Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor jämte i ämnet väckta motioner.
1963-05-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1963:144, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr år 1963
1
Nr 144
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1962/63 till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor jämte i
ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
I propositionen nr 25 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 22 mars 1963, föreslagit
riksdagen att till Stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1962/63 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lager (I: 697) och den andra inom andra kammaren av herr Hermansson
m. fl. (II: 853), i vilka föreslagits att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om snabb utredning syftande till uppförande
av ett statligt järnverk i Mellansverige,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Gustaf Henry Hansson och Yngve Nilsson (I: 722) och den ändra
inom andra kammaren av herr Magnusson i Borås m. fl. (11:877), i vilka
hemställts att riksdagen måtte dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att ikläda staten garanti intill ett belopp om högst 5 milj. kr. för krediter
till Aktiebolaget Statsgruvor, dels i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala, att
erforderliga utredningar för avveckling av gruvdriften i Norberg och Håksberg
bör ske i sådan takt att resultatet härav kan föreläggas 1964 års riksdag,
dels ock en inom andra kammaren av herr Björkänge m. fl. väckt motion
(II: 852), vari hemställts att riksdagen måtte dels till Stöd åt Aktiebolaget
Statsgruvor å tilläggsstat II för budgetåret 1962/63 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr., dels i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla om skyndsam utredning av Aktiebolaget Statsgruvors och över
huvud taget den mellansvenska gruvrörelsens utvecklingsmöjligheter genom
en expertkommitté med representanter för bl. a. den enskilda företagsamheten
på området i enlighet med vad i motionen anförts.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna I: 697, II: 877 och II: 852.
Departementschefen har anfört följande.
»Aktiebolaget Statsgruvor bildades 1950 för att överta och i den mån ekonomiska
förutsättningar bedömdes föreligga driva fyra mellansvenska gruv
1
Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 144
2
Statsutskottets utlåtande nr 14b år 1963
företag, som tidigare ägts av tyska intressenter, nämligen järnmalmsgruvor
i Håksberg, Norberg och Intrånget samt en gruva vid Stollberg, där en malm
med bly, zink och järn lillgodogöres. Driften har hittills uppehållits vid
samtliga dessa gruvor. Det ekonomiska resultatet av bolagets verksamhet
var under större delen av 1950-talet igenomsnitt tillfredsställande. Bolaget
kunde med anlitande av vinstmedel bekosta undersökningar av malmfyndigheterna
samt investeringar för rationalisering och ökning av produktionen.
Under senare år har emellertid priserna på bolagets järnmalinsprodukter
sjunkit betydligt. Följden har blivit, att gruvrörelsen i Håksberg och
Norberg åsamkat bolaget förluster, som endast till en mindre del kunnat täckas
av vinst från de övriga gruvorna. För innevarande verksamhetsår,
som utlöper den 31 mars, beräknas förlusten på bolagets verksamhet i dess
helhet uppgå till 2,5 milj. kronor. Den pågående investeringsverksamheten
har medfört en icke ringa långfristig skuldsättning och bolagets likviditet
är hårt ansträngd. För att verksamheten skall kunna upprätthållas i nuvarande
omfattning måste medel tillföras bolaget. För verksamhetsåren 1963/
64 och 1964/65 räknar bolaget med ett behov av 6 milj. kronor. Bolaget förutsätter,
att driften i Håksberg skall upprätthållas i vart fall under tre år
och ämnar framdeles återkomma till medelsbehovet för 1965/66. För drift
i Norberg, där malmen f. n. inte kan avsättas, har medel beräknats endast
för verksamhetsåret 1963/64.
Orsaken till försämringen av bolagets ekonomi är som nämnts det betydande
prisfall, som under senare år inträffat på järnmalmsmarknaden. Det
tryckta läget synes vara följden av att det totala utbudet av järnmalm ökat i
avsevärt snabbare takt än avsättningsmöjligheterna, beroende på en sedan
ganska lång tid pågående utbyggnad av världens järnmalmsproducerande
företag och inte minst exploateringen i stor skala av rika järnmalmsfyndigheter
i andra världsdelar. Priskonkurrensen från storgruvorna skärpes till
följd av de låga frakter, som f. n. tillämpas i oceanfart. I likhet med bolagsledningen
är jag böjd för att anse den aktuella situationen för bolagets järnmalmsgruvor
— en situation i vilken flera av de mellansvenska gruvföretagen
befinner sig — såsom resultatet av en strukturell förskjutning av marknadsläget,
som kan få bestående verkningar under överskådlig tid.
