Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor jämte i ämnet väckta motioner.

1963-05-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1963:144, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr år 1963

1

Nr 144

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1962/63 till stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor jämte i

ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 25 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 22 mars 1963, föreslagit

riksdagen att till Stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1962/63 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lager (I: 697) och den andra inom andra kammaren av herr Hermansson

m. fl. (II: 853), i vilka föreslagits att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om snabb utredning syftande till uppförande

av ett statligt järnverk i Mellansverige,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Gustaf Henry Hansson och Yngve Nilsson (I: 722) och den ändra

inom andra kammaren av herr Magnusson i Borås m. fl. (11:877), i vilka

hemställts att riksdagen måtte dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret

att ikläda staten garanti intill ett belopp om högst 5 milj. kr. för krediter

till Aktiebolaget Statsgruvor, dels i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala, att

erforderliga utredningar för avveckling av gruvdriften i Norberg och Håksberg

bör ske i sådan takt att resultatet härav kan föreläggas 1964 års riksdag,

dels ock en inom andra kammaren av herr Björkänge m. fl. väckt motion

(II: 852), vari hemställts att riksdagen måtte dels till Stöd åt Aktiebolaget

Statsgruvor å tilläggsstat II för budgetåret 1962/63 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr., dels i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om skyndsam utredning av Aktiebolaget Statsgruvors och över

huvud taget den mellansvenska gruvrörelsens utvecklingsmöjligheter genom

en expertkommitté med representanter för bl. a. den enskilda företagsamheten

på området i enlighet med vad i motionen anförts.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna I: 697, II: 877 och II: 852.

Departementschefen har anfört följande.

»Aktiebolaget Statsgruvor bildades 1950 för att överta och i den mån ekonomiska

förutsättningar bedömdes föreligga driva fyra mellansvenska gruv
1

Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 144

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 14b år 1963

företag, som tidigare ägts av tyska intressenter, nämligen järnmalmsgruvor

i Håksberg, Norberg och Intrånget samt en gruva vid Stollberg, där en malm

med bly, zink och järn lillgodogöres. Driften har hittills uppehållits vid

samtliga dessa gruvor. Det ekonomiska resultatet av bolagets verksamhet

var under större delen av 1950-talet igenomsnitt tillfredsställande. Bolaget

kunde med anlitande av vinstmedel bekosta undersökningar av malmfyndigheterna

samt investeringar för rationalisering och ökning av produktionen.

Under senare år har emellertid priserna på bolagets järnmalinsprodukter

sjunkit betydligt. Följden har blivit, att gruvrörelsen i Håksberg och

Norberg åsamkat bolaget förluster, som endast till en mindre del kunnat täckas

av vinst från de övriga gruvorna. För innevarande verksamhetsår,

som utlöper den 31 mars, beräknas förlusten på bolagets verksamhet i dess

helhet uppgå till 2,5 milj. kronor. Den pågående investeringsverksamheten

har medfört en icke ringa långfristig skuldsättning och bolagets likviditet

är hårt ansträngd. För att verksamheten skall kunna upprätthållas i nuvarande

omfattning måste medel tillföras bolaget. För verksamhetsåren 1963/

64 och 1964/65 räknar bolaget med ett behov av 6 milj. kronor. Bolaget förutsätter,

att driften i Håksberg skall upprätthållas i vart fall under tre år

och ämnar framdeles återkomma till medelsbehovet för 1965/66. För drift

i Norberg, där malmen f. n. inte kan avsättas, har medel beräknats endast

för verksamhetsåret 1963/64.

Orsaken till försämringen av bolagets ekonomi är som nämnts det betydande

prisfall, som under senare år inträffat på järnmalmsmarknaden. Det

tryckta läget synes vara följden av att det totala utbudet av järnmalm ökat i

avsevärt snabbare takt än avsättningsmöjligheterna, beroende på en sedan

ganska lång tid pågående utbyggnad av världens järnmalmsproducerande

företag och inte minst exploateringen i stor skala av rika järnmalmsfyndigheter

i andra världsdelar. Priskonkurrensen från storgruvorna skärpes till

följd av de låga frakter, som f. n. tillämpas i oceanfart. I likhet med bolagsledningen

är jag böjd för att anse den aktuella situationen för bolagets järnmalmsgruvor

— en situation i vilken flera av de mellansvenska gruvföretagen

befinner sig — såsom resultatet av en strukturell förskjutning av marknadsläget,

som kan få bestående verkningar under överskådlig tid.

