Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående samordning av underhållet av krigsmaktens telemateriel m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1963-05-21 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående samordning av underhållet av krigsmaktens telemateriel m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1963

1

Nr 135

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående samordning

av underhållet av krigsmaktens telemateriel

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 114 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15 mars 1963,

dels berett riksdagen tillfälle avgiva yttrande med anledning av vad i förberörda

statsrådsprotokoll anförts rörande samordning m. m. av underhållet

av krigsmaktens telemateriel, dels ock föreslagit riksdagen att besluta

att ledningen av för krigsmakten gemensamma teleunderhållsverkstäders

drift skall ankomma på försvarets fabriksstyrelse, att till Teleunderhållsverkstad

för budgetåret 1963/64 under försvarets fabriksfond anvisa ett investeringsanslag

av 15 000 000 kr., att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret

att ikläda staten garanti intill ett belopp av högst 16 000 000 kr.

för krediter till ett av försvarets fabriksstyrelse bildat aktiebolag för teleunderhåll,

att besluta att tillgångar och skulder vid centrala flygverkstaden

i Arboga, den i Göteborgs örlogsvarv ingående försvarets televerkstad i Göteborg

samt Stockholms tygstations signalverkstad i Sundbyberg från tidpunkter

som Kungl. Maj:t må bestämma skall överföras till försvarets

fabriksfond, samt att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkanna ramavtal med

ett av försvarets fabriksstyrelse förvaltat aktiebolag för teleunderhåll enligt

vad i ovannämnda statsrådsprotokoll anförts.

Vidare har utskottet till behandling föreliaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Torsten Andersson m. fl. (I: 692) och den andra inom andra kammaren

av herr Hamrin i Jönköping m.fl. (II: 848), i vilka hemställts att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 114 hos Kungl. Maj :t måtte hemställa,

att frågan om lokaliseringen av den i södra Sverige föreslagna televerkstaden

måtte allsidigt och förutsättningslöst ånyo utredas och prövas,

så att riksdagen kan beredas tillfälle avge yttrande i frågan under innevarande

års höstriksdag,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom törsta kammaren

av herr Per-Olof Hanson in. fl. (1: 693) och den andra inom andra kammaren

av herr Cassel m. fl. (11: 846), i vilka hemställts att riksdagen med ändring

av Kungl. Muj:ts proposition nr 114 måtte dels i skrivelse till Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 135

1 — 4797 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1953

Maj:t anhålla att förhandlingar snarast upptages för bildande av ett halvstatligt

bolag för teleunderhåll inom försvaret på sätt i motionerna närmare

angivits, dels till Teleunderhållsverkstad för budgetåret 1963/64 under försvarets

tabriksfond, kapitalbudgeten, fjärde huvudtiteln anvisa ett investeringsanslag

av 7 500 000 kr., dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret

att ikläda staten garanti intill ett belopp av högst åtta miljoner

kronor för krediter till ett nybildat aktiebolag för teleunderhåll,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sundin (I: 694) och den andra inom andra kammaren av herr

Fälldin m.fl. (II: 847), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling

av propositionen nr 114 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte som sin mening

uttala, att den centrala televerkstaden i Östersund må byggas med förtur

före byggnad eller utbyggnad av övriga i propositionen föreslagna centrala

verkstäder i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionerna II: 848, II: 846 och II: 847.

Departementschefen har anfört följande.

»Den kraftigt ökade anskaffningen av telemateriel för krigsmakten, som

kan väntas fortsätta i än snabbare takt, accentuerar starkt kraven på ett

rationellt underhåll av denna materiel. En effektiv underhållsorganisation

är självklart motiverad av ekonomiska skäl men är också angelägen av hänsyn

till beredskapen. Underhållsproblemen har vuxit i takt med den allt

snabbare tekniska utvecklingen. Det har också blivit allt mera uppenbart,

att frågan om hur materielen skall vårdas och oinhänderhas för att bibehålla

sin funktionsduglighet inte kan lösas i efterhand utan måste beaktas samtidigt

som konstruktionerna utformas.

Försvarets arbetsgrupp för teleunderhåll (FATU) har klargjort aktuella

frågeställningar beträffande underhåll av tele- och robotmateriel och lagt

fram förslag till lösningar.

Underhållsverksamheten syftar främst till att upprätthålla högsta möjliga

tekniska beredskap. Men underhållsorganisationen bör också vara sådan

att den fyller rimliga krav på rationell ekonomisk drift i fred. Med utgångspunkt

häri och med hänsyn till den kraftigt växande underhållsvolymen

föreslår FATU, att underhållsverksamheten samordnas och rationaliseras.

Samtidigt måste underhållsanstalterna byggas ut. Detta anses emellertid

inte böra genomföras inom ramen för den nuvarande försvarsgrensvis

uppdelade organisationen.

En samordning fordrar enligt FATU enhetliga normer för underhållsverksamheten,

som gör det möjligt att gemensamt leda teleunderhållet,

gemensamt bygga ut underhållsresurserna och gemensamt uppträda mot

eventuella civila leverantörer av underhåll. För att ekonomiskt kunna utnyttja

resurserna, såväl krigsmaktens egna som de civila, fordras ett enhet
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 är 1963

3

ligt, till civil praxis anpassat system för redovisning av alla kostnader som

uppstår i samband med underhållet.

FATU föreslår, alt ett för krigsmakten gemensamt förvaltningsorgan för

leleunderhållsfrågor, försvarets leleunderhållskontor, inrättas för att lösa

en del av dessa problem. Teleunderhållskontorets uppgifter avses bli att

åstadkomma enhetlighet i förberedande och planerande åtgärder, att skapa

och rationellt utnyttja underhållsresurserna samt att utöva ekonomisk

kontroll över verksamheten. Teleunderhållskontoret föreslås bli anslutet till

flygförvaltningen.

I uppgifterna föreslås också ingå den direkta ledningen av för krigsmakten

gemensamma verkstäder —- i första hand centrala verkstäder — vilkas

arbetsuppgifter hör renodlas till fredsinässiga mera genomgripande underhållsarbeten.

Dessa gemensamma verkstäder utgöres av centrala flygverkstaden

i Arboga (CVA) — där de verksamheter som icke har något samband

med telemateriel successivt hör avvecklas — en föreslagen ny verkstad i

Växjö, driven i aktiebolagsform, samt — på längre sikt — även en ny verkstad

i mellersta Norrland. Den i Göteborgs örlogsvarv ingående försvarets

leleverkstad i Göteborg (FTG) föreslås såsom för krigsmakten gemensam

också skola underställas teleunderhållskontoret. Arbetsuppgifterna mellan

de centrala verkstäderna bör fördelas efter objektens art medan arbetsfördelning,

lokalisering och produktinriktning för regionala verkstäder — Ilverkstäder

— i stor utsträckning måste bestämmas av militära synpunkter.