Frågan vilka åtgärder som bör vidtagas med avseende på bolagets verksamhet
måste bedömas under hänsynstagande till de samlade kostnader,
som uppkommer för företaget och för det allmänna vid olika alternativ. Jag
har i flera olika sammanhang klart uttalat, att kravet på lönsamhet inte i
längden får eftersättas när det gäller de statliga företagens verksamhet. Denna
uppfattning har jag även i detta fall. Ett alternativ, som innebär nedläggning
av de förlustbringande enheterna, kan därför inte lämnas ur räkningen.
Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat, att den omställning av arbetskraften,
som skulle bli nödvändig vid nedläggelse av driften i Håksberg och Norberg,
skulle medföra utgifter för statsverket av inemot 5 milj. kronor. Då
omställningen redan efter ett par år kan väntas ge en samhällsekonomisk
vinst, i det att arbetskraften kommer in i lönsam produktion, vill styrelsen
Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1963
3
inte av arbetsmarknadspolitiska skäl påfordra, att gruvdriften uppehälles
under så lång tid som bolaget avser, om ej företagsekonomiska skäl talar
därför.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i sina kalkyler inte i full utsträckning kunnat
beakta alla de förluster, som vid omplacering av arbetskraften uppstår
exempelvis på grund av att bostäder och gemensamma samhälleliga anordningar
m. m. inte blir helt utnyttjade. Detta förhållande rubbar dock inte
den principiella ståndpunkt, som jag nyss givit uttryck för och som tydligen
delas av styrelsen.
Vad angår de företagsekonomiska synpunkterna på föreliggande fråga
kan framhållas följande.
För bolaget skulle det uppenbarligen innebära en ekonomisk lättnad att
lägga ned driften vid Håksberg och Norberg och låta det allmänna svara för
kostnaderna för arbetskraftens förflyttning och omställning till annan verksamhet.
Huruvida betryggande ekonomi kan ernås i bolagets kvarvarande
verksamhet är dock ovisst. Bolaget kommer nämligen även efter driftens
upphörande att ha kostnader för de nedlagda gruvorna. Exempelvis blir
räntorna för de lån som tagits för tidigare investeringar betungande. Det är
knappast sannolikt, att betryggande driftsekonomi kan säkerställas i den
kvarvarande verksamheten, om inte bl. a. räntebelastningen avlyftes. Detta
förutsätter antingen fortsatta årliga tillskott av medel eller en finansiell rekonstruktion,
varvid medel för betalning av bolagets låneskuld ställs till förfogande.
Bolaget har emellertid inte förordat nedläggningsalternativet utan hemställt
om temporärt stöd i avvaktan på att betingelserna för den framtida
driften klarlägges. Flertalet remissinstanser har, låt vara med olika motivering,
anslutit sig till bolagets linje. Förslaget grundar sig bl. a. på att det
inte är uteslutet att avsättning framdeles kan vinnas inom landet för de i
Håksberg och Norberg utvunna järnmalmsprodukterna. För denna uppfattning,
som delas av länsstyrelsen i Västmanlands län, talar att dessa produkter
vid försäljning till svenska förbrukare inte belastas med frakt- och omlastningskostnader
i den utsträckning som sker vid nuvarande exportförsäljning.
Det är för dagen vanskligt att bedöma huruvida det är realistiskt
att räkna med ifrågavarande avsättningsmöjligheter. Resultatet av vissa
sonderingar, som gjorts hos företag inom järnhanteringen, tyder dock på
att intresse kan finnas för att framdeles utnyttja malmen från Håksberg
och Norberg för inhemsk järnframställning.