Frågan vilka åtgärder som bör vidtagas med avseende på bolagets verksamhet

måste bedömas under hänsynstagande till de samlade kostnader,

som uppkommer för företaget och för det allmänna vid olika alternativ. Jag

har i flera olika sammanhang klart uttalat, att kravet på lönsamhet inte i

längden får eftersättas när det gäller de statliga företagens verksamhet. Denna

uppfattning har jag även i detta fall. Ett alternativ, som innebär nedläggning

av de förlustbringande enheterna, kan därför inte lämnas ur räkningen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat, att den omställning av arbetskraften,

som skulle bli nödvändig vid nedläggelse av driften i Håksberg och Norberg,

skulle medföra utgifter för statsverket av inemot 5 milj. kronor. Då

omställningen redan efter ett par år kan väntas ge en samhällsekonomisk

vinst, i det att arbetskraften kommer in i lönsam produktion, vill styrelsen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1963

3

inte av arbetsmarknadspolitiska skäl påfordra, att gruvdriften uppehälles

under så lång tid som bolaget avser, om ej företagsekonomiska skäl talar

därför.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sina kalkyler inte i full utsträckning kunnat

beakta alla de förluster, som vid omplacering av arbetskraften uppstår

exempelvis på grund av att bostäder och gemensamma samhälleliga anordningar

m. m. inte blir helt utnyttjade. Detta förhållande rubbar dock inte

den principiella ståndpunkt, som jag nyss givit uttryck för och som tydligen

delas av styrelsen.

Vad angår de företagsekonomiska synpunkterna på föreliggande fråga

kan framhållas följande.

För bolaget skulle det uppenbarligen innebära en ekonomisk lättnad att

lägga ned driften vid Håksberg och Norberg och låta det allmänna svara för

kostnaderna för arbetskraftens förflyttning och omställning till annan verksamhet.

Huruvida betryggande ekonomi kan ernås i bolagets kvarvarande

verksamhet är dock ovisst. Bolaget kommer nämligen även efter driftens

upphörande att ha kostnader för de nedlagda gruvorna. Exempelvis blir

räntorna för de lån som tagits för tidigare investeringar betungande. Det är

knappast sannolikt, att betryggande driftsekonomi kan säkerställas i den

kvarvarande verksamheten, om inte bl. a. räntebelastningen avlyftes. Detta

förutsätter antingen fortsatta årliga tillskott av medel eller en finansiell rekonstruktion,

varvid medel för betalning av bolagets låneskuld ställs till förfogande.

Bolaget har emellertid inte förordat nedläggningsalternativet utan hemställt

om temporärt stöd i avvaktan på att betingelserna för den framtida

driften klarlägges. Flertalet remissinstanser har, låt vara med olika motivering,

anslutit sig till bolagets linje. Förslaget grundar sig bl. a. på att det

inte är uteslutet att avsättning framdeles kan vinnas inom landet för de i

Håksberg och Norberg utvunna järnmalmsprodukterna. För denna uppfattning,

som delas av länsstyrelsen i Västmanlands län, talar att dessa produkter

vid försäljning till svenska förbrukare inte belastas med frakt- och omlastningskostnader

i den utsträckning som sker vid nuvarande exportförsäljning.

Det är för dagen vanskligt att bedöma huruvida det är realistiskt

att räkna med ifrågavarande avsättningsmöjligheter. Resultatet av vissa

sonderingar, som gjorts hos företag inom järnhanteringen, tyder dock på

att intresse kan finnas för att framdeles utnyttja malmen från Håksberg

och Norberg för inhemsk järnframställning.