Teleunderhållskontorets ställning gentemot andra organisationsenheter

inom krigsmakten bör enligt FATU bli likartad med den år 1962 inrättade

gemensamma robotavdelningens i flygförvaltningen. Som chel för kontoret

föreslås en överingenjör med lön motsvarande B 3. I övrigt skulle finnas

24 extra tjänster.

Remissinstanserna har allmänt anslutit sig till de principer som FATU

lagt till grund för sitt förslag och till dess bedömning av behovet av ett för

försvarsgrenarna gemensamt förvaltningsorgan för teleunderhållsfrågorna.

Allmänt biträdes också förslaget om alt organet skall inordnas i flygförvaltningen.

För egen del anser jag, att åtgärder snarast bör vidtagas för att skapa

förutsättningar för vidgat samarbete och större enhetlighet mellan försvarsgrenarna

i fråga om underhåll av telemateriel. Erfarenheterna från ett sammanhållet

teleunderhåll måste användas för att minska kostnaderna för inköp

och underhåll av materiel och öka dess tillförlitlighet. För att ett sådant

arbete snabbt skall ge resultat är det av vikt att erfarenhetsunderlaget blir så

brett som möjligt. En förutsättning härför är att stor enhetlighet råder inom

krigsmakten beträffande underhållsnomenklatur, underhållsnormer, redovisning

av kostnader, stilleståndstider in. in. Eu sådan systematisk insamling

av erfarenhelsundcrlag måste organiseras och vidmakthållas av ett för krigsmakten

gemensamt förvaltningsorgan för teleunderhållsfrågor. Jag kan allt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1963

så ansluta mig till FATU:s förslag i detta hänseende och föreslår, att ett

centralt teleundcrhållskontor kommer till stånd.

Den samlade överblick över teleområdets underhållsproblein som kan erhållas

genom tillkomsten av ett centralt teleunderhållsorgan hör ge impulser

till många initiativ i syfte alt öka driftsäkerheten och minska underhållskostnaderna.

Underhåll serfarenheterna måste därför på lämpligt sätt göras

tillgängliga för de myndigheter som har till uppgift att konstruera och

anskaffa materiel.

En enhetlig behandling på förvaltningsnivå av underhållsfrågorna i fråga

om telemateriel skapar goda förutsättningar för en strukturrationalisering

av verkstadstjänsten, innebärande bl. a. att för krigsmakten gemensamma

centrala verkstäder kan inrättas. Jag anser i likhet med FATU, att de centrala

verkstäderna bör inriktas mot exklusivt fredsmässiga underhållsarbeten,

varvid en långt gående specialisering bör eftersträvas. En sådan

grund för verksamheten innebär att ekonomiska faktorer, effektivitet och

lönsamhet skall vara huvudsakligen avgörande för handlandet i dessa verkstäder.

Jag förutsätter, alt den civila industrin skall kunna konkurrera med

statens verkstäder om underhållsarbeten av denna art.

Beträffande de regionala verkstäderna — FATU:s benämning är B-verkstäder

— kommer de rent militära synpunkterna att ha ett stort och ofta

a\göiande inflytande. I*AIU har till B-verkstäderna hänfört arbetsuppgifter

som bedömes vara nödvändiga såväl i krig som i fred. Personalbehovet i fred

är dock avsevärt lägre än vad som bedömes erforderligt för krigsförhållanden.

Jag ansei att en sadan uppgiftsfördelning mellan centrala och regionala

verkstäder i princip är riktig. Gränsdragningsprohlemen bör lösas av det

centrala teleunderhållsorganet i samråd med övriga berörda myndigheter.

FATU har erhållit uppdrag att fortsätta sina undersökningar beträffande

organisation av verkstadsresurserna på B-nivå i syfte att klarlägga förekommande

rationaliseringsmöjligheter.

Det centrala teleunderhållsorganet, försvarets teleunderhållskontor, bör,

såsom huvudparten av remissinstanserna förordat, på lämpligt sätt infogas

i flygförvaltningens organisation. Det kan nämnas, att flygförvaltningen redan

i dag förvaltar ca 40 % av försvarets telemateriel och att denna del

kommer att öka till över 50 % under 1960-talets lopp. Flygförvaltningen

liar dessutom stor erfarenhet av hithörande och liknande underhållsproblem.

Jag föreslår alltså, att flygförvaltningen skall få till uppgift att — medelst

ett för ändamålet särskilt inrättat försvarets teleunderhållskontor _ leda

och samordna underhållet av telemateriel inom krigsmakten. Ledningen av

för krigsmakten gemensamma teleunderhållsverkstäder bör dock ankomma

på försvarets fabriksstyrelse. När det gäller flygförvaltningens (teleunderhållslcontorets)

uppgifter har FATU framlagt preciserade förslag, enligt

vilka flygförvaltningens (teleunderhållskontorets) ställning i princip bör bli

likartad med vad som gäller beträffande den år 1962 inrättade för krigs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 19113

5

makten gemensamma robolavdelningen i flygförvaltningen. I detta hänseende

framhåller överbefälhavaren, att konsekvenserna av FATU:s förslag inte

helt klarlagts i betänkandet. Även försvarets förvaltningsdirektion anser,

att ansvarsfördelningen är oklar. Då det torde ankomma på Kungl. Maj:t

att besluta i denna fråga anser jag det för egen del inte påkallat att i detta

sammanhang framlägga ett preciserat förslag. Uppgifterna bör enligt min

mening bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits

i den förut nämnda departementspromemorian. Jag vill emellertid understryka,

att flygförvaltningen (teleunderhållskontoret) bör ges en noga preciserad

anvisningsrätt gentemot övriga myndigheter i fråga om normer för

underhållets planering och ianspråktagande av verkstadsresurser samt att

ämbetsverket skall kunna ta initiativ i sådana frågor.

I detta sammanhang vill jag betona att en rättvisande kostnadsredovisning,

anpassad efter gällande civil praxis, är synnerligen värdefull för en

effektiv ledning av underhållsverksamheten. Jag har därför för avsikt att,

i anslutning till de önskemål som på denna punkt framförts av flera remissinstanser,

föreslå en utredning för prövning av redovisningsfrågorna för

försvarets verkstadsverksamhet över huvud taget. Jag räknar också med

viss försöksverksamhet med ny kontoplan vid CVA.