Av hänsyn till de anställda och då viss tid erfordras för planering av erforderliga
avvecklings- och omställningsåtgärder kan en omedelbar nedläggning
av driften inte komma i fråga. Av vad jag tidigare sagt framgår vidare
att det finns skäl för att bereda företaget rådrum för fortsatta undersökningar
om avsättningsmöjligheterna för malmen inom landet. I vissa remissyttranden
har föreslagits, att bolagets verksamhet skulle underkastas
cn teknisk-ekonomisk analys av utomstående expertis för att närmare utröna
lönsamhetsförutsättningarna. Enligt vad jag inhämtat har viss dylik
4
Statsutskottets utlåtande nr 1U år W63
utredning redan tidigare gjorts. Resultatet tyder på att driften tekniskt
sett är väl ordnad och att nämnvärda ytterligare rationaliseringsvinster knappast
kan påräknas. Självfallet bör dock en fortlöpande teknisk-ekonomisk
översyn av driften ske med sikte på att tillvarata uppkommande nva möjligheter
att ytterligare bringa ned produktionskostnaderna. Härvid kan även
medverkan av utomstående expertis visa sig ändamålsenlig.
De fortsatta undersökningarna rörande betingelserna för den framtida
dritten vid bolagets olika gruvor bör inriktas på att uppnå långsiktiga lösningar.
Därvid kan olika alternativ komma att aktualiseras för olika gruvor
inom bolaget och en mer eller mindre långtgående integration åstadkommas
med andra statliga eller enskilda företag på området. Om riksdagen inte har
något att erinra däremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att vidta
de dispositioner beträffande bolaget, som med hänsyn till de anställda och
statens ekonomiska intresse kan befinnas ändamålsenliga.
De utredningar m. in., som sålunda återstår att genomföra för att driftsbetingelserna
i Håksberg och Norberg skall kunna klarläggas, bör verkställas
så snabbt som möjligt. Det är vanskligt att bedöma hur lång lid som kan
erfordras härför. Jag utgår dock från att läget skall kunna överblickas med
större grad av säkerhet om något år. Bolagets framställning ger vid handen,
att dess nuvarande medel och kreditresurser är otillräckliga för att
gruvdriften skall kunna upprätthållas annat än under en kortare tid. Med
hänsyn till vad som anförts i det föregående är det av vikt, att bolaget inte
kommer i ett sådant tvångsläge, att dess verksamhet måste upphöra av brist
på rörelsemedel. I rådande läge ter det sig inte förenligt med sunda finansieringsprinciper
att bolaget söker täcka sitt medelsbehov genom ytterligare
krediter. Jag förordar därför, att medel anvisas å riksstaten till stöd åt bolaget.
Storleken av medelsbehovet kan på grund av ovissheten i fråga om avsättningsläget
för malmprodukterna och leveransernas fördelning i tiden
inte f. n. bestämt anges. För att akuta likviditetskriser skall kunna förebyggas
med säkerhet och bolaget sålunda beredas det avsedda rådrummet synes
ett belopp av 5 milj. kronor böra stå till förfogande. Då bolagets likviditetsläge
redan nu är hårt ansträngt och därför finansieringsstödet torde behöva
utnyttjas inom den allra närmaste tiden bör medlen anvisas på tilläggsstat
för innevarande budgetår.
Aktierna i Aktiebolaget Statsgruvor är i statens räkenskaper upptagna
till ett värde av 12 milj. kronor. Någon utdelning å aktierna har inte hittills
förekommit. Bolagets utsikter för framtiden är sådana, att någon utdelningsbar
avkastning framdeles inte torde kunna påräknas. Det bokförda värdet
av aktierna bör därför i princip skrivas av. Frågan om erforderligt avskrivningsanslag
kommer att anmälas av chefen för finansdepartementet i annat
sammanhang.»
Utskottet. Det ekonomiska resultatet av Aktiebolaget Statsgruvor, som
driver ett antal mellansvenska gruvföretag, var under större delen av 1950- talet i stort sett tillfredsställande men har därefter avsevärt försämrats. Den
Statsutskottets utlåtande nr Ibi år 1963
5
av bolaget producerade järnmalmen, som huvudsakligen sålts på export, har
mötts av betydande avsättningssvårigheter i och med att nya stora malmfyndigheter
exploaterats i en del transoceana länder. Sänkta frakter under
senare år ha ytterligare försvårat bolagets konkurrensmöjligheter. Detta har
bl. a. medfört att gruvorna i Håksberg och Norberg åsamkat bolaget förluster,
som endast till en mindre del kunnat täckas av överskott från de övriga
gruvorna. Driften vid dessa båda gruvor har ansetts icke kunna upprätthållas
utan kapitaltillskott. I den föreliggande propositionen föreslås att ett
belopp av 5 milj. kr. anvisas till stöd åt bolaget.
