Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om avsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1963/64.

1963-05-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:140, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om avsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1963/64.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr HO år 1963

Nr 140

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om avsättning av kommunalskattemedel

till budgetutjämningsfonden för budgetåret

1963/64.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1963 (bilaga

1), såvitt nu är i fråga, föreslagit riksdagen medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel

må ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1963/

64 för att där särredovisas.

I budgetförslaget för 1963/64 upptager departementschefen (prop. 1, bil.

1, s. 30), med utgångspunkt från riksrevisionsverkets inkomstberäkning,

statsinkomsterna för nästa budgetår till 19 823 milj. kr., innebärande en ökning

med 50 milj. kr., i förhållande till det nu beräknade utfallet för innevarande

budgetår.

Departementschefen framhåller i anslutning härtill att trots den ökning

av inkomsterna på inkomstskattetiteln som kan beräknas uppkomma vid

vissa i propositionen gjorda antaganden — innebärande bl. a. en uppgång i

preliminärskatteinflödet på ca 1 000 milj. kr. — beräknas likväl inkomstskattetiteln

totalt komma att minska med 400 milj. kr. till följd av väsentligt

ökade utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt.

Härefter anför departementschefen bl. a. följande.

Den förut angivna minskningen på titeln om 400 milj. kr. är en följd av

väsentligt ökade utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande

skatt. För att något belysa dessa förhållanden kan nämnas, att utbetalningarna

av skatt till kommunerna i form av förskott och slutregleringslikvider

mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63 beräknas öka med ca 600 milj. kr.,

medan motsvarande ökning mellan budgetåren 1962/63 och 1963/64 uppskattas

till närmare 1 000 milj. kr. Detta är främst en effekt av systemet

för dessa utbetalningar, som innebär, att skatteförskotten beräknas på senast

kända taxeringsutfall, d. v. s. en inkomstnivå som ligger två år före det aktuella

uppbördsåret. Vid en sjunkande ökningstakt i skatteunderlaget medför

detta förhållande alltså en mycket kraftig reduktion av den behållna inkomsten

på titeln även om — som nu antages — inkomstnivåns uppgång

under de senare åren i och för sig inte blir obetydlig, ökningen av den överskjutande

skatten^ å andra sidan, sammanhänger främst med 1961 års skattereform

och är såtillvida en övergångsföreteelse. Under år 1962 kom preliminärskattetabeller

enligt de nya skalorna inte att användas förrän från

och med mars och påverkade därigenom endast uppbörden från och med

maj. För B-skattebetalarna uppkom i princip icke något genomslag av de

nya skalorna under hela detta år. Med andra ord kan ailtså sägas, att denna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1963 11

vid flera tillfällen tidigare påpekade effekt av skattereformen innebar från

statsverkets synpunkt en inkomstöverflyttning från budgetåret 1963/64 till

1961/62 och delvis 1962/63.

Storleken av de eftersläpningar i skatteutbetalningarna till kommunerna

som uppkommer genom nyss antydda förhållanden, kan för budgetåret

1962/63 nu uppskattas till 1 200 milj. kr. och för budgetåret 1963/64 till

800 milj. kr. Motsvarande belopp bör enligt gällande grunder ^bokföringen

avsättas till budgetutjämningsfonden. Å andra sidan beräknas återföring av

tidigare avsatta medel ske med 775 respektive 1 050 milj. kr. Man kan således

räkna med en bokföringsmässig nettoavsättning på 425 milj. kr. för budgetåret

1962/63 och med en nettoåterföring på 250 milj. kr. för budgetåret

1963/64. Denna nettoåterföring, som väl formellt men inte kassamässigt påverkar

statsregleringen, kan också sägas representera det belopp varmed statens

utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret överstiger

kommunernas beräknade andel av preliminärskatteuppbörden för samma år.

I propositionen nr 150 anför departementschefen beträffande statsinkomsterna

under budgetåren 1962/63 och 1963/64 bl. a. följande.

I statsverkspropositionen beräknade jag statsinkomsterna under budgetåren

1962/63 och 1963/64- till 19 774 milj. kr. respektive 19 823 milj. kr.

Riksrevisionsverket har i sin skrivelse med beräkning rörande budgetutfallet

för 1962/63 (Bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till

19 802 milj. kr. och i sin förnyade beräkning av statsinkomsterna för budgetåret

1963/64 (Bihang B) upptagit dem till 20 053 milj. kr. Jag har

emellertid företagit vissa justeringar i dessa beräkningar och upptager nu

statsinkomsterna för budgetåret 1962/63 till 19 702 milj. kr. och för budgetåret

1963/64 till 20 034 milj. kr.

I likhet med vad som angivits i statsverkspropositionen upptages därvid

en nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden av

425 milj. kr. under budgetåret 1962/63. Den för nästa budgetår beräknade

nettoåterföringen från budgetutjämningsfonden av dylika medel beräknas

nu öka med 25 milj. kr. till 275 milj. kr.

Utskottet. I överensstämmelse med de vid 1955 års riksdag fastställda

grunderna för regleringen av utbetalningarna av kommunalskattemedel bör,

såsom departementschefen föreslagit, avsättning till budgetutjämningsfonden

av sådana medel ske jämväl för nästa budgetår. Avsättningen torde i

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag böra beräknas till ett belopp av 800 milj.

kr. Genom en beräknad återföring under samma budgetår om 1 075 milj. kr.

beräknas dock en nettoåterföring från fonden om 275 milj. kr. ske.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva att avsättning av kommunalskattemedel

må ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret

1963/64 för att där särredovisas.

Stockholm den 21 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 140 år 1963

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Edström, Kaijser, Thorsten

Larsson, Per Petersson och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Karlsson

i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Andreasson, fru

Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Cassel,

Gustafsson i Uddevalla, Gustafsson i Kårby, Löfroth och Källstad.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630689

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:324 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1963/64 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. a1 i texten