Teleunderhållskontoret bör tills vidare organiseras provisoriskt. För

kontoret ifrågasättes inte inrättande av andra tjänster än sådana som kan

inrättas enligt beslut av Kungl. Maj:t. Vid anmälan av frågan om flygförvaltningens

avlöningsanslag för budgetåret 1963/64 till propositionen 1963:31

har jag föreslagit, att under flygförvaltningens anslagspost till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal medel beräknas för inrättande av ett antal

tjänster för teleunderhållskontoret. Frågan om inrättande av dessa tjänster

torde sedermera få anmälas för Kungl. Maj:t. I sammanhanget anser jag

mig dock böra nämna, att jag i likhet med försvarets forskningsanstalt in. fl.

anser att driftsäkerhetssektionen vid försvarets teletekniska laboratorium

bör bli kvar vid forskningsanstalten. Det är emellertid viktigt att ett intimt

samarbete kommer till stånd mellan de båda enheterna.

Vad angår de för krigsmakten gemensamma verkstädernas inriktning

biträder jag i princip förslaget om att specialisera och successivt inrikta

CVA mot teleunderhåll. Detta förutsätter, att sådana av verkstadens nuvarande

arbetsuppgifter som inte är direkt knutna till telemateriel, exempelvis

motoröversyner, överföres till andra centrala flygverkstäder. Jag vill understryka,

att även denna överföring måste ske så alt rationaliseringsvinster

kan erhållas, överflyttningarna bör således i största möjliga utsträckning

vara i sig själva ekonomiskt motiverade. De bör ej heller ske i snabbare takt

än att ökningen i sysselsättningen inom teleområdet kan kompensera det

sysselsättningsbortfall som uppstår vid CVA när objekt överflyttas därifrån

till andra verkstäder.

Beträffande nya verkstäder har FATU föreslagit omedelbar uppbyggnad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1903

av en central verkstad i södra Sverige samt på längre sikt en central verkstad

i mellersta Norrland. Förslaget syftar härigenom bl. a. till att snabbt tillgodose

behovet av underhåll för viss nyanskaffad materiel avsedd för södra

Sverige, för vilken lämpliga underhållsresurser helt saknas. Bland denna

materiel kan nämnas luftförsvarsroboten Hawk, kustrobotbatteri, fartygs*

baserade robotsystem samt vissa komponenter i strilsystemet. Den föreslagna

prioriteringen vid uppbyggnad av de nya verkstäderna har icke föranlett

någon erinran från remissinstansernas sida med undantag av att arbetsmarknadsstyrelsen

och LO ur arbetsmarknadssynpunkt anser att verkstaden

i mellersta Norrland bör givas företräde. De förordar därvid som lokaliseringsort

Östersund. Därjämte framhålles angelägenheten av att den norra

verkstaden får en större andel i telereparationsarbetena än som förutsatts

av FATU.

För egen del har jag ägnat stor uppmärksamhet åt lokaliseringspolitiska

frågor. Jag har också medverkat till att under de senaste åren åtskillig militär

verksamhet flyttals från stockholmsområdet till landsorten. Även i detta

fall kommer bifall till mina förslag att innebära att verksamhet flyttas bort

från storstadsregionen och att den betydande expansion som förutsätts sker

på de nya orterna.

Jag är väl medveten om sysselsättningsproblemen för Norrlands del och

även beredd att vidtaga de åtgärder som är försvarbara ur rationella och

ekonomiska synpunkter. I detta syfte har jag låtit undersöka vissa möjligheter

härvidlag med hänsyn till östersundsregionen. Av vikt i detta hänseende

är alt den föreslagna verkstaden i mellersta Norrland är avsedd att

byggas ut i den takt som motiveras av den pågående utbyggnaden av krigsmaktens

resurser i fråga om lelemateriel i Norrland. I nuvarande läge är

behovet av centrala underhållsanstaller i Norrland relativt ringa. Däremot

kominer expansionen av underhållsbehovet på det regionala planet att medföra

en utbyggnad av de regionala verkstäderna. Flygvapnet planerar en

s. k. scktorteleverkstad i östersundsområdet, som redan i mitten av 1960- talet torde medföra en sysselsättningsökning med ca 70 man, vilket innebär

en väsentlig ökning av krigsmaktens nuvarande teleunderhållsverksamhet

inom detta område. Rekryteringen av personal för den avsedda ökningen

torde förutsätta att nuvarande lokala utbildningsmöjligheter utökas. Planeringen

har fortskridit så långt att förslag till inrättande av tjänster för ledande

personal inkommit till försvarsdepartementet. Jag har för avsikt att

påskynda beredningen av detta ärende så att verksamheten snarast kan

komma igång.

Jag anser det emellertid också möjligt att, inom ramen för här föreslagen

strukturrationalisering och utan att ge för stort avkall på kravet på en ur

företagsekonomisk synpunkt lämplig storlek av verkstaden i södra Sverige,

till Östersundsområdet överföra objekt motsvarande sysselsättning för ytterligare

40 å 50 man. En sådan åtgärd skulle visserligen medföra en betydande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1963

7

merkostnad för reparation av de aktuella objekten, men jag är likväl beredd

att överväga en överföring i samband med uppbyggnaden av den nyss nämnda

sektorteleverkstaden. Sammantaget skulle angivna åtgärder för östersundsområdet

innebära att antalet sysselsatta med telereparationsarbeten

för krigsmaktens räkning relativt snabbt skulle kunna öka med ca 120 man.

Därtill torde komma den ökning med 100 man i slutet av 1960-talet som

anges i FATU:s prognos.

Behovet av den föreslagna nya centrala verkstaden i södra Sverige finner

jag vara fullständigt klarlagt, och jag finner del synnerligen angeläget att

den snarast kommer till stånd. Enligt FATU:s riktvärde skulle vid denna

sysselsättas 500 man vid slutet av år 1965. En förlängd uppbyggnadstid

skulle otvivelaktigt medföra icke oväsentliga ekonomiska nackdelar. Med

hänsyn härtill och då som förut nämnts centrala underhållsresurser för viss

nyanskaffad materiel saknas, är det av vikt att all kraft sättes in på att

genomföra programmet för denna verkstad.