Av hänsyn till de anställda och då viss tid erfordras för planering av erforderliga

avvecklings- och omställningsåtgärder kan en omedelbar nedläggning

av driften inte komma i fråga. Av vad jag tidigare sagt framgår vidare

att det finns skäl för att bereda företaget rådrum för fortsatta undersökningar

om avsättningsmöjligheterna för malmen inom landet. I vissa remissyttranden

har föreslagits, att bolagets verksamhet skulle underkastas

cn teknisk-ekonomisk analys av utomstående expertis för att närmare utröna

lönsamhetsförutsättningarna. Enligt vad jag inhämtat har viss dylik

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 1U år W63

utredning redan tidigare gjorts. Resultatet tyder på att driften tekniskt

sett är väl ordnad och att nämnvärda ytterligare rationaliseringsvinster knappast

kan påräknas. Självfallet bör dock en fortlöpande teknisk-ekonomisk

översyn av driften ske med sikte på att tillvarata uppkommande nva möjligheter

att ytterligare bringa ned produktionskostnaderna. Härvid kan även

medverkan av utomstående expertis visa sig ändamålsenlig.

De fortsatta undersökningarna rörande betingelserna för den framtida

dritten vid bolagets olika gruvor bör inriktas på att uppnå långsiktiga lösningar.

Därvid kan olika alternativ komma att aktualiseras för olika gruvor

inom bolaget och en mer eller mindre långtgående integration åstadkommas

med andra statliga eller enskilda företag på området. Om riksdagen inte har

något att erinra däremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att vidta

de dispositioner beträffande bolaget, som med hänsyn till de anställda och

statens ekonomiska intresse kan befinnas ändamålsenliga.

De utredningar m. in., som sålunda återstår att genomföra för att driftsbetingelserna

i Håksberg och Norberg skall kunna klarläggas, bör verkställas

så snabbt som möjligt. Det är vanskligt att bedöma hur lång lid som kan

erfordras härför. Jag utgår dock från att läget skall kunna överblickas med

större grad av säkerhet om något år. Bolagets framställning ger vid handen,

att dess nuvarande medel och kreditresurser är otillräckliga för att

gruvdriften skall kunna upprätthållas annat än under en kortare tid. Med

hänsyn till vad som anförts i det föregående är det av vikt, att bolaget inte

kommer i ett sådant tvångsläge, att dess verksamhet måste upphöra av brist

på rörelsemedel. I rådande läge ter det sig inte förenligt med sunda finansieringsprinciper

att bolaget söker täcka sitt medelsbehov genom ytterligare

krediter. Jag förordar därför, att medel anvisas å riksstaten till stöd åt bolaget.

Storleken av medelsbehovet kan på grund av ovissheten i fråga om avsättningsläget

för malmprodukterna och leveransernas fördelning i tiden

inte f. n. bestämt anges. För att akuta likviditetskriser skall kunna förebyggas

med säkerhet och bolaget sålunda beredas det avsedda rådrummet synes

ett belopp av 5 milj. kronor böra stå till förfogande. Då bolagets likviditetsläge

redan nu är hårt ansträngt och därför finansieringsstödet torde behöva

utnyttjas inom den allra närmaste tiden bör medlen anvisas på tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Aktierna i Aktiebolaget Statsgruvor är i statens räkenskaper upptagna

till ett värde av 12 milj. kronor. Någon utdelning å aktierna har inte hittills

förekommit. Bolagets utsikter för framtiden är sådana, att någon utdelningsbar

avkastning framdeles inte torde kunna påräknas. Det bokförda värdet

av aktierna bör därför i princip skrivas av. Frågan om erforderligt avskrivningsanslag

kommer att anmälas av chefen för finansdepartementet i annat

sammanhang.»

Utskottet. Det ekonomiska resultatet av Aktiebolaget Statsgruvor, som

driver ett antal mellansvenska gruvföretag, var under större delen av 1950- talet i stort sett tillfredsställande men har därefter avsevärt försämrats. Den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Ibi år 1963

5

av bolaget producerade järnmalmen, som huvudsakligen sålts på export, har

mötts av betydande avsättningssvårigheter i och med att nya stora malmfyndigheter

exploaterats i en del transoceana länder. Sänkta frakter under

senare år ha ytterligare försvårat bolagets konkurrensmöjligheter. Detta har

bl. a. medfört att gruvorna i Håksberg och Norberg åsamkat bolaget förluster,

som endast till en mindre del kunnat täckas av överskott från de övriga

gruvorna. Driften vid dessa båda gruvor har ansetts icke kunna upprätthållas

utan kapitaltillskott. I den föreliggande propositionen föreslås att ett

belopp av 5 milj. kr. anvisas till stöd åt bolaget.