Utskottet instämmer i departementschefens uttalande, att kravet på lönsamhet
ej i längden får eftersättas då det gäller de statliga företagens verksamhet.
Undersökningar böra därför snarast komma till stånd i syfte att
ernå en långsiktig lösning av bolagets situation. Därvid erbjuda sig olika
alternativ såsom försäljning, utarrendering och avveckling av i varje fall
de direkt förlustbringande gruvorna. Försäljnings- och utarrenderingsalternativen
böra härvid ägnas särskild uppmärksamhet. Då viss tid erfordras
för planering av erforderliga omställnings- och avvecklingsåtgärder och skäl
anses föreligga att jämväl bereda företaget rådrum för fortsatta, undersökningar
om dess avsättningsmöjligheter för malmen inom landet, anser utskottet
att bolaget temporärt bör erhålla ekonomiskt stöd. Det bör, såsom
departementschefen föreslagit, ankomma på Kungl. Maj:t att välja den med
hänsyn till statens ekonomiska intresse fördelaktigaste lösningen, varvid
rimliga hänsyn jämväl böra tagas till de anställda, och att därefter anmäla
för riksdagen vidtagna åtgärder.
De fortsatta undersökningarna böra bedrivas skyndsamt. Då det givetvis
måste bli beroende av omständigheterna, huruvida eventuella förhandlingar
kunna slutföras i så god tid att proposition i ämnet kan föreläggas nästa
års riksdag, torde motionerna I: 722 och 11:877, såvitt nu är i fråga, icke
böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet kan icke finna påkallat att i detta sammanhang igångsätta en
omfattande utredning om hela den mellansvenska gruvindustriens situation
och utvecklingsmöjligheter. Motionen II: 852, såvitt nu är i fråga, torde
därför icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Av det anförda följer alt utskottet avstyrker jämväl motionerna I: 697
och 11:853.
Då enligt vad utskottet inhämtat största delen av det äskade beloppet
erfordras redan under innevarande budgetår, torde detsamma nu böra anvisas.
Motionen II: 852 avstyrkes alltså även i denna del.
I motionerna 1: 722 och II: 877 har yrkats alt det ekonomiska stödet från
stalen skulle ges bolaget i form av kreditgaranti för lån. Utskottet vill i anledning
härav erinra om att det här gäller att under ett kortare rådrum —
närmast från samhälls- och arbetsmarknadssynpunkter — ge bolaget möjlighet
att upprätthålla driften. På grund härav och med hänsyn jämväl till
nuvarande bedömning av bolagets framtid och till den stora skuldbelastning,
som bolaget redan dragés med, anser utskottet lämpligast att det er
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 144 dr 1963
forderliga medelstillskottet lämnas i form av riksstatsanslag. Förenämnda
båda motioner avstyrkas alltså även i denna del.
Utskottet hemställer,
I. att motionerna 1:697 och 11:853 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 722 och II: 877 samt
11:852, samtliga motioner i vad de avse medelsanvisningen,
till Stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under
tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kr.;
III. att motionerna I: 722 och II: 877, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
IV. att motionen 11:852, i vad den avser skrivelse till
Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 24 maj 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Per Jacobsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Källqvist,
Thorsten Larsson och Åkerlund; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,
Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, fru LewénEliasson,
herrar Svensson i Ljungskile, Lassinantti, Johansson i Norrköping,
Gustafsson i Uddevalla, Kellgren, Bohman, Gustafsson i Kårby och Berg.
Reservationer
1) av herr Åkerlund;
2) av herr Lassinantti.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630707
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1963:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris ''proposition om överlåtelse till Karlskrona stad av visst markområde i staden. a1 i texten