Väsentligt är också att rekrytering och framför allt utbildning av personal

för den södra verkstaden snarast kan komma till stånd på den ort till vilken

verkstaden förläggs. FATU diskuterar lämpligheten av att förlägga verkstaden

till någon av de orter dit Stockholms tygstations signalverkstad i

Sundbyberg (SiS) enligt riksdagens beslut skall förflyttas, nämligen Borås,

Jönköping eller Växjö. Efter att ha konstaterat att samtliga städer kan

erbjuda ett i stort sett likartat och tillfredsställande underlag för såväl lokal

rekrytering som rekrytering utifrån av den kvalificerade personal det här

är fråga om förordar FATU Växjö mot bakgrund av beslutade materielanskaffningar

och kravet på snabb etablering.

Mot förslaget att förlägga den södra verkstaden till Växjö framställs erinringar

av länsstyrelsen i Jönköpings län, som förordar Jönköping—Huskvarnaregionen,

länsstyrelsen i Älvsborgs län, som förordar Borås, samt

statskontoret och LO, som anser att frågan bör prövas ytterligare. Arbetsmarknadsstyrelsen

och lokaliseringsutredningen förklarar sig ur allmän

lokaliseringssynpunkt icke ha anledning att motsätta sig att södra verkstaden

förlägges till Växjö. Därutöver har ett antal städer och kommuner i

södra Sverige anmält sitt intresse för televerkstadens lokalisering.

För egen del har jag efter sammanvägning av de faktorer som inverkar

på lokalisering av en verksamhet av ifrågavarande art stannat för att föreslå

Växjö som lokaliseringsort för den södra verkstaden. Jag har därvid, med

hänsyn till att samtliga de tre aktuella städerna på önskvärt sätt ligger inne

i landet och kan erbjuda ett i stort sett likartat rekryteringsunderlag, fäst

avseende vid andra faktorer, som visat sig ge Växjö företräde. Jag åsyftar

här vissa kostnads- och beredskapssynpunkter i anslutning till beslutade

materielanskaffningar och denna materiels freds- och krigsplacering. Trots

att transportkostnaderna och beredskapsförlusterna bedömes som små i

förhållande till övriga kostnader för verkstadens drift finner jag dem böra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1963

beaktas. Den föreslagna lokaliseringen är väl ägnad att hålla dessa kostnader

låga. Likaledes finner jag att såväl tidsspillan som resekostnader för de rörliga

servicegrupperna inte kan betraktas som likgiltiga. Detta talar för en

central placering i förhållande till materielens geografiska fördelning i fredstid

inom det aktuella området, södra Sverige. Men lokaliseringen har i detta

fall även en viss belydelse med hänsyn till materielens användning i krig,

vilket jag beaktat. Närmare redogörelser i dessa hänseenden bör inte lämnas

till statsrådsprotokollet utan torde i särskild ordning få delges riksdagens

vederbörande utskott. Härtill kommer slutligen att lämpliga lokalutrymmen

snabbt torde kunna disponeras i Växjö, vilket tillgodoser kravet

på skyndsam etablering.

Driften av de för krigsmakten gemensamma verkstäderna bör ledas av

ett centralt organ för att alla fördelar med strukturrationaliseringen skall

kunna tillvaratagas. Som jag tidigare anfört föreslår jag, att driften centralt

skall ledas av försvarets fabriksstyrelse. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t

att närmare reglera ansvarsförhållandena mellan försvarsgrensförvaltningarna,

i första hand flygförvaltningen som ansvarig för samordning och ledning

av teleunderhållsfrågor, å ena, och försvarets fabriksverk, å andra

sidan.

I avseende på driftformen för de gemensamma verkstäderna kan, med

den lösning jag här förordat för den centrala driftledningen, endast två

former komma i fråga — affärsverksform eller aktiebolagsform. FATU

har föreslagit, att den nya centrala verkstaden i södra Sverige skall drivas

i aktiebolagsform. Denna driftform förordas också i princip för de övriga

gemensamma verkstäderna. Bland remissinstanserna råder delade meningar

i denna fråga. I sitt yttrande över departementspromemorian förordar fabriksstyrelsen

aktiebolagsformen under framhållande av att detta är den

driftform som utan tvekan lämnar den största rörelsefriheten ur bl. a.

finansierings- och personalsynpunkt. Slutmålet för omorganisationen bör

enligt styrelsens uppfattning vara att samtliga gemensamma verkstäder

sammanföres i en organisation, som drives i aktiebolagsform under försvarets

fabriksstyrelse. Fabriksstyrelsen betonar emellertid samtidigt önskvärdheten

av att alla gemensamma verkstäder får samma driftform.

Vid beredningen inom försvarsdepartementet har med anledning av remissyttranden

från Sveriges industriförbund m. fl. kontakter tagits med

privata företag på teleområdet. Härvid har framgått att visst intresse från

industrisidan föreligger för någon form av samverkan med staten i fråga

om krigsmaktens teleunderhåll.

För egen del anser jag att aktiebolagsformen bör väljas för den nya verkstaden

i Växjö. Såsom fabriksstyrelsen framhåller lämnar denna företagsform

den största rörelsefriheten i olika hänseenden. Detta är särskilt betydelsefullt

med tanke på behovet av en snabb uppbyggnad av verksamheten.

Därigenom lämnas även möjligheten öppen för ett eventuellt framtida samarbete

med industrin inom bolagets ram.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1963

9

När driften av CVA och FTG skall övertas av försvarets fabriksstyrelse

blir under alla förhållanden ändring i dessa verkstäders företagsform nödvändig.

Fabriksstyrelsen framhåller önskvärdheten av att samtliga gemensamma

verkstäder efter hand sammanföres i ett aktiebolag. Ytterligare

underlag erfordras dock för alt bedöma vilka praktiska problem som kan

uppstå om CVA och FTG skall drivas i aktiebolagsform. Jag är därför icke

beredd taga ställning till denna fråga. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t

alt besluta om den tidpunkt från vilken CVA och FTG bör överföras till

statlig affärsdrift och inlemmas i fabriksverket. Detsamma bör gälla beträffande

SiS, en fråga till vilken jag återkommer i det följande.

FATU har beräknat kapitalbehovet för den nya verkstaden i Växjö till

.''It miljoner kronor under förutsättning att lagret av de reservdelar som ingår

i de underhållna objekten kan tillhandahållas bolaget som ett konsignalionslager.

Jag anser mig kunna biträda FATU:s bedömning av bolagets kapitalbehov.

Av del framräknade kapitalbehovet bör 13 miljoner kronor finansieras

i form av eget kapital. Resterande kapitalbehov, 16 miljoner kronor, bör tillföras

bolaget i form av lån. Det egna kapitalet bör tillföras bolaget genom

att aktier till ett nominellt värde av tillsammans 12 miljoner kronor tecknas

till en kurs av 125 %. Därigenom kan bolaget tillföras — förutom aktiekapitalet

12 miljoner kronor — 3 miljoner kronor som skall tillföras reservfonden.

