en linje som innebär, att man

byter ut en del av den nuvarande grundutbildningen mot en specialutbildning

som dessutom skulle ges på ett mycket tidigt stadium av elevernas journalistiska

bana. Verksamheten vid instituten är ny och att redan nu, innan erfarenheter

vunnits, genomföra en linjeklyvning förefaller icke välbetänkt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 13Jf år 1963

Specialutbildning, inriktad på konsumentupplysning, är utan tvivel angelägen,

och om denna kan förläggas till journalistinstituten bör enligt utskottets mening

den vägen prövas. Utbildningen bör dock — såsom även publicistklubben understryker

— icke ordnas som alternativkurs utan som specialkurs öppen för journalister,

som genomgått institutens grundutbildning, eller andra yrkesverksamma

journalister, som önskar fortbilda sig på området. Den påtänkta specialutbildningen

bör därför utformas som en påbyggnad till journalistutbildningen

och få formen av en tredje termin ovanpå grundutbildningen.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna

var utskottet sålunda i anledning av motionen 1:406 anfört.»;

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionen I: 406, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1963/64 till Nordiska museet m. m. s. 1 i texten