Utskottet instämmer i departementschefens uttalande, att kravet på lönsamhet

ej i längden får eftersättas då det gäller de statliga företagens verksamhet.

Undersökningar böra därför snarast komma till stånd i syfte att

ernå en långsiktig lösning av bolagets situation. Därvid erbjuda sig olika

alternativ såsom försäljning, utarrendering och avveckling av i varje fall

de direkt förlustbringande gruvorna. Försäljnings- och utarrenderingsalternativen

böra härvid ägnas särskild uppmärksamhet. Då viss tid erfordras

för planering av erforderliga omställnings- och avvecklingsåtgärder och skäl

anses föreligga att jämväl bereda företaget rådrum för fortsatta, undersökningar

om dess avsättningsmöjligheter för malmen inom landet, anser utskottet

att bolaget temporärt bör erhålla ekonomiskt stöd. Det bör, såsom

departementschefen föreslagit, ankomma på Kungl. Maj:t att välja den med

hänsyn till statens ekonomiska intresse fördelaktigaste lösningen, varvid

rimliga hänsyn jämväl böra tagas till de anställda, och att därefter anmäla

för riksdagen vidtagna åtgärder.

De fortsatta undersökningarna böra bedrivas skyndsamt. Då det givetvis

måste bli beroende av omständigheterna, huruvida eventuella förhandlingar

kunna slutföras i så god tid att proposition i ämnet kan föreläggas nästa

års riksdag, torde motionerna I: 722 och 11:877, såvitt nu är i fråga, icke

böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet kan icke finna påkallat att i detta sammanhang igångsätta en

omfattande utredning om hela den mellansvenska gruvindustriens situation

och utvecklingsmöjligheter. Motionen II: 852, såvitt nu är i fråga, torde

därför icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Av det anförda följer alt utskottet avstyrker jämväl motionerna I: 697

och 11:853.

Då enligt vad utskottet inhämtat största delen av det äskade beloppet

erfordras redan under innevarande budgetår, torde detsamma nu böra anvisas.

Motionen II: 852 avstyrkes alltså även i denna del.

I motionerna 1: 722 och II: 877 har yrkats alt det ekonomiska stödet från

stalen skulle ges bolaget i form av kreditgaranti för lån. Utskottet vill i anledning

härav erinra om att det här gäller att under ett kortare rådrum —

närmast från samhälls- och arbetsmarknadssynpunkter — ge bolaget möjlighet

att upprätthålla driften. På grund härav och med hänsyn jämväl till

nuvarande bedömning av bolagets framtid och till den stora skuldbelastning,

som bolaget redan dragés med, anser utskottet lämpligast att det er
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 144 dr 1963

forderliga medelstillskottet lämnas i form av riksstatsanslag. Förenämnda

båda motioner avstyrkas alltså även i denna del.

Utskottet hemställer,

I. att motionerna 1:697 och 11:853 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 722 och II: 877 samt

11:852, samtliga motioner i vad de avse medelsanvisningen,

till Stöd åt Aktiebolaget Statsgruvor å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under

tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000

kr.;

III. att motionerna I: 722 och II: 877, i vad de avse skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

IV. att motionen 11:852, i vad den avser skrivelse till

Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Ivar Johansson, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,

herrar Per Jacobsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Källqvist,

Thorsten Larsson och Åkerlund; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,

Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, fru LewénEliasson,

herrar Svensson i Ljungskile, Lassinantti, Johansson i Norrköping,

Gustafsson i Uddevalla, Kellgren, Bohman, Gustafsson i Kårby och Berg.

Reservationer

1) av herr Åkerlund;

2) av herr Lassinantti.

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630707

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1963:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris ''proposition om överlåtelse till Karlskrona stad av visst markområde i staden. a1 i texten