Jag föreslår, att för delta ändamål ett belopp av 15 miljoner kronor

anvisas såsom investeringsanslag för budgetåret 1963/64 i försvarets fabriksfond.

Medel för ändamålet bör upptas under anslagsrubriken Teleunderhållsverkstad.

Riksdagens bemyndigande bör vidare inhämtas att ikläda staten

garantier för lån åt aktiebolaget intill ett belopp av 16 miljoner kronor.

Aktiebreven bör ställas till viss man. För den händelse vissa aktier framdeles

kan komma att överlåtas på utomstående bör i bolagsordningen inlagas sedvanliga

bestämmelser innebärande skydd mot utländskt inflytande samt

hembudsskyldighet. Det bör ankomma på fabriksstyrelsen alt vidtaga de

åtgärder som erfordras för bolagets bildande och att föra de eventuella förhandlingar

om ett samarbete inom bolagets ram med privata intressenter

som kan bli aktuella.

Det synes lämpligt att försvarsgrenarnas beställningar av underhållsarbeten

hos aktiebolaget närmare regleras genom ett långsiktigt ramavtal

mellan berörda myndigheter och bolaget rörande de allmänna villkoren för

arbetenas utförande m. m. Ramavtalet bör slutas för viss tid, exempelvis

10 år, och ange viss minimi- och maximibeläggning. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att godkänna ett dylikt avtal.

Genomförandet av de förslag jag nu framfört innebär även att det av

1960 års riksdag fattade principbeslutet om SiS utflyttning från stockholmsområdet

kan realiseras genom att driften där avvecklas och överföres till

CVA och den nya verkstaden. Driften vid SiS bör övertas av försvarets

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 19G3

fabriksverk. Tidpunkten härför bör få bestämmas av Kungl. Maj:t. Det bör

därefter ankomma på försvarets fabriksstyrelse att överföra på SiS ankommande

underhållsobjekt och för dem avsedd verkstadsutrustning till övriga

gemensamma verkstäder. Förekommande personalfrågor bör lösas inom

ramen för de befogenheter som riksdagen härvidlag lämnat Kungl. Maj:t

(prop. 1963: 1, bil. 2, p. 6; SU 14; rskr. 14).»

Utskottet. Med anledning av ett av försvarets arbetsgrupp för teleunderhåll

(FATU) avgivet betänkande redovisas i propositionen åtgärder för en

strukturrationalisering och samordning av underhåll av krigsmaktens telemateriel.

I sitt betänkande har FATU framlagt vissa principiella synpunkter på

materielunderhåll. Vidare har gjorts en detaljerad uppskattning av telematerielens

nuvarande underhållsbehov samt en prognos för utvecklingen på

detta område under 1960-talet. Under denna tid beräknas det totala underhållsbehovet

för telemateriel komma att avsevärt öka.

Denna expansion av telematerielvolymen inom krigsmakten och de krav,

som måste ställas i fråga om systematik och planering när det gäller en rationellt

bedriven underhållsverksamhet, har ansetts böra påkalla en ändrad

oj-ganisation av underhållsverksamheten. I sådant syfte föreslås att för den

centrala ledningen av underhållstjänsten, som nu är splittrad på tre ämbetsverk

och dessutom inom dessa är oenhetligt utformad, skall upprättas ett

för de tre försvarsgrenarna gemensamt förvaltningsorgan för teleunderhållsfrågor

— försvarets teleunderhållskontor. Härigenom skulle öppnas möjligheter

att åstadkomma enhetlighet i förberedande och planerande åtgärder,

att skapa och rationellt utnyttja underhållsresurserna samt att utöva ekonomisk

kontroll över verksamheten. Utskottet, som finner ett klart behov föreligga

av samordnande åtgärder mellan förvaltningarna i fråga om underhållet

av krigsmaktens telemateriel, ansluter sig liksom departementschefen

och remissinstanserna till föreliggande förslag. Utskottet vill i sammanhanget

erinra om att ett för de tre försvarsgrenarna gemensamt organ för kvalificerade

tekniska uppgifter i samband med anskaffning av robotar för krigsmakten,

robotavdelningen, inrättats vid flygförvaltningen fr.o.m. den 1 juli

1962.

Då flygvapnet för närvarande har och än mer i framtiden kommer att ha

den största underhållsvolymen och samtidigt ställas inför de mest komplicerade

underhållsproblemen beträffande ifrågavarande materiel tillstyrker

utskottet jämväl, att det föreslagna teleunderhållskontoret infogas i flygförvaltningens

organisation.

Såsom departementschefen framhållit, skapar en enhetlig behandling på

förvaltningsnivån av underhållsfrågorna beträffande telemateriel goda förutsättningar

för en strukturrationalisering av verkstadstjänsten, innebärande

bland annat att för krigsmakten gemensamma centrala verkstäder kunna

inrättas. De centrala verkstäderna böra inriktas på fredsmässiga underhålls
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1963

11

arbeten, varvid en långt gående specialisering bör eftersträvas. Detta innebär,

såsom departementschefen jämväl anfört, att ekonomiska faktorer,

effektivitet och lönsamhet skola vara huvudsakligen avgörande för verksamheten

i dessa verkstäder. Utskottet vill understryka detta, vilket innebär att

den civila industrien skall kunna konkurrera med statens verkstäder om underhållsarbeten

av denna art.

FATU har framhållit, att vid översyner, reparationer och modifieringar

det gemensamma organet har tre olika typer av verkstäder att välja emellan

vid fördelningen av underhållsarbetet, nämligen verkstäder i förvaltningsregi,

i statlig aktiebolagsform och i privat regi. Även om de statliga verkstäderna

förutsättas bli specialinriktade komma enligt utredningen avgränsningar

mellan deras materielområden icke att bli vare sig fullständiga

eller definitiva i alla hänseenden. Det gemensamma organet bör i första

hand sikta till att förlägga arbeten av viss typ till den verkstad, som utför

dessa arbeten billigast och snabbast. Vid denna planering kommer det gemensamma

organet att stödja sig på jämförelser mellan kalkyler, fakturor

och offerter från statliga och privata verkstäder.

Utskottet vill understryka angelägenheten av en rättvisande kostnadsredovisning

anpassad efter gällande civila praxis och anser, liksom departementschefen,

att en utredning av härmed sammanhängande frågor bör komma

till stånd.

Med anledning av vad som i remissyttranden anförts vill utskottet framhålla

att de erfarenheter, som vinnas vid det kontinuerliga underhållet, böra

systematiskt insamlas och bearbetas och på lämpligt sätt återföras till de

anskaffande organen och sålunda utnyttjas i det fortsatta konstruktionsarbetet

eller i tillverkningsprocessen. De tillverkande företagen få härigenom

del av vunna erfarenheter och kunna tillgodogöra sig dessa. Teleunderhållskontoret

har i detta sammanhang en viktig uppgift att fylla.

Av vad här sagts följer även att utskottet ansluter sig till vad i motionerna

I: 693 och II: 846 anföres om lämpligheten —- icke minst med hänsyn till

det starkt växande underhållsbehovet — alt underhållet anförtros åt tillverkarna

av telemateriel i de fall då detta framstår såsom för statsverket

billigast och lämpligast. För att i dessa fall kunna upprätthålla fri konkurrens

och fri prisbildning torde — såsom i visst fall redan skett — infordrade

anbud kunna omfatta icke blott den erforderliga utrustningen utan

också åtaganden att svara för dess underhåll under viss tid.

För att alla fördelar med strukturrationaliseringen skola kunna tillvaratagas

bör driften av i första hand de centrala verkstäderna ledas av ett centralt

organ.

Utskottet vill erinra om att denna uppgift enligt FATU jämväl skulle

handhavas av flygförvaltningen. 1 eu i statsrådsprotokollet redovisad departementspromemoria

anföres emellertid bl. a., att en önskvärd avlastning

av såväl flygförvaltningens administrativa organ som det föreslagna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr i35 år 19(13

teleunderhållskontoret skulle vinnas, om ledningen av de gemensamma teleunderhållsverkstäderna

kunde anförtros åt försvarets fabriksverk. I promemorian

skisseras en arbetsfördelning mellan flygförvaltningen (teleunderhållskontoret)

och fabriksverket. Uppgiftsfördelningen anges därvid i huvudsak

böra vara den, att förvaltningsmässiga uppgifter såsom planering, underhållsnormer,

fördelning av objekt mellan olika underhållsanstalter m. m.

ankommer på flygförvaltningen (teleunderhållskontoret), medan ledningen

av driften vid verkstäderna in.in. ombesörjes av fabriksstyrelsen.

Utskottet har icke något att erinra mot att en sådan uppdelning av arbetsuppgifterna

sker och att alltså driften av verkstäderna centralt ledes av

fabriksstyrelsen.

Utskottet tillstyrker även att centrala flygverkstaden i Arboga (CVA),

där det nu bedrives en omfattande teleunderhållsverksamhet, specialiseras

och successivt inriktas mot teleunderhåll samt att sådana av verkstadens

nuvarande arbetsuppgifter, som ej äro direkt knutna till telemateriel, överföras

till andra verkstäder. Utskottet förutsätter härvid, i likhet med depar‘ementschefen,

att endast sådana överföringar ske, som medföra rationaliseingsvinster.

Även vid den nu föreslagna inriktningen av CVA torde kapaciteten vid

denna verkstad endast i begränsad omfattning kunna tillgodose det totala

behovet av centrala underhållsresurser. Därför framlägges förslag om uppbyggnad

av nya verkstadsresurser.

FATU har föreslagit omedelbar uppbyggnad av en central verkstad i

södra Sverige samt mot slutet av 1960-talet en central verkstad i mellersta

Norrland. Den föreslagna prioriteringen vid uppbyggnad av den nya verkstaden

har icke föranlett någon erinran från remissinstansernas sida med

undantag av att arbetsmarknadsstyrelsen och DO ur arbetsmarknadssynpunkt

givit företräde åt verkstaden i mellersta Norrland.

Utskottet finner i likhet med departementschefen behovet av en ny central

verkstad styrkt och att denna bör etableras med största möjliga skyndsamhet.

Uppenbart är att stora problem komma att uppstå vid utbildning och rekrytering

av teleteknisk personal. Vid val mellan olika lokaliseringsalternativ

bli därför möjligheterna att rekrytera såväl yrkesutbildad personal

som yngre lärlingar av stor betydelse. Mot den motionsvis framförda tanken

att förlägga en större teleteknisk verkstad till mellersta Norrland talar bland

annat den aktuella materielens nuvarande belägenhet ävensom rekryterings-

och utbildningsmässiga faktorer. Härav följer att behovet av centrala

underhåll sverkstäder i Norrland f. n. är jämförelsevis ringa. Utskottet

anser emellertid i likhet med departementschefen, att den föreslagna verkstaden

i mellersta Norrland bör utbyggas i den takt, som motiveras av den

pågående utbyggnaden av krigsmaktens resurser i fråga om telemateriel i

Norrland. Utskottet kan bl. a. med hänsyn till det anförda icke förorda, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.) år 1963

13

dea nya verkstaden förlägges till Norrland. Motionerna 1:694 och 11:847

torde därför icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

För Norrlands del föreligga betydande sysselsättningsproblem. Departementschefen

erinrar emellertid om alt flygvapnet planerar en s. k. sektorteleverkstad

i Östersundsområdet, som redan i mitten av 1960-talet torde

medföra en sysselsättningsökning med ca 70 man. Departementschefen

har redovisat vissa planer, som syfta till att där ytterligare öka antalet sysselsatta

med telereparationsarbeten för krigsmaktens räkning. Sammantaget

skulle härigenom relativt snabbi sysselsättning med nu ifrågavarande

arbeten kunna beredas ytterligare ca 120 man. Därtill torde komma den

ökning med 100 man i slutet av 1960-talet, som anges i FATU:s prognos.

Med utgångspunkt i alt 1960 års riksdag i sitt principbeslut om utflyttning

från Stockholmsområdet av signalverkstäderna i Sundbyberg (SiS)

förordat att verkstäderna skulle flyttas till Borås, Jönköping eller Växjö,

har FATU övervägt dessa städers lämplighet som lokaliseringsort för den

nya verkstaden. Enligt FATU erbjuda samtliga dessa städer i stort sett likartat

och tillfredsställande underlag för såväl lokal rekrytering som rekrytering

utifrån av den kvalificerade personal, varom här är fråga. Mot bakgrund

av beslutade materielanskaflningar och kravet på snabb etablering

av den nya verkstaden har Växjö förordats. Arbetsmarknadsstyrelsen och

lokaliseringsutredningen ha ansett sig ur allmän lokaliseringssynpunkt icke

ha anledning att motsätta sig att södra verkstaden förlägges till Växjö.

Utskottet har vid sina överväganden av lokaliseringsfrågan icke funnit

tillräckliga skäl föreligga att frångå departementschefens av flertalet remissinstanser

biträdda uppfattning och tillstyrker alltså, att den nya verkstaden

förlägges till Växjö. Detta innebär att utskottet avstyrker motionerna I: 692

och II: 848.

I avseende på driftformen för den nya verkstaden ha delade meningar

rått mellan remissmyndigheterna. Diskussionen har därvid närmast gällt

alternativen affärsverksform ocli aktiebolagsform, samt i sistnämnda hänseende

huruvida bolaget i så fall skulle vara hel- eller halvstatligt. Såsom

av propositionen framgår ha vid beredningen inom försvarsdepartementet

av detta ärende kontakter tagits med privata företag på teleområdet, varvid

framgått att intresse från industrisidan föreligger för någon form av samverkan

med staten i fråga om krigsmaktens teleunderhåll. I motionerna

I: 693 och II: 846 föreslås att förhandlingar med enskilda näringslivet snarast

upplagas för bildande av ett halvstatligt bolag. Genom det medinflytande,

som de enskilda teleindustriföretagen därmed skulle erhålla i fråga om

förelagets verksamhet och personalpolitik, skulle enligt motionärerna skapas

förutsättningar för eu effektivt och affärsmässigt driven verksamhet och

ett ändamålsenligt utnyttjande av våra begränsade resurser i fråga om kvalificerad

arbetskraft på teleområdet. Därigenom skulle också vinnas garanlier

mot ett gynnande av det nya företaget i förhållande till den enskilda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1963

sektorn såväl vid försvarets upphandling som i fråga om allmänna arbetsvillkor.

Mot dessa synpunkter synes i och för sig icke något vara att erinra.

Utskottet anser i likhet med fabriksstyrelsen och departementschefen,

att bolagsformen ger största möjliga frihet i ekonomiskt och administrativt

hänseende, vilket är av särskild betydelse vid bedrivande av ekonomisk

verksamhet av ifrågavarande art och omfattning. Utskottet utgår också från

att verksamheten skall bedrivas på affärsmässig basis i fri och lika konkurrens

med enskilda företag. Härför ger bolagsformen de bästa förutsättningarna

och garantierna. Vidare vill utskottet erinra om att det i den förenämnda

departementspromemorian framhålles att det skulle kunna övervägas,

om icke det föreslagna bolaget kunde ges formen av ett halvstatligt aktiebolag,

vari en till mindre än hälften uppgående aktiepost skulle ägas av ett

enskilt konsortium. Detta konsortium skulle i så fall bildas av de civila

leverantörer av telemateriel, som kunde tänkas vara intresserade av ett samarbete

inom underhållsområdet. 1 promemorian framhålles vidare lämpligheten

av att man i avvaktan på närmare överväganden av denna fråga från

början väljer den driftform, som möjliggör smidig anpassning till en samverkan

av detta slag. Utskottet kan instämma häri och delar departementschefens

uppfattning, att man genom att välja aktiebolagsformen öppnar

möjlighet för ett nära samarbete med industrien inom bolagets ram. Då

utskottet alltså även i denna del tillstyrker propositionen förutsätter utskottet,

att det ankommer på fabriksstyrelsen all vidtaga de åtgärder, som erfordras

för bolagets bildande, och att samtidigt föra de förhandlingar om ett

samarbete inom bolagets ram med privata intressenter, som i anledning

härav påkallas. Med hänsyn härtill och till angelägenheten av att etablering

av den nya verkstaden kommer till stånd med största möjliga skyndsamhet

avstyrker utskottet de förenämnda båda motionerna, i vad de avse medelsanvisning,

men anser att riksdagen bör i anledning av desamma i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet nu anfört rörande bolagsbildningen.

Utskottet har icke något att erinra mot departementschefens beräkning

av det föreslagna bolagets kapitalbehov. Detta innebär att av detsamma 15

miljoner kronor finansieras i form av eget kapital och att 16 miljoner kronor

tillföras bolaget såsom lån. Staten bör alltså ikläda sig garanti för högst sistnämnda

belopp för krediter till bolaget. I vad män sålunda anvisade medel

och garantier behöva tas i anspråk får bli beroende av utgången av de förhandlingar

med den enskilda teleindustrien, som utskottet enligt vad ovan

anförts förutsätter skola komma till stånd snarast möjligt.

Vad beträffar verksamheten vid centrala flygverkstaden i Arboga och

försvarets televerkstad i Göteborg torde frågan om ändring av dessa verkstäders

nuvarande driftform böra prövas mot bakgrund av erfarenheterna

från det nya teleunderhållskontoret och organisationen av den nya verkstaden.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den tidpunkt,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1X5 år 1953 15

då dessa verkstäder böra överföras till affärsdrift och inlemmas i fabriksverket.

Genom att driften vid nuvarande signalverkstäderna i Sundbyberg (SiS)

avvecklas samt överföres till CVA och till den nya verkstaden realiseras

1960 års riksdagsbeslut om dessa verkstäders utflyttning från Stockholmsområdet.

Utskottet tillstyrker, att driften vid SiS övertages av fabriksverket

och att det får ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om tidpunkten härför.

Vad departementschefen anfört rörande ramavtalet har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet har icke något att invända mot departementschefens förslag i

de delar, som icke berörts i det föregående.

Utskottet hemställer,

I. att motionerna 1: 692 och II: 848 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

II. att motionerna I: 694 och II: 847 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

III. att riksdagen må besluta att ledningen av för krigsmakten

gemensamma teleunderhållsverkstäders drift skall ankomma

på försvarets fabriksstyrelse;

IV. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet uttalat med anledning av vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 15 mars 1963 och i

motionerna 1:693 och 11:846 anförts rörande samordning

in. m. av underhållet av krigsmaktens telemateriel och i fråga

om organisationen av den nya centrala underhållsverkstaden;

V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 693 och II: 846, i vad de icke

behandlats under IV.,

a) till Teleunderhållsverkslad för budgetåret 1963/64 å

kapitalbudgeten under försvarets fabriksfond anvisa ett investeringsanslag

av 15 000 000 kr.;

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret alt ikläda

staten garanti intill ett belopp av högst 16 000 000 kr. för

krediter till ett av försvarets fabriksstyrelse bildat aktiebolag

för teleunderhåll;

VI. att riksdagen må

a) besluta alt tillgångar och skulder vid centrala flygverkstaden

i Arboga, den i Göteborgs örlogsvarv ingående försvarets

televerkstad i Göteborg samt Stockholms tygstations signalverkstad

i Sundbyberg från tidpunkter som Kungl. Maj:t

må bestämma skall överföras till försvarets fabriksfond;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1963

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ramavtal med ett

av försvarets fabriksstyrelse förvaltat aktiebolag för teleunderhåll

enligt vad i berörda statsrådsprotokoll anförts.

Stockholm den 21 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Birger Andersson,

Ivar Johansson, Bergman, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson,

fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Edström, Thorsten Larsson, Per-Olof

Hanson och Per Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,

Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blid fors, Almgren, Andreasson,

fru Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Gustafsson

i Uddevalla, Bohman, Gustafsson i Kårhy och Källstad.

Reservationer

1) av herrar Boman, Almgren och Källstad, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka motionerna I: 692 och II: 848 och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Med utgångspunkt»

och slutar med »och II: 848», bort ha följande lydelse:

»Med utgångspunkt i alt 1960 års riksdag i sitt principbeslut om utflyttning

från Stockholmsområdet av signalverkstäderna i Sundbyberg (SiS)

förordat att verkstäderna skulle flyttas till Borås, Jönköping eller Växjö,

har FATU övervägt dessa städers lämplighet som lokaliseringsort för den

nya verkstaden. Enligt FATU erbjuda samtliga dessa städer i stort sett likartat

och tillfredsställande underlag för såväl lokal rekrytering som rekrytering

utifrån av den kvalificerade personal, varom här är fråga. Mot bakgrund

av beslutade materielanskaffningar och kravet på snabb etablering

av den nya verkstaden har Växjö förordats.

Enligt utskottets mening är detta FATU:s förslag behäftat med betydande

brister. Faktiska förhållanden såsom i såväl Borås som Jönköping erbjudna

tomter och redan befintliga lokaler för verkstadens etablering ha icke

tillmätts tillbörlig vikt. Lokaliseringsutredningens i sitt till grund för 1960

års riksdags beslut liggande förslag, som endast omfattade Borås och Jönköping,

borde mer ha beaktats. Likaså kan enligt utskottets mening beslu
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1903

17

tade materielanskaffningar icke vara av den beskaffenhet och omfattning,

att förläggning till annan plats än Växjö är utesluten. Skulle så vara fallet

ha ju materielanskaffningarna satt en allsidig bedömning av verkstadens

lokalisering ur spel. Utskottet har vid sina överväganden av lokaliseringsfrågan

funnit, att tillräckliga skäl för en förläggning till Växjö icke förebragts,

varför den i motionerna framförda hemställan om en förnyad utredning

av lokaliseringsfrågan tillstyrkes. Enligt utskottets mening är en sådan

snabb utredning icke ägnad att i någon betydande grad försena den nya verkstadens

tillkomst, då nytt förslag i lokaliseringsfrågan torde kunna föreläggas

innevarande års höstriksdag.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: (592 och II: 848, i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa, att frågan om lokaliseringen av

den i södra Sverige föreslagna televerkstaden måtte allsidigt

och förutsättningslöst ånyo prövas och att förslag förelägges

innevarande års höstriksdag;»

2) av herrar Boman, Edström, Per-Olof Hanson, Stdhl, Suensson i Ljungskile

och Kållstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »av fabriksstyrelsen», bort ha följande lydelse:

»Utskottet återkommer i det följande till frågan om ledningen av driften

vid verkstäderna.»

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »rörande bolagsbildningen», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att de remissyttranden, som

inhämtats och redovisats i propositionen, gälla det av FATU framförda förslaget

om upprättandet inom flygförvaltningen av ett teleunderhållskontor,

som även skulle handhava den direkta verkstadsledningen. Det sedermera i

förenämnda departementspromemoria lanserade förslaget om att det statliga

bolaget skulle i någon form anknytas till försvarets fabriksverk har däremot

icke varit föremål för remissbehandling. Detta är så mycket mer anmärkningsvärt,

som förslaget innebär en helt ny organisationsform. Vilken ställning

det nya bolaget skulle komma att få till fabriksverket är icke klarlagt.

Ej heller är det utrett, huruvida medelsanvisningen skall ske via fabriksverket

eller direkt till Kungl. Maj:t. Dessa frågeställningar äro enligt utskottets

mening i behov av närmare undersökning, särskilt som projektet i nuvarande

form framstår som alltför mycket av improvisation.

I förenämnda departementspromemoria framföres tanken på ett hälftenbruk

av bolaget mellan staten och enskilda branschorganisationer. Det uttalas

vidare alt de senare skulle ha visat intresse för en sådan företagsform.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 135 år 1963

I promemorian förutsättes emellertid att de enskilda intressenterna skulle

äga högst 49 % av aktieinnehavet. Härigenom kommer deras medbestämmanderätt

att redan från början bli beskuren. Det förefaller utskottet i hög

grad tveksamt, huruvida en sådan form av samverkan skulle kunna etableras.

Utskottet anser därför, att även nu omhandlade fråga bör vara närmare

undersökt, innan definitivt beslut fattas om företagsformen.

Då det är angeläget, att den nya verkstaden snarast kommer till utförande,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att på lämpligt sätt låta verkställa

projektering och planering av den nya verkstaden.»

dels att sista meningen i det stycke i utskottets yttrande, som på s. 14

börjar med »Vad beträffar» och på s. 15 slutar med »i fabriksverket», bort

ha följande lydelse:

»Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den tidpunkt, då

dessa verkstäder böra överföras till affärsdrift och inlemmas i det nya företaget.

»

dels att sista meningen i det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som

börjar med »Genom att» och slutar med »tidpunkten härför», bort utgå,

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Vad

departementschefen» och slutar med »till erinran», bort utgå,

dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande

lydelse:

»111. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om förnyad utredning rörande ledningen av för krigsmakten

gemensamma teleunderhållsverkstäders drift;

V. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 693 och II: 846, i vad de icke

behandlats under IV.,

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av högst 16 000 000 kr. för krediter,

att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande tills driftsformen

för det nya företaget bestämts;

VI. att riksdagen må

a) besluta att tillgångar och skulder vid centrala flygverkstaden

i Arboga, den i Göteborgs örlogsvarv ingående försvarets

televerkstad i Göteborg samt Stockholms tygstations signalverkstad

i Sundbyberg från tidpunkter som Kungl. Maj:t

må bestämma skall överföras till det nya företaget;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ramavtal med det

företag för teleunderhåll, som kommer att bildas.»

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1983

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:319 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående samordning av underhållet av krigsmaktens telemateriel m. to. jämte i ämnet väckta mo a1